F! MALMÖ KOMMUNPOLITISKA PROGRAM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "F! MALMÖ KOMMUNPOLITISKA PROGRAM"

Transkript

1 F! MALMÖ KOMMUNPOLITISKA PROGRAM Reviderad Feministiskt Initiativ Malmö Drottninggatan 6B, Malmö

2 1

3 Innehållsförteckning A. EN FEMINISTISK KOMMUNPOLITIK... 5 A. FEMINISTISKT INITIATIV MALMÖS POLITIKDOKUMENT... 5 B. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 6 C. VÄLFÄRD... 6 D. NEJ TILL VINSTER I VÄLFÄRDEN... 6 E. MAKTORDNING, KLASS OCH INTERSEKTIONALITET... 7 F. NORMKRITIK... 7 B. INVÅNARDEMOKRATI... 8 A. ETT GEMENSAMT SAMHÄLLE... 8 B. LEVANDE MEDBORGARKONTOR... 8 C. TILLGÄNGLIG POLITIK OCH ALLAS MÖJLIGHET ATT PÅVERKA DEN... 9 C. POLITIKENS ORGANISERING A. JÄMSTÄLLDHET MED INTERSEKTIONELL ANALYS B. ICKE-DISKRIMINERING C. ALLA MÄNNISKORS RÄTT TILL ALLA SINA MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER D. KOMMUNALRÅD OCH NÄMND FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER D. KROPPSLIG INTEGRITET OCH SEXUALITET A. RÄTTEN TILL DEN EGNA KROPPEN B. KROPPSLIGT VÅLD C. TRADITIONELLA NORMER UPPRÄTTHÅLLER OCH GÖDER VÅLD D E. KONFLIKTHANTERING F. VÅLD MOT BARN G. NOLLTOLERANS MOT VÅLD E. HBTQIA A. VIKTIGA ORD FÖR SAMMANHANGET F. ANTIRASISM A. UTMANAR ETABLERADE STRUKTURER B. GLOBALA OCH LOKALA SAMBAND C. MYNDIGHETER HAR ETT BÄRANDE ANSVAR G. STADSBYGGNAD OCH BOSTAD A. ETT SAMHÄLLE BYGGT FÖR ALLA B. TRANSPORTER OCH KOLLEKTIVTRAFIK C. PARKERING D. STADSBYGGNAD E. DELNINGSEKONOMI F. BOSTAD - EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET

4 G. BOSTAD UTAN DISKRIMINERING H. BOSTAD OCH MILJÖ I. MKB H. MIGRATIONSPOLITIK OCH FLYKTINGMOTTAGANDE A. VÄLFÄRD OCH ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE B. ETT MALMÖ UTAN GRÄNSER C. AVSKAFFA FÖRVAREN D. ALLA MÄNNISKORS RÄTTIGHETER E. VÅLD MOT PAPPERSLÖSA F. OVILLKORLIG INVANDRING I. MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING A. MILJÖ OCH FEMINISM B. NATURENS EGENVÄRDE C. DIREKTA OCH INDIREKTA EFFEKTER D. HÅLLBAR KONSUMTION ÄR INGEN KONSUMTION E. OFFENTLIG UPPHANDLING F. BIOLOGISK MÅNGFALD G. NÄRMILJÖN H. KOLDIOXIDUTSLÄPP J. KULTURPOLITIK A. KULTUR I POLITIKENS CENTRUM B. KULTUR SOM EN DEL ATT VARA MÄNNISKA C. KULTURENS HOMOGENA REPRESENTATION D. ATT VÄRNA DET FRIA OBEROENDE KONSTNÄRLIGA SKAPANDET K. FUNKTION OCH FUNKTIONALITET A. FÖR EN TILLGÄNGLIG OMGIVNING B. INTERSEKTIONALITET OCH FUNKTION C. FÖRÄNDRADE BEGREPP OCH RÄTTEN TILL HJÄLPMEDEL D. RÄTTIGHETS- OCH HELHETSPERSPEKTIV E. DISKRIMINERING AV PERSONER MED FUNKTIONSVARIATIONER L. BARN OCH UNGDOMAR A. BARN OCH UNGAS RÄTTIGHETER B. BARNFATTIGDOM C. BARN- OCH UNGDOMSNÄMND D. BARN OCH UNGA SOM BEVITTNAR VÅLD I NÄRA RELATIONER M. DJURRÄTT OCH DJURSKYDD A. DJUR ÄR INDIVIDER B. DJURRÄTT ÄR EN FEMINISTISK FRÅGA C. PROBLEMATISERA KÖTTÄTANDE SOM NORM N. EKONOMI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING

5 A. DET EKONOMISKA OCH POLITISKA SAMSPELET B. FÖRETAGANDE OCH KOMMUNAL UTVECKLING C. ATT PENDLA I, TILL OCH FRÅN MALMÖ D. KVALITATIVA VÄLFÄRDSTJÄNSTER E. JÄMLIK EKONOMI MED HELHETSPERSPEKTIV F. HUMAN- OCH SOCIALKAPITAL O. UTBILDNING A. NORMKRITISK PEDAGOGIK JÄMSTÄLLDHET OCH ANTIRASISM B. KULTUR I SKOLAN C. EN VÄLMÅENDE SKOLHÄLSOVÅRD D. MODERSMÅL FÖR ALLA E. NEJ TILL VINSTER I SKOLAN F. EN HÅLLBAR SKOLA G. EKONOMI FÖR PEDAGOGISK FRIHET H. FÖRSKOLA I. GRUNDSKOLA INKLUSIVE FRITIDSHEM J. GYMNASIESKOLA K. VUXENUTBILDNING P. OFFENTLIG UPPHANDLING Q. EN FEMINISTISK SYN PÅ ARBETE A. ARBETSTIDSFÖRKORTNING TID FÖR LIVET B. RÄTTEN TILL HELTID C. ARBETETS VILLKOR D. LÖNEFRÅGAN E. FEMINISTISKT FÖRETAGANDE F. UNGA LÖNEARBETARE G. BASINKOMST H. DISKRIMINERING I ARBETET

6 A. En feministisk kommunpolitik Feministiskt initiativ vill utmana bilden av att Sverige är ett jämställt land som värnar om våra mänskliga rättigheter. Vi vill uppmärksamma och bryta ned de maktstrukturer som genomsyrar hela det svenska samhället, och som bidrar till allt från köns- och klassklyftor, till rasism och diskriminering. Vårt mål är ett öppet och tryggt samhälle, byggt på förståelse och solidaritet för människor och den värld vi lever i. Vi vill att politiken, från kommun till riksdagsnivå ska genomsyras av ett feministiskt perspektiv och analys: vi vill skapa en politik som leder till jämställdhet och jämlikhet. Varför är en feministisk kommunpolitik så viktig? Kommunen har ansvar för många av de frågor som rör hela livet. Det är kommunen som är ansvarig för skolan, för alla förskolor, med barn- /elevtäthet, lärarnas löner och arbetssituation och för hur omsorgen av våra äldre ser ut. Det är våra folkvalda kommunpolitiker som beslutar om vår närmiljö, hur våra gator och torg, parker, cykelbanor och kollektivtrafik i staden ser ut. Det är också kommunpolitiker som kan välja att satsa på kultur i staden/kommunen, på kvinnojourer, kvinnofridsarbete och om papperslösa ska få tillgång till vård och skola, om vi ska ta emot flyktingar alls! Det är alltså kommunen som kan besluta om vi ska införa försök med sex timmars arbetsdag på kommunala arbetsplatser. Detta är bara några exempel på verksamhet som sker på kommunal nivå men framförallt: det är kommunfullmäktige som kan besluta om den kommunala verksamheten ska drivas med ett feministiskt perspektiv. Kommunpolitik kommer ofta i skymundan för riksdagsfrågor. Feministiskt initiativ vill bidra till att vitalisera lokaldemokratin och påminna om vårt kommunala självbestämmande i Sverige kommunfullmäktige är vårt närmsta folkvalda forum, inte riksdagen. En Malmöbo behöver inte vara svensk medborgare för att få vara med och bestämma över lokalpolitiken. Om du är medborgare i Island, Norge eller EU, är folkbokförd i Malmö och är över 18 år då har du rätt att både rösta och bli vald till Malmö kommunfullmäktige. Är du medborgare i annat land (alltså hela övriga världen) gäller samma regler, att du är över 18 och är folkbokförd i Malmö, men du måste också ha bott i Sverige och varit folkbokförd här de senaste tre åren, räknat från valdagen. a. Feministiskt initiativ Malmös politikdokument Feministiskt initiativ Malmö har som mål att driva en feministisk politik som genomsyras av ett maktperspektiv, det vill säga av perspektiv som hbtq-, antirasism, funktions- och könsmaktsperspektiv. Politik ska utgå från allas lika möjligheter, och syfta till jämlikhet i resultat. Jämlikhet betyder inte att alla är lika eller ska ha allt på samma sätt. Tvärtom innebär en feministisk politik att vi ska arbeta för allas rätt till att vara människa, sitt eget subjekt, med all den olikhet detta innebär. Vi vill arbeta för jämställdhet och garantera allas mänskliga rättigheter, oberoende av faktorer som könstillhörighet, funktion, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexualitet eller ålder. Feministiskt initiativ Malmö ser på sitt partipolitiska dokument som ett levande dokument. Det betyder att vi diskuterar och förändrar vår politik, tar in nya tankar och förslag allt eftersom samhället förändras och partiets medlemmar får nya kunskaper och insikter. Vi vill att vårt 5

7 politikdokument ska spegla våra demokratiska samtal mellan politiker och samhällsinvånare i Malmö. Politik får aldrig stagnera och Feministiskt initiativ är ett parti i ständig rörelse. b. Mänskliga rättigheter Arbetet för mänskliga rättigheter blandas ofta ihop med arbetet mot diskriminering, men det finns en viktig skillnad. I arbetet mot diskriminering verkar vi för att avlägsna de faktorer som hindrar människors tillgång till sina rättigheter. Att ha kunskap om orsaker till diskriminering och hur diskrimineringen ser ut i praktiken ska vara centralt för det politiska arbetet. Arbetet mot diskriminering är grundläggande för att uppnå jämlikhet och jämställdhet. Mänskliga rättigheter handlar om nästa nivå: människor ska inte bara ha tillgång till och förståelse för sina rättigheter utan även få dem uppfyllda. Samhällets resurser ska gemensamt användas för detta mål. Med ett människorättsperspektiv är det oacceptabelt att några barn går ur skolan med underkänt, att över fall av sexualbrott anmäls årligen och att kvinnor systematiskt får lägre lön och sämre arbetsvillkor. Målet med arbetet för mänskliga rättigheter är att säkerställa att varje människa har tillgång till alla sina mänskliga rättigheter. Om vi tar våra exempel här och utgår från våra mänskliga rättigheter har därför varje barn rätt till utbildning, varje person har rätt till sin kroppsliga integritet, och varje kvinna har rätt till likvärdig lön och arbetsvillkor som män. Allt politiskt arbete ska utgå från denna insikt: alla människor är lika värda och har lika rätt till sina mänskliga rättigheter. c. Välfärd Ur ett feministiskt perspektiv är välfärd inte ett skyddsnät utan ett verktyg: vi ska kunna färdas väl genom livet. Med hjälp av verktyget välfärd ska vi tillsammans bygga ett jämställt och demokratiskt samhälle, fritt från diskriminering, våld och exploatering av miljö och människor. Välfärdsbegreppet måste baseras på solidaritet mellan människor och i samverkan med miljön. Människor med skilda grundvärderingar och livsstilar måste kunna leva tillsammans och ha ömsesidig respekt för varandra. De strukturer som upprätthåller könsmaktsordningen, rasismen, klassklyftorna och heteronormen måste raseras. Malmö kommun ska i alla avseenden beakta de mänskliga rättigheterna som rör kommunal nivå, och garantera våra mänskliga rättigheter som till exempel rätten till hälsa, arbete, demokratiskt deltagande, bostad, utbildning, social omsorg och trygghet. Politiken ska användas för att säkra människors rättigheter till välfärd oberoende av könstillhörighet, funktion, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexualitet och ålder. Välfärdsarbetet ska också inkludera alla människor som vistas i Malmö. Papperslösa och asylsökande ska ha samma rättigheter som medborgare eller människor med uppehållstillstånd. d. Nej till vinster i välfärden Feministiskt initiativ anser att det är orimligt och fel att våra gemensamma skattemedel går till privata fickor via verksamheter i välfärden som privata skolor eller vårdföretag. Överskott och vinster i välfärdsverksamheter ska alltid återinvesteras i verksamheten och inte lämna välfärden. 6

8 e. Maktordning, klass och intersektionalitet Inom den traditionella partipolitiken är klass det grundläggande analysverktyget för att förstå samhällets strukturer. Men klassbegreppet är alltför begränsat och förmår inte belysa de patriarkala, heteronormativa och rasistiska strukturer som fördelar resurser och inflytande ojämlikt i Sverige och i världen. En politik som utgår från ett feministiskt perspektiv problematiserar och utmanar könsmaktsordningen, heteronormativiteten och dess samverkan med andra maktordningar, som tillsammans skapar könsordningens fundament. Målet för den feministiska politiken är en samhällsuppbyggnad som skapar utrymme för alla människor att i ett jämlikt samspel med andra utveckla sin fulla potential, oberoende av könstillhörighet, funktion, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexualitet och ålder. Intersektionalitet är ett redskap för att analysera makt, och handlar om att se hur olika strukturer hänger ihop och upprätthåller varandra. Feministiskt initiativ Malmös politik utgår från att maktordningar samverkar och vårt mål är att bekämpa alla de maktordningar som står i vägen för jämlikhet. Trots detta händer det ofta att Fi bara blir förknippat med problematiserandet av endast könsmaktsordningen, som om den vore isolerad från andra maktordningar. Det är den alltså inte, och därför verkar Feministiskt initiativ Malmö för att öka den intersektionella analysen bland medlemmar i den egna rörelsen, samt ska verka för detsamma inom all kommunal verksamhet. För att uppnå vårt mål måste antidiskriminering och mänskliga rättigheter sättas i fokus i det politiska arbetet. Den strukturella diskrimineringen genomsyrar varje del av samhället och kan därför inte ses som ett särintresse. Normer och strukturer underordnar vissa grupper systematiskt, medan andra privilegieras. Vissa måste kämpa för sina rättigheter, andra får dem per automatik. Könsordningen skapar strukturer som tilldelar kvinnor och män olika positioner både i det privata och i det offentliga rummet. Fokus på individers villkor betyder i sin tur inte att vi anser att alla individer är lika eller att könsmaktsordningen bidrar till samma konsekvenser för alla. Vår politik tar hänsyn till faktorer som könstillhörighet, funktion, etnisk tillhörighet, religion. f. Normkritik Feministiskt initiativ Malmö arbetar för att alla politiska områden ska genomsyras av ett normkritiskt perspektiv. Det innebär att vi tydliggör och ifrågasätter de normer som finns överallt, mellan olika grupper och individer i samhället, mellan myndigheter, olika företag, och i politiken. Norm är det som anses vanligt och som oftast inte ifrågasätts, till exempel att vara heterosexuell eller att prata svenska i Sverige. Att tillhöra en sådan norm innebär nästan alltid fördelar, men dessa fördelar tenderar att bli synliga först när en bryter mot normen. En vit heterosexuell man har till exempel lättare att göra sin röst hörd än en vit heterosexuell kvinna, en vit homosexuell man eller en heterosexuell man med icke-svensk bakgrund. De som ingår i flest normer får således större möjligheter att påverka. Det normkritiska perspektivet belyser och utgår från de fördelar som följer med att tillhöra normen, istället för att fokusera på avvikelserna. För att Malmö ska bli en jämlik och ickediskriminerande kommun, ska Feministiskt initiativ Malmö verka för att all kommunal verksamhet granskar sig självt normkritiskt, och belyser normer kring kön, könsidentitet, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionalitet, sexuell läggning och ålder. 7

9 Feministiskt initiativ Malmö ska verka för: 1. Att jämställdhet och jämlikhet råder. 2. Att alla kommuninvånare får sina mänskliga rättigheter uppfyllda. 3. Frihet från diskriminering. Ingen människa ska begränsas på grund av faktorer såsom könstillhörighet, funktion, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexualitet eller ålder. 4. Solidaritet. Alla människor måste kunna känna sig trygga och säkra i och utanför hemmen, både ensam och bland andra. 5. En intersektionell analys bland medlemmar i den egna rörelsen, samt ska verka för detsamma inom all kommunal verksamhet. 6. Feministiskt initiativ Malmö verka för att all kommunal verksamhet granskar sig självt normkritiskt, och belyser normer kring kön, könsidentitet, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionalitet, sexuell läggning och ålder. B. Invånardemokrati a. Ett gemensamt samhälle Ett tryggt och öppet samhälle bygger på gemenskap och delaktighet. Feministiskt initiativ anser därför att en kommun ska ge alla invånare oavsett förutsättningar och erfarenheter möjlighet att engagera sig i uppbyggnaden av sin omgivning. Utveckling och förbättring av Malmö kommun ska genomföras av alla invånare tillsammans. För ett inkluderande samhälle krävs att invånarna har tillgång till de demokratiska verktygen samt känner till sina demokratiska rättigheter. Det är vi politikers ansvar att se till detta. b. Levande medborgarkontor I varje stadsdel finns det idag ett medborgarkontor. Medborgarkontor ska kunna ge alla invånare information om partipolitik och om stadens politiska organisation. De ska fungera som mötesplatser där invånarna ges möjlighet att träffas, påverka och bidra till förändringar i sin omgivning. För att stärka föreningsliv och gemenskap i samhället ska varje medborgarkontor bland annat kunna erbjuda möteslokaler och datorer. Genom stärkta resurser vill Feministiskt initiativ Malmö utveckla medborgarkontorens potential att fungera som levande möteslokaler. Feministiskt initiativ Malmö ska verka mot privatisering av de offentliga rummen, för ökad gemenskap måste dessa vara tillgängliga för allmänheten. 8

10 För ett dynamiskt och demokratiskt politiskt system behövs aktiva invånare, något som i sin tur kräver ett stärkt förtroende mellan beslutsfattare och invånare. Feministiskt initiativ ska verka för att alla kommuninvånare har insyn i det kommunala arbetet, lättillgängligt via direkta mötesplatser men också via internet, eftersom internet har potential att vara ett inkluderande demokratiskt verktyg. c. Tillgänglig politik och allas möjlighet att påverka den För att rösta kommunalt i Sverige krävs det antingen att du är 1) svensk medborgare och folkbordförd i kommunen, 2) EU-medborgare, eller medborgare i Norge eller Island och är folkbokförd i kommunen eller att du är 3) medborgare i något annat land och har varit folkbokförd i Sverige i tre år och är folkbokförd i kommunen. Du måste också ha fyllt 18 år senast på valdagen. Om en inte uppfyller de nämnda kriterierna är opinionsbildning och aktivism de enda medlen som står till buds för att påverka politiken. Det här är ytterligare skäl till att stärka samarbetet mellan politiker och föreningslivet i Malmö kommun. Idag har långt ifrån alla möjlighet att driva politisk opinion eller ta kontakt med politiker. För att undvika att bara vissa grupper och personers intressen tas hänsyn till måste politiken bli tillgänglig för alla, och genomsyras av ett normkritiskt, feministiskt och antirasistiskt perspektiv. Vi politiker måste också ha ett uppsökande ansvar som genomsyras av detsamma. Feministiskt initiativ ska verka för: 1. En ökad satsning på medborgarkontor. 2. Att information om de demokratiska rättigheterna samt de demokratiska verktygen som finns till för Malmö stads invånare är tillgängliga, utvecklas och utnyttjas. 3. Ett utökat och stärkt samarbete mellan Malmö stad och föreningar och organisationer som verkar inom kommunen. 4. Att kommunens stöd till föreningslivet genomsyras av normkritik, antirasism och genusperspektiv 5. Att den politiska organisationen i Malmö kommun aktivt söker upp och inkluderar invånarna. 6. Att alla politiska beslut, via dialog, förankras hos de invånare som frågan berör. 7. Stärka papperslösas möjligheter till demokratiskt deltagande. 8. Stärka barn och ungas möjlighet att organisera sig och delta politiskt. 9. Att kommunen tillhandahåller lättillgänglig information samt vilka möjligheter till stöd som finns för de som vill starta upp en ideell organisation och eller förening. 9

11 10. Kommunen ska erbjuda alla, oavsett förutsättningar, ökad tillgång till lokaler för föreningsverksamhet. 11. Fler icke-kommersiella offentliga mötesplatser, för till exempel umgänge, möten och evenemang. 12. Att motverka privatisering av det offentliga rummet. C. Politikens organisering a. Jämställdhet med intersektionell analys För att driva en genomgripande feministisk politik krävs ett kommunalråd med ansvar för jämställdhet och en egen nämnd för området. Det feministiska mandatet ska driva politik som grundas på intersektionell feministisk analys, vilket betyder att området för jämställdhet inom politiken måste utvecklas till att innehålla den helhetsanalys som utgår från att olika maktordningar, så som rasism, funktionalitet, ålder, heteronorm och religiös tillhörighet, påverkar individers och gruppers levnadsvillkor. b. Icke-diskriminering Det sätts ofta likhetstecken mellan arbetet för mänskliga rättigheter och arbetet mot diskriminering, men det är fel eftersom utgångspunkten skiljer sig åt. För att motverka diskriminering utgår en från det som möjligen hindrar individers tillgång till sina mänskliga rättigheter, och arbetar aktivt för att rasera dessa hinder. Utgångspunkten är centralt i det politiska arbetet mot diskriminering, men det är inte tillräckligt för att förverkliga allas rätt till sina mänskliga rättigheter. c. Alla människors rätt till alla sina mänskliga rättigheter I arbetet för mänskliga rättigheter tar vi steget längre. Utgångspunkten är att människor, förutom att ha förståelse för och känna till sina mänskliga rättigheter, även ska få dem uppfyllda. Samhällets resurser ska gemensamt användas till detta mål. Med ett människorättsperspektiv, som feministisk politik kräver, blir det därför omöjligt att acceptera sådant som att barn går ur skolan med underkänt i kärnämnen, att över fall av sexualbrott anmäls årligen, och att bara vissa hus är tillgängliga för personer som har en fysisk funktionsvariation. Målet med arbetet för mänskliga rättigheter är att säkerställa att alla individer får sina mänskliga rättigheter uppfyllda, uttryckt med våra exempel ovan: varje barn har rätt till utbildning, varje person har rätt till sin kroppsliga integritet, varje rullstolsburen person har rätt och tillgång till alla delar av livet som en fullvärdig samhällsinvånare. Det politiska arbetet ska utgå från detta. De universella mänskliga rättigheterna är verktyg för att uppnå en jämställd och jämlik verklighet. 10

12 d. Kommunalråd och nämnd för mänskliga rättigheter För att Malmö kommun aktivt ska kunna arbeta för mänskliga rättigheter anser Feministiskt initiativ Malmö att det krävs ett ansvarigt kommunalråd för området, samt att det inrättas en nämnd för mänskliga rättigheter. Kommunalrådet och nämnden ska ha som uppdrag att tydliggöra och arbeta för att kommunen uppfyller invånarnas mänskliga rättigheter. I människorättsmandatet ska också ingå att tydliggöra hur diskriminering påverkar människors livsvillkor, att motverka och arbeta förebyggande mot diskrimineringen. Feministiskt initiativ Malmö ska verka för: 1. Att allt jämställdhetsarbete sker med intersektionell analys. 2. Att det även i fortsättningen ska finnas ett kommunalråd för jämställdhet, men att mandatet även ska inkludera en intersektionell analys. 3. En jämställdhetsnämnd i Malmö kommun, som ska fungera som ett vägledande organ för övriga nämnder och andra kommunala organ. 4. Ett eget kommunalråd för mänskliga rättigheter. 5. En nämnd för mänskliga rättigheter, som ska verka mot diskriminering och arbeta för att förverkliga de mänskliga rättigheter som Malmö kommun är ansvariga för. 6. Att nämnden för mänskliga rättigheter ska ha en så kallad "revisionsrätt" på sitt område. Det vill säga att nämnden ska ha mandat att gå in i olika delar av den kommunala förvaltningen och på passande sätt säkerställa att organisationen uppfyller sitt uppdrag att förverkliga mänskliga rättigheter. D. Kroppslig integritet och sexualitet a. Rätten till den egna kroppen Varje individ ska ha full rätt till sin egen kropp. Sexualitet måste utgå från varje enskild individ och ska aldrig ske mot någons vilja, mot lön eller betalning. Oavsett sexuell läggning, könsidentitet, funktion, språk och kultur, ska beslut angående den egna kroppen alltid kännas tryggt, och alla måste ha rätt att sätta gränser i möten med andra människor. Feministiskt initiativ ska verka för att de normer som bestämmer och begränsar sexualiteten synliggörs och ifrågasätts. Genom att frigöra oss från tanken om heterosexualitet som norm och ett binärt könstänkande kan vi motverka diskriminering. 11

13 b. Kroppsligt våld Friheten att bestämma över sig själv och den egna kroppen är en grundläggande mänsklig rättighet, mot vilket det yttersta hotet är våld. Psykiskt eller fysiskt våld bidrar till stora konsekvenser för hälsa, trygghet, och självbestämmande. Idag tvingas enskilda personer och hela grupper att leva aktsamt för att inte utsättas för våld, något som också upprätthålls av det svenska rättsväsendet. Ingen skall någonsin behöva planera sin vardag utifrån fruktan att utsättas för våld. Om våld trots allt sker måste rättssamhället se till så att förövaren/förövarna straffas och situationen måste hanteras på ett sätt som inte skuldbelägger offret. Feministiskt initiativ ska verka för att de drabbade måste bemötas utifrån sin unika situation, oberoende språk, kultur, funktionalitet, könsidentitet och sexuell läggning. Det är en fråga om grundläggande rättssäkerhet och allas likhet inför lagen. c. Traditionella normer upprätthåller och göder våld Våld och hot om våld i sammanhanget kroppslig integritet och sexualitet drabbar främst kvinnor och utförs i större utsträckning av män. Mäns våld mot kvinnor är strukturellt och återfinns i alla kulturer och samhällsklasser. Förtryck, diskriminering, marginalisering och våld kan se olika ut och ta sig många uttryck men det är samma norm och struktur som gör dessa kränkningar möjliga: patriarkatet. Viktigt att poängtera är det faktum att hbtq-personer, och även män, drabbas av samma typ av våld, men rådande rättssamhälle kräver att vi särskiljer och generaliserar könstillhörigheter och grupper när vi diskuterar kroppslig integritet eftersom rådande rättssamhälle är uppbyggt på lagar nästan uteslutande rörande män och kvinnor. Det är självklart viktigt att uppmärksamma all typ av våld. Det våld som sker mellan samkönade eller som begås av kvinnor mot män skall absolut tas på största allvar, särskilt eftersom detta våld på grund av samma traditionella könsroller kan upplevas som svårt att söka hjälp för. d. e. Konflikthantering Män står i princip för allt våld. Det våld som män drabbas av sker nästan uteslutande av andra män och nästan alltid på offentliga platser, till skillnad från det våld som drabbar kvinnor vilket främst sker i hemmiljö. Det enorma problemet med mäns våld pekar inte bara på behovet att ifrågasätta och förändra rådande könsroller, utan även på att samhället aktivt behöver sprida kunskap om konflikthantering som inte innefattar våld. f. Våld mot barn På de platser där våld utförs drabbar det ofta även barn. Både som offer för samma våld och som vittnen. I dessa fall måste barn erbjudas hjälp som är anpassad för den enskilda individens behov. Feministiskt initiativ ska verka för att de åtgärder som tillämpas inte får vara präglade av könsstereotypa mönster. Det är också oerhört viktigt att familjer där övergrepp har förekommit snabbt får hjälp och att de som tillhandahåller stöd är speciellt utbildade inom området. 12

14 g. Nolltolerans mot våld Arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ska bedrivas systematiskt och långsiktigt. De ekonomiska insatser som kommunen gör skall stå i relation till de faktiska kostnader den här typen av brott medför. Alla åtgärder som syftar till att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och till att skydda och hjälpa dem som riskerar att utsättas, måste utgå från ett brottsofferperspektiv. Detta innebär att säkerheten för dem som utsätts eller riskerar att utsättas för våld alltid måste prioriteras. Att stärka brottsofferperspektivet i alla samhällsstrukturer är ett nödvändigt steg mot målet: nolltolerans mot våld. Feministiskt initiativ ska verka för: 1. Att Malmö kommun garanterar all personal och verksamhet som behandlar övergrepp och våld utbildning i hur en bemöter utsatta människor och förövare utan att medverka till att befästa könsstereotypa mönster. Verksamheter som saknar kunskapsresurser att ta emot hjälpsökande med särskilda behov måste ha skyldighet och möjlighet att kunna slussa vidare hjälpsökande till verksamheter som kan bemöta dem korrekt. 2. Säkrare metoder i arbetet med att identifiera kvinnor som utsätts för mäns våld. Malmö kommun ska garantera all personal och verksamhet som arbetar med missbrukande och/eller psykiskt sjuka kvinnor utbildning i frågor som rör mäns våld mot kvinnor. 3. Att all jourverksamhet i Malmö kommun ska skötas av långsiktigt avlönad personal. 4. Att Malmö stad ansvarar för samordningen mellan myndigheter i ärenden som gäller mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Utsatta kvinnor ska inte själva behöva sköta samordningen. 5. Ökade kunskaper inom sociala myndigheter om olika uttryck för våld samt ökade resurser för individuellt anpassade insatser och åtgärder. 6. Att personer som utsätts för våld har rätt och tillgång till relevant hjälp. Hjälpen måste innefatta ett hbtq-, antirasistiskt, funktions- och könsmaktsperspektiv och utgå från individens behov. 7. Att personer som utövar våld har rätt till hjälp. Hjälpen måste innefatta ett hbtq, antirasistiskt, funktions- och könsmaktsperspektiv och utgå från individens behov. 8. Att all typ av diskriminering inom institutioner som rör kroppslig integritet och sexualitet ska upphöra. Sexuell läggning, könsidentitet, kultur, språk och funktionalitet ska inte spela någon roll i bemötandet av andra individer. Ett exempel, från riksdagsnivå, är hur smittskyddslagstiftningar stigmatiserar hiv-positiva istället för att sträva efter att minska hiv. 13

15 9. Ökad kunskap om förebyggande arbete mot våld, för alla. Idag förbises grupper, till exempel personer med funktionsvariationer och personer med bakgrund som kulturellt skiljer sig från samhällsnormen. 10. Återkommande sexualundervisningar i förskola, grundskola, gymnasium och på fritidshem, med utgångspunkt ur ett normkritiskt perspektiv som inkluderar gränssättning som tema. Malmö kommun ska garantera att sexualundervisningen leds av utbildad personal inom det området. 11. Att skolpersonal ska ha kompetens kring hbtqia, antirasism, könsidentitet och funktionsvariation. 12. Att ungdomsmottagningar skall vara tillgängliga i hela kommunen, både rent fysiskt och med avseende på kompetens hos personalen. 13. Ökade insatser för personer som säljer sex på olika arenor och av olika kön och sexuell läggning. 14. Att reformarbete inom mödravård, barnavård och föräldrautbildning skall vara genusvetenskaplig. 15. Att Malmö kommun ansvarar för att alla föräldrar oavsett familjekonstellation ska erbjudas föräldrautbildning. Feministiskt initiativ vill också garantera att kommunen utgår från att alla föräldrar har ett individuellt ansvar för sina barn. 16. Kontinuerlig fortbildning om antirasism, funktionalitet, könsidentitet och hbtq inom mödravård/barnavård och föräldrautbildning, samt sexualundervisning i Malmö kommun. 17. Frihet från våld. Speciella insatser måste göras för att förebygga våld i nära relationer, både på offentliga platser och privata. E. HBTQIA Feministiskt initiativ Malmö har som målsättning att skapa en jämställd och jämlik verklighet för alla, oavsett kön, könsidentitet, funktionalitet, etnicitet, livsåskådning, ålder, sexualitet och klass, men för att nå dit måste det politiska arbetet genomsyras av perspektiv som verkligen utgår från alla olika grupper och individer som finns i samhället. HBTQIA är förkortningen för homosexuell, bisexuell, trans, queer, intersexuell och asexuell och är en förkortning för könsidentiteter och sexuella identiteter. Behovet av förkortningen hör ihop med det faktum att de nämnda identiteterna är avvikande från samhällets heteronorm, det vill säga heterosexualitet, cispersoner, tvåkönsnormen och mononormen. Förkortningen gör att en lättare kan hänvisa till de olika identiteterna, men det är viktigt att samtidigt vara medveten om 14

16 att de olika identiteterna är just olika, och att individerna som ingår i grupperingarna behöver olika verktyg för att på lika villkor leva i och bidra till det gemensamma samhällsbygget. a. Viktiga ord för sammanhanget Homosexuell är en person som kan bli kär i, och som kan gilla att ha sexuella relationer med, personer med samma kön. Bisexuell är en person som kan bli kär i, och som gillar att ha sexuella relationer med, personer med samma kön och personer med motsatt kön. Transperson är en person vars könsidentitet och könsuttryck bryter mot samhällets normer kring kön. Det finns många olika sätt att vara trans på, tillexempel kan en transperson ha vilken sexuell läggning som helst. Queer är ett begrepp som beskriver ett kritiskt förhållningssätt till normer. De normer som queer i stor utsträckning vill synliggöra och problematisera är heteronormen och tvåkönsnormen. Queer kan också användas som en identitet och uttrycker då en önskan att slippa identifiera sig överhuvudtaget. Queerteori och queerpraktik handlar om att synliggöra de maktstrukturer som pågår i samhällen för att på så sätt kunna ändra på dem. Intersexuell är en person vars biologiska kön; könskromosom, könskörtlar eller könsorgan, utvecklats atypiskt. På vilket sätt kan variera. Asexuell är en person som inte känner sexuell dragning till andra personer. Vissa asexuella tycker om att ha sex med sig själva, andra vill inte ha sex över huvud taget. Transsexualitet innebär att en identifierar sig som ett annat kön än det biologiska och juridiska kön som en tilldelades vid födseln. Transsexuella personer har ofta en önskan att förändra kroppen helt eller delvis, tillexempel genom hormonell och kirurgisk behandling. I Sverige kan transsexuella personer även få ändra sitt juridiska kön och få ett nytt personnummer. Heterosexuell är en person som kan bli kär i, och som kan gilla att ha sexuella relationer med, personer med motsatt kön. Heteronormen är samhällets oskrivna regler kring sexualitet och kön. Heteronormen talar om för oss att det mest önskvärda i vårt samhälle är att vara heterosexuell och cisperson. Cisperson är en person som entydigt är, och alltid har varit, antingen man eller kvinna. En cisperson identifierar sig med det kön hen är född och uppväxt som; en person där biologiska, juridiska, sociala och kulturella könet, könsuttrycket och könsidentiteten pekar (och av andra uppfattas peka) entydigt åt ett håll. 15

17 Tvåkönsnormen hör ihop med heteronormen och betyder att en, förutom att det mest önskvärda är att vara en heterosexuell cisperson, dessutom ska ha ett könsuttryck som bekräftar de idéer som finns kring vad det innebär att vara kvinna respektive man. Kvinna och man är de två kön som finns enligt tvåkönsnormen. Mononormen utgår också den från heteronormen och tvåkönsnormen och betyder att en kärleksrelation endast kan bestå av två personer. Könsneutrala mänskliga rättigheter Hbtqia-personer tillhör de grupper som oftast utsätts för diskriminering. I många fall handlar det om okunskap, och därför är utbildning och fortbildning för lärare, pedagoger, personal inom vården och andra offentliga insatser, oerhört viktigt. Feministiskt initiativ Malmö ska verka för att personer inom kommunal verksamhet får möjlighet att utbilda sig och även möjligheten till fortbildning i hbtqia och hbtqia-personers rättigheter. Ett exempel på strukturell diskriminering i Sverige är att den diskriminering och det hat som transpersoner upplever och utsätts för inte ingår i hatbrottslagstiftningen. Feministiskt initiativ Malmö anser att transpersoner ska omfattas av hatbrotts- och hetslagstiftningen. På många platser i världen tvingas hbtqia-personer leva i hemlighet; de saknar helt enkelt de mänskliga rättigheter som heteronormen får tillgång till. Personer som lever ut sin homosexualitet riskerar på en del platser att avrättas, och offentlig kränkning är inte ovanligt. Det är därför nödvändigt att de människor som flyr förföljelse på grund av sexuell läggning eller könsidentitet får sina asylskäl tagna på allvar och får en fristad i Sverige. Det är ett faktum sedan länge att många individer inte känner sig som män eller kvinnor, dom är varken män eller kvinnor, många människor känner sig som både män och kvinnor eller något där emellan. Tvåkönsnormen som råder i och genomsyrar vårt samhälle är extremt kränkande och utesluter många människor från att känna sig inkluderade. Feministiskt initiativ Malmö ska verka för att det i alla kommunala undersökningar som görs, i alla blanketter och formulär där en ombeds att kryssa i man eller kvinna, ska läggas till ett tredje svarsalternativ. Fi Malmö ska också verka för att könsneutrala alternativ som hen, används i texter i den mån det passar in bra, för att fler ska känna sig inkluderade. Feministiskt initiativ Malmö ska verka för: 1. Att alla människor ska bli lika behandlade oavsett grunder så som kön, könsidentitet, funktionalitet, etnicitet, livsåskådning, ålder, sexualitet och klass. 2. Att personer inom kommunal verksamhet får möjlighet att utbilda sig och även möjligheten till fortbildning i hbtq och hbtq-personers rättigheter. 3. Anpassning av politiken så att den blir könsneutral. 4. Att transpersoner ska omfattas av åtgärder kring hatbrott. 5. Att hbtq-personer som flyr undan förföljelse ska få sina asylskäl tagna på allvar. Och få fristad i Sverige. 16

18 6. Fler finansierade organisationer som riktar in sig på hbtq. 7. Införandet av ett tredje kön. F. Antirasism a. Utmanar etablerade strukturer Ett samhälle är jämlikt och jämställt när faktorer som kön, könsidentitet, funktionalitet, etnicitet, livsåskådning, ålder, sexualitet och klass inte spelar någon roll för möjligheterna att förverkliga drömmar och att leva livet på allas lika villkor. Feministiskt initiativ Malmö har som mål att nå dit, men för att det ska vara möjligt krävs omstrukturering av rådande maktrelationer, vilket i sin tur förutsätter att dessa relationer erkänns. Vår antirasistiska politik i Feministiskt initiativ Malmö ska verka för att utmana den etablerade och diskriminerande strukturen som upprätthåller etniskt baserade privilegier i samhället. Vi ser hur individer tilldelas olika positioner i samhället beroende på faktorer som ekonomiska förhållanden, utbildningsnivå, ålder, ursprung, hudfärg, om en är en hetero-, homo-, bisexuell eller transperson. Med insikten om att olika maktordningar kan samverka och påverka individers positioner ska Feministiskt initiativ Malmö arbeta för att kommunpolitiken blir feministisk, antirasistisk och utgår från individers olika erfarenheter av underordning i ett patriarkalt samhälle. b. Globala och lokala samband Den strukturella rasistiska diskrimineringen utgör basen för att sortera, det vill säga tilldela etniskt baserade privilegier åt vissa samhällsgrupper och marginalisera andra. Denna sortering återfinns inom alla samhällssektorer. Allt oftare baseras den nutida rasismen på påstådda kulturella skillnader istället för, som tidigare, på föreställda biologiska skillnader mellan olika folkgrupper. Den kulturrasism, som blir följden, bygger på föreställningar om att kultur kan användas för att förklara skillnader i egenskaper, förmågor och färdigheter bland människor. Parallellt med kulturrasismen förekommer även en utbredd vardagsrasism. Feministiskt initiativ Malmö anser det viktigt att utveckla en medvetenhet om sambanden mellan globala maktförhållanden och den rasism som i allra högsta grad förekommer i Sverige. c. Myndigheter har ett bärande ansvar De flesta i Sverige har fått det bättre under de senaste decennierna, men samtidigt ökar inkomstklyftorna i oroväckande snabb takt hade Sverige de minsta inkomstskillnaderna av alla 34 OECD-medlemsländer. I dag har Sverige halkat ner till en 14:e plats, och är det land där både inkomstklyftorna och den relativa fattigdomen ökar mest. De som främst drabbas av de ökade klyftorna är de redan förbisedda grupperna, och det beror nästan alltid på klass- och 17

19 könstillhörighet eller/och etnicitet. Klassamhället har förstärkts och fått en allt tydligare etnisk prägel, och strukturell rasism och diskriminering återfinns idag på alla samhällets områden. Den rasism som oftast har störst betydelse för enskilda personer är den som utövas av myndigheter. Den kan vara omedveten, inbyggd i systemet. Feministiskt initiativ Malmö ska verka för att minska de sociala klyftorna genom att arbeta mot rasistiska strukturer, som idag upprätthålls av etablerade organisationer så som arbets- och bostadsmarknaden samt den svenska flyktingpolitiken. Men den får likväl stora konsekvenser. Det antirasistiska arbetet är därför någonting som genomsyrar alla områden av Feministiskt initiativ Malmös politik. Feministiskt initiativ Malmö ska verka för: 1. Att feministiska och antirasistiska perspektiv införs i den politiska debatten så att varje del av politiken genomsyras av dessa perspektiv. 2. Att utmana etablerade och diskriminerande samhällsstrukturer som upprätthåller etniskt baserade privilegier i samhället. 3. Synliggöra hur könsstrukturer och rasistiska strukturer förstärker och upprätthåller varandra. 4. Rasismen ska bekämpas på alla samhällsnivåer. Kommunen ska arbeta aktivt mot rasism och diskriminering. 5. Vidareutveckling och uppföljning av kommunens antidiskrimineringsplan. 6. Totalförbud mot rasistisk, sexistisk och annan diskriminerande reklam. 7. Att motverka diskriminering vid bidragsgivning. 8. Kommunalt finansierade organisationer och mötesplatser dit personer som upplever diskriminering kan vända sig för stöd och hjälp. Det ska finnas mötesplatser med personal som är utbildad i frågor som rör antirasism och diskriminering. G. Stadsbyggnad och bostad a. Ett samhälle byggt för alla I strävan efter ett hållbart samhälle ska stadsplanering ske med mål att garantera trygghet och god hälsa för alla invånare, oberoende av könsidentitet, funktionalitet, religion, sexualitet, klass, etnicitet och språk. Fi Malmö ska verka för en öppen, tillgänglig kommun i alla dess avseenden. Det ska ligga i Malmö kommuns intresse att alla invånare, på sina egna premisser, ska kunna delta fullt ut i vad kommunen erbjuder. Alltså ska människor med olika funktionsvariationer, synliga som osynliga, inte behöva känna sig diskriminerade i Malmö kommun. Invånarna, oavsett 18

20 funktionalitet, ska kunna utnyttja och delta i kommunala aktiviteter utan att behöva kompromissa med sina egna intressen. Människors funktionalitet ska alltid tas i beaktande, oavsett om det gäller boende och kollektivtrafik, vård eller skola. Malmö kommuns samhällsbyggnad genomsyras, i likhet med andra konstruktioner i samhället, av maktstrukturer som på olika sätt samverkar med varandra. Ett tydligt exempel på en sådan struktur är bilens övervägande stora plats i det offentliga rummet, och i den offentliga debatten, trots att det främst är män som kör bil. Det blir också tydligt i de senaste tjugo årens bostadsbyggande, som framförallt har bestått av villamattor och bostäder för kärnfamiljer, samt andra köpstarka grupper. Ytterligare ett exempel är att tillgängligheten av grönområden och vatten främst finns i västra Malmö, där invånarna huvudsakligen består av höginkomsttagare. Dessutom består byggbolagen, kommunens tjänstepersoner och politiker, som arbetar med och tar beslut i just den här typen av frågor, av en homogen grupp människor, som inte är representativt för hela samhället. Feministiskt initiativ ska verka för att bryta all typ av maktstrukturerat samhällsbygge. Den patriarkala dominansen i samhällsplaneringen måste bort. b. Transporter och kollektivtrafik Bilen har sedan 1950-talet varit en central utgångspunkt i planeringen av Malmö kommun, och det går därför att enkelt ta sig med bil till i stort sett varje adress. I samhällsbyggnaden är cyklister och fotgängare alltid sekundära i förhållande till bilen, trots att knappt hälften av Malmös befolkning har tillgång till bil, och trots att bilen har negativ påverkan på miljö och hälsa. Det här leder förutom till dålig luftkvalitet och bullerstörningar även till att de som inte använder bil blir mer oskyddade i trafiken. Eftersom cykel är ett förhållandevis billigt färdmedel och har minimal påverkan på miljön ska Feministiskt initiativ verka för att samhällsbyggnaden tar hänsyn till cyklisternas intressen. Att utforma kollektivtrafiken efter trafikanters behov är det i särklass bästa alternativet för minskade utsläpp i och omkring städer. Kollektiva färdmedel måste också underhållas och vara tillgängliga för personer med både synliga och osynliga funktionsvariationer. Som det ser ut idag går utvecklingen åt andra hållet. Dessutom har priset för att åka kollektivt inte minskat, utan istället ökat. Prisökningen för att åka kollektivt har ökat fyra gånger så mycket som kostnaden för sådant som kläder, mat, boende och hushållsprodukter (vanliga varor i konsumentprisindex). Endast 20 procent av alla resor sker kollektivt. De som idag använder bil ska erbjudas ett bättre alternativ, som är tryggare och mer miljövänligt. Feministiskt initiativ ska verka för att kollektivtrafiken blir mer tillgänglig och avgiftsfri för alla. Om bilarnas utrymme ska minska måste kollektivtrafiken alltid vara det bästa alternativet. Feministiskt initiativ ska verka för att infrastrukturen för cyklister blir bättre; cykelnätet måste byggas ut och antalet säkra parkeringsplatser och stationer för cykelservice öka. Det ska också vara smidigt att byta mellan cykel, buss och tåg. c. Parkering En förhållandevis osynlig men alltjämt styrande komponent i svenskt stadsbygge är sedan 1950-talet antalet parkeringsplatser. Enligt plan- och bygglagen ska det planeras parkeringar i skälig utsträckning när en tomt bebyggs, något som i praktiken innebär att varje kommun 19

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET 1 (8) Inledning En trygg miljö utan sexuella kränkningar och övergrepp är en förutsättning för att ha tillgång till demokratisk delaktighet och all

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Den här broschyren riktar sig till dig som möter personer i åldern 15-25 år i ditt arbete. Du arbetar

Läs mer

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23 1. Inledning STIL Stiftarna av Independent Living i Sverige är en ideell förening av personer diskriminerade på grund av sin funktionalitet.

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Vierge Hård RFSL Ungdom vierge@rfslungdom.se Transformering.se Normer Vad är en norm? osynlig regel, förväntningar på hur det ska vara

Läs mer

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Lisa Ericson Lisa.ericson@stockholm.rfsl.se RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter - Bildades 1950 - Arbetar för att

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna!

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Europaportalens särtryck av Feministiskt initiativs EU-valplattform 2014 i sin helhet. Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Det är dags att skapa ett öppet EU där mänskliga rättigheter,

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Dokument fastställt av styrelsen 2014-12-09 Dokument reviderat av styrelsen 2015-05-05 Inledning Denna policy gäller Uppsala Politicesstuderande (UPS) styrelse,

Läs mer

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete Botkyrka är en kontrastrik plats. Här talas över 100 språk, här bor och arbetar människor med

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117 Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck 1 [11] Stöd och utvecklingsenheten 2010-05-26 Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck En form av patriarkalt våld och förtryck Antagna av kommunfullmäktige 2010-06-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund - Principprogram Antagna under SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund - Principprogram Antagna under SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 Vår vision den demokratiska socialismen Människans frigörelse är målet för Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Vår vision är en värld byggd på den demokratiska socialismens

Läs mer

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet!

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! lättläst Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! Om Miljöpartiet får vara med och bestämma i majoriteten i kommun fullmäktige kan vi skapa ett bättre Stockholm. Miljöpartiet vill ha fler bostäder och renare

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Fastslagna toppkandidater till riksdagen, regionen och kommunfullmäktige

Fastslagna toppkandidater till riksdagen, regionen och kommunfullmäktige Fastslagna toppkandidater till riksdagen, regionen och kommunfullmäktige Valda till kommunfullmäktigelistan i Malmö 1. Hanna Thomé, 37 år, kommunalråd Vilka politiska frågor är du mest intresserad av?

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-09-22 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-08-04 HSN 1107-0685 Handläggare: Gunilla Neves Ekman Förslag till Hbt-policy för Stockholms

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Norm betyder rättesnöre eller regel. Det är en konvention eller praxis, det normala eller godtagna beteendet i en social grupp.

Norm betyder rättesnöre eller regel. Det är en konvention eller praxis, det normala eller godtagna beteendet i en social grupp. Normkritik Vad är normkritik? Den frågan hittar du svar på i denna dokumentation som tagits fram i samband med en föreläsning med Berit Larsson, fil. dr. i genusvetenskap vid Göteborgs universitet, under

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedbergsskolan årskurs 6-9. 2013/2014 Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar

Läs mer

Olikheter som berikar. Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014

Olikheter som berikar. Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014 Olikheter som berikar Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014 2010 Växjö kommun www.vaxjo.se Illustrationer och layout: Etyd AB, 09-0422 Foto: Mats Samuelsson Mångfalden berikar Växjö kommun Vi

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

Feminism. Från ord till handling

Feminism. Från ord till handling Feminism Från ord till handling Grafisk form Ida Sandborg Illustration Sara Granér Tryck 2014 Lenanders Grafiska AB (Skriftserien Folkviljan) Vänsterpartiet Malmö www.vmalmo.se KKvinnor och män har inte

Läs mer

Intressepolitiskt program

Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HSO Stockholms stad Inledning Om HSO Stockholms stad HSO Stockholms stad är ett samarbetsorgan för anslutna funktionshinderorganisationers lokalföreningar eller länsföreningar

Läs mer

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon 019-602 70 00 Telefax 019-602 70 08 Förord Landstinget ska inom ramen

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN SFI 2012-12-28 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN Inledning SFI skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering och annan

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

Valmanifest 2014-2018. Feministiskt initiativ Gotland

Valmanifest 2014-2018. Feministiskt initiativ Gotland Valmanifest 2014-2018 Valmanifest Feministiskt initiativ 2014-2018 Gotland Feministiskt initiativ Gotland Det är dags för ett nytt initiativ i politiken på Gotland - ett feministiskt initiativ Feminism

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer