Kallelse Sammanträdesdatum

Transkript

1 Kallelse Sammanträdesdatum Plats Stadshuset, sammanträdesrum Västra porten, plan 2 Tid Onsdagen den 28 januari klockan 13:00-17:00 Ledamöter Linda Åshamre (S) Ordförande Gun-Marie Daun (KD) Vice ordförande Glenn Ljunggren (S) Linnea Stevander (S) Niclas Palmqvist (UP) Kerstin Petersson (FP) Robert Syrén (M) Linda Åshamre (S) Ordförande Martina Hammarström Sekreterare SOCIALA UTSKOTTET ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

2 Kallelse Sammanträdesdatum Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs 4 Mål, uppföljning och rapporter från sektorerna Klockan Antecknas Politisk organisation och utskottets uppdrag Sektor Vård och äldreomsorg Föredragande: Jonas Arngården, Denny Kraft Sektor Arbetsliv och stöd Föredragande: Denny Kraft Ärenden som stannar i utskottet 5 KS2014/ Dialogmöte äldres hälsa 24 april Föredragande: Denny Kraft Klockan Beslut Kaffe klockan Ärenden till kommunstyrelsen 6 KS2013/ Slutrapportering gällande förebyggande projekt hedersrelaterat våld Föredragande: Johan Sjöholm. Klockan KS2014/ Folkhälsorådets årsredovisning 2014 Föredragande: Johan Sjöholm Klockan Förslag till Kommunstyrelsen enligt förvaltningen Förslag till Kommunstyrelsen enligt förvaltningen SOCIALA UTSKOTTET

3 Kallelse Sammanträdesdatum KS2014/ Folkhälsorådets verksamhetsplan 2015 Föredragande: Johan Sjöholm Klockan KS2014/123-4 Svar på motion om övernattningsmöjligheter för barn och ungdomar Föredragande: Jonas Arngården, Helene Berghog Klockan KS2014/579-4 Svar på motion om Housing first (Boende för missbrukare) Föredragande: Jonas Arngården, Helene Berghog Klockan Förslag till Kommunstyrelsen enligt förvaltningen Förslag till Kommunstyrelsen enligt förvaltningen Förslag till Kommunstyrelsen enligt förvaltningen Rapporter SOCIALA UTSKOTTET

4

5

6 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Johan Sjöholm Inbjudan dialogmöte Äldres Hälsa (Dnr KS2014/ ) Sammanfattning Enligt folkhälsoavtalet i Kungälvs kommun ska det två gånger per år arrangeras s.k. dialogmöten. Syftet med dessa möten är lyfta fram aktuella teman utifrån hälsa och trygghet. Utifrån teman inbjuds berörda politiker och tjänstemän. Fokus vid dialogmötet den 24 april är äldres hälsa. Utgångspunkten är de två slutsatserna i Välfärdsbokslut 2013: 1. Andelen äldre förväntas öka kraftigt framöver vilket ställer höga krav på samhället och dess förmåga att ge individanpassad service utifrån förutsättningar och behov. 2. Genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser kan äldre påverka sin egen hälsa och livskvalitet till det bättre. Bakgrund Programmet innefattar återkoppling kring demografi samt aktuella kartläggningar. Därefter sker en redovisning av samverkansformer i Kungälvs kommun. Utifrån flera perspektiv presenteras aktuella utvecklingsprocesser. Vidare sker en omvärldsanalys av Charlotte Barouma Wästerläkarna, som presentar deras koncept för att utveckla mötet med äldre. Verksamhetens bedömning Dialogmötet berör flera aspekter utifrån Äldreomsorgsplanen Ekonomisk bedömning Folkhälsorådet bekostar alla omkostnader för dialogmötet den 24 april Förslag till beslut Sociala utskottet inbjuds till dialogmötet den 24 april. Denny Kraft Sektorschef Kristina Söderlund Verksamhetschef Expedieras till: ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

7 För kännedom till: 2(2)

8 INBJUDAN Dialogmöte kring äldres hälsa Kallade: Folkhälsorådet Sociala utskottet Välfärdsberedning Övriga berörda politiska representanter Närområdesplansgruppen Strategiska samverkansgrupp folkhälsa Övriga berörda tjänstemän Datum: fredagen 24 april Tid: Plats: Nordiska folkhögskolan Bakgrund Enligt folkhälsoavtalet i Kungälvs kommun ska det två gånger per år arrangeras s.k. dialogmöten. Syftet med dessa möten är lyfta fram aktuella teman utifrån hälsa och trygghet. Utifrån teman inbjuds berörda politiker och tjänstemän. Fokus vid dialogmötet den 24 april är äldres hälsa. Utgångspunkten är två slutsatserna i Välfärdsbokslut Andelen äldre förväntas öka kraftigt framöver vilket ställer höga krav på samhället och dess förmåga att ge individanpassad service utifrån förutsättningar och behov. 2. Genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser kan äldre påverka sin egen hälsa och livskvalité till det bättre. Utmaningar! - Syfte med dialogmötet - Slutsatser utifrån demografi och aktuella kartläggningar verksamhetschef Elisabet Sjöberg - Aktuella tendenser kring psykisk ohälsa bland äldre - utvecklingsledare äldreområdet Simba Sofie Grinneback Med kommuninvånaren i fokus - så här samverkar vi! - Övergripande samverkansstruktur processledare Carina Westerelve SIMBA - Lokal samverkan Agneta Hamilton chef vid Kustens vårdcentral samt Kristina Söderlund verksamhetschef Kungälvs kommun Vad är på gång? - Återkoppling kring aktuella processer som exempelvis utvecklat anhörigstöd, Pascal, mobila läkarteam, vårdval rehab etc. Omvärldsanalys - Charlotte Barouma vid Wästerläkarna presenteras deras koncept för att utveckla mötet med äldre. Välkomna Anmäl ditt deltagande till: Johan Sjöholm johan.sjoholm@kungalv.se,

9 2(2)

10 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Johan Sjöholm Slutrapportering gällande förebyggande projekt hedersrelaterat våld (Dnr KS2013/ ) Sammanfattning godkände kommunstyrelsen projektansökan Kärleken är fri Stenungsund, Orust, Tjörn och Kungälv. Via beslut av Länsstyrelsen i Västra Götalands län beviljades kronor. Projektets slutfördes Slutredovisningen ska innefatta nämndsprotokoll, där det framgår att den aktuella rapporten/redovisningen är godkänd av ansvarig nämnd. Den ekonomiska redovisningen ska även styrkas med ett utdrag ur huvudboken som visar kostnaderna i projektet. Förslag till beslut är att kommunstyrelsen godkänner projektets slutredovisning. Bakgrund Regeringen har sammanlagt avsatt 30 miljoner kronor för att främja och lämna stöd till insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsen i Västra Götaland har avsatt 1,2 miljoner till utvecklingsmedel för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck samt att unga blir gifta mot sin vilja. Målet med projektet Kärleken är fri! i Kungälv, Stenungsund, Orust och Tjörn var att: - Via det beprövade materialet Kärleken är fri få ett redskap att arbeta hållbart med FN s barnkonvention. - Professionella och ideella aktörer utvecklar en gemensam värdegrund och kunskap om varandras uppdrag, samt utvecklar konkreta former kring samverkan. - Ungdomar får ökad kunskap om var råd och stöd finns. Verksamhetens bedömning I Kungälvs kommun inleddes projektet med bildande av ett nätverk bildades bestående av representanter från; Utförarenheten, Trygga Ungdomsmiljöer, centrala elevhälsan, representanter från Thorlidskolan, Ungdomsmottagningen, brottsförebyggare och Rädda Barnen. Sammankallade var utvecklingsledare folkhälsa. Syftet med nätverket var att skapa ett systematiskt arbete med utveckling av handlingsplaner/rutiner för akuta situationer och ärenden med hedersproblematik, samt implementera ett förebyggande arbetssätt mellan berörda aktörer. Via projektet har kunskap och erfarenheter skapats. Kring arbetet med handlingsplaner/rutiner har en metodhandbok kring heder processats fram. Via det regionala ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

11 2(2) kompetencentrat Dialoga och Länsstyrelsen har nätverket samt polisen deltagit i en samverkansutbildning. Nätverkets olika aktörer har dessutom inbjudits till kompetensutveckling kring HBTQ, heder samt förälder i det mångkulturella samhället. Vid årskurs 8 på Thorildskolan genomfördes en temavecka utifrån konceptet Kärleken är fri. Även Unga Dagen vid Mimers Hus berörde på olika sätt hedersproblematik. Utifrån folkhälsorådets verksamhetsplan 2015 är fokus att utvärdera Kärleken är fri. Med stöd av Rädda Barnen är detta arbete redan inlett och under våren 2015 presenteras slutresultaten. Viktiga utgångpunkter inför fortsättningen är att: - Formalisera en konstellation med uppdrag och mandat, som återkommande aktualisera frågan, utbyter information och genomför förebyggande insatser. - Fortsatt arbete med att implementera förebyggande arbete inom skola och socialtjänst. Prioriterat slutföra utvärdering av Kärleken är fri. - Skapa ett samarbete och samverkan kring eventuella utbildningsinsatser avseende hedersrelaterad problematik. Ekonomisk bedömning Via Länsstyrelsen beviljades Kungälvs kommun som projektägare kr. Beträffande den egna finansieringen innefattar den kr från respektive kommun. Resterande del av egna finansieringen ( kr) innefatta nerlagd arbetstid i projektet. Bifogat finns utdrag ur handboken. Förslag till beslut Godkänna slutredovisning Kärleken är fri. Maria Andersson Sektorschef Skola Jonas Arngården Sektorschef Skola Expedieras till: För kännedom till:

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Johan Sjöholm Folkhälsorådets årsredovisning 2014 (Dnr KS2014/2426-1) Sammanfattning Enligt folkhälsoavtalet ska folkhälsorådet i Kungälv inlämna en årsredovisning. Rådets uppdrag är att följa hälsoutvecklingen i Kungälvs kommun. Under 2014 har folkhälsorådet varit en stödjande funktion vid implementeringen av LUPP. Rapporten har kommunicerats direkt mot ungdomar, men även mot kommunens förvaltningar, politiska konstellationer och civilsamhället. Resultat från LUPP redovisades även i Välfärdsbokslutet. Utifrån det drogförebyggande perspektivet har en riktlinje kring drogfria ungdomsmiljöer processats fram. Initiativet kring Ren Träning har fortsatt. Idag finns en upparbetad samverkan med flera av kommunens motions- och träningsanläggningar. I samverkan med BVC och förskolan har personal utbildats i konceptet aktiva föräldramöten. Projektet föräldrastödjaren har avslutats, för att under kommande år implementeras i ordinarie verksamhet. Rådet har varit en stödjande funktion i Föreningslyftet, som i sker i samverkan med fritid, SISU och Göteborgs Fotbollsförbund. Inledda arbete i Ytterby IS ska ses som ett pilotarbete, där kunskap, erfarenhet och resultat ska spridas till kommunens övriga föreningsliv. Utifrån utmaningen goda levnadsvanor har folkhälsorådet initierat en aktivitetskalender kring fysisk aktivitet på recept. Hemsidan riktar sig både förskrivande personal och allmänhet. I mars 2014 beviljades kr från Socialstyrelsen för är att kvalitetssäkra arbetet kring våld i nära relationer i Kungälvs kommun. Under 2014 har arbetet kring kompetensutbildning och framtagande av rutiner inletts. Hösten 2013 beviljades Kungälvs kommun kr från Länsstyrelsen i Västra Götalands län för att förebygga insatser kring heder. Med stöd av projektet har metodhandbok kring heder processats fram. Vidare har en samverkansutbildning genomförts. Vid årskurs 8 på Thorildskolan arrangerades en temavecka utifrån konceptet Kärleken är fri. Under året har folkhälsorådet haft 2735 deltagare på olika utåtriktade arrangemang, bland yrkesverksamma har rådet haft 267 deltagare på olika former av kompetensutveckling. Bakgrund Folkhälsorådets arbete utgår från ett avtal mellan Kungälvs kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 (HSN 4). I avtalet är den gemensamma finansieringen reglerad. I rådet ingår förtroendevalda från Kungälvs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden samt tjänstemän från hälso- och sjukvårdskansliet och Kungälvs kommun. Folkhälsorådet är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

27 2(3) Rådets uppdrag är att: aktivt medverka till arbetsformer utifrån ett helhetsperspektiv på hälsa upprätta en folkhälsoplan och revidera denna kontinuerligt ansvara för budget, verksamhetsplan och verksamhetsberättelse initiera hälsofrämjande och sjukdoms-/skadeförebyggande insatser leda, styra och följa upp tvärsektoriella folkhälsoinsatser skapa förutsättningar för finansiering och säkerställa resurser Verksamhetens bedömning Strategisk samverkansgrupp ska ses som kopplingen mellan folkhälsorådet och den operativa samverkan som sker via arbetsgrupperna. Strategisk samverkansgrupp består av chefer från Kungälvs kommun, polisen, primärvården, räddningstjänsten, försäkringskassan samt arbetsförmedlingen. Gruppen har i uppdrag att återkommande genomlysa samverkanstrukturen. Under 2014 har projektgrupper kring suicidprevention och LUPP(lokal uppföljning av ungdomspolitiken) avslutat sina uppdrag. Utifrån det skadeförebyggande arbetet har den s.k. KOTA gruppen bildats (kommunövergripande olycksförebyggande och trygghetsskapande arbetsgrupp). Beträffande våld i nära relationer har en styrgrupp bildats för att strategiskt driva processen framåt. Ekonomisk bedömning Parterna svarar gemensamt för finansiering av folkhälsoverksamheten enligt antagna avtal. Fördelningsprincipen mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen för lokalt folkhälsoarbete är att vardera parten svarar för hälften av folkhälsans budget, inklusive utvecklingsledare folkhälsa och dess kringkostnader. År 2013 var budgeten kronor, vilken finansieras med kronor från hälso- och sjukvårdsnämnden och kronor från Kungälvs kommun. Resultatöverskott överförs till Förslag till beslut Årsredovisning Folkhälsorådet 2013 godkänns. Magnus Gyllestad Kommunchef Patrik Skog Enhetschef

28 3(3) Expedieras till: För kännedom till:

29 Folkhä lsorä det - Å rsredovisning 2014

30 Folkhälsorådet Årsredovisning 2014 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag Folkhälsorådet Kungälvs kommun... 4 Målinriktning... 4 Uppföljning Trygga och goda uppväxtvillkor... 6 Drogförebyggande... 6 Föräldrastöd... 7 LUPP... 7 Goda levnadsvanor... 8 Aktivitetskalender Fysisk aktivitet på recept (FAR)... 8 Mobiliserande insatser fysisk aktivitet... 8 Jämlika och jämställda livsvillkor... 9 Våld i nära relationer... 9 Förebyggande insatser heder - Kärleken är fri... 9 Hälsofrämjande nätverk Komarken Utåtriktade insatser Åldrande med livskvalité Arbetsgrupp äldres säkerhet och trygghet Utvecklat anhörigstöd Utveckling och strategiska insatser Genomlysning av samverkansstruktur Välfärdsbokslut Folkhälsorådets arbetsdagar Budget och volymtal Intäkter folkhälsobudget Utfall Utfall prioriterade områden Projekt folkhälsoområdet Volymtal Bilaga Folkhälsorådets ledamöter

31 Folkhälsorådet Årsredovisning 2014 Sammanfattning Enligt folkhälsoavtalet ska folkhälsorådet leda och följa upp tvärsektoriella processer kring folkhälsa och trygghet. Strategisk samverkansgrupp har i uppdrag att återkommande genomlysa samverkanstrukturen. Under 2014 har arbetsgrupper kring suicidprevention och LUPP(lokal uppföljning av ungdomspolitiken) avslutat sina uppdrag. Utifrån det skadeförebyggande arbetet har den s.k. KOTA gruppen bildats (kommunövergripande olycksförebyggande och trygghetsskapande arbetsgrupp). Beträffande våld i nära relationer har en styrgrupp bildats för att strategiskt driva processen framåt. Rådets uppdrag är även att följa hälsoutvecklingen i Kungälvs kommun. Under 2014 har folkhälsorådet varit en stödjande funktion vid implementeringen av LUPP. Rapporten har kommunicerats direkt mot ungdomar, men även mot kommunens förvaltningar, politiska konstellationer och civilsamhället. Resultat från LUPP redovisades även i Välfärdsbokslut Det tredje uppdraget är att initiera och utveckla hälsofrämjande samt förebyggande insatser. Utifrån det drogförebyggande perspektivet har en riktlinje kring drogfria ungdomsmiljöer processats fram. Initiativet kring Ren Träning har fortsatt. Idag finns en upparbetad samverkan med flera av kommunens motions- och träningsanläggningar. I samverkan med BVC och förskolan har personal utbildats i konceptet aktiva föräldramöten. Projektet föräldrastödjaren har avslutats och kommer under 2015 implementeras i ordinarie verksamhet. Rådet har varit en stödjande funktion i Föreningslyftet, som i sker i samverkan med fritid, SISU och Göteborgs Fotbollsförbund. Inledda arbete i Ytterby IS ska ses som ett pilotarbete, där kunskap, erfarenhet och resultat ska spridas till kommunens övriga föreningsliv. Utifrån utmaningen goda levnadsvanor har folkhälsorådet initierat en aktivitetskalender kring fysisk aktivitet på recept. Hemsidan riktar sig både till förskrivande personal och allmänhet. I mars 2014 beviljades kr från Socialstyrelsen för är att kvalitetssäkra arbetet kring våld i nära relationer i Kungälvs kommun. Under året har arbetet kring kompetensutbildning och framtagande av rutiner inletts. Hösten 2013 beviljades Kungälvs kommun kr från Länsstyrelsen i Västra Götalands län för att förebygga insatser kring hedersrelaterat våld. Med stöd av projektet har en samverkansutbildning genomförts och utifrån denna en metodhandbok tagits fram. Vid årskurs 8 på Thorildskolan arrangerades en temavecka utifrån Rädda Barnens upplägg Kärleken är fri. Under året har folkhälsorådet haft 2885 deltagare på olika utåtriktade arrangemang, bland yrkesverksamma har rådet haft 267 deltagare på olika former av kompetensutveckling. 3

32 Folkhälsorådet Årsredovisning 2014 Uppdrag Folkhälsorådet Kungälvs kommun Enligt folkhälsoavtalet är folkhälsorådet ett partsammansatt organ med ledamöter från såväl Hälsooch sjukvårdsnämnd 4 som Kungälvs kommun. Rådets uppdrag, som utgår från ett tydligt medborga- /befolkningsperspektiv, är att aktivera och engagera medborgarna, frivilliga krafter och olika samhällsaktörer i det förebyggande- och hälsofrämjande arbetet. En politisk antagen folkhälsoplan, som revideras kontinuerligt utgör grunden för det lokala folkhälsoarbetet. Rådets roll är att främja en god folkhälsa genom att: Följa hälsoutvecklingen bland kommunens invånare ut ett hälso- och trygghetsperspektiv Initiera hälsofrämjande samt förebyggande insatser Leda, styra och följa upp tvärsektoriella insatser Skapa förutsättningar för finansiering, säkerställa resurser Ansvar för budget, verksamhetsplan och verksamhetsberättelse Uppföljnings- och utvärderingsansvar utifrån ett befolknings- och samhällsinriktat perspektiv Aktivt medverka till arbetsformer som skapar ett helhetsperspektiv på hälsa och trygghet. Strategisk samverkansgrupp är koppling mellan folkhälsorådet och den operativa samverkan som sker via de tematiska arbetsgrupperna (se nedan). Gruppen består av strategiska chefer från Kungälvs kommun, Polisen, Primärvården, Bohusläns Räddningsförbund, Försäkringskassan samt Arbetsförmedlingen. Målinriktning Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2014 ska harmoniera både med regionala- och kommunala måldokument. I Mål och Beställningsunderlag HSN 4 fastställs att: I samverkan med kommunerna förbättra den självuppskattade psykiska hälsan bland barn och ungdomar med 30 procentenheter från år 2011 fram till år

33 Folkhälsorådet Årsredovisning 2014 I samverkan med kommunerna medverka till attitydförändring till droger genom att motverka och stoppa nyrekrytering till missbruk. Minska barnfetman inom nämndområdet med 10 procentenheter från år 2011 fram till år Våld i nära relationer ska synliggöras och motverkas. Primärvårdens ansvar för folkhälsoarbetet ska tydliggöras. Två av kommunfullmäktiges strategiska mål i Kungälvs kommun är hållbar utveckling samt god och trygg livsmiljö. I Årsplan 2014 preciseras dessa strategiska mål av kommunstyrelsen. Flera av resultatmålen kan relateras till folkhälsa och trygghet som: Öka kunskapen hos våra barn, elever och ungdomar Andelen medborgare som känner sig trygga skall öka Andel medborgare som är nöjda med sin fritid skall öka Utveckla anhörigstödet inom omsorgerna Öka volontärverksamheten inom omsorgerna Uppföljning 2014 Som ett av Västra Götalandsregionens styrdokument antogs 2009 den folkhälsopolitiska policyn av regionfullmäktige. Folkhälsoplanen i Kungälvs kommun utgår från fyra av policyns totalt sex utmaningar: Trygga och goda uppväxtvillkor Goda levnadsvanor Jämlika och jämställda livsvillkor Åldrande med livskvalitet I kommande avsnitt redovisas en uppföljning av aktiviteter och insatser, som genomförts utifrån folkhälsoplanens fyra övergripande utmaningar och precisering i verksamhetsplan för

34 Folkhälsorådet Årsredovisning 2014 Trygga och goda uppväxtvillkor Drogförebyggande Folkhälsorådets drogförebyggande arbete kan beskrivas utifrån, mobiliserande och strategiskt. Två perspektiv som hela tiden samspelar med varandra. Utifrån ett strategiskt perspektiv har riktlinje kring tobak förankrats vid kommunens grundskolor. Via olika dialogmöten har riktlinjen följts upp av berörda professioner. Länsstyrelsens har återkopplat kring aktuell lagstiftning, dessutom har den lokala tillsynen informerat om sitt uppdrag. Våren fick den kommunövergripande arbetsgruppen i uppdrag, av verksamhetschefer i sektorerna Skola samt Arbetsliv och Stöd, att arbeta fram ett förslag till riktlinje drogfria ungdomsmiljöer. Våren 2015 kommer riktlinjen implementeras i ordinarie verksamhet. Det mobiliserande arbetet har skett på flera olika plan. Personal har erbjudits utbildning. I början av året arrangerades en utbildningskonferens i samverkan med övriga SOLTAK s kommuner. För att erhålla mer spetskompetens deltog representanter från den kommunövergripande drogförebyggande arbetsgruppen vid nationella konferensen Drogforum. Under 2014 har riktade satsningar initierats mot föräldrar. Vid föräldramöte i årskurs 8 på samtliga grundskolor, såväl kommunala som privata, har konceptet Våga fråga! Våga se! genomförts. I slutet av året inbjöds dessutom föräldrar och allmänheten till ett dialogmöte kring temat Kungälv tillsammans mot droger. Folkhälsoplan Trygga och goda uppväxtvillkor Föräldrastöd, drogförebyggande arbete ungdom, depressions- och suicidprevention, Unga Dag. Exempel på aktiviteter Verksamhetsplan 2014 Via den kommunövergripande arbetsgruppen Förälder i Kungälvs kommun samordna, implementera och följa upp föräldrastödet. Uppdatera handlingsplan kring drogpolicyfrågor. Initiera utvecklingsprocessen Ren Träning. Ytterligare ett centralt område i det mobiliserande arbetet har varit insatser mot föreningar. I samverkan med fritid och SISU inbjöds föreningarna under våren till en inspirationsdag, där syftet var att öka den generella kunskapen och medvetenheten kring värdegrund och droger. Syftet med projektet Ren Träning i Kungälv, där sju motions- och träningsanläggningar medverkar, är att öka medvetenheten om skadliga preparat och kunskapen om hälsosam träning. I början av året utbildades 38 ambassadörer, som har till uppgift att cirkulerar på gymmen och vara goda förebilder. I samverkan med Stiftelsen Sportfront har därefter olika utbildningsinsatser genomförts mot personal, ambassadörer och allmänhet. Teman för dessa utbildningar har varit anabola steroider, kosttillskott och energidrycker. Via en uppföljning har processen summerats. Fokus under 2015 är en gemensam handlingsplan vid motions- och träningsanläggningarna och fortsatta utbildningsinsatser. 6

35 Folkhälsorådet Årsredovisning 2014 Föräldrastöd I samband med nationella projektet Föräldrastöd A-Ö, som varade mellan , gjordes 176 telefonintervjuer. Utifrån denna omfattande kartläggning initierades olika konkreta insatser, som exempelvis föräldrastödstelefonen. Syftet var att skapa en telefon dit föräldrar kunde ringa i ett tidigt skede, dels för att få professionell rådgivning samt bli lotsade till aktuell instans. Från projektets start har telefonen årligen haft mellan samtal. Under 2014 har folkhälsorådet avslutat projektet. En lärdom av projektet är behovet av en plan för förankring och implementering. I samverkan med Rädda Barnen har personal från förskolan och BVC utbildats i förhållningssättet aktiva föräldramöten. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få redskap att leda föräldramöten där föräldrar känner sig delaktiga. Totalt har 60 st. personal från förskolan och BVC deltagit. Utifrån utvärderingen kommer korrigeringar göras i upplägget inför I samverkan med aktörer från civilsamhället samt Mimers Kulturhus har olika föräldraföreläsningar genomförts. Speciellt nämnvärt är det lyckade initiativet med Sonia Sherefay, som berörde temat förälder i det mångkulturella Sverige. Utifrån ett mer strategiskt perspektiv har föräldrastödjande insatser i Kungälvs kommun kartlagts och olika samverkansprocesser genomlysts. Kartläggning kommer vara en grund för strategiskt arbetet under LUPP För att öka kunskapen kring ungdomars levnadsvanor och livsvillkor beslöts via Årsplan 2013 att Kungälvs kommun skulle delta i Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP. Enkäten genomfördes under höstterminen 2013 i årskurs 8 vid Kungälvs grundskolor samt bland eleverna som gick gymnasiets andra år vid Mimers Hus. I samband med publiceringen av resultaten i april 2014 skedde ett dialogmöte mellan politiker från kommunstyrelsen och ungdomar. Under hösten skedde en uppföljning vid ungdomsfullmäktige. Arbetsgruppen kring LUPP var även ansvarig för presentationer och förankring av LUPP i kommunens sektorer, förvaltningsledning samt olika politiska konstellationer som utskott, idrottsråd, idrottskonferens, beredningar, kommunstyrelse, kommunfullmäktige etc. Resultaten från LUPP integrerades även i Välfärdsbokslut Under 2015 fortsätter implementering av LUPP, som exempel kommer Kungälvs kommun delta i en FOU-cirkel kring inflytande och delaktighet. Föreningslyftet Ytterby IS Föreningslyftet är en satsning som Göteborgs Fotbollförbund tillsammans med sina medlemsföreningar, berörda kommuner och SISU Idrottsutbildarna gör för att stärka föreningslivet. Inledda arbete i Ytterby IS ska ses som ett pilotarbete, där kunskap, erfarenhet och resultat ska spridas till kommunens övriga föreningar. Konkret har föreningslyftet inneburit metodutveckling kring frågor som berör föräldrastöd, inflytande och kompetensutveckling. Processtödet från SISU och Göteborgs fotbollsförbund har även inneburit lärande exempel kring policyarbete och samverkan med skolan. Folkhälsorådet har under delfinansierat föreningsutvecklaren. Även under projektets 2015, projektet sista år, delfinansierar folkhälsorådet föreningsutvecklaren i Ytterby IS. 7

36 Folkhälsorådet Årsredovisning 2014 Hälsofrämjande skola Karebymodellen. I samverkan med sektor skola har metodutveckling initierats kring begreppet hälsofrämjande skola. Nyckelbegrepp för Karebymodellen är; synliggöra befintliga insatser, hållbarhet över tid, elevinflytande, processorienterat, förankrat bland personal och elever. Metoder och konkreta erfarenheter ska spridas till kommunens övriga skolor. Inledda pilotarbete fortsätter under Goda levnadsvanor Aktivitetskalender Fysisk aktivitet på recept (FAR) Med studenter från Sahlgrenska Akademin genomfördes en förstudie kring utvecklat arbete FAR. Utifrån förstudien avsatte Samordningsförbundet och Folkhälsoråden i kommunerna Kungälv, Ale, Stenungsund medel för att utveckla en aktivitetskalender som är: - stöd, för medicinskt föreskrivande personal, vid lotsning av patienter till lämplig form av fysisk aktivitet - stöd för patienter att på ett tillgängligt och pedagogiskt sätt finna funktionell form av fysisk aktivitet Den 31 mars 2015 avslutas projektet och hemsidan publiceras. För att formulera ett hållbart upplägg efter projektets slut sker för närvarande dialog med Samordningsförbundet och SIMBA 1. Mobiliserande insatser fysisk aktivitet För att mobilisera kring fysisk aktivitet inbjöds personal bland berörda aktörer till inspirationsföreläsning med forskaren Ingibjörg H Jonsdottir. Folkhälsorådet var en stödjande aktör till barntriathlon som arrangerades i samverkan med Kungälvs SS, Sportlife och IK Konghälla. Folkhälsorådet har även delfinansierat mobilitetskampanjen På egna ben. Folkhälsoplan Goda levnadsvanor Fysisk aktivitet, promenad- och cykelslingor, Friskvård- och Hälsodag Exempel Aktiviteter Verksamhetsplan 2014 fortsatt utvecklingsarbetet kring fysisk aktivitet på recept genomlysning utbudet av vandringsleder, motionsspår, cykeleder etc. I samverkan med fritid har kartläggningen kring kommunens vandringsleder och motionsspår presenterats vid folkhälsorådet. 1 SIMBA är en närvårdssamverkansorganisation för Den Nära Vården i mellersta Bohuslän och Ale. 8

37 Folkhälsorådet Årsredovisning 2014 Jämlika och jämställda livsvillkor Våld i nära relationer I mars 2014 beviljades kr från Socialstyrelsen för är att kvalitetssäkra arbetet kring våld i nära relationer i Kungälvs kommun. Via ansökan ska följande aktiviteter genomföras: - kartlägga befintlig kompetens samt formulera en plan för kompetensutveckling - initiera plan för kompetensutveckling - via riktlinjer och rutiner formulera en hållbar struktur kring samverkan, fokus är samverkan mellan myndighet och utförarverksamhet - introduktion av aktuella bedömningsinstrument - utveckla den kommunövergripande informationen/kommunikationen kring våld i nära relationer Fokus under våren 2014 var projektets organisering, där en styrgrupp bildades och en aktivitetsplan togs fram. Utifrån kompetensinventering genomfördes en basutbildning för personal inom sektor Arbetsliv och Stöd. För att säkerställa en långsiktighet har sektorn även utbildad egna utbildare. I januari 2015 planeras en utbildningsdag för sektorns chefer. Som ett led i ansökan har även omvärldsanalysen utvecklats. Kungälvs kommun har under 2014 deltagit aktivt i Dialogas och Länsstyrelsens olika nätverk. Folkhälsoplan Jämlika och jämställda livsvillkor Kvinnors och mäns hälsa, jämställdhet, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, integration, Kultur och Hälsodag, Psykiatrins dag Exempel Aktiviteter verksamhetsplan 2014 genomföra olika mötesplatser kring folkhälsa Initiera konceptet Kärleken är fri Förebyggande insatser heder - Kärleken är fri Hösten 2013 beviljades Kungälvs kommun kr från Länsstyrelsen i Västra Götalands län för förebygga insatser kring hedersrelaterat våld. Mål med projektet Kärleken är fri i Kungälv, Stenungssund, Orust och Tjörn var att: - Via det Rädda Barnens material Kärleken är fri få ett redskap att arbeta hållbart med FN s barnkonvention. - Professionella och ideella aktörer ska utveckla en gemensam värdegrund och kunskap om varandras uppdrag, samt utveckla konkreta former kring samverkan. - Ungdomar får ökad kunskap om var råd och stöd finns. I Kungälvs kommun bildades inledningsvis ett nätverk bestående av representanter från; Utförarenheten, Trygga Ungdomsmiljöer, Centrala elevhälsan, Thorlidskolan, Ungdomsmottagningen, brottsförebyggare och Rädda Barnen. Sammankallade var utvecklingsledare folkhälsa. Syftet med nätverket var att inleda ett systematiskt arbete med handlingsplaner/rutiner för akuta situationer och ärenden med hedersproblematik, samt implementera ett förebyggande arbetssätt. Via projektet har kunskap och erfarenheter skapats. Kring arbetet med handlingsplaner/rutiner har en metodhandbok tagits fram. Via det regionala kompetencentrat Dialoga och Länsstyrelsen 9

38 Folkhälsorådet Årsredovisning 2014 har nätverket tillsammans med polisen deltagit i en samverkansutbildning. Nätverkets olika aktörer har dessutom inbjudits till kompetensutveckling kring HBTQ och heder. Vid årskurs 8 på Thorildskolan genomfördes en temavecka utifrån konceptet Kärleken är fri. Även Unga Dagen vid Mimers Hus berörde på olika sätt hedersproblematik. Utifrån folkhälsorådets verksamhetsplan 2015 är fokus att utvärdera Kärleken är fri. Viktiga utgångpunkter inför fortsättningen är att: - Formalisera en konstellation med uppdrag och mandat, som återkommande aktualisera frågan, utbyter information och genomför förebyggande insatser. - Fortsatt arbete med att implementera förebyggande arbete inom skola och socialtjänst. Hälsofrämjande nätverk Komarken I samverkan med Trygga Ungdomsmiljöer och nätverket vid Komarken har olika hälsofrämjande insatser initierats, som livsstilsgrupp vid Nordmanna vårdcentral, träningsgrupper vid Friskis och Svettis och drogförebyggande föreläsningar. Inför 2015 planeras en omstart kring simskolor riktade mot kvinnor. Arbetsgruppen består av representanter från SFI, Trygga Ungdomsmiljöer, integrationssamordnare och nätverket vid Komarken. Utåtriktade insatser Under 2014 har rådet haft 2735 besökare olika utåtriktade arrangemang (folkhälsodagar, föräldramöten och olika föreläsningar). Extra glädjande är den samverkan som utvecklats med Mitt Mimers, där olika folkhälsoteman blivit en naturlig del av programutbudet. I samverkan med Kungälvs Posten har konceptet Mötesplats hälsa utvecklats. En gång per månad svarar olika representanter från hälso- och sjukvården på läsarfrågor. 10

39 Folkhälsorådet Årsredovisning 2014 Åldrande med livskvalité Arbetsgrupp äldres säkerhet och trygghet I samverkan med en rad olika aktörer har Kungälvs kommun under snart 15 år bedrivit ett aktivt skadeförebyggande arbete riktad mot seniorer i Kungälvs kommun. På flera sätt har kommunen varit banbrytande kring exempelvis budbärare och hemfixare. Unikt är även den konkreta samverkan som under åren utvecklats inom den egna organisationen, men även samarbetet med frivilliga organisationer. Under året har olika insatser genomförts kring frivilligverksamheten. Budbärare och hemfixare har exempelvis fått ökad kunskap kring aktuellt arbete i Kungälvs kommun. Som ett litet tack för sina insatser inbjöds kommunens frivilliga aktörer (Vän till vän, budbärare och hemfixare) till en sommarutflykt och en jullunch. Arbetsgruppen kring äldre och säkerhet arrangerade likt tidigare år en välbesökt och uppskattad Seniordag med Bodil Jönsson och Evy Palm som föreläsare. I år fanns bland utställarna studenter från Göteborgs universitets dietistutbildning, vilka bjöd på näringsrika mellanmål. Folkhälsoplan Åldrande med livsvkvalité Skadeförebyggande arbete äldresäkerhet, trygghet, Seniordag Exempel aktiviteter Verksamhetsplan 2014 Arrangera en dag kring äldres hälsa, säkerhet och trygghet Utveckla hemfixareoch budbärare verksamhet Utvecklat anhörigstöd Under 2014 gjordes en programförklaring kring utvecklat anhörigstöd i Kungälvs kommun. Syftet med utvecklat anhörigstöd i Kungälvs kommun är att stödja och underlätta anhörigas livssituation fysiskt, psykiskt och socialt och därmed förebygga ohälsa. Via utvecklat anhörigstöd är målet att utveckla en välkomnande - individanpassad, flexibel och obyråkratisk miljö som erbjuder rätt stöd i rätt tid och med hög kvalitet. I samverkan med kommunens anhörigstödjare skedde en rad olika konkreta initiativ under 2014, som exempelvis aktiviteter kring medberoende och nämnda aktiviteter (läs folkhälsodagar, budbärare, hemfixare etc.) Utveckling och strategiska insatser Sociala investeringar Socialinvesteringar är prioritet område i Kungälvs kommuns Årsplan för Vid folkhälsorådets möten har det skett återkommande fördjupningar kring sociala investeringar och återkopplingar kring det konkreta arbetet. Utvecklingsledare i folkhälsa ingår dessutom i arbetsgruppen kring sociala investeringar. 11

40 Folkhälsorådet Årsredovisning 2014 Genomlysning av samverkansstruktur Strategisk samverkansgrupp har i uppdrag att följa upp olika underliggande konstellationers uppdrag. Under 2014 har projektgrupper kring suicidprevention och LUPP avslutat sina uppdrag. Utifrån det skadeförebyggande arbetet har den s.k. KOTA gruppen bildats (kommunövergripande olycksförebyggande och trygghetsskapande arbetsgrupp). Beträffande våld i nära relationer har en styrgrupp bildats för att strategiskt driva processen framåt. Styrgruppen är ett strategiskt viktigt komplement till det mer operativa nätverket, som representeras av hälso-och sjukvården, kommunens sektorer, sjukhuset, kvinnojouren, polisen och ideella aktörer. Utifrån tvärprocessen föräldrastöd har en genomlysning gjorts kring befintliga grupper och gemensamma insatser. För att utveckla den interna samverkan har brottsförebyggare, säkerhet och folkhälsa initierat regelbundna summeringsmöte. Regelbunden återkoppling sker även med funktioner som arbetar med hållbar utveckling i Kungälvs kommun. Välfärdsbokslut 2013 Som underlag för strategiska diskussioner kring folkhälsa, ojämlik hälsa och social hållbarhet formuleras årligen ett välfärdsbokslut i Kungälvs kommun. Utifrån redovisning av bokslutets olika indikatorer är en övergripande slutsats att inkomst, yrke och utbildning har en avgörande betydelse kring den ojämlika hälsan. Välfärdsbokslutet presenterades vid kommunfullmäktige i juni. Med stöd av studenter från högskolan Väst genomfördes en summering av processen kring välfärdsbokslutet. Övergripande slutsatser från studenternas uppföljning var att bokslutet måste kommuniceras ut bättre till den politiska organisationen och förvaltningen, samt att bokslutet ännu tydligare ska integreras till kommunens ordinarie kvalitésystem. Under 2015 kommer välfärdsbokslutet integreras med framtagande av social översiktsplan i Kungälvs kommun. Folkhälsorådets arbetsdagar Enligt avtalet ska folkhälsorådet arrangera arbetsdagar, där olika samhällsaktörer bjuds in. Arbetsdagen i maj utgick från temat "vad är hälso-och sjukvårdens roll i folkhälsoarbetet?". Inriktningen på höstens arbetsdag var civilsamhällets roll i samhället. Budget och volymtal Parterna svarar gemensamt för finansiering av folkhälsoverksamheten enligt antagna avtal. Fördelningsprincipen mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen för lokalt folkhälsoarbete är att vardera parten svarar för hälften av folkhälsans budget, inklusive utvecklingsledare folkhälsa och dess kringkostnader. År 2014 var budgeten tkr, vilken finansieras med 885 tkr från hälso- och sjukvårdsnämnden och 885 tkr från Kungälvs kommun. 12

41 Folkhälsorådet Årsredovisning 2014 Intäkter folkhälsobudget 2014 Intäkter överförda Övriga intäkter HSN Egen finansiering Totalt: Utfall Personalkostnader Övriga kostnader Totalt: Totalt resultatöverskott som överförs till 2015: Utfall prioriterade områden Trygga och goda uppväxtvillkor Goda Levnadsvanor Jämlika och jämställda livsvillkor Åldrande med livskvalté Projekt folkhälsoområdet Intäkt Utfall Netto Kärleken är fri Länsstyrelsen beviljat Fysisk aktivitet på recept (överförs till 2015) 13

42 Folkhälsorådet Årsredovisning 2014 Volymtal Antal deltagare utåtriktade arrangemang 2735 Antal deltagare intern utbildning 267 Bilaga Folkhälsorådets ledamöter Förtroendevalda Gun - Marie Daun (KD) Ordf. Kommunstyrelsen Fredrik Gullbrantz (S) Vice ordf. Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Anders Holmensköld (M) Kommunstyrelsen Inger Rasmusson (FP) Kommunstyrelsen Mona Haugland (S) Kommunstyrelsen Mona - Britt Gillerstedt (S) Kommunstyrelsen Ann - Marie Zackrisson (M) Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjänstemän Caroline Oskarsson tjänsteman Hälso- och sjukvårdskansliet Magnus Gyllestad kommunchef Robert Hallman sektorchef Åsa Löke folkhälsoutvecklare Johan Sjöholm utvecklingsledare folkhälsa Rådet har möjlighet att adjungera kommunens tjänstemän och organisationer vid behov. Rådet träffas sex gånger per år. 14

43 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Johan Sjöholm Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2015 (Dnr KS2014/ ) Sammanfattning Enligt folkhälsoavtalet ska Folkhälsorådet i Kungälvs kommun, utifrån HSN 4 och kommunens mål, formulera en årlig verksamhetsplan. Med stöd av folkhälsoplanen samt regionala- och kommunala inriktningsdokument prioriteras följande inför 2015: Utmaning 1. Trygga och goda uppväxtvillkor: Stödjandefunktion vid 1) utveckling och uppföljning av familjecentral 2) implementering av Föreningslyftet samt 3) aktivt arbete med riktlinje drogfria ungdomsmiljöer. Utmaning 2. Goda levnadsvanor: Slutföra inlett arbete kring aktivitetskalender Fysisk aktivitet på recept och initiera pilotarbete hälsofrämjande skola. Utmaning 3. Jämlika och jämställda livsvillkor: Stödjande funktion kring inlett utvecklings arbete våld i nära relationer och kvinnors hälsa. Utmaning 4. Åldrande med livskvalité: Stödjande funktion vid utvecklat anhörigstöd samt skapa forum för kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte kring äldres hälsa. Ett av rådets uppdrag är att följa hälsoutvecklingen för kommunens invånare ur ett hälso- och trygghetsperspektiv. Detta sker via ett årligt välfärdsbokslut. Förslag på utveckling är att Välfärdsbokslut 2014: - Integreras tydligt med socialinvesteringsplan och framtagande av socialöversiktsanalys. - Innefattar en fördjupad sammanställning och analys över tid när det gäller skolhälsovårdens hälsosamtal. - Kompletteras med ett trygghetsområde, d.v.s. inkludera sammanställningar av SCB s nationella trygghetsundersökning, polisens lägesbeskrivningar samt SKL s öppna jämförelser. - Kompletteras med områden som berör social delaktighet och civilsamhällets roll i samhället. Bakgrund Folkhälsorådet är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen. Rådets uppdrag är att: - aktivt medverka till arbetsformer utifrån ett helhetsperspektiv på hälsa - upprätta en folkhälsoplan och revidera denna kontinuerligt - ansvara för budget, verksamhetsplan och verksamhetsberättelse - initiera hälsofrämjande och sjukdoms-/skadeförebyggande insatser - leda, styra och följa upp tvärsektoriella folkhälsoinsatser ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

44 2(2) - skapa förutsättningar för finansiering och säkerställa resurser Enligt folkhälsoavtalet ska folkhälsorådet till hälso-sjukvårdsnämnden och kommunstyrelsen lämna en årlig redovisning och verksamhetsplan avseende de aktiviteter som finansieras genom detta avtal. Verksamhetens bedömning Folkhälsorådet i Kungälvs kommun har under flera år etablerat en modell kring politisk-, strategisk- och operativ samverkan. Modellen ska ses som en garant för ett effektivt- och väl förankrat arbete med verksamhetsplan Folkhälsans strategiska samverkansgrupp ska ses som kopplingen mellan folkhälsorådet och den operativa samverkan som sker via arbetsgrupperna. Strategisk samverkansgrupp ska även ses som ett nätverk, där olika aktörer informerar varandra kring aktuella insatser. Gruppen består av chefer från Kungälvs kommun, primärvården, räddningstjänsten, försäkringskassan samt arbetsförmedlingen. Verksamhetsplanen har processats via strategisk samverkansgrupp samt olika dialogmöten som genomförts under Förslag till Verksamhetsplan 2015 har förankrats i förvaltningsledning, samt i ledningen för sektorerna Arbetsliv och Stöd, Skolan samt Kultur- och Samhällsservice. Ekonomisk bedömning Parterna svarar gemensamt för finansiering av folkhälsoverksamheten enligt antagna avtal. Fördelningsprincipen mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen för lokalt folkhälsoarbete är att vardera parten svarar för hälften av budgeten, inklusive folkhälsosamordnartjänsten och dess kringkostnader. År 2015 är budgeten kr, vilken finansieras med kr från hälso- och sjukvårdsnämnden och kr från Kungälvs kommun. Förslag till beslut Folkhälsorådets verksamhetsplan 2015 antecknas till protokollet. Magnus Gyllestad Kommunchef Patrik Skog Enhetschef Expedieras till: För kännedom till:

45 Folkhä lsorä det - Verksämhetsplän 2015

46 Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Folkhälsoarbete Kungälvs kommun... 4 Begrepp... 4 Social hållbar utveckling... 4 Folkhälsoarbete... 5 Social investering... 5 Civilsamhället... 5 Folkhälsan i Sverige... 6 Välfärdsbokslut Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP)... 7 Vision och inriktning folkhälsoarbete Kungälvs kommun... 7 Västra Götaland Folkhälsopolitisk policy Västra Götaland... 7 Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 - Mål och inriktning Strategiska mål Kungälvs kommun... 8 Dialogmöte Unga Vuxna... 8 Avsiktsförklaring Folkhälsorådet Organisering... 9 Aktivitetsplan Trygga och goda uppväxtvillkor Goda levnadsvanor Jämlika och jämställda livsvillkor Åldrande med livskvalité Budget Intäkter Förslag till fördelning

47 Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2015 Sammanfattning Enligt folkhälsoavtalet ska Folkhälsorådet i Kungälvs kommun, utifrån HSN 4 och kommunens mål, formulera en årlig verksamhetsplan. Med stöd av folkhälsoplanen samt regionala- och kommunala inriktningsdokument prioriteras följande inför 2015: Utmaning 1. Trygga och goda uppväxtvillkor: Stödjandefunktion vid 1) utveckling och uppföljning av familjecentral 2) implementering av Föreningslyftet samt 3) aktivt arbete med riktlinje drogfria ungdomsmiljöer. Utmaning 2. Goda levnadsvanor: Slutföra inlett arbete kring aktivitetskalender Fysisk aktivitet på recept och initiera pilotarbete hälsofrämjande skola. Utmaning 3. Jämlika och jämställda livsvillkor: Stödjande funktion kring inlett utvecklings arbete våld i nära relationer och kvinnors hälsa. Utmaning 4. Åldrande med livskvalité: Stödjande funktion vid utvecklat anhörigstöd och frivilligverksamhet samt skapa forum för kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte kring äldres hälsa. Ett av rådets uppdrag är att följa hälsoutvecklingen för kommunens invånare ur ett hälso- och trygghetsperspektiv. Detta sker via årligt välfärdsbokslut. Förslag på utveckling är att Välfärdsbokslut 2014: - Ses som en ordinarie del av Kungälvs kommuns årsredovisning. - Integreras tydligt med socialinvesteringsplan och framtagande av socialöversiktsanalys. - Innefattar en fördjupad sammanställning och analys över tid när det gäller skolhälsovårdens hälsosamtal. - Kompletteras med ett trygghetsområde, d.v.s. inkludera sammanställningar av SCB s nationella trygghetsundersökning, polisens lägesbeskrivningar samt SKL s öppna jämförelser. - Kompletteras med områden som berör social delaktighet och civilsamhällets roll i samhället. 3

48 Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2015 Folkhälsoarbete Kungälvs kommun Folkhälsorådet i Kungälvs kommun är ett aktivt forum där olika samhällsaktörer tillsammans formar idéer till konkreta förslag utifrån begreppen folkhälsa, social hållbarhet och trygghet. Rådets uppdrag är att analysera, initiera, samordna och utvärdera. Enligt folkhälsoavtalet mellan Västra Götalandsregionen och Kungälvs kommun har rådet ett uppföljnings- och utvärderingsansvar utifrån ett befolkningsinriktat perspektiv kring hälsa och trygghet. Strategisk samverkansgrupp är koppling mellan folkhälsorådet och den operativa samverkan som sker via de tematiska arbetsgrupperna (se nedan). Gruppen består av strategiska chefer från Kungälvs kommun, Polisen, Primärvården, Bohus Räddningstjänstförbund, Försäkringskassan samt Arbetsförmedlingen. Begrepp Centrala begrepp i folkhälsorådets arbete är; social hållbar utveckling, folkhälsoarbete, social investering samt civilsamhälle. Social hållbar utveckling Enligt Brundtlandskommissionen (1987) innefattar det övergripande begreppet hållbar utveckling dimensionerna; social-, ekologisk- och ekonomisk hållbar utveckling. Social hållbarhet kan ses som ett orienterande begrepp utifrån två sammanflätande perspektiv. Det första perspektivet innefattar välfärd. Om välfärden hotas och viktiga värden inte längre tillfredsställs är det en källa till segregation och exkludering. Det andra perspektivet, berör samhällets förmåga att lösa olika problem, exempelvis samhällsproblem, omstruktureringar på arbetsmarknaden samt den ojämlika hälsan. Denna förmåga är fundamental för samhällets och människors sätt att fungera och i en mera övergripande mening för den sociala hållbarheten. (Olsson, 2012) Det finns, som sagt, ingen enhetlig och allmän definition av social hållbar utveckling. 4

49 Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2015 Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2013) definierar socialt hållbar utveckling som ett samhälle där grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper missgynnas av formella eller informella strukturer. Sveriges Kommuners och Landsting (2013) betonar att social hållbar utveckling handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle, där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Västra Götalandsregionen (2013) belyser social hållbar utveckling som en central utgångspunkt i arbetet med hälsa och jämlikhet. Begreppet relateras till uppväxtvillkor, utbildning, arbete, delaktighet, levnadsvanor och välfärd. Folkhälsoarbete Folkhälsoarbete handlar om att påverka hälsan i delar av eller hela befolkningen och omfattar insatser som ska främja hälsan och förebygga sjukdomar. Arbetet grundas på kunskap om befolkningens hälsa och om sambanden mellan samhällets utformning och folkhälsa. Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete, som kräver samarbete inom och över organisationsgränser. (Folkhälsomyndigheten, 2014) Social investering En social investering kan ses som är en riktad insats med syfte att minska risken för barn att hamna i ett framtida utanförskap eller som ökar barns möjlighet att komma ur ett befintligt utanförskap. Aktuell forskning visar att förebyggande insatser som görs för barn och unga är investeringar med långsiktiga effekter för både individ och samhälle (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013) Civilsamhället Via propositionen En politik för det civila samhället ses civilsamhället som en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen exempelvis ideella föreningar, stiftelser och registrerade trossamfund samt nätverk, upprop och andra aktörer. (Proposition 2009/10:55) 5

50 Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2015 Folkhälsan i Sverige Den årliga folkhälsorapporten Folkhälsan i Sverige 2014 visar en övergripande positiv hälsoutveckling. Rapporten synliggör samtidigt några strategiska utmaningar, där utbildning lyfts fram som den enskilt viktigaste hälsofrämjande faktorn. Längre utbildning innebär ofta exempelvis färre hälsorisker i arbetslivet, mindre ekonomisk utsatthet och mer makt över den egna livssituationen. En övergripande tendens är att personer i pensionsåldern haft en bättre hälsoutveckling än yngre åldersgrupper. Som exempelvis har insjuknande i stroke minskat kraftigt bland både kvinnor och män över 65 år. Utifrån olika hälsoindikatorer ses istället en viss ökning bland yngre medelålders av båda könen (35 44 år). Tydligast är denna negativa utveckling bland kvinnor och män med kort utbildning. Sett ur ett internationellt perspektiv har Sverige en låg dödlighet bland barn och ungdomar. Årsrapporten väcker dock frågor utifrån unga vuxnas (16-24 år) psykiska hälsa. Upplevda besvär av ängslan, oro eller ångest har tredubblats sedan början av 1990-talet. (Folkhälsomyndigheten, 2014) Välfärdsbokslut 2013 Utöver folkhälsoplanen är det årliga välfärdsbokslutet rådets viktigaste strategiska dokument. Syftet är att bokslutet ska ge en bred beskrivning av folkhälsan i Kungälvs kommun, samt skapa underlag för strategiska diskussioner kring folkhälsoarbetets kommande inriktning och prioritering. Slutsatser utifrån Välfärdsbokslut 2013 är att: - Oavsett vilken utmaning är mönstret detsamma: social bakgrund och utbildningsbakgrund har en avgörande betydelse kring hälsa och livsvillkor. - Den totala arbetslösheten samt ersättningar från socialförsäkringssystemet är vid regional- och nationell jämförelse lägre i Kungälvs kommun. Likt regionen och riket har Kungälvs kommun en tydlig skillnad mellan män och kvinnor när det gäller ohälsotal. - Via regionens barnhälsoindex konstateras att Kungälvs kommun är en god kommun att växa upp i. Samtidigt är det viktigt att synliggöra medelvärdets skugga (Nilsson & Forkby, 2014). Resultaten från LUPP samt sammanställningar från skolhälsovården belyser betydelsen av mobilisering kring barn- och ungdomars fysiska och psykiska hälsa. - På nationell nivå konstateras att alkoholdrickandet minskar bland ungdomar, samtidigt som cannabisbruket ökar eller ligger kvar på oroväckande nivåer. Tendenser som även kan överföras till det lokala sammanhanget. Sammanställningar från LUPP och hälsosamtal belyser behovet av förebyggande insatser mot droger samt alkohol-och tobaksbruk. 6

51 Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2015 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Utifrån det politiska uppdraget att öka kunskapen kring ungdomars levnadsvanor och livsvillkor beslöts via Årsplan 2013 att Kungälvs kommun skulle delta i Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP. Sammantaget visar LUPP att flertalet av Kungälvs unga är nöjda med sina liv och har en positiv framtidstro. Den enskilt viktigaste frågeställningen är skolan, där cirka två av tre elever uppger att de har ganska goda möjligheter att få hjälp och stöd. Det finns dock ungdomar i Kungälvs kommun som inte kan göra sådant de skulle vilja göra på grund av att de själva eller familjen inte har råd. Uppskattningsvis 6 procent vid högstadiet samt 14 procent vid gymnasiet. Vidare finns ungdomar som inte har goda relationer till sina vänner. Många lyfter dessutom fram psykosomatiska besvär. En tydlig tendens i LUPP är att deltagande i föreningar minskar mellan högstadiet och gymnasiet. Dessutom uppger få att de deltar i föreningslivets organisering och utveckling. Vision och inriktning folkhälsoarbete Kungälvs kommun Västra Götaland 2020 Västra Götaland 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt och utveckling mellan år 2014 och 2020 och är huvudverktyget för att, i samverkan i Västra Götaland, genomföra den gemensamma visionen om Det goda livet. Ramen för arbetet är hållbar utveckling utifrån de tre dimensioner; ekonomisk, social och ekologisk. Västra Götaland 2020 innehåller en rad åtgärder som berör de frågor som allmänt bedöms som viktigast för att bidra till en bättre hälsa i befolkningen. Det handlar om utbildning och delaktighet i samhället för unga och om insatser för att stödja ett ökat arbetsdeltagande med betoning på livslångt lärande, validering etc. för vuxna. I båda fallen beskrivs särskilda insatser för att stärka grupper med svagare socio-ekonomiska förutsättningar och med mål att minska de socioekonomiska skillnaderna mellan olika regionala områden. Folkhälsopolitisk policy Västra Götaland Visionen Det goda livet innehåller fem fokusområden varav ett är En god hälsa. Detta fokusområde är tillsammans med det övergripande nationella folkhälsomålet utgångspunkter för de sex folkhälsoutmaningarna i Västra Götalands Folkhälsopolitiska policy: - Jämlika och jämställda livsvillkor - Trygga och goda uppväxtvillkor - Livslångt lärande - Ökat arbetsdeltagande - Åldrande med livskvalitet - Goda levnadsvanor 7

52 Folkhälsorådet Verksamhetsplan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 - Mål och inriktning Regionfullmäktiges övergripande mål är att: - Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete ska skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa. Utifrån folkhälsa har HSN 4 som mål att stärka samverkan med kommunerna vad gäller, fallskador, fetma, undervikt, vaccinationer livmoderhalscancer samt alkohol, narkotika, droger och tobak Strategiska mål Kungälvs kommun Kungälvs kommuns styrkedja innebär att förvaltningen utifrån de strategiska målen återkommer med ett förslag till årsplan. Årsplanen är förvaltningens åtagande till kommunstyrelsen, som godkänns av kommunfullmäktige. Begreppen folkhälsa, trygghet och sociala hållbart kan tolkas in i flera av resultatmålen, som exempelvis: - Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället - Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet - Barnfattigdomen ska minska - Kunskaperna hos elever och studerande ska öka - Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kulturoch fritidsliv I november 2014 antog kommunfullmäktige följande strategiska mål för planperioden : - I Kungälv finns arbete åt alla - Attraktivt boende - Minskad segregation - Minskad miljö och klimatpåverkan - Gör rätt från början satsa på barn och unga - Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov Dialogmöte Unga Vuxna Den 5 september 2014 genomfördes ett dialogmöte med lokal ledningsgrupp från Samordningsförbundet, Folkhälsorådet och strategisk samverkansgrupp. Underlag för dialogen var djupintervjuer med ungdomar, som kommunens Arbetslivscentrum genomfört. Ungdomarnas synpunkter kan summeras utifrån följande synpunkter: - Bland professionella öka kunskapen kring olika diagnoser samt hela tider fokusera på ömsesidig respekt och inflytande. - Utveckla fler mötesplatser för unga vuxna, där man känner sig behövd och får ett naturligt sammanhang. Fritidsgård för unga vuxna! - Utveckla former för information och kommunikation med ungdomar. Språket måste bli enklare! - Utveckla samverkan och former för rehabilitering. Gå utanför ramarna och se individens behov! 8

53 Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2015 Avsiktsförklaring Folkhälsorådet 2015 Med stöd av folkhälsoplanen samt regionala- och kommunala inriktningsdokument prioriteras följande inför 2015: Utmaning 1. Trygga och goda uppväxtvillkor: Stödjandefunktion vid 1) utveckling och uppföljning av familjecentral 2) implementering av Föreningslyftet samt 3) aktivt arbete med riktlinje Drogfria Ungdomsmiljöer. Utmaning 2. Goda levnadsvanor: Slutföra inlett arbete kring aktivitetskalender Fysisk aktivitet på recept och initiera pilotarbete hälsofrämjande skola. Utmaning 3. Jämlika och jämställda livsvillkor: Stödjande funktion kring inlett utvecklings arbete våld i nära relationer och kvinnors hälsa. Utmaning 4. Åldrande med livskvalité: Stödjande funktion vid utvecklat anhörigstöd samt skapa forum för kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte kring äldres hälsa. Ett av rådets uppdrag är att följa hälsoutvecklingen för kommunens invånare ur ett hälso- och trygghetsperspektiv. Detta sker via årligt välfärdsbokslut. Förslag på utveckling är att Välfärdsbokslut 2014: - Ses som en ordinarie del av Kungälvs kommuns årsredovisning. - Integreras tydligt med socialinvesteringsplan och framtagande av socialöversiktsanalys. - Innefattar en fördjupad sammanställning och analys över tid när det gäller skolhälsovårdens hälsosamtal. - Kompletteras med ett trygghetsområde, d.v.s. inkludera sammanställningar av SCB s nationella trygghetsundersökning, polisens lägesbeskrivningar samt SKL s öppna jämförelser. - Kompletteras med områden som berör social delaktighet och civilsamhällets roll i samhället. Organisering Enligt folhälsoavtalet ska Folkhälsorådet aktivt medverka till arbetsformer utifrån ett helhetsperspektiv på hälsa och trygghet. Utifrån SKL s och MSB s rekommendationer kring ett samlat grepp om trygghet genomfördes under 2013 förstudie i Kungälvs kommun. Enligt förstudien fanns behov av att utveckla samordning mellan funktioner som berör begreppet social hållbarhet som exempelvis sociala investeringar, folkhälsa och brottsförebyggande verksamhet. Utifrån folkhälsans organisering 2015 fokuseras på följande: - Strategisk samverkansgrupp har i fortsatt uppdrag att återkommande belysa samverkansstrukturer kring folkhälsa och trygghet. - Genomlysning av folkhälsans olika måldokument (droger, våld, självskador etc.) fortsätter, där ambitionen är att integrera policy och riktlinjer i kommunens ordinarie styr- och ledning. 9

54 Folkhälsorådet Verksamhetsplan Utifrån begreppet social hållbarhet fortsätter nätverksarbete och samordning via centrala funktioner. Aktivitetsplan 2015 Respektive utmaning konkretiseras utifrån nedanstående aktivitetsplan. Skolan- invandrarkvinnor och Trygga och goda uppväxtvillkor Föräldrastöd Tema Aktivitet Ansvar Uppföljning Uppföljning av kompetensutveckling dialogbaserat föräldrastöd. Uppföljning av familjecentral. Utvecklingsledare folkhälsa i dialog med verksamhetschefer sektor skola Berörda verksamhetschefer Folkhälsorådets årsredovisning Folkhälsorådets årsredovisning Implementering av Föräldrastödstelefon. Berörda verksamhetschefer Folkhälsorådets årsredovisning Drogförebyggande Social mobilisering Implementering riktlinje Drogfria ungdomsmiljöer. Vara en stödjandefunktion vid tillskapande av mottagningen för unga år med beteendeproblem runt droger och alkohol. Uppföljning Riktlinje Tobak med fokus på gymnasiet. Implementering Ren Träning. Implementering av konceptet Föreningslyftet. I samverkan med elever utveckla Unga Dagen på Mimers Hus. Uppföljning av Kärleken är fri. Folkhälsoenheten och berörda verksamhetschefer Sektor Arbetsliv och Stöd Folkhälsoenheten och berörda verksamhetschefer Folkhälsoenheten Sektor Kultur och samhällsservice Folkhälsoenheten Folkhälsoenheten i dialog med berörda verksamhetschefer Kommunens ordinarie uppföljningssystem Välfärdsbokslut Kommunens ordinarie uppföljningssystem Kommunens ordinarie uppföljningssystem Kommunens ordinarie uppföljningssystem Kommunens ordinarie uppföljningssystem Kommunens ordinarie uppföljningssystem Årsredovisning Folkhälsorådet 10

55 Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2015 Goda levnadsvanor Tema Aktivitet Ansvar Uppföljning Hälsofrämjande skola Fysisk aktivitet på recept Metodutveckling av hälsofrämjande skola och Karebymodellen. Stödja kampanjen På egna ben och andra mobilitets satsningar. Implementerar interaktiv aktivitetskalender fysisk aktivitet. Utvecklingsledare folkhälsa i dialog med sektor skola Projektledare FAR Årsredovisning Årsredovisning Samordningsförbund Årsredovisning Folkhälsorådet Naturen som folkhälsoresurs Hygienvecka Informera om kommunens vandringsleder och utflyktsmål samt om naturens betydelse för hälsan. Uppmärksamma regional Hygienvecka. Utvecklingsledare folkhälsa i samverkan med kommunens natur- och friluftslivsgrupp. Folkhälsoenheten Årsredovisning Folkhälsorådet Årsredovisning Folkhälsorådet Mötesplats Hälsa/ Folkhälsodagar Utifrån olika teman och behov initiera olika utåtriktade insatser. Folkhälsoutvecklare i samverkan med berörda aktörer Årsredovisning Folkhälsorådet Jämlika och jämställda livsvillkor Tema Aktivitet Ansvar Uppföljning Våld i nära relationer Utifrån beviljade medel från Socialstyrelsen fortsatt arbete med rutiner och riktlinjer. Fokus under 2015 är kompetensförstärkning och spridning av inlett arbete till exempelvis primärvården och kommunens övriga sektorer. Styrgrupp Våld i nära relationer Kommunens ordinarie uppföljningssystem Återredovisning Socialstyrelsen Kvinnors hälsa Initiera olika hälsofrämjande Arbetsgrupp Kvinnors Hälsa Årsredovisning Folkhälsorådet 11

56 Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2015 aktiviteter i samverkan med hälsa. Psykisk hälsa Bemötande Psykiatrins dag Initiera kompetensutveckling kring psykisk livräddning Kartlägga samverkans möjligheter kring bemötandeutbildning. Utveckla konceptet kring psykiatrinsdag. Folkhälsoenheten i dialog med verksamhetschefer Arbetsliv och Stöd. Strategisk samverkansgrupp i dialog med Samordningsförbun det. Strategisk samverkansgrupp Årsredovisning Folkhälsorådet Årsredovisning Folkhälsorådet Årsredovisning Folkhälsorådet Åldrande med livskvalité Avsatta medel används till: Tema Aktivitet Ansvar Uppföljning Anhörigstöd Dialogmöte Äldres Hälsa Seniordag Utvecklat anhörig stöd. Arrangera dialogmöte kring Äldres hälsa den 24 april Fortsatt utveckling av seniordagen 2015 Anhörigstödjarna i dialog med folkhälsoutvecklare. Strategisk samverkansgrupp och närområdesplansgrupp Arbetsgrupp Äldre Säkerhet Kommunens ordinarie uppföljningssystem Årsredovisning Folkhälsorådet Årsredovisning Folkhälsorådet Årsredovisning Folkhälsorådet Frivilligt arbete Utveckla information via budbärare och hemfixare Arbetsgrupp Äldre Säkerhet Årsredovisning Folkhälsorådet Kota-arbetsgruppen Gruppen har i uppdrag att genomföra uppföljning av olika riskmiljöer, genomlysa rutiner och kommunikationskanaler kring ärende samt initiera konkreta insatser. Arbetsgruppen KOTA (kommunövergripande olycksförebyggande och trygghetsskapande arbetsgrupp) Årsredovisning Folkhälsorådet 12

57 Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2015 Budget Intäkter Parterna svarar gemensamt för finansiering av folkhälsoverksamheten enligt antagna avtal. Fördelningsprincipen mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen för lokalt folkhälsoarbete är att vardera parten svarar för hälften av budgeten, inklusive folkhälsosamordnartjänsten och dess kringkostnader. År 2015 är budgeten tkr, vilken finansieras med 885 tkr från hälso- och sjukvårdsnämnden och 885 tkr från Kungälvs kommun. Intäkter Kungälvs kommun HSN Totalt: Förslag till fördelning Ordinarie budget Utvecklingsledare folkhälsa Folkhälsoutvecklare Administrativa omkostnader Prioriterade områden Totalt: Prioriterade områden Trygga och goda uppväxtvillkor Unga dagen Föräldrastöd Drogförebyggande Hälsofrämjandeskola Föreningslyftet Totalt Goda Levnadsvanor Aktivitetskalender FAR Övrigt Totalt Åldrande med livskvalité Seniordag Utvecklat anhörigstöd Totalt:

58 Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2015 Jämlika och jämställda livsvillkor Våld i nära relationer Psykiatrinsdag Totalt: Summa:

59 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Helen Berghog Svar på motion om övernattningsmöjligheter för barn och ungdomar (Dnr KS2014/123-4) Sammanfattning Utvecklingspartiet har genom Christian Berglund samt Morgan Persson inlämnat en motion angående övernattningsmöjligheter för barn och unga. Motionärerna vill dela med sig av sin oro beträffande barn som far illa i Kungälvs kommun och som inte är trygga i sin hemmiljö, vilket i sin tur kan medföra att de ibland stannar ute över natten. Bakgrund I Kungälv finns enligt motionärerna barn som far illa och som flyr hemmet och fördriver tiden med kompisar och besöker fritidsgårdarna i kommunen. Motionens målgrupp är ungdomar som inte är kvalificerade för att vara fosterhemsplacerade. Det kan röra sig om tillfälliga problem i hemmet som gör att de känner sig otrygga. De mår dåligt och behöver vuxenstöd som inte hemmet kan ge. Man tror att det finns ett stort mörkertal som skulle synliggöras genom att det finns en fristad där barn och ungdomar kan ges hjälp i tidigt skede. Bedömning Det ligger stor omsorg och omtanke i motionens intentioner kring våra barn och unga. Vi ser dock att stora delar av den oro som beskrivs redan tas om hand i det främjande och förebyggande arbete som bedrivs av Trygga ungdomsmiljöer. Trygga ungdomsmiljöer jobbar både på en generell nivå där man möter våra ungdomar på våra fritidsgårdar, men även utifrån mera riktade insatser som kan variera över tiden. Dessa insatser kan vara av olika karaktär utifrån intresseinriktning som ex vis motorgårdar eller som riktade insatser utifrån oro kring droger eller dylikt. Medarbetarna inom Trygga ungdomsmiljöer har som uppdrag att se och möta våra ungdomar i stunden. Här ingår att se till det psykiska måendet och stötta i stunden och ev förmedla vidare till annat stöd. Våra barn och unga befinner sig även på andra arenor, skola m fl, där uppdraget är att se och ta hand om de behov som finns. Det åligger också en skyldighet att anmäla till socialnämnden om man utifrån sitt uppdrag misstänker att barn far illa. Kungälvs kommun har i dag under särskilda omständigheter möjlighet att tillfälligt lösa boende för unga i vissa situationer. Detta sker i så fall efter bedömning av behov från vårt myndighetskontor. Beslut om boende för barn och unga, under 18 år, föregås alltid av ett myndighetsbeslut. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

60 2(2) Ekonomisk bedömning Beskrivna verksamheter och arbetssätt ligger inom gällande budget Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Helen Berghog verksamhetschef Jonas Arngården Sektorchef Expedieras till: För kännedom till:

61 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 467/2014 Svar på motion om övernattningsmöjligheter för barn och ungdomar (Dnr KS2014/123) Utvecklingspartiet har genom Christian Berglund samt Morgan Persson inlämnat en motion angående övernattningsmöjligheter för barn och unga. Motionärerna vill dela med sig av sin oro beträffande barn som far illa i Kungälvs kommun och som inte är trygga i sin hemmiljö, vilket i sin tur kan medföra att de ibland stannar ute över natten. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om övernattningsmöjligheter för barn och ungdomar Yrkande Miguel Odhner (S): Ärendet återremitteras till sociala utskottet för politisk beredning. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta yrkandet. Omröstning begärs inte. Beslut Ärendet återremitteras till sociala utskottet för politisk beredning. Expedieras till: För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

62

63

64 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Helen Berghog Svar på motion om Housing first (Boende för missbrukare)(dnr KS2014/579-4) Sammanfattning Det föreligger en motion från socialdemokraterna via Mona-Britt Gillerstedt. Motionären vill uppmärksamma att det genom forskning blivit befäst att för att missbrukare skall kunna komma ifrån sitt missbruk är bostad en av förutsättningarna till detta. Bakgrund Housing first är ett begrepp som talas om idag. Att kämpa mot missbruk och samtidigt vara bostadslös är en kamp. I den kampen räcker det inte med tak över huvudet, vilket kan innebära att man flyttar emellan olika boenden. Det innebär ett stort lidande för den drabbade och en stor kostnad för samhället. I motionen föreslås att Kungälvs kommun erbjuder bostad till den som vill komma ifrån sitt missbruk, men inte lyckas p g a missbuk. Verksamhetens bedömning Vi pratar i dag om Housing First och menar då boende för olika kategorier av bostadslösa. Till bostadslöshet är det ofta även kopplat missbruk. Utifrån de utvärderingar som har gjorts av projekt med positiva resultat utifrån kopplingen boende/missbruk har det visat sig att en viktig förutsättning är att det handlar om egna kontrakt. Med förstahandskontrakt och med rätt stöd och hjälp har detta visat sig vara en framgångsfaktor och man har lyckas hjälpa även människor som har väldigt omfattande problematik. Inom Arbetsliv och Stöd arbetar vi i dag utefter en modell som i delar kan liknas vid Housing First-modellen. Utifrån vår bogrupp arbetar vi med att lösa problematiken kring bostadslöshet och därtill hörande problem. Förutom de kategori- och referensboenden vi har inom vårt egna Boende för missbrukare, finns det därutöver möjlighet att erhålla s k socialt kontrakt med tillgång till 100-talet bostäder. Detta arbete är under ständig utveckling, där vräkningsförebyggande arbete är en del i arbetsmetoderna och där vi ser en urtvecklingspotential kring en utveckling av mobila team som ytterligare stöd i detta arbete. Att vässa våra egna arbetsmetoder och att ha ett nära samarbete med såväl våra kommunala som privata fastighetsägare ser vi som en grunden för detta arbete. Vår samlade bedömning är att arbetet kring en Housing First-modell har påbörjats och är under utveckling. Ekonomisk bedömning I nuläget görs ingen särskild ekonomisk bedömning. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

65 2(2) Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Helene Berghog verksamhetschef Jonas Arngården sektorchef Expedieras till: För kännedom till:

66 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 466/2014 Svar på motion om Housing first (Boende för missbrukare) (Dnr KS2014/579) Det föreligger en motion från socialdemokraterna via Mona-Britt Gillerstedt. Motionären vill uppmärksamma att det genom forskning blivit befäst att för att missbrukare skall kunna komma ifrån sitt missbruk är bostad en av förutsättningarna till detta. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om Housing first (Boende för missbrukare) Yrkande Miguel Odhner (S): Ärendet återremitteras till sociala utskottet för politisk beredning. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta yrkandet. Omröstning begärs inte. Beslut Ärendet återremitteras till sociala utskottet för politisk beredning. Anteckning till protokollet lämnas av Gun-Marie Daun (KD) och Benny Strandberg (KD) Expedieras till: För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign