Årsrapport Sektionen för psykiatri och psykosomatik inom Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund

Transkript

1 Årsrapport 2010 Det må se snett ut men någonstans finns ändå möjlighet till balans Malmö, Turning Torso, september 2010 Sektionen för psykiatri och psykosomatik inom Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund

2 2

3 Ordförande har ordet Det har varit ett spännande år för hela sjukgymnastkåren. Besvikelse över behörighetsutredningens avslag på statligt reglerad specialistutbildning vändes till en bekräftelse när kiropraktikernas och naprapaternas utbildning föreslogs vara en specialistutbildning för sjukgymnaster. Högskoleverket presenterade också i år sitt förslag på ökad kvalitet i psykoterapiutbildningen. Enligt denna ska sjukgymnaster inte längre kunna utbilda sig till psykoterapeut, det förbehålls läkare, psykologer, socionomer och sjuksköterskor med specialistutbildning. Sektionen har inkommit med en skrivelse, argument som talar emot en sådan utveckling. Flera olika utrednings- och remissinstanser tar beslut och kommer med förslag som påverkar vår verksamhet. Ibland ligger de i linje med varandra och vårt eget ställningstagande, ibland inte. Då gäller det att vi samlar oss i kåren/sektionen och framför våra åsikter. Vi kan inte förvänta oss att andra vet hur vi arbetar utan vi måste ständigt hävda vår kompetens och kunskap. För att vi ska klara detta måste alla bidra med sin del och ta till orda på den gemensamma konferensen, på politikermötet, på utbildningsdagen och alla de tillfällen som faktiskt ges. Att uttala sig är inte lätt, orden och sättet man säger dem på spelar stor roll men alternativet, att vara tyst är som att inte veta något som är värt att nämnas! Och så är ju definitivt inte fallet. Men, som tidigare måste vi parallellt fortsätta arbeta med vårt ordval. Orden vi använder, när vi berättar för omvärlden, vad vi gör och varför. Kanske måste vi även klargöra för varandra? Våra olika metodinriktningar styr våra beskrivningar och vi får ibland svårt att se bortom metoderna, på det som är våra gemensamma utgångspunkter, vår kunskapsgrund och som troligen än mer skulle tydliggör och stärka vår position inom verksamhetsområdet. Att endast förknippa yrkesgruppen med olika metoder gör oss sårbara i en verksamhet som styrs av evidens. Saknas evidens för metoden tas yrkesgruppen bort. Bland annat av detta skäl har sektionen valt att ge finansiellt stöd till en ny bok inom kunskapsområdet, så vårt kunskapsområde kan tydliggöras och förmedlas. Mer om detta kan du läsa längre fram i utskicket. Välkomna att ta del av 2010 års utskick och se hur sektionen förvaltat ordet och verkat för vårt verksamhetsområde under det gångna året! Malmö 31/ Lena Hedlund Ordförande 3

4 Styrelsens årsberättelse 2010 Styrelsemötet Styrelsen har haft 3 fysiska mötet samt 2 chattmöten samt 1 konstituerade möte under det gångna verksamhetsåret. Årsmötet Hölls i år den 20 mars, på Luntmakargatan i Stockholm. Tomas Waldegren höll i en workshop kring; Medveten närvaro - vad har vi att vara medvetna om? Årsmötesprotokollet hittar du på sektionens hemsida, under medlemsinformation. Mer om årsmötet hittar du längre fram i utskicket. Höstmötet Gick av stapeln den 23 oktober, också i Stockholm, på Ersta konferens och hotell. Även denna gång bjöd Tomas Waldegren på lärorik underhållning. Utifrån den nationella riktlinjerna för depression och ångest gav Tomas en föreläsning om ångest, dess neurobiologiskamekanismer och aspekter på behandling. Mer om höstmötet kan du läsa längre fram i årsutskicket. Ansvarsområden övriga funktioner Webb och IT Kontakt med Fysioterapeuten PR ansvarig Kursansvarig Övriga Revisor Revisorsuppleant Vakant Valberedning Tomas Waldegren Viveka Nyman Lena Hedlund Petra Lostelius Vikman Inger Ström 2 Vakanta platser David Sweet Maria Afrell Styrelsens sammansättning under 2010 Ordförande Kassör Sekreterare Ledamöter Lena Hedlund Signe Stryjan Viveka Nyman Tomas Waldegren Petra Lostelius Vikman Inger Ström 4

5 '07 8, Styrelsen har under året arbetat med följande frågor och aktiviteter Hemsidan Vi har utbildat ytterligare en i webbprogrammet SharePoint för att bättre kunna uppdatera/utveckla hemsidan. T.ex. har vi öppnat informationssidor för allmänheten. utsågs Lilly Ekenberg. Du kan läsa mer om motiveringen längre fram i utskicket. Sektionens stipendium gick i år till Berit Flink, för hennes planerade projekt; The experience of long-standing pain in relation to the individual s lived body and sense of self from a longitudinal perspective, for patients participating in an interprofessional pain rehabilitation program Medlemsutskick Utöver årets medlemsutskick har även en del mängdmail skickats. Sektionens broschyrer har skickats till enskilda medlemmar på förfrågan Socialstyrelsen Ordföranden har tillsammans med Birgit Rösblad, LSR, skrivit remissvar gällande de preliminära riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni. För att se dessa, gå in på sektionens hemsida, under aktuellt. Utbildningsdepartementen Sektionen har skrivit synpunkter på högskoleverkets utredning om ökad kvalitet i psykoterapiutbildningen. Dessa hittar du längre fram i utskicket. Statens Kommuner och Landsting Bjöd in en representant för LSR, att delta i en referensgrupp kring hur man förbättrar tvångsvården. Anita Jansson, Sjukgymnast i Uppsala, inom psykosvård och rättspsykiatri tackade ja till att representera sektionen. Arbetet ska vara färdigt För mer information, gå in på hemsidan under aktuellt. Stipendier Till årets Gertrud Roxendalsstipendiat Yrkesrådet. Ordföranden har deltagit på yrkesrådets tre träffar under verksamhetsåret. Diskussion om specialistordningen, sektionstilldelningen, Almedalen, behörighetsutredningen och högskoleverkets förslag på specialistutbildning till kiropraktiker/ naprapat har varit några av punkterna på dagordningen. De nya reglerna för tilldelning av sektionsstöd Dessa innebär att sektionen en tid framöver troligen kommer få en allt mindre tilldelning än tidigare, tillföljd av sektionens innestående kapital. Detta kapital är en rest sedan tiden då sektionen behövde ha ett säkerhetskapital, för eventuella underskott/förluster i samband med kurser och styrelsearbete. Detta kapital kommer nu att användas till en rad olika aktiviteter och satsningar, bl.a. ett bokprojekt samt att göra en översyn av evidensläget inom verksamhetsområdet. Mer om dessa satsningar kan du läsa i senaste mängdmailet som skickades till medlemmarna i december. En kopia finns längre fram i utskicket. 5

6 ,55479 Styrelsen för LSR/Sektionen för psykiatri och psykosomatik får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel Balanserad vinst Årets vinst i ny räkning överföres Föreningens resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansrapporter Signe Stryjan Kassör Disponeras så att BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga fordringar S:a kortfristiga fordringar Kassa och Bank S:a omsättningstillgångar S:A TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Balanserad vinst Årets resultat S:a Eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Interimsskulder S:a kortfristiga skulder S:A SKULDER OCH EGET KAPITAL

7 RESULTATRÄKNING Rörelsens intäkter Kurser/föreläsningar/försäljning folder Ersättning LSR centralt Erhållna bidrag för stipendium S:a Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Personalkostnader/utbildning Övriga externa kostnader Omkostnader styrelsen Styrelsearvode Marknadsföring/trycksaker/hemsida Kurser/föreläsningar/försäljning folder Kontorsmaterial, porto, frakt, övrigt Datakostnader Redovisningstjänster Stipendium S:a Rörelsens kostnader Resultat före avskrivningar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Räntekostnader - - Värdeökning fonder S:a Finansiella intäkter och kostnader Resultat efter finansiella poster Årets skatt Nettoresultat efter skatt G Roxendals fond Tillgångarna förvaras i Sv Obligationsfond Tillgångar kr Värdeförändring obligationsfond Kr Tillgångar kr 7

8 :/ , Utifrån de nya tilldelningsreglerna har styrelsen försökt särskilja vilka utgifter som skall täckas av sektionens egna medel kontra årlig tilldelning från LSR. Egna medel har kursiv stil på beloppet. Budgetplan 2011 Rörelsens intäkter Budgetplan 2011 Kursintäkter Ersättning LSR centralt Erhållna bidrag för Gertrud Roxendals stipendium S:a Rörelsens intäkter Bruttovinst Rörelsens kostnader Kostnader arbetsgrupp som tar fram förslag på gemensamma utvärderingsinstrument samt kvalitetsindikatorer Kostnader i samband med framtagande av vetenskapligt material till hemsidan Sektionens stipendium Stipendium Roxendal Styrelseomkostnader/arvode Positioneringsuppmuntran till medlemmarna för publicerade debatt artiklar i svensk media Erbjuda kostnadsfria temadagar i samband med års och höstmöte Bidrag till nationella seminarium/konf. där medlemmen presenterar en aktivitet. Kostnader i samband med subventionerad kurs, föreläsararvode, subventionerad kursavgift Bidrag till lokalt anordnad kurs, max 5000/tillfälle Hemsida/webbhotell/domän Redovisning Stöd till nätverk Summa kostnader Tillskott sektionens egna medel Välkommen att söka sektionens stipendium för 2011 Ansökan kan gälla hela eller delar av beloppet på kr. Sökanden ska vara medlem i sektionen. Stipendiet avser bidrag till eventuella resor, tryckkostnader och material i samband med utvecklingsarbete inom psykiatrisk sjukgymnastik. OBS! Nytt sista ansökningsdatum, den 30 september 2011! 8

9 , ,78 789, $ , 8.,89 ' ;0, 2,3 ; ;0,3 2, ,89/03,78 ' 42203, 47/3 3 E ,3/0 E',,;2 9081: E 4/ 33,3/0,;, /, 47/3 3 8,29 703/039 ;7,17 47 E'07 8, E#0; E38;, E!07843;, /1 7,3/0 3 ;, 7, ,/8;, 7 $ ,70 3 ;, 7 %; 0/, ;, 7 E ', -070/ E #0; E03,70 073,1 79 /0 3 3,;,38, , 9

10 W Tomas Waldegren höll i Workshop inför Årsmötet 2010 med titeln: Medveten Närvaro Vad har vi att vara medvetna om? Workshopen fokuserade på medveten närvaro ur ett klassiskt Daoistiskt perspektiv. Daoistisk träning handlar om att bli en integrerad individ. Integrerad är ett relativt stort begrepp där grunderna bland annat är: Sensorisk integrering Att medvetet kunna känna alla delar i kroppen, först var för sig och till slut tillsammans. Centrering Att kunna känna att rörelser kommer från centrum och att när en del av kroppen rör sig, händer det någonting i hela kroppen. Förändring Att kunna känna förändringsprocesser, inklusive var i förändringsprocessen man är I workshopen fick vi ta del av detta genom en praktisk analys av yin- yang ur träningssynvinkel. Detta anses vara ett viktigt steg i hur man får sin taiji eller qigong att börja bearbeta känsloreaktioner. David Sweet (tv) och Tomas Waldegren 10

11 Tomas Waldegren höll en bejublad högaktuell föreläsning inför höstmötet i oktober på Ersta Konferens i Stockholm med titeln : Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Föreläsningen som över 50 sektionsmedlemmar bevistade innehöll både fakta rörande ff. a. ångest och mekanismer bakom, samt praktiska övningar och diskussioner. Tomas kunde på ett bra och lättfattligt sätt få ner dessa riktlinjer till att röra oss sjukgymnaster som möter ångestpatienten inom våra olika specialiteter. Du kan ladda ner Tomas föreläsning via sektionens hemsida, under aktuellt. Vi fick information rörande Fysisk aktivitet, Andningsträning, Avspänningsträning, Autogen träning, Medveten Närvaro/Mindfulness och Balansträning. Nog är vi många som kan känna igen de olika metoderna inom ångesthantering, men det som Tomas gjorde, var att på ett strukturerat sätt sammanfatta dessa metoder och synliggöra sjukgymnastens viktiga roll för patientgruppen med lätt till medelsvår ångest. 11

12 0/07820/ Monica tar del av motiveringen! På bilden, från vänster; Inger Ström, Signe Stryjan, Lena Hedlund och Monica Mattson På höstmötet blev Monica Mattson utnämnd till hedersmedlem inom sektionen, för sitt idogt envisa engagemang för bl.a. de nationella riktlinjerna för ångest-depression. Motiveringen: Till följd av hennes stora engagemang, ihärdiga och framgångsrika insatser för att hävda och visa på sjukgymnastens plats inom psykiatrisk vård och ohälsa utses idag Monica Mattsson till hedersmedlem Monica höll ett tacktal där hon bl.a. betonade vikten av att se bortom diagnoser och funktionshinder och att se hur det är att vara människa! Viveka Nyman & Lena Hedlund Ordföranden överlämnar en sista utväg vid ångesthantering, ett gott vin! 12

13 Årets Gertrud Roxendals stipendiat Lilly Ekenberg, sjukgymnast och Med. Dr, har tidigt i sitt yrkesliv blivit inspirerad av arbetssättet Basal Kroppskännedom (BK). Genom sin personliga kontakt med Gertrud Roxendal fick hon ett nära förhållande till BK:s möjlighet att användas såväl i undervisning, patientarbete som vid anhörigstöd. Hon har även vid ett flertal tillfällen utvärderat metoden och inspirerat både sjukgymnaster och andra yrkesgrupper att utbilda sig i resp. tillämpa BK. Lilly Ekenberg deltog i den första högskoleutbildningen till terapeutisk kompetens i BK och har alltsedan 1995 varit djupt engagerad i att sprida kunskapen. Hon har på ett målmedvetet sätt på olika nivåer, såsom i utbildningssystemet vid sjukgymnastprogrammet talat för BK. Hon har också fört fram BK i universitets - och landstingspolitiska sammanhang och fått medel för ett flertal projekt där BK ingått. Lilly har inte heller försummat sin egen fördjupning i BK och regelbundet deltagit i BK inriktade utbildningsdagar med andra kollegor. WORKSHOP Att sammanfatta Alexander McFarlanes workshop med titeln: Etiologi, psykopatologi och behandling vid PTSD (posttraumatisk stressyndrom) från en neurobiologisk utgångspunkt är inte en lätt uppgift. Men jag kunde inte låta bli att fundera utifrån vår utgångspunkt som sjukgymnaster inom psykatri/psykosomatik, då vi ju träffar traumatiserade patienter, ofta utan att känna till deras trauman. McFarlane framförde under dessa två dagar i september en mycket ödmjuk och som jag uppfattade det, holistisk syn på BodyMind. Jag blev nyfiken och mailade honom; Kan långvarig stress likställas med PTSDs neurobiologi i hjärnan? Nej svarar McFarlane, men samma neurobiologi verkar, fast i lägre grad. Dock, för patienter som varit med om trauma, kan små stressorer ha stor inverkan. Den neurobiologi som McFarlane guidade oss igenom innebar mycket kortfattat att vissa delar av hjärnan kom att bli hypoaktiverade och andra delar hyperaktiverade av PTSD. Det intressanta utifrån sjukdomars etiologi är att fundera på de inflammatoriska och immunologiska processer som startar i och med denna obalans. Utifrån detta perspektiv är en intressant fråga vilka sjukdomar som kan härledas från trauma och långvarig stress. McFarlanes är verksam i Australien,Adelaide som professor i psykiatri och psykoterapeut. Hans forskning har rört bl a krigsveteraner och deras trauman. Seminariet anordnades av Kris och Traumacenter i Stockholm Viveka Nyman 13

14 3rd International congress-physiotherapy in Psychiatry and Mental Health (ICPPMH) 3-5 February Berit Bunkan Under tre dagar i ett vintrigt Lund konfererade ca: 140 sjukgymnaster från 17 länder, tillhörande 5 kontinenter. Temat för konferensen var Professional development integrating theory and practice och var den tredje konferensen inom ramen för International Council of Physiotherapy in Psychiatry and Mental Health (IC-PPMH). Det är konstigt vad lätt man kan känna gemenskap med kolleger världen över. Ganska snabbt kunde man känna igen sig i de andras berättelser, från avlägsna länder, om hur det är att arbeta som sjukgymnast, inom mental hälsa. Samtidigt blev det också allt tydligare att vi i de Nordiska länderna och Norra Europa faktiskt kommit en bit på vägen, både när det gäller vår roll och vårt sätt att beskriva det vi gör. Och det i sig var inspirerande, att få bidra med de erfarenheter vi besitter här i Norden. Michael Probst och Lena Engerup Första dagen började till lunch, med öppnings- och välkomstceremonier. IC- PPMH s ordförande Michael Probst, Professor inom sjukgymnastik från Belgien, var Keynote speaker och berättade om evidensläget inom vårt område och vilka utmaningar vi har framför oss, en i grunden verkligt kunnig och imponerande man. Presentationer, workshops och runda-bordet-diskussioner varvades om vartannat. Varje sjok av seminariers, workshop och diskussioner skedde med flera parallella sessioner. Totalt fanns över nittio sessioner, med en del repriser för att man skulle kunna ha en chans att gå på fler. Vetenskapliga studier, både större och mindre presenterades och varvades med kliniska erfarenheter men också presentationer och diskussioner om vår roll inom mental hälsa, våra metoder, utbildningssituationen och hur man kommer igång med forskning inom området. Det var helt klart mycket givande dagar och redan nu har jag beslutat mig för att verkligen försöka åka iväg på nästa ICPPMH konferens också. Osäkerheten för att prata engelska kan inte hålla mig borta! Nästa konferens går av stapeln 2012, i Edinburgh, England. Så alla ni som blir nyfikna, börja planera! Amanda Lundvik Gyllensten lämnar över pris för bästa postern till Region Skåne, Ätstörningscentrum Lund; Marie-Louise Majewski, Sara Wik och Kristina Jackobsson Kolla in den vinnande postern på baksidan av utskicket eller på sektionens hemsida! 14

15 Sektionen har valt att satsa på ny bok inom psykiatrisk sjukgymnastik. Redaktörerna berättar... På hösten 2009 väcktes idén om en bok inom området psykosomatisk sjukgymnastik. Vi som är redaktörer - Gabriele Biguet, Riitta Keskinen Rosenqvist och Adrienne Levy Berg - hade var och en för sig tänkt att en sådan bok saknades. Då vi möttes i den gemensamma målsättningen att förverkliga bokidén startade processen. Vårt syfte med boken är att försöka sammanfatta och belysa det sjukgymnastiska kunskapsområdet inom området psykisk/ psykosomatisk ohälsa. Vi funderade då över vilka områden som skulle täckas in, vilka kunniga kollegor som skulle kunna vara villiga att medverka och vilken målgrupp vi ville vända oss till. Målgruppen är sjukgymnaster på grund- och vidareutbildning, yrkesverksamma sjukgymnaster och andra yrkesgrupper inom området psykisk/psykosomatisk ohälsa. Boken är också tänkt att användas som kursmaterial i vidareutbildning av olika professioner inom området. Vår avsikt är att boken skall presentera ett helhetsperspektiv på kropp, rörelse och känsla. Några nyckelord som kommer att belysa detta synsätt är: meningsskapande, autonom reglering, spänningsreglering, kroppsmedvetenhet, affektreglering och fysisk aktivitet. Boken är uppbyggd av fyra delar: Teoretiska förståelsemodeller Undersöknings och behandlingsmetoder Praktisk applicering av kunskapen inom olika problemområden Professionell utveckling Varje kapitel skall kunna läsas separat och det kommer att inrymma såväl teori och praktisk tillämpning samt ha en separat referenslista. Ett tjugotal författare kommer att medverka. Av dessa är en professor, sju disputerade, två licentiater, två doktorander, en magister och övriga är specialistsjukgymnaster. Ett flertal av författarna är kliniskt verksamma och många arbetar med undervisning. Flera av författarna har publicerat material tidigare. Arbetet har nu kommit igång på allvar. Vi har ett avtal med Studentlitteratur och målsättningen är att ha ett klart manus till juni Samtliga författare är inbjudna till ett möte i Stockholm den 23 februari. Då kommer vi alla att ha med oss våra arbetsmanus. Förlagets kontaktperson - Alexandra Ellervik kommer att redogöra för den fortsatta processen. Vi kommer också kunna hjälpa varandra vidare med svårigheter som kan uppstå under skrivandet samt att definiera och använda begrepp på ett unisont sätt genom hela boken. Förhoppningsvis kommer boken ut till vintern 2011! Riitta Keskinen Rosenqvist & Gabriele Biguet & Adrienne Levy Berg 15

16 NEWSLETTER I sista nyhetsbrev från sektionen fick ni bl.a. följande information; På höstmötet sanktionerades följande förslag från Styrelsen, i syfte att på sikt förbättra vår roll och funktion inom verksamhetsområdet. Vi uppfattar att detta arbete blir oerhört viktigt för vår yrkesgrupp! De pengar som nu kommer att tas i bruk är sektionens gamla inkomster för kurser, från den tiden medlemmarna betalade medlemsavgifter direkt till sektionen. Då var det nödvändigt för sektionen med ett sparkapital för att säkerställa kontinuiteten i sektionsarbetet. Så är inte fallet längre, numera får vi pengar tilldelat från LSR centralt. Vi vill tillskapa en arbetsgrupp som kan se över och föreslå lämpliga utvärderingsinstrument, både specifikt sjukgymnastiska men även några mer globala, typ ångestskalor, livskvalitet och andra relevanta skattningar. Syftet är att så småningom gå ut med förslag på gemensamma instrument inom verksamhetsområdet för att på sikt kunna genomföra kvalitetsarbeten på ett nationellt plan. Bidrag till arbetsgruppen utgår i form av bland annat ersättning för förlorad arbetsinkomst. Du som vill vara med i denna arbetsgrupp bör ha någon form av vetenskaplig utbildning, master, magister eller högre. Anmäl ditt intresse till lena.hedlund@lsrpsyk.se innan årsmötet, 19 mars Vi önskar också namn på personer som kan göra en sammanställning av artiklar som stärker evidensläget inom vårt område. På samma sätt bör du vara vetenskapligt utbildad enligt ovan och ersättning utgår på samma sätt, för förlorad arbetsinkomst och dyl. Anmäl ditt intresse till lena.hedlund@lsrpsyk.se innan årsmötet, 19 mars Allt material kommer att sammanställas och komma er medlemmar till godo! För att främja lokalt anordnade kurser har vi beslutat att erbjuda ett bidrag med 5000 kr. Pengarna kan användas till kursledares omkostnader, boende, resa eller arvode. En specificerad ansökan om bidrag skall skickas till styrelsen för godkännande. Bidraget kommer att utgå till och med år 2011, därefter utvärderas användningen av bidraget. Vi har fått in tre namn på intresserade till arbetsgrupperna och det är vi väldigt glada för! Vi behöver dock fler, 5-6 st. som kan tänka sig arbeta med detta, för att arbetsuppgiften ska bli rimligt stor för var och en. Så du som kan tänka dig arbeta med uppgifterna, hör av dig! Vi vill också göra er uppmärksamma på att ni kan söka bidrag för aktivt deltagande (eget framförande) på nationella seminarium och konferenser som berör psykiatrisk sjukgymnastik. Därtill, skriver ni debattartiklar eller liknande, om psykiatrisk sjukgymnastik och får dessa publicerade i massmedia så skicka ett exemplar till styrelsen så kommer en liten uppmuntran med posten! Låt pennan glöda!! Lena Hedlund 16

17 Synpunkter till utbildningsverket angående högskoleverkets rapport; Ökad kvalitet i psykoterapiutbildningen. Sektionen för psykiatri och psykosomatik inom Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR) vill lämna följande synpunkter på rubricerad utredning. LSR/psykiatri och psykosomatik välkomnar en kvalitetsökning och tydlighet vad gäller legitimation för att få bedriva psykoterapi samt förslaget på hur framtida psykoterapiutbildning kan utformas. LSR/psykiatri och psykosomatik ställer sig positiv till högskoleverkets förtydligande av behovet av utbildning som syftar till ökad kunskap inom psykologi /psykoterapiområdet. LSR/psykiatri och psykosomatik menar att det är viktigt att också belysa vad sådan ökad kunskap ska leda till i form av ansvar och befogenheter när det gäller patientbehandlingar. LSR/psykiatri och psykosomatik anser att sjukgymnaster med specialistutbildning eller annan relevant vidareutbildning ska kunna vidareutbilda sig till psykoterapeut. För att möta patienters olika behov och för en innovativ kunskapsutveckling och allt bättre terapiformer är det viktigt med ett brett multidisciplinärt kunskapsutbyte av forskning, och erfarenheter inom ramen för psykoterapiutbildningen. LSR/psykiatri och psykosomatik ställer sig tveksam till högskoleverkets definition av psykoterapi samt att man inte vill tydliggöra skillnaden mellan psykologisk behandling och psykoterapi. Definitionen är för allmänt hållen och kommer leda till svåra kliniska ställningstaganden till vad som är psykoterapi och vilka yrkesgrupper som får använda sig av psykologisk behandling. Gruppen sakkunniga verkar främst ha representerats av personer kopplade till högskoleutbildning och forskning. För att kunna kvalitetssäkra gransknings- och utredningsprocesser anser LSR/psykiatri och psykosomatik att det är viktigt att alla arbetsgrupper, styrgrupper, referensgrupper och liknande kan tillgodose de perspektiv som frågan berör. Enligt bilaga 5 framgår tydligt att även sjukgymnaster och arbetsterapeuter har utbildats, till och mot en psykoterapeutisk kompetens och verksamhet. I sammanställningen framgår att det fanns 3622 verksamma psykoterapeuter år Av dem var 1832 psykologer, 360 läkare. Vad de 1430 återstående har för yrkesbakgrund nämns ej. Troligen är flertalet socionomer men även sjukgymnaster, arbetsterapeuter, teologer m.fl. finns med säkerhet bland dessa siffror. Uppenbarligen uppfattar dessa yrkeskategorier sig både ha ett behov av och möjlighet till att verka som psykoterapeuter. Utbildning inom KBT har haft en stor spridning tack vare en generös intagning av olika yrkesgrupper. Olika professioner har både lagt tid och egna resurser på att gå utbildningen. LSR/psykiatri och psykosomatik ställer sig frågande till hur man på ett rimligt sätt ska kunna möta behovet av KBT utifrån HSV s förslag på avgränsning gällande vilka yrkesgrupper som föreslås kunna gå psykoterapiutbildning i framtiden. 17

18 Därtill finns det uppenbart olika ställningstaganden i frågan mellan olika myndigheter. Det framgår i; SOU s behörighetsutredning, Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer och föreliggande utredning från HSV med olika infallsvinklar och ställningstaganden. Genom att låta även sjukgymnaster med specialistutbildning gå psykoterapiutbildning ökar möjligheterna att möta behovet av psykoterapeutisk kompetens inom Hälso- och Sjukvård. Utifrån WHO s definition på hälsa bör patienter med psykisk ohälsa och sjukdom erbjudas behandling utifrån ett helhetsperspektiv som innebär en integrerad syn på kropp och psyke. Nyare forskningsrön och psykologiska teorier gör uppdelningen mellan kropp och psyke alltmer inadekvat vilket också präglar tredje vågens terapier inom t.ex. området KBT. Personer med psykisk ohälsa har symtom som manifesterar sig i kroppen och som förutom nedsatt livskvalitet och arbetsförmåga också leder till begränsad aktivitet och delaktighet i dagligt liv. Sjukgymnaster kan med sin kompetens i kombination med utbildning inom psykoterapi hjälpa patienter med kroppsliga besvär och bedöma behovet av kroppsorienterade metoder samt komplettera med verbal psykoterapeutisk hjälp, i takt med att patientens språkliga förmåga utvecklas. Det är viktigt att kunna erbjuda alternativ till verbala terapier som av olika orsaker inte passar alla (se vidare bilaga 1.). Det är därför anmärkningsvärt att högskoleverkets utredning på inget ställe diskuterar sjukgymnastens plats inom psykoterapin. Den sjukgymnastiska grundutbildningen är idag otillräcklig som merit till psykoterapiutbildningen, men efter genomgången specialistutbildning eller adekvat vidareutbildning är yrkesgruppen kompetens jämförbar med sjuksköterskans specialistutbildning. Behörighetsutredningen ansåg sjukgymnasternas olika specialistutbildningar är fullt tillräckliga ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Sjukgymnasternas biopsykosociala arbetssätt är i linje med såväl beteendemedicinska som kognitivt beteendeterapeutiska teorier. Det gäller än mer specifikt inom psykiatrisk vård; där sjukgymnasternas arbetssätt även kopplas till teorier relaterade till självutveckling, affektteori och nyare teorier inom mentaliseringsbaserad terapi. Sjukgymnaster som ges möjlighet till psykoterapeutisk vidareutbildning har goda möjligheter att förränta den samhällsekonomiska kostnad utbildningen medför/ innebär. Sjukgymnastens möjlighet att hjälpa patienter med psykisk ohälsa/sjukdom är dessutom i linje med ett kostnadseffektivt förvaltande av hälso- och sjukvårdens resurser. Det ökar även tillgänglighet till vård. En alltför snäv syn på vilka yrkesgrupper som får antas till psykoterapeutiskt utbildning är olyckligt ur patientsynpunkt. Många spontana psykoterapeutiska möjligheter uppstår i det goda mötet mellan olika vårdgivare och patienter. Patienter väljer många gånger själv vilken personal de vill relatera till på ett känslomässigt plan. Många patienter utvecklar en speciellt tillitsfull relation till sjukgymnasten utifrån den kroppsorienterade behandlingen. Detta ger sjukgymnasten en unik möjlighet att behandla komplexa problem utifrån den helhetssyn på kropp och psyke som psykisk ohälsa/sjukdom kräver (se vidare bilaga 1). Malmö Lena Hedlund Ordförande för LSR/psykiatri och psykosomatik 18

19 Bilaga 1. LSR/psykiatri och psykosomatik har ca: 670 medlemmar som på olika sätt arbetar med psykisk ohälsa och sjukdom. Därtill finns det t.ex. inom Sektionen för primärvård och Smärta, många sjukgymnaster som arbetar med psykisk ohälsa och KBT. Dessutom finns det ett mörkertal av sjukgymnaster som inte är fackligt organiserade inom verksamhetsområdet. Sjukgymnaster har arbetat inom psykiatri, psykosomatik och med psykisk ohälsa sedan talet. Socialstyrelsen konstaterade redan i SOSFS 1998:14 att vissa patienter behöver sjukgymnastiska insatser som förutsätter att den legitimerade sjukgymnasten har en områdesspecifik kompetens. För att tillgodose dessa patienters behov bör det finnas sjukgymnaster med specialisering, dvs. adekvat vidareutbildning. Patienter med psykisk ohälsa eller psykosomatiska problem är en av dessa 6 utpekade grupper. Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund har en specialistordning där psykiatri och psykosomatik är ett område. Evidensbaserade utvärderings- och behandlingsmetoder inom området är dokumenterade i avhandlingsarbeten samt andra vetenskapliga artiklar sedan 1980-talet och de skandinaviska metoderna har idag internationell spridning. Det pågår även vetenskapliga studier av sjukgymnaster inom området. Många av sjukgymnasterna har kompletterat sin grundutbildning med kurser i psykologi, sociologi och minst ett tal har psykoterapeutisk kompetens (motsvarande steg 1 eller steg 2). Många fler sjukgymnaster är under utbildning. Främst kompetens inom kognitiv beteendeterapi och det beteendemedicinska kunskapsområdet efterfrågas och integreras i sjukgymnasternas kliniska verksamhet. Inom området smärtmedicin och långvarig smärta, finns idag en behandlingsinriktning, - beteendemedicinsk sjukgymnastik och vid Mälardalens högskola erbjuds till våren en magisterkompetens inom beteendemedicin för sjukgymnaster. Sjukgymnasterna inom psykiatri, psykosomatik och psykisk ohälsa arbetar främst med patienter med olika kroppsliga uttryck för detsamma. De leder ett självständigt behandlingsarbete av en rad olika diagnosgrupper, t.ex. barn och ungdom, personlighetsstörningar, PTSD, ätstörningar, svåra ångest och depressionstillstånd samt psykossjukdomar. Många av dessa patienter har antingen genomgått olika former av verbala psykoterapier utan framgång eller anses inte mottagliga för de samma. Behovet av psykoterapeutiska ansatser/behandling kvarstår dock hos patientgruppen. Sjukgymnastgruppen erbjuder här ett viktigt alternativ för dessa enligt tidigare resonemang. Beträffande kvalitetsfrågan inom psykoterapiutbildningen vill LSR/psykiatri och psykosomatik, ur ett patientperspektiv, göra följande reflektion. I takt med att nya neurofysiologiska forskningsrön måste införlivas i den psykoterapeutiska teorin, utökas idag metodiken till att innefatta olika kroppsorienterade metoder utan att det finns en grundläggande kunskap om kroppen bland vissa yrkesgrupper. Utifrån ett kvalitets- och patientperspektiv är det viktigt att en grundläggande bedömning av hela personen inklusive patientens kroppsliga förutsättningar, vilket inte är fallet idag. Detta är speciellt viktigt vid allvarliga och komplexa former av psykisk ohälsa och sjukdom för att motverka en negativ eller utebliven effekt av behandling. Genom att införliva sjukgymnaster i psykoterapiutbildningen kan denna, vår specifika kompetens, komma även övriga yrkesgrupper tillhanda och därmed berika utbildningen och helhetstänkandet kring patienten. 19

20 I samband med Årsmötet 19 Mars, 2011 erbjuds en föreläsning/workshop om Mentalization Based Treatment MBT Tid: Plats: Ersta konferens Vi har valt att, bjuda in två medlemmar från MBT-teamet på KI i Stockholm, som kommer att berätta om mentaliseringsprocessen och därtill knutna begrepp. Begrepp som vi som sjukgymnaster kan ha nytta av att sätta oss in i, framför allt om vår behandling har ett psykofysiskt fokus men som kan bidra till nya användbara perspektiv på behandling och relation till patienten, oavsett behandlingsinriktning. Mentalisering är en komplex process som psykologiskt, biokemiskt och fysiologiskt, i hjärnan och i kroppen, handlar om informationshantering om oss själva och omvärlden. I mentalisering ingår både en iakttagande och en reflekterande komponent, vi tänker runt orsak och verkan bakom egna och andras känslor och om hur vi kan uppfattas av omvärlden. Mentaliseringsförmågan innehåller också en aktiv komponent vi gör någonting, agerar och förmedlar oss till omvärlden, visar och uttrycker förståelse, känslor, gränser och behov. Mentaliseringsförmågan är inte bara genetisk utan utvecklas till stor del i samspel med vårdnadshavaren och är beroende av att anknytningen varit tillräckligt trygg. För att mentaliseringsförmågan ska fungera tillfredsställande måste vi kunna lugna oss själva - affektreglering. Under ångest och stress sviktar vår mentaliseringsförmåga och vi tenderar att tolka våra känslor i situationen som sann information om vad som utspelar sig utanför oss. Den inre upplevelsen blir då exakt överensstämmande med den yttre verkligheten dvs. vår tolkning blir ekvivalent. Det lilla barnets förmåga att reglera sina känslor/affekter är mycket begränsad och barnet behöver därför den vuxnes hjälp att reglera sin rädsla för att förstå att det inte ligger en krokodil under sängen. Om uppväxten eller anknytningen till vårdnadshavaren har varit otrygg eller traumatisk kommer förmågan till affektreglering påverkas och vi får en sårbarhet som ökar risken för ekvivalent tolkning och impulshandling. En ekvivalent upplevelse av smärta eller rädsla möter vi t ex hos patienten med rörelse- eller affektfobi. Den anorektiska kroppsbilden kan vara ett annat exempel på ekvivalens. Under lek kan barnet skapa en distans till skrämmande känslor och hitta nya möjligheter att hantera krokodilen kanske sätta den i koppel?! Under leken befinner sig barnet i pretend mode - ett sinnestillstånd där man kan leka med verkligheten Under uppväxten integreras successivt ekvivalens och pretend mode och möjliggör en stabilare realitetstestning och en möjlighet att reflektera över egna och andras känslor, behov och tankar reflektive functioning. Har inte denna integrering fungerat tillfredsställande så uppstår problem I behandlingssituationen kan det ta sig i uttryck i att en patient, som visar sig ytterst motiverad till träning, sedan kan komma att se på träningsrekommendationen som något i praktiken ovidkommande. 20