Kronofogdemyndighetens meddelanden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kronofogdemyndighetens meddelanden"

Transkript

1 Kronofogdemyndighetens meddelanden ISSN X Kronofogdemyndighetens information om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. KFM M Inledning Kronofogdemyndigheten har utfärdat föreskrifter och lämnat allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. 1 I detta meddelande finns information om de allmänna råden och kommentarer till vissa av dem. I meddelandet informeras också om andra frågor av betydelse vid löneutmätning. 2 1 Normalbelopp Av 7 kap. 5 första stycket utsökningsbalken (UB) framgår att den del av lönen som inte får tas i anspråk genom utmätning (förbehållsbeloppet) bestäms med ledning av ett normalbelopp. Kronofogdemyndigheten har i föreskrifter beslutat om normalbeloppens storlek. 3 Enligt 7 kap. 5 andra stycket UB ska normalbeloppet anses omfatta alla vanliga levnadskostnader. I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 4 Till vanliga levnadskostnader bör räknas i ett hushåll normalt förekommande utgifter såsom för kost, kläder, tvätt, hygien, gas, hushållsel, telefon, TV-avgifter, försäkringsavgifter, fackföreningsavgifter och andra medlemsavgifter (jämför punkt 3.2.5) samt mindre utgifter för tillfälliga behov. När det nedan anges att normalbeloppet kan minskas t.ex. med sidoinkomst bör gäldenären slutligen alltid erhålla det belopp för sina vanliga levnadskostnader som följer av föreskrifterna. Om skäl föreligger kan kronofogdemyndigheten göra avvikelser från normalbeloppen i situationer som beskrivs i det följande. Enligt 7 kap. 4 och 5 UB får lön tas i anspråk genom utmätning endast till den del den överstiger vad gäldenären behöver för sitt och sin familjs underhåll samt till fullgörande av betalningsskyldighet som 1 KFMFS och KFM A. 2 Ändrade och nytillkomna partier i förhållande till SKV M 2005:29 är markerade med kantstreck. Vissa redaktionella ändringar har även gjorts utan att detta har markerats. 3 KFMFS. 4 KFM A. 1

2 har företräde vid löneutmätning (s.k. förbehållsbelopp). Förbehållsbeloppet bestäms med ledning av ett normalbelopp. Genom bemyndigande av regeringen har Kronofogdemyndigheten att årligen omräkna och fastställa normalbeloppens storlek på sätt som framgår av 7 kap. 5 UB. Normalbeloppen har till syfte att garantera gäldenären och dennes familj en lägsta skälig levnadsnivå och ge ett ekonomiskt skydd för de grundläggande behoven. Normalbeloppet är ett schablonbelopp och gäldenären kan själv inom ramen för detta belopp fritt disponera tillgängliga medel efter vad som passar denne bäst. 5 Avvikelser från normalbeloppet, som medför att beloppet minskas, kan dock förekomma om de behov som normalbeloppet är avsett att täcka blir tillgodosedda på annat sätt än genom den inkomst som löneutmätningen avser. På motsvarande sätt bör avvikelser i form av tillägg till normalbeloppet göras för särskilda kostnader som inte kan anses utgöra vanliga levnadskostnader. Hit hör t.ex. kostnader för fullgörande av tjänst, sjukdom, barntillsyn och den förhöjda medlemsavgiften till arbetslöshetskassa m.m. se vidare under punkt 3.2. Definitionen av vad normalbeloppen ska anses innefatta grundar sig delvis på de konsumentprodukter som ingår i Konsumentverkets hushållsbudget, vilken utgör grunden för konsumentprisindex (KPI). 2 Familjeförhållanden Av 7 kap. 5 UB framgår att normalbeloppen avser ensamstående, sammanlevande makar och därmed jämställda samt barn. I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 6 Med uttrycket makar bör även avses personer som ingått registrerat partnerskap. Med uttrycket därmed jämställda bör avses - kvinna och man som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden (sambor) eller - två personer som bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande (sambor). Med barn bör avses sådant barn som en gäldenär, dennes sammanlevande make eller sambo varaktigt bor tillsammans med och är skyldig att försörja enligt 7 kap. 1 föräldrabalken (försörjningsberättigat barn). Beträffande barn som en gäldenär, dennes sammanlevande make eller sambo varaktigt bor tillsammans med och inte är skyldig att försörja enligt 7 kap. 1 föräldrabalken (ej försörjningsberättigat barn) bör följande gälla. Om föräldern, med denne sammanlevande make eller sambo är gäldenär, bör inte barnet beaktas vid beräkning av normalbelopp. Är barnet gäldenär bör det anses vara ensamstående. 5 NJA 1993 s. 679 (RIC 42/93). 6 Se punkt 1, not 4. 2

3 Rådet beträffande barn ansluter till bestämmelserna i 7 kap. 1 och 2 föräldrabalken och behandlar omfattningen av underhållsskyldigheten och förutsättningarna för att gäldenären ska anses berättigad till och därvid tillgodoräknas normalbelopp för ett försörjningsberättigat barn. Till gäldenärens familj räknas make och egna eller gemensamma barn (även adoptivbarn). Till gäldenärens familj räknas även makes eller sambos barn, om gäldenären varaktigt sammanbor med maken eller sambon och barnet. 7 KFM M Familjehemsplacerat barn Barn som genom socialnämnds försorg får vård i annat hem (familjehemsplacerat barn) bör räknas som försörjningsberättigat barn hos de biologiska eller adoptivföräldrarna, eftersom föräldrarna enligt föräldrabalken är skyldiga att försörja barnet. Bor föräldrarna inte tillsammans bör den förälder hos vilken barnet varaktigt varit bosatt före familjehemsplaceringen, tillgodoräknas ett normalbelopp för barnet. Föräldern bör således förbehållas ett normalbelopp såsom för försörjningsberättigat barn. Barnets normalbelopp bör dock inte minskas med barnbidrag eller studiebidrag. Vad som angetts i stycket ovan bör gälla oavsett om föräldern ålagts och faktiskt betalar ersättning till kommunen för dess kostnader för familjehemsplaceringen eller om kommunen står för hela kostnaden. Om det framstår som oskäligt att tillgodoräkna förälder normalbelopp för familjehemsplacerat barn - exempelvis om föräldern inte fullgör sin ersättningsskyldighet mot kommunen och inte heller i övrigt har några kostnader för barnet - bör undantag göras från rekommendationen att betrakta barnet som försörjningsberättigat hos föräldern. Förälderns ersättningsskyldighet till kommunen bör inte betraktas som ett underhållsbidrag vid beräkningen av förbehållsbeloppet. 8 Istället kan föräldern använda tillgodoräknat normalbelopp avseende det familjehemsplacerade barnet till betalning av eventuell ersättning till kommunen. Försörjningsberättigat barn som studerar på annan ort När försörjningsberättigat barn studerar på annan ort än förälders bostadsort bör Kronofogdemyndigheten inte göra något tillägg till normalbeloppet för barnets eventuella merkostnader för exempelvis boende, fördyrat uppehälle och resor. Dessa kostnader bör täckas genom barnets normalbelopp och den ersättning och det stöd som kommunen kan utge enligt lag. 9 7 Hovrättens över Skåne och Blekinge beslut i mål ÖÄ (RIC 34/03). 8 Utsökning & Indrivning s kap. 7 och 5 kap. 33 skollagen (1985:1 100). Se även RH 2000:34 (RIC 17/00). 3

4 3 Avvikelser från normalbeloppet 3.1 Avdrag Sidoinkomst I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 10 Om gäldenären har regelbunden sidoinkomst bör normalbeloppet minskas med ett belopp som motsvarar sidoinkomsten efter avdrag för preliminär skatt. Rådet innebär att sidoinkomsten får användas till betalning av de kostnader som förbehållsbeloppet är avsett att täcka och har sin grund i motivuttalandena till 7 kap. 8 UB. Av nämnda bestämmelse framgår att vid utmätning av lön ska Kronofogdemyndigheten bestämma dels hur mycket som högst får innehållas vid varje avlöningstillfälle (utmätningsbeloppet), dels hur mycket gäldenären ska förbehållas enligt vad som anges i 7 kap. 4 och 5 UB. I motivuttalandena anges att om gäldenären har inkomster från flera håll är det inte nödvändigt att förbehållsbeloppet bestäms i den inkomst i vilken utmätning kan ske. Det är dock viktigt att de andra inkomsterna är tillräckliga och säkra. 11 Som sidoinkomst kan räknas - ersättning för vilken utmätning av lön m.m. får ske enligt 7 kap. 1 UB och - ersättning för arbetsinsats som erhålls av den som inte är arbetstagare. Studiemedel Studiemedel enligt studiestödslagen utgår i form av studielån och studiebidrag. Studiestöd - varmed bl.a. avses studiemedel - får inte utmätas. 12 Studiemedel bör inte heller tas upp som inkomst för gäldenärens make eller sambo vid proportionering av förbehållsbeloppet enligt punkt Skälen för detta är att studiemedlet dels består av lånade medel, dels är avsett att täcka vissa kostnader som normalbeloppet inte omfattar, såsom exempelvis för läromedel och studentkårsavgifter. Eftersom Kronofogdemyndigheten inte gör tillägg till normalbeloppet för ovan angivna kostnader bör inte heller någon del av studiemedlet beaktas som inkomst vid löneutmätning. Vårdbidrag och handikappersättning Vårdbidrag är en ersättning till en förälder som vårdar sjukt eller funktionshindrat barn i hemmet. Vårdbidraget utgör ersättning för det vård- och tillsynsarbete som föräldern utför. De merkostnader som uppkommer på grund av barnets funktionshinder eller sjukdom kan 10 Se punkt 1, not Walin m.fl. Utsökningsbalken, En kommentar, :e uppl. s. 273 f, även s. 266 f kap. 3 studiestödslagen (1999:1 395). 4

5 också ersättas. Vårdbidraget kan även utgöra en kompensation för en del av det inkomstbortfall som barnets omvårdnad kan medföra om en förälder måste avstå från förvärvsarbete. 13 Vårdbidrag som utges med beaktande av både tillsyns- och vårdbehov och merkostnader är skattepliktigt (11 kap. 31 inkomstskattelagen [1999:1229], IL). Av vårdbidraget kan en viss del utges som ersättning för merkostnader och i vissa fall kan ersättning för merkostnader även betalas utöver helt vårdbidrag. Sådan ersättning för merkostnader är enligt IL skattefri. Handikappersättning lämnas till personer med nedsatt funktionsförmåga som behöver hjälp för att klara sin dagliga livsföring. Ersättningen ges till personer som fyllt 19 år och som innan 65 års ålder fått sin funktionsförmåga nedsatt. Handikappersättning kan utges om den nedsatta funktionsförmågan medför merkostnader och/eller funktionsnedsättningen medför att personen behöver tidskrävande hjälp av en annan person för att kunna klara sitt dagliga liv eller regelbunden hjälp av annan person för att kunna arbeta eller studera. Om gäldenären eller dennes make eller sambo uppbär handikappersättning eller vårdbidrag i form av skattefri merkostnadsersättning bör sådan ersättning inte tas upp som inkomst vid bestämmande av förbehållsbeloppet. Som en konsekvens härav bör Kronofogdemyndigheten inte heller göra tillägg till normalbeloppet för de sjukdomskostnader som ska täckas av handikappersättningen eller den skattefria merkostnadsersättningen i vårdbidraget. 14 KFM M Sammanlevande makes eller sambos inkomst I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 15 Om en med gäldenären sammanlevande make eller sambo har inkomst bör gäldenärens förbehållsbelopp bestämmas med beaktande av sammanlevande makes eller sambos ekonomiska förmåga att bidra till betalningen av familjens gemensamma kostnader. Familjens gemensamma kostnader bör fördelas på så sätt att respektive make eller sambo svarar för den del av kostnaderna som motsvarar dennes inkomst i förhållande till makarnas eller sambornas sammanlagda inkomster (proportionering). Beräkning sker på sätt som framgår av avdelning I och II i blanketten KFM Vid beräkningen bör från bruttoinkomsterna avdrag göras för preliminär skatt samt för kostnader för fullgörande av tjänst enligt vad som anges i punkt Rådet har sin grund i motivuttalandena till 7 kap. 4 UB och bygger på principen att makar enligt äktenskapslagstiftningen har en inbördes skyldighet att var och en efter sin förmåga, bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov 13 Se Försäkringskassans vägledning 2002:20, version RH 2001:63 (RIC 42/01). 15 Se punkt 1, not 4. 5

6 ska tillgodoses. 16 I löneutmätningshänseende bör motsvarande gälla även för sambor. 17 Endast sådan inkomst som kan anses vara sidoinkomst enligt punkt bör beaktas för gäldenärens make eller sambo vid proportionering av förbehållsbeloppet Barnbidrag och underhållsbidrag m.m. till försörjningsberättigat barn I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 18 Om normalbelopp bestämts med hänsyn till försörjningsberättigat barn, bör avdrag göras för allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg samt för underhållsbidrag som tillkommer sådant barn. I förekommande fall bör avdrag även göras för pension eller annan ersättning enligt 7 kap. 1 UB som efter eventuellt avdrag för preliminär skatt tillkommer barn. Med allmänt barnbidrag bör jämställas förlängt barnbidrag samt studiebidrag och extra tillägg till detta. Med underhållsbidrag bör jämställas underhållsstöd och förlängt underhållsstöd för studerande. Är sammanlagda avdrag för barn större än normalbeloppet för barn enligt föreskrifterna 19 bör avdraget minskas till barnets normalbelopp. Om ett försörjningsberättigat barn är gäldenär bör barnets normalbelopp i första hand minskas med erhållet barnbidrag/studiebidrag och därefter med erhållet underhållsbidrag/underhållstöd. Normalbeloppet för barn bör minskas till hälften om föräldrarna inte bor tillsammans och barnets vistas ungefär lika mycket hos den ena som hos den andra föräldern (växelvis boende). I rådets första stycke anges att barnets normalbelopp kan minskas om barnet får t.ex. allmänt barnbidrag. Rådet har sin grund i motivuttalandena i 7 kap. 4 UB och ansluter till bestämmelsen i 7 kap. 1 föräldrabalken som anger att vid bestämmandet av föräldrarnas underhållsskyldighet ska hänsyn tas till barnets behov, egna inkomster och tillgångar samt sociala förmåner. 20 Av rådets tredje stycke framgår att avdraget kan minskas så att barnets ersättningar inte påverkar normalbeloppen för föräldrar och syskon. Syftet med rådet är att förhindra att barnet bidrar till övriga familjemedlemmars försörjning. Av den anledningen bör avdraget inte 16 Walin m.fl. Utsökningsbalken, En kommentar, :e uppl. s. 266 och 6 kap. 1 Äktenskapsbalken (SFS 1987:230). 17 Svea Hovrätts beslut i mål ÖÄ (RIC 28/03) och Hovrättens över Skåne och Blekinge beslut i mål ÖÄ (RIC 34/03). 18 Se punkt 1, not Se punkt 1, not Walin m.fl. Utsökningsbalken, En kommentar, :e uppl. s. 266 f, se även Gösta Walin, Föräldrabalken och internationell föräldrarätt :e uppl. s. 198 ff. 6

7 vara större än storleken på barnets normalbelopp. Om barnet är gäldenär bör minskningen av barnets normalbelopp ske i en viss ordning. KFM M Exempel: Ett försörjningsberättigat barn (fem år) är gäldenär och uppbär pension eller annan ersättning som kan bli föremål för löneutmätning enligt 7 kap 1 UB. Pensionen uppgår till kr per månad efter preliminärskatteavdrag. För barnet utgår även barnbidrag om kr per månad. Vid beräkning av barnets förbehållsbelopp beaktas ett normalbelopp för ett barn under sju år om kr. Normalbeloppet minskas med erhållet barnbidrag om kr. Restsumman om kr är barnets normalbelopp. I detta exempel är barnets normalbelopp detsamma som barnets förbehållsbelopp Förmåner I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 21 Om en gäldenär har förmåner bör normalbeloppet minskas med värdet av förmånen om den är hänförlig till sådana vanliga levnadskostnader som ingår i normalbeloppet. Till grund för rådet ligger ett avgörande från Högsta domstolen. 22 I domskälen anges att det är naturligt att dra av sådana vanliga levnadskostnader som ingår i normalbeloppet i den mån de inte uppkommer för gäldenären därför att de täcks av arbetsgivaren, t.ex. genom förmån av fri kost. Gäldenärens arbetsgivare bör i löneförfrågan 23 i förekommande fall redovisa både det faktiska och det skattepliktiga värdet av förmånen. Endast det skattepliktiga värdet av förmånen bör minska normalbeloppet. Kostförmån Normalbeloppet för en gäldenär som har någon form av kostförmån bör minskas med det skattemässiga värdet av förmånen. Minskningen bör dock begränsas till högst 50 kr per dag. 3.2 Tillägg I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 24 Avser normalbeloppet flera personer än gäldenären bör frågan om tillägg avgöras med hänsyn till familjens levnadsförhållanden. Om gäldenären lämnar uppgifter som kan föranleda tillägg bör uppgifterna styrkas av gäldenären, då så anses erforderligt. 21 Se punkt 1, not NJA 2000 s. 121 (RIC 11/00). 23 Blankett KFM Se punkt 1, not 4. 7

8 Som framgår under punkt 1 får lön tas i anspråk endast till den del den överstiger vad gäldenären behöver för sin egen och sin familjs försörjning. Under punkt 2 anges vidare vilka personer som räknas till gäldenärens familj. Om gäldenären tillgodoräknats flera normalbelopp t.ex. p.g.a. samboförhållande och gemensamma försörjningsberättigade barn bör behovet av tillägg bedömas utifrån samtliga familjemedlemmars behov Fordran med företrädesrätt Av 7 kap. 4 UB framgår att i förbehållsbeloppet ska inräknas belopp som motsvarar vad gäldenären betalar till annan, som vid utmätning av lön m.m. har bättre rätt till lönen. Vid utmätning för fordran med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 första stycket 1 UB ska även betalningsskyldighet till annan som har lika rätt som sökanden beaktas. I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 25 Av samma anledningar som underhållsbidrag enligt 7 kap. 17 UB kan jämkas i en fördelningssituation bör motsvarande jämkning göras vid bestämmande av förbehållsbeloppet. Om betalningen avser fordran med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 första stycket 1 UB, kan utmätnings- och förbehållsbelopp påverkas i de situationer då utrymme inte finns för de löpande fordringarna både i löneutmätningsmålet och vid den frivilliga betalningen. Förbehållsbeloppet bör därvid beräknas på så sätt som framgår av avdelning IV i blanketten KFM Om betalningen avser såväl löpande fordran som skuld bör vid löneutmätning för fordran med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 första stycket 1 UB hänsyn tas endast till den löpande fordran vid beräkningen av förbehållsbeloppet. Vid löneutmätning för annan fordran bör även skälig avbetalning på skuld godtas, under förutsättning att avbetalningen avser och avräknas från fordran med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 första stycket 1 UB. Rådet behandlar jämkning av frivillig betalning av underhållsbidrag. I motivuttalandena till 7 kap. 4 UB anges att Kronofogdemyndigheten, vid bedömningen av om löneutmätning kan ske, inte är ovillkorligt bunden av vad som kan ha blivit bestämt genom dom eller avtal angående storleken av underhållsbidrag som gäldenären ska utge. 26 För att utmätning ska kunna ske för annan underhållsfordran får Kronofogdemyndigheten jämka underhållsbidraget. Principen har sin motsvarighet i bestämmelserna i 7 kap. 17 UB som behandlar jämkning av underhållsbidrag vid samtidig utmätning. Liksom vid samtidig utmätning avser jämkningen inte själva underhålls- 25 Se punkt 1, not Walin m.fl. Utsökningsbalken, En kommentar, :e uppl. s. 265 f. 8

9 skyldigheten utan endast det belopp som i den nämnda konkurrenssituationen uppstår för att kunna genomföra utmätning. Det är således inte fråga om en definitiv minskning av underhållsbidraget. 27 KFM M Tillämpning av jämkningsbestämmelsen i 7 kap 17 UB Underhållsbidrag kan i vissa fall vara bestämt till högre belopp än som motsvarar den underhållsberättigades behov. Enligt 7 kap. 17 första stycket UB får ett underhållsbidrag jämkas med hänsyn till annan fordran för vilken utmätning sker samtidigt. 28 Följande krav måste emellertid vara uppfyllda: - makarna ska varaktigt bo tillsammans, - underhållsbidraget ska vara fastställt till maken eller makarnas barn och - underhållsbidraget ska överstiga vad som skäligen bör tillkomma den underhållsberättigade. Föreligger särskilda skäl får jämkning ske även för annat underhållsbidrag om detta överstiger vad som skäligen behövs för den underhållsberättigades försörjning. Jämkningsmöjligheterna hänför sig endast till tillämpningen av konkurrensreglerna i 7 kap. 16 och 17 UB. Det företräde som enligt 7 kap. 14 första stycket 1 UB tillkommer underhållsbidrag minskas med tillämpning av 7 kap. 17 UB så att t.ex. skatter och enskilda fordringar kan tas ut genom löneutmätning. Kronofogdemyndigheten kan dock inte heller i denna situation definitivt minska underhållsbidragets storlek. 29 Kronofogdemyndighetens beslut att jämka underhållsbidrag i enlighet med 7 kap. 17 UB är ett fördelningsbeslut och ska meddelas vid varje redovisningstillfälle. Jämkningen av underhållsbidraget sker således först vid fördelningen av det utmätta beloppet. Exempel: Verkställighet har begärts för ett oskäligt högt underhållsbidrag. Löneutmätning är även aktuell för allmänna mål. Kronofogdemyndigheten beslutar att löneutmätning ska ske både för underhållsbidraget och de allmänna målen. Varje gång arbetsgivaren redovisar innehållet belopp ska Kronofogdemyndigheten upprätta ett särskilt fördelningsbeslut. Härvid kan vanlig fördelning frångås med stöd av 7 kap. 17 UB. Underrättelser ska skickas i enlighet med bilaga till utsökningsförordningen. Umgängeskostnader Umgängeskostnader, d.v.s. kostnader som en förälder ådrar sig vid umgänge med barnet, är inte kostnader som bör jämställas med sådan betalningsskyldighet mot annan som har lika eller bättre rätt till lönen. 27 Walin m.fl. Utsökningsbalken, En kommentar, :e uppl. s. 286 f. 28 Jfr RH 72:83 29 Walin m.fl. Utsökningsbalken, En kommentar, :e uppl. s. 286 f. 9

10 Tillägg till normalbeloppet för sådana kostnader bör således ej göras. 30 Sedan den 1 oktober 1998 finns uttryckliga bestämmelser om fördelningen av de resekostnader som kan uppstå i samband med att barnet umgås med en förälder som bor på annan ort än barnet. Regeln utgår från att det primära ansvaret för resekostnaderna ligger på den förälder som inte bor tillsammans med barnet. Boföräldern ska ta del i resekostnaderna efter vad som är skäligt med hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förmåga och omständigheterna i övrigt. 31 Resekostnader i samband med umgänge kan berättiga till bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) Kostnader för fullgörande av tjänst I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 33 Tillägg till normalbeloppet bör göras för gäldenärens kostnad för fullgörande av tjänst. Vid beräkningen av tillägget bör tillämpas de bestämmelser som gäller för avdrag för motsvarande kostnader vid taxering enligt 12 kap. 1, 4-8, 10-22, 24-30, 32 och 37 inkomstskattelagen (1999:1229). Då gäldenären uppbär ersättning för ökade levnadskostnader (traktamenten) eller för resa med egen bil i tjänsten bör inte tillägg göras till normalbeloppet. I sådant fall bör arbetsgivaren upplysas om att beslutet om utmätning av lön m.m. endast avser, förutom lön, den del av traktaments- eller bilersättningen som vid skatteavdrag behandlas som lön. Om gäldenären kan antas ha kostnad för resor till och från arbetsplatsen med kollektivt färdmedel, kan Kronofogdemyndigheten även om kostnaden inte är känd, i det särskilda fallet göra tillägg till normalbeloppet med belopp som beräknas motsvara kostnaden (t.ex. månadskort). Tillägg bör även göras om gäldenären har resekostnader för att söka arbete eller delta i andra åtgärder som kommunen eller arbetsmarknadsmyndigheten anordnar Kostnader för barntillsyn I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 35 Tillägg till normalbeloppet bör göras för kostnad på grund av nödvändig barntillsyn Kostnader för sjukdom I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande Svea Hovrätts beslut i mål ÖÄ (RIC 43/99), Hovrättens över Skåne och Blekinge beslut i mål ÖÄ (RIC 20/00) och Svea Hovrätts beslut i mål ÖÄ (RIC 51/01) kap 15b Föräldrabalken. 32 RÅ 84 ref. 2:6, RÅ 1987 ref. 109 och RÅ 1994 ref Se punkt 1, not Svea Hovrätts beslut i mål ÖÄ (RIC 43/99) 35 Se punkt 1, not 4. 10

11 Tillägg till normalbeloppet bör göras för kostnad till följd av sjukdom. Tillägget bör minskas med ersättning för sådan kostnad som utbetalas av försäkringskassa eller på annat sätt. KFM M Läkarvård och medicin Enligt rådet kan tillägg göras för kostnader till följd av sjukdom. Huvudregeln bör vara att Kronofogdemyndigheten gör tillägg för kostnader för sådan vård och medicin som omfattas av det s.k. högkostnadsskyddet (s.k. traditionell sjukvård). Även om viss vård eller medicin inte omfattas av högkostnadsskyddet bör dock Kronofogdemyndigheten kunna göra tillägg för sådana kostnader, om det kan anses föreligga särskilda skäl att göra ett sådant tillägg till normalbeloppet och behovet är styrkt. 37 Vid bedömningen av med vilket belopp tillägg ska göras bör Kronofogdemyndigheten beakta om kostnaderna är nödvändiga och om behovet kan tillgodoses med ett lägre belopp än det yrkade. Specialkost Tillägg för kostnader för särskild kost p.g.a. sjukdom bör medges. Konsumentverkets årliga beräkningar av merkostnader för olika specialkoster bör härvid vara vägledande. Tillägg för specialkost av andra skäl än medicinska bör inte medges. 38 Tandläkare Tillägg för tandläkarkostnader kan ske i samband med en större behandling av tandläkare medan normalbeloppet får anses inkludera kostnader för enklare behandling, såsom t.ex. tandlagning eller årlig kontroll. Tillägg bör dock endast göras för åtgärd som av tandläkare bedöms vara nödvändig. Gäldenären bör uppvisa intyg från behandlande tandläkare samt ett kostnadsförslag. Av intyget bör framgå att behandlingen är nödvändig och att behandlingen, om det finns alternativa behandlingssätt, utgör det billigaste alternativet. Av kostnadsförslaget bör framgå den totala kostnaden för behandlingen och gäldenärens andel härav samt hur betalning ska ske. Barn och ungdomar har rätt till kostnadsfri tandvård till och med det år de fyller 19 år. Styrker gäldenären på tillförlitligt sätt framtida betalning av engångsbelopp avseende tandläkarkostnader genom att ange förfallodag, kan förbehållsbeloppet tillfälligt höjas så att gäldenären ges möjlighet att under särskilt angiven tid spara ihop till utgiften. Spartakten är beroende av kostnadens storlek och tidpunkten för när den förfaller till betalning. 36 Se punkt 1, not NJA 2003 s. 480 (RIC 36/03). 38 NJA 1993 s. 679 (RIC 42/93). 11

12 Glasögon eller linser Tillägg för kostnader för antingen glasögon eller linser bör göras med belopp som beräknas motsvara kostnaden, om gäldenären styrker behovet och angivet belopp. Tillägg bör endast medges för båge eller linser i lägsta prisklass. Sjukresor Tillägg för kostnader för sjuk- och behandlingsresa bör medges om kostnaden inte ersätts av landstinget eller på annat sätt. Finns högkostnadsskydd bör detta beaktas. Färdtjänst Tillägg för kostnader för färdtjänst bör medges avseende egenavgiften. Hemtjänst Tillägg för kostnader för hemtjänst bör medges avseende egenavgiften. Finns högkostnadsskydd bör detta beaktas. God man/förvaltare Tillägg för kostnader för god man eller förvaltare bör medges avseende den del som enligt beslut från överförmyndaren ska belöpa på den enskilde. 39 Vistelse på sjukhus, sjuk- eller behandlingshem Tillägg för kostnader för vårdavgift som gäldenären betalar vid vistelse på sjukhus, sjuk- eller behandlingshem el. dyl. som varar längre än en vecka bör medges. Tillägg för kostnader för sådan avgift bör dock endast medges med den del som överstiger 50 kr per dygn eller kr per månad i de fall kostnaden är månadsbaserad Kostnader för avgift till arbetslöshetskassa (A-kassa) I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 40 Tillägg till normalbeloppet bör göras för kostnad avseende medlemsavgift till A-kassa. Tillägget bör begränsas till att avse den del av medlemsavgiften som motsvarar den förhöjda finansieringsavgiften enligt 41 lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Normalbeloppet är avsett att bl.a. täcka kostnader för medlemsavgifter av olika slag. Den genomsnittliga medlemsavgiften till A- kassan uppgick under 2005 till drygt 100 kr per månad för kollektivt anslutna och ett något högre belopp för enskilt anslutna. Från och med den 1 januari 2007 är A-kassorna skyldiga att betala en s.k. förhöjd finansieringsavgift till staten. För att en A-kassa ska kap. 16 Föräldrabalken. 40 Se punkt 1, not 4. 12

13 kunna betala sådan avgift får den ta ut kostnaden via medlemsavgifterna. Den förhöjda finansieringsavgiften ska vara differentierad så att A-kassornas relativa utbetalning per medlem får genomslag i avgiften. Den får dock inte vara större än 300 kr per icke arbetslös medlem och månad. Medlem som är arbetslös viss månad ska inte för den månaden betala den förhöjda finansieringsavgiften. 41 Kostnadsökningen som den höjda medlemsavgiften till A-kassan innebär kan inte anses täckas av normalbeloppet. Gäldenären bör dock ges möjlighet att betala medlemsavgiften till A-kassan. Kronofogdemyndigheten bör därför göra tillägg till normalbeloppet för den del av medlemsavgiften som avser att täcka A-kassans kostnader för förhöjd finansieringsavgift. KFM M 4 Bostadskostnad Av 7 kap. 5 andra stycket UB framgår att bostadskostnaden ska beräknas särskilt och läggas till normalbeloppen. I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 42 Vid bestämmande av förbehållsbeloppet bör den faktiska bostadskostnaden läggas till normalbeloppen. Med faktisk kostnad avses bostadskostnaden med avdrag för eventuellt förekommande bostadstillägg och bostadsbidrag. Om bostaden består av egen bostadsfastighet bör hänsyn tas till räntekostnader och nödvändiga driftskostnader samt skälig amortering. Kronofogdemyndigheten bör endast beakta räntekostnader och amortering på bostadslån om fastigheten pantförskrivits för lånet. Bor gäldenären i en bostadsrättslägenhet bör månadsavgiften anses vara bostadskostnad. Har gäldenären lånat till insatsen bör därutöver räntekostnader och skälig amortering beaktas om lägenheten pantförskrivits för lånet. Om bostadskostnaden inte är känd, kan Kronofogdemyndigheten med ledning av kostnadsläget på orten beräkna kostnaden för en bostad av skälig storlek för gäldenären (schablonhyra). Med nödvändiga driftskostnader bör avses kostnader för uppvärmning (inte hushållsel), sophämtning, vatten och avlopp, sotning, tomträttsavgäld och avgift till samfällighetsförening. 43 Eftersom kostnad för försäkring anses ingå i normalbeloppet bör inte kostnad för fastighetsförsäkring beaktas vid beräkning av bostadskostnaden. Vad gäller fastighetsskatt bör denna kostnad ej betraktas som en del av den faktiska bostadskostnaden. 44 Kostnad för underhåll kan beaktas förutsatt att kostnaden är hänförlig till själva boendet och inte till fastighetsinnehavet. Det bör således vara fråga om en kostnad som är nödvändig för att kunna bo i fastigheten eller 41 Se 41 a lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. 42 Se punkt 1, not Jmf 3 FKFS 2006:9, se 44 RH 2001:3 (RIC 26/01) och Svea Hovrätts beslut i mål ÖÄ (RIC 33/01). 13

14 bostadsrätten. Kostnad för förbättringsarbeten som inte är nödvändiga bör därför inte beaktas. Bostadskostnaden kan minskas enligt vad som anges i det följande. a) Oskäligt hög bostadskostnad Det ankommer på Kronofogdemyndigheten att bedöma och fastställa vad som är en skälig bostadskostnad. Myndigheten bör vid bedömningen av om kostnaden kan anses som skälig bl.a. ta hänsyn till faktorer såsom antalet familjemedlemmar som bor tillsammans med gäldenären, storleken på bostaden och bostadssituationen på orten. Bostadskostnaden bör inte minskas annat än i undantagsfall och vid större avvikelser. Hyror för lägenheter av genomsnittlig standard i hus som tillhör allmännyttiga bostadsföretag bör anses motsvara kostnadsläget på orten. För ett hushåll bestående av en, två eller tre personer kan en bostad om högst tre rum och kök anses vara storleksmässigt skäligt. För varje person som tillkommer därutöver kan tillägg med ett rum per person anses vara skäligt. Om skäl föreligger kan Kronofogdemyndigheten acceptera en bostadskostnad som överstiger vad som kan anses vara en skälig bostadskostnad. Följande fall är exempel på situationer då en bostadskostnad som anses oskälig ändå kan accepteras. Gäldenären har egen bostadsfastighet eller lägenhet med bostadsrätt som är svår att avyttra. Gäldenären bor i hyreslägenhet och någon alternativ bostad går inte att få inom rimligt avstånd. Separation eller dödsfall har inneburit att gäldenären får bära en högre bostadskostnad. 45 En oskäligt hög bostadskostnad bör medges under högst ett år räknat från den tidpunkt då Kronofogdemyndigheten bedömer att gäldenärens bostadskostnad är oskäligt hög. b) Inneboende Bostadskostnaden bör minskas om en del av bostaden disponeras av inneboende. Finns uppgift om hyra som inneboende betalar, bör bostadskostnaden minskas med hyresbeloppet. Saknas uppgift om hyran, bör bostadskostnaden minskas med så stor del som motsvarar antalet uthyrda rum i förhållande till totala antalet rum i bostaden. I detta sammanhang bör även kök eller s.k. kokvrå betraktas som ett rum. c) Sammanboende Följande bör gälla om förälder och barn sammanbor varaktigt och har gemensamt hushåll samt barnet anses ha ekonomisk förmåga att 45 Hovrättens över Skåne och Blekinge beslut i mål ÖÄ (RIC 30/02). 14

15 bidra till familjens boende. Var och en av sammanlevande makar eller sambor och därmed sammanboende försörjningsberättigade och ej försörjningsberättigade barn anses ha lika stor andel av bostadskostnaden. Om barnet är gäldenär anses barnets bostadskostnad vara dess andel av den gemensamma bostadskostnaden. Om barn som avses i första stycket saknar ekonomisk förmåga att bidra till familjens boende bör följande gälla. Är förälder, sammanlevande make eller sambo gäldenär minskas inte den gemensamma bostadskostnaden med sådant barns andel. Är barnet gäldenär tas inte någon bostadskostnad upp. För övriga former av varaktigt sammanboende bör följande gälla när de sammanboende har gemensamt hushåll. Är någon av de sammanboende gäldenär minskas bostadskostnaden med övrigas andelar av denna kostnad. KFM M 4.1 Beräkning av schablonhyra Vid beräkning av kostnad för bostad av skälig storlek (schablonhyra) bör 3 Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 0) 46 om genomsnittlig och högsta godtagbara bostadskostnad vara vägledande. 4.2 Hyresskuld I vissa fall kan det vara motiverat att i bostadskostnaden inräkna skälig avbetalning på hyresskuld respektive skälig amortering på förfallna skuldräntor. Detta under förutsättning att gäldenären riskerar att bli avhyst eller att dennes bostad riskerar att säljas exekutivt om skulden inte betalas. Dessutom får skulden inte ha uppkommit under tid då löneutmätning pågått. Slutligen ska skulden avse gäldenärens aktuella boende. Kronofogdemyndigheten bör som regel begära att gäldenären styrker avbetalningen på lämpligt sätt. 5 Anstånd Enligt 7 kap. 11 andra meningen UB får Kronofogdemyndigheten, på begäran av gäldenären, bevilja anstånd under pågående löneutmätning endast om sökanden medger det eller om det finns särskilda skäl. I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 47 Särskilda skäl för anstånd kan t.ex. vara sjukdom, olycksfall och andra omständigheter som gäldenären inte kunnat råda över eller förutse. Vid bedömningen av om särskilda skäl föreligger bör beaktas den tid som löneutmätning pågått och beräknas pågå. 46 Se 47 Se punkt 1, not 4. 15

16 Den möjlighet som Kronofogdemyndigheten givits att bevilja anstånd under pågående löneutmätning är föranledd av att löneutmätning i princip kan fortgå utan tidsbegränsningar. Anstånd kan begäras av både sökanden och gäldenären. Kronofogdemyndigheten är inte bunden av parternas önskemål. En begäran om anstånd från sökanden bör alltså kunna avslås om myndigheten finner anstånd olämpligt. Mot sökandens vilja får emellertid anstånd bara beviljas om det finns särskilda skäl. Anstånd bör därvid kunna komma ifråga vid sjukdom, olycksfall och andra liknande situationer som gäldenären inte kunnat råda över eller förutse. 48 Däremot bör exempelvis inte enbart en omständighet som att gäldenären ska ha semester motivera anstånd. I fråga om anstånd som beslutas av Kronofogdemyndigheten bör inga formella begränsningar gälla. Det ligger dock i sakens natur att dessa anstånd som regel blir få och korta Övrigt 6.1 Hyrdator (Hem-pc) Arbetsgivare kan låna eller hyra ut datorer till sina anställda. Den anställde betalar oftast datorn genom ett bruttolöneavdrag. Ett bruttolöneavdrag innebär att den anställde accepterar att lönen sänks under avtalsperioden. Detta innebär alltså att arbetsgivaren och den anställde kommer överens om en ny lägre lön. Från och med den 1 januari 2007 är hyr- eller lånedator att betrakta som en skattemässig förmån. Värdet av sådan förmån är bestämt till ett schablonbelopp om kr per år. Schablonen gäller under förutsättning att förmånen väsentligen riktar sig till hela den stadigvarande personalen och att bruttolöneavdraget inte överstiger kr under året. Om dessa förutsättningar inte är uppfyllda ska datorlånet enligt huvudregeln beskattas till marknadsvärdet. Vid beräkning av förbehållsbelopp bör Kronofogdemyndigheten dels beakta det skatteavdrag som arbetsgivaren gör på grund av förmånen, dels ta hänsyn till det bruttolöneavdrag som arbetsgivaren gör avseende hyran eller lånet av datorn. Kronofogdemyndigheten bör således vid förbehållsbeloppsberäkningen utgå från gäldenärens lön efter bruttolöneavdrag. Om datorn är av sådan beskaffenhet att den inte anses omfattas av den skattemässiga schablonen om kr per år bör Kronofogdemyndigheten vid en förbehållsbeloppsberäkning utgå från gäldenärens lön före bruttolöneavdrag. 6.3 Beräkning av förbehållsbelopp i semesterersättning Under den tid en arbetstagare är anställd betalar arbetsgivaren semesterlön. 48 Svea Hovrätts beslut i mål ÖÄ (RIC 23/99). 49 Prop. 1994/95:49 s. 72 och

17 Upphör arbetstagaren att vara anställd hos arbetsgivaren innan han har erhållit den semesterlön som han har tjänat in, ska arbetstagaren i stället erhålla semesterersättning. Förbehållsbeloppet för semesterersättning räknas ut med följande formel (D): KFM M Månadslön 14-dagarslön A. Beräknad årslön 12 x lönen = A 26 x lönen = A B. Förbehållsbelopp för hel semesterperiod 35 x förbehållsbel. = B x förbehållsbel. = B 14 Anm. Vid uträkningen används förbehållsbelopp för månad respektive 14-dagarsperiod. Ingår det sparade semesterdagar i semesterersättningen läggs dessa till talet 35 före uträkning. C. Den sammanlagda lön som legat till grund för semesterersättningen. Anm. Har arbetsgivaren lämnat denna uppgift kan den användas direkt om inte sparade semesterdagar ingår i semesterersättningen. D. Förbehållsbelopp avseende semesterersättning. 8,33 x intjänad semesterersättning = C B x C = D A Anm. Beloppet får inte vara större än förbehållsbeloppet för hel semesterperiod, dvs. B. Avser semesterersättningen längre tid än ett år används formeln flera gånger för högst 12 månader i sänder. Semesterersättning utgår med 12 % av intjänad lön och 29 Semesterlagen. 17

18 För att räkna fram den lön som legat till grund för semesterersättningen (C) får man multiplicera ersättningen med 8,33 (100 = 8,33)

19 19

20 20

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2014 1 ; beslutade den 2 december 2013 i anslutning

Läs mer

Kronofogdemyndighetens allmänna råd

Kronofogdemyndighetens allmänna råd Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2015 1 ; beslutade den 1 december 2014 i anslutning

Läs mer

Kronofogdemyndighetens meddelanden

Kronofogdemyndighetens meddelanden Kronofogdemyndighetens meddelanden ISSN 1653-994X % Kronofogdemyndighetens information om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön KFM M Inledning Kronofogdemyndigheten har utfärdat föreskrifter

Läs mer

Kronofogdemyndighetens meddelanden

Kronofogdemyndighetens meddelanden Kronofogdemyndighetens meddelanden ISSN 1653-994X % Kronofogdemyndighetens information om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön KFM M Inledning Kronofogdemyndigheten har utfärdat föreskrifter

Läs mer

Kronofogdemyndighetens meddelanden

Kronofogdemyndighetens meddelanden Kronofogdemyndighetens meddelanden ISSN 1653-994X % Kronofogdemyndighetens information om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön KFM M Inledning Kronofogdemyndigheten har utfärdat föreskrifter

Läs mer

Kronofogdemyndighetens meddelanden

Kronofogdemyndighetens meddelanden Kronofogdemyndighetens meddelanden ISSN 1653-994X Kronofogdemyndighetens information om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön KFM M Inledning Kronofogdemyndigheten (Kronofogden) har beslutat

Läs mer

14/09/SKUSAN - Vissa kostnader vid bestämmande av betalningsutrymme vid skuldsanering

14/09/SKUSAN - Vissa kostnader vid bestämmande av betalningsutrymme vid skuldsanering 14/09/SKUSAN - Vissa kostnader vid bestämmande av betalningsutrymme vid skuldsanering Dnr 801-4916-09/121 2009-10-28 Vid bedömningen av vad en gäldenär ska få förbehålla sig för sin egen och sin familjs

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) F 1.1 AVGIFTS- OCH TAXESYSTEM FÖR INSATSER INOM VERKSAMHETEN HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG FR.O.M. 2012-03-01 1. Inledning Kommunen får, enligt 8 kap Socialtjänstlagen (SoL), ta ut avgifter

Läs mer

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning 2014 Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning För dig som är under 65 år och bosatt i Stockholms stad och har hemtjänst, bostad med särskild service, dagverksamhet, trygghetslarm

Läs mer

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning För dig som är under 65 år och bosatt i Stockholms stad och har hemtjänst, bostad med särskild service, dagverksamhet, trygghetslarm

Läs mer

Pensionsmyndighetens författningssamling

Pensionsmyndighetens författningssamling Pensionsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-4745 Pensionsmyndighetens föreskrifter om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd; Utkom från trycket den 23

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1993:8 BIDRAG B PENSION P Utkom från trycket den 28 juni 1993 Riksförsäkringsverkets föreskrifter om beräkning

Läs mer

Avgifter och tillämpningsanvisningar

Avgifter och tillämpningsanvisningar Avgifter och tillämpningsanvisningar för hemtjänst, hyror och måltidskostnader Gäller fr o m 2010-01-01 HEMTJÄNSTAVGIFT Vem skall betala hemtjänstavgift? Avgift erläggs för bistånd enligt 4 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \ r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara

Läs mer

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag (FKFS 2009:20) Inledande bestämmelser

Läs mer

Riktlinjer Avgifter inom vård och omsorg

Riktlinjer Avgifter inom vård och omsorg 1(6) Vård, och IFO Antagen av Kommunstyrelsen 2014.356 730 171/14 Riktlinjer Avgifter inom vård och 2 Innehåll Riktlinjer Avgifter inom vård och... 1 Inledning... 3 Grunderna vid beslut om avgift... 3

Läs mer

Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m.

Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m. 1(8) Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m. Vid prövningen av ansökningar om verkställighet där Försäkringskassan trätt i barnets ställe enligt 19 kap. 28-29 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Försäkringskassans författningssamling

Försäkringskassans författningssamling Försäkringskassans författningssamling ISSN 1652-8735 Försäkringskassans föreskrifter om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadstillägg till pensionärer m.fl.; Utkom från trycket den 17 december

Läs mer

Avgifter avseende Hjälp i hemmet, Trygghetslarm, Korttidsvistelse samt Dagverksamhet.

Avgifter avseende Hjälp i hemmet, Trygghetslarm, Korttidsvistelse samt Dagverksamhet. Omsorgsförvaltningen TAXA 2008 AVGIFTER I ORDINÄRT BOENDE 1(6) Avgifter avseende Hjälp i hemmet, Trygghetslarm, Korttidsvistelse samt Dagverksamhet. Taxan gäller från och med 1 juli 2002 och senast reviderad

Läs mer

Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eslövs kommun 2008

Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eslövs kommun 2008 Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eslövs kommun 2008 Allmänt om avgifter Kommunens möjlighet att ta ut avgifter inom äldre- och handikappomsorg regleras i social-tjänstlagens 8:e kapitel. Kommunfullmäktige

Läs mer

Riktlinjer Handläggning av avgifter och hyror

Riktlinjer Handläggning av avgifter och hyror Riktlinjer Handläggning av avgifter och hyror Antagen av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx Innehåll Inledning...3 Högkostnadsskydd(maxtaxa)...3 Inkomster...3 Makars inkomster...4 Sambors inkomster...4 Boendekostnad...4

Läs mer

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Allmänt Riktlinjer för avgifter i vård och omsorg Melleruds kommun fr.o.m. Avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende regleras i 8 kap socialtjänstlagen

Läs mer

Upplysningar om lönegarantihandläggning

Upplysningar om lönegarantihandläggning Upplysningar om lönegarantihandläggning 1. Upplysningar till blanketterna m.m. Blankett B1, KFM 9580, bör användas för beslut om lönegaranti, både bifall och avslag. Blankett B2, KFM 9581, bör användas

Läs mer

Minimibeloppet för 2014 är för ensamstående 5012 kr och för makar/sammanboende 4235 kr/person Detta skall täcka normalkostnader för följande poster:

Minimibeloppet för 2014 är för ensamstående 5012 kr och för makar/sammanboende 4235 kr/person Detta skall täcka normalkostnader för följande poster: Borgholms kommuns taxor 2014 SOCIALNÄMNDEN Avgifter för vård och omsorg Inkomstbegrepp Avgiftsunderlaget beräknas utifrån de aktuella förvärvs- och kapitalinkomster som är skattepliktiga enligt inkomstskattelagstiftningen.

Läs mer

Avgifter inom äldreomsorgen inklusive tillämpningsanvisningar

Avgifter inom äldreomsorgen inklusive tillämpningsanvisningar Avgifter inom äldreomsorgen inklusive tillämpningsanvisningar Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-22, 63 1. Allmänt...3 2. Begreppsdefinitioner...3 2.1 Förkortningar... 3 2.2 Prisbasbelopp... 3 2.3 Förbehållsbelopp...

Läs mer

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas Bostadsbidrag information om bostadskostnad och inkomst Bostadskostnad och bostadsyta Bidragsgrundande bostadskostnad Du söker bostadsbidrag utifrån din bidragsgrundande Den bidragsgrundande bostadskostnaden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1999:800 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Maxtaxa 2010. Särskilt boende

Maxtaxa 2010. Särskilt boende Maxtaxa 2010 Särskilt boende Maxtaxa 2010 Särskilt boende Gävle kommun har satt en övre gräns för hur mycket omvårdnaden får kosta varje person per månad. Det kallas maxtaxa och beloppet är 1 696 kronor/månad

Läs mer

Avgifter 2015. För dig som har insatser från: Äldreomsorgen Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Hemsjukvården

Avgifter 2015. För dig som har insatser från: Äldreomsorgen Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Hemsjukvården Avgifter 2015 För dig som har insatser från: Äldreomsorgen Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Hemsjukvården I Västerviks kommun finns en avgift för hemtjänst, hemsjukvård, trygghetslarm och

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Tillhör kfs 50:2 Rev 2002-12-11 1(9)

EKERÖ KOMMUN Tillhör kfs 50:2 Rev 2002-12-11 1(9) Rev 2002-12-11 1(9) Kommentarer till HEMTJÄNSTTAXA Taxan är insats- och inkomstrelaterad samt innehåller "golv" och "tak" i form av lägsta och högsta avgifter. Taxan innehåller bl a bestämmelser för inkomstberäkning

Läs mer

Social- och omsorgskontoret Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning

Social- och omsorgskontoret Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning Social- och omsorgskontoret Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning Gäller från 1 februari 2015 Innehåll Om kommunens avgifter... 3 Avgifter för dig som bor i eget/ordinärt boende... 4

Läs mer

INFORMATION OM AVGIFTER. Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende

INFORMATION OM AVGIFTER. Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende INFORMATION OM AVGIFTER Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende Mars 2014 Februari 2015 Innehåll Information om avgifter... 3 Avgift omsorg i hemmet... 3 Trygghetslarm... 3 Matleverans...

Läs mer

Skuldsanering. Personuppgifter (bifoga personbevis) Namn. Budget- och skuldrådgivare Har du fått råd och stöd hos budget- och skuldrådgivare?

Skuldsanering. Personuppgifter (bifoga personbevis) Namn. Budget- och skuldrådgivare Har du fått råd och stöd hos budget- och skuldrådgivare? Blanketten ska lämnas till Ansökan Skuldsanering Personuppgifter (bifoga personbevis) Namn 1 Siffror inom ring hänvisar till broschyren Skuldsanering KFM 935. Läs broschyren innan du fyller i blanketten.

Läs mer

Om Försörjningsstöd. Utg 1501

Om Försörjningsstöd. Utg 1501 Om Försörjningsstöd Utg 1501 Vem kan få försörjningsstöd? I socialtjänstlagen 4 Kap. 1 st följande; Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 januari 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 6 oktober 2006

Läs mer

Avgifter för Vård och omsorg/ Boendestöd 2015

Avgifter för Vård och omsorg/ Boendestöd 2015 Avgifter för Vård och omsorg/ Boendestöd 2015 Information kring avgifter och beräkningar enligt maxtaxan Gäller fr o m 2015-03-01-2016-02-29 Maxtaxa gällande avgifter för vård och omsorg och avgifter för

Läs mer

TAXOR OCH AVGIFTER ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN

TAXOR OCH AVGIFTER ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN OCKELBO KOMMUN TAXOR OCH AVGIFTER ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN inkl TILLÄMPNINGSANVISNINGAR 2011 KF 56/04 Reviderad SN 86/05 Reviderad SN 104/05 Reviderad SN 86/06 Reviderad SN 56, 68/08 Reviderad SN 47,

Läs mer

Avgifter för äldreomsorg

Avgifter för äldreomsorg Avgifter för äldreomsorg 2015 Göteborg Stad tar ut avgifter för service, stöd och omvårdnad inom äldreomsorgen. Din kostnad beror på vilken inkomst du har, samt hur mycket och vilken slags hjälp du får.

Läs mer

Svedala Kommuns 2:09 Författningssamling 1(8)

Svedala Kommuns 2:09 Författningssamling 1(8) Författningssamling 1(8) Avgifter inom äldre- och handikappomsorg antagen av kommunfullmäktige 2002-08-14, 59 Förbehållsbelopp Gäller från 2002-07-01 Kommunen skall besluta om den enskildes förbehållsbelopp

Läs mer

Gullspångs kommun. Äldreomsorgsavgifter

Gullspångs kommun. Äldreomsorgsavgifter Gullspångs kommun Äldreomsorgsavgifter 2012 Kommunfullmäktige har 2011-12-12 152 fattat beslut om följande avgifter inom äldreomsorgen Hemvård Förbehållsbelopp Förbehållsbeloppet består av hyra, minimibelopp

Läs mer

Vid all handläggning inom arbetslivsförvaltningens enhet för försörjningsstöd gäller följande föreskrifter.

Vid all handläggning inom arbetslivsförvaltningens enhet för försörjningsstöd gäller följande föreskrifter. ARBETSLIVSFÖRVALTNINGEN Tillämpningsanvisningar avseende försörjningsstöd år 2009 Regeringen fattar varje år beslut om ändringar i den del av socialtjänstförordningen som behandlar riksnormen. I riksnormen

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2012-09-20 TAXA FÖR INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN.

Vård- och omsorgsförvaltningen 2012-09-20 TAXA FÖR INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Vård- och omsorgsförvaltningen 2012-09-20 TAXA FÖR INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Inledning Kommunfullmäktige har i juni 2012 beslutat om ny taxa och tillämpningsföreskrifter

Läs mer

Avgifter. inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016

Avgifter. inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016 Avgifter inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016 1 Allmänt om avgifter För vissa tjänster och serviceinsatser för äldre och funktionsnedsatta betalar du en avgift. Kommunfullmäktige har fastställt

Läs mer

Avgifter i hemvård och särskilt boende 2015

Avgifter i hemvård och särskilt boende 2015 Avgifter i hemvård och särskilt boende 2015 2 Innehållsförteckning Avgifter inom äldreomsorgen i Skara kommun... 4 Avgiftsunderlag... 4 Förbehållsbelopp... 5 Särskild prövning av förbehållsbelopp... 6

Läs mer

Avgifter inom vård och omsorg i Leksands kommun Avgifterna gäller från och med 2014-01-01

Avgifter inom vård och omsorg i Leksands kommun Avgifterna gäller från och med 2014-01-01 Avgifter inom vård och omsorg i Leksands kommun Avgifterna gäller från och med 2014-01-01 Avgiften för hemtjänst är inkomstrelaterad och beror på vilka insatser du är beviljad och hur mycket du kan betala.

Läs mer

Avgifter för Hemtjänst 2011

Avgifter för Hemtjänst 2011 Avgifter för Hemtjänst 2011 Vad baseras avgiften på? Hemtjänstinsatserna i Härnösand: hemtjänst insatser i form av: - matdistribution - trygghetslarm Dessa insatser har en avgift enligt en särskild taxa,

Läs mer

Mat Maten i äldreboendet kostar 3 319 kr i månaden. Då ingår frukost, lunch, kvällsmat och mellanmål/kaffe.

Mat Maten i äldreboendet kostar 3 319 kr i månaden. Då ingår frukost, lunch, kvällsmat och mellanmål/kaffe. Sida 1(5) Omsorgsavgifter i äldreboende Kommunen har enligt socialtjänstlagen rätt att ta ut avgifter för den service och personliga omvårdnad som ges inom kommunens äldreboenden. I denna skrift kan du

Läs mer

Trygghetslarm Trygghetslarm kostar 208 kronor per månad. Extra larmknapp kostar 52 kronor per månad.

Trygghetslarm Trygghetslarm kostar 208 kronor per månad. Extra larmknapp kostar 52 kronor per månad. Sida 1(5) Avgifter för hemtjänst i eget boende Kommunen har enligt socialtjänstlagen rätt att ta ut avgifter för den service och personliga omvårdnad som ges inom hemtjänsten. I denna skrift kan du läsa

Läs mer

Avgifter inom Vård och omsorg år 2010

Avgifter inom Vård och omsorg år 2010 Avgifter inom Vård och omsorg år 2010 1(8) Förbehållsbelopp Kommunen ska besluta om den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna levnadskostnader med ledning av ett minimibelopp. Den faktiska boendekostnaden

Läs mer

Avgifter. Vård och Omsorg

Avgifter. Vård och Omsorg Stenungsunds kommun Avgifter för Vård och Omsorg År 2015 Innehållsförteckning OLIKA TYPER AV AVGIFTER... 3 AVGIFTSUNDERLAG... 4 FÖRBEHÅLLSBELOPP... 5 HÖGSTA AVGIFT FÖR OMSORG, MAXTAXA... 6 VAD INGÅR I

Läs mer

Stöd och omvårdnad. Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning

Stöd och omvårdnad. Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning Stöd och omvårdnad Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning Gäller från 1 januari 2015 2 Information om avgifter Från och med 1 januari 2015 till och med 31 december 2015 Du som har svårt

Läs mer

Skuldsanering. Personuppgifter Namn. Budget- och skuldrådgivare Har du fått råd och stöd hos budget- och skuldrådgivare? Bostadsförhållanden

Skuldsanering. Personuppgifter Namn. Budget- och skuldrådgivare Har du fått råd och stöd hos budget- och skuldrådgivare? Bostadsförhållanden Blanketten ska lämnas till Ansökan Skuldsanering Personuppgifter Namn 1 Siffror inom ring hänvisar till broschyren Skuldsanering KFM 935. Läs broschyren innan du fyller i blanketten. Adress Telefonnummer

Läs mer

Avgifter. Vård och omsorg. Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71. Telefon växel 0410-73 30 00

Avgifter. Vård och omsorg. Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71. Telefon växel 0410-73 30 00 Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Telefon växel 0410-73 30 00 Öppettider Måndag - torsdag 8-16.30 Fredag 8-15.30 E-post: socialforvaltningen@trelleborg.se Hemsida:

Läs mer

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning?

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning? Handikappersättning Du som är över 19 år kan få handikappersätt ning om du behöver extra hjälp eller har extra kostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är inte graden av nedsättning

Läs mer

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på Skuldsanering Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på www.kronofogden.se. Du kan också ringa Kronofogden på

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN 1 MOTALA KOMMUN KFS 2006:9 05/KS 0219 Ers KFS 2004:14 TAXOR INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN I MOTALA KOMMUN (Antagen av kommunfullmäktige den 29 augusti 2005, 77 och kompletterad den 27 februari 2006,

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Utgiven av: Omsorgsavdelningen Vellinge kommun Uppdaterad 2015-07-03 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

4 Några utländska system... 27 4.1 Danmark... 27 4.2 Finland... 28 4.3 Holland... 30 4.4 Frankrike... 30

4 Några utländska system... 27 4.1 Danmark... 27 4.2 Finland... 28 4.3 Holland... 30 4.4 Frankrike... 30 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Promemorians författningsförslag... 9 1.1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken... 9 1.2 Förslag till förordning om ändring i utsökningsförordningen

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1981:3 PENSIONERING P Utkom från trycket den 3 juni 1981 Kungörelse om ändring i kungörelsen (RFFS 1979:5)

Läs mer

Information om försörjningsstöd. socialtjänsten

Information om försörjningsstöd. socialtjänsten Information om försörjningsstöd socialtjänsten Arbetsgången vid ansökan om försörjningstöd Korrekt ifylld ansökan lämnas in Utredning & Arbetsplan Beräkning: Normbelopp minus inkomster = Försörjningsstöd

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Vård- och omsorgstaxa

Vård- och omsorgstaxa Vård- och omsorgstaxa Gäller från och med 1:a januari 2015 1 Innehåll Förutsättningar vid beräkning av avgifter 3 Garanterad levnadsnivå Individuella tillägg på förbehållsbeloppet 4 Avdrag på förbehållsbeloppet

Läs mer

Avgifter inom Vård & Omsorg. Information från Socialförvaltningen i Simrishamns kommun. (SoL och HSL)

Avgifter inom Vård & Omsorg. Information från Socialförvaltningen i Simrishamns kommun. (SoL och HSL) Avgifter inom Vård & Omsorg Information från Socialförvaltningen i Simrishamns kommun (SoL och HSL) 2007 Riksdagen beslutade i november 2001 om nya regler för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen

Läs mer

Avgifter. inom äldre- och handikappomsorgen. Gäller till och med 31 december 2014. Socialförvaltningen

Avgifter. inom äldre- och handikappomsorgen. Gäller till och med 31 december 2014. Socialförvaltningen Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen Gäller till och med 31 december 2014 Socialförvaltningen Bakgrund Regeringens regler från 2002 innebär att ingen ska behöva betala så höga avgifter att de har

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se Information från Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD www.askersund.se Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt

Läs mer

Vad kostar det? AVGIFTER FÖR ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDERSOMSORG 2015 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vad kostar det? AVGIFTER FÖR ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDERSOMSORG 2015 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad kostar det? AVGIFTER FÖR ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDERSOMSORG 2015 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad kostar mina insatser inom äldreoch funktionshindersomsorg? Norrköpings kommun tar ut en avgift för vård

Läs mer

3 kap. Kostnadsersättningar m.m.

3 kap. Kostnadsersättningar m.m. 1 (9) 3 kap. Kostnadsersättningar m.m. Ersättning vid tjänsteresa och förrättning Vissa definitioner 1 Flerdygnsförrättning Förrättning Förrättningsställe IL Tjänsteresa Tjänsteställe Traktamente Vanliga

Läs mer

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN GÄLLER FRÅN JANUARI 2003 Nedanstående avgifter gäller inom äldre- och handikappomsorg från den 1 januari 2003. Avgifterna gäller båda för Dig som har hemtjänst

Läs mer

Hemsjukvård/Rehabilitering 250 kr / månad Ledsagning enligt socialtjänstlagen per tillfälle inklusive första timmen 50 kr per halvtimme därefter

Hemsjukvård/Rehabilitering 250 kr / månad Ledsagning enligt socialtjänstlagen per tillfälle inklusive första timmen 50 kr per halvtimme därefter Avgifter Omsorgsförvaltningen Trollhättan 2015 Avgift Hemtjänst och Boendestöd Nivå 1 534 kr / månad Nivå 2 890 kr / månad Nivå 3 1246 kr / månad Nivå 4 1780 kr / månad Korttidsvistelse 59 kr / dygn Trygg

Läs mer

OMVÅRDnad GÄVLE. Maxtaxa 2015. Hjälp i hemmet

OMVÅRDnad GÄVLE. Maxtaxa 2015. Hjälp i hemmet OMVÅRDnad GÄVLE Maxtaxa 2015 Hjälp i hemmet Maxtaxa 2015 Hjälp i hemmet Gävle kommun har en övre gräns för hur mycket omvårdnaden får kosta varje person per månad. Det kallas maxtaxa och beloppet är 1

Läs mer

omvårdnad GÄVLE Maxtaxa 2015 Vård- och omsorgsboende

omvårdnad GÄVLE Maxtaxa 2015 Vård- och omsorgsboende omvårdnad GÄVLE Maxtaxa 2015 Vård- och omsorgsboende Maxtaxa 2015 Vård- och omsorgsboende Gävle kommun har en övre gräns för hur mycket omvårdnaden får kosta varje person per månad. Det kallas maxtaxa

Läs mer

Avgifter inom äldre och handikappomsorgen.

Avgifter inom äldre och handikappomsorgen. TAXA 2010 1(7) Avgifter inom äldre och handikappomsorgen. Avgiften baseras på varje enskild persons avgiftsutrymme som beräknas enligt följande: 1. Inkomst 2. Minimibelopp 3. Eventuell sänkning av minimibelopp

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1998:9 Utkom från trycket den 29 juni 1998 Riksförsäkringsverkets föreskrifter om beräkning av bostadskostnad;

Läs mer

EXEMPEL PÅ EN ANSÖKAN

EXEMPEL PÅ EN ANSÖKAN Blanketten ska lämnas till EXEMPEL PÅ EN ANSÖKAN Ansökan Skuldsanering Personuppgifter Namn Adress Telefonnummer E-postadress Har du tidigare beviljats skuldsanering? Om ja, ange hos vilken kronofogdemyndighet

Läs mer

Tillämpningsanvisningar Avgifter för vård och omsorg 2014

Tillämpningsanvisningar Avgifter för vård och omsorg 2014 Tillämpningsanvisningar 20131203 11 Fastställd av omsorgsnämnden 20131218 Gäller 1 april 2014 t.o.m 31 mars 2015 Tillämpningsanvisningar Avgifter för vård och omsorg 2014 2 2 Tillämpningsanvisningar för

Läs mer

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd k Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd 2015 YDRE KOMMUN Alla personer som bor i Ydre kommun och som inte kan försörja sig och sin familj eller på något annat sätt tillgodose sin försörjning har rätt att

Läs mer

Avgifter inom Vård och omsorg år 2013

Avgifter inom Vård och omsorg år 2013 Avgifter inom Vård och omsorg år 2013 1(8) Förbehållsbelopp Kommunen ska besluta om den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna levnadskostnader med ledning av ett minimibelopp. Den faktiska boendekostnaden

Läs mer

Avgifter 2014 Version 1.0 20080610 Vård och Omsorg Version 4.1 20140103 Vård och Omsorg

Avgifter 2014 Version 1.0 20080610 Vård och Omsorg Version 4.1 20140103 Vård och Omsorg Avgifter 2014 Version 1.04.1 20080610 20140103 Vård Vård och och Omsorg Omsorg Avgiftsbeslutet Insatserna benämns omvårdnad/service oavsett boendeform. Trosa kommun tillämpar maxtaxan enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

ommuns författningssamling

ommuns författningssamling Vård- och omsorgsnämndens förslaq till ändrinqar är markerade med överrespektive understruken text Kommunstyrelsens handling nr 1 U/ UU~ V~r'~=-Qçb_QJILSQJ9 s n~itd_cj.i~_ha n dl i ng.ol3.2 -O~ I ommuns

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

För beräkning av skatteavdrag för år 2015 Skattetabell 29-40

För beräkning av skatteavdrag för år 2015 Skattetabell 29-40 Beräknad på en sammanlagd skatte- och avgiftssats av 29-40 % För beräkning av skatteavdrag för år 2015 Skattetabell 29-40 Innehåll: Skatteavdrag enligt tabell Skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund,

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd

Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 3

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Kollektivavtal om tjänstegrupplivförsäkring, TGL-P, för aktiebolag i postkoncernen inom bransch Kommunikation.

Kollektivavtal om tjänstegrupplivförsäkring, TGL-P, för aktiebolag i postkoncernen inom bransch Kommunikation. Tjänstegruppliv Kollektivavtal om tjänstegrupplivförsäkring, TGL-P, för aktiebolag i postkoncernen inom bransch Kommunikation. Dessa avtalsvillkor gäller för ITP-P avdelning 2. För att ta del av bestämmelser

Läs mer

Information om taxor och avgifter

Information om taxor och avgifter Information om taxor och avgifter inom särskilt boende i Nynäshamns kommun 2007 Den här broschyren beskriver avgifterna för dig som bor med omsorg dygnet runt i s k särskilt boende. I denna broschyr får

Läs mer

Riktlinje för taxor och avgifter inom äldreomsorgen

Riktlinje för taxor och avgifter inom äldreomsorgen DATUM UTSKRIFT 2015-01-13 SIDA 1/7 KAPITEL MYNDIGHETSUTÖVNING AVSNITT TAXOR OCH AVGIFTER GILTIGT INOM SOCIALTJÄNSTEN, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM DOKUMENTANSVARIG MONIKA FERNLUND GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN

Läs mer

Bostadsbidrag. till barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Hemmaboende barn. Barn som bor hos dig ibland

Bostadsbidrag. till barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Hemmaboende barn. Barn som bor hos dig ibland Fk 4062-4 Fa Bostadsbidrag till barnfamiljer Uppdaterad 060101 Den ekonomiska familjepolitiken omfattar ett antal förmåner, bl.a. barnbidrag, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, vårdbidrag, underhållsstöd

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende Avgifter för vård och omsorg 2015 Särskilt boende Avgifter för särskilt boende 2015 Den lag som i huvudsak styr kommunens rätt att ta ut avgifter för vård och omsorg är socialtjänstlagen. Dessa avgifter

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 december 2013 Ö 2656-13 KLAGANDE 1. DW 2. AW Ombud för 1-2: Advokat AL MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Utmätning ÖVERKLAGAT

Läs mer

Korta svar på de vanligaste frågorna Om du vill veta mer kan du läsa under rubriken Fler frågor. Du kan också fråga socialtjänsten i din kommun.

Korta svar på de vanligaste frågorna Om du vill veta mer kan du läsa under rubriken Fler frågor. Du kan också fråga socialtjänsten i din kommun. Frågor och svar om ekonomiskt bistånd lättläst Artikelnummer 2006-114-4 Här kan du läsa frågor och svar om ekonomiskt bistånd. Ekonomiskt bistånd är pengar du söker från socialtjänsten så att du klarar

Läs mer

Avgifter inom Vård och omsorg

Avgifter inom Vård och omsorg Sunne kommun Avgifter inom Vård och omsorg Information från Socialförvaltningen i Sunne kommun (SoL och HSL) 2015 Innehållsförteckning. Taxa. Avgifter inom eget boende, särskilt boende. 1. Lagrum 2. Så

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg 2015. Hemtjänst

Avgifter för vård och omsorg 2015. Hemtjänst Avgifter för vård och omsorg 2015 Hemtjänst Avgifter för hemtjänst 2015 Den lag som i huvudsak styr kommunens rätt att ta ut avgifter för vård och omsorg är socialtjänstlagen. Hemtjänst kan de som behöver

Läs mer

Avgifter 2013 - för omsorgsservice

Avgifter 2013 - för omsorgsservice Avgifter 2013 - för omsorgsservice Reviderad 2013-04-17 Innehållsförteckning Avgifter gällande äldreomsorg 3 Inkomstuppgifter 3 Vid beräkning av avgiftsutrymme för makar 3 Bostadskostnad 3 Hur räknar jag

Läs mer

Avgiftsutrymmet beräknas enligt följande:

Avgiftsutrymmet beräknas enligt följande: AVGIFTER FÖR VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT STÖD ENLIGT SOCIAL- TJÄNSTLAGEN OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN Föreliggande avgiftsbestämmelser utgår från Riksdagens beslut den 14 november 2001 om nya regler för

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Socialförsäkringsbalk (2010:110) Socialförsäkringsbalk (2010:110) 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 /Upphör att gälla U:2013-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7

Läs mer

3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden

3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden 3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden Vid bedömningen av en skuldsaneringsgäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt, ska Kronofogdemyndigheten,

Läs mer

INFORMATION OM AVGIFTER. Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende

INFORMATION OM AVGIFTER. Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende INFORMATION OM AVGIFTER Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende 2013 Innehåll Information om avgifter... 3 Avgiftsutrymme... 3 Avgift omsorg i hemmet... 4 Trygghetslarm... 4 Matleverans...

Läs mer