Redovisning av DT-gruppens arbete 2011

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning av DT-gruppens arbete 2011"

Bernt Isaksson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Redovisning av DT-gruppens arbete 2011 Gruppen har bestått av: Olallo Morales Ingegerd Johansson Agneta Stille Ann-Cathrin Kariis Thomas Frånlund Anki Pozson Inger Winbladh Aila Keinänen Ulf Björnlert Anette Henriksson sammankallande Sammanställt av Anette Henriksson Röntgensjuksköterska Röntgenkliniken Motala/Mjölby

Inger Winbladh Aila Keinänen Ulf Björnlert Anette Henriksson sammankallande

2 Uppdrag 2011 Generellt uppdrag: Arbeta för en optimering och standardisering av metoder/metodböcker inom länet. Huvudtanken är att utbyta kunskap och erfarenheter, erbjuda alla patienter en god och likartad kvalitet på alla undersökningar/svar, förenkla eftergranskning/jämförelse och minimera behovet av ex upprepade undersökningar, orsakat av inadekvata skillnader inom länet. Specifika uppdrag: - Uroutredningar: - När ska DT resp konventionell teknik användas? - Undersökningsprotokoll - Rekonstruktionstjocklek i PACS - DT-kurs för sköterskor i DC - Gemensamma visningsprotokoll för DT-undersökningar

eftergranskning/jämförelse och minimera behovet av ex upprepade undersökningar, orsakat av inadekvata skillnader inom länet.

3 Resultat: Optimering av metoder/metodböcker: I och med införande av SharePoint så kommer metodböcker att uppdateras och ändras. Gemensamma metoder har diskuterats och vi har gjort diverse små justeringar. Att ha exakt samma undersökningsprotokoll/metod på våra 3 kliniker är något vi försöker att eftersträva för att: - undvika att undersökning görs om - enklare kunna jämföra med gamla undersökningar då patienterna inte alltid undersöks på hemsjukhuset - VP ska kunna fungera fullt ut, alltså att ssk oavsett klinik gör sin hängning av undersökningen på ett tryggt, säkert och enkelt sätt Uroutredningar: Här skiljer det sig fortfarande i teknik och protokoll. För närvarande finns det en grupp på US som är engagerade i frågan så vi avvaktar och ser vad de kommer fram till. På ViN körs det fortfarande konventionell urografi/utsöndringsurografi i vid vissa frågeställningar. Vi har däremot justerat rekonstruktionen i nativa serien på DT-Urografi så att vi alla har samma intervall. Denna fråga fortsätter vi att jobba med även under DT-kurs för sköterskor i DC: Gruppen enades om att vi lägger ner detta eftersom det i nuläget är ett alldeles för stort projekt. Gemensamma visningsprotokoll för DT-undersökningar: Detta är ett arbete som vi blev tilldelade 20/9 och som påbörjades vid DT-mötet 5/10. På mötet visade Inger Winbladh vilka VisningsProtokoll (VP) som respektive avdelning har. Med på mötet var även Monica Nyberg som är PACS:ansvarig på US. Det visade sig att ViN och LiM hade ganska snarlika VP och beslut togs att Inger skulle börja göra några gemensamma VP där grunden var tagen från ViN. Dessa fick en betäckning med DC i början. Arbetet har fortgått genom att man på respektive klinik har gått igenom hängningarna efter att undersökningarna blivit genomförda och där man i efterhand har justerat kriterierna så att bilden/bilderna hoppat in i respektive ruta. På LiM har Lena Carlsvärd (PACS:ansvarig) varit behjälplig och justerat. Att få bilderna att hoppa in i respektive ruta är ett stort arbete då det är många kriterier för varje serie som ska stämma överrens. Eftersom vi inte har helt identiska rekonstruktioner/reformateringar i alla undersökningar så behövs det i nuläget några egna VP på de olika klinikerna vid vissa undersökningar. Efterhand som VP justerats och att vi ser att de nya fungerar så kommer de egna att tas bort. Den 9 januari 2012 började vi aktivt att använda de nya VP.

Att ha exakt samma undersökningsprotokoll/metod på våra 3 kliniker är något vi försöker att eftersträva för att: - undvika att undersökning görs om - enklare kunna jämföra med gamla undersökningar då

4 Efter mötet 16/1 bestämdes det att Inger ska hjälpa US på plats att komma igång med grunderna VP. Vi kommer att ha ett nytt möte 6/2 där vi gemensamt kommer att gå igenom alla undersökningsprotokoll från respektive klinik och dess hängningar. Denna fråga fortsätter vi att jobba med även under Port-a-cath nålar som tål mer än 2ml/sek Efter ett mail från oss ssk:or i DT-gruppen till Maria Hall på Upphandlingscentrum så är nu två säkerhetsprodukter från Braun till Venportar upphandlade i Landstinget. Den ena heter Surecan SafeStep (inte godkänd för autoinjektor) och den andra heter Surecan SafeStep MAX och tål upp till 5ml/sek och 325PSI med autoinjektor. Produkterna ligger i ett set med både nål och slang och har framförallt stickskydd på nålen. För att förenkla och förbättra för användarna så har nu företaget Braun tagit fram en ny nål som ersätter de båda tidigare och som heter Surecan Safety II. Den nya produkten används på ViN och LiM och kommer (inom kort) efter en demonstration av försäljare även att användas på US. Lokala anvisningar för nålsättning finns också på respektive klinik. I och med denna produkt så kan vi nu köra högre injektionshastigheter i Venportar (dvs om de är satta efter 2007) och dessutom så slipper patienten att få en extra infart vid kontrastinjektioner som kräver höga injektionshastigheter. Eftersom produkten även är en säkerhetsprodukt så minimeras också eventuella skickskador. Godkända produkter för injektioner med kontrastinjektor Det är stora problem med att veta om produkterna vi använder är godkända för autoinjektor. Ofta finns det ingen information på produkterna om vilka begränsningar i tex tryck som gäller för respektive produkt. Detta har vi påtalat genom att sammanställa problematiken i ett dokument som är skickat till Mathias Axelsson och som han, Pia Säfström och Eva Grunditz har tagit upp med Jan Kåredal och Per Dahl. Enligt mail från Mathias så tar Per med sig frågan vidare. Vi ssk i DT-gruppen DC har ett önskemål eller förslag att någon ssk från oss borde finnas med vid upphandling av nya produkter som har anknytning till verksamheterna. MRT- och DT-kontrast samma dag Efter många diskussioner på klinikerna har Ulf Björnlert skrivit ett dokument med rekommendationer angående MRT- och DT-kontrast samma dag. Dokumentet har även godkänts i MR-gruppen och finns nu inlagt på LISA. internt/rontgen---medicinska-pm/mrt-och-dt-samma-dag/

Denna fråga fortsätter vi att jobba med även under 2012.

5 Olika doser/snittjocklekar trots samma maskin Fysiker Jonas Nilsson Althén har påpekat att trots Siemens maskiner på ViN och US så skiljer det sig markant i doser och snittjocklekar på bl.a. DT Huvud och DT Emboli. Olallo Morales och Håkan Karlson har diskuterat DT Lungemboli sinsemellan och kommit fram till att de är nöjda med respektive protokoll. Att ha exakt samma snittjocklek och/eller dos när det är samma fabrikat torde vara rimligt att eftersträva, men detta är svårt eftersom det skiljer sig i: patientklientel frågeställningar utredningar på de olika sjukhusen. Nu är det ju inte identiska maskiner utan det är bara skalet som är av samma fabrikat. Inuti skiljer det såsom: mjukvaran vilken uppgradering som är gjord vilken version Det kan även finnas flera faktorer som kan ha betydelse när bilder granskas ex. bildskärmar, Window/Level inställning, ljussättning i rummet. Optimering av protokoll/bilder sker dagligen/veckovis på ViN genom diskussioner mellan Anki Pozson och Jonas Nilsson Althén. US ska börja dokumentera vilka undersökningar som inte håller måttet för att enklare kunna påvisa vad som inte fungerar. Det är alltså svårt att få identiska protokoll, doser, snittjocklekar pga. ovanstående problematik. Omniject Vi har i princip genomfört programmet OmniVis på alla 3 klinikerna. I programmet finns en undergrupp som heter Omniject, där man räknar ut en individualiserad kontrastmedelsdosering. I Omniject förprogrammeras olika program och där man lägger in parametrar såsom mgi/kg, kontrastkoncentration och injektionstid beroende på vilket organ eller kärl som ska undersökas. I Omnijecten skriver man även in patientens vikt och det är detta som då ger en individanpassad kontrastdos och injektionshastighet. I varje program kan man även ändra kontrastkoncentrationen så att man minimerar kontrastspillet i varje förfylld kontrastspruta. Trauma DT Thorax-Buk Eftersom bilder från Motala granskas nattetid på US eller i Sydney så har det efterfrågats protokoll för Trauma DT Thorax-Buk med bifas-injektion. Vi har nu på LiM genomfört detta och gör nu på samma sätt som på US och ViN.

Att ha exakt samma snittjocklek och/eller dos när det är samma fabrikat torde vara rimligt att eftersträva, men detta är svårt eftersom det skiljer sig i: patientklientel frågeställningar utredningar

6 Länk från RIS:et till Hälsodeklarationen för lättare hantering Ett förslag från PACS-gruppen att genom ett enkelt förfarande tex ett klick komma direkt till Hälsodeklarationen där man på ett lätt sätt kan fylla i svaren. I nuläget går det inte att genomföra eftersom man inte kan signera Hälsodeklarationen och detta är ett krav för att slippa spara dokumentet. Ärendet ligger för närvande hos Sectra. Justering av kallelser Små justeringar i kallelsetexten är gjorda för att minimera risken för missförstånd och förfrågningar till bokningspersonalen. Justering av Hälsodeklaration Diverse små förbättringar har skett under tiden och kommer att revideras ytterligare Frågor att arbeta vidare med 2012 Visningsprotokoll och körscheman Uroutredningar Gemensamma riktlinjer och PM för Kreatinin Gemensamma riktlinjer och PM för Metforminbehandlade patienter

Ärendet ligger för närvande hos Sectra. Justering av kallelser Små justeringar i kallelsetexten är gjorda för att minimera risken för missförstånd och förfrågningar till bokningspersonalen.

Relevanta dokument

Lena Gordon Murkes Barnröntgen ALB

Lena Gordon Murkes Barnröntgen ALB Hur gör man? Hur ska man tänka? Akuta frågeställningar exempelvis infektion eller trauma Utredning skalle, thorax buk och skelett Kartläggning av anomali, skada angiografier