från meningslöst till Meningsfullt.

Transkript

1 från meningslöst till Meningsfullt. Mer uppstyrning, tillhörighet, traditioner och ritualer. Mindre ego, slump mässighet och brist på sammanhang. Allt i en ökande längtan efter att livet ska kännas meningsfullt. Det är mycket nu. Många bollar som slängs upp i luften, och inte har en given plats att landa på. Vilka är vi, var har vi varit och vart är vi på väg? Diktaturer faller, ekonomier havererar, nätet blir en alltmer global maktfaktor och röster höjs för ökad demokrati medan vissa längtar tillbaka mer än de ser framåt. En sak är tydlig. Vi är i ett skifte, från industrialisering och postmodernism, till något helt annat. Vad detta annat består av famlar vi just nu efter. En sak verkar dock stå klar. Me, myself and I-trenden får ge vika för en allt större längtan efter gemenskap och sammanhang. Ingen människa är en ö, och vi behöver varandra för att överleva. Vi behöver kommunikation, vare sig det handlar om att kunna färdas till andra eller uppnå kontakt på annat sätt. Vi behöver varandra för att bli oss själva. Vi verkar också alltmer behöva återknyta kontakten med naturen, och komma närmare det som naturen ger. Av Margita Ingwall Foto kristofer samuelsson 32 BMWMagasin

2 BMWMagasin 33

3 M itt i grönskan vid musteriet rosenhill ropar 8-årige Buster lindblad lyckligt att han funnit en jättepumpa som stolt visas upp för mamma ulrika och brodern charlie. De är ute på detta biodynamiska trädgårdsmästeri med självplock och musteri dit många stockholmsbor kör äpplena från sina dignande fruktträd. Dessa människor, med extremt fullbokade agendor, tar sig allt oftare tid att själva skörda sina frukter och göra egenproducerad must som sedan kan njutas vid familjens frukostbord. Jag gav barnens pappa Jonas en ciderkurs här på rosenhill i present som han deltar i nu medan vi plockar grönsaker. Det är roligt att kunna göra saker själv och att inte köpa allting färdigt. Jag tror att många blivit mer medvetna om vad de stoppar i sig och vill komma närmare det man äter istället för allt som är extremt processat. Det är väl därför surdegsbakning och korvstoppning är så populärt. personligen tror jag vi behöver en blandning av det högteknologiska och det mer naturliga, säger ulrika lindblad som arbetar på regeringskansliet som tjänsteman. Just att saker får ta tid och inte omedelbart kan införskaffas och konsumeras, fås ses som en reaktion mot rådande ordning med masskonsumerande av omedelbar behovstillfredsställelse. Vare sig vi direkt klickat till oss något på webben och via appar, eller dras till de färgglada sockerbergen vid butikernas kassor som lockar vårt uråldriga belöningssystem att dra igång. stenåldersmänniskan i oss vrålar av lycka; Jaaaa, röda bär som får mig att överleva vintern. ge mig allt nu!. Mottrenden är tydlig där fl era olika TV program om back to basics som till exempel 100 % bonde gör succé. I vissa storstäders stadsdelar vandrar unga män med skägg och kvinnor med små rutiga huvudklutar på gatorna som besökare från en annan tid, typ småländskt sent 1800-tal à la utvandrarna. Dock med tatueringar som utvandrarnas karl-oskar och kristina inte helt positivt skulle associera med sjö- eller kåkfarare. Dessa unga människor använder klassiska symboler vilka nu signalerar dagens högstatusfaktorer som naturlighet och närodlat, tillgång till tid, resursåtervinnig och medvetna val istället för förädling, stress, allt nu omedelbart, slöseri och konventioner. Vad är det då som hägrar i vår längtan efter gemenskap och sammanhang? Dessa försök att återigen få kontakt med rötterna, vare sig det är ens egna, svunna kulturers eller naturens? Jo, ofta en stark vilja att kunna uppleva tillvaron som meningsfull. Vad är helt enkelt meningen med livet? och hur kan man leva det fullt ut? Meningsfullhet ligger nära lycka och välbefi nnande. Att man känner sig delaktig och att det fi nns något mer, något spännande som väntar bakom hörnet, något att se fram emot ger livskvalité. sedan spelar det ingen roll om denna känsla av meningsfullhet uppstår i en relation, på ens arbetsplats, i ett lag eller parti, i ett intresse eller vilken gemenskap det nu är fråga om, säger Henry Montgomery, professor emeritus i kognitiv psykologi vid stockholms universitet. Förra seklet ägnades åt att bygga upp välfärdsstrukturer och ett konsumtionssamhälle. Allt i syfte, enligt Maslows berömda behovstrappa, att skapa förutsättningar för det grundläggande behovet att överleva. Där det utöver detta rent kroppsliga behov fi nns behov av trygghet, kärlek och gemenskap, uppskattning och självförverkligande. nu är hierarkin i denna trappa ifrågasatt. Människan behöver kanske inte ha behoven tillfredsställda i någon särskild ordning utan allt löper snarare i varandra, och vissa forskare menar idag att behoven av ett sammanhang är större än vad Maslow trodde. generellt kan man säga att svenskarna ligger högt vad gäller självförverkligande. Men mycket handlar om förväntningar, säger teresia stråberg som är forskare och arbetar på IpF, ett konsultföretag inom ledarskapsutveckling ägt av uppsala universitet. Forskning visar att vi aldrig tidigare haft så mycket ledig tid, samtidigt som vi känner oss mer pressade än någonsin av yttre krav. Det är ofta materiell standard som vi upplever oss ha rätt till och krav på oss själva att skaffa fram, och som vi är beredda att jobba allt hårdare för att uppnå. Här fi nns en hård skyll dig själv tendens i synsättet på dem som inte förmår att nå dessa mål. Men många skulle nog må väldigt bra av att ifrågasätta de där målen. lever jag verkligen utifrån min egen vision eller någon annans, menar teresia stråberg. 34 BMWMagasin

4 Förutom de materiella målen har strävan efter självförverkligande tagit olika form. Kanske som komplement i ett samhälle där religiös tillhörighet inte ingår som en naturlig del. En upplevelseindustri har vuxit fram där man under 90-talet skulle utsättas för utmanande fysiska prestationer och hänga i lianer med kollegorna, till dagens coachingkultur och Bara vara-kurser vid Siljan. Men finns det inte en risk med denna strävan efter flockgemenskap? Att man förlorar något på att starkt ingå i ett sammanhang? Att man i flocken kan gömma sig istället för att ta sitt personliga ansvar. I Sverige är vi extremt individualistiska, bland annat för att vi är så sekulariserade, men paradoxalt nog gör denna frånvaro av en samlande kultur att vi är snabba med att snegla på varandra och göra det som verkar rätt för dem man identifierar sig med, säger Magnus Kempe, omvärldsanalytiker på Kairos Future. När Kairos Future till exempel undersökte storstadsfamiljernas matvanor var de flesta överens om att de lagt traditionella söndagsstekar på hyllan. De hade istället valt att ha ett eget fredagsmys istället, vilket sammanföll med vad 93 procent av vad gruppen tillfrågade storstadsfamiljerna gjorde. Det syns en likformighet snarare än att man vågar ta reda på vad man själv egentligen står för, och stå upp för det. Men frågan är om vi går mot sådant civilkurage eller om vi snarare längtar efter tydligare yttre strukturer med mer traditioner, ritualer och givna spelregler. Framförallt tror jag att vi söker detta i vår fysiska och mentala närhet. När den yttre världen är osäker vill vi få struktur och trygghet i den lilla världen, menar Magnus Kempe. Viktor Frankl var läkaren som överlevde koncentrationsläger och sedermera Meningsfullhet ligger nära lycka och välbefinnande blev hedersdoktor vid 29 universitet. Han arbetade hela sin karriär med frågan Vad är det som gör att vissa klarar av att fortsätta att leva fastän omständigheterna är outhärdliga?. Svaret var att de som upplever att de existerar för något högre än enbart sig själva, att de älskar något/någon, och känner sig vara del av ett sammanhang, de finner lättare kraften att leva vidare. Han menade också att det gäller för oss alla att uppleva livet som en gåva och utmaning. Bara det faktum att man finns till är något stort och att svåra upplevelser ofta bär en framåt om man klarar att omvandla ens personliga tragedi till en triumf, att vända en svår situation till en prestation. Att uppleva att ens liv är meningsfullt ger inte bara effekt i något allmänt välmående, vissa forskare hävdar att det på djupet påverkar vår hälsa. Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi, myntade uttrycket kasam (Känsla Av SAMmanhang). Hans forskning ledde fram till frågan vilka de hälsobringande egenskaperna är. Alltså; vad är det som gör att vissa är mer friska än andra, trots liknande ibland mycket svåra, upplevelser? Känslan av sammanhang visade sig vara en ytterst viktig del av svaret; De som lever med en god självkänsla, ser tillvaron som begriplig, hanterbar och full av mening, som har en stark känsla av sammanhang de har bättre hälsa. Antonovsky beskrev med en bild att livet inte handlar om att bygga skyddsräcken utan ibland trillar man i sjön, och det enda som då hjälper är att man lärt sig att simma. Att se livet som ett tillfälle till simkompetens där motståndskraften byggs upp, istället för att gömma sig för vattnet, eller våghalsigt kasta sig i och drunkna. Magnus Kempe på Kairos Future beskriver några komponenter som är avgörande för livskvaliteten, utifrån Antonovskys filosofi. Vi behöver skapa oss orsakssamband där vi kan tolka och förstå vad som händer och varför det sker, och inte uppleva situationen som helt slumpmässig. Detta krävs för att vi överhuvudtaget ska kunna tänka framåt och visionera om vår framtid. Sedan är känslan av att något är hanterbart, att vi klarar att bidra till det BMWMagasin 35

5 som vi engagerar oss i nödvändig och leder till nästa steg. Nämligen att vi är en del av något som är större än oss själva. Så skapas en upplevelse av meningsfullhet. Något som kommer bli alltmer åtråvärt i vår just nu mycket föränderliga värld, säger Magnus Kempe. Han menar att vårt fokus på sammanhang visar sig också i senaste forskning. Det finns forskare som tagit fram en alternativ modell av Maslows behovshierarki och placerat behoven av uppskattning och gemenskap högst upp. Själv ser jag det snarast som en cyklisk utveckling där individualismen har skapat mening men nu ersätts av större plats för kollektivet som meningsskapare. Var sak har sin tid, avslutar Magnus Kempe. Meningsfullhet är helt enkelt det nya svarta, det som skapar åtråvärda långsiktiga relationer. De företag, organisationer och varumärken som lyckas signalerar att det de sysslar med skapar meningsfullhet, är morgondagens vinnare. Både vad det gäller prestation/produktion/försäljning och image. Den alltför tidigt bortgångne reklamgurun och terapeuten Jan Cederquist brukade citera Viktor Frankl och menade att verksamheter, som förmedlar till sina medarbetare att de deltar i något större än att bara dra in pengar till nästa kvartalsrapport/hyran, klarar lågkonjunkturer och svåra prövningar mycket bättre. De vars drivkrafter går utöver egot har alltså större överlevnadspotential även vid motgångar, hävdade Jan Cederqvist. Teresia Stråberg, som studerat rättvisesynen på lokal lönebildning, menar rättvisa ökar motivation och prestation också att man behöver känna att man är med och skapar något som är större än en själv. Det ger en känsla av meningsfullhet när det man bidrar med får det man engagerar sig i att växa. Vare sig det handlar om relationer, företag eller organisationer. Här ingår upplevelsen av rättvisa som en mycket viktig del, säger Teresia Stråberg. Så fort till exempel budskapet under ett lönesamtal uppfattas som orättvist sjunker arbetsmotivationen och den anställdes lojalitet till företaget. Medan motsatsen, att man upplever sig rättvist behandlad och stolt över det man bidrar till, ökar motivationen och prestationen. En erfarenhet som Kerstin Nordin kan skriva under på. Hon är juristen som hoppade av sin karriär för att istället starta hem och yrkesskolan Livslust för föräldralösa ungdomar i Lettland som nu firar 20-årsjubileum. Under denna tid har stiftelsen, som verkar under Drottning Silvias beskydd, samarbetat intensivt med svenskt näringsliv. Cirka 500 företag har ställt upp med både produkter, tjänster och pengar på det mest fantastiska sätt i skapandet av Livslust och dess byggnader. På flera företag har medarbetare själva satt igång Livslust-grupper där de kommit fram med egna idéer om projekt och möjligheter som de kan hjälpa till med. Jag är helt övertygad om att det ingår i människans natur att vilja bidra så det blir bättre för alla. Det är en form av mognad att inse att alla påverkas av hur alla har det, och att det ger en själv enorm tillfredställelse att lägga kraft och energi på att förändra till det bättre, berättar Kerstin Nordin. I dessa skakiga tider är kanske den största utmaningen att våga tro på människans inneboende vilja att bidra till flocken. Att våga börja visa tillit så andra kan göra detsamma. Att klara att ta ett personligt ansvar för sina handlingar och stå upp för sina visioner. Att i dessa moderna tider utgå från den urgamla insikten om att allt du gör mot andra gör du också mot dig själv.

6 Maslows behovstrappa: kroppsliga behov behov av trygghet behov av kärlek och gemenskap behov av uppskattning behov av självförverkligande Att äta närodlat utifrån aktuell säsong, gärna hopplockat av en kunnig matpersonlighet och hemlevererat till dörren, är en populär trend. Men ibland finns maten närmare än man tror. Många vill även själva lära sig mer om vilka nyttigheter som finns runt omkring oss, säger Lisen Sundgren. Hon har skrivit uppskattade böcker med tips om kryddor, örter och andra växter som lätt kan tas för ogräs, men egentligen är riktiga naturresurser. Vi behöver varandra för att få syn på oss själva. Ett faktum som gjort showen Ljust och fräscht med Fredrik Lindström och Henrik Schyffert till en dundrande succé. En show som även gör en välgörenhetsföreställning till förmån för Livslust, ett hem och yrkesskola i Lettland som startades av Kerstin Nordin (läs mer om henne och Livslust här intill). Att ge är en gåva Av Margita Ingwall När man ger till andra av sin tid, energi och kompetens så blir ens liv meningsfullt. Det är hörnstenen i olika fantastiska projekt, genom frivilliga insatser, som entreprenören Kerstin Nordin skapat. Då Kerstin Nordin berättar om stiftelsen Livslust är det med ett sådant smittande engagemang att man direkt förstår varför delar av svenskt näringsliv gärna bidrar. Nu firar denna lettiska hem- och yrkesskola 20-årsjubileum och många företag har varit med och stöttat med produkter, pengar och kompetens i årtionden, berättar Kerstin Nordin. För över 30 år sedan lämnade Kerstin Nordin en karriär som jurist inom reklam- och affärsvärlden. Hon fick nämligen en stark ingivelse att om hon skulle uträtta något rejält så måste det vara inom ett område hon brann för. Vilket i hennes fall visade sig vara olika former av projekt som syftar till mänsklig utveckling. Allt från organisationen Föreningen nytänkarna där innovatörer och nytänkare inom en mängd olika områden möttes, till hem och yrkesskolan Livslust i Lettland där föräldralösa ungdomar från barnhem eller andra svåra uppväxtmiljöer får en chans till ett värdigt liv. Allt detta har startats utan några som helst tillgångar i form av pengar, men med starka och bärande visioner om att uträtta något bra. Oftast tillsammans med andra som önskar brinna. Ibland har idén funnits där direkt och ibland har den uppstått vartefter vi hållit på. Erfarenheten är att bara man sätter igång så kommer pengarna som behövs. Det gäller för alla, bestäm dig bara för att du vill göra skillnad och fråga om andra vill vara med, säger Kerstin Nordin. Inte en gång när Kerstin beskriver sina projekt andas det självgod välgörenhet där givaren positionerar sig i ett överläge. Tvärtom. Istället får man en bild av att de som är engagerade upplever det som en gåva att få vara med och bidra. Så är det. Att ge av sig själv till andra gör att man själv växer. Så skapas en upplevelse av att ens liv är meningsfullt. Många av företagarna och deras medarbetare som samarbetar med Livslust, har till exempel bjudit in ungdomar att bo hos dem en tid under sommarlovet. Vissa har sedan sagt att det varit bland de bästa veckorna i deras liv, då det har gett dem så mycket att umgås med de lettiska ungdomarna, säger Kerstin Nordin. Under resans gång har hon upplevt hur en mängd företag, som har drivkrafter utöver de rent ekonomiska, bedriver ytterst framgångsrika affärer. Mer humanistiska ideal där medbestämmande och tillit styr, snarare än toppstyrning och kontroll, har visat sig ge bästa resultat så många gånger. Även för de vars anställda jobbar med okvalificerade arbetsmoment, kan gemensamt engagemang skapa en stark upplevelse av att man på företaget skapar meningsfullhet, oavsett vilken produkt man framställer. Välgörenhetsprojekt har av tradition inte haft någon stark ställning i Sverige. Dels på grund av vår svenska modell av skattepolitik utifrån idén att alla som kan, bidrar till allas välfärd. Dels på grund av en nordisk ovilja att visa upp sina ekonomiska resurser. Detta har under de senaste årtiondena ändrats så att frivilligorganisationer alltmer får rycka in där staten inte räcker till. Jag ser näringslivet som en oerhört viktig spelare vad gäller utveckling av samhället. Inom näringslivet finns kraft, energi och drivna människor som är vana att lösa problem. Dessutom finns här ekonomiska resurser. Tillsammans skapar detta en dynamisk kraft som verkligen behövs för att göra samhället bättre, avslutar Kerstin Nordin. BMWMagasin 37