Konkurrensen på. den svenska livsmedelsbranschen

Transkript

1 Konkurrensen på den svenska livsmedelsbranschen Fungerar marknaden för konsumentens bästa? Kött Mjölk, mejeri & ägg Bröd & spannmål Fisk Oljor & fetter Frukt Grönsaker Sötsaker Kaffe, te & choklad Alkoholfria drycker En del i KFs rapportserie om den svenska livsmedelsbranschen

2

3 Förord Vad vi äter blir allt mer viktigt. Intresset för god mat, för olika dieter, för en hållbar livsmedelsproduktion är några av de trender som präglar samtal i morgonsofforna, sociala medier och vid matbordet. Det hänger ihop med att vi som konsumenter ställer allt högre krav på vad vi äter och vad det får kosta. Behov och förväntningar på utbudet varierar däremot desto mer: Trender, livsstil, generationstillhörighet och klass för att nämna några faktorer. På denna viktiga matmarknad är det därför viktigt att fråga sig: Vilka möjligheter har dagens och morgondagens konsumenter att påverka det som säljs i butiken och med det sagt, har vi en fungerande marknad med en sund konkurrens? Vi ser idag ett flertal trender digitalisering, sociala medier och global ekonomi som bidrar till att stärka konsumenternas makt att välja, byta och ställa krav på marknaden. Det gäller inte minst på marknaden för livsmedel. Samtidigt ser vi att det på områden finns hinder för en sund konkurrens vilket missgynnar konsumenten och där den långsiktiga hållbarheten sätts ur spel. Marknader som inte fungerar i hela eller delar av livsmedelskedjan lägger hinder i vägen för en stark ställning för konsumenten. Vi har därför tagit initiativ till att djupgranska hur livsmedelsmarknaden fungerar idag med särskilt fokus på bristande konkurrens och andra typer av hinder som är till nackdel för konsumentens makt och inflytande. KF ägs av sina medlemmar och det får konsekvenser. För att nämna några av dem så var vi var först med datera produktionsdatum på livsmedel och först med ett heltäckande ekologiskt varumärke genom Änglamark. Egna initiativ som handlar om att förändra marknaden i en riktning som gynnar konsumenten. Vi tar nu detta uppdrag vidare, och som ett led i detta arbete har vi systematiskt gått igenom hur välfungerande svensk livsmedelsmarknad är utifrån ett konsumentperspektiv. Detta har gjorts med hjälp av PwC som sammanställt och analyserat data utifrån KFs riktlinjer. Först ut är en serie med tre rapporter där de tre största kategorierna inom livsmedelsmarknaden kött, mejeri & ägg och bröd & spannmål granskas. Denna rapport handlar om bröd och spannmål och tillför ett viktigt kunskapsunderlag för vidare diskussion och handling. Flera saker som framkommit i marknadsrapporten är intressanta och jag hoppas rapporten leder till att fler vill bidra till diskussionen. KF försöker också genom våra slutsatser och förslag på åtgärder spänna bågen och bidra till en diskussion som tar sikte mot att stärka konsumenternas roll och marknadens funktionssätt. Jag hoppas rapporten leder till att fler vill bidra till diskussionen! Tommy Ohlström Vd, Kooperativa Förbundet, KF 3

4 Innehållsförteckning Hur fungerar bröd- och spannmålsmarknaden... 5 KFs slutsatser och rekommendationer... 7 Marknadsrapport...8 Inledning... 9 Översikt av hela branschen Bilagor

5 Hur fungerar bröd- och spannmålsmarknaden? KFs analys 5

6 Problemanalys Den övergripande bilden från intervjuer och insamlad data är att bröd- och spannmålsbranschen fungerar relativt väl. Den problematik med låg tillgång på råvara eller omfattande nedläggning bland bönder som förekommer i kött- respektive mjölkbranschen figurerar inte här. Trots detta finns ett antal utmaningar som skulle kunna bemötas för att förbättra situationen för branschen och i slutändan konsumenten. Tidvis underskott på ekologisk spannmålsråvara Tillgången på råvara av hög kvalitet är generellt sett god. Aktörer i branschen framhåller dock att det emellanåt råder underskott på ekologisk spannmålsråvara. Det kan bero på att spannmålsbönder generellt ser en ökad risk i att ställa om till ekologisk produktion på grund av den ekonomiska osäkerhet det medför. Andra faktorer som klimat spelar också in, men är svårare att påverka. Kraven från regelverk framstår som högre för svenska bönder än övriga europeiska bönder. Bland annat lyfts tuffare regler kring kemikalieanvändning fram vilket skapar en bättre miljö, men försvårar konkurrenssituationen. En harmonisering av nivåerna skulle skapa mer jämlika förutsättningar och potentiellt höja konsumentens tillgång till bra råvaror producerade på ett miljövänligt vis. Stora bagerier har kontroll ända ut i butikerna vilket försvårar för mindre företag Vad gäller brödmarknaden lyfts det fram att ett fåtal större bagerier har en stark position på nationell nivå, bland annat genom dominans i logistikkedjan. Huruvida detta utgör ett problem eller inte är svårt att avgöra, men om man underlättar för nya aktörer att ta sig in på marknaden borde utbudet öka för konsumenterna. Stora prisvariationer kan försämra tillgången i framtiden De senaste tio åren har svenska spannmålsbönder sett stora variationer i det pris som bönderna får. Under 2012 sågs rekordhöga priser. Sedan dess har avräkningspriserna sjunkit och uppges i dagsläget vara i nivå med produktionskostnaden. Tack vare tidigare god lönsamhet ses inte situationen som akut, men om priserna inte stiger framöver kan det leda till utslagning av svenska spannmålsbönder. Det kan få effekten att konsumenten får svårt att få tag i svenskproducerade spannmål och varor producerade av svenska spannmål. vilket kräver lika villkor för svenska och europeiska bönder Med en stark koppling till världsmarknadspriset är svenska bönder knutna till den internationella utvecklingen. I tider då världsmarknadspriset sjunker kraftigt sätts lönsamheten på prov och skillnader i konkurrensvillkoren på olika marknader kan bli avgörande för vilka bönder som slås ut eller blir kvar. 6 BRÖD & SPANNMÅL

7 KFs slutsatser och rekommendationer Riskabel ekologisk produktion. Underskott av ekologiskt spannmål speglar dagens problem med omställning till ekologisk produktion och hänger ihop med köttproduktion. Det är en spegling av att risken är hög relativt ersättningen för ekologisk spannmålsråvara. Bättre betalning för ekologiskt spannmål är nödvändig för att driva volymtillgången framgent. De enkla ekologiska arealerna är redan omställda. Därtill är den ekologiska spannmålen beroende av god tillgång på växtnäring/gödsel från den ekologiska animalieproduktionen, främst mjölk. Det vill säga, ökar utbudet och efterfrågan på ekologiskt kött och mjölk, och därmed även produktionen av dessa varor, kommer vi att se mer ekologiskt höstvete till vetemjöl. Eko kräver integrering. Det krävs samarbete av flera led i värdekedjan för att främja ekologisk produktion. För att skapa attraktiva förutsättningar för lantbruksföretagen och att konsumenternas efterfråga kan mötas krävs att fler led i värdekedjan samarbetar. Det kan handla om att säkra volymer, priser etc. Här krävs också ett brett och simultant arbete med flera livsmedelskategorier eftersom det naturliga kretsloppet och växtföljden hänger samman så tydligt i ekologisk odling. EU:s ekomärkning är urvattnad. EU-ekologisk märkning är väldigt nära de konventionella svenska kraven på spannmål. I en svensk kontext så påpekar svenska producenter att det som att den konventionella odlingen av spannmål i stort lever upp till samma standard som EU-ekologiskt, däremot inte till KRAV. Svensk kvalitet får inte genomslag. De svenska lantbruksföretagens konkurrenskraft utmanas, inte minst inom EU. Den svenska lagstiftaren bidrar till att svenska lantbruksföretag producerar ett mervärde de inte kan få ersättning för på marknaden, exempelvis hårdare kemikaliereglering. Konsumenterna vill inte att svenska krav sänks till ett EU-minimum, utan tvärt om att ribban på livsmedelsproduktion höjs. Den svenska konsumtionen måste ta hänsyn till och lyckas prissätta det mervärde som skapas av svenska lantbruk och samtidigt driva på för höjda ambitioner i första hand resten av EU. Färskbrödsoligopol? Det finns risk för framtida brister i konkurrensen av färskbröd. Den svenska industrin för färskbröd koncentreras allt mer. Tröskeln för att ta sig in i brödledet är hög, delvis som en följd av att producenterna idag äger hela distributionsledet inklusive packning och frontning i butik. Det finns en risk att detta långsiktigt kommer utmana tillgången till färskt bröd i hela landet och sätta konkurrensen ur spel. Vi ser redan idag att det finns delar av Sverige som får leveranser med färskt bröd allt färre gånger per vecka. Mer internationell konkurrens på kvarnar. Marknadskoncentrationen för kvarnar i Sverige ser kanske alvarligare ut än vad den är då spannmål som råvara kan skickas till kvarnar i närliggande länder för att sedan säljas igen i Sverige. 7 BRÖD & SPANNMÅL

8 8 Marknadsrapport

9 Inledning och sammanfattning Ur ett historiskt perspektiv har de senaste årtiondena medfört stora förändringar i spannmålsbranschen. Sveriges avreglering av jordbruket 1990 och EUmedlemskapet 1995 ökade frihandelns effekter på spannmålsodlare och har möjliggjort för olika delar av branschen att köpa eller sälja till marknadspris mellan länder. För Sveriges del har det medfört en export som är flera gånger större än importen, och en god tillgång för konsumenterna på varor av hög kvalitet. Även om tillgången är god ser odlare utmaningar i att Sveriges regler är strängare än övriga EUs och röster höjs för att harmonisera regelverken. En sådan förändring skulle få till följd att konsumenten kan få tillgång till livsmedel av högre kvalitet oavsett ursprung. Till skillnad från spannmål som är lätt att frakta utgör bröd en mer geografiskt begränsad marknad. Ett fåtal stora aktörer dominerar på nationell nivå, samtidigt som ett stort antal mindre bagerier agerar på regional eller lokal nivå. Vissa mindre bagerier uttrycker att de större aktörernas grepp om den nationella marknaden borde utmanas i större utsträckning för att öka konsumentens tillgång på högkvalitativa varor till bra priser. 9 BRÖD & SPANNMÅL

10 Branschbarometern visar att det finns utrymme för förbättring Om branschbarometern Branschbarometern presenterar ett samlat betyg för olika livsmedelsbranscher med syftet att besvara frågan Hur mår branschen? För att nå fram till en sådan siffra görs bedömningar av ett antal parametrar som inkluderar konkurrens situation, lönsamhet, förutsättningar för ekologisk produktion, tillgång till importerade varor, tillgång till inhemska varor och etableringsmöjligheter för nya aktörer. Fullt fungerande marknad utan risk för negativa effekter på konsumentens möjlighet att köpa högkvalitativa livsmedel till rimliga priser 3,4 Bröd- & spannmålsbranschen 3,1 Nötköttsbranschen 2,7 Matfågelbranschen 5,0 4,0 3,0 För att få svar på dessa parametrar görs en noggrann genomgång av publika datakällor såväl som intervjuer med personer i branschen. Poängsättningen görs sedan genom att de områden där situationer som riskerar påverka konsumentens möjlighet att köpa hög kvalitet till rimliga priser negativt ges lägre poäng. 3,4 Äggbranschen 3,3 Mjölk & mejeri 2,5 Grisbranschen 2,0 Marknad med många utmaningar som riskerar att minska konsumentens möjlighet att köpa högkvalitativa livsmedel till rimliga priser 1,0 10 BRÖD & SPANNMÅL

11 Branschbarometern Kategori Parameter Konkurrenssituation Lönsamhet Ekologisk produktion Tillgång till importerade varor Tillgång till inhemska varor Etableringsmöjligheter Griskött 3,0 1,8 1,7 5,0 1,0 2,5 Nötkött 3,5 2,0 3,0 5,0 2,0 3,0 Matfågel 2,5 2,5 1,0 5,0 2,0 3,0 Mjölk & Mejeri 3,5 1,8 4,3 5,0 3,0 2,5 Ägg 3,5 2,3 3,0 4,0 4,0 3,5 Bröd & Spannmål 4,0 2,8 3,3 4,0 4,0 3,5 En sammanfattande bild av livsmedelsbranschen Den svenska livsmedelsbranschen fungerar överlag väl ur ett konsumentperspektiv. Tillgången till importerade varor anses mycket god och konkurrensen beskrivs i de flesta fallen som sund. Bröd & Spannmål är den livsmedelskategorin som generellt upplevs ha högst betyg. Det finns dock ett antal områden och livsmedelskategorier som skulle behöva förbättras för att kunna uppnå mer hållbara nivåer med långsiktigt positiva effekter för konsumenten. Lönsamheten beskrivs som pressad för de flesta livsmedelskategorierna, men främst för Griskött samt Mjölk & Mejeri. Bristande ekologisk produktion upplevs även för Griskött och Matfågel. Även tillgången till inhemska grisköttsvaror ses som begränsad. 11 BRÖD & SPANNMÅL

12 Syfte och avgränsningar Syfte Syftet med denna rapport är att beskriva marknadsoch konkurrenssituationen i den svenska bröd- och spannmålsbranschen, med fokus att belysa sådant som kan ha negativ påverkan på konsumentens möjlighet att köpa hög kvalitet till rimliga priser i butik. Definition av svenska bröd- och spannmålsbranschen I Sverige utgör försäljningen av bröd och konditorivaror drygt 70% av den totala marknaden för bröd och spannmålsprodukter. Förutom bröd och konditorivaror består COICOP 1 -kategorin bröd och spannmålsprodukter även av ris, pastaprodukter och övriga spannmålsprodukter. Bröd, bakverk och övriga spannmålsprodukter utgör tillsammans nästan 90% av det totala marknadsvärdet i handeln. Import Import Odling & skörd Malning & förädling Handel Export Export Export Fokusområde För att fokusera arbetet har avgränsningen gjorts att enbart undersöka underkategorierna bröd och övriga spannmål som tillsammans utgör en majoritet av marknaden för kategorin bröd och spannmålsprodukter. Värdekedjan för dessa två kategorier är snarlik, och presenteras därför tillsammans. I det fall där det finns intressanta faktorer att tas upp lyfts även sådant som rör mjöl, pasta, ris eller övriga spannmålsprodukter. Insatsvaror så som mjölk och ägg ingår inte i denna delrapport varför värdekedjan är kopplad enbart till spannmålsproduktion och efterföljande förädling. Eftersom Odling & skörd samt Malning & förädling delar värdekedja med fler livsmedel än bara Bröd och spannmål går en del data enbart att få fram på aggregerad nivå. I de fall en uppdelning av data varit möjlig har sådan gjorts, i annat fall presenteras data i sammanslagen form. KÄLLOR: SCB, JORDBRUKSVERKET 1 COICOP är en internationell klassifikation framtagen av FNs statistikavdelning för att gruppera hushållens konsumtion i olika kategorier. 12 BRÖD & SPANNMÅL

13 Disposition och metod Disposition Denna rapport om den svenska bröd- och spannmålsbranschens värdekedja består av fem huvudsakliga delar: 1. I det första kapitlet, Hur fungerar bröd- och spannmålsmarknaden, lyfts konsumentperspektivet genom att diskutera hur konsumenten kan påverkas av branschens utmaningar och marknadssituation. KFs slutsatser och rekommendationer kommunicerar KFs slutsatser, åsikter och rekommendationer som ämnar förbättra konsumentens situation. 2. Därefter följer en rapport om marknadssituationen. Det inledande kapitlet heter Inledning och presenterar bland annat en sammanfattning, syfte och avgränsningar, disposition och metod, definition av undersökta parametrar och en ordlista. 3. I kapitlet Bröd & spannmål presenteras data och kommentarer från branschen samt en mer detaljerad analys av vilka tecken på utmaningar som identifierats. 4. Avslutningsvis presenteras Bilagor som syftar till att stödja övriga delar av rapporten. Metod Rapporten har utformats och skrivits i två steg: 1. Under det första steget valdes parametrar utifrån vilka bröd- och spannmålsbranschens värdekedja skulle presenteras och diskuteras. 2. Det andra steget bestod av informationssökning genom inhämtande av rapporter, statistik och annan relevant information. Parallellt med informationssökningen utfördes intervjuer med branschorganisationer samt företag inom varje underkategori och del i värdekedjan. Under rapportens gång har en kontinuerlig dialog funnits mellan författarna och branschexperter för att säkerställa rapportens kvalitet. En skriftlig remissrunda har också genomförts för att låta intervjupersoner validera rapportens innehåll. Egna uträkningar har gjorts för två mått som används i rapporten: lönsamhet och marknadskoncentration. Lönsamhet har baserats på EBIT-marginalen, det vill säga företagets resultat efter avskrivningar dividerat med total omsättning, för de 10 största företagen inom respektive bransch och del i värdekedjan. Denna metod har använts i liknande rapporter som har bland annat publicerats av Jordbruksverket. Marknadskoncentrationen har beräknats genom att dividera omsättningen för de 4 största aktiebolagen med den totala omsättningen för alla aktiebolag inom ledet. Utifrån denna statistik har även ett Herfindahl-Hirschman Index beräknats för att förtydliga bilden av marknadskoncentrationen. 13 BRÖD & SPANNMÅL

14 Definition av parametrar i branschbarometern Parameter Definition Konkurrenssituation Data: Marknadskoncentration enligt HHI-index Branschen: Beskrivning av konkurrenssituationen baserat på information från branschrapporter samt intervjuer med personer i branschen Lönsamhet Data: Lönsamhet baserat på EBIT-marginal för de 10 största aktiebolagen i varje del av värdekedjan Branschen: Beskrivning av konkurrenssituationen baserat på information från branschrapporter samt intervjuer med personer i branschen Pristrend Data: Pristrend under senast publicerade årsperioden enligt jordbruksverkets data, eller mer nyligen uppdaterad källa om möjligt Branschen: Generell pristrend det senaste året enligt intervjuer med branschen Ekologisk produktion Data: Övergripande trend i ekologisk försäljning senaste femårsperioden enligt branschdata Branschen: Tolkning av förutsättningar för att kunna producera ekologiskt baserat på branschrapporter och intervjuer Tillgång till importerade varor Data: Beskrivning av importstorleken baserat på importstatistik från Jordbruksverket Branschen: Branschens syn på tillgången till importerade varor enligt branschrapporter och intervjuer Tillgång till inhemska varor Data: Statistik kring självförsörjningsgrad enligt branschdata Branschen: Branschens syn på tillgången till inhemska varor enligt branschrapporter och intervjuer Etableringsmöjligheter Data: Företagsdata kring hur stor andel av marknaden som utgörs av företag startade den senaste femårsperioden Branschen: Upplevd möjlighet för nya företag att kunna etablera sig på den svenska marknaden baserat på intervjuer med personer i branschen Not: I enstaka fall kan kompletterande data ha använts, då under annan form än den specificerad ovan. 14 BRÖD & SPANNMÅL

15 Ordlista Parameter Definition Avräkningspris Det pris som betalas för jordbruksprodukter CAGR Genomsnittlig årlig tillväxttakt mellan två givna årtal Direktkonsumtion De totala leveranserna av livsmedel från producenter till privathushåll och storkök samt producenternas hemmaförbrukning 1 EMV Egna märkesvaror, produkter som dagligvaruhandeln säljer under sitt eget varumärke Fasta priser Fasta priser avser värdet i en annan periods pris 2 HHI-index Herfindahl-Hirschman Index, ett mått på marknadskoncentration, där 0 avser perfekt konkurrens och 1 monopol. Enligt USA:s Finansdepartement är ett resultat på 0,18 eller mer ett tecken på en starkt koncentrerad marknad Konsolideringsgrad Används synonymt med ordet marknadskoncentration. Mått som anger hur konsoliderad marknaden är, det vill säga hur stor del av marknaden som hålls av ett fåtal aktörer Konsumentpris Pris som konsumenten får betala för en viss varutyp Konsumtion per capita Konsumtion per invånare i det givna landet Löpande priser Det genomsnittliga priset för en viss period 1 Produktionsmedel Avser nivån på priser och skatter för medel som används inom jordbruket, exempelvis jordbruksfordon, byggnader, gödsel, bekämpningsmedel och dylikt Totalkonsumtion Den totaala ågången av olika råvaror för humankonsumtion 1 1 Definition från Jordbruksverket 2 Definition från SCB 15 BRÖD & SPANNMÅL

16 16 Bröd & Spannmål

17 Branschanalys, Bröd & spannmål Del i värdekedjan Uppfattning enligt: Parameter Spannmålsodling Malning och förädling Handel Data Branschen Data Branschen Data Omsättning ~2 mdkr N/A ~17 mdkr N/A ~21 mdkr Konkurrenssituation 1 Lönsamhet Pristrend 2 Ekologisk produktion N/A 3 Tillgång till importerade varor Tillgång till inhemska varor Etableringsmöjligheter N/A N/A N/A N/A Teckenförklaring X X Situationen anses god utan särskilda negativa följder för konsumenten Vissa indikationer på problem eller utmaningar som kan påverka konsumenten negativt har identifierats, men de är ej entydiga eller anses inte särskilt allvarliga X Problem eller utmaningar som kan påverka konsumenten negativt har identifierats N/A Kombinationen av parameter och del i värdekedjan är irrelevant att undersöka, eller data saknas Utmaningar inom den svenska bröd- och spannmålsbranschen Fem områden har identifierats där tecken på utmaningar finns inom grisköttsbranschen: Data indikerar att marknadskoncentrationen är mycket hög bland kvarnar där fyra företag har nästan 80% av marknaden. Det kan skapa en svag situation för spannmålsodlarna och en risk för minskad konkurrens i kvarnbranschen. Branschen uttrycker dock att situationen är god och odlare menar att det inte utgör något problem från deras perspektiv. Avräkningspriset på spannmål har minskat kraftigt de senaste åren med en nivå som sjunkit med 26% mellan år 2012 och Följden blir att bönder får sälja spannmål till priser i nivå med produktionspriset. Branschen uppger att det inte utgör ett stort hot i dagsläget, men att det kan leda till konkurser om priset inte stiger inom en överskådlig framtid. Kvarnbranschen uppger att det tidvis råder brist på ekologiskt spannmål. Det ses dock som svårt att undkomma på grund av naturliga fluktuationer i skörden, men kan till viss del även bero på för liten ekologisk spannmålsodling. 17 BRÖD & SPANNMÅL

18 Värdekedja Nedan presenteras en generell bild av värdekedjan (se Figur 1). Den verkliga bilden är i många fall mer komplex, men för att underlätta analys och öka jämförbarhet mellan branscher visas en förenkling. Spannmålets värdekedja börjar med odling och skörd Bröd- och spannmålsproduktionen börjar i bondeledet med odling och skörd av spannmål såsom vete, korn, havre och råg. Totalt skördades det ungefär 5 miljoner ton spannmål i Sverige under Drygt 2 miljoner av dessa ton blev till foder, och nästan lika mycket exporterades. Av den totala spannmålsskörden går därmed ungefär 1 miljon ton, eller 18% till svensk livsmedelsproduktion. Av dessa spannmål är vete och råg de sädesslag som används i störst utsträckning, följt av havre. Lagring, skalning, malning och förädling Utöver den miljon ton livsmedelsspannmål som odlas i Sverige importeras också ungefär ton spannmål. Spannmålet levereras oftast först till ett spannmålslager varefter rensning, blötläggning och torkning sker. Därefter slussas mjölet genom kvarnen för malning. När spannmålet malts till önskad finkornighet förpackas det och förs till ett bageri eller en fabrik där det tillsammans med andra råvaror görs om till bröd, pasta, mjöl eller andra produkter. Handeln utgör sista steget innan konsumenten När spannmålet omvandlats till slutgiltig form transporteras det till handeln där det säljs till slutkonsument. En viss del av produktionen går även till konsument direkt via bagerier eller via restauranger och storkök. Branschens kommentar Till skillnad från många andra livsmedel har vi överproduktion och rätt stor export av spannmål från Sverige. Vi är duktiga på att producera vissa vetesorter till exempel och det gynnar branschen. Sen finns det vissa spannmål som vi inte kan producera, så de måste vi importera ändå. F1. Generell värdekedja för bröd och spannmål Livsmedel: ~1 miljon ton Import: ~0,3 miljoner ton Import Odling och skörd ~5 miljoner ton Malning och förädling Handel Export: ~2 miljoner ton Export Export Foder: ~2 miljoner ton Den svenska exporten överstiger importen och består nästan uteslutande av skördade spannmål samt bröd och bakverk. KÄLLOR: SCB, JORDBRUKSVERKET, INTERVJUER 18 BRÖD & SPANNMÅL

19 Utveckling över tid Stabil konsumtion per capita Den svenska konsumtionen av bröd och spannmål har ökat i takt med att befolkningsmängden blivit större, men inte mycket mer än så. Sett till konsumtion per capita har konsumtionen av bröd och spannmål i stort sett varit konstant, med vissa variationer inom olika undergrupper. Inom mjöl och gryn har konsumtionen per capita minskat för alla underkategorier utom risgryn, som man äter nästan 6 gånger så mycket av idag jämfört med 1960, samt havregryn som ökat med ungefär 60% under samma period (Figur 2). Mjölprodukter har sett en stor ökning under de senaste årtiondena, framförallt drivet av en ökad pasta konsumtion. Bröd och konditorivaror har ökat med ca. 0,5% per år, och störst ökning har skett inom mjukt bröd och bakelser. Försäljningsvärdet i handeln har utvecklats i betydligt snabbare takt än konsumtionen. Samtidigt som den totala konsumtionen, i kg/liter, ökade med 17% mellan år 2000 och 2014 (Figur 4) ökade försäljningsvärdet av bröd och spannmål med 57% i handeln i löpande priser (Figur 3). Motsvarande ökning i fasta priser uppgick till 25%. Inklusive moms omsatte bröd och spannmål 30 miljarder konor i handeln under 2014, vilket var drygt 10 miljoner mer än år Branschens kommentar Efterfrågan på spannmål och spannmålsvaror är rätt stabil. Tittar vi på bröd till exempel har vi sett en svag ökning driven dels av en ökad konsumtion per capita och dels av en ökad befolkning. Vad gäller bröd som säljs i dagligvaruhandeln har den totala försäljningen gått svagt upp några år och svagt ned andra år. Inom brödkategorin har vi dock sett stora skillnader mellan vissa segment. Butiksbagerierna och hantverksbagerierna har tagit försäljning från de stora producenterna. För vår del har vi sett en långsam ökning i spannmålsförsäljning de senaste åren. Inga större volymändringar, men en sakta men säker ökning. F2. Genomsnittlig konsumtion 2014, kg per capita F3. Försäljning av bröd och spannmål i handeln, löpande priser CAGR Bröd Bakverk/Konditorivaror Mjöl och gryn Mjölprodukter (exkl. bröd och konditorivaror) Försäljning I handeln, mdkr ,3% 30,0 19, F4. Direktkonsumtion av bröd och spannmål Tusen ton eller miljoner liter ,3% Mjöl och gryn Mjölprodukter (exkl. bröd och konditorivaror) Bröd Bakverk/Konditorivaror KÄLLOR: SCB/LIVSMEDELSFÖRSÄLJNINGSSTATISTIK, JORDBRUKSVERKET, INTERVJUER 1,5% 19 BRÖD & SPANNMÅL

20 Import & export Större export än import Med en produktionsnivå som överstiger konsumtionen är Sverige praktiskt taget självförsörjande på spannmål (Figur 5). De varor som ändå importeras består till större delen av råvaror som är svåra att odla i Sverige på grund av vädermässiga eller miljömässiga faktorer. Ett givet år kompletteras därför den svenskproducerade spannmålen med utländskt producerade spannmål, mycket beroende på utfallet av kvalitén på skörden. Spannmålsimporten består till största delen av vete samt till viss del korn med hög proteinhalt (Figur 6). Ett exempel är durumvete som används i bland annat pastaprodukter och som kräver hög kvalitet. Den typen av spannmål odlas i större utsträckning längre söderut i Europa och fraktas till Sverige antingen i råvaruform eller i form av färdiga varor. De viktigaste handelsländerna för import av spannmålsvaror är Danmark, Tyskland, Belgien och Italien. Exporten domineras, precis som importen, av vete följt av korn (Figur 7). Vad gäller mjöl och gryn utgörs huvuddelen av vetemjöl följt av malt. Bröd och bakverk står för en liten del av exporten, även om den är mer än dubbelt så stor som importen. En förklaring till det är att bröd och bakverk, till skillnad från spannmål, är en färskvara som kräver mer komplicerade leveranser. De viktigaste handelsländerna för Sveriges export av spannmål och spannmålsvaror är Norge, Danmark, Tyskland och Finland. Branschens kommentar Precis som många andra Östersjöländer har vi ett överskott av spannmålsproduktion i Sverige. Det är positivt för oss bönder, men hade vi haft samma spelregler som övriga Europa hade vi kunnat exportera ännu mer. Danmark producerar också mycket spannmål, men en stor del av deras produktion blir foder. Så vi köper en del foder från Danmark och de köper en del matvete av oss. Sveriges spannmålsodling följer mycket strängare regler gällande kemikalieanvändning än övriga EU. Ur miljöhänsyn är det kanske positivt, men ur ett ekonomiskt perspektiv är det negativt för oss bönder, vi tävlar ju på samma marknad, men med andra förutsättningar. F5. Spannmål och varor därav produktion, import och export ton CAGR 2,0% ,4% ,9% Produktion Import Export F6. Import per varusort, 2014, 1000-tal ton Spannmål (exkl. ris) Mjöl, gryn, malt och dyl Ris Bakverk, bröd och dyl Okokt pasta Övrig beredning av spannmål och mjöl F7. Export per varusort, 2014, 1000-tal ton Spannmål (exkl. ris) Mjöl, gryn, malt och dyl Bakverk, bröd och dyl Övrigt KÄLLOR: JORDBRUKSVERKET, INTERVJUER 20 BRÖD & SPANNMÅL

21 Omsättning och försäljning bröd & Spannmål Spannmålsböndernas försäljning inkluderar mer än bara livsmedel Den största delen av försäljningen bland de bönder som odlar spannmål går till annat än livsmedelsindustrin. Sett till vikt går enbart ca. 20% av den totala skörden normalt till livsmedelsindustrin, medan ca. 70% går till foder och resterande 10% till etanolproduktion eller annan produktion. Den del av böndernas omsättning som kan kopplas till livsmedelsproduktion beräknas uppgå till drygt 2 miljarder kronor år 2014 (Figur 8). Detta, baseras på att kvarnarna som maler spannmålet till mjöl hade en total försäljning på 3,2 miljarder kronor, där förädlings värdet beräknas till 0,7 miljarder kronor år 2014, vilket innebär att böndernas insatsvaror sålts till ett värde av 2,5 miljarder. Eliminerar man den andel av spannmålet som i slutändan säljs som andra produkter än bröd och bakverk kan man estimera odlingens totala försäljningsvärde till 2,1 miljarder kronor år Kvarnbranschens förädling är begränsad Produktionsledet inom bröd och bakverk går att dela in i en tydlig uppdelning, där spannmålet först mals för att sedan säljas och transporteras vidare till bagerier. Den svenska kvarnbranschen omsatte år 2014 ca. 3,2 miljarder kronor. Eftersom ca. 85% av mjölförsäljningen går till producenter som förädlar produkten till slutprodukter, som bröd och bakverk, uppgår kvarnarnas försäljning i värdekedjan för bröd och bakverk till ungefär 2,7 miljarder kronor. Bagerierna bidrar med hög förädling Bagerierna som producerar bröd och bakverk visade år 2014 en total omsättning om ca. 17 miljarder kronor. Här inräknas då försäljning till dagligvaru handeln såväl som till restauranger och storkök. Med en stor förädlingsgrad och bidrag från andra insatsvaror höjs därmed omsättningen markant från steget innan. Handeln omsätter drygt 21 miljarder Brödet säljs i sista ledet till konsument, antingen via dagligvaruhandel, bagerier eller restaurang och storkök. Den totala omsättning för bröd och bakverk som nådde konsumenten via dagligvaruhandeln uppgick år 2014 till 21,3 miljarder kronor. Branschens kommentar Det kanske är 70 öre spannmål i en limpa, men den limpan kan bagaren sälja för säkert 15-20kr, så om bagaren betalat 2,10 kronor kilot eller 1,70 kronor kilot för spannmålen spelar ingen större roll, förädlingsvärdet är så pass högt ändå. Malda spannmål är en sån basvara så marginalerna för kvarnar är inte särskilt höga. Processen är också väldigt automatiserad och de stora kvarnarna har kapacitet för flera hundra ton per dag, så priset de kan ta ut blir inte särskilt högt. Sen spelar det förstås roll vilken vara vi diskuterar, om du har ett mer premiummjöl som är närodlat och ekologiskt, då blir prisökningen betydligt högre F8 Omsättning i värdekedjans steg Exklusive ~6 mdkr via restaurang, storkök och lokala bagerier 2 ~17 mdkr 3 ~21 mdkr 1 ~2 mdkr Odling ~3 mdkr Malning Bageri/ Tillverkning Handel KÄLLOR: JORDBRUKSVERKET, LRF, KCF, INTERVJUER 1 Omsättning är baserat på produktionsvärdet justerat för baspriser 2 Fördelning av konsumentkronan för en jättefranska Baserat på LRF Matkronan 21 BRÖD & SPANNMÅL

22 Prisutveckling och produktion Kraftiga variationer i avräkningspris De senaste tio åren har bondens avräkningspris varierat kraftigt. År 2012 var nivån till exempel 35% högre än år 2014 (Figur 9). Anledningen till de stora fluktuationerna är framförallt ett varierande världsmarknadspris som i sin tur påverkats av stora variationer i världens totala spannmålsproduktion. Bakom dessa variationer ligger främst varierande väderförhållanden och förändringar i åkerarealer. Bortsett från avräkningspriset har priserna inom spannmål och spannmålsprodukter följts åt väl. Priset för produktionsmedel har ökat i ungefär samma takt som både producentpriset och konsumentpriset för mjukt bröd. Ökningen från 2005 till 2014 uppgick till ungefär 30%. Konsumentpriset för mjöl, gryn och hårt bröd har under samma period ökat något svagare med en uppgång om ungefär 14%. Åkerarealen följer avräkningspriset Till följd av ett varierande avräkningspris har den svenska åkerarealen också varierat de senaste tio åren. Generellt kan man se en eftersläpning där ett högt avräkningspris ena året ger en ökad åkerareal efterföljande år och ett lågt avräkningspris ena året ger en minskad åkerareal efterföljande år. Totalt sett har både åkerarealen och skördarna ökat de senaste tio åren, med en ökning om 3% respektive 14% (Figur 10). Branschens kommentar Ser man till hela världens produktion brukar man säga att en lagernivå på ungefär 35 dagars förbrukning är lagom. Till följd av förra årets rekordskördar och det låga priset är vi nu uppe i ungefär 70 dagars lager. Vi hade en kanonskörd förra året, men vad hjälper det när priset är så lågt. Våra silos är fulla. Säljer jag nu gör jag det till produktionskostnad, eller kanske lägre, så då väntar jag hellre och hoppas på att priset går upp. Animalieproduktionen har haft det värre. Det har varit låga priser på mjölk, kött och fläsk samtidigt som den typen av produktion kräver större investeringar som är svåra att sälja av. Det gör att de har svårare att klara längre perioder med låga priser. Vi växtodlare har inte sett samma tuffa situation. Det var inte så länge sen vi hade en reglerad marknad där priset var stabilt. Sen fick vi en marknad där vi blev knutna till världsmarknadspriset istället. Som jag ser det håller Sveriges bönder fortfarande på att anpassa sig till den här omställningen, bland annat genom ett ökat användande av finansiella kontrakt. F9. Prisutveckling F10. Åkerareal och skördar Prisindex, 2005= Produktionsmedelspris Avräkningspris Producentpris Konsumentpris, mjukt bröd Konsumentpris, mjöl, gryn, hårt bröd Areal i tusen hektar Åkerareal Skördar (500) Skördar i tusen ton KÄLLOR: JORDBRUKSVERKET, INTERVJUER 1 Exkluderar areal för blandsäd och rågvete. 22 BRÖD & SPANNMÅL

23 Lönsamhet Data indikerar god lönsamhet för spannmålsodlare Gällande spannmålsodlarnas finansiella resultat, ser lönsamheten relativt god ut. Ser man till de 10 största aktiebolagen inom spannmålsodling var rörelsemarginalen efter avskrivningar i genomsnitt 8% under senast rapporterat räkenskapsår (Figur 11). Denna rörelsemarginal gäller dock för de allra största aktörerna, och ska ses med försiktighet då den stora majoriteten av odlare är betydligt mindre än så. Ser man exempelvis till den jordbruksekonomiska undersökningen hade en genomsnittlig gård med mellan arbetstimmar per år och växtodling som huvudsyssla en intäkt på och ett resultat före finansnetto på kronor år Även om marginalen då kan tyckas vara hög (ca. 18%), tar resultatet ingen beaktning för ersättning för eget arbete, vilket antyder att lönsamheten är betydligt lägre om man drar av denna kostnad. Den upplevda lönsamheten bland växtodlare ser också ut att ha sjunkit något från år 2012 (Figur 12) vilket är naturligt med tanke på att avräkningspriset sjunkit (Figur 9). men något lägre lönsamhet för kvarnar För de företag som sysslar med kvarnverksamhet ser marginalerna sämre ut. Här har rörelsemarginalen i genomsnitt legat kring 4% de senaste åren. Många av de stora kvarnarna har dock en stor andel internförsäljning till bagerier inom samma koncern, vilket gör att lönsamheten kanske inte optimeras i kvarnledet utan längre fram i värdekedjan eller på koncernnivå. och för bagerier När spannmålet malts och gjorts om till mjöl säljs det vidare, antingen som mjöl direkt till hushållen eller som industrimjöl för vidare förädling. Ca. 85% av mjölet används för bakning, medan resterande 15% paketeras och säljs direkt till konsument. Den genomsnittliga rörelsemarginalen efter avskrivningar i det steg i värdekedjan som säljer mjöl, bröd och bakverk har varit mellan 2 3% de senaste tre åren. Branschens kommentar Lönsamheten för spannmålsodlare är okej. Det är inte så man åker runt i sportbil, men man kan leva på det. Ju närmre kunden man kommer, desto mer kan man tjäna. Kvarnverksamheten är generellt en lågmarginalsbransch. Det vi säljer är basvaror utan särskilt mycket adderat värde. F12. Upplevd lönsamhet, växtodlare, 2012 till 2015 (index) Vår 2012 Höst 2012 Vår 2013 Höst 2013 Vår 2014 Höst 2014 Vår 2015 F11. Lönsamhet i branschen Odling Kvarn Bageri 8% 4% 3% EBIT-marginaler i branschen EBIT marginal (%) 10% 5% 0% (5%) EBIT 1 EBIT 1 EBIT 1 3% 0% 8% 8% 4% 4% 2% 2% 3% Odling Kvarnar Bagerier KÄLLOR: FÖRETAGSDATA, LRF, SWEDBANK, INTERVJUER 1 EBIT har beräknats genom att dividera resultat efter avskrivningar med den totala omsättningen för de 10 största aktiebolagen för varje steg i värdekedjan motsvarar senast rapporterade år, 2013 näst senast rapporterade år och så vidare. 23 BRÖD & SPANNMÅL

24 Marknadskoncentration Låg men ökande marknadskoncentration bland odlare Bland spannmålsodlare är koncentrationen låg med en blandning av många mindre, medelstora och stora producenter (Figur 13). Ser man till utvecklingen de senaste 5 åren har antalet små producenter minskat samtidigt som antalet större producenter ökat något. Den dominerande trenden är en utveckling mot större och färre gårdar. Efter en tidigare minskning i antal företag med spannmålsodling har utvecklingen de senaste 3 åren stabiliserats (se Figur 14). Hög koncentration bland kvarnar Ser man till kvarnföretag är koncentrationen hög. Den generella utvecklingen uppges, precis som för odlare gå mot färre och större kvarnar med viss konsolidering av konkurrerande företag (Figur 15). Intervjuer tyder på att denna utveckling främst gäller för vanligt basmjöl, men att man sett en ökning i produktionen av nischade mjölprodukter bland riktigt små kvarnar. Bakom det ligger framförallt trenden mot mer hälsosamma, ekologiska och närproducerade brödsorter. Relativt låg koncentration bland bagerier Sedan 2009 har antalet företag med bageriverksamhet ökat konsekvent (Figur 16). En bidragande faktor är ökningen av mindre bagerier som specialiserar sig på premiumvaror. Koncentrationen i branschen är också relativt låg. Ser man till bagerier med rikstäckande distribution är dock situationen en annan med ett fåtal företag som har stora andelar. Risken att konkurrensen skulle hämmas reduceras dock av förekomsten av lokala och regionala bagerier. Branschens kommentar Koncentrationen är hög bland kvarnar, men jag upplever inte att vi bönder har få aktörer att sälja till. Många säljer till Lantmännen för att det är enkelt, men vill man inte det kan man vända sig till någon annan. En del säljer till 2-3 olika aktörer för att inte vara så beroende av en enskild kund. F13. Marknadsandel för de 4 största företagen inom respektive led Spannmålsodling 10% 1 Koncentrationen är väsentligt lägre bland bönder än i producentled. Som ett exempel fanns över företag med mer än 100 hektar höstvete år F14. Antal företag med odling av spannmål Företag i tusental F15. Antal kvarnföretag Kvarn & mjöl 78% 1 Marknads- Företag andel Lantmännen ~54% Farina ~10% Frebaco ~8% Saltå Kvarn ~6% Övriga ~22% HHI 0,31 Antal företag Bageri & tillverkning 33% 1 Marknads- Företag andel Pågen ~15% Fazer ~9% Unibake ~5% Polarbröd ~5% Övriga ~66% HHI 0,06 F16. Antal företag inom bageri & tillverkning Antal företag Källor: Företagsdata, Konkurrensverket, Jordbruksverket, Intervjuer 1 Marknadsandelen har beräknats baserat på data för aktiebolag. 24 BRÖD & SPANNMÅL

25 Maktförhållanden och integration i värdekedjan Hög koncentration bland kvarnar och bagerier Marknadsdata visar att koncentrationen bland kvarnar är hög vilket indikerar att de skulle ha stort inflytande på marknaden. Spannmålsodlarna å andra sidan är många och små vilket indikerar en svag marknadsmakt. Odlarnas makt ökas emellertid eftersom de har möjlighet att transportera och lagra spannmål och därigenom kan välja att sälja till en kvarn belägen längre bort eller vänta med att sälja. Vad gäller bagerier finns en relativt hög koncentration av företag, speciellt om man tittar på bagerier med nationell distribution av färskbakat bröd. Det har också påvisats av branschen att bagerierna tar ett större ansvar för logistikkedjan än många andra livsmedelsproducenter och därigenom försvårar för mindre aktörer att nå konsumenten. Generellt har dock branschen uttryckt en bild av att marknaden fungerar väl. Horisontell och vertikal integration i värdekedjan En del av kvarnarna är integrerade antingen framåt i värdekedjan med bagerier, eller bakåt i värdekedjan med odlare genom kooperativ. På så vis ges större kontroll och aktörer i en del av värdekedjan kan påverka utvecklingen i en annan del. Branschens kommentar Konkurrensen är tuff - det är ett antal stora aktörer som slåss om hyllan i butiken. Vad gäller bröd får bagerierna själva sköta logistiken ända fram till hyllan och det ändrar konkurrensen eftersom det krävs större muskler och mer kraft för att nå fram till konsumenterna. Tittar du på marknaden för spannmålshandlare så har ett företag ungefär hälften av marknaden och det talar ju inte för någon mördande konkurrens direkt. Men då måste man fråga sig - är spannmål en svensk marknad? - och det är det ju inte. Det är en internationell marknad med stora export- och importmöjligheter. Så när man diskuterar enskilda aktörers position måste man sätta det i ett internationellt perspektiv. Branschens syn Det har diskuterats huruvida de största aktörerna i kvarnledet skulle kunna utöva sin köparmakt på de mindre spannmålsodlarna och eventuellt dra nytta av att många bönder inte har något annat val än att sälja till dem, men eftersom spannmål kan lagras och transporteras till andra kvarnar anses problemen små. Spannmålsodlare Stärkt makt över marknaden + Kooperativ och samarbeten mellan bönder ökar växtodlarnas förhandlingsstyrka + Möjligheten att transportera och lagra spannmål ökar växtodlarens möjlighet att välja både när och till vem som spannmålen ska säljas vilket förbättrar förhandlingspositionen Försvagad makt över marknaden Odling och skörd av spannmål utförs av många mindre företag vilket leder till en låg koncentration och därmed försämrad förhandlingsposition Eftersom spannmål handlas på en internationell marknad har spannmålsodlarna litet inflytande på avräkningspriserna Kvarn & Bageri Stärkt makt över marknaden + Kvarnar och bagerier ingår ibland i samma koncern vilket minskar konkurrensen och ökar kvarnarnas och bageriernas makt + Vissa inlåsningseffekter finns i de fördelar som ges från kvarnar i form av till exempel rabatter eller finansieringshjälp till storkunder Försvagad makt över marknaden Möjligheten för odlare att exportera och importera spannmål minskar kvarnarnas inflytande på avräkningspriserna 25 BRÖD & SPANNMÅL

26 Subventioner och ersättningar Ersättning både från EU och på nationell nivå Det finns ett antal subventioner och ersättningar som syftar till att direkt eller indirekt stödja livsmedelsproduktion. Majoriteten är ämnade för primärproducenter, men det finns även stöd som kan nyttjas av andra delar av värdekedjan. Finansiering av stöd och ersättningar sker delvis på nationell nivå och delvis genom EU-fonder. Totalt utbetalt stöd i Sverige är ungefär 13 miljarder kronor per år. En stor del av ersättningarna och stöden ingår i Landsbygdsprogrammet som är Sveriges program för att utveckla landsbygden och därigenom uppnå EU:s övergripande mål om Smart och hållbar tillväxt för alla. Huvudfokus ligger på miljö, hållbar utveckling och innovation och programmet innefattar en mängd olika stöd och ersättningar riktade till landsbygden. Gårdsstödet anses som det allmänna stödet för jordbrukare för att hålla landskap öppna samt säkra tillgång till basmatvaror. Det finansieras med EU-medel och utbetalningar baseras på jordbruksmarkens areal. Enkelt uttryckt är Gårdsstödet ett sorts grundläggande inkomststöd som är frikopplat från produktion. Ersättning för ekologisk produktion syftar till att ge stöd till växtodlare och djuruppfödare som har eller vill ställa om till ekologisk produktion. Miljöersättningar och Miljöinvesteringar syftar till att öka miljövänlig odling och markskötsel Nationellt stöd syftar till att kompensera lantbrukare som har långa transportavstånd eller som påverkas negativt av klimatet och därmed hålla landsbygden levande. Genomsnittlig ersättning minskar Det genomsnittliga gårdsstöd som erhållits per företag har haft en negativ utveckling både för mindre och större företag sedan 2008 (Figur 17 och Figur 18). Den årliga tillväxttakten har sedan dess uppgått till 6,5% respektive 5,8%. Det beror främst på minskade utbetalningar av gårdsstöd, men även övriga typer av stöd. Branschens kommentar Det ges miljöstöd och arealstöd men ofta krävs det en motprestation, så det är egentligen en ersättning snarare än ett stöd. Ett hinder för ekologisk produktion är avsaknaden av politiska signaler. Ibland har det varit väldigt liten skillnad i avräkningspris och vet man då inte om man kommer få stöd för ekologisk produktion så är det svårt. Man måste känna att det finns en trygghet i omställningen, för det tar 2 år och innebär ett väldigt långsiktigt åtagande. F17. Genomsnittligt stöd, företag med F18. Genomsnittligt stöd, företag med standardtimmar standardtimmar 1 CAGR CAGR ,0% -5,8% Genomsnittligt stöd per företag, tusen kr ,5% -6,5% Genomsnittligt stöd per företag, tusen kr Gårdsstöd Miljöstöd Övriga stöd KÄLLOR: JORDBRUKSVERKET, INTERVJUER 1 Ett årsverke består av standardtimmar. 26 BRÖD & SPANNMÅL

27 Egna märkesvaror och närproducerat Låg men ökande andel egna märkesvaror Jämfört med andra livsmedelskategorier säljs en lägre andel bröd och spannmålsvaror som egna märkesvaror (EMV). I genomsnitt var 24,2% av den totala livsmedelsförsäljningen EMV under Motsvarande andel för bröd var 15%. Trots de relativt låga nivåerna ökade EMV-försäljningen av bröd och spannmål med över 30% mellan 2013 och 2014, samtidigt som den totala försäljningen av bröd och spannmål i handeln endast ökade med 3%. Således ökade även andelen EMV av bröd och spannmål från 12% till 15% mellan 2013 och 2014, en utveckling som branschen spår fortsätta framöver (Figur 19). Närproducerat ser växande trend Om man ser till mjöl som är odlat och malet i den lokala regionen utgör det enligt branschen en mycket liten del av den totala försäljningen. En ökad aktivitet i mindre kvarnar och framväxten av hantverksbagerier har dock bidragit till att öka andelen under senare år. Det faktum att lokala och regionala bagerier existerar runtom i landet ökar också möjligheten för en eventuell framtida ökning. Kritik har framkommit mot brödproducenternas logistiska ansvar fram till brödhyllan i butik, eftersom det minskar mindre kapitalstarka producenters möjligheter. Därmed finns en risk att konsumenternas tillgänglighet till lokalproducerat bröd minskar. Branschens kommentar Inom Sveriges gränser är spannmål en ganska anonym vara. Så länge det är svenskproducerat bryr man sig inte så mycket om var det kommer från. Det är fortfarande små volymer, men närodlat börjar ta fart nu även vad gäller mjöl. Folk tycker det är kul när det kommer från bygden runtomkring, så det händer att man vill ha mjöl som är odlat och malt i landskapet eller regionen. Sen kan man ju inte ha det så i norra delarna av landet av naturliga skäl, men i södra delarna fungerar det bra. Ser man till konsumenternas kriterier kommer nog ekologiskt respektive att det är malt på ett speciellt sätt på första och andra plats. På tredje plats kommer nog lokalproducerat. Den allmänna bilden är att importen av ekologiska varor är relativt stor, men marknaden som ökat mest de senaste åren är den för svenskt ekologiskt. Egna märkesvaror finns även i ekologisk variant inom spannmålsindustrin. Men det är inte alla som ser ut som svenskt ekologiskt mjöl som faktiskt är det. En del sätter importerat ekologiskt mjöl i förpackningarna. Jag tycker det blir vilseledande eftersom det kan vara olika sorters ekologiskt. F19. Bröd- och spannmålsförsäljning via egna märkesvaror Andel av total försäljning ,4 12% , ,6 12% EMV-försäljning (inkl. moms) mdkr 15% KÄLLOR: JORDBRUKSVERKET, STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR, SCB, INTERVJUER 27 BRÖD & SPANNMÅL

28 Ekologiskt Ekologisk odling ser ökande trend 2014 var drygt hektar omställda till ekologisk odling av spannmål. Av total åkerareal dedikerad för spannmål representerade den ekologiska då 6%. Ser man istället till ekologisk andel av total spannmålsskörd representerar den en mindre andel av den totala skörden, vilket beror på att utbytet är lägre för ekologisk odling var knappt 4,4% av den svenska skörden godkänd för försäljning med ekologisk märkning (se Figur 20). Det var en andelsmässig minskning från 2014, trots att den ekologiska skörden ökade med 7% i absoluta mått från Sett ur ett längre perspektiv har antalet ton skördade spannmål godkända för ekologisk försäljning ökat, från 2010 till 2014 var ökningen strax under 80%. Bland de spannmålskategorier som i störst utsträckning används till livsmedel ser andelen varierande ut. Höstvete och havre är i större utsträckning ekologiskt skördat, med 8,5% respektive 8,9%, samtidigt som vårvete i lägre utsträckning är ekologiskt skördat, med 2,7% under Långsiktigt ökar ekologiskt bröd och spannmål Ser man till vad som i slutändan når konsumenten som ekologiska varor inom bröd och spannmål är andelen lägre än i odlingsledet uppnådde den ekologiska försäljningen ca. 2,5% av total försäljning inom kategorin (Figur 21). Andelen har legat relativt stabil kring 2,1 2,5% under de senaste 5 åren, trots att den ekologiska försäljningen var 17% högre 2014 jämfört med Ser man över den längre perioden har försäljning av ekologiska bröd och spannmål ökat från en omsättning om ca. 14,3 miljoner konor till ca. 19,1 miljoner kronor, en procentuell ökning om drygt 30%. Branschens kommentar Vi ser en ökande marknad för ekologiskt. Men personligen är jag tveksam, för mig som bonde är det en chansning eftersom jag måste ta betydligt mer betalt per kg. Man får ju en mindre del av utbytet och det krävs mycket mer arbete. Det råder oftare brist på ekologiska spannmål än på konventionella. Tidvis är det svårt att få tag i ekologisk råvara. Till viss del är det faktorer så som väder som påverkar. Efterfrågan finns - handeln kan ju sälja hur mycket ekologiskt som helst. Men problemet är att det är stor skillnad på EU-ekologiska spannmål och KRAV-ekologiska spannmål, och den skillnaden kommuniceras inte tillräckligt. Så för oss svenska bönder som traditionellt odlar KRAV-ekologiskt blir situationen tuff. Jag tycker man borde vara tydligare med att det inte är ekologiskt som ekologiskt. Dagligvaruhandeln kan snabbt svänga efter konsumentens behov, men lantbrukaren kan inte ställa om hur snabbt som helst. Är det svenskt ekologiskt man vill ha, ja då måste man ha en dialog med producenterna så man vet att det är det här som efterfrågas och det är under den här perioden. F20. Spannmålsskördar godkända för ekologisk F21. Försäljning av ekologiska bröd- och spannmålsvaror Tusental ton ,3% 142 4,0% 3,8% ,7% 236 4,4% 253 %5 4% 3% 2% 1% Andel av total skörd Miljarder kronor 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 2,3% 0,62 2,5% 2,5% 0,70 0,71 2,1% 0,62 2,5% 0,77 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% Andel av total försäljning % 0, ,0% KÄLLOR: JORDBRUKSVERKET, INTERVJUER 28 BRÖD & SPANNMÅL