RAPPORT (28) Kommunkompassen. Analys. av Ale kommun. 8-9 november 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT 2007-02-12 1 (28) Kommunkompassen. Analys. av Ale kommun. 8-9 november 2006"

Transkript

1 RAPPORT (28) Sektionen för Demokrati och styrning Kommunkompassen Analys av Ale kommun 8-9 november 2006 Innehåll: 1. Vad är Kommunkompassen? 2. Ale kommun i förhållande till Kommunkompassen: En sammanfattande genomgång 3. Detaljerad genomgång i förhållande till Kommunkompassens åtta områden 4. Poängsammanställning Leif Eldås, Sveriges Kommuner och Landsting Gunnar Gidenstam, Sveriges Kommuner och Landsting STOCKHOLM Besök: Hornsgatan 20 Tfn vx: Fax: E-post: Tfn direkt: Fax: E-post:

2 Sveriges Kommuner och Landsting (28) 1 Vad är Kommunkompassen Kommunkompassen är ett verktyg för utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta. Verktyget har arbetats fram av Oslo Universitet i samverkan med Åbo Akademi och Kommunenes Sentralforbund i Norge. Det har använts i ett flertal kommuner i samtliga nordiska länder. Sveriges Kommuner och Landsting använder Kommunkompassen som ett av flera instrument för kommunal kvalitetsutveckling. Arbetet sker i samarbete med Harald Baldersheim och Morten Øgård, Oslo Universitet. Kommunkompassen analyserar en kommun utifrån samspelet mellan det politiska systemet kommunernas förmedling av tjänster kommunen som arbetsplats utvecklingen av lokalsamhället Som framgår utvärderar Kommunkompassen inte verksamheten i sig utan sättet att leda den och sättet att samspela i organisationen. Vid en utvärdering inhämtar oberoende experter information från tre källor: Intervjuer Officiella dokument Kommunens hemsida Resultatet sammanställs i en rapport som innehåller poängbedömning och en kvalitativ beskrivning av hur kommunen fungerar. Bedömningarna görs med utgångspunkt från åtta huvudområden. Varje huvudområde består av flera delområden inom vilka ett antal frågor belyses. Bedömningen görs mot bakgrund av teorier med betoning på mål- och resultatstyrning, decentralisering och medborgar- respektive brukarorientering. De åtta huvudområdena är: Offentlighet och demokratisk kontroll Tillgänglighet och brukarorientering Tydlighet i samspelet mellan politiker och tjänstemän Ledning, decentralisering och delegering Kontroll och rapportering Personalpolitik Verksamhetsutveckling Samhällsbyggnad. En kommun som utvärderas med hjälp av Kommunkompassen får som resultat värdefull information om både styrkor och förbättringsområden. Rapporten innehåller en kvalitativ beskrivning av kommunens sätt att arbeta och en poängsättning som knyts till en stor mängd delfrågor. Detta skapar goda förutsättningar för att lära genom jämförelser med andra kommuner som också utvärderats. Till utpekade förbättringsom-

3 Sveriges Kommuner och Landsting (28) råden blir det naturligt att koppla handlingsplaner för förändring. Många kommuner väljer sedan att efter några års arbete genomföra en förnyad utvärdering med hjälp av kommunkompassen för att på så sätt få sina förbättringsinsatser bekräftade. 2 Ale kommun i förhållande till Kommunkompassen: En sammanfattande genomgång Allmänt om Ale kommun Ale kommun ligger i direkt anslutning till den norra kommungränsen för Göteborg. En stor del av kommunens västra gräns utgörs av Göta älv. Här ligger även kommunens större tätorter. I ordning från söder är dessa Surte, Bohus, Nödinge/Nol, Alafors, Älvängen, Skepplanda och Alvhem. Ale har ingen given huvudort eftersom ingen dominerar storleksmässigt över de andra. Ingen har sitt namn som del i kommunnamnet. Kommunförvaltningen ligger till största delen i Alafors, medan kommunens gymnasieskola och största affärscentrum ligger i Nödinge. I Götaälvdalen går också kommunens två kommunikationsleder, E45 och järnvägen. Via dessa kommunikationsvägar når man idag Göteborgs centrum på minuter. Det finns idag påbörjade insatser för att bygga ut järnvägen med dubbelspår till Oslo och bredda vägen till motorvägs-/motorledsnivå till Trollhättan i norr. Dessa insatser kommer att korta ned restiden till Göteborg och öka möjligheten till pendling. Idag ligger utpendlingen från kommunen på knappt invånare, men kommunen förväntar sig att dessa pendlare kommer att öka. Idag bor det drygt invånare i Ale. Befolkningen har ökat stadigt med drygt 130 invånare per år de senaste fem åren. Denna siffra väntas öka och nya Alebor ställer krav på nybyggnation och nya platser inom förskola och skola. Kommunorganisationen Fördelningen i Ales kommunfullmäktige ser ut på följande sätt: Socialdemokraterna 20 mandat Moderata samlingspartiet 7 mandat Centerpartiet 3 mandat Vänsterpartiet 4 mandat Folkpartiet liberalerna 3 mandat Kristdemokraterna 3 mandat Miljöpartiet de gröna 2 mandat Aledemokraterna 6 mandat Sverigedemokraterna 1 mandat Kommunorganisationen är byggd enligt det klassiska mönstret en nämnd - en förvaltning. Det finns idag sex nämnder med ansvar för var sin förvaltning: barn och ungdomsnämnden, utbildnings- och kulturnämnden, vård- och omsorgsnämnden, tekniska nämnden och miljö-/byggnämnden. Utöver detta finns kommunstyrelsen med ansvar för kommunstyrelsens förvaltning (bl.a. övergripande administration, arbetsmarknad, ekonomi, information, IT, kvalitetssäkring, kontorsservice, personal och samhällsplanering).

4 Sveriges Kommuner och Landsting (28) Utvärderingen Utvärderingen av Ale kommun genomfördes i november 2006 och var kommunens första utvärdering enligt Kommunkompassens kriterier. Utvärderingsgruppen har studerat dokument, granskat kommunens hemsida och intranät, samt genomfört intervjuer med ett 35-tal personer i organisationen. Bland de intervjuade fanns politiker, ledande tjänstemän och fackliga representanter. Ale kommun har som en av 18 kommuner ansökt om att bli Sveriges Kvalitetskommun Kommunkompassutvärderingen är första steget i nomineringsprocessen till denna utmärkelse som delas ut på Kvalitetsmässan i Göteborg hösten Sammanfattning av resultat Tabell 1 Ale kommun 2006 i förhållande till Kommunkompassens huvudområden och jämfört med medel- och medianvärde för de kommuner som utvärderats. Område Ale 2006 Median alla utvärderingar Medel alla utvärderingar Offentlighet, öppenhet, och demokratisk kontroll 2. Tillgänglighet/medborgar- och brukarorientering 3. Tydlighet i samspelet mellan politiker och tjänstemän 52 60, ,5 49,0 53, , Ledning, decentralisering och delegering 68 63,5 65,5 5. Kontroll och rapportering 42 48,0 50,5 6. Personalpolitik 62 55,5 56,5 7. Verksamhetsutveckling 41 41,0 42,5 8. Kommun som samhällsbyggare 70 73,0 72,0 TOTALT 446,5 442,0 463,5 Kommuner som det kan vara intressant att jämföra sig med, nämns i texten som beskriver varje område i detalj. I den följande grafiska framställningen illustreras Ales profil som den framstår utifrån Kommunkompassens poängberäkning. Som referens visas ett medel av alla de kommuner som utvärderats.

5 Sveriges Kommuner och Landsting (28) Ale kommun jämfört med medelvärden 1. Offentlighet, öppenhet, och demokratisk kontroll Kommun som samhällsbyggare 7. Verksamhetsutveckling Tillgänglighet/medborgar- och brukarorientering 3. Tydlighet i samspelet mellan politiker och tjänstemän 6. Personalpolitik 4. Ledning, decentralisering och delegering 5. Kontroll och rapportering Ale 2006 Medel utvärderade kommuner Samma utvärdering enligt Kommunkompassen har gjorts i ett 50-tal svenska kommuner. En jämförelse med två av dessa kommuner görs grafiskt nedan. Kommunkompassen, 3 kommuner 1. Offentlighet, öppenhet, och demokratisk kontroll Kommun som samhällsbyggare Tillgänglighet/medborgar- och brukarorientering 7. Verksamhetsutveckling Tydlighet i samspelet mellan politiker och tjänstemän 6. Personalpolitik 5. Kontroll och rapportering 4. Ledning, decentralisering och delegering Kungälv 2005 Orust 2006 Ale 2006 Sammanfattning av utvärderingen Ale är en kommun med brukskultur och starka ortsidentiteter. Det är samtidigt en kommun där tillväxt och utveckling håller på att bryta detta mönster. I denna process står kommunen inför uppgiften att dels tillgodose lokala behov för invånare i alla tätorter, dels måste beslut fattas som ser till hela kommunens intresse. Det ställer höga krav på såväl politiker och medborgare. Dialog och delaktighet är viktigt liksom förståelsen för såväl helhet som delar i kommunens arbete. Denna utmaning präglar i flera fall det politiska arbetet i Ale enligt utvärderarnas uppfattning. Mycket av de uppgifter som kommunledning och vissa förvaltningsledningar fokuserar på är den

6 Sveriges Kommuner och Landsting (28) ökande befolkningens behov av boende och service. Man arbetar även med att profilera kommunen utifrån en helhetsbild. I detta perspektiv finns en strävan mot centralisering av handel, administration, utbildning, m.m. till två huvudorter, Nödinge och Älvängen. Denna rörelse från ett lokalt till ett centralistiskt perspektiv har sin parallell inom kommunorganisationen. Ale har av tradition påverkats av den starka ortsidentiteten vilket har betytt att både politik och verksamhet har haft en stark lokal förankring. Lokala intressen har haft stort inflytande och kommunen har under en tidigare period haft försök med kommundelsnämnder. Inom organisationen har nämnderna haft en stark roll i förhållande till kommunfullmäktige och kommunstyrelse. Det finns tydliga tecken på att kommunen är på väg att stärka det kommunövergripande perspektivet i bl.a. värderingar, långsiktiga mål, samt inom de olika verksamhetssystem som finns i organisationen. I enlighet med detta resonemanget är Område 4 Ledning, decentralisering och delegering ett starkt område i Kommunkompassen vilket visar på att Ale är en kommun med hög grad av delegerat ansvar till förvaltnings- och enhetsnivå. Friheten är hög på denna nivå att själv få forma sin verksamhet. Denna frihet i organisationen är mycket viktig att värna om, men kan i Ales fall kompletteras med en tydligare kommunövergripande samordning av bl.a. olika system för styrning och uppföljning, kvalitetsutveckling, etc. De behov som finns kan liknas vid kommunledningens arbete med att samla den geografiska kommunens centrum till två huvudorter. Detta kan speglas i organisationens behov att samla hela kommunen under en gemensam bild för vad Ale kommun står för och med en förståelse kring helhet och ett medborgar- /brukarperspektiv. Sådana samlande åtgärder kring en kommunövergripande strategi kommer att ge utfall inom område 2 Tillgänglighet/medborgar-/brukarorientering, där kommunen har en potential för förbättringar. Ytterligare ett område där kommunen skulle kunna stärka sig är inom område 5 Kontroll och rapportering. Här är kärnan i förbättringsarbetet att kunna följa upp och verifiera vad kommunen gör i förhållande till uppsatta mål, både på kommunövergripande och på verksamhetsnivå. Det är då viktigt att kunna verifiera både resultat i förhållande till prestationer och resurser. Det ger möjlighet för kommunen att diskutera produktivitet, effektivitet, kvalitet och resursförbrukning. Område 5 står i direkt relation till område 3 Tydlighet i samspel mellan politiker/tjänstemän. För att kunna beskriva vad kommunen ska göra krävs dels ett tydligt styrsystem som talar om vad organisationen ska uppnå på övergripande och på detaljnivå. Dels behövs klara roller kring politikernas roll att bestämma vad som ska göras och tjänstemännens roll att bestämma hur det ska göras. Här har Ale kommit en bit på väg genom att det finns ett styrsystem med en tydlig struktur. Detta system behöver dock ytterligare förtydligas och göras mer exakt avseende formulerade mål, framförallt på övergripande nivå. Inom område 7 Verksamhetsutveckling, finns en möjlig utvecklingspotential. Verksamhetsutveckling som bl.a. innehåller lärande jämförelser, tillvaratagande av goda idéer och kunskap och systematiskt tänkande kring kvalitetsutveckling, kan betraktas

7 Sveriges Kommuner och Landsting (28) som den motor som driver och utvecklar innehållet i kommunens styr- och uppföljningsmodell. Här behöver Ale finna vägar för att hitta ett system som stöder förbättringar och som kan dockas till kommunens styr- och uppföljningssystem. Ale kommun har genomfört flera systematiska anslag kring arbetsmiljö, individuell lönesättning och medarbetarsamtal, vilket är en god grund för att öppna upp medarbetarnas potential för att bli delaktiga i ett strategiskt viktigt förändringsarbete i kommunen. När det gäller område 1 som innehåller mycket av medborgardialog och medborgarinformation finns flera spännande inslag i Ale, t.ex. det systematiska arbetet med ortutvecklingsmöten. Dock finns här möjlighet till utveckling genom att öppna upp för fler kanaler där invånare kan få fler möjligheter att påverka de kommunala processerna och genom att bli tydligare med att visa vilka resultat kommunen uppnår. Ale kommun når upp till medelnivå för område 8 - Samhällsbyggande. Ales invånare har dock en högre service avseende samhällsbyggande än vad dessa poäng indikerar. Förklaringen finnas till stor del i att Ale är en integrerad del av Göteborgsregionen, vilket gör att Ale påverkas mycket positivt genom det stöd och utbud som finns inom förenings-, kultur- och näringsliv i denna region. Ale behöver då inte dra hela lasset själv utan får mycket gratis genom åtgärder som görs i storstaden Göteborg och de kommuner som medverkar i regionens samarbete. Uppbyggande av geografisk infrastruktur och bostadsbyggande som är i fokus för mycket arbete i Ale kommun just nu bedöms inte i detta område. 3 Detaljerad genomgång i förhållande till Kommunkompassens åtta områden Område 1 Offentlighet och demokratisk kontroll 1.1 Hur informeras invånarna? 1.2 Hur främjas medborgarnas engagemang? 1.3 Hur informeras invånarna om resultatet? Allmänt En kommun är en politiskt styrd organisation och det är politikernas ansvar att ta till sig Alebornas åsikter kring vad kommunen skall göra under en mandatperiod. Det handlar då inte bara om att förvalta det valprogram som man har haft i anslutning till senaste kommunalval, utan det handlar i mångt och mycket om att göra medborgarna delaktiga i de beslutsprocesser som sker i kommunen. I detta sammanhang gäller då både att vara lyhörd och öppen för diskussion innan beslut skall tas och om att sprida information om beslut som fattats. Det handlar i grund och botten om det demokratiska perspektivet som är grundläggande för den offentliga sektorn. Det kan göras på olika sätt. Dels kan politiken arbeta aktivt genom sitt partiarbete och dels kan man via kommunorganisationen arbeta med information och öppna upp för möjligheten att påverka de processer som sker i Kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Det är det senare perspektivet som utvärderas i detta kriterium. Partiarbetet som av många

8 Sveriges Kommuner och Landsting (28) politiker lyfts fram som det viktigaste demokratiska arbetet kan av förklarliga skäl inte utvärderas i Kommunkompassen, då detta ligger utanför kommunorganisationen. Information om beslut m.m. På kommunens hemsidor finns dagordning och protokoll för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnder. Protokoll finns även tillgängliga på bibliotek. För den som vill veta mer om de beslut som ska fattas eller har tagits är det svårare att finna information. Handlingar kopplade till ärenden som behandlas måste skickas efter eller hämtas på kommunhuset. Här finns en möjlighet för kommunen att öka tillgängligheten på information kring politiska beslut. Flera kommuner har valt att koppla aktuella handlingar på nätet till t.ex. protokoll, så att dessa kan öppnas via Internet. Det gäller t.ex. Huddinge och Partille. Andra kommuner gör delar av sitt diarium tillgängliga via hemsidan, t.ex. Umeå, Östersund och stadsdelarna i Stockholms Stad (t.ex. Bromma och Skarpnäck). Information kring beslut i de politiska instanserna kan även ske genom att kommunen lägger ut sammanfattningar av beslut på hemsidan. Detta görs bl.a. i Umeå, Orust och Karlshamn. Ett annat sätt att göra tunga politiska dokument tillgängliga är att ta fram lightversioner av dessa. Att använda ett enklare språk och med bilder sammanfatta ett budgetdokument kan göra denna information mer tillgänglig för medborgarna. I Ale kommun har detta gjorts i gratistidningen Alekuriren. Denna information finns däremot inte varaktigt tillgänglig via kommunens hemsida. Utvärderarna har inte kunnat hitta några andra light-versioner av viktiga beslut. Lomma och Falkenberg är exempel på kommuner som tryckt upp sammanfattningar av sin budgethandlingar. Alekuriren som nämns ovan är en gratistidning som delas ut till alla hushåll i kommunen. Ale kommun köper annonsplats i denna tidning som kommer ut 1 gång i veckan. Detta är ett exempel på en viktig informationskanal som många kommuner idag har tagit bort. Alla kommuninvånare är inte återkommande inne på kommunens hemsidor. En skriftlig informationskanal är därför viktig som komplement till Internet. Medborgarengagemang I Ale kommun finns flera goda exempel på forum där medborgarna har möjlighet att påverka kommunen. Det tydligaste är kanske de ortsutvecklingsmöten som kommunen genomför två gånger på 10 olika platser varje år. Dessa äger rum i kommunens olika tätorter. Syftet är att medborgarna ska kunna framföra idéer och utvecklingsförslag som kommunen kan ta upp i sina planeringsprocesser. Temat på mötena är framförallt lokala frågor, ofta rörande fysisk miljö. Kommunfullmäktige har utsett lokala politiker som ansvariga för de olika ortsutvecklingsmötena. Kommunens visionsdokument (gällande t.o.m. 2010) togs fram år 2001 i sin grundversion genom diskussioner i tvärgrupper med ungdomar, näringslivsföreträdare och andra intressegrupper. Denna vision har senare uppgraderats i diskussion med i stort samma grupper och gäller nu t.o.m. år Detta är ett gott exempel på hur man kan fånga upp tankar och idéer bland medborgarna och forma dem till en gemensam framtidsbild. Ale kommun har även inrättat ett ungdomsfullmäktige som har möjlighet att påverka och driva egna frågor till kommunfullmäktige. Ungdomsfullmäktige väljs genom att

9 Sveriges Kommuner och Landsting (28) eleverna vid högstadieskolorna utser sina representanter. Möten hålls en gång på våren och en gång på hösten. Det finns ett antal utsedda kontaktpolitiker som stöder och bistår olika grupper inom ungdomsfullmäktige med arbetet. När det gäller medborgarengagemang finns några möjliga förbättringar. Idag används inte kommunens hemsida för att skapa en dialog med medborgarna. Ett sätt att öka kontakt med invånarna kan vara diskussionssidor, chat eller liknande på hemsidan. Kommunen har inte infört möjligheten att lägga medborgarförslag till fullmäktige. Det finns både positiva och negativa erfarenheter med att införa detta. Vissa kommuner, t.ex. Östersund har inför möjligheten att lägga förslag. Beroende på arten av det som kommer in behandlas frågan på lämplig nivå av politiker eller tjänstemän. Det finns inga exempel i Ale på dialog med medborgarna i t.ex. budgetprocessen. Här finns inte så många exempel att lära av bland svenska kommuner. Några förebilder är Stockholms stadsdelar t.ex. Bromma och Skarpnäck skickar ut stadsdelsnämndernas budgetförslag på remiss till medborgarna. Information om resultat Medborgarna i en kommun är skattebetalare och står därigenom för verksamheten i en kommun. Ett berättigat krav av dessa medborgare borde vara att kunna se vad kommunen presterar för dessa pengar. I Ale är det svårt för medborgarna att hitta resultat från olika utvärderingar, jämförelser, revisioner och brukarundersökningar. Dessa resultat finns, men används framförallt till interna förbättringsprocesser. Undantag är inom hemtjänst (brukarenkät), samt för- och grundskolan (kvalitetsenkäter), där resultat presenteras under respektive verksamhetsrubrik på hemsidan. Det kan finnas ett stort värde i att göra resultatet från dessa återkommande undersökningar tillgängliga via kommunens hemsida. Medborgarna kan då se vad kommunen åstadkommer och kan kanske även jämföra med vad andra kommuner gör. Trollhättan är en kommun som under rubriken kvalitet/resultat samlat redovisar ett antal utvärderingar och undersökningar som ger en bred bild av kommunen. Sammanfattning område 1 Styrkor Alekuriren Ortsutvecklingsmöten Vision formad i medborgardialog Ungdomsfullmäktige Förbättringsområden Handlingar och ärenden på hemsidan Light-versioner av tunga handlingar och beslut Medborgarförslag eller liknade Hemsidan för medborgardialog Medborgardialog i budgetprocessen Information om resultat

10 Sveriges Kommuner och Landsting (28) Område 2 Tillgänglighet och brukarorientering 2.1 Har kommunen en brukarorienterad förvaltningsfilosofi? 2.2 Vilka åtgärder har satts i verket för att förbättra överskådligheten för medborgarna? 2.3 Kan brukarna själva påverka serviceutbudet? 2.4 Genomförs medborgar- och/eller brukarundersökningar? 2.5 Hur är systemet för synpunkts- och klagomålshantering från medborgare/brukare organiserat? 2.6 Bedrivs utbildning i att bemöta allmänheten? Allmänt Med brukarorientering avses att kommunen ska ha ett gemensamt förhållningssätt till sina brukare och vara tydlig när det gäller information om vad brukarna kan förvänta sig i form av tjänster. Många gånger beror missnöje hos brukare på att man från verksamheten inte klargjort för brukarna vad kommunens tjänster skall innehålla. Förväntad kvalitet motsvarar då ibland inte levererad kvalitet vilket skapar missnöjda föräldrar, vårdtagare, klienter, m.m. Tydlig information om tjänster och möjlighet för brukarna att tycka till om de tjänster som utförs brukar leda till en större andel nöjda brukare. Brukarfokus i Ale I Ale kommun kan utvärderarna inte se några tydliga steg i att samla hela organisationen kring en gemensam bild av brukaren, motsvarande begreppet kunden i centrum inom näringslivet. Det finns anslag till detta i olika förvaltningar, t.ex. inom grundskolan där man håller på att ta fram förväntansdokument för olika verksamheter. Att tydliggöra vem man är till för brukaren, kan vara ett sätt att samla alla verksamheter kring ett gemensamt fokus. Det handlar då om gemensamma förhållningssätt kring tillgänglighet, bemötande, information, synpunkts-/klagomålshantering, m.m. Denna gemensamma bild och det kommunövergripande förhållningssätt måste tydliggöras genom att det klargörs vad kommunen förväntar sig av de anställda och sedan att detta budskap kommuniceras ut. Det kan bl.a. göras genom gemensamma utbildningar. Exempel på kommuner som arbetat på detta sätt är Marks kommun som utbildat alla anställda genom scenariospel och Kungälvs kommun som utbildat alla i medarbetarskap. I projektet KommunDirekt där Tyresö, Trollhättan, Falköping och Mark ingick, finns flera goda exempel på hur kommuner kan lyfta fram det gemensamma brukarbegreppet och tydliggöra kommunövergripande förhållningssätt kring bemötande och tillgänglighet. När det gäller telefoni och e-posthantering har Ale antagit kommunövergripande rutiner. Detta kan vara en början på att kommunicera och följa upp ett kommunövergripande förhållningssätt till brukarna. Tydlig brukarinformation Ale kommun har en informativ hemsida där de olika verksamheterna presenteras. Kommunen ger också ut Ale kommunguide som presenterar kommunens olika

11 Sveriges Kommuner och Landsting (28) verksamheter. Detta är ett bra komplement till de medborgare/brukare som inte använder Internet som den huvudsakliga informationskanalen. Det finns en grafisk profil för Ale. Denna är i vissa publikationer lite otydlig, men det är ändå en viktig signal till brukarna att informationen kommer från samma huvudman; Ale kommun. Grundskolorna i Ale presenteras tydligt på nätet, med bild, allmän presentation och kontaktinformation. Vissa skolor presenterar även värdegrund, pedagogisk profil m.m. Hur omfångsrik presentationen är varierar kraftigt. Även kommunens förskolor och särskilda boenden presenteras per enhet, men här är informationen inte lika omfattande som för grundskolorna. När det gäller dessa enhetspresentationer, så är redan kommunen ett gott exempel för de kommuner som bara ger en allmän presentation av förskola och grundskola. Det finns här ytterligare utvecklingsmöjligheter genom att tillföra möjligheten att jämföra enhetsspecifika resultat och kvantifierbara mått utifrån ett brukarperspektiv. Dessa jämförelser kan skapa förutsättningar för diskussioner bland brukare och personal och därigenom öka jämförelser som leder till verksamhetsutveckling och förbättringar. Att kunna träffa en person som man kan diskutera med och där man kan få frågor besvarade kan vara en viktig funktion för många som behöver hjälp och stöd av kommunen. Undersökningar visar att mycket av den information som brukare söker och vill ha svar på kan besvaras av generalister. Ansvarig tjänsteman eller chef måste inte alltid nås för att vissa frågor ska besvaras. Flera kommuner löser detta genom att inrätta medborgarkontor eller kontaktcenter dit många kontakter slussas. Konceptet en dörr in är signum för detta sätt att tänka. Motsvarande finns inte i Ale. Exempel på kommuner som infört denna form av kontaktytor är Uddevalla, Trollhättan, Botkyrka och Bromma stadsdel i Stockholm. Brukar- och medborgarundersökningar Ale kommun arbetar med både medborgarundersökningar och brukarundersökningar. SOM-institutet har gjort två större enkätundersökningar i Ale. Inom ramen för samarbetet i Kvalitetsnätverk Västkust har mindre temainriktade medborgarundersökningar gjorts, bl.a. om information. Nästan alla verksamheter genomför någon form av brukarundersökningar. Detta sker oftast i form av enkäter. Det finns ett flertal olika råd i kommunen, t.ex. pensionärsråd, handikappråd och brukarråd inom skola och gymnasium (lokal styrelse). Dessa är alla ett forum för dialog med brukarna, där både politiker och tjänstemän medverkar. Som tidigare nämnts, är det svårt för medborgaren och brukaren att få tillgång till resultat från de undersökningar som gjorts. Synpunkts- och klagomålshantering Det finns sedan 2002 ett beslut av kommunstyrelsen att Ale kommun ska införa ett kommungemensamt synpunkts- och klagomålshanteringssystem. Detta beslut har fyra år senare fortfarande inte verkställts. Det finns endast en förvaltning som har ett synpunkts-/klagomålshanteringssystem med rutiner som anger hur synpunkter ska tas emot, åtgärdas och avrapporteras. Enligt uppgift finns bl.a. blanketter och IT-stöd för detta system. Utvärderarna har inte kunnat finna dessa blanketter på hemsidan. Vid

12 Sveriges Kommuner och Landsting (28) intervjuerna framkom synpunkter att systemet är relativt okänt bland brukarna, vilket ledar till att få synpunkter kommer in. Här finns ett förbättringsområde för Ale. Exempel på kommuner som inför övergripande synpunkts- och klagomålshanteringssystem är Lomma, Kungsbacka och Södertälje. Sammanfattning område 2 Styrkor Brukarinformation på hemsidan och i Ale kommunguide Jämförelser förskolor, skolor och särskilda boende Många brukarenkäter Förbättringsområden Uttalat kommunövergripande brukarfokus Utbildning kring bemötande och tillgänglighet Ökad jämförbarhet mellan enheter på hemsidan, bl.a. avseende resultat Medborgarkontorsfunktion Kommunövergripande synpunkts-/klagomålshantering Område 3 Tydlighet i samspelet politiker tjänstemän 3.1 Hur är kvaliteten på målformuleringsarbetet? 3.2 Delegation och ansvarsfördelning mellan politisk och tjänstemannanivå? 3.3 Hur rapporterar tjänstemännen till den politiska nivån och vilka möjligheter har politikerna att utöva tillsyn över förvaltningen? 3.4 Hur stimuleras den ömsesidiga förståelsen för uppgifter, roller och spelregler mellan politiker och tjänstemän? Allmänt I en kommun beställer politiken genomförandet av ett uppdrag av utförarorganisationen (förvaltningarna). Detta uppdrag ska spegla den politiska majoritetens vilja när det gäller att utveckla och ge service till kommuninvånarna. Den modell som de flesta använder för att förtydliga detta uppdrag är målstyrningen. Hur denna modell är utformad i svenska kommuner varierar däremot i stor omfattning. För att samspelet mellan den politiska ledningen och tjänstemannaorganisationen i kommunen skall fungera, krävs att roller och ansvar för de olika funktionerna har klargjorts. Kommunens styrsystem Ale har en övergripande vision som beskriver ett tänkt tillstånd år Den har tagits fram i samverkan med flera olika medborgargrupper. Vid intervjuerna påpekades vikten av att kommunicera ut den färdiga visionen till de kommunanställda och medborgarna i kommunen, så att alla känner sig som en del i den framtidsbild som presenteras. Utvärderarna håller med om att det är viktigt för att en vision ska få en styrande effekt. Kommunens strategiska plan ( ) som bygger på den övergripande visionen har en första rubrik Gemensamma strategier för samtliga nämnder. Här lyfts områden

13 Sveriges Kommuner och Landsting (28) som: Demokrati, Integration, Mångfald o jämställdhet, Personal- och kompetensutveckling, Verksamhetsutveckling. De flesta mål på denna nivå är inriktningsmål. Hänvisning sker till specifika handlingsplaner inom varje rubricerat område. Nästa nivå i den strategiska planen är Särskilda strategier för nämnderna. Även här dominerar inriktningsmål, men under varje rubrik (7 st) finns 1-2 uppföljningsbara mål (volym, kvalitet). På övergripande nivå finns även ett kapitel som rör kommunens miljömål. Alla målen är här mätbara (volym, kvalitet). På denna nivå finns även en strategi/plan för personal- och kompetensförsörjning (budgetåret). Denna plan innehåller nivåerna inriktning kortsiktiga mål (mätbara) och uppföljning (hur målen ska mätas). I förslaget till strategisk plan , ser strukturen på den övergripande nivån lite annorlunda ut. Efter Gemensamma strategier för samtliga nämnder, finns ett kapitel kallat Verksamhetsmässiga mål riktat till alla nämnder. Dessa mål är alla mer eller mindre uppföljningsbara avseende volym och kvalitet. Därpå följer ett kapitel kallat Uppdrag och särskilda prioriteringar som avser aktiviteter som ska genomföras och ekonomiska resurser som ska tillföras. Sammanlänkningen av de olika nivåerna i styrkedjan och tydligheten skulle enligt utvärderarnas åsikt öka, om de olika målen och aktiviteterna tydligare hade kopplats till respektive rubrik i Gemensamma strategier för samtliga nämnder. Detta skulle även underlätta uppföljningen av nämndernas arbete utifrån dessa strategier. Nämndernas olika mål i strategisk plan , är uppdelade i 1. Nämndens uppdrag, 2. Gemensamma strategier (kommunövergripande) och 3 Särskilda strategier som berör den specifika nämnden. Alla rubriker uppdelade i mål (för planperioden) och särskilda uppdrag för Uppdragen (som också per definition är mål) och målen är mer eller mindre tydligt uppföljningsbara avseende aktiviteter, volym och kvalitet. Det är utvärderarnas åsikt att grundstrukturen för kommunens styrdokument är bra, men att det kan utvecklas avseende enhetlighet på nämndsnivå och när det gäller tydlighet avseende mätbarhet på mål (på alla nivåer). Nämnderna presenterar alla ett antal verksamhetsmått med historiska värden och ett budgetvärde (förväntat värde under året). Dessa mått kan för läsaren upplevas som fristående i förhållande till inriktningar och mål. Måtten upplevs inte heller direkt knutna till ekonomisk budget. Ett förbättringsområde skulle kunna vara att dessa verksamhetsmått tydligare skulle kunna koppas till mål och därigenom få mer karaktär av resultatmått. En utmaning för Ale liksom för många andra kommuner är att tydligare sammanlänka mål avseende ekonomi och verksamhet. I kommunen finns flera tvärsektoriella handlingsplaner. Deras förhållande till den strategiska planen belyses i redogörelsen för område 4 nedan. Uppföljning Tidigare har Ale kommun haft ett fokus på enbart ekonomiuppföljning under löpande budgetår. I löpande budgetrapporter för budgetåret finns anslag till verksamhetsrapportering i uppföljningsrapporterna. I delårsbokslutet (uppföljningsrapport 4) finns en mer heltäckande verksamhetsuppföljning utifrån gemensamma och nämndsspecifika strategier. De flesta kommunövergripande mål följs upp i denna rapport. Tre följs upp i nästkommande budgetrapport. Hur noggrant målen följs upp varierar mycket mellan de

14 Sveriges Kommuner och Landsting (28) olika nämnderna. När det gäller de nämndsspecifika målen kan en del i skillnaderna förklaras genom de olika graderna av tydlighet som finns hur målen formulerats. En ökad tydlighet avseende måluppföljning (ökat fokus på resultat) och en mer enhetlig struktur skulle underlätta läsningen och förståelsen av uppföljningsrapporterna. Olika roller Intrycket är att rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän i Ale som helhet är relativt klar. Däremot ser det lite olika ut i olika nämnder. Det tycks ha utvecklats en praxis per nämnd, delvis beroende på vilka personer som sitter i nämnds- respektive förvaltningsledning. Vid intervjuerna framkom att politikerna i vissa fall håller en låg profil och att svängrummet för flera förvaltningar är stort. Ale har ett viktigt mötesforum genom OC-gruppen, där kommundirektör, förvaltningschefer och samtliga nämndsordförande träffas. I denna grupp sker enligt uppgift en öppen diskussion kring viktiga frågor, bl.a. i anslutning till budgetprocessen. De intervjuade anger att det är högt i tak på dessa möten. Denna grupp fattar inga beslut. Ett arbete med att tydliggöra kommunens styr- och uppföljningsmodell enligt vad som anges ovan, leder även till att politikens styrande och förvaltningarnas utförande roller tydliggörs. OC-gruppen och även nya forum där även andra chefsgrupper kan ingå, blir de forum där styrsystemets mål kan formuleras och diskuteras utifrån både VAD och HUR perspektiv. Sammanfattning område 3 Styrkor Strukturen i vision och strategisk plan Dialog mellan politiker och tjänstemän skapar praxis kring roller OC-grupp för dialog Förbättringsområden Öka kunskapen om Vision 2020 och strategisk plan Ökade möjligheter att följa upp kommunövergripande riktning Ökat fokus på resultatmål med uppföljningsbara indikatorer Ökad enhetlighet på nämndsnivå i strategisk plan Sammanlänkning av ekonomi och verksamhet Tydligare fokus på Vad och Hur i t.ex. strategisk plan Område 4 Ledning, decentralisering och delegering 4.1 Vilken frihet har de serviceproducerande institutionerna/resultatenheterna i sin resursdisponering? 4.2 Hur utnyttjas möjligheten till tvärsektoriellt samarbete och samordning över sektorsgränser? 4.3 Går det att ta lokala initiativ med avsikt att hitta egna intäktskällor eller etablera samarbete med externa organ för att stärka serviceutbudet? 4.4 Hur beskrivs förvaltningsledningen? 4.5 Hur utövas den centrala ledningen över underställda avdelningar/enheter?

15 Sveriges Kommuner och Landsting (28) Allmänt I svenska kommuner uppstår ibland en kraftmätning mellan på ena sidan de centrala funktionerna med kommunfullmäktige och kommunstyrelsen och på andra sidan facknämnderna. Detta återspeglas ofta även inom förvaltningsorganisationen där förvaltningsövergripande anslag kring ekonomi-, personal- och utvecklingssystem ställs mot förvaltningsspecifika system. Samma mönster återfinns inom respektive förvaltning när det gäller fördelning av frihet och ansvar mellan förvaltningsledning och de olika resultatenheterna. Det optimala är att hitta en fruktbar balans mellan central ledning och lokal frihet under ansvar. Resultatenheternas frihet Det är utvärderarnas intryck att det finns en stor frihet på enhetsnivå i alla förvaltningar i Ale. Intrycket är att det gäller ekonomi, personaltillsättningar och organisatoriska förändringar. Givetvis sker denna frihet inom tilldelade ramar, men ansvarig nämnd tycks inte ha synpunkter på detaljer kring utförande på denna nivå. Tvärsektoriellt arbete Det finns många exempel på tvärsektoriellt samarbete i Ales verksamheter. Flera av dessa samverkansformer beskrivs i tvärsektoriella handlingsplaner. Det finns handlingsplaner för jämställdhet, kvinnofrid, etnisk mångfald, folkhälsa, miljöarbete, drogpolitik, m.m. Hur dessa handlingsplaner är beskrivna varierar mycket. Intrycket är att handlingsplanerna är utformade utifrån respektive ansvarig sammanställares egna värderingar och tankar. Dessa skillnader finns också när det gäller tydlighet avseende uppföljningsbara mål, tilldelad budget, nedlagd arbetstid, projektledaransvar, m.m. Ett förbättringsarbete skulle kunna vara att beskriva dessa handlingsplaner på ett mer likartat sätt och ställa krav på tydlighet kring vad som ska göras och vad det får kosta. Dessa handlingsplaners förhållande till den strategiska planen bör också klargöras. Det är viktigt att det finns resurser avseende både ekonomi och personal, till att genomföra det som planeras i den strategiska planen och tvärsektoriella handlingsplaner. Det finns även andra former av samarbete som inte ryms under tvärsektoriella handlingsplaner. I vissa av dessa projekt samverkar även externa parter. Några exempel på dessa samarbetsformer är: Kvalitet i skolan - Skola och IFO. Fortbildning gemensamt kring ungdomar med problem Västbus IFO, BUP, Skola, kultur, - samarbete kring barn med speciella behov VAKNA BU, Kultur, VO gemensamt arbete mot droger. Fokuserar på det friska. Ansvaret på KS-nivå. Även samverkan med företag och föreningar. E-voice, ett EU-projekt med samarbete mellan Ale, Uddevalla Härryda och Västra Götalandsregionen. Här finns även internationella samarbetsparter. SIMBA samarbete inom vård mittersta Bohuslän, samt Ale. Samverkan VOnämnder och regionnämnd. Fokus på närsjukvård.

16 Sveriges Kommuner och Landsting (28) Det finns dessutom många olika samverkansprojekt inom ramen för GR-samarbetet (Göteborgsregionen). Denna form av samverkansprojekt är många gånger tydligt beskrivna då de har extern finansiering, t.ex. EU-projekt. Projekt där samarbetet till stor del sker genom att personal från olika verksamheter träffas för att samordna befintliga resurser, brukar vara mindre tydligt beskrivna. Det finns kommuner som har försökt ta fram kommunövergripande projektbeskrivningsmallar som ska gälla alla samarbetsprojekt. Umeå, Kungälv och Sundsvall är exempel på kommuner som har tagit fram projektmallar. Förvaltningsledningen Vid intervjuerna gavs intrycket att samspelet mellan olika chefsnivåer inom kommunens förvaltningar fungerar väl. Återkommande möten mellan chefer på olika nivåer, både horisontellt och vertikalt i respektive förvaltning är grunden i detta samspel. Däremot används inte någon form av åtaganden eller kontrakt knutet till de högre chefstjänsterna i kommunen. Sådana avtal mellan organisationen och dess chefer kan vara ett sätt att samla ledarskapet kring gemensamma mål och uppgifter. Det är ett sätt att beskriva vad som förväntas av en specifik tjänst utifrån både det förvaltnings-/enhetsspecifika och det kommunövergripande uppdraget. Detta förfarande underlättar även för uppföljning och utvärdering av chefsrollen. Att arbeta med åtaganden eller kontrakt kan ha en naturligt koppling till det som tas upp i samband med ledarskapsutbildningar och det som anges i kommunens ledarpolicy. Stöd vid problem Ale kommun har upphandlat ett stöd till både chefer och andra anställda, då det uppkommer problem i arbetet eller i hemmet. Den som behöver kan få telefonrådgivning (020-nummer) för att hitta vägar att lösa de problem som uppstått. Detta är ett gott exempel för andra och vittnar om en insikt i att medarbetarna i organisationen gör ett bättre arbete om både arbetssituation och hemsituation fungerar på ett tillfredställande sätt för den enskilde. Sammanfattning område 4 Styrkor Stor frihet på resultatenhetsnivå Många exempel på tvärsektoriellt samarbete Flera exempel på tvärsektoriellt samarbete och projekt Flera mötesarenor för chefer inom förvaltningar Stödsystem för chefer och medarbetare som har problem Förbättringsområden Likartat sätt att upprätta och redovisa handlingsplaner/projektplaner Chefsåtaganden eller kontrakt med resultatfokus

17 Sveriges Kommuner och Landsting (28) Område 5 Kontroll och rapportering 5.1 Hur detaljerat är rapporteringssystemet? 5.2 Hur sker rapportering från tvärsektoriella projekt och program, avseende processer och resultat? 5.3 Strategier för att synliggöra kostnader? 5.4 Kontroll- och uppföljningsrutiner? Allmänt Området kontroll och rapportering avser framförallt det arbete som sker inom förvaltningsorganisationen avseende uppföljning av verksamhet. Det gäller då inte bara den ekonomiska uppföljningen, utan även verksamhetsuppföljning avseende volym, kvalitet, m.m. Man kan våga sig på att säga att just uppgiften att koppla ihop ekonomistyrning med verksamhetsstyrning och därmed också uppföljning av detsamma, är den stora utmaning som svenska kommuner står inför. Det handlar i grunden om att kunna mäta produktivitet. Vad får jag för tjänst och vilken kvalitet innehåller denna tjänst i relation till vad den kostar? Kontroll och rapportering är ett område som ofta ger låga poäng i Kommunkompassen. Sannolikt på grund av att det saknas en tradition av att mäta och värdera de kommunala tjänsterna utifrån ett produktivitetsperspektiv. Regelbunden rapportering Förvaltningarnas ekonomi avrapporteras regelbundet till förvaltningsledning och nämnd. Kommunens ekonomisystem gör det möjligt för chefer och förvaltningsledning att följa ekonomin on-line. Det är däremot svårt för utvärderarna att se hur utförd verksamhet på enhetsnivå följs upp av nämnd under löpande budgetår i förhållande till vad som anges i budget. I de budgetrapporter som under året sammanställs till kommunstyrelse och kommunfullmäktige, är det delårsbokslut och bokslut som beskriver genomförda verksamhetsuppdrag. I delårsbokslutet beskrivs i löpande text hur verksamheten arbetar för att uppfylla verksamhetsmål. Det finns få exempel på reell resultatredovisning. Verksamhetsmått redovisas, men utan kommentarer. Personal och miljöinsatser redovisas. Ett förbättringsområde inom den löpande rapporteringen under budgetåret skulle kunna vara att fokusera mer på resultat kopplat till de mål som finns antagna för respektive nämnd. Det ställer då krav på tydliga och uppföljningsbara mål. Resonemang kring detta finns under beskrivningen av område 3 i denna rapport. För att kunna följa verksamheter utifrån ett helhetsperspektiv, gäller det att det finns en röd tråd från den kommunövergripande nivån med vision och gemensamma strategier, till respektive enhet. Omvänt ska denna röda tråd göra det möjligt att aggregera upp resultat från enhetsnivå till helhetsperspektivet. Huddinge kommun och Bromma stadsdel i Stockholm är exempel på organisationer som arbetar mycket med att bygga just denna röda tråd. Samma krav som kommunen bör ställa på resultatåterrapportering i den löpande verksamheten, bör även ställas på de olika handlingsplaner och projektplaner som kommunen har antagit. Det har för utvärderarna varit svårt att finna någon systematik och enhetlighet i uppföljning av dessa planer som finns både på kommunövergripande nivå och på förvaltningsnivå.

18 Sveriges Kommuner och Landsting (28) Kostnadsbudgetering Kostnadsbudgetering är ett begrepp som står för att kommunen beräknar sin budget utifrån de kostnadselement som ingår i tjänsten. Hur detta görs beror mycket på vilken tjänsten är. Det kan handla om att beräkna kostnader för utförd hemtjänsttimme, undervisningstimme, beviljat bygglov, m.m. Detta sätt att beräkna kostnader kräver noggranna analyser och mätmetoder kring både ekonomi och verksamhet. I Ale finns inslag av detta sätt att budgetera och följa upp kostnader. Framförallt är det då kopplat till storlek på målgrupper inom för- och grundskola, gymnasiet, äldreomsorgen, m.m. Detta sätt att knyta verksamhet till kostnader kan utvecklas i Ale. Viss inspiration kan hämtas från samarbetet som sker mellan Umeå, Luleå, Uppsala, Linköping och Lund kring jämförelser med bl.a. resultatmått för att kunna värdera och kalibrera kostnader i förhållande till tjänster. Ambitionen bland dessa kommuner är att kunna lägga ut ökade produktivitetskrav på verksamheter om det går att identifiera för höga kostnader i förhållande till övriga i nätverket. Avvikelserapportering Ale kommun har ett tydligt system för att följa upp ekonomiska avvikelser under löpande budgetår. På nämndsnivå krävs en tydlig åtgärdsbeskrivning om en prognos indikerar avvikelse i budget. Kommunstyrelsens uppföljande roll har blivit klarare under senare år. Ale har här förbättringsmöjligheter avseende den löpande verksamhetsuppföljningen. Avvikelser i förhållande till uppsatta verksamhetsmål bör även kunna följas under löpande budgetår. Det ställer krav på ett tydligt styr- och uppföljningssystem där mål med tillhörande indikatorer avseende resultat kan ge de signaler som behövs. Att införa någon form av controllerfunktion avseende verksamhet skulle kunna vara ett steg på vägen. Sammanfattning område 5 Styrkor God ekonomiuppföljning Ekonomisk avvikelserapportering Förbättringsområden Tydligare resultatfokus i verksamhetsuppföljning under budgetåret Controllerskap för verksamhet Röda tråden - från vision till enhetsnivå och tillbaka Fler inslag av kostnadsbudgetering

19 Sveriges Kommuner och Landsting (28) Område 6 Personalpolitik 6.1 Hur stor vikt läggs vid personalutvecklingsåtgärder? 6.2 Förekommer individuell lönesättning? 6.3 Förekommer arbetsmiljöundersökningar? 6.4 Förekommer medarbetarsamtal? 6.5 Genomförs ledarutvecklingsprogram? 6.6 Hur systematisk är budgetering och uppföljning av kompetensutveckling? Allmänt I ett framtidsperspektiv är en stark och tydlig personalpolitik som lyfter fram och stärker de olika personalgrupperna i kommunen av största vikt. Svenska kommuner står inför stora nyrekryteringsbehov på grund av bl.a. omfattande pensionsavgångar. Eftersom den offentliga sektorn har problem med att konkurrera om attraktiva yrkesgrupper med löner, måste man skapa arbetsplatser som dels attraherar ny personal och dels stimulerar befintlig personal att stanna och utvecklas. I Ale ligger personalfunktionen centralt och arbetar förvaltningsövergripande. Kompetensutveckling Centralt ansvarar kommunen bl.a. för utbildning kring frågor som är knutna till arbetsgivarrollen. Övrig utbildning sker på förvaltnings- och verksamhetsnivå. Enligt uppgift arbetar kommunen med ett centralistiskt perspektiv på kompetensutveckling, med utvärderarna har inte kunnat finna någon heltäckande kartläggning och analys av kommunens kompetensutvecklingsbehov. Inom respektive förvaltning finns exempel på kompetensutvecklingsplaner utifrån organisationens behov (t.ex. för varje skolområde) och på individnivå (t.ex. tekniska förvaltningen). System för hur dessa planer upprättas och om det görs varierar mellan förvaltningarna. Det finns enligt uppgift ett beslut om att införa utbildning kopplad till karriärplaner i Ale, men detta finns inte på plats vid utvärderingstillfället. Inom GR-samarbetet finns ett stort utbud av olika utbildningar som gör det möjligt för bl.a. chefer och andra tjänstemannagrupper att kompetensutvecklas. Om dessa utbildningar används för att täcka identifierade behov eller om de används mer ad hoc har inte utvärderarna kunnat se. Det finns utvecklingsmöjligheter kring att öka systematik och strategiskt tänkande kring kompetensutveckling i Ale. Framförallt utifrån ett helhetsperspektiv. Individuell lönesättning Ale har ett genomtänkt system för individuell lönesättning. Det finns en central lönepolicy där riktlinjer för lönesättning anges. Här finns kompetenskrav, ansvarstagande, svårighetsgrad, måluppfyllelse, flexibilitet, utvecklingsbarhet, engagemang, samarbetsvilja och lojalitet som lönegrundade kriterier. I lönepolicyn anges även att alla bedömningar ska utgå ifrån ett synsätt där produktivitet, effektivitet och kvalitet ska sättas i fokus. Det är medarbetarens förmåga att på ett rationellt sätt, utifrån dessa begrepp, utföra sina arbetsuppgifter som ska bedömas. Detta är en god ambition för

20 Sveriges Kommuner och Landsting (28) att skapa ett lönesystem som ger belöning till verksamhets- och effektivitetsutveckling. De centrala lönekriterierna bryts ned på respektive arbetsplats. Flera av de intervjuade vittnade om att systemet är bra, men att det är svårt att ge det full utväxling p.g.a. för lite pengar att fördela. Kommunen arbetar kontinuerligt med arbetsvärdering och lönekartläggning för alla grupper. Arbetsmiljöarbete En kommunövergripande medarbetarenkät har genomförts år 2005 och ska upprepas vart annat år. Nästa enkät kommer år Denna enkät berör både fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Upplösningen på resultatet kan göras på både enhets- och helhetsnivå. Resultatet från medarbetarenkäten har sammanställts och arbetats igenom på enhetsnivå. Kommunen har kontollerat och följt upp om insatser gjorts i samband med uppföljningen av verksamhetsplanen. Utöver detta övergripande arbetsmiljöarbete sker på varje enhet ett lokalt arbete med bl.a. skyddsronder 2 ggr/år. Intrycket är att Ale genomför ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Medarbetarsamtalet Det har genomförts utbildning i medarbetarsamtal för alla chefer (2 dgr) och alla övriga medarbetare har fått utbildning en halvdag. Enligt resultatet från medarbetarenkäten (2005) upplever omkring hälften av de svarande att medarbetarsamtalen inte är till nytta för utvecklingen i arbetet Som åtgärd för att förbättra detta resultat tog kommunen år 2005 fram gemensamma mallar för hur medarbetarsamtalet ska genomföras. Nyanställda har även fått utbildning i medarbetarsamtalet under Hur åtgärderna slagit igenom visar sig först vid nästa medarbetarenkät år Vid intervjuerna angavs att kvaliteten på de genomförda medarbetarsamtalen fortfarande varierar beroende på arbetsplats. Dokumentation och uppföljningen av de genomförda samtalen ansågs också variera. Detta kan vara en indikation på att kommunens arbete med att kvalitetssäkra medarbetarsamtalen enligt de rutiner och riktlinjer som finns antagna måste fortgå. Ledarskap Inom ramen för begreppet ledarutveckling inbjuds kommunens chefer till återkommande frukostmöten omkring fyra gånger per år. Från och med 2006 genomför kommunen gemensamma chefsdagar för alla chefer två gånger per år. Kommunen har på senare år inte genomfört något större kommunövergripande ledarutvecklingsprogram, men är nu på väg att starta upp en chefsutbildning. Det situationsanpassade ledarskapet ska vara i fokus. En första heldag har genomförts med alla chefer. Ale håller även på att ta fram introduktionsprogram för nya chefer. Ales ledarutveckling kommer framgent att hämta kraft ur den ledarskapets värdegrund som antagits under Denna värdegrund har presenterats på chefsdag och ska nu implementeras i hela organisationen. Det finns ett spännande projekt inom ramen för ledarskap. Kommunen har startat ett projekt tillsammans med Oxford Brookes University med rubriken Creativity and

Kommunkompassen. Analys. av Forshaga kommun. 8-10 april 2008

Kommunkompassen. Analys. av Forshaga kommun. 8-10 april 2008 Sektionen för Demokrati och styrning 2008-07-08 1 (27) Kommunkompassen Analys av Forshaga kommun 8-10 april 2008 Innehåll: 1. Vad är Kommunkompassen? 2. Forshaga kommun i förhållande till Kommunkompassen:

Läs mer

Kommunkompassen. Analys. av Nordanstigs kommun. 24-25 oktober 2007 RAPPORT 2007-12-21 1 (1) Innehåll: Sektionen för Demokrati och styrning

Kommunkompassen. Analys. av Nordanstigs kommun. 24-25 oktober 2007 RAPPORT 2007-12-21 1 (1) Innehåll: Sektionen för Demokrati och styrning RAPPORT 2007-12-21 1 (1) Sektionen för Demokrati och styrning Kommunkompassen Analys av Nordanstigs kommun 24-25 oktober 2007 Innehåll: 1. Vad är Kommunkompassen? 2. Nordanstigs kommun i förhållande till

Läs mer

Granskning av Malmö stads kvalitetssystem. Resultat av enkät till samtliga förvaltningar, december 2006

Granskning av Malmö stads kvalitetssystem. Resultat av enkät till samtliga förvaltningar, december 2006 Granskning av Malmö stads kvalitetssystem Resultat av enkät till samtliga förvaltningar, december 2006 Granskningens genomförande Enkät till samtliga förvaltningschefer Frågor inom fyra områden: 1. Demokratisk

Läs mer

Kommunkompassen. Analys. av Uddevalla kommun. 8-10 december 2009

Kommunkompassen. Analys. av Uddevalla kommun. 8-10 december 2009 2010-06-13 1 (35) Sektionen för Demokrati och styrning Kommunkompassen Analys av Uddevalla kommun 8-10 december 2009 Innehåll: 1. Vad är Kommunkompassen? 2. Bedömning och poängsättning i Kommunkompassen

Läs mer

Kommunkompassen. Analys. av Skarpnäck Stadsdel, Stockholms Stad. 10 11 november 2004

Kommunkompassen. Analys. av Skarpnäck Stadsdel, Stockholms Stad. 10 11 november 2004 RAPPORT 1 (23) Sektionen för Demokrati och styrning Kommunkompassen Analys av Skarpnäck Stadsdel, Stockholms Stad 10 11 november 2004 Innehåll: 1. Vad är Kommunkompassen? 2. Skarpnäck, Stockholms Stad

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Kommunkompassen. Analys. av Öckerö kommun. 15-17 december 2004

Kommunkompassen. Analys. av Öckerö kommun. 15-17 december 2004 RAPPORT 1 (23) Sektionen för Demokrati och styrning Kommunkompassen Analys av Öckerö kommun 15-17 december 2004 Innehåll: 1. Vad är Kommunkompassen? 2. Öckerö kommun i förhållande till Kommunkompassen:

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Kommunkompassen. Analys. av Stockholms Stad. Januari 2009

Kommunkompassen. Analys. av Stockholms Stad. Januari 2009 Sektionen för Demokrati och styrning SLUTRAPPORT 2009-05-13 1 (36) Kommunkompassen Analys av Stockholms Stad Januari 2009 Innehåll: 1. Vad är Kommunkompassen? 2. Stockholms Stad i förhållande till Kommunkompassen:

Läs mer

Kommunkompassen. Analys av Kungsbacka kommun 3-4 juni 2009

Kommunkompassen. Analys av Kungsbacka kommun 3-4 juni 2009 Sveriges Kommuner och Landsting 2009-11-20 1 (33) Avdelningen för Ekonomi och styrning Kommunkompassen Analys av Kungsbacka kommun 3-4 juni 2009 Innehåll: 1. Vad är Kommunkompassen? 2. Kungsbacka kommun

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

RAPPORT 2009-11-19. Kommunkompassen. Analys. av Ale Kommun 2009-08-26--28

RAPPORT 2009-11-19. Kommunkompassen. Analys. av Ale Kommun 2009-08-26--28 RAPPORT 2009-11-19 1 (38) Sektionen för Demokrati och styrning Kommunkompassen Analys av Ale Kommun 2009-08-26--28 Innehåll: 1. Vad är Kommunkompassen? 2. Ale kommun i förhållande till Kommunkompassen:

Läs mer

RAPPORT 2005-11-09 1 (24) Kommunkompassen. Analys. av Uddevalla kommun. 8-9 juni 2005

RAPPORT 2005-11-09 1 (24) Kommunkompassen. Analys. av Uddevalla kommun. 8-9 juni 2005 RAPPORT 2005-11-09 1 (24) Sektionen för Demokrati och styrning Kommunkompassen Analys av Uddevalla kommun 8-9 juni 2005 Innehåll: 1. Vad är Kommunkompassen? 2. Uddevalla kommun i förhållande till Kommunkompassen:

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar Riktlinjer Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar 1 FÖRORD Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar är olika forum för dialog mellan arbetsgivaren och medarbetare. Genom en dialog

Läs mer

Kommunkompassen. Analys Eksjö kommun. 27-29 maj 2008

Kommunkompassen. Analys Eksjö kommun. 27-29 maj 2008 RAPPORT 1 (24) Sektionen för Demokrati och styrning Kommunkompassen Analys Eksjö kommun 27-29 maj 2008 Innehåll: 1. Vad är Kommunkompassen? 2. Eksjö kommun i förhållande till Kommunkompassen: En sammanfattande

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Åtgärder för kommunens förbättringsområden och svagheter

Åtgärder för kommunens förbättringsområden och svagheter Åtgärder för kommunens förbättringsområden och svagheter BILAGA Offentlighet och demokrati - 76 poäng Förbättringsmöjligheter Kommentar Åtgärd/aktivitet Start Klart Ansvarig Tillgängligheten till nämndernas

Läs mer

Kommunkompassen. Analys. av Östersunds kommun. 29 sept. 1 okt. 2008

Kommunkompassen. Analys. av Östersunds kommun. 29 sept. 1 okt. 2008 2008-11-19 1 (33) Sektionen för Demokrati och styrning Kommunkompassen Analys av Östersunds kommun 29 sept. 1 okt. 2008 Innehåll: 1. Vad är Kommunkompassen? 2. Östersund kommun i förhållande till Kommunkompassen:

Läs mer

RAPPORT 2009-11-19. Kommunkompassen. Analys. av Ale Kommun 2009-08-26--28

RAPPORT 2009-11-19. Kommunkompassen. Analys. av Ale Kommun 2009-08-26--28 RAPPORT 2009-11-19 1 (36) Sektionen för Demokrati och styrning Kommunkompassen Analys av Ale Kommun 2009-08-26--28 Innehåll: 1. Vad är Kommunkompassen? 2. Ale kommun i förhållande till Kommunkompassen:

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer

RAPPORT 2005-11-09 1 (29) Kommunkompassen. Analys. av Umeå kommun genomförd. 21-22 juni 2005

RAPPORT 2005-11-09 1 (29) Kommunkompassen. Analys. av Umeå kommun genomförd. 21-22 juni 2005 RAPPORT 2005-11-09 1 (29) Sektionen för Demokrati och styrning Kommunkompassen Analys av Umeå kommun genomförd 21-22 juni 2005 Innehåll: 1. Vad är Kommunkompassen? 2. Umeå kommun i förhållande till Kommunkompassen:

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

Kommunkompassen. Analys. av Trollhättans stad 2008-04-14 - - 16

Kommunkompassen. Analys. av Trollhättans stad 2008-04-14 - - 16 Sektionen för Demokrati och styrning 2008-06-17 RAPPORT 1 (32) Kommunkompassen Analys av Trollhättans stad 2008-04-14 - - 16 Innehåll: 1. Vad är Kommunkompassen? 2. Trollhättans stad i förhållande till

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

RAPPORT 2010-03-05. Kommunkompassen. Analys. av Varbergs Kommun 2009-11-25--27

RAPPORT 2010-03-05. Kommunkompassen. Analys. av Varbergs Kommun 2009-11-25--27 RAPPORT 2010-03-05 1 (30) Sektionen för Demokrati och styrning Kommunkompassen Analys av Varbergs Kommun 2009-11-25--27 Innehåll: 1. Vad är Kommunkompassen? 2. Varbergs kommun i förhållande till Kommunkompassen:

Läs mer

KommunKompassen AVESTA KOMMUN 2014 ANALYS AV. Britt Ståldal Gunnar Gidenstam, SKL 2015-03-04

KommunKompassen AVESTA KOMMUN 2014 ANALYS AV. Britt Ståldal Gunnar Gidenstam, SKL 2015-03-04 KommunKompassen ANALYS AV AVESTA KOMMUN 2014 Britt Ståldal Gunnar Gidenstam, SKL 2015-03-04 Sveriges Kommuner och Landsting 2015-03-04 2 (28) Innehåll 1 Vad är Kommunkompassen?... 3 2 Avesta kommun i förhållande

Läs mer

Varför behövs personalstrategin? Vad är en personalstrategi? Vision för personalarbetet. Uppföljnings- och mätmetoder. Politisk målsättning

Varför behövs personalstrategin? Vad är en personalstrategi? Vision för personalarbetet. Uppföljnings- och mätmetoder. Politisk målsättning Personalstrategi 2008 2012 Varför behövs personalstrategin? Personalstrategin uttrycker det gemensamma förhållningssättet i vårt strategiska och operativa personalarbete inom Falköpings kommun. Det personalstrategiska

Läs mer

Kommunkompassen. Analys av Kungsbacka Kommun. 15 17 maj 2006

Kommunkompassen. Analys av Kungsbacka Kommun. 15 17 maj 2006 RAPPORT 1 (24) Avdelningen för Ekonomi och styrning Innehåll: 1. Vad är Kommunkompassen? Kommunkompassen Analys av Kungsbacka Kommun 15 17 maj 2006 2. Kungsbacka kommun i förhållande till Kommunkompassen:

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Plats och tid: Stadshuset sammanträdesrum Röd, 2010-11-25, kl 13:15. Sekreterare. 3 Lönepolicy - fortsatt genomgång och diskussion 2010/454

Plats och tid: Stadshuset sammanträdesrum Röd, 2010-11-25, kl 13:15. Sekreterare. 3 Lönepolicy - fortsatt genomgång och diskussion 2010/454 KALLELSE 2010-11-25 Kommunstyrelsens personalutskott Plats och tid: Stadshuset sammanträdesrum Röd, 2010-11-25, kl 13:15 Ärenden: Enligt föredragningslistan nedan Bo Lager Ordförande Peter Scharff Sekreterare

Läs mer

Kommunkompassen. Analys av Sollefteå kommun 14-16 maj 2007

Kommunkompassen. Analys av Sollefteå kommun 14-16 maj 2007 1 (30) Avdelningen för Ekonomi och styrning Kommunkompassen Analys av Sollefteå kommun 14-16 maj 2007 Innehåll: 1. Vad är Kommunkompassen? 2. Sollefteå kommun i förhållande till Kommunkompassen: En sammanfattande

Läs mer

RAPPORT 2009-08-10. Kommunkompassen. Analys. av Kinda Kommun. 10-11 mars 2009

RAPPORT 2009-08-10. Kommunkompassen. Analys. av Kinda Kommun. 10-11 mars 2009 RAPPORT 2009-08-10 1 (32) Sektionen för Demokrati och styrning Kommunkompassen Analys av Kinda Kommun 10-11 mars 2009 Innehåll: 1. Vad är Kommunkompassen? 2. Kinda kommun i förhållande till Kommunkompassen:

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

KommunKompassen VÄSTERÅS STAD 2014 ANALYS AV. Ewa Luvö, Karolina Dahlbom, Gunnar Gidenstam, SKL 2015-04-29

KommunKompassen VÄSTERÅS STAD 2014 ANALYS AV. Ewa Luvö, Karolina Dahlbom, Gunnar Gidenstam, SKL 2015-04-29 KommunKompassen ANALYS AV VÄSTERÅS STAD 2014 Ewa Luvö, Karolina Dahlbom, Gunnar Gidenstam, SKL 2015-04-29 Sveriges Kommuner och Landsting 2015-04-29 2 (31) Innehåll 1 Vad är Kommunkompassen?... 3 2 Västerås

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

VARA KOMMUN Maria Viidas

VARA KOMMUN Maria Viidas VARA KOMMUN Maria Viidas FAKTA & FÖRUTSÄTTNINGAR Korta fakta om Vara kommun 16.000 invånare 7.347 hushåll 46 % bosatta på landsbygden 701 km2 1.369 medarbetare 789 (58%) arbetar heltid 587 (82%) kvinnor

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Personalpolitik Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2005-06-16, Kf 39/05 Ansvar Personalchef Personalpolitik Kävlinge

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

RAPPORT 2009-03-30 1 (28) Kommunkompassen. Analys. av Älmhults kommun 2009-01-12--13

RAPPORT 2009-03-30 1 (28) Kommunkompassen. Analys. av Älmhults kommun 2009-01-12--13 RAPPORT 2009-03-30 1 (28) Sektionen för Demokrati och styrning Kommunkompassen Analys av Älmhults kommun 2009-01-12--13 Innehåll: 1. Vad är Kommunkompassen? 2. Älmhults kommun i förhållande till Kommunkompassen:

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

KommunKompassen ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011 ANALYS AV. Gunnar Gidenstam, SKL Märit Melbi, SKL Lena Tegenfeldt, Uddevalla kommun 2011-05-26

KommunKompassen ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011 ANALYS AV. Gunnar Gidenstam, SKL Märit Melbi, SKL Lena Tegenfeldt, Uddevalla kommun 2011-05-26 KommunKompassen ANALYS AV ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011 Gunnar Gidenstam, SKL Märit Melbi, SKL Lena Tegenfeldt, Uddevalla kommun 2011-05-26 Sveriges Kommuner och Landsting 2011-05-26 2 (32) Innehåll 1 Vad är

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

ORDNING & REDA. Ger utrymme för kaos och kreativitet

ORDNING & REDA. Ger utrymme för kaos och kreativitet ORDNING & REDA Ger utrymme för kaos och kreativitet FRÅN FATTIG TILL RIK eller hur man gasar och bromsar samtidigt Från missnöjda medborgare till stolta medborgare Från missnöjda medborgare till stolta

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

RAPPORT 2010-03-31. Kommunkompassen. Analys. av Nynäshamns Kommun 2009-11-03--05

RAPPORT 2010-03-31. Kommunkompassen. Analys. av Nynäshamns Kommun 2009-11-03--05 RAPPORT 2010-03-31 1 (31) Sektionen för Demokrati och styrning Kommunkompassen Analys av Nynäshamns Kommun 2009-11-03--05 Innehåll: 1. Vad är Kommunkompassen? 2. Nynäshamns kommun i förhållande till Kommunkompassen:

Läs mer

KommunKompassen UPPLANDS VÄSBY 2011 ANALYS AV. Christine Feuk och Britt-Marie Hedlund, SKL 2011-05-30--31

KommunKompassen UPPLANDS VÄSBY 2011 ANALYS AV. Christine Feuk och Britt-Marie Hedlund, SKL 2011-05-30--31 KommunKompassen ANALYS AV UPPLANDS VÄSBY 2011 Christine Feuk och Britt-Marie Hedlund, SKL 2011-05-30--31 Sveriges Kommuner och Landsting 2011-11-30 2 (34) Innehåll 1 Vad är Kommunkompassen?... 3 2 Upplands

Läs mer

KommunKompassen KARLSTAD KOMMUN 2015 ANALYS AV. Josephine Härdin, Gunnar Gidenstam, SKL 2015-03-24

KommunKompassen KARLSTAD KOMMUN 2015 ANALYS AV. Josephine Härdin, Gunnar Gidenstam, SKL 2015-03-24 KommunKompassen ANALYS AV KARLSTAD KOMMUN 2015 Josephine Härdin, Gunnar Gidenstam, SKL 2015-03-24 Sveriges Kommuner och Landsting 150402 2 (29) Innehåll 1 Vad är Kommunkompassen?... 3 2 Karlstad kommun

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

RAPPORT 2009-05-19. Kommunkompassen. Analys. av Västerås stad 2009-02-18--20

RAPPORT 2009-05-19. Kommunkompassen. Analys. av Västerås stad 2009-02-18--20 RAPPORT 2009-05-19 1 (30) Sektionen för Demokrati och styrning Kommunkompassen Analys av Västerås stad 2009-02-18--20 Innehåll: 1. Vad är Kommunkompassen? 2. Västerås stad i förhållande till Kommunkompassen:

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

RAPPORT 2007-10-23 1 (35) Kommunkompassen. Analys. av Göteborgs Stad. juni 2007

RAPPORT 2007-10-23 1 (35) Kommunkompassen. Analys. av Göteborgs Stad. juni 2007 Sektionen för Demokrati och styrning RAPPORT 2007-10-23 1 (35) Kommunkompassen Analys av Göteborgs Stad juni 2007 Innehåll: 1. Vad är Kommunkompassen? 2. Göteborgs Stad i förhållande till Kommunkompassen:

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 PERSONALPOLICY VÄNERSBORGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 VARFÖR EN PERSONALPOLICY? Kommunen är en stor arbetsgivare med verksamheter inom många viktiga områden. Våra anställda möter Vänersborgarna

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

Kommun Kompassen VETLANDA KOMMUN 2012 ANALYS AV. Ingmar Kärrsten Britt-Marie Hedlund, SKL Lars Strid, SKL 2012-03-07

Kommun Kompassen VETLANDA KOMMUN 2012 ANALYS AV. Ingmar Kärrsten Britt-Marie Hedlund, SKL Lars Strid, SKL 2012-03-07 Kommun Kompassen ANALYS AV VETLANDA KOMMUN 2012 Ingmar Kärrsten Britt-Marie Hedlund, SKL Lars Strid, SKL 2012-03-07 Sveriges Kommuner och Landsting 2012-04-03 2 (28) Innehåll 1 Vad är Kommunkompassen?...

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

KommunKompassen ESKILSTUNA KOMMUN 2011 ANALYS AV. 2011-05-17 Lena Ehrnlund, Marks kommun Gunnar Gidenstam, SKL

KommunKompassen ESKILSTUNA KOMMUN 2011 ANALYS AV. 2011-05-17 Lena Ehrnlund, Marks kommun Gunnar Gidenstam, SKL KommunKompassen ANALYS AV ESKILSTUNA KOMMUN 2011 2011-05-17 Lena Ehrnlund, Marks kommun Gunnar Gidenstam, SKL Sveriges Kommuner och Landsting 2011-05-17 2 (32) Innehåll 1 Vad är Kommunkompassen?... 3 2

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Kommunstyrelsens Budgetdokument 2011

Kommunstyrelsens Budgetdokument 2011 Kommunstyrelsens Budgetdokument 2011 Tjörn Möjligheternas ö Ingress Kommunkansliet är kommunstyrelsens förvaltning och ska i denna roll utgöra den politiska ledningens verktyg för styrning och ledning

Läs mer

KVALITETSPOLICY. Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY

KVALITETSPOLICY. Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY KVALITETSPOLICY Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY Kvalitetspolicy Haninge kommun Avsiktsförklaring Ramen för kvalitetsarbetet utgörs av kommunfullmäktiges mål och budget-dokument. Policyn

Läs mer

Kommunikationspolicy 2015

Kommunikationspolicy 2015 Kommunikationspolicy 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Kännetecken 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Riktlinjer och förhållningssätt 7. Ansvar Värmdö kommuns kommunikationspolicy

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

KommunKompassen GÄLLIVARE KOMMUN 2012 ANALYS AV. Britt-Marie Hedlund, SKL Josephine Härdin, Eskilstuna kommun 2012-12-15

KommunKompassen GÄLLIVARE KOMMUN 2012 ANALYS AV. Britt-Marie Hedlund, SKL Josephine Härdin, Eskilstuna kommun 2012-12-15 KommunKompassen ANALYS AV GÄLLIVARE KOMMUN 2012 Britt-Marie Hedlund, SKL Josephine Härdin, Eskilstuna kommun 2012-12-15 Sveriges Kommuner och Landsting 2012-11-21 2 (32) Innehåll 1 Vad är Kommunkompassen?...

Läs mer

RAPPORT 2010-04-08. Kommunkompassen. Analys. av Skövde Kommun 2010-02-22--24

RAPPORT 2010-04-08. Kommunkompassen. Analys. av Skövde Kommun 2010-02-22--24 RAPPORT 2010-04-08 1 (33) Sektionen för Demokrati och styrning Kommunkompassen Analys av Skövde Kommun 2010-02-22--24 Innehåll: 1. Vad är Kommunkompassen? 2. Skövde kommun i förhållande till Kommunkompassen:

Läs mer

KOMMUNKOMPASSEN analys av Sandvikens kommun oktober 2002

KOMMUNKOMPASSEN analys av Sandvikens kommun oktober 2002 KOMMUNKOMPASSEN analys av Sandvikens kommun oktober 2002 Svenska Kommunförbundet Eva Jobring Anders Bergenek Rapporten är granskad av Harald Baldersheim och Morten Ogård, Oslo universitet Rapport Sandviken

Läs mer

KOMMUNKOMPASSEN ANALYS AV HALMSTAD KOMMUN 2002

KOMMUNKOMPASSEN ANALYS AV HALMSTAD KOMMUN 2002 Utvärderingslag: 20. 3. 2002 Harald Baldersheim, Oslo Universitet Mårten Ögård, Oslo Universitet Ingalill Elwin, Stockholm Stad Lena Langlet, Svenska Kommunförbundet Lars Strid, Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

RAPPORT 2009-08-19. Kommunkompassen. Analys. av Vetlanda Kommun 2009-05-06--08

RAPPORT 2009-08-19. Kommunkompassen. Analys. av Vetlanda Kommun 2009-05-06--08 RAPPORT 2009-08-19 1 (33) Sektionen för Demokrati och styrning Kommunkompassen Analys av Vetlanda Kommun 2009-05-06--08 Innehåll: 1. Vad är Kommunkompassen? 2. Vetlanda kommun i förhållande till Kommunkompassen:

Läs mer

Ledningssystem. politisk målstyrning och systematiskt kvalitetsarbete för hållbar utveckling

Ledningssystem. politisk målstyrning och systematiskt kvalitetsarbete för hållbar utveckling Ledningssystem politisk målstyrning och systematiskt kvalitetsarbete för hållbar utveckling 1 Innehåll Inledning...3 Vårt ledningssystem...4 Kommunens uppdrag...5 Vår gemensamma vision...6 Vår gemensamma

Läs mer