Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård

Transkript

1 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård Norrbottens läns landsting Inriktning Landstinget har länge arbetat för en god och tillgänglig vård. I den strategiska planen för pekar landstingsfullmäktige särskilt på: Att verksamheten ska aktivt arbeta för att kunna erbjuda patienterna kontakt eller vård med hjälp av e-tjänster och distansöverbryggande teknik. Att glesbygdsmedicin ska utvecklas till en attraktiv verksamhetsgren med fokus på nya arbetssätt, utveckling, forskning och innovation utifrån glesbygdens villkor. Nya arbetssätt ska stimuleras med hjälp av e-tjänster och distansöverbryggande lösningar och i samverkan över läns- och landsgränser. Att patient- och brukarmedverkan är en självklar del i hälso- och sjukvården och patienten/brukaren är en medskapare i vården. Verksamheterna ska anpassa organisation, process och rutiner efter förhållningssättet personcentrerad vård, både på individ- och verksamhetsnivå. I landstingsstyrelsens plan uttrycks den grundsyn som ska prägla arbetet med ledning av hälso- och sjukvård och tandvård. Dessa är: Fokus på resultat för patienten och processorientering Hälsan som slutmål innebär prioritet av förebyggande insatser Ordnade former vid införande av nya metoder Patienten som medskapare personcentrering Alla medarbetare behövs i förbättringsarbetet Ständig utveckling av arbetsfördelning i vården Vårdens resurser ska organiseras efter behoven. Framtidens primärvård Kraven och förväntningarna på primärvården har förändrats under senare år och uppdraget har i många avseenden blivit bredare. Ibland beroende på samhällsutvecklingen, exempelvis kommunaliseringen av hemsjukvården och förändringar i sjukdomspanoramat (fler äldre, ökande psykisk ohälsa, missbruk etc) och ibland beroende på förändrad lagstiftning och olika samhällsinstansers behov av stöd/medicinska bedömningar (t ex inom sjukskrivningsprocessen eller vid utskrivning från sjukhus). Primärvårdens roll som en viktig aktör inom det förebyggande/hälsofrämjande arbetet har också blivit allt tydligare på senare år. 1

2 Bakgrunden till utvecklingsarbetet Framtidens primärvård är ett beslut i landstingsstyrelsen den 27 maj om ett antal kort- och långsiktiga åtgärder för att möta framtidens utmaningar och en ekonomi i balans. Utgångsläget tillgänglighet I landstingsstyrelsens plan för är målet att patienter ska få tillgång till vård i rimlig tid. Landstinget har en högre ambition än vårdgarantin. Verksamheten ska aktivt arbeta för att kunna erbjuda patienterna kontakt eller vård med hjälp av e-tjänster och distansöverbryggande teknik. Ehälsa/invånartjänster I strategin Vård på distans är målet att öka antalet kliniska tillämpningar med hjälp av distansteknik mellan olika vårdinrättningar i länet och bli en integrerad del av vårdens arbetssätt. Distansvård ska användas som verktyg för att flytta vården närmare patienten: från sjukhuset till hälsocentralen och från sjukhuset/hälsocentralen till egenvård. Det är en del av landstingets strategi för att: Reducera resande Öka patienternas delaktighet Säkerställa hög patientsäkerhet Sprida kompetens och möjliggöra kompetensväxling Idag har patienter inom landstinget tillgång till e-tjänster via 1177.se eller Vårdguiden 1177.se för förnyelse av recept, av e-tjänster som tidbokning och meddelande funktion. Inom tandvården skickas påminnelser om bokade tider via SMS. Även andra e- tjänster som egenbeställning av klamydiatest planerar landstinget att införa. Landstinget är sedan 2010 producent och konsument till NPÖ. Länets samtliga kommuner har successivt anslutit sig till NPÖ som konsumenter, vilket innebär att de tar del av landstingets information. Målsättningen är att även kommunerna i länet ska bli producenter. Idag deltar Haparanda hälsocentral i ett projekt som gör att de levererar information som skapar en säkrare vård. I landstinget genomför hudmottagningen specialistkonsultationer via video mellan ett antal hälsocentraler och Sunderby sjukhus. Rehabiliteringsträning efter en axeloperation genomförs via video för personer i hemmet och en fysioterapeut vid Sunderby sjukhus. Förberedelser pågår för att genomföra fler distansmottagningar planerad mottagning mellan sjukhus och hälsocentraler i glesbygd. Inom norra regionen genomförs multidisciplinära konferenser via video, uppföljning och rehabilitering för personer med som exempelvis genomgått handkirurgiska ingrepp vid NUS samt konsultation på distans mot Umeå och Uppsala av barnhjärtultraljud. Nationellt och internationellt genomförs distanskonsultationer inom psykiatrin där specialisten finns i Stockholm eller Köpenhamn. Vidare pågår tester med testtolkning för vuxendöva med hjälp av video (Tolken på distans). 2

3 Tillgänglighet till vård inom rimlig tid Landstinget avser att fortsätta att rapportera till tillgänglighetsdatabasen då resultat visar att tillgängligheten försämrats sedan den nationella satsningen avslutats. Utmaningar Ett hinder för utveckling är den ojämna tillgången av specialister i allmänmedicin vilket skapar brister i kontinuiteten av vård till nackdel för patienten. Vid övergången till kommunal hemsjukvård 2013 övergick många distriktsköterskor till den kommunala verksamheten. Den övergången har gjort det utmanande att utveckla nya arbetssätt dels internt inom primärvården men också externt mot den kommunala sjukvården. Införandet av nya metoder/arbetssätt/riktlinjer utan ett ordnat införande och utmönstring kan utgöra hinder för utveckling. Inom primärvården kan även det ekonomiska trycket, bristande samordning mellan specialistvårdens utskrivningsklara och primärvårdens mottagande av dessa patienter vara ett motstånd för utveckling. Utgångsläget personcentrerad vård Patient- och brukarmedverkan I landstingsstyrelsens plan för ses patient- och brukarmedverkan som en självklar del i hälso- och sjukvården och patienten/brukaren är en medskapare i vården. Verksamheterna ska anpassa organisation, process och rutiner efter förhållningssättet personcentrerad vård, både på individ- och verksamhetsnivå. Samarbete sker idag med länshandikappråd och länspensionärsråd. Workshops genomförs inom länssjuksvården med närstående. Patientråd finns vid varje sjukhus. Patientnämnden utgör en kanal för patienter inom kommun och landsting. En analys av patientnämndens ärenden genomförs för att på så sätt utveckla verksamheterna. Identifierade områden för utveckling är vård och behandling samt kommunikation. Landstinget har tillsammans med Kommunförbundet Norrbotten utarbetat en strategi för patient och brukar medverkan. Utifrån strategin kommer gemensamma handlingsplaner att formuleras. Landstinget har fokus på resultat för patienten. Värde för patienterna skapas i vårdens processer, därför ska processarbetet intensifieras. Processerna ska flödesorienteras utifrån patienten. Väl fungerande vårdprocesser mellan såväl specialiteter som huvudmän krävs för att tillfredsställa stora behovsgruppers växande krav på god vård. Samverkan I den överenskomna strategin mellan landstinget och länets alla kommuner, Bättre liv för sjuka äldre är syftet att mellan huvudmännen stärka och stimulera en mer sammanhållen vård och omsorg för de sjuka äldre inom hälso- och sjukvården och socialtjänst. Målet är att den äldres behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården och omsorgen tillgodoses. Idag används Meddix för samordnad individuell planering (SIP). Överenskommelserna Norrbus (Samverkan kring barn och unga i Norrbottens län) samt Samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan 3

4 kommuner och landsting i Norrbottens län poängterar att personer med psykisk ohälsa ska ha samma tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet som personer med somatisk ohälsa. Detta gäller oavsett kön och ålder. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt barn och unga som har, eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa, personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik samt äldre med psykisk ohälsa. Inom ramen för Norrlandstingens regionförbund (NRF) pågår ett utvecklingsarbete inriktat på distansvård inom riks- och regionvården. Fokus ligger på utveckling av samverkan över landstingsgränserna och gemensamma projekt, med spridning av goda exempel. Samverkan sker med Västerbottens läns landsting (VLL) för att öka användningen av distansvård med fokus på glesbygdens särskilda villkor och utveckling inom ramen för glesbygdsmedicin. Det pågår parallellt ett utvecklingsarbete inom glesbygdsvård där man kommer att ta ställning kring eventuellt fastare former för samarbete med VLL. Utifrån den nationella patientsäkerhetssatsningen har framsteg i landstingets gjorts i det systematiska patientsäkerhetsarbetet med att identifiera, analysera och åtgärda negativa händelser, risker och tillbud som kan leda till vårdskador. Kunskapsutvecklingen inom patientsäkerhetsområdet har ökat och då framförallt kunskapen om vårdskador och bakomliggande orsaker till vårdskador samt hur vårdskador kan förebyggas. Metoder och verktyg för att utreda, förebygga och följa upp patientsäkerhetsarbetet har utvecklats och börjat användas i verksamheterna. Arbetet som påbörjades under den nationella satsningen har i landstinget tillvaratagits genom att en patientsäkerhetstrategi har utarbetats med åtföljande handlingsplan. Ehälsa/Invånartjänster Journalen via nätet kommer att bli tillgänglig för medborgarna från första kvartalet Journalanteckningar from 1/ kommer då att bli tillgängliga. Testbädd personcentrerad närsjukvård (miljö där nya idéer i praktisk verklighet kan testas under utvecklingsfasen). Projektet som stöds av VINNOVA etablerar ett kompetenscentrum för utveckling och införande av nya arbetssätt och processer för personcentrerad närsjukvård med fokus på äldre och multisjuka. Testbädden utgör ett komplement till pågående ehälsa-satsningar och innovationer inom regionen. Testbädden ska ge möjlighet till strukturerade tester av nya arbetsmetoder, samverkansformer och stödja utveckling av nya verktyg. Efter avslutat projekt ska det finnas en etablerad och väl fungerande miljö där företag, vård, omsorg, patient, närstående, kunder och akademi arbetar tätt tillsammans. Aktiviteter Aktiviteter presenteras för både tillgänglighet och personcentrerad vård utifrån områdena; framtidens primärvård, patient och brukar medverkan, samverkan, ehälsa/invånartjänster, standardiserat arbetssätt, kompetensutveckling samt tillgänglighet 4

5 Framtidens primärvård Utveckla förändrade arbetssätt inom primärvården. I SKLs innovationsprojekt Flippen i primärvården deltar Övertorneå hälsocentral från Norrbottens läns landsting som representant för norra regionen. Syftet med projektet är att utmana rådande vårdsystem och utveckla nya arbetssätt för att på ett bättre sätt än tidigare möta människors behov av hälsa. Idén är att utgå från det som är viktigt för patienterna och därefter forma vårdens insatser. Det kan handla om att hitta nya och befintliga kompetenser hos patienter, vårdpersonal och övriga samhällsaktörer. Arbetet ska utgå från strategiskt fattade politiska beslut inom landstinget (alternativa arbetssätt, besöksformer, öppettider, distansvård, jour, glesbygd etc). Stödja den lokala spridningen av arbetet inom projektet Flippen i primärvård. Patienter ska erbjudas flera kontaktvägar utifrån sina behov. Tillgängligheten till besök eller råd ska vara hög. Effektiva och säkra flöden mellan sjukhus primärvård kommun för patienter med omfattande vårdbehov. Förbättrade medicinska resultat/hälsa för patientgrupper som står för en stor del av ohälsan i länet: diabetes, astma/kol, hjärta/kärl samt psykisk ohälsa. Kompetenser ska användas flexibelt utifrån patienternas behov. Kostnader för stafetter ska minska inom primärvården till år Patient- och brukarmedverkan Översyn av befintliga patient-/brukarråd ska genomföras tillsammans med politiker. Ambition att införa ett centralt patient-/brukarråd samt motsvarande lokala råd enligt en gemensam struktur som utarbetas. Samverkan Utifrån den överenskomna strategin mellan landstinget och Kommunförbundet Norrbotten Bättre liv för sjuka äldre utvecklas handlingsplaner för att stärka samverkan mellan huvudmännen. Handlingsplanerna fastställs i den politiska samverkan beredningen. Aktivitetsplaner ska antas i respektive närsjukvårdsområde. Identifierade strategiska områden är: Patient och brukar medverkan, Samverkan och samordning Sammanhållen vård och omsorg (Trygg hemma, förstärkt utskrivning, utskrivnings klara patienter) Kunskap, kvalitet och kompetens God hälsa, vård, omsorg och rehabilitering Landstinget och länets kommuner ska delta i ett utvecklingsarbete kring samordnad individuell planering utifrån förändrad lagstiftning. Arbetet ska ske i nära samverkan med länets kommuner Utifrån överenskommelserna Norrbus och Samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottens län fokuserar aktiviteter på att personer med psykiska funktionsnedsättningar oavsett ålder, ska få vård, stöd och rehabilitering och möjlighet till återhämtning så att de, utifrån egna önskemål och 5

6 förutsättningar, kan leva i samhällsgemenskap med andra. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt barn och unga som har, eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa, personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik samt äldre med psykisk ohälsa. Landstinget har tillsammans med länets kommuner, Luleå tekniska universitet och ett IT företag ansökt om medel från strukturfonden. Projektet syftar till att utveckla nya arbetssätt, minska dubbeldokumentationen och ta fram ett bättre anpassat systemstöd för samordnade individuella planer (SIP). Projektet avser att utveckla tjänstekontrakt som möjliggör att patienter och anhöriga kan ta del av sin SIP på Utifrån överenskommelsen Insatser för kunskapsstöd och uppföljning inom hälso-och sjukvård 2015 samverkar landstinget med en kontaktperson i arbetet med de nationella behandlingsrekommendationerna för primärvården. Ehälsa/invånartjänster Tillämpningar av distansvård mellan: Sjukhus i länet fokus på akut omhändertagande samt planerad mottagning. Hälsocentraler och sjukhus fokus på återbesök/uppföljning /rehabilitering samt akut omhändertagande. Vid Övertorneå hälsocentral kommer den läkarbemannade jouren nattetid att läggas ner för att öka tillgängligheten till läkarbesök dagtid. Jouren kommer att ersättas med en distanslösning till Kalix sjukhus där tillgången till läkarjour kommer att vara dygnet runt. Hälsocentraler fokus på planerad mottagning samt samarbete inom akut omhändertagande. Mellan patient i hemmet och vårdinrättning fokus på uppföljning/stöd till patienter med kroniska tillstånd. Planerad anslutning under fjärde kvartalet 2016 till behandlingsplattformen för internetbaserade stöd och behandling som är ansluten via 1177.se e-tjänster. Öka användningen av e-tjänster via Journalen på nätet införs successivt i landstinget från och med första kvartalet Patienter att kunna läsa journalanteckningar skrivna från och med 1 september 2015, via e-tjänsterna på 1177.se. Uppföljning kommer att genomföras men är i dagsläget inte fastställt. Standardiserat arbetssätt En betydande del av det som görs inom hälso- och sjukvården kan utföras på ett standardiserat sätt. Det frigör tid och möjliggör att mera utrymme kan avsättas till patienter med komplexa behov. Nya metoder etc ska införas under ordnade former och utifrån robusta beräkningar av det värde som tillförs. Förändrade arbetssätt ska genomföras i hela länet. Inom cancersatsningen med utveckling av standardiserade vårdförlopp är primärvården högst delaktig. ALK (allmänläkarkonsult) organisationen är betydelsefull för spridningen av de nya arbetssätten. 6

7 Komptensutveckling I landstinget har avancerade specialistsjuksköterskor (ASS), knutna till Övertorneå hälsocentral utbildats. Utbildningen ligger på masternivå och fokuserar på klinisk bedömning och diagnostik. Målet med utbildning av ASS-sjuksköterskor är att öka tillgängligheten och kontinuiteten och därmed helhetsperspektivet av patienten inom vården. Även behovet av stafettläkare förväntas minska. I landstinget genomfördes under våren 2015 ett seminarium om personcentrerad vård tillsammans med professor Inger Ekman Centrum för personcentrerad vård. Det finns en stor efterfrågan av att implementera personcentrerad vård i vårdarbetet därför finns det ett uppdrag att se över möjlighetera att utveckla personcentrerad vård i praktisk vårdverksamhet. Testbädden är ett avslutat projekt juni Beslut om implementering är inte fattat men erfarenheter från projektet av personcentrerad vård kommer att användas i andra vårdprocessarbeten vid exempelvis medicin-rehabiliteringsavdelningen Kiruna sjukhus under 2015 I landstingsstyrelsens plan ges divisionerna i uppdrag att identifiera och dokumentera sina huvudprocesser enligt Värdekompassen. Processocesskartläggningar kommer att genomföras inom divisionerna läns- och närsjukvård. Processledarutbildningar kommer att genomföras. Tillgänglighet Aktiviteter för att fortsätta leverera in statistik från landstingets journalsystem till nationella väntetidsdatabasen. Vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att divisionens verksamheter uppnår tillgänglighetsmålen (för de verksamheter som rapporterar till nationella väntetidsdatabasen): Andelen patienter som har väntat 60 dagar eller kortare på första besök/behandling ska uppgå till minst 70 procent. Andelen genomförda första besök/behandlingar inom 60 dagar eller kortare ska uppgå till minst 70 procent. Verksamhet med kvällsöppna hälsocentraler planeras starta under hösten En hälsocentral per närsjukvårdsområde, där det finns flera, ska anordna kvällsöppet. Landstinget avsätter medel för att premiera god tillgänglighet till besök och behandling. 7

8 Uppföljning av mål och aktiviteter Uppföljning av gemensamma utvecklingsarbeten mellan landstinget och länets kommuner sker på politisk nivå i den politiska samverkansberedningen för vård, omsorg och skola. Landstingsstyrelsen följer också upp de gemensamma utvecklingsarbetena. På tjänstemannanivå sker uppföljning för gemensamma utvecklingsarbeten i länsstyrgruppen (chefer landstinget, socialchefer, skolchefer) samt i landstingsdirektörens ledningsgrupp. Resultat ska även följas upp och analyseras av verksamhetsansvariga i befintlig linjeorganisation. Utöver det följs mål och mått upp som finns i den i strategiska planen och landstingsstyrelsens plan, se tabell 1 Tabell 1: Tillgänglighet/Patientcentrerad vård Landstingsfullmäktiges strategiska mål En effektiv verksamhet med god kvalitet Landstingsstyrelsens delmål En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet Framgångs faktorer Indikator Nuläge Mått för måluppfyllelse All verksamhet är tillgänglig, anpassad efter behov och väl kommunicerad. Antal hälsocentraler med utökat öppethållande Användning av 1177, telefoni (lätt att komma fram på telefon) Inga 2013:78% 90% Minst en per närsjukvårdsområde Användning av Mina vårdkontakter (MVK) Andel i befolkningen som har konto 2015: april: 15 % 2014 mars: 11 % 50 % Bred användning av distansvård Andel hälsocentraler i glesbygd där bedömning av patient inom akut omhändertagande kan ske på distans med sjukhus i länet 43 % Pilot från maj % 8

9 Forts Tabell 1: Tillgänglighet/Patientcentrerad vård Landstingsfullmäktiges strategiska mål Helhetsperspektiv med personen i centrum Landstingsstyrelsens delmål Personcentrerad hälso- och sjukvård och kundorienterad service Framgångs faktorer Indikator Nuläge Mått för måluppfylle lse Alla individer får ett gott bemötande och ges information efter behov. Patienter/närstående/kunder ska rutinmässigt involveras för att utveckla verksamheten Patienter känner delaktighet i sin egen vård och behandling Nya arbetssätt som skapar mervärde tas tillvara Andel akutmottagningar på sjukhus där bedömning av patient kan ske på distans med annat sjukhus i länet Antal kliniker på sjukhus som erbjuder möjlighet till planerad mottagning på distans Variablerna nedan avseende kön och geografi: Bemötande: Andel patienter (individer) som upplever ett gott bemötande. Delaktighet: Andel patienter (individer) som upplever delaktighet Information: Andel patienter (Individer) som upplever att de fått tillräcklig information % 20 Öka Nationell patientenkät Minskade skillnader 9