Kronofogdemyndighetens meddelanden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kronofogdemyndighetens meddelanden"

Transkript

1 Kronofogdemyndighetens meddelanden ISSN X % Kronofogdemyndighetens information om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön KFM M Inledning Kronofogdemyndigheten har utfärdat föreskrifter och lämnat allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. 1 I detta meddelande finns information om de allmänna råden och kommentarer till vissa av dem. I meddelandet informeras också om andra frågor av betydelse vid löneutmätning. 2 1 Normalbelopp Av 7 kap. 5 första stycket utsökningsbalken (UB) framgår att den del av lönen som inte får tas i anspråk genom utmätning (förbehållsbeloppet) bestäms med ledning av ett normalbelopp. Kronofogdemyndigheten har i föreskrifter beslutat om normalbeloppens storlek. 3 Enligt 7 kap. 5 andra stycket UB ska normalbeloppet anses omfatta alla vanliga levnadskostnader. I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 4 Till vanliga levnadskostnader bör räknas i ett hushåll normalt förekommande utgifter såsom t.ex. för kost, kläder, tvätt, hygien, gas, hushållsel, telefon, internetuppkoppling, TVavgifter, försäkringsavgifter, fackföreningsavgifter och andra medlemsavgifter (jämför punkt 3.2.3) samt mindre utgifter för tillfälliga behov. När det nedan anges att normalbeloppet kan minskas t.ex. med sidoinkomst bör gäldenären slutligen alltid erhålla det belopp för sina vanliga levnadskostnader som följer av föreskrifterna. Om skäl föreligger kan Kronofogdemyndigheten göra avvikelser från normalbeloppen i situationer som beskrivs i det följande. Enligt 7 kap. 4 och 5 UB får lön tas i anspråk genom utmätning endast till den del den överstiger vad gäldenären behöver för sitt och 1 KFMFS och KFM A. 2 Ändrade och nytillkomna partier i förhållande till KFM M 2011:1 är markerade med kantstreck. Vissa redaktionella ändringar har även gjorts utan att detta har markerats. 3 KFMFS. 4 KFM A. 1

2 sin familjs underhåll samt till fullgörande av betalningsskyldighet som har företräde vid löneutmätning (s.k. förbehållsbelopp). Förbehållsbeloppet bestäms med ledning av ett normalbelopp. Genom bemyndigande av regeringen har Kronofogdemyndigheten att årligen omräkna och fastställa normalbeloppens storlek på sätt som framgår av 7 kap. 5 UB. Normalbeloppen har till syfte att garantera gäldenären och dennes familj en lägsta skälig levnadsnivå och ge ett ekonomiskt skydd för de grundläggande behoven. Normalbeloppet är ett schablonbelopp och gäldenären kan själv inom ramen för detta belopp fritt disponera tillgängliga medel efter vad som passar denne bäst. 5 Avvikelser från normalbeloppet, som medför att beloppet minskas, kan dock förekomma om de behov som normalbeloppet är avsett att täcka blir tillgodosedda på annat sätt än genom den inkomst som löneutmätningen avser. På motsvarande sätt bör avvikelser i form av tillägg till normalbeloppet göras för särskilda kostnader som inte kan anses utgöra vanliga levnadskostnader. Hit hör t.ex. kostnader för fullgörande av tjänst, sjukdom, barntillsyn och den förhöjda delen av medlemsavgiften till arbetslöshetskassa m.m. se vidare under punkterna 3.2 och 3.3. Definitionen av vad normalbeloppen ska anses innefatta grundar sig delvis på de konsumentprodukter som ingår i Konsumentverkets hushållsbudget. Konsumentprisindex (KPI) är konstruerat på så sätt att det följer priset på en varukorg med allt som hushållen köper för sin konsumtion. 6 2 Familjeförhållanden Av 7 kap. 5 UB framgår att normalbeloppen avser ensamstående, sammanlevande makar och därmed jämställda samt barn. I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 7 Med uttrycket makar bör även avses personer som ingått registrerat partnerskap. Med uttrycket därmed jämställda bör avses - kvinna och man som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden (sambor) eller - två personer som bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande (sambor). Med barn bör avses sådant barn som en gäldenär, dennes sammanlevande make eller sambo varaktigt bor tillsammans med och är skyldig att försörja enligt 7 kap. 1 föräldrabalken (försörjningsberättigat barn). Barn som en gäldenär, dennes sammanlevande make eller sambo varaktigt bor med och inte är skyldig att försörja enligt 5 NJA 1993 s. 679 (RIC 42/93). 6 Se 7 Se punkt 1, not 4. 2

3 7 kap. 1 föräldrabalken (ej försörjningsberättigat barn) bör inte beaktas vid beräkningen av normalbelopp. Är ett barn gäldenär bör det anses vara ensamstående. KFM M Rådet beträffande barn ansluter till bestämmelserna i 7 kap. 1 och 2 föräldrabalken och behandlar omfattningen av underhållsskyldigheten och förutsättningarna för att gäldenären ska anses berättigad till och därvid tillgodoräknas normalbelopp för ett försörjningsberättigat barn. Till gäldenärens familj räknas make och egna eller gemensamma barn (även adoptivbarn). Till gäldenärens familj räknas även makes eller sambos barn, om gäldenären varaktigt sammanbor med maken eller sambon och barnet. 8 Familjehemsplacerat barn Barn som genom socialnämnds försorg får vård i annat hem (familjehemsplacerat barn) bör räknas som försörjningsberättigat barn hos de biologiska eller adoptivföräldrarna, eftersom föräldrarna enligt föräldrabalken är skyldiga att försörja barnet. Bor föräldrarna inte tillsammans bör den förälder hos vilken barnet varaktigt varit bosatt före familjehemsplaceringen, tillgodoräknas ett normalbelopp för barnet. Föräldern bör således förbehållas ett normalbelopp såsom för försörjningsberättigat barn. Barnets normalbelopp bör dock inte minskas med barnbidrag eller studiebidrag. Vad som angetts i stycket ovan bör gälla oavsett om föräldern ålagts och faktiskt betalar ersättning till kommunen för dess kostnader för familjehemsplaceringen eller om kommunen står för hela kostnaden. Om det framstår som oskäligt att tillgodoräkna förälder normalbelopp för familjehemsplacerat barn - exempelvis om föräldern inte fullgör sin ersättningsskyldighet mot kommunen och inte heller i övrigt har några kostnader för barnet - bör undantag göras från rekommendationen att betrakta barnet som försörjningsberättigat hos föräldern. Förälderns ersättningsskyldighet till kommunen bör inte betraktas som ett underhållsbidrag vid beräkningen av förbehållsbeloppet. 9 Istället kan föräldern använda tillgodoräknat normalbelopp avseende det familjehemsplacerade barnet till betalning av eventuell ersättning till kommunen. Försörjningsberättigat barn som studerar på annan ort När försörjningsberättigat barn studerar på annan ort än förälders bostadsort bör Kronofogdemyndigheten inte göra något tillägg till normalbeloppet för barnets eventuella merkostnader för exempelvis boende, fördyrat uppehälle och resor. Dessa kostnader får täckas 8 Hovrättens över Skåne och Blekinge beslut i mål ÖÄ (RIC 34/03). 9 Handboken Utmätning p

4 genom barnets normalbelopp och den ersättning och det stöd som exempelvis kommunen kan utge enligt lag Avvikelser från normalbeloppen 3.1 Avdrag Sidoinkomst I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 11 Om gäldenären har regelbunden sidoinkomst bör normalbeloppet minskas med ett belopp som motsvarar sidoinkomsten efter avdrag för preliminär skatt. Rådet innebär att sidoinkomsten får användas till betalning av de kostnader som förbehållsbeloppet är avsett att täcka och har sin grund i motivuttalandena till 7 kap. 8 UB. Av nämnda bestämmelse framgår att vid utmätning av lön ska Kronofogdemyndigheten bestämma dels hur mycket som högst får innehållas vid varje avlöningstillfälle (utmätningsbeloppet), dels hur mycket gäldenären ska förbehållas enligt vad som anges i 7 kap. 4 och 5 UB. I motivuttalandena anges att om gäldenären har inkomster från flera håll är det inte nödvändigt att förbehållsbeloppet bestäms i den inkomst i vilken utmätning kan ske. Det är dock viktigt att de andra inkomsterna är tillräckliga och säkra. 12 Som sidoinkomst kan räknas - ersättning för vilken utmätning av lön m.m. får ske enligt 7 kap. 1 UB och - ersättning för arbetsinsats som erhålls av den som inte är arbetstagare. Studiemedel Studiemedel enligt studiestödslagen utgår i form av studielån och studiebidrag. Studiestöd - varmed bl.a. avses studiemedel - får inte utmätas. 13 Studiemedel bör inte heller tas upp som inkomst för gäldenärens make eller sambo vid proportionering av de gemensamma kostnaderna enligt punkt Skälen för detta är att studiemedlet dels består av lånade medel, dels är avsett att täcka vissa kostnader som normalbeloppet inte omfattar, såsom exempelvis för läromedel och studentkårsavgifter. Eftersom Kronofogdemyndigheten inte gör tillägg till normalbeloppet för ovan angivna kostnader bör inte heller någon del av studiemedlet beaktas som inkomst vid löneutmätning kap. 32 och 15 kap. 32 skollagen (2010:800). Se även RH 2000:34 (RIC 17/00). 11 Se punkt 1, not Walin m.fl. Utsökningsbalken, En kommentar, :e uppl. s. 278, även s. 270 f kap. 3 studiestödslagen (1999:1395). 4

5 Vårdbidrag och handikappersättning Vårdbidrag är en ersättning för det utökade vård- och tillsynsarbete som föräldern till ett barn med funktionsnedsättning utför. Det kan också ge ersättning för vissa merkostnader som uppkommer på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Vårdbidraget kan också vara en kompensation för en del av det inkomstbortfall som kan uppstå om en förälder måste avstå från förvärvsarbete för att vårda barnet. 14 Vårdbidrag som utges med beaktande av både tillsyns- och vårdbehov och merkostnader är skattepliktigt, 11 kap. 31 inkomstskattelagen (1999:1229). Av vårdbidraget kan en viss del utges som ersättning för merkostnader och i vissa fall kan ersättning för merkostnader även betalas utöver helt vårdbidrag. Sådan ersättning för merkostnader är enligt inkomstskattelagen skattefri. Handikappersättning lämnas till personer med funktionsnedsättning som behöver hjälp för att klara sin dagliga livsföring. Ersättningen ges till personer som fyllt 19 år och som innan 65 års ålder fått sin funktionsförmåga nedsatt. Handikappersättning kan utges om funktionsnedsättningen medför merkostnader och/eller funktionsnedsättningen medför att personen behöver tidskrävande hjälp av en annan person för att kunna klara sitt dagliga liv eller regelbunden hjälp av annan person för att kunna arbeta eller studera. Om gäldenären eller dennes make eller sambo uppbär handikappersättning eller vårdbidrag i form av skattefri merkostnadsersättning bör sådan ersättning inte tas upp som inkomst vid bestämmande av förbehållsbeloppet. Som en konsekvens härav bör Kronofogdemyndigheten inte heller göra tillägg till normalbeloppet för de sjukdomskostnader som ska täckas av handikappersättningen eller den skattefria merkostnadsersättningen i vårdbidraget. 15 KFM M Sammanlevande makes eller sambos inkomst I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 16 Om en med gäldenären sammanlevande make eller sambo har inkomst bör gäldenärens förbehållsbelopp bestämmas med beaktande av makes eller sambos ekonomiska förmåga att bidra till betalningen av familjens gemensamma kostnader. Dessa kostnader bör fördelas på så sätt att respektive make eller sambo svarar för den del av kostnaderna som motsvarar dennes inkomst i förhållande till makarnas eller sambornas sammanlagda inkomster (proportionering). Beräkning sker på sätt som framgår av avdelning I och II i blanketten KFM Vid beräkningen bör från bruttoinkomsterna avdrag göras för preliminär skatt samt för kostnader för fullgörande av tjänst enligt vad som anges i punkt Se prop. 1981/82:216 s 10 f. och RH 2001:63 (RIC 42/01). 16 Se punkt 1, not 4. 5

6 Rådet har sin grund i motivuttalandena till 7 kap. 4 UB och bygger på principen att makar enligt äktenskapslagstiftningen har en inbördes skyldighet att var och en efter sin förmåga, bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses. 17 I löneutmätningshänseende bör motsvarande gälla även för sambor. 18 Vid proportioneringen av de gemensamma kostnaderna bör som gäldenärens makes eller sambos inkomst endast beaktas - ersättning för vilken utmätning av lön m.m. får ske enligt 7 kap. 1 UB och - ersättning för arbetsinsats som erhålls av den som inte är arbetstagare (jämför punkt 3.1.1). Exempel: Gäldenärens inkomst efter avdrag för preliminär skatt och kostnad för resor till arbetet uppgår till kr. Motsvarande inkomst för sambon är kr. Deras gemensamma kostnader utgörs av normalbelopp kr och bostadskostnad om kr, totalt kr. Gäldenärens andel av de gemensamma kostnaderna beräknas x = kr ( ) Barnbidrag och underhållsbidrag m.m. till försörjningsberättigade barn I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 19 Om normalbelopp bestämts med hänsyn till försörjningsberättigat barn, bör avdrag göras för allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg samt för underhållsbidrag som tillkommer sådant barn. I förekommande fall bör avdrag även göras för pension eller annan ersättning enligt 7 kap. 1 utsökningsbalken som efter eventuellt avdrag för preliminär skatt tillkommer barn. Med allmänt barnbidrag bör jämställas förlängt barnbidrag samt studiebidrag och extra tillägg till detta. Med underhållsbidrag bör jämställas underhållsstöd och förlängt underhållsstöd för studerande. Det sammanlagda avdraget för ett barn bör inte överstiga barnets normalbelopp. Om ett försörjningsberättigat barn är gäldenär bör barnets normalbelopp i första hand minskas med erhållet barnbidrag/studiebidrag och underhållsbidrag/underhållsstöd samt därefter med annan inkomst såsom barnpension. 17 Walin m.fl. Utsökningsbalken, En kommentar, :e uppl. s. 270 och 6 kap. 1 Äktenskapsbalken (SFS 1987:230). 18 Svea Hovrätts beslut i mål ÖÄ (RIC 28/03) och Hovrättens över Skåne och Blekinge beslut i mål ÖÄ (RIC 34/03). 19 Se punkt 1, not 4. 6

7 Normalbeloppet för barn bör minskas till hälften om föräldrarna inte bor tillsammans och barnets vistas ungefär lika mycket hos den ena som hos den andra föräldern (växelvis boende). KFM M I rådets första stycke anges att barnets normalbelopp kan minskas om barnet får t.ex. allmänt barnbidrag. Rådet har sin grund i motivuttalandena i 7 kap. 4 UB och ansluter till bestämmelsen i 7 kap. 1 föräldrabalken som anger att vid bestämmandet av föräldrarnas underhållsskyldighet ska hänsyn tas till barnets behov, egna inkomster och tillgångar samt sociala förmåner. 20 Av rådets tredje stycke framgår att avdraget kan minskas så att barnets ersättningar inte påverkar normalbeloppen för föräldrar och syskon. Syftet är att förhindra att barnet bidrar till övriga familjemedlemmars försörjning. Av den anledningen bör avdraget inte vara större än barnets normalbelopp. Om barnet är gäldenär bör minskningen av barnets normalbelopp ske i en viss ordning. Exempel: Ett försörjningsberättigat barn (fem år) är gäldenär och uppbär pension eller annan ersättning som kan bli föremål för löneutmätning enligt 7 kap 1 UB. Pensionen uppgår till kr per månad efter preliminärskatteavdrag. För barnet utgår även barnbidrag om kr per månad. Vid beräkning av barnets förbehållsbelopp beaktas ett normalbelopp för ett barn under sju år om kr. Normalbeloppet minskas med erhållet barnbidrag om kr. Restsumman om kr är barnets normalbelopp. I detta exempel anses barnet inte kunna bidra till bostadskostnaden. Barnets förbehållsbelopp blir därför detsamma som normalbeloppet. Det belopp som barnet faktiskt får behålla uppgår därmed till kr, dvs. förbehållsbeloppet om kr plus barnbidraget om kr. Utmätningsbeloppet blir i det här fallet kr Förmåner I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 21 Om en gäldenär har förmåner bör normalbeloppet minskas med värdet av förmånen om den är hänförlig till sådana vanliga levnadskostnader som ingår i normalbeloppet. Till grund för rådet ligger ett avgörande från Högsta domstolen. 22 I domskälen anges att det är naturligt att dra av sådana vanliga levnadskostnader som ingår i normalbeloppet i den mån de inte uppkommer för gäldenären därför att de täcks av arbetsgivaren, t.ex. genom förmån av fri kost. 20 Walin m.fl. Utsökningsbalken, En kommentar, :e uppl. s. 270, se även Walin/Vängby, Föräldrabalken, En kommentar, 7 kap. 1 föräldrabalken. 21 Se punkt 1, not NJA 2000 s. 121 (RIC 11/00). 7

8 Gäldenärens arbetsgivare bör i löneförfrågan i förekommande fall redovisa det skattepliktiga värdet av förmånen. Endast det skattepliktiga värdet av förmånen bör minska normalbeloppet. Kostförmån Normalbeloppet för en gäldenär som har någon form av kostförmån bör minskas med det skattemässiga värdet av förmånen. Minskningen bör dock begränsas till högst 50 kr per dag. 3.2 Tillägg till normalbeloppen för familjens gemensamma kostnader I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 23 Avser normalbeloppet fler personer än gäldenären bör frågan om tillägg avgöras med hänsyn till samtliga familjemedlemmars behov. Om gäldenären lämnar uppgifter som kan föranleda tillägg kan Kronofogdemyndigheten begära att uppgifterna styrks. Som framgår under punkt 1 får lön tas i anspråk endast till den del den överstiger vad gäldenären behöver för sin egen och sin familjs försörjning. Under punkt 2 anges vidare vilka personer som räknas till gäldenärens familj. Om gäldenären tillgodoräknats flera normalbelopp t.ex. p.g.a. samboförhållande och gemensamma försörjningsberättigade barn bör behovet av tillägg bedömas utifrån samtliga familjemedlemmars behov Kostnader för barntillsyn I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 24 Tillägg till normalbeloppet bör göras för kostnad på grund av nödvändig barntillsyn Kostnader för sjukdom I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 25 Tillägg till normalbeloppet bör göras för kostnad till följd av sjukdom. Tillägget bör minskas med ersättning för sådan kostnad som utbetalas av Försäkringskassan eller på annat sätt. Läkarvård och medicin Enligt rådet kan tillägg göras för kostnader till följd av sjukdom. Huvudregeln bör vara att Kronofogdemyndigheten gör tillägg för kostnader för sådan vård och medicin som omfattas av det s.k. högkostnadsskyddet (s.k. traditionell sjukvård). Även om viss vård eller medicin inte omfattas av högkostnadsskyddet bör dock Kronofogdemyndigheten kunna göra tillägg för sådana kostnader, om det 23 Se punkt 1, not Se punkt 1, not Se punkt 1, not 4. 8

9 kan anses föreligga särskilda skäl att göra ett sådant tillägg till normalbeloppet och behovet är styrkt. 26 Vid bedömningen av med vilket belopp tillägg ska göras bör Kronofogdemyndigheten beakta om kostnaderna är nödvändiga och om behovet kan tillgodoses med ett lägre belopp än det yrkade. Läkarvård för barn och ungdomar upp till 20 år är avgiftsfri inom de flesta landsting. Några landsting tar dock ut avgift. Barn under 18 år som tillhör samma familj har ett gemensamt högkostnadsskydd. 27 KFM M Specialkost Tillägg för kostnader för särskild kost p.g.a. sjukdom bör medges. Konsumentverkets årliga beräkningar av merkostnader för olika specialkoster bör härvid vara vägledande. Tillägg för specialkost av andra skäl än medicinska bör inte medges. 28 Tandläkare Normalbeloppet får anses inkludera kostnader för årlig kontroll, enklare tandlagning och tandhygienist. Tillägg för tandläkarkostnader kan ske i samband med en större behandling av tandläkare. Tillägg bör dock endast göras för åtgärd som av tandläkare bedöms vara nödvändig. Gäldenären bör uppvisa intyg från behandlande tandläkare samt ett kostnadsförslag. Av intyget bör framgå att behandlingen är nödvändig och att behandlingen, om det finns alternativa behandlingssätt, utgör det billigaste alternativet. 29 Av kostnadsförslaget bör framgå den totala kostnaden för behandlingen och gäldenärens andel härav samt hur betalning ska ske. Om tillägg medges bör det omfatta hela tandvårdskostnaden. Något avdrag med hänsyn till normalbeloppet bör inte ske. Barn och ungdomar har rätt till kostnadsfri tandvård till och med det år de fyller 19 år. Styrker gäldenären på tillförlitligt sätt framtida betalning av engångsbelopp avseende tandläkarkostnader genom att ange förfallodag, kan förbehållsbeloppet tillfälligt höjas så att gäldenären ges möjlighet att under särskilt angiven tid spara ihop till utgiften. Spartakten är beroende av kostnadens storlek och tidpunkten för när den förfaller till betalning. Glasögon och linser Tillägg för kostnader för antingen glasögon eller linser bör göras med belopp som beräknas motsvara kostnaden. Tillägg bör endast göras för glasögon eller linser som av optiker bedöms vara nödvändiga. Gäldenären bör uppvisa intyg från behandlande optiker samt ett kostnadsförslag. Av intyget bör framgå att inköp av glasögon 26 NJA 2003 s. 480 (RIC 36/03) a Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). 28 NJA 1993 s. 679 (RIC 42/93). 29 Göta Hovrätts beslut i mål ÖÄ

10 eller linser är nödvändigt. Av kostnadsförslaget bör framgå att kostnaden avser båge eller linser i lägsta prisklass och hur betalning ska ske. Sjukresor Tillägg för kostnader för sjuk- och behandlingsresa bör medges om kostnaden inte ersätts av landstinget eller på annat sätt. Finns högkostnadsskydd bör detta beaktas. Färdtjänst Tillägg för kostnader för färdtjänst bör medges avseende egenavgiften. Hemtjänst Tillägg för kostnader för hemtjänst, som är behovsprövad av kommunen, bör medges avseende egenavgiften. Även kostnad för matdistribution som ligger utanför hemtjänstavgiften bör medges. Finns högkostnadsskydd bör detta beaktas. God man/förvaltare Tillägg för kostnader för god man eller förvaltare bör medges avseende den del som enligt beslut från överförmyndaren ska belöpa på den enskilde. 30 Vistelse på sjukhus eller behandlingshem Tillägg för kostnader för vårdavgift som gäldenären betalar vid vistelse på sjukhus, sjuk- eller behandlingshem el. dyl. som varar längre än en vecka bör medges. Tillägg för kostnader för sådan avgift bör dock endast medges med den del som överstiger 50 kr per dygn eller kr per månad i de fall kostnaden är månadsbaserad. Om tillägg medges bör kostnaden beaktas fr.o.m. första dagen för vistelsen. Särskilt boende för äldre Tillägg för kostnaden för egenavgift och matkostnaden bör medges. Tillägg för matkostnaden bör dock endast medges med den del som överstiger 50 kr per dygn eller kr per månad i de fall kostnaden är månadsbaserad. Hjälpmedel vid funktionshinder el. dyl. Tillägg för kostnader för hjälpmedel vid funktionshinder eller dylikt bör medges avseende egenavgiften. Finns högkostnadsskydd bör detta beaktas kap. 16 Föräldrabalken. 10

11 3.2.3 Kostnader för medlemsavgift till arbetslöshetskassa (Akassa) I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 31 Tillägg till normalbeloppet bör göras för kostnad avseende medlemsavgift till A-kassa. Tillägget bör begränsas till att avse den del av medlemsavgiften som motsvarar arbetslöshetsavgiften enligt 41 lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. KFM M Normalbeloppet kan inte anses täcka hela medlemsavgiften till A- kassan. Kronofogdemyndigheten bör därför göra tillägg till normalbeloppet för arbetslöshetsavgiften. 3.3 Tillägg till normalbeloppet för gäldenärens personliga kostnader I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 32 Utöver vad som anges under punkt 3.2 bör tillägg till normalbeloppet även göras för gäldenärens betalning av fordran med företrädesrätt samt kostnader för fullgörande av tjänst. Om gäldenären lämnar uppgifter som kan föranleda tillägg kan Kronofogdemyndigheten begära att uppgifterna styrks. Tillägg till normalbeloppet kan utöver vad som anges under punkt 3.2 även medges för gäldenärens betalning av fordran med företrädesrätt och kostnader för fullgörande av tjänst. Däremot bör tillägg inte medges för makas/makes eller sambos eventuella betalning av fordran med företrädesrätt. Vad avser dennes kostnader för fullgörande av tjänst beaktas dessa endast vid proportioneringen, se punkt Fordran med företrädesrätt Av 7 kap. 4 UB framgår att i förbehållsbeloppet ska inräknas belopp som motsvarar vad gäldenären betalar till annan, som vid utmätning av lön m.m. har bättre rätt till lönen. Vid utmätning för fordran med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 första stycket 1 UB ska även betalningsskyldighet till annan som har lika rätt som sökanden beaktas. I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 33 Av samma anledningar som underhållsbidrag enligt 7 kap. 17 utsökningsbalken kan jämkas i en fördelningssituation bör motsvarande jämkning göras vid bestämmande av förbehållsbeloppet. Om betalningen avser fordran med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 första stycket 1 utsökningsbalken, kan utmätnings- och förbehållsbelopp påverkas i de situationer då utrymme inte 31 Se punkt 1, not Se punkt 1, not Se punkt 1, not 4. 11

12 finns för de löpande fordringarna både i löneutmätningsmålet och vid den frivilliga betalningen. Förbehållsbeloppet bör därvid beräknas på så sätt som framgår av avdelning IV i blanketten KFM Om betalningen avser såväl löpande fordran som skuld kan, vid löneutmätning för fordran med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 första stycket 1 utsökningsbalken och utrymme finns för betalning överstigande de löpande fordringarna, även skälig avbetalning på skuld godtas. Vid löneutmätning för annan fordran bör även skälig avbetalning på skuld godtas, under förutsättning att avbetalningen avser och avräknas från fordran med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 första stycket 1 utsökningsbalken. Rådet behandlar jämkning av frivillig betalning av underhållsbidrag. I motivuttalandena till 7 kap. 4 UB anges att Kronofogdemyndigheten, vid bedömningen av om löneutmätning kan ske, inte är ovillkorligt bunden av vad som kan ha blivit bestämt genom dom eller avtal angående storleken av underhållsbidrag som gäldenären ska utge. 35 För att utmätning ska kunna ske för annan underhållsfordran får Kronofogdemyndigheten jämka underhållsbidraget. Principen har sin motsvarighet i bestämmelserna i 7 kap. 17 UB som behandlar jämkning av underhållsbidrag vid samtidig utmätning. Liksom vid samtidig utmätning avser jämkningen inte själva underhållsskyldigheten utan endast det belopp som i den nämnda konkurrenssituationen uppstår för att kunna genomföra utmätning. Det är således inte fråga om en definitiv minskning av underhållsbidraget. 36 Tillämpning av jämkningsbestämmelser i 7 kap. 17 UB Underhållsbidrag kan i vissa fall vara bestämt till högre belopp än som motsvarar den underhållsberättigades behov. Enligt 7 kap. 17 första stycket UB får ett underhållsbidrag jämkas med hänsyn till annan fordran för vilken utmätning sker samtidigt. 37 Följande krav måste emellertid vara uppfyllda: - makarna ska varaktigt bo tillsammans, - underhållsbidraget ska vara fastställt till maken eller makarnas barn och - underhållsbidraget ska överstiga vad som skäligen bör tillkomma den underhållsberättigade. Föreligger särskilda skäl får jämkning ske även för annat underhållsbidrag om detta överstiger vad som skäligen behövs för den underhållsberättigades försörjning. 34 Se bilaga s Walin m.fl. Utsökningsbalken, En kommentar, :e uppl. s Walin m.fl. Utsökningsbalken, En kommentar, :e uppl. s Jfr RH 72:83. 12

13 Jämkningsmöjligheterna hänför sig endast till tillämpningen av konkurrensreglerna i 7 kap. 16 och 17 UB. Det företräde som enligt 7 kap. 14 första stycket 1 UB tillkommer underhållsbidrag minskas med tillämpning av 7 kap. 17 UB så att t.ex. skatter och enskilda fordringar kan tas ut genom löneutmätning. Kronofogdemyndigheten kan dock inte heller i denna situation definitivt minska underhållsbidragets storlek. 38 Kronofogdemyndighetens beslut att jämka underhållsbidrag i enlighet med 7 kap. 17 UB är ett fördelningsbeslut och ska meddelas vid varje redovisningstillfälle. Jämkningen av underhållsbidraget sker antingen genom en fördelning av det utmätta beloppet eller genom att tillägget till normalbeloppet som avser betalning av underhållsbidrag sätts ned. KFM M Exempel: 1. Verkställighet har begärts för ett oskäligt högt underhållsbidrag. Löneutmätning är även aktuell för allmänna mål. Kronofogdemyndigheten beslutar att löneutmätning ska ske både för underhållsbidraget och de allmänna målen. Varje gång arbetsgivaren redovisar innehållet belopp ska Kronofogdemyndigheten upprätta ett särskilt fördelningsbeslut. Härvid kan vanlig fördelning frångås med stöd av 7 kap. 17 UB. Underrättelser ska skickas i enlighet med bilaga till utsökningsförordningen. 2. Verkställighet har begärts för ett allmänt mål. Gäldenären är underhållsskyldig för ett barn till vilket han betalar underhållsbidrag. Kronofogdemyndigheten anser att underhållsbidraget är oskäligt högt och beslutar därför att jämka tillägget för frivillig betalning av underhållsbidrag i förbehållsbeloppsberäkningen. Umgängeskostnader Umgängeskostnader, d.v.s. kostnader som en förälder ådrar sig vid umgänge med barnet, är inte kostnader som bör jämställas med sådan betalningsskyldighet mot annan som har lika eller bättre rätt till lönen. Tillägg till normalbeloppet för sådana kostnader bör således ej göras. 39 Sedan den 1 oktober 1998 finns uttryckliga bestämmelser om fördelningen av de resekostnader som kan uppstå i samband med att barnet umgås med en förälder som bor på annan ort än barnet. Regeln utgår från att det primära ansvaret för resekostnaderna ligger på den förälder som inte bor tillsammans med barnet. Boföräldern ska ta del i resekostnaderna efter vad som är skäligt med hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förmåga och omständigheterna i övrigt. 40 Resekostnader i samband med umgänge kan berättiga till bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) Walin m.fl. Utsökningsbalken, En kommentar, :e uppl. s Svea Hovrätts beslut i mål ÖÄ (RIC 43/99), Hovrättens över Skåne och Blekinge beslut i mål ÖÄ (RIC 20/00) och Svea Hovrätts beslut i mål ÖÄ (RIC 51/01) kap 15b Föräldrabalken. 41 RÅ 84 ref. 2:6, RÅ 1987 ref. 109 och RÅ 1994 ref

14 Betalning av återbetalningsbelopp vid utgivet underhållsstöd m.m. Om bidragsskyldig förälder inte betalar underhållsbidrag för ett barn eller betalar ett underhållsbidrag som understiger kr/månad kan boföräldern ansöka om underhållsstöd från Försäkringskassan. Underhållsstöd utgår med kr/månad och barn. Om Försäkringskassan har beslutat om utbetalning av underhållsstöd ska myndigheten samtidigt bestämma hur stort belopp som den bidragsskyldige föräldern ska betala tillbaka till Försäkringskassan (s.k. återbetalningsbelopp). Storleken på återbetalningsbeloppet beror bl.a. på den bidragsskyldiges inkomst. Tillägg till normalbeloppet för gäldenärens betalning av återbetalningsbelopp till Försäkringskassan bör inte medges. Motsvarande bör gälla även för övriga fordringar som anges i 2 indrivningslagen. 42 Om den bidragsskyldige föräldern betalar ett belopp till boföräldern som motsvarar det av Försäkringskassan framräknade återbetalningsbeloppet är denna betalning att jämställa med en betalning av underhållsbidrag varför tillägg till normalbeloppet bör ske i sådana situationer Kostnader för fullgörande av tjänst I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 43 Tillägg till normalbeloppet bör göras för gäldenärens kostnad för fullgörande av tjänst. Vid beräkningen av tillägget bör tillämpas de bestämmelser som gäller för avdrag för motsvarande kostnader vid taxering enligt 12 kap. 1, 4-8, 10-22, och 37 inkomstskattelagen (1999:1229). Då gäldenären uppbär ersättning för ökade levnadskostnader (traktamenten) eller för resa med egen bil i tjänsten bör inte tillägg göras till normalbeloppet. I sådant fall bör arbetsgivaren upplysas om att beslutet om utmätning av lön m.m. endast avser, förutom lön, den del av traktaments- eller bilersättningen som vid skatteavdrag behandlas som lön. Om gäldenären kan antas ha kostnad för resor till och från arbetsplatsen med kollektivt färdmedel, kan Kronofogdemyndigheten även om kostnaden inte är känd, i det särskilda fallet göra tillägg till normalbeloppet med belopp som beräknas motsvara kostnaden (t.ex. månadskort). Tillägg bör även göras om gäldenären har resekostnader för att söka arbete eller delta i andra åtgärder som kommunen eller arbetsmarknadsmyndigheten anordnar. 44 Kostnader för fullgörande av tjänst är ett begrepp inom skatterätten. Med begreppet avses utgifter som en fysisk person ådrar sig för att 42 Göta Hovrätts beslut i mål ÖÄ 449/ Se punkt 1, not Svea Hovrätts beslut i mål ÖÄ (RIC 43/99) och Regeringsrättens dom i mål

15 förvärva eller bibehålla inkomst av tjänst. Det kan exempelvis röra sig om kostnader för resor till och från arbetet, tjänsteresor med egen bil, ökade levnadskostnader vid tjänsteresor, dubbel bosättning och hemresor vid arbete på annan ort etc. Kostnader för fullgörande av tjänst är under vissa omständigheter avdragsgilla i enlighet med 12 kap. inkomstskattelagen. 45 Tillägg för kostnader för fullgörande av tjänst bör endast medges avseende gäldenärens kostnader. Sådana kostnader får anses vara personliga kostnader och följaktligen inte kostnader som kan anses vara direkt hänförliga till familjens underhåll. Dock bör Kronofogdemyndigheten beakta dessa kostnader för maka/make eller sambo vid beräkningen av den inkomst som ska ligga till grund för proportioneringen, se punkt KFM M 4 Bostadskostnad Av 7 kap. 5 andra stycket utsökningsbalken framgår att bostadskostnaden ska beräknas särskilt och läggas till normalbeloppen. I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 46 Vid bestämmande av förbehållsbeloppet bör den faktiska bostadskostnaden läggas till normalbeloppen. Med faktisk kostnad avses bostadskostnaden med avdrag för eventuellt förekommande bostadstillägg och bostadsbidrag. Om bostaden består av egen bostadsfastighet bör hänsyn tas till räntekostnader och nödvändiga driftskostnader samt skälig amortering. Kronofogdemyndigheten bör endast beakta räntekostnader och amortering på bostadslån om fastigheten pantförskrivits för lånet. Bor gäldenären i en bostadsrättslägenhet bör månadsavgiften anses vara bostadskostnad. Har gäldenären lånat till insatsen bör därutöver räntekostnader och skälig amortering beaktas om lägenheten pantförskrivits för lånet. Med nödvändiga driftskostnader bör avses kostnader för uppvärmning (inte hushållsel) 47, sophämtning, vatten och avlopp, sotning, tomträttsavgäld och avgift till samfällighetsförening. Eftersom kostnad för försäkring anses ingå i normalbeloppet bör inte kostnad för fastighetsförsäkring beaktas vid beräkning av bostadskostnaden. Vad gäller fastighetsskatt och fastighetsavgift bör sådana kostnader ej betraktas som en del av den faktiska bostadskostnaden. 48 Kostnad för underhåll kan beaktas förutsatt att kostnaden är hänförlig till själva boendet och inte till fastighetsinnehavet. Det bör således vara fråga om en kostnad som är nödvändig för att kunna bo i fastigheten eller 45 För utförlig information se Skatteverkets hemsida, 46 Se punkt 1, not Jmf 3 Pensionsmyndighetens föreskrifter PFS 2012:5, se 48 RH 2001:3 (RIC 26/01) och Svea Hovrätts beslut i mål ÖÄ (RIC 33/01). 15

16 bostadsrätten. Kostnad för förbättringsarbeten som inte är nödvändiga bör därför inte beaktas. a) Oskäligt hög bostadskostnad Det ankommer på Kronofogdemyndigheten att bedöma och fastställa vad som är en skälig bostadskostnad. Myndigheten bör vid bedömningen av om kostnaden kan anses som skälig bl.a. ta hänsyn till faktorer såsom antalet familjemedlemmar som bor tillsammans med gäldenären, storleken på bostaden och bostadssituationen på orten. Bostadskostnaden bör inte minskas annat än i undantagsfall och vid större avvikelser. Hyror för lägenheter av genomsnittlig standard i hus som tillhör allmännyttiga bostadsföretag bör anses motsvara kostnadsläget på orten. För ett hushåll bestående av en, två eller tre personer kan en bostad om högst tre rum och kök anses vara storleksmässigt skäligt. För varje person som tillkommer därutöver kan tillägg med ett rum per person anses vara skäligt. Om skäl föreligger kan Kronofogdemyndigheten acceptera en bostadskostnad som överstiger vad som kan anses vara en skälig bostadskostnad. Följande fall är exempel på situationer då en bostadskostnad som anses oskälig ändå kan accepteras. Gäldenären har egen bostadsfastighet eller lägenhet med bostadsrätt som är svår att avyttra. Gäldenären bor i hyreslägenhet och någon alternativ bostad går inte att få inom rimligt avstånd. Separation eller dödsfall har inneburit att gäldenären får bära en högre bostadskostnad. 49 En oskäligt hög bostadskostnad bör medges under högst ett år räknat från den tidpunkt då Kronofogdemyndigheten bedömer att gäldenärens bostadskostnad är oskäligt hög. b) Inneboende Bostadskostnaden bör minskas om en del av bostaden disponeras av inneboende. Finns uppgift om hyra som inneboende betalar, bör bostadskostnaden minskas med hyresbeloppet. Saknas uppgift om hyran, bör bostadskostnaden minskas med så stor del som motsvarar antalet uthyrda rum i förhållande till totala antalet rum i bostaden. I detta sammanhang bör även kök eller s.k. kokvrå betraktas som ett rum. c) Sammanboende Följande bör gälla om förälder och barn sammanbor varaktigt och har gemensamt hushåll samt barnet anses ha ekonomisk förmåga att bidra till familjens boende. Var och en av sammanlevande makar eller sambor och därmed sammanboende försörjningsberättigade och ej 49 Hovrättens över Skåne och Blekinge beslut i mål ÖÄ (RIC 30/02). 16

17 försörjningsberättigade barn anses ha lika stor andel av bostadskostnaden. Om barnet är gäldenär anses barnets bostadskostnad vara dess andel av den gemensamma bostadskostnaden. Om barn som avses i första stycket saknar ekonomisk förmåga att bidra till familjens boende bör följande gälla. Är förälder, sammanlevande make eller sambo gäldenär minskas inte den gemensamma bostadskostnaden med sådant barns andel. Är barnet gäldenär tas inte någon bostadskostnad upp. För övriga former av varaktigt sammanboende bör följande gälla när de sammanboende har gemensamt hushåll. Är någon av de sammanboende gäldenär minskas bostadskostnaden med övrigas andelar av denna kostnad. KFM M 4.1 Schablonhyra I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 50 Om bostadskostnaden inte är känd, kan Kronofogdemyndigheten med ledning av kostnadsläget på orten beräkna kostnaden för en bostad av skälig storlek för gäldenären (schablonhyra). Vid beräkning av kostnad för bostad av skälig storlek (schablonhyra) bör 3 Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2012:6) om genomsnittlig och högsta godtagbara bostadskostnad för år 2012 vara vägledande. 51 Innan schablonhyra tillämpas ska utredning ske för att försöka fastställa den faktiska bostadskostnaden. Detta sker i första hand genom kontakt med gäldenären. Går det inte att få fram bostadskostnaden via gäldenären kan hyresvärden kontaktas. Om gäldenären bor i egen fastighet och det inte går att få fram den faktiska bostadskostnaden kan schablonbelopp tillämpas även i detta fall. 4.2 Hyresskuld I vissa fall kan det vara motiverat att i bostadskostnaden inräkna skälig avbetalning på hyresskuld respektive skälig amortering på förfallna skuldräntor. Detta under förutsättning att gäldenären riskerar att bli avhyst eller att dennes bostad riskerar att säljas exekutivt om skulden inte betalas. Dessutom får skulden inte ha uppkommit under tid då löneutmätning pågått. Slutligen ska skulden avse gäldenärens aktuella boende. Kronofogdemyndigheten bör som regel begära att gäldenären styrker avbetalningen på lämpligt sätt. 50 Se punkt 1, not Se 17

18 5 Anstånd Enligt 7 kap. 11 andra meningen utsökningsbalken får Kronofogdemyndigheten, på begäran av gäldenären, bevilja anstånd under pågående löneutmätning endast om sökanden medger det eller om det finns särskilda skäl. I Kronofogdemyndighetens allmänna råd anges följande. 52 Särskilda skäl för anstånd kan t.ex. vara sjukdom, olycksfall och andra omständigheter som gäldenären inte kunnat råda över eller förutse. Vid bedömningen av om särskilda skäl föreligger bör beaktas den tid som löneutmätning pågått och beräknas pågå. Den möjlighet som Kronofogdemyndigheten givits att bevilja anstånd under pågående löneutmätning är föranledd av att löneutmätning i princip kan fortgå utan tidsbegränsningar. Anstånd kan begäras av både sökanden och gäldenären. Kronofogdemyndigheten är inte bunden av parternas önskemål. En begäran om anstånd från sökanden bör alltså kunna avslås om myndigheten finner anstånd olämpligt. Mot sökandens vilja får emellertid anstånd bara beviljas om det finns särskilda skäl. Anstånd bör därvid kunna komma ifråga vid sjukdom, olycksfall och andra liknande situationer som gäldenären inte kunnat råda över eller förutse. 53 Även situationen att beneficieegendom går sönder och behöver ersättas bör kunna föranleda anstånd. Däremot bör exempelvis inte enbart en omständighet som att gäldenären ska ha semester motivera anstånd. I fråga om anstånd som beslutas av Kronofogdemyndigheten bör inga formella begränsningar gälla. Det ligger dock i sakens natur att dessa anstånd som regel blir få och korta Övrigt 6.1 Beräkning av förbehållsbelopp i semesterersättning Beräkning av gäldenärens förbehållsbelopp vid utmätning av semesterersättning bör ske på följande sätt. Gäldenärens förbehållsbelopp per månad enligt en vanlig förbehållsbeloppsberäkning divideras med 22 för att erhålla förbehållsbelopp per arbetsdag, dvs. inte per kalenderdag eftersom gäldenären även ska erhålla förbehållsbelopp för helgdagar. Detta belopp multipliceras därefter med antalet dagar som semesterersättningen omfattar. Produkten blir gäldenärens förbehållsbelopp i semesterersättningen. Exempel: Enligt en vanlig förbehållsbeloppsberäkning uppgår gäldenärens förbehållsbelopp till kr per månad (normalbelopp kr och bostadskostnad 52 Se punkt 1, not Svea Hovrätts beslut i mål ÖÄ (RIC 23/99). 54 Prop. 1994/95:49 s. 72 och

19 4 000 kr). Gäldenärens förbehållsbelopp per arbetsdag blir 395 kr (8 683 kr / 22). Gäldenären kommer att erhålla semesterersättning för tio dagar. Gäldenärens förbehållsbelopp i semesterersättningen blir då kr (395 x 10). KFM M 6.2 Försäkringskassans rätt till avräkning Försäkringskassan har enligt 108 kap. 22 socialförsäkringsbalken rätt att avräkna (kvitta) fordran som myndigheten har på den försäkrade mot belopp som utbetalas i form av en socialförsäkringsförmån. Denna avräkningsrätt har företräde framför löneutmätning. Har Försäkringskassan meddelat beslut om avräkning mot gäldenären bör den ersättning som avräkning sker i nedsättas i förbehållsbeloppsberäkningen i motsvarande mån. Om Försäkringskassan har meddelat beslut om avräkning mot gäldenärens maka eller sambo bör nedsättning av dennes ersättning ske på motsvarande sätt. Exempel: Försäkringskassan har beslutat att avräkna kr per månad från gäldenärens bostadsbidrag. Bostadsbidrag utbetalas med kr varje månad. Vid förbehållsbeloppsberäkningen tar KFM upp bostadsbidraget till ett belopp om 750 kr per månad. 19

20 20

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2014 1 ; beslutade den 2 december 2013 i anslutning

Läs mer

Kronofogdemyndighetens allmänna råd

Kronofogdemyndighetens allmänna råd Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2015 1 ; beslutade den 1 december 2014 i anslutning

Läs mer

Kronofogdemyndighetens meddelanden

Kronofogdemyndighetens meddelanden Kronofogdemyndighetens meddelanden ISSN 1653-994X % Kronofogdemyndighetens information om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön KFM M Inledning Kronofogdemyndigheten har utfärdat föreskrifter

Läs mer

Kronofogdemyndighetens meddelanden

Kronofogdemyndighetens meddelanden Kronofogdemyndighetens meddelanden ISSN 1653-994X % Kronofogdemyndighetens information om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön KFM M Inledning Kronofogdemyndigheten har utfärdat föreskrifter

Läs mer

Kronofogdemyndighetens meddelanden

Kronofogdemyndighetens meddelanden Kronofogdemyndighetens meddelanden ISSN 1653-994X Kronofogdemyndighetens information om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön KFM M Inledning Kronofogdemyndigheten (Kronofogden) har beslutat

Läs mer

Kronofogdemyndighetens meddelanden

Kronofogdemyndighetens meddelanden Kronofogdemyndighetens meddelanden ISSN 1653-994X Kronofogdemyndighetens information om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. KFM M Inledning Kronofogdemyndigheten har utfärdat föreskrifter

Läs mer

14/09/SKUSAN - Vissa kostnader vid bestämmande av betalningsutrymme vid skuldsanering

14/09/SKUSAN - Vissa kostnader vid bestämmande av betalningsutrymme vid skuldsanering 14/09/SKUSAN - Vissa kostnader vid bestämmande av betalningsutrymme vid skuldsanering Dnr 801-4916-09/121 2009-10-28 Vid bedömningen av vad en gäldenär ska få förbehålla sig för sin egen och sin familjs

Läs mer

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning 2014 Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning För dig som är under 65 år och bosatt i Stockholms stad och har hemtjänst, bostad med särskild service, dagverksamhet, trygghetslarm

Läs mer

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning För dig som är under 65 år och bosatt i Stockholms stad och har hemtjänst, bostad med särskild service, dagverksamhet, trygghetslarm

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) F 1.1 AVGIFTS- OCH TAXESYSTEM FÖR INSATSER INOM VERKSAMHETEN HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG FR.O.M. 2012-03-01 1. Inledning Kommunen får, enligt 8 kap Socialtjänstlagen (SoL), ta ut avgifter

Läs mer

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag (FKFS 2009:20) Inledande bestämmelser

Läs mer

Pensionsmyndighetens författningssamling

Pensionsmyndighetens författningssamling Pensionsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-4745 Pensionsmyndighetens föreskrifter om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd; Utkom från trycket den 23

Läs mer

Riktlinjer Avgifter inom vård och omsorg

Riktlinjer Avgifter inom vård och omsorg 1(6) Vård, och IFO Antagen av Kommunstyrelsen 2014.356 730 171/14 Riktlinjer Avgifter inom vård och 2 Innehåll Riktlinjer Avgifter inom vård och... 1 Inledning... 3 Grunderna vid beslut om avgift... 3

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1993:8 BIDRAG B PENSION P Utkom från trycket den 28 juni 1993 Riksförsäkringsverkets föreskrifter om beräkning

Läs mer

Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m.

Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m. 1(8) Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m. Vid prövningen av ansökningar om verkställighet där Försäkringskassan trätt i barnets ställe enligt 19 kap. 28-29 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Avgifter och tillämpningsanvisningar

Avgifter och tillämpningsanvisningar Avgifter och tillämpningsanvisningar för hemtjänst, hyror och måltidskostnader Gäller fr o m 2010-01-01 HEMTJÄNSTAVGIFT Vem skall betala hemtjänstavgift? Avgift erläggs för bistånd enligt 4 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

Avgifter avseende Hjälp i hemmet, Trygghetslarm, Korttidsvistelse samt Dagverksamhet.

Avgifter avseende Hjälp i hemmet, Trygghetslarm, Korttidsvistelse samt Dagverksamhet. Omsorgsförvaltningen TAXA 2008 AVGIFTER I ORDINÄRT BOENDE 1(6) Avgifter avseende Hjälp i hemmet, Trygghetslarm, Korttidsvistelse samt Dagverksamhet. Taxan gäller från och med 1 juli 2002 och senast reviderad

Läs mer

Riktlinjer Handläggning av avgifter och hyror

Riktlinjer Handläggning av avgifter och hyror Riktlinjer Handläggning av avgifter och hyror Antagen av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx Innehåll Inledning...3 Högkostnadsskydd(maxtaxa)...3 Inkomster...3 Makars inkomster...4 Sambors inkomster...4 Boendekostnad...4

Läs mer

Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eslövs kommun 2008

Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eslövs kommun 2008 Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eslövs kommun 2008 Allmänt om avgifter Kommunens möjlighet att ta ut avgifter inom äldre- och handikappomsorg regleras i social-tjänstlagens 8:e kapitel. Kommunfullmäktige

Läs mer

Avgifter inom äldreomsorgen inklusive tillämpningsanvisningar

Avgifter inom äldreomsorgen inklusive tillämpningsanvisningar Avgifter inom äldreomsorgen inklusive tillämpningsanvisningar Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-22, 63 1. Allmänt...3 2. Begreppsdefinitioner...3 2.1 Förkortningar... 3 2.2 Prisbasbelopp... 3 2.3 Förbehållsbelopp...

Läs mer

Minimibeloppet för 2014 är för ensamstående 5012 kr och för makar/sammanboende 4235 kr/person Detta skall täcka normalkostnader för följande poster:

Minimibeloppet för 2014 är för ensamstående 5012 kr och för makar/sammanboende 4235 kr/person Detta skall täcka normalkostnader för följande poster: Borgholms kommuns taxor 2014 SOCIALNÄMNDEN Avgifter för vård och omsorg Inkomstbegrepp Avgiftsunderlaget beräknas utifrån de aktuella förvärvs- och kapitalinkomster som är skattepliktiga enligt inkomstskattelagstiftningen.

Läs mer

Försäkringskassans författningssamling

Försäkringskassans författningssamling Försäkringskassans författningssamling ISSN 1652-8735 Försäkringskassans föreskrifter om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadstillägg till pensionärer m.fl.; Utkom från trycket den 17 december

Läs mer

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \ r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara

Läs mer

Social- och omsorgskontoret Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning

Social- och omsorgskontoret Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning Social- och omsorgskontoret Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning Gäller från 1 februari 2015 Innehåll Om kommunens avgifter... 3 Avgifter för dig som bor i eget/ordinärt boende... 4

Läs mer

TAXOR OCH AVGIFTER ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN

TAXOR OCH AVGIFTER ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN OCKELBO KOMMUN TAXOR OCH AVGIFTER ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN inkl TILLÄMPNINGSANVISNINGAR 2011 KF 56/04 Reviderad SN 86/05 Reviderad SN 104/05 Reviderad SN 86/06 Reviderad SN 56, 68/08 Reviderad SN 47,

Läs mer

Avgifter för äldreomsorg

Avgifter för äldreomsorg Avgifter för äldreomsorg 2015 Göteborg Stad tar ut avgifter för service, stöd och omvårdnad inom äldreomsorgen. Din kostnad beror på vilken inkomst du har, samt hur mycket och vilken slags hjälp du får.

Läs mer

Avgifter i hemvård och särskilt boende 2015

Avgifter i hemvård och särskilt boende 2015 Avgifter i hemvård och särskilt boende 2015 2 Innehållsförteckning Avgifter inom äldreomsorgen i Skara kommun... 4 Avgiftsunderlag... 4 Förbehållsbelopp... 5 Särskild prövning av förbehållsbelopp... 6

Läs mer

Avgifter för Vård och omsorg/ Boendestöd 2015

Avgifter för Vård och omsorg/ Boendestöd 2015 Avgifter för Vård och omsorg/ Boendestöd 2015 Information kring avgifter och beräkningar enligt maxtaxan Gäller fr o m 2015-03-01-2016-02-29 Maxtaxa gällande avgifter för vård och omsorg och avgifter för

Läs mer

Maxtaxa 2010. Särskilt boende

Maxtaxa 2010. Särskilt boende Maxtaxa 2010 Särskilt boende Maxtaxa 2010 Särskilt boende Gävle kommun har satt en övre gräns för hur mycket omvårdnaden får kosta varje person per månad. Det kallas maxtaxa och beloppet är 1 696 kronor/månad

Läs mer

Gullspångs kommun. Äldreomsorgsavgifter

Gullspångs kommun. Äldreomsorgsavgifter Gullspångs kommun Äldreomsorgsavgifter 2012 Kommunfullmäktige har 2011-12-12 152 fattat beslut om följande avgifter inom äldreomsorgen Hemvård Förbehållsbelopp Förbehållsbeloppet består av hyra, minimibelopp

Läs mer

Avgifter 2015. För dig som har insatser från: Äldreomsorgen Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Hemsjukvården

Avgifter 2015. För dig som har insatser från: Äldreomsorgen Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Hemsjukvården Avgifter 2015 För dig som har insatser från: Äldreomsorgen Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Hemsjukvården I Västerviks kommun finns en avgift för hemtjänst, hemsjukvård, trygghetslarm och

Läs mer

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Allmänt Riktlinjer för avgifter i vård och omsorg Melleruds kommun fr.o.m. Avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende regleras i 8 kap socialtjänstlagen

Läs mer

INFORMATION OM AVGIFTER. Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende

INFORMATION OM AVGIFTER. Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende INFORMATION OM AVGIFTER Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende Mars 2014 Februari 2015 Innehåll Information om avgifter... 3 Avgift omsorg i hemmet... 3 Trygghetslarm... 3 Matleverans...

Läs mer

Avgifter. Vård och omsorg. Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71. Telefon växel 0410-73 30 00

Avgifter. Vård och omsorg. Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71. Telefon växel 0410-73 30 00 Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Telefon växel 0410-73 30 00 Öppettider Måndag - torsdag 8-16.30 Fredag 8-15.30 E-post: socialforvaltningen@trelleborg.se Hemsida:

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Tillhör kfs 50:2 Rev 2002-12-11 1(9)

EKERÖ KOMMUN Tillhör kfs 50:2 Rev 2002-12-11 1(9) Rev 2002-12-11 1(9) Kommentarer till HEMTJÄNSTTAXA Taxan är insats- och inkomstrelaterad samt innehåller "golv" och "tak" i form av lägsta och högsta avgifter. Taxan innehåller bl a bestämmelser för inkomstberäkning

Läs mer

Skuldsanering. Personuppgifter (bifoga personbevis) Namn. Budget- och skuldrådgivare Har du fått råd och stöd hos budget- och skuldrådgivare?

Skuldsanering. Personuppgifter (bifoga personbevis) Namn. Budget- och skuldrådgivare Har du fått råd och stöd hos budget- och skuldrådgivare? Blanketten ska lämnas till Ansökan Skuldsanering Personuppgifter (bifoga personbevis) Namn 1 Siffror inom ring hänvisar till broschyren Skuldsanering KFM 935. Läs broschyren innan du fyller i blanketten.

Läs mer

Vård- och omsorgstaxa

Vård- och omsorgstaxa Vård- och omsorgstaxa Gäller från och med 1:a januari 2015 1 Innehåll Förutsättningar vid beräkning av avgifter 3 Garanterad levnadsnivå Individuella tillägg på förbehållsbeloppet 4 Avdrag på förbehållsbeloppet

Läs mer

Avgifter 2013 - för omsorgsservice

Avgifter 2013 - för omsorgsservice Avgifter 2013 - för omsorgsservice Reviderad 2013-04-17 Innehållsförteckning Avgifter gällande äldreomsorg 3 Inkomstuppgifter 3 Vid beräkning av avgiftsutrymme för makar 3 Bostadskostnad 3 Hur räknar jag

Läs mer

Tillämpningsanvisningar Avgifter för vård och omsorg 2014

Tillämpningsanvisningar Avgifter för vård och omsorg 2014 Tillämpningsanvisningar 20131203 11 Fastställd av omsorgsnämnden 20131218 Gäller 1 april 2014 t.o.m 31 mars 2015 Tillämpningsanvisningar Avgifter för vård och omsorg 2014 2 2 Tillämpningsanvisningar för

Läs mer

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas Bostadsbidrag information om bostadskostnad och inkomst Bostadskostnad och bostadsyta Bidragsgrundande bostadskostnad Du söker bostadsbidrag utifrån din bidragsgrundande Den bidragsgrundande bostadskostnaden

Läs mer

Upplysningar om lönegarantihandläggning

Upplysningar om lönegarantihandläggning Upplysningar om lönegarantihandläggning 1. Upplysningar till blanketterna m.m. Blankett B1, KFM 9580, bör användas för beslut om lönegaranti, både bifall och avslag. Blankett B2, KFM 9581, bör användas

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 januari 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 6 oktober 2006

Läs mer

Om Försörjningsstöd. Utg 1501

Om Försörjningsstöd. Utg 1501 Om Försörjningsstöd Utg 1501 Vem kan få försörjningsstöd? I socialtjänstlagen 4 Kap. 1 st följande; Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till

Läs mer

Avgifter för Hemtjänst 2011

Avgifter för Hemtjänst 2011 Avgifter för Hemtjänst 2011 Vad baseras avgiften på? Hemtjänstinsatserna i Härnösand: hemtjänst insatser i form av: - matdistribution - trygghetslarm Dessa insatser har en avgift enligt en särskild taxa,

Läs mer

Avgifter inom Vård & Omsorg. Information från Socialförvaltningen i Simrishamns kommun. (SoL och HSL)

Avgifter inom Vård & Omsorg. Information från Socialförvaltningen i Simrishamns kommun. (SoL och HSL) Avgifter inom Vård & Omsorg Information från Socialförvaltningen i Simrishamns kommun (SoL och HSL) 2007 Riksdagen beslutade i november 2001 om nya regler för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen

Läs mer

Avgifter. Vård och Omsorg

Avgifter. Vård och Omsorg Stenungsunds kommun Avgifter för Vård och Omsorg År 2015 Innehållsförteckning OLIKA TYPER AV AVGIFTER... 3 AVGIFTSUNDERLAG... 4 FÖRBEHÅLLSBELOPP... 5 HÖGSTA AVGIFT FÖR OMSORG, MAXTAXA... 6 VAD INGÅR I

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Utgiven av: Omsorgsavdelningen Vellinge kommun Uppdaterad 2015-07-03 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

Avgifter inom vård och omsorg i Leksands kommun Avgifterna gäller från och med 2014-01-01

Avgifter inom vård och omsorg i Leksands kommun Avgifterna gäller från och med 2014-01-01 Avgifter inom vård och omsorg i Leksands kommun Avgifterna gäller från och med 2014-01-01 Avgiften för hemtjänst är inkomstrelaterad och beror på vilka insatser du är beviljad och hur mycket du kan betala.

Läs mer

Trygghetslarm Trygghetslarm kostar 208 kronor per månad. Extra larmknapp kostar 52 kronor per månad.

Trygghetslarm Trygghetslarm kostar 208 kronor per månad. Extra larmknapp kostar 52 kronor per månad. Sida 1(5) Avgifter för hemtjänst i eget boende Kommunen har enligt socialtjänstlagen rätt att ta ut avgifter för den service och personliga omvårdnad som ges inom hemtjänsten. I denna skrift kan du läsa

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2012-09-20 TAXA FÖR INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN.

Vård- och omsorgsförvaltningen 2012-09-20 TAXA FÖR INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Vård- och omsorgsförvaltningen 2012-09-20 TAXA FÖR INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Inledning Kommunfullmäktige har i juni 2012 beslutat om ny taxa och tillämpningsföreskrifter

Läs mer

Avgifter. inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016

Avgifter. inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016 Avgifter inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016 1 Allmänt om avgifter För vissa tjänster och serviceinsatser för äldre och funktionsnedsatta betalar du en avgift. Kommunfullmäktige har fastställt

Läs mer

Avgifter inom äldre och handikappomsorgen.

Avgifter inom äldre och handikappomsorgen. TAXA 2010 1(7) Avgifter inom äldre och handikappomsorgen. Avgiften baseras på varje enskild persons avgiftsutrymme som beräknas enligt följande: 1. Inkomst 2. Minimibelopp 3. Eventuell sänkning av minimibelopp

Läs mer

Hemsjukvård/Rehabilitering 250 kr / månad Ledsagning enligt socialtjänstlagen per tillfälle inklusive första timmen 50 kr per halvtimme därefter

Hemsjukvård/Rehabilitering 250 kr / månad Ledsagning enligt socialtjänstlagen per tillfälle inklusive första timmen 50 kr per halvtimme därefter Avgifter Omsorgsförvaltningen Trollhättan 2015 Avgift Hemtjänst och Boendestöd Nivå 1 534 kr / månad Nivå 2 890 kr / månad Nivå 3 1246 kr / månad Nivå 4 1780 kr / månad Korttidsvistelse 59 kr / dygn Trygg

Läs mer

Svedala Kommuns 2:09 Författningssamling 1(8)

Svedala Kommuns 2:09 Författningssamling 1(8) Författningssamling 1(8) Avgifter inom äldre- och handikappomsorg antagen av kommunfullmäktige 2002-08-14, 59 Förbehållsbelopp Gäller från 2002-07-01 Kommunen skall besluta om den enskildes förbehållsbelopp

Läs mer

OMVÅRDnad GÄVLE. Maxtaxa 2015. Hjälp i hemmet

OMVÅRDnad GÄVLE. Maxtaxa 2015. Hjälp i hemmet OMVÅRDnad GÄVLE Maxtaxa 2015 Hjälp i hemmet Maxtaxa 2015 Hjälp i hemmet Gävle kommun har en övre gräns för hur mycket omvårdnaden får kosta varje person per månad. Det kallas maxtaxa och beloppet är 1

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1999:800 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Om du väljer att avstå från att lämna uppgifter innebär detta att du får betala full avgift enligt kommunens taxa.

Om du väljer att avstå från att lämna uppgifter innebär detta att du får betala full avgift enligt kommunens taxa. Avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) Hur mycket du betalar är individuellt och beror på din ekonomi. För att kunna göra en sådan bedömning behöver omsorgsförvaltningen veta vilka inkomster

Läs mer

Avgiftsutrymmet beräknas enligt följande:

Avgiftsutrymmet beräknas enligt följande: AVGIFTER FÖR VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT STÖD ENLIGT SOCIAL- TJÄNSTLAGEN OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN Föreliggande avgiftsbestämmelser utgår från Riksdagens beslut den 14 november 2001 om nya regler för

Läs mer

Avgifter inom Äldre- och handikappomsorgen 2014

Avgifter inom Äldre- och handikappomsorgen 2014 Avgifter inom Äldre- och handikappomsorgen 2014 Information kring avgifter och beräkningar av avgiftsutrymme Fastställd av kommunfullmäktige den 25 mars 2013, 51. Revidering av belopp för Maxtaxa och minimibelopp

Läs mer

omvårdnad GÄVLE Maxtaxa 2015 Vård- och omsorgsboende

omvårdnad GÄVLE Maxtaxa 2015 Vård- och omsorgsboende omvårdnad GÄVLE Maxtaxa 2015 Vård- och omsorgsboende Maxtaxa 2015 Vård- och omsorgsboende Gävle kommun har en övre gräns för hur mycket omvårdnaden får kosta varje person per månad. Det kallas maxtaxa

Läs mer

Vad kostar det? AVGIFTER FÖR ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDERSOMSORG 2015 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vad kostar det? AVGIFTER FÖR ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDERSOMSORG 2015 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad kostar det? AVGIFTER FÖR ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDERSOMSORG 2015 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad kostar mina insatser inom äldreoch funktionshindersomsorg? Norrköpings kommun tar ut en avgift för vård

Läs mer

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning?

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning? Handikappersättning Du som är över 19 år kan få handikappersätt ning om du behöver extra hjälp eller har extra kostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är inte graden av nedsättning

Läs mer

Vid all handläggning inom arbetslivsförvaltningens enhet för försörjningsstöd gäller följande föreskrifter.

Vid all handläggning inom arbetslivsförvaltningens enhet för försörjningsstöd gäller följande föreskrifter. ARBETSLIVSFÖRVALTNINGEN Tillämpningsanvisningar avseende försörjningsstöd år 2009 Regeringen fattar varje år beslut om ändringar i den del av socialtjänstförordningen som behandlar riksnormen. I riksnormen

Läs mer

Socialförvaltningen Verksamhetsområdena äldreomsorg och funktionshinder. Omsorgsavgifter 2015. För äldre och personer med funktionsnedsättning

Socialförvaltningen Verksamhetsområdena äldreomsorg och funktionshinder. Omsorgsavgifter 2015. För äldre och personer med funktionsnedsättning Socialförvaltningen Verksamhetsområdena äldreomsorg och funktionshinder Omsorgsavgifter 2015 För äldre och Avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) Hur mycket du betalar är individuellt och

Läs mer

Avgifter inom Vård och omsorg år 2010

Avgifter inom Vård och omsorg år 2010 Avgifter inom Vård och omsorg år 2010 1(8) Förbehållsbelopp Kommunen ska besluta om den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna levnadskostnader med ledning av ett minimibelopp. Den faktiska boendekostnaden

Läs mer

Skuldsanering. Personuppgifter Namn. Budget- och skuldrådgivare Har du fått råd och stöd hos budget- och skuldrådgivare? Bostadsförhållanden

Skuldsanering. Personuppgifter Namn. Budget- och skuldrådgivare Har du fått råd och stöd hos budget- och skuldrådgivare? Bostadsförhållanden Blanketten ska lämnas till Ansökan Skuldsanering Personuppgifter Namn 1 Siffror inom ring hänvisar till broschyren Skuldsanering KFM 935. Läs broschyren innan du fyller i blanketten. Adress Telefonnummer

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd

Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 3

Läs mer

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Socialförsäkringsbalk (2010:110) Socialförsäkringsbalk (2010:110) 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 /Upphör att gälla U:2013-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7

Läs mer

Avgifter för äldreomsorg och funktionsnedsättning i Eslövs kommun

Avgifter för äldreomsorg och funktionsnedsättning i Eslövs kommun Avgifter för äldreomsorg och funktionsnedsättning i Eslövs kommun Allmänt om avgifter För vissa tjänster och serviceinsatser för äldre och personer med funktionsnedsättning tar kommunen ut avgifter. Kommunfullmäktige

Läs mer

Avgifter 2014 Version 1.0 20080610 Vård och Omsorg Version 4.1 20140103 Vård och Omsorg

Avgifter 2014 Version 1.0 20080610 Vård och Omsorg Version 4.1 20140103 Vård och Omsorg Avgifter 2014 Version 1.04.1 20080610 20140103 Vård Vård och och Omsorg Omsorg Avgiftsbeslutet Insatserna benämns omvårdnad/service oavsett boendeform. Trosa kommun tillämpar maxtaxan enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Avgifter inom Vård och omsorg

Avgifter inom Vård och omsorg Sunne kommun Avgifter inom Vård och omsorg Information från Socialförvaltningen i Sunne kommun (SoL och HSL) 2015 Innehållsförteckning. Taxa. Avgifter inom eget boende, särskilt boende. 1. Lagrum 2. Så

Läs mer

Mat Maten i äldreboendet kostar 3 319 kr i månaden. Då ingår frukost, lunch, kvällsmat och mellanmål/kaffe.

Mat Maten i äldreboendet kostar 3 319 kr i månaden. Då ingår frukost, lunch, kvällsmat och mellanmål/kaffe. Sida 1(5) Omsorgsavgifter i äldreboende Kommunen har enligt socialtjänstlagen rätt att ta ut avgifter för den service och personliga omvårdnad som ges inom kommunens äldreboenden. I denna skrift kan du

Läs mer

Avgifter inom socialförvaltningen i Kinda kommun. 1 Inledning 1.1 Maxavgift/högkostnadsskydd

Avgifter inom socialförvaltningen i Kinda kommun. 1 Inledning 1.1 Maxavgift/högkostnadsskydd KINDA KOMMUN Socialförvaltningen, vård och omsorg 2011-01-01 Avgifter inom socialförvaltningen i Kinda kommun 1 Inledning 1.1 Maxavgift/högkostnadsskydd 1.2 Förbehållsbelopp 2 Kinda kommuns taxor och avgifter

Läs mer

Avgifter inom Vård och omsorg år 2013

Avgifter inom Vård och omsorg år 2013 Avgifter inom Vård och omsorg år 2013 1(8) Förbehållsbelopp Kommunen ska besluta om den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna levnadskostnader med ledning av ett minimibelopp. Den faktiska boendekostnaden

Läs mer

Avgifter och matkostnader 2015. inom Hemvårdsförvaltningen

Avgifter och matkostnader 2015. inom Hemvårdsförvaltningen Avgifter och matkostnader 2015 inom Hemvårdsförvaltningen Avgiftsbroschyr_tryck.indd 1 2015-03-26 08:39 Innehållsförteckning Information om avgifter...3 Avgiftsuttag...3 Maxtaxa...4 Faktura/betalning...4

Läs mer

Bostadsbidrag. till barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Hemmaboende barn. Barn som bor hos dig ibland

Bostadsbidrag. till barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Hemmaboende barn. Barn som bor hos dig ibland Fk 4062-4 Fa Bostadsbidrag till barnfamiljer Uppdaterad 060101 Den ekonomiska familjepolitiken omfattar ett antal förmåner, bl.a. barnbidrag, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, vårdbidrag, underhållsstöd

Läs mer

4 Några utländska system... 27 4.1 Danmark... 27 4.2 Finland... 28 4.3 Holland... 30 4.4 Frankrike... 30

4 Några utländska system... 27 4.1 Danmark... 27 4.2 Finland... 28 4.3 Holland... 30 4.4 Frankrike... 30 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Promemorians författningsförslag... 9 1.1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken... 9 1.2 Förslag till förordning om ändring i utsökningsförordningen

Läs mer

ommuns författningssamling

ommuns författningssamling Vård- och omsorgsnämndens förslaq till ändrinqar är markerade med överrespektive understruken text Kommunstyrelsens handling nr 1 U/ UU~ V~r'~=-Qçb_QJILSQJ9 s n~itd_cj.i~_ha n dl i ng.ol3.2 -O~ I ommuns

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun Information om ekonomiskt bistånd - i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Rätten till bistånd I 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) regleras den enskildes rätt till bistånd. Ekonomiskt bistånd är inkomst- och

Läs mer

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR 1 Dnr 3.1-16/2013 KOMMUNALT BOSTADSBIDRAG för personer med funktionsnedsättning KBH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR Gäller fr.o.m. 2013-01-01 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg 2015. Hemtjänst

Avgifter för vård och omsorg 2015. Hemtjänst Avgifter för vård och omsorg 2015 Hemtjänst Avgifter för hemtjänst 2015 Den lag som i huvudsak styr kommunens rätt att ta ut avgifter för vård och omsorg är socialtjänstlagen. Hemtjänst kan de som behöver

Läs mer

Avgifter inom socialförvaltningen. Vård och omsorg

Avgifter inom socialförvaltningen. Vård och omsorg Avgifter inom socialförvaltningen Vård och omsorg 2015 2 1 Inledning 1.1 Maxavgift/högkostnadsskydd 1.2 Förbehållsbelopp 2 Kinda kommuns taxor och avgifter 2.1 Omsorgsavgifter ordinärt boende 2.2 Omsorgsavgifter

Läs mer

Hemtjänst och hemsjukvård kallas tillsammans hemvård.

Hemtjänst och hemsjukvård kallas tillsammans hemvård. Hemvård Hemtjänst och hemsjukvård kallas tillsammans hemvård. Avgiften för hemvård betalas månadsvis, 12 månader om året. Räkningen skall betalas senast den siste i månaden. Även om du anlitar en annan

Läs mer

AVGIFTER. inom Kommunal Vård-, Omsorg- och Service. insatser i Boxholms kommun. Gäller från och med 1 FEBRUARI 2015. och ersätter tidigare taxor

AVGIFTER. inom Kommunal Vård-, Omsorg- och Service. insatser i Boxholms kommun. Gäller från och med 1 FEBRUARI 2015. och ersätter tidigare taxor AVGIFTER inom Kommunal Vård-, Omsorg- och Service insatser i Boxholms kommun Gäller från och med 1 FEBRUARI 2015 och ersätter tidigare taxor 2 (8) Information om avgifter. Riksdagsbeslut reglerar vad kommunen

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1981:3 PENSIONERING P Utkom från trycket den 3 juni 1981 Kungörelse om ändring i kungörelsen (RFFS 1979:5)

Läs mer

Avgifter. inom äldre- och handikappomsorgen. Gäller till och med 31 december 2014. Socialförvaltningen

Avgifter. inom äldre- och handikappomsorgen. Gäller till och med 31 december 2014. Socialförvaltningen Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen Gäller till och med 31 december 2014 Socialförvaltningen Bakgrund Regeringens regler från 2002 innebär att ingen ska behöva betala så höga avgifter att de har

Läs mer

Stöd och omvårdnad. Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning

Stöd och omvårdnad. Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning Stöd och omvårdnad Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning Gäller från 1 januari 2015 2 Information om avgifter Från och med 1 januari 2015 till och med 31 december 2015 Du som har svårt

Läs mer

EXEMPEL PÅ EN ANSÖKAN

EXEMPEL PÅ EN ANSÖKAN Blanketten ska lämnas till EXEMPEL PÅ EN ANSÖKAN Ansökan Skuldsanering Personuppgifter Namn Adress Telefonnummer E-postadress Har du tidigare beviljats skuldsanering? Om ja, ange hos vilken kronofogdemyndighet

Läs mer

Avgifter 2015. Avgifter inom vård och omsorg - äldre och funktionshindrade

Avgifter 2015. Avgifter inom vård och omsorg - äldre och funktionshindrade Avgifter 2015 Avgifter inom vård och omsorg - äldre och funktionshindrade Avgifter inom vård och omsorg Hjo kommun tar ut en avgift för den hjälp du får, antingen i form av hemvård, särskilt boende, dagverksamhet

Läs mer

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer Bostadstillägg till pensionärer Pensionärer med låga inkomster kan få bostadstillägg. Hur mycket du kan få i bostadstillägg beror på både dina bostadskostnader och dina inkomster. En ansökan om bostadstillägg

Läs mer

3 kap. Kostnadsersättningar m.m.

3 kap. Kostnadsersättningar m.m. 1 (9) 3 kap. Kostnadsersättningar m.m. Ersättning vid tjänsteresa och förrättning Vissa definitioner 1 Flerdygnsförrättning Förrättning Förrättningsställe IL Tjänsteresa Tjänsteställe Traktamente Vanliga

Läs mer

Datum Sida 12-11-06 1(9) Avgifter inom Vård- och omsorg 2012-02-01

Datum Sida 12-11-06 1(9) Avgifter inom Vård- och omsorg 2012-02-01 Datum Sida 12-11-06 1(9) Avgifter inom Vård- och omsorg 2012-02-01 2(9) Innehåll Avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen... 3 Avgiftsutrymme... 3 Allmän omprövning... 3 Inkomst... 3 Förbehållsbelopp...

Läs mer

Avgifter och tillämpningsanvisningar för vård och omsorg

Avgifter och tillämpningsanvisningar för vård och omsorg Avgifter och tillämpningsanvisningar för vård och omsorg Gäller from 2015-01-01 (Reviderad ändring maxbelopp år 2015) Beslutad av Kommunfullmäktige 2012-12-17 100 HEMTJÄNST Avgifter för beviljade insatser

Läs mer

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Gäller för perioden 2011-03-01 2012-02-28

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Gäller för perioden 2011-03-01 2012-02-28 AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN Gäller för perioden 2011-03-01 2012-02-28 Innehållsförteckning Sida Information om avgifter 2 Information om hemförsäkring 3 Så här räknar vi ut din avgift 3-4

Läs mer

Avgifter inom vård och omsorg Avgift betalas alltid av varje person som erhåller en insats, inte per hushåll.

Avgifter inom vård och omsorg Avgift betalas alltid av varje person som erhåller en insats, inte per hushåll. Avgifter inom Vård och Omsorg 2014 Avgifter inom vård och omsorg Avgift betalas alltid av varje person som erhåller en insats, inte per hushåll. Hemtjänstavgift Hemtjänstavgift beräknas på beviljade timmar

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Taxa för hemvårdsavgift Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Taxa Socialnämnden Socialtjänsten Antagen 2012-11-12, Kf 87/12 Ansvar Socialchefen Hemvård Hemtjänst och

Läs mer

Blankett för beräkning av vård- och omsorgsavgift 2015

Blankett för beräkning av vård- och omsorgsavgift 2015 Blankett för beräkning av 1. Personuppgifter Efternamn Förnamn Personnummer Adress Postadress Telefon Civilstånd Gift/registrerad partner Sammanboende Gift, lever åtskild Ensamboende/ änka/ änkling, maka/

Läs mer

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Gäller för perioden 2013-01-01 2013-12-31

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Gäller för perioden 2013-01-01 2013-12-31 AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN Gäller för perioden 2013-01-01 2013-12-31 Innehållsförteckning Sida Information om avgifter 2 Information om hemförsäkring 3 Så här räknar vi ut din avgift 3-4

Läs mer