Lag om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lag om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning"

Transkript

1 NR 21 OKTOBER 2008 REDAKTÖR: Jur kand Jenny Welander Wadström ANSVARIG UTGIVARE: Advokat Magnus Wallander Stockholm KONTAKTPERSONER: Advokat Magnus Wallander, Stockholm Advokat Henric Diefke, Göteborg Advokat Madeleine Rydberger, Malmö Dr. Christian Bloth, Rechtsanwalt, Frankfurt Nyhetsbrev ARBETSRÄTT OCH PENSIONER I det här numret av nyhetsbrevet redogör vi för den nya diskrimineringslagen som kommer att träda i kraft den 1 januari 2009 samt en rad intressanta avgöranden från Arbetsdomstolen som har meddelats under de senaste månaderna. Bl.a. har Arbetsdomstolen i tre olika domar haft anledning att fördjupa sig i begreppet verksamhetsövergång samt i de kollektivavtalsfrågor som kan uppkomma i samband med en övergång. Arbetsdomstolen har även i ett mål prövat huruvida det utgjorde diskriminering att uppställa ett högt ställt språkkrav vid rekrytering för en receptionisttjänst. NY LAGSTIFTNING Ny diskrimineringslag I Nyhetsbrevet nr 19 från oktober 2007 nämndes regeringens planer på att utforma en mer sammanhållen diskrimineringslagstiftning. Riksdagen har nu antagit en ny diskrimineringslag som börjar gälla den 1 januari Den nya diskrimineringslagen kommer att ersätta följande arbetsrättsliga diskrimineringslagar. Jämställdhetslagen Lag om förbud mot diskriminering Lag om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning De diskrimineringsgrunder som finns i de nuvarande arbetsrättsliga diskrimineringslagarna kommer fortsättningsvis att regleras i en sammanhållen lagstiftning. Därutöver har två nya diskrimineringsgrunder tillkommit: könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har i förarbetena uppgetts innefatta dels en persons mentala kön, dvs. en persons självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker sitt sociala kön exempelvis med kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr. Begreppet karakteriseras av ett s.k. könsöverskridande moment, vilket betyder att det även träffar förhållanden som ligger bortom eller utanför vad som vanligen menas med kön. Diskrimineringsgrunden omfattar situationer som att någon inte identifierar sig som kvinna eller man, och att någon genom sin klädsel, eller på annat sätt ger uttryck för att till höra ett annat kön än det som han eller hon ser som sitt eget. Diskrimineringsgrunden har inga skarpa avgränsningar. Avsikten är att den som identifierar sig eller uttrycker sig som transvestit eller intersexuell ska kunna åberopa diskrimineringsförbudet. Förbudet mot åldersdiskriminering följer direkt av det EG-rättsliga arbetslivsdirektivet (2000/78/EG). Med ålder avses en persons uppnådda levnadslängd och innebär förbud mot diskriminering på grund av både hög och låg ålder. Det aktuella förbudet är dock förenat med några undantag. Undantag kan exempelvis vara aktuellt när ålder är ett verkligt yrkeskrav för en nyanställning. Ett annat undantag är att det fortfarande kommer att vara tillåtet att tillämpa åldersgränser för rätt till pensions-, efterlevandeeller invaliditetsförmåner i individuella avtal såväl som i kollektivavtal. Det kommer också att vara tillåtet att särbehandla på grund av ålder om beslutet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Det sistnämnda undantaget innebär att det fortfarande är tillåtet att använda sig av ålderskriterier som förekommer i kollektivavtal när det gäller minimilöner, förlängd semester och uppsäg- sid 1

2 ningstider, eftersom ålderskravet för sådana villkor har ett legitimt syfte. Däremot anses en arbetsgivares önskemål om att bibehålla en homogen åldersammansättning av arbetsstyrkan inte vara ett godtagbart skäl att neka någon t.ex. en anställning. Precis som tidigare förbjuds såväl direkt som indirekt diskriminering. Arbetsgivare som bryter mot diskrimineringslagen kommer att förpliktas att till den drabbade betala en s.k. diskrimineringsersättning. Den nya diskrimineringslagen kommer även att i viss utsträckning gälla utanför det arbetsrättsliga området. En ny sammanslagen myndighet Diskrimineringsombudsmannen - kommer att ha tillsyn över att lagen följs. Detta innebär att de nuvarande fyra diskrimineringsmyndigheterna kommer att försvinna. Ny chef för Diskrimineringsombudsmannen kommer att vara Katri Linna, som i skrivande stund har uppdraget som Ombudsman mot etnisk diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen kommer att ha rätt att i domstol föra talan för en enskild person som anser sig ha blivit diskriminerad. En sådan talerätt kommer också att tillkomma vissa intresseorganisationer. I sammanhanget ska det nämnas att Arbetsdomstolen (AD) kommer att ha en annan sammansättning i mål om diskriminering enligt diskrimineringslagen. AD kommer att vara domför med fem ledamöter, varav endast två är utsedda av arbetsmarknadens parter. Om parterna i målet begär det, ska målet prövas av en sammansättning med sju ledamöter. (Prop. 2007/08:98, prop. 2007/08:72) Kontaktperson: Jur kand Ronak Moradi, e- post NYTT FRÅN ARBETSDOMSTOLEN Tre rättsfall angående verksamhetsövergång Allmänt om 6 b LAS Av 6 b lagen om anställningsskydd (LAS) följer att vid en s.k. verksamhetsövergång har samtliga anställda som hör till överlåtna verksamheten rätt att övergå till förvärvaren på oförändrade villkor. Bestämmelsen om verksamhetsövergång i 6 b LAS bygger på ett EG-rättsligt direktiv - överlåtelsedirektivet. det s.k. EG-domstolen har tolkat överlåtelsebegreppet extensivt och bl.a. fastslagit att det ska vara fråga om en övergång av en organiserad ekonomisk enhet som bibehåller sin identitet under och efter överlåtelsen. Frågan om en verksamhetsövergång föreligger enligt 6 b LAS ska avgöras enligt en helhetsbedömning. EG-domstolen fastslog i den s.k. Spijkers-domen sju kriterier som ska ligga till grund för denna bedömning: 1) arten av företag eller verksamhet, 2) om företagets materiella tillgångar har överlåtits eller inte, 3) värdet av överlåtna immateriella tillgångar vid överlåtelsetidpunkten, 4) i vilken mån anställda har tagits över av förvärvaren, 5) om kunderna tagits över eller inte, 6) graden av likhet mellan verksamheten före och efter överlåtelsen, samt 7) om och hur länge verksamheten har legat nere. AD har nyligen, i två skilda domar, tagit ställning till om en övergång av tjänster från en underleverantör till en annan underleverantör kan anses utgöra en verksamhetsövergång. Var byte av bemanningsföretag en verksamhetsövergång? Ett bolag som bedrev truckentreprenad inom skogsindustrin (Bolaget) hade använt sig av en underleverantör för bemanning av truckverksamheten. Underleverantören sade upp avtalet med Bolaget samt 23 truckförare på grund av arbetsbrist. Bolaget ingick därefter ett nytt avtal med ett bemanningsföretag om inhyrning av truckförare. Bemanningsföretaget hade anställt 10 av de 23 truckförarna som blivit uppsagda från den ursprungliga underleverantören. Varken Bolaget eller bemanningsföretaget hade tillämpat reglerna om övergång av verksamhet enligt 6 b LAS. Fackförbundet, som representerade vissa av de truckförare som inte fått anställning hos bemanningsföretaget, väckte talan i AD mot såväl Bolaget som bemanningsföretaget, varvid frågan om huruvida reglerna om verksamhetsövergång var tillämpliga på situationen kom upp till prövning. AD studerade den närmare innebörden av de åtaganden som bemanningsföretaget gjort gentemot Bolaget och kom fram till att bemanningsföretaget inte avsett att ta ett större ansvar än att ställa ett antal truckförare till Bolagets förfogande med rätt för Bolaget att bl.a. utöva arbetsledningen. Det var således fråga om ren personaluthyrning. AD hänvisade till EGdomstolens praxis och i synnerhet det s.k. Jouini-målet och slog fast att även exempelvis delar av administrationen måste sid 2

3 övergå för att det ska anses vara en verksamhetsövergång. Så hade inte skett. Vid en helhetsbedömning hade någon bestående ekonomisk enhet inte övergått till bemanningsföretaget och någon övergång av verksamhet enligt 6 b LAS hade därmed inte varit för handen. (AD 2008 nr 51) Var byte av städentreprenör en verksamhetsövergång? Ett hotell hade ingått ett tjänsteavtal med ett städbolag. Städbolaget sade upp avtalet varvid hotellet slöt ett nytt avtal med ett annat städbolag. Det första städbolaget hade, i och med att avtalet med hotellet hade sagts upp, sagt upp anställda på grund av arbetsbrist. Efter att uppsägningstiden hade löpt ut hade två av de anställda åter börjat arbeta på hotellet, men nu som anställda hos det nya städbolaget. Fackförbundet, till vilket det nya städbolaget var bundet av kollektivavtal, väckte talan i Arbetsdomstolen mot det nya städbolaget för en medlems räkning som inte hade fått anställning där. Enligt fackförbundet hade det skett en verksamhetsövergång enligt 6 b LAS när det senare städbolaget hade tagit över städentreprenaden, vilket innebar att alla anställningsförhållanden borde ha gått över från det första städbolaget till det andra. AD konstaterade att huvuddelen av personalen inte hade anställts av det nya städbolaget och därmed inte övergått. Inte heller hade arbetsledningen eller någon annan del av administration tagits över av det nya städbolaget. Enbart det förhållandet att två anställda hade fått fortsätta arbeta vid hotellet i nya anställningar hos det nya städbolaget medförde inte att det hade skett ett övertagande av en sådan organiserad grupp av arbetstagare som skulle kunna utgöra en ekonomisk enhet. Någon övergång av verksamhet enligt 6 b LAS hade således inte ägt rum. (AD 2008 nr 64) Allmänt om 28 MBL I 28 lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) finns bestämmelser om vilken effekt en verksamhetsövergång enligt 6 b LAS får för de kollektivavtal som de inblandade bolagen kan vara bundna av. För det fall både överlåtaren och förvärvaren är bundna av samma kollektivavtal eller inte är bundna av något kollektivavtal alls uppstår inga problem. Om enbart överlåtaren men inte förvärvaren är bunden av kollektivavtal, innebär verksamhetsövergången att överlåtarens kollektivavtal övergår till förvärvaren som därmed blir bunden av detta kollektivavtal i tillämpliga delar. Om överlåtaren och förvärvaren är bundna av olika kollektivavtal övergår inte överlåtarens kollektivavtal till förvärvaren. I ett sådant fall är dock förvärvaren skyldig att tillämpa anställningsvillkoren i överlåtarens kollektivavtal på den personal som togs över från överlåtaren under en övergångsperiod om ett år. Under denna period kan således förvärvaren vara skyldig att tillämpa olika kollektivavtal på sin personal. I ett nyligen avgjort mål har AD prövat om detta är tillåtet även när överlåtarens kollektivavtal är mindre förmånligt än förvärvarens. Ska de för arbetstagarna mest fördelaktiga kollektivavtalsreglerna alltid tillämpas? Ett bolag hade överlåtit en cateringverksamhet till ett annat bolag och de anställda hade följt med verksamheten enligt reglerna om verksamhetsövergång i 6 b LAS. Förvärvaren hade fortsatt att tillämpa överlåtarens kollektivavtal under ett års tid på de anställda som hade följt med verksamheten. Överlåtarens kollektivavtal var mindre förmånligt utformat än det som förvärvaren tillämpade, vilket innebar att de anställda som hade tagits över från överlåtaren under ett års tid fick sämre anställningsvillkor än deras nya kollegor hos förvärvaren. Fackförbundet för de anställda som följt med till förvärvaren genom verksamhetsövergången, väckte talan i AD och hävdade att bolaget hade gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att inte tillämpa sitt kollektivavtal även på den övertagna personalen. Fackförbundet menade att bestämmelsen om en tillämpning av överlåtarens kollektivavtal under en övergångsperiod om ett år endast gällde när överlåtarens kollektivavtal var förmånligare än det kollektivavtal som förvärvaren tillämpade. AD konstaterade att förbundets uppfattning saknade stöd i ordalydelsen av 28 MBL. Frågan var då om det fanns stöd i andra rättskällor för att bestämmelsen i vissa situationer skulle tillämpas på annat sätt än vad som framgick av ordalydelsen. Syftet med övergångsregeln om ett år var enligt förarbetena att göra arbetstagarens övergång till en ny arbetsgivare så mjuk som möjligt. Lagstiftarens föreföll dock ha utgått från att de villkor som väntade hos den nya arbetsgivaren i regel innebar en försämring och oftast torde regeln just innebära ett skydd mot försämringar. Att regeln i vissa fall kan innebära ett hinder mot förbättringar verkade inte ha varit föremål för överväganden under lagstiftningsprocessen. Den svenska lagstiftaren hade inte lämnat något utrymme för tolkningen att den nya arbetsgivaren trots ordalydelsen i 28 MBL skulle vara skyldig att tillämpa något annat kollektivavtal än överlåtarens såvitt avser den personal som övergått. Inte heller med sid 3

4 stöd av EG-rätten kunde det anses finnas stöd för att arbetsgivaren alltid ska tillämpa de för arbetstagarna mest fördelaktiga anställningsvillkoren, utan EG-rätten sträckte sig inte längre än till att undvika att de arbetstagare som går med i en verksamhetsövergång får försämrade villkor. Bolaget hade således följt gällande regler och fackförbundets talan avslogs. (AD 2008 nr 61) Kontaktperson: Lucas Geisler, e-post Etnisk diskriminering i rekryteringsprocess? Ett bolag som sysslade med utbildning av piloter sökte en vikarie för en tjänst som receptionist. Två kvinnor kallades till intervju hos bolaget; den ena hade svenskt ursprung och den andra (SL) algeriskt. Bolaget valde att anställa personen med svenskt ursprung. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) väckte talan i AD och yrkade allmänt skadestånd i första hand på den grunden att direkt diskriminering hade förekommit, och i andra hand, på den grunden att indirekt diskriminering hade förekommit. AD konstaterade att lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning var tillämplig i målet. Enligt denna lag får en arbetsgivare inte missgynna en arbetssökande genom att behandla henne eller honom sämre än arbetsgivaren behandlar någon annan i en jämförbar situation, om missgynnandet har direkt samband med etnisk tillhörighet (direkt diskriminering). Vidare får en arbetsgivare inte missgynna en arbetssökande genom att tillämpa en bestämmelse eller ett kriterium som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar personer med en viss etnisk tillhörighet (indirekt diskriminering). Detta gäller dock inte om missgynnandet kan motiveras av ett berättigat ändamål och medlen står i proportion till målet med missgynnandet. AD prövade först huruvida direkt diskriminering förekommit, dvs. om SL varit i en jämförbar situation med den som fick platsen samt om det fanns ett samband mellan det faktum att hon inte fick platsen och hennes etniska tillhörighet. Parterna i målet var överens om att SL och den person som fick arbetet hade likvärdiga formella meriter. Arbetsgivarsidan gjorde dock gällande att SL, till skillnad från den andra sökanden, inte hade de personliga egenskaper som krävdes för arbetet och därmed inte befann sig i en jämförbar situation med den person som fick tjänsten. Bl.a. hade god kommunikationsförmåga ansetts vara en viktig personlig egenskap för tjänsten som receptionist. Arbetsdomstolen konstaterade att i bolagets bedömning av den personliga lämpligheten hade ingått en bedömning av SL:s brister i det svenska språket. Det hade således funnits ett samband mellan det förhållandet att SL inte fått arbetet och hennes sätt att tala svenska. Enligt AD hade det dock framgått i målet att den person som fick platsen hade bedömts ha ett försteg i fråga om personlig lämplighet. Därmed befann sig de båda sökanden inte i en jämförbar situation. Direkt diskriminering hade således inte förekommit. Därefter prövade AD huruvida SL indirekt diskriminerats genom att bolaget tillämpat ett kriterium att tala perfekt svenska som i praktiken missgynnar personer som inte har svenska som modersmål. Parterna i målet var överens om att arbetet som receptionist krävde goda språkkunskaper men frågan var om bolagets krav varit för högt i förhållande till arbetsgifterna. AD ansåg att bolaget hade visat att man i praktiken vid rekryteringen tillämpat ett språkkrav som framstod som sakligt motiverat och som låg på den nivå som arbetsuppgifterna i receptionen krävde. Det var också visat att SL inte nått upp till denna nivå. Språkkravet ansågs även lämpligt och nödvändigt för att uppnå syftet att arbetsuppgifterna skulle bli utförda på ett bra sätt. Bolaget hade därför haft rätt att uppställa aktuellt språkkrav och någon indirekt diskriminering hade inte förekommit. (AD 2008 nr 47) Kontaktperson: Jur kand Maria Henningson, e-post Giltigheten av omplacering En systemadministratör hade omplacerats till arbete som vaktmästare. Facket gjorde i första hand gällande att arbetstagaren enligt sitt anställningsavtal inte var skyldig att arbeta som vaktmästare och att skadeståndsskyldighet för arbetsgivaren hade uppkommit med anledning av omplaceringen. Enligt facket innebar omplaceringen en så ingripande förändring i arbetstagarens arbets- och anställningsförhållanden att han skilts från sin anställning på ett sätt som var att jämställa med ett avskedande eller en uppsägning. AD konstaterade att bedömningen av frågan om en vaktmästares arbetsuppgifter omfattas av den aktuelle arbetstagarens arbetsskyldighet eller inte får göras på grundval av främst hans enskilda anställningsavtal eller tillämpligt kollektivavtal. En jämförelse mellan arbets- och anställningsvillkoren som systemadministratör och som vaktmästare skulle därmed göras. AD fann att även om arbetsuppgifterna i flera sid 4

5 delar skiljde sig åt framgick det av utredningen att arbetsuppgifterna var relativt rutinmässiga i bägge arbetena. Även i arbetsgivarens lönekartläggningar hade arbetsuppgifterna som systemadministratör och vaktmästare värderats ganska lika. Sammanfattningsvis konstaterade AD att arbetstagarens arbetsuppgifter visserligen hade förändrats i och med omplaceringen, men att de förändrade arbetsuppgifterna inte var påtagligt mindre kvalificerade än de tidigare arbetsuppgifterna. Därutöver hörde de nya arbetsuppgifterna till samma kollektivavtalsområde som de tidigare och arbetstagarens arbets- och anställningsförhållanden i övrigt var oförändrade. Mot denna bakgrund ansåg AD att arbetstagaren enligt sitt anställningsavtal var skyldig att även arbeta som vaktmästare och att han således inte kunde anses ha blivit skild från sin anställning såsom facket påstått. I andra hand gjorde facket gällande att omplaceringen skett av personliga skäl och varit så ingripande att det krävdes godtagbara skäl för den samt att några sådana skäl inte funnits. Omplaceringen har därför enligt facket stått i strid med det mellan parterna gällande kollektivavtalet. I denna del hänvisade AD bl.a. till AD 1978 nr 89 där domstolen uttalat att omplaceringar som föranleds av orsaker som kan hänföras till den enskilde arbetstagaren personligen och som får särskilt ingripande verkningar med hänsyn till såväl arbetsuppgifter som anställningsförmåner och anställningsförhållanden i övrigt bör kunna prövas rättsligt på ett sätt som påminner om vad som gäller för uppsägning. En sådan särskilt ingripande omplacering fick enligt denna dom enbart ske om arbetsgivaren hade godtagbara skäl för åtgärden. I nu aktuellt mål uttalade AD inledningsvis att prövningen i vad mån en omplacering får ingripande verkningar för arbetstagaren måste ske efter objektiva grunder, dvs. inte främst med utgångspunkt i den enskildes intressen. Därvid skulle tillmätas stor betydelse om lönen och andra anställningsvillkor försämrats. AD konstaterade att någon förändring av arbetstagarens anställningsförmåner inte hade skett, att han arbetade på samma tider, till samma lön och inom samma kollektivavtalsområde som tidigare samt att arbetsuppgifterna i båda fallen tycktes vara relativt rutinmässiga. Omplaceringen kunde mot denna bakgrund inte sägas ha fått sådana särskilt ingripande verkningar som krävs för att en omplacering ska kunna prövas på rättslig väg. (AD 2008 nr 63) Kontaktperson: Jur kand Henrik Rosenqvist, e-post Skadestånd på grund av brott mot lagen om skydd för företagshemligheter samt brott mot lojalitetsplikten Två anställda hos ett bolag hade både under och efter sina anställningar haft kontakt med bolagets kunder i syfte att värva dessa till ett eget nystartat företag. Bolagets kundregister samt kundkartotek hade utnyttjats för att ta kontakt med kunderna. Bolaget yrkade att bolaget skulle tillerkännas skadestånd på grund av vinstbortfall. Grunden för talan var i första hand att bolaget i enlighet med lagen om skydd för företagshemligheter skulle ha rätt till skadestånd, eftersom bolaget åsamkats skada till följd av att de anställda utnyttjat och röjt företagshemligheter både under och efter sin anställningstid. Som andrahandgrund angav bolaget att de anställda brutit mot den underliggande lojalitetsplikten i sina anställningsavtal, då de vidtagit åtgärder för att förbereda konkurrerande verksamhet, genom att under anställningstiden bland annat bilda och registrera eget bolag samt ta kontakt med arbetsgivarens kunder. AD fann att det aktuella kundregistret samt kartoteket var att betrakta som företagshemligheter. Något skadestånd på grund av röjande eller nyttjande av företagshemligheter under pågående anställning kunde dock inte utgå, eftersom det inte var styrkt att bolagets kunder kontaktas i värvningssyfte. Bolaget hade inte heller kunnat påvisa någon ekonomisk skada. Inte heller kunde skadestånd på grund av röjande och nyttjande av företagshemligheter efter att anställningen upphört utdömas enligt AD, eftersom det inte förelåg synnerliga skäl som är ett krav enligt lagen om skydd för företagshemligheter. Denna slutsats grundades bland annat på att de anställda endast kontaktat ett mycket begränsat antal kunder jämfört med det totala antalet som fanns i kundregistret. Dessutom menade AD att det inte var uteslutet att kunderna på grund av sina band till de anställda ändå skulle ha börjat anlita det nystartade företaget. Eftersom bolagets konkurrensförmåga således inte i någon nämndvärd utsträckning hade påverkats negativt, förelåg inte synnerliga skäl för att kunna ålägga de anställda skyldighet att utge skadestånd. Slutligen fastslog AD att skadestånd på grund av brott mot lojalitetsplikten inte kunde utdömas, eftersom bolaget inte kunnat påvisa någon ekonomisk skada. (AD 2008 nr 59) Kontaktperson: Jur kand Bita Pourmotamed, e-post sid 5

6 Kontaktuppgifter: STOCKHOLM Magnus Wallander Tel nr E-post GÖTEBORG Henric Diefke Tel nr E-post MALMÖ Madeleine Rydberger Tel nr E-post FRANKFURT Christian Bloth Tel nr E-post sid 6

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2013 Sommaren är nu äntligen här! Sol, skön värme och vackra blomster lockar

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni 2010 ARBETSRÄTT Sommaren är här och många är på väg till välförtjänt ledighet.

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juli, 2011 Då var sommaren åter här och några veckors ledighet väntar de flesta

Läs mer

Vad händer vid en rörelseöverlåtelse? Juridiska och praktiska aspekter ur ett HR perspektiv

Vad händer vid en rörelseöverlåtelse? Juridiska och praktiska aspekter ur ett HR perspektiv I detta nyhetsbrev kan du läsa om följande: verksamhetsöverlåtelse ur ett legalt och praktiskt perspektiv lagändringar nya rättsfall pågående utredningar på arbetsrättens område Vad händer vid en rörelseöverlåtelse?

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 Arbetsrättsgruppen inom Gärde Wesslau Advokatbyrå presenterar härmed årets

Läs mer

Övergång av verksamhet

Övergång av verksamhet PM 2012-04-17 1 (14) Övergång av verksamhet 1. Inledning I denna promemoria beskrivs begreppet övergång av verksamhet och de vanligaste frågorna som uppstår för överlåtaren och förvärvaren. Med överlåtaren

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Arbetsrätt och pensioner

Arbetsrätt och pensioner arbetsrätt och pensioner ett nyhetsbrev från mannheimer swartling nummer 34 april 2013 Arbetsrätt och pensioner redaktör Jur kand Lena Schreiber lew@msa.se ansvarig utgivare Advokat Henric Diefke Göteborg/Stockholm

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02 Sammanfattning Sedan Handikappombudsmannen; HO, väckt talan och yrkat skadestånd för brott mot lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Arbetsrätt och pensioner

Arbetsrätt och pensioner ett nyhetsbrev från mannheimer swartling nummer 25 november 2009 Arbetsrätt och pensioner redaktör: EU-Advokat Kerstin Kamp-Wigforss kka@msa.se ansvarig utgivare: Advokat Henric Diefke Göteborg/Stockholm

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

DOM 2009-06-02 Stockholm

DOM 2009-06-02 Stockholm SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 Rotel 0714 DOM 2009-06-02 Stockholm Mål nr T 7752-08 Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2008-09-15 i mål T 27302-05, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Villkorsändringar Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Anställningsavtalet Anbud accept Utbyte av prestationer: Arbetstagaren ska utföra visst arbete under arbetsgivarens ledning Arbetsgivaren

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

Diskrimineringslagstiftning

Diskrimineringslagstiftning Diskrimineringslagstiftning Rätten att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet Internationell lagstiftning som är tvingande för Sverige (EUrätt) eller som Sverige valt att följa (EKMR) begränsar

Läs mer

Arbetsrätt och pensioner

Arbetsrätt och pensioner ett nyhetsbrev från mannheimer swartling nummer 26 mars 2010 Arbetsrätt och pensioner redaktör: EU-Advokat Kerstin Kamp-Wigforss kka@msa.se ansvarig utgivare: Advokat Henric Diefke Göteborg/Stockholm 031-355

Läs mer

nyheter arbetsrätt Ny lag om uthyrning av arbetstagare verksamhet bestående i rekryteringstjänster (3 och 8 ).

nyheter arbetsrätt Ny lag om uthyrning av arbetstagare verksamhet bestående i rekryteringstjänster (3 och 8 ). nyheter arbetsrätt dec 2012. Ny lag om uthyrning av arbetstagare Den första januari 2013 träder en ny lag i kraft. Lagen har sin bakgrund i ett EUdirektiv bemanningsdirektivet. Bemanningsdirektivet har

Läs mer

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Arbetsgivarfrågor Nr 10 Juni 2006 Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Riksdagen beslutade den 18 maj 2006 om ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen.

Läs mer

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Dokument fastställt av styrelsen 2014-12-09 Dokument reviderat av styrelsen 2015-05-05 Inledning Denna policy gäller Uppsala Politicesstuderande (UPS) styrelse,

Läs mer

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Näringslivsansvarig Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tills

Läs mer

AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB

AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB BILAGA AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB Bakgrund Ett företag i VVS-branschen med verksamhet på flera olika orter i landet genomförde en driftsinskränkning

Läs mer

ICT Show Älvsjö 13 september 2005 Human Resource Management vid outsourcing En god affär

ICT Show Älvsjö 13 september 2005 Human Resource Management vid outsourcing En god affär ICT Show Älvsjö 13 september 2005 Human Resource Management vid outsourcing En god affär Patrik Fallberg Bird & Bird Jim Runsten Bird & Bird Stefan Wikström, Sign On AB I samarbete med DFS Översikt 1.

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/11 Mål nr A 42/11 och A 63/11

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/11 Mål nr A 42/11 och A 63/11 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/11 Mål nr A 42/11 och A 63/11 Sammanfattning Ett antal mål har överlämnats från tingsrätt till Arbetsdomstolen. Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att som första instans pröva

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Borlänge Kommun Godkänd av Personalutskottet 2006-03-21 Att bli utsatt för sexuella trakasserier... 1 - Trakasserier grundade på kön... 1 - Trakasserier av sexuell

Läs mer

Arbetsrätt och pensioner

Arbetsrätt och pensioner ett nyhetsbrev från mannheimer swartling nummer 27 juli 2010 Arbetsrätt och pensioner redaktör: EU-Advokat Kerstin Kamp-Wigforss kka@msa.se ansvarig utgivare: Advokat Henric Diefke Göteborg/Stockholm 031-355

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Arbetsrätt och pensioner

Arbetsrätt och pensioner arbetsrätt och pensioner ett nyhetsbrev från mannheimer swartling nummer 37 november 2014 Arbetsrätt och pensioner redaktör Sara Granlund sagr@msa.se ansvarig utgivare Advokat Henric Diefke / 031-355 16

Läs mer

Överlåtelseavtal mellan Stockholms läns landsting och Huddinge Universitetssjukhus

Överlåtelseavtal mellan Stockholms läns landsting och Huddinge Universitetssjukhus Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören TJÄNSTEUTLÅTANDE 2003-12-10 Landstingsstyrelsen Överlåtelseavtal mellan Stockholms läns landsting och Huddinge Universitetssjukhus AB ÄRENDET Landstingsfullmäktige

Läs mer

Arbetsrätt och pensioner

Arbetsrätt och pensioner arbetsrätt och pensioner ett nyhetsbrev från mannheimer swartling nummer 35 januari 2014 Arbetsrätt och pensioner redaktör Jur kand Daniel Stålberg dast@msa.se ansvarig utgivare Advokat Henric Diefke Göteborg/

Läs mer

förord (sjunde upplagan 2014, Jure Förlag). Stockholm i december 2014 Sören Öman

förord (sjunde upplagan 2014, Jure Förlag). Stockholm i december 2014 Sören Öman förord Arbetsdomstolen har en central roll när det gäller anställningsskyddet och har i sin praxis utvecklat flera viktiga principer. Domstolens domar innehåller ofta pedagogiska sammanfattningar av vad

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12 Enligt 4 kap. 30 5 tredje meningen högskoleförordningen (1993:100) i dess lydelse före den 1 januari 2011 ska en tidsbegränsad anställning som lektor övergå i

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 64/08 Mål nr A 139/07

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 64/08 Mål nr A 139/07 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 64/08 Mål nr A 139/07 Sammanfattning Fråga om ett hotells byte av städentreprenör inneburit en övergång av verksamhet mellan den gamla och den nya entreprenören. Postadress Telefon

Läs mer

Stockholm. SAKEN Skadestånd enligt lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. a) förpliktas SSRS Plaza Aktiebolag att till var och en av

Stockholm. SAKEN Skadestånd enligt lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. a) förpliktas SSRS Plaza Aktiebolag att till var och en av 1 SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr T 836-08 Rotel 0111 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom den 11 december 2007 i mål T 18908-05, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12 Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att som första instans ta upp och pröva en tvist om lönefordran, som uppstått hos en tidigare arbetsgivare som inte var

Läs mer

Kort om anställningsskyddet

Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Landsorganisationen i Sverige 2006 Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 art.nr 999-1359 lo 06.01

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 Sammanfattning En arbetstagarorganisation och tre av dess medlemmar har väckt talan i Arbetsdomstolen och var och en framställt yrkanden för egen del samt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 mars 2006 T 2100-05 KLAGANDE OCH MOTPART 1. Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning Box 3327 103 66 Stockholm Ombud:

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, juni 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2012 I vanlig ordning när det nalkas sommar, sol och välförtjänt ledighet

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering HSPA 49-2014/82 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Handledning för process 2014-05-01

Läs mer

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplanen utgår ifrån Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet

Läs mer

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31)

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31) 2014-10-30 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Vår referens: 2014/BK/860 Er referens: A2014/2170/ARM Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/11 Mål nr A 98/10

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/11 Mål nr A 98/10 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/11 Mål nr A 98/10 Sammanfattning En kvinna har haft provanställning som butiksförsäljare hos ett detaljhandelsföretag. Sedan kvinnan upplyst arbetsgivaren om att hon var gravid

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 47/08 Mål nr A 152/07

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 47/08 Mål nr A 152/07 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 47/08 Mål nr A 152/07 Sammanfattning Ett bolag som sysslade med utbildning av piloter sökte en vikarie för en receptionist som skulle vara föräldraledig. Vikariatet skulle inledas

Läs mer

Arbetsrätt och pensioner

Arbetsrätt och pensioner arbetsrätt och pensioner ett nyhetsbrev från mannheimer swartling nummer 36 maj 2014 Arbetsrätt och pensioner redaktör Daniel Stålberg ansvarig utgivare Henric Diefke / 031-355 16 99/08-595 062 98 diefke@msa.se

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Den här broschyren vänder sig till dig som är ansvarig för att utreda ett ärende och till alla som är medarbetare, prövande till utbildning

Läs mer

Förslaget innebär även att rätten till sjukpenning

Förslaget innebär även att rätten till sjukpenning NR 20 APRIL 2008 REDAKTÖR: Jur kand Jenny Welander Wadström ANSVARIG UTGIVARE: Advokat Magnus Wallander Stockholm KONTAKTPERSONER: Advokat Magnus Wallander, Stockholm Advokat Henric Diefke, Göteborg Advokat

Läs mer

AVTALSMALL. 1 Parter Mellan Arbetsförmedlingen, 113 99 Stockholm nedan kallad Köparen, och

AVTALSMALL. 1 Parter Mellan Arbetsförmedlingen, 113 99 Stockholm nedan kallad Köparen, och 1 (5) AVTALSMALL 1 Parter Mellan Arbetsförmedlingen, 113 99 Stockholm nedan kallad Köparen, och Säljarens namn Adress Telefonnummer Organisationsnummer - nedan kallad Säljaren - sluts följande avtal angående

Läs mer

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet) Vad säger lagen? Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen): skollagen (14 a kapitlet)

Läs mer

Ett starkare skydd mot diskriminering

Ett starkare skydd mot diskriminering 2008-12-30 Anders Hult Ett starkare skydd mot diskriminering Upplägg Begränsning till huvuddragen Begränsning till arbetslivet Diskrimineringsförbuden gäller arbetsgivare, utbildningsverksamhet, arbetsmarknadspolitisk

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 Sammanfattning En arbetsgivare har hävt ett anställningsavtal och åberopat avtalslagens ogiltighetsregler. Fråga om interimistiskt förordnande enligt 35 andra

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 69/14 Mål nr A 40/12 och A 100/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 69/14 Mål nr A 40/12 och A 100/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 69/14 Mål nr A 40/12 och A 100/12 Arbetsdomstolen har beslutat inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om det är förenligt med överlåtelsedirektivet att, under vissa

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige. ISSN 2000-043X HebyFS 2013:2 Infördes i författningssamlingen den 20 februari 2013 Likabehandlingsplan 2012-2014 Kommunfullmäktige beslutade 1 den 13

Läs mer

DOM 2010-03-16 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-03-16 Meddelad i Stockholm 1 STOCKHOLMS TINGSRÄTT Avdelning 3 DOM 2010-03-16 Meddelad i Stockholm Mål nr T 1419-09 PARTER Kärande Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm Ombud: Jur. kand. Marie Nordström Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: BB Unionens Arbetslöshetskassa Olof Palmes gata 17 105 32 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

PERSONALANSVARSNÄMND

PERSONALANSVARSNÄMND PM 1 (5) Personalavdelningen Bitr personaldirektör Bo Waerme PERSONALANSVARSNÄMND Uppgifter och sammansättning 2 kap15 högskoleförordningen (1993:100) Styrelsen får inrätta en personalansvarsnämnd med

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har för egen del väckt talan i Arbetsdomstolen mot en arbetsgivare med krav på skadestånd för förhandlingsvägran.

Läs mer

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lagens ändamål och tillämpningsområde /Träder i kraft I:2006-04-01/ 1 Denna lag har till ändamål att främja

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Arbetsrätt och pensioner

Arbetsrätt och pensioner arbetsrätt och pensioner ett nyhetsbrev från mannheimer swartling nummer 33 november 2012 Arbetsrätt och pensioner redaktör Advokat Kerstin Kamp-Wigforss kka@msa.se ansvarig utgivare Advokat Henric Diefke

Läs mer

REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62)

REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62) 2013-01-18 Rnr 89.12 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62)

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 19/14 Mål nr A 45/13

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 19/14 Mål nr A 45/13 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 19/14 Mål nr A 45/13 Ett rekryteringsförfarande avbröts i relation till en kvinnlig arbetssökande som var gravid, vilket innebar könsdiskriminering och missgynnande i strid med föräldraledighetslagen.

Läs mer

Kan man säga nej till uthyrningar?

Kan man säga nej till uthyrningar? Kan man säga nej till uthyrningar? Vi har fått frågor om vad som gäller för offentligt finansierade institutioner i samband med uthyrning av lokaler till externpart. Riksutställningar har här gjort en

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010

Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010 Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010 Nytt avtal på 22 månader med Livs Vi har träffat nytt avtal med Svenska Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) för tiden 1 april 2010 31 januari 2012. Livsmedelsavtalet omfattar

Läs mer

Arbetsrätt och pensioner

Arbetsrätt och pensioner ett nyhetsbrev från mannheimer swartling nummer 28 september 2010 Arbetsrätt och pensioner redaktör: EU-Advokat Kerstin Kamp-Wigforss kka@msa.se ansvarig utgivare: Advokat Henric Diefke Göteborg/Stockholm

Läs mer

Uppsägning på grund av dåliga arbetsprestationer

Uppsägning på grund av dåliga arbetsprestationer MAJ 2014 Nr 3 ETT NYHETSBREV FRÅN LIVSMEDELSFÖRETAGEN. Kontakta Medlemsservice: medlem@li.se eller 08-762 65 00. Uppsägning på grund av dåliga arbetsprestationer (AD 2014 nr 26) Bolaget hade uppfyllt sin

Läs mer

Rekrytering. Policyuttalande. Bakgrund. Rutin för rekrytering 2014-02-17

Rekrytering. Policyuttalande. Bakgrund. Rutin för rekrytering 2014-02-17 2014-02-17 Rekrytering Policyuttalande Förvaltningarna ska ha en medveten och långsiktig rekryteringsplan som tryggar personalförsörjningen. Kommunen eftersträvar jämställdhet och mångfald bland sina anställda.

Läs mer

ADVOKAT LOUISE D OLIWA

ADVOKAT LOUISE D OLIWA ADVOKAT LOUISE D OLIWA Innehavare av Advokatbyrån D Oliwa Författare,tillsammans med advokat Stefan Flemström, till Rätt arbetsrätt och Juridik för Småföretagare ADVOKATBYRÅN D OLIWA, TEL 08 650 45 10

Läs mer

Författningssamling. Styrande dokument. Antagen 2008-02-05 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2008-05-28 Senast reviderad av: Martin Fransson

Författningssamling. Styrande dokument. Antagen 2008-02-05 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2008-05-28 Senast reviderad av: Martin Fransson Antagen 2008-02-05 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2008-05-28 Senast reviderad av: Martin Fransson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: Anvisningar vid konkurrensutsättning i Växjö kommun Antaget av kommunstyrelsen

Läs mer

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 11:51 Diarienr: 11/6798 P-cirknr: 11-2:16 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Arbetsdomstolen, lärare, kollektivavtal,

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Framtagna av Samverkansrådet 2012 Formgivning och tryck: FMLOG APSA Grafisk produktion, Stockholm Foto: FBB Försvarets mediaportal Försvarsmaktens

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 Sammanfattning En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollaktivavtal

Läs mer

PROMEMORIA. Lag (1992:1676) om paketresor ( Paketreselagen ), nu fråga om avbrutna eller inställda paketresor p.g.a. stormen Sven

PROMEMORIA. Lag (1992:1676) om paketresor ( Paketreselagen ), nu fråga om avbrutna eller inställda paketresor p.g.a. stormen Sven PROMEMORIA Till: Från: Göran Forssén och Mikael Persson, Svenska Bussbranschföreningens Riksförbund ( BR ) Advokat Kaisa Adlercreutz och jur. kand. Christian Martinsson, MAQS Law Firm Advokatbyrå AB (

Läs mer

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV IF-METALLS SK KRISAVTAL KRISAVTALET Krisavtalet slöts den 2 mars 2009

Läs mer

Förbudet mot åldersdiskriminering

Förbudet mot åldersdiskriminering Förbudet mot åldersdiskriminering Identifiering av gränsdragningen mellan berättigad särbehandling och åldersdiskriminering Rebecca Holm Student VT 2011 Examensarbete, 15 hp Magisterprogrammet med inriktning

Läs mer

Avsked vid oönskade närmaden

Avsked vid oönskade närmaden FEBRUARI 2015 Nr 2 ETT NYHETSBREV FRÅN LIVSMEDELSFÖRETAGEN. Kontakta Medlemsservice: medlem@li.se eller 08-762 65 00. UR INNEHÅLLET FRÅN ARBETSDOMSTOLEN AD 2014 nr 90 Avsked för oönskade närmanden Sida

Läs mer

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 ARBETSRÄTT Uppgift 1 a) Lars har fått en tidsbegränsad anställning enligt 5 1st punkt 2 Lagen om anställningsskydd (1982:80). Enligt 4 2st kan ett sådant avtal inte sägas upp i förtid om man inte uttryckligen

Läs mer

Nyheter arbetsrätt juni 2013

Nyheter arbetsrätt juni 2013 Nyheter arbetsrätt juni 2013 I detta nyhetsbrev kan du läsa om Företagshemligheter möjligheter till rättsligt skydd idag? Nya rättsfall och lagändringar Hamilton är en affärsjuridisk advokatbyrå som skiljer

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 204-07-24 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen kompletteras med bestämmelser i kollektivavtal.

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Nya avtal om konkurrensklausuler, arbetstagares uppfinningar och skiljenämnd

Nya avtal om konkurrensklausuler, arbetstagares uppfinningar och skiljenämnd Sidan 1 av 6 Nr 19/15 Stockholm 2015-10-29 Till Medlemmarna i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening Nya avtal om konkurrensklausuler, arbetstagares uppfinningar och skiljenämnd Svenskt Näringsliv och Förhandlings-

Läs mer

Kärande: Diskrimineringsombudsmannen, 202100-6073 Box 3686 103 59 STOCKHOLM

Kärande: Diskrimineringsombudsmannen, 202100-6073 Box 3686 103 59 STOCKHOLM 2012-06-14 Ärende ANM 2010/2154 Handling Södertälje tingsrätt Box 348 151 24 Södertälje Ansökan om stämning Kärande: Diskrimineringsombudsmannen, 202100-6073 Box 3686 103 59 STOCKHOLM Ombud: Jur. kand.

Läs mer

Likabehandlingsplan 2012-2013

Likabehandlingsplan 2012-2013 Likabehandlingsplan 2012-2013 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-18, 60 1. Inledning Likabehandlingsplanen gäller förhållandet mellan arbetsgivare och medarbetare i Malung-Sälens kommun. Planen är ett

Läs mer