Social o versiktsplan Steg 2

Transkript

1 Social o versiktsplan Steg 2 Ingår i Kungälvs kommuns författningssamling enligt Beslut KF 315/2015 Diarienummer: KS2015/1329 Beredande politiskt organ: Folkhälsoråd Beslutad av: kommunstyrelsen Datum för beslut: och Gäller t.o.m Handläggare: Johan Sjöholm

2 Innehållsförteckning UPPDRAGET Social översiktsplan steg Folkhälsoarbete Summering... 4 BEGREPPET SOCIAL HÅLLBAR UTVECKLING... 4 FÖRSLAG FORTSATT INRIKTNING Förslag 1 Kommunal planering och social översiktsplan Förslag 2 Överenskommelser Förslag 3 Ökad delaktighet och medskapande i bostadsområden Förslag 4 Fokus social hållbarhet Förslag 5 Organisation Framtidsgrupp tryggt och socialt hållbart Kungälv Råd folkhälsa och social hållbarhet Styrgrupp social hållbarhet SIMBA och Samordningsförbundet Förslag 6 Uppföljning Förslag 7 Fokus 2016 Folkhälsorådet- och Samordningsförbundet

3 Uppdraget 1.1 Social översiktsplan steg 2 Utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål att minska segregationen har kommunstyrelsen fastslagit resultatmålen om minskad barnfattigdom och minskat utanförskap. För att uppnå detta har kommunstyrelsen inför 2015 gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en social översiktsplan. Syftet med den sociala översiktsplanen är att, utifrån resultatmålen, i ett första steg analysera den sociala hållbarheten och presentera en översikt över social utsatthet. Vid kommunstyrelsen den 24 juni 235 fattades beslut att: Kommunstyrelsen ställer sig bakom förslaget till social översiktsplan i steg ett. Förvaltningen får i uppdrag att återkomma med en plan för det vidare arbetet i dialog med berörda aktörer. Förvaltningen får i uppdrag att återkomma med förslag på ett utvecklat Välfärdsbokslut där arbetet inom folkhälsa och sociala investeringar hanteras i ett gemensamt sammanhang. 1.2 Folkhälsoarbete 3.0 Hösten 2015 inleds dialogen mellan avtalsparterna Kungälvs kommun och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden. Vid folkhälsorådet 18 mars 2015 fick utvecklingsledare folkhälsa i uppdrag att summera nuvarande struktur och ledning av folkhälsoarbetet. Vid folkhälsorådet den 24 april informerade kommunstyrelsens ordförande Miguel Odhner (S) att projektdirektiv kring genomlysning av styroch ledning samt framtagande av förslag kring framtida folkhälsoarbetets struktur och organisering ska utarbetas. Vid kommunstyrelsen möte den 24 juni 234 godkändes förslag till projektdirektiv folkhälsoarbete 3.0. Projektdirektivets effektmål är att ge förutsättningar till utvecklat folkhälsoarbete i Kungälvs kommun, som främjar uppbyggnad av ett välfungerande styroch ledningssystem på ledningssamt operativ nivå. Enligt projektdirektiv folkhälsoarbete 3.0 ska förstudien bereda relevant underlag inför kommande folkhälsoavtal. Framtaget underlag ska innefatta förslag till organisering av processer, ansvar och roller samt styrning av folkhälsoarbetet i Kungälvs kommun. I samband med uppföljning av nuvarande avtal konstaterar Västra Götalandsregionen att kommande folkhälsoavtal bör ha ökat fokus på jämlik hälsa och livsvillkor. I förslag till projektdirektiv betonas, utöver detta övergripande perspektiv, fem utgångspunkter: Beakta kartläggningar kring folkhälsoarbetets nuvarande struktur. Beakta förstudie trygg och säker kommun. Integrera inlett arbete kring sociala investeringar och social översiktsplan. Beakta genomlysning av Samkraft. Beakta SIMBA s kartläggning kring barn och ungdomars psykiska hälsa. 3

4 1.3 Summering Processen kring social översiktsplan ska ses utifrån tre steg. 1. En analys kring den sociala hållbarheten i Kungälvs kommun. 2. Summera goda exempel (exempelvis Göteborg och Malmö Stad), kartlägga pågående projekt och aktiviteter samt formulera förslag kring fortsatta insatser och organisering. 3. Implementera en struktur för styr och ledning samt initiera konkreta aktiviteter och insatser. En första återkoppling kring steg 3 ska presenteras till kommunstyrelsen februari Återkoppling kommer innefatta, utifrån de fem prioriterade områden, en återkoppling av pågående och prioriterade aktiviteter och insatser. En slutsats utifrån genomförd process är att social översiktsplan steg 2 samt folkhälsoarbete 3.0 är nära sammanlänkade med varandra och redovisas därför nedan i ett gemensamt underlag. Begreppet social hållbar utveckling Enligt Brundtlandskommissionen (1987) innefattar det övergripande begreppet hållbar utveckling dimensionerna; social-, ekologisk- och ekonomisk hållbar utveckling. Social hållbarhet kan ses som ett orienterande begrepp utifrån två sammanflätande perspektiv. Det första perspektivet innefattar välfärd. Om välfärden hotas och viktiga värden inte längre tillfredsställs är det en källa till segregation och exkludering. Det andra perspektivet, berör samhällets förmåga att lösa olika problem, som exempelvis samhällsproblem, omstruktureringar på arbetsmarknaden samt den ojämlika hälsan. Denna förmåga är fundamental för samhällets och människors sätt att fungera och i en mera övergripande mening för den sociala hållbarheten. (Olsson, 2012) Myndigheter har olika perspektiv och ingångar kring begreppet social hållbar utveckling. Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2013) definierar socialt hållbar utveckling som ett samhälle där grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper missgynnas av formella eller informella strukturer. Sveriges Kommuner och Landsting (2013) betonar att social hållbar utveckling handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle, där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Västra Götalandsregionen (2013) belyser social hållbar utveckling som en central utgångspunkt i arbetet med hälsa och jämlikhet. Begreppet relateras till uppväxtvillkor, utbildning, arbete, delaktighet, levnadsvanor och välfärd. 4

5 Förslag fortsatt inriktning Samtidigt som den generella folkhälsan, utifrån olika nationella rapporter förbättras, avtar inte hälsogapet mellan olika samhällsgrupper. Kungälvs kommun är vid jämförelse en välmående kommun. Men Kungälvs kommun är också en bild i miniformat av Sverige och Västra Götalandsregionen. Processen kring social översiktsplan har synliggjort vår lokala utmaning kring den ojämlika hälsan. Mellan olika geografiska områden i vår kommun finns strukturella skillnader när det gäller indikatorer som; arbetslöshet, försörjningsstöd, sjuktal och utbildning. För att reducera den sociala utsattheten, är det mest effektiva att vidta generella insatser som vänder sig till alla, men som ges i större doser till dem med störst behov. Med andra ord det traditionella folkhälsoarbetet är på väg mot en riktningsförändring, där dimensionen av social hållbarhet växer allt starkare. En dimension som, för att möta framtidens utmaningar, kräver nya sociala innovationer. Utifrån EU 2020, regionala inriktningsdokument (VG 2020, Samling social hållbarhet) och Kungälvs kommuns strategiska mål är social hållbarhet utgångspunkten för fortsatta insatser. De olika perspektiven; sociala investeringar, folkhälsoarbetet, trygghets- brottsförebyggande arbete och det sociala perspektivet med samhällsbyggandet kan alla sammanlänkas till den övergripande dimensionen social hållbarhet. Utgångspunkt för fokus social hållbarhet i Kungälvs kommun är den strategiska inriktningen Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället samt målen; fler i arbete, minska segregation och minskad barnfattigdom. Nedan presenteras sju konkreta förslag kring fortsatt inriktning. 3.1 Förslag 1 Kommunal planering och social översiktsplan Kommande utvecklingsprojekt inom den kommunala planeringen ska beakta socialöversiktsplan. Social översiktsplan steg 2 ska integreras i konstellationer kring kommunplanering och är ett strategiskt dokument vid Stadskärnan 2.0 och Hela Ytterby. Kommunledningssektorn får i uppdrag att skapa förutsättningar för ett vidareutvecklat arbete. 3.2 Förslag 2 Överenskommelser Utifrån mål och antagna dokument ska långsiktiga överenskommelser tecknas, där berörda aktörers nytta utifrån gemensamma investeringar i ökad social hållbarhet tydliggörs. Överenskommelse och inriktningar ska formuleras med Västra Götalandsregionen, lokala bostadsbolagen/fastighetsägare, polisen, arbetsförmedlingen, lokala samordningsförbundet, KMN etc. Omvärldsanalysen visar på särskilt betydelsen av samverkan med bostadsbolagen. 5

6 3.3 Förslag 3 Ökad delaktighet och medskapande i bostadsområden Social översiktsplan synliggör behovet av ökad delaktighet och medskapande i specifika bostadsområden. Prioriterat är att utveckla former och metoder kring mobilisering. Lärande exempel pågår redan i Kungälvs kommun via exempelvis nätverk vid Komarken, där civila samhället, företag, bostadsbolag och kommun möts. Liknande forum ska initieras i flera bostadsområden och lokalorter. Kommunledningssektorn får i uppdrag att skapa förutsättningar för ett vidareutvecklat arbete. 3.4 Förslag 4 Fokus social hållbarhet Social hållbarhet står i fokus, till detta kopplas områden utifrån olika teman. Syftet är att samla gemensamma behov, prioritera, styra och skapa förutsättningar för effektiva processer. Förslag är att folkhälsoplanen ersätts med ett fyraårigt program kring social hållbarhet, som anger övergripande mål och inriktning. Årligen antas en verksamhetsplan, där olika processer och insatser preciseras. Detta möjliggör att, utifrån dimensionen social hållbarhet, bryta ner prioriterade områden på konkret- och operativ nivå. Till varje område kopplas en ansvarig med uppdrag att koordinera arbetet. Förslag på område under dimensionen social hållbarhet är: tidiga insatser barn och ungdomar trygghet och brottsförebyggande arbete/sysselsättning minskad segregation hälsa För varje område etableras en operativ struktur för att genomföra och driva insatser och processer. För en hållbar struktur är det angeläget med tydligt ägande i den ordinarie verksamheten. Styrgrupp social hållbarhet och samordningen gentemot lokal ledningsgrupp Samordningsförbundet fyller en central funktion för verkställandet. Utifrån det övergripande syftet social hållbarhet ska sociala investeringar ses som ett avgörande verktyg medan dialog och medskapande ska ses som centrala metoder. Utifrån omvärldsanalysen är minskad segregation samt arbete/sysselsättning är särskilt prioriterade områden. Kungälvs kommun kommer att ta emot minst 100 asylsökande flyktingar. Det innebär att kommunens förvaltning nu jobbar intensivt för att samordna sina resurser. Representanter för olika sektorer, bland annat skola och fastighetsförvaltning jobbar gränsöverskridande för att snabbt få fram de resurser som behövs, boenden är en prioriterad fråga. Via en bred politisk majoritet fattade kommunstyrelsen beslut, den 16 september 2015, om att ta emot fler flyktingar. 6

7 3.5 Förslag 5 Organisation Förslaget syftar till att, utifrån social hållbarhet, skapa förutsättningar för en välfungerande styroch ledningssystem både på ledningsnivå såväl samt operativ nivå. Organiseringen ska skapa synergier och genera kunskapsöverföring mellan olika samverkansstrukturer som; SIMBA, Samordningsförbundet samt samverkan mellan kommun och polis. Förslag till organisering ska skapa tydlighet gentemot externa aktörer, var och hur dessa ska ingå utifrån sina specifika uppdrag (polisen, arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvården etc.). Tre centrala konstellationer har identifierats 1) Framtidsgrupp tryggt och socialt hållbart Kungälv, 2) Råd social hållbarhet och folkhälsoråd samt 3) Styrgrupp social hållbarhet. Modell A. Modell social hållbarhet strategisk och operativ 7

8 3.5.1 Framtidsgrupp tryggt och socialt hållbart Kungälv Folkhälsorådet har en tradition av arrangera s.k. arbetsdagar, där aktuella teman lyfts med representanter från kommunens egen organisation, externa samverkansaktörer och representanter från civila samhället. Slutsatser från dessa arbetsdagar är att möten skapas, erfarenheter utbyts och framförallt förslag på lösningar på framtidens utmaningar formuleras. Via Framtidsgruppen - Tryggt och social hållbart Kungälv formaliseras och utvecklas detta redan inledda koncept. Syftet med Framtidsgruppen är att olika samhällsaktörer möts på en ny arena, med utgångspunkten att för framtidens Kungälv utveckla potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap. Utgångspunkt för Framtidsgruppen är den strategiska inriktningen Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället samt målen; fler i arbete, minska segregation och minskad barnfattigdom. Målet med Framtidsgruppen är att skapa förutsättningar för kommande samhällskontrakt, som stödjer framtidstro, tillväxt och social hållbarhet i Kungälvs kommun. Potentiella aktörer är; politik, kommunens sektorer, näringslivet, bostadsbolag, arbetsförmedling, försäkringskassan, hälso- och sjukvård, polisen samt representanter från SIMBA och Samordningsförbundet. Årligen sammankallar Framtidsgruppen till ett s.k. stormöte med representation från ytterligare berörda aktörer Råd folkhälsa och social hållbarhet Kommunstyrelsen (KS) är beslutande, styr strategiskt processen kring implementering av social översiktsplan. Folkhälsorådet korrigeras till Rådet för folkhälsa och social hållbarhet och i uppdrag att politiskt bereda och formalisera inspel från Framtidsgruppen. Rådets politiker deltar i Framtidsgruppen. I rådet ska förtroendevalda från kommunen och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden ingå. Ordförande utses bland de förtroendevalda från kommunen och vice ordförande från hälso- och sjukvårdsnämnden. Ordförande och vice ordförande deltar i rådets beredande möten. Rådets uppgift är att bedriva arbetet så att synsättet folkhälsa och social hållbar utveckling blir en del av de ingående parternas ordinarie verksamhet. Deltagande politiker och tjänstemän i rådet ansvarar för att ta med sig inspel från sina respektive nämnder, styrelse, förvaltningar till rådet samt att återföra rådets arbete tillbaka till dessa. Rådet ska ha en aktuell arbetsordning som tydliggör de medverkandes ansvar i rådet. Dialog kring prioriteringar och uppföljning av årlig verksamhetsplan sker i samband med presidiemöte mellan Kungälvs kommun och Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden. Rådet för folkhälsa och social hållbar utveckling ska gemensamt, utifrån hälso- och sjukvårdensnämndens respektive kommunens mål, arbeta fram mål och uppdrag för verksamhetsåret. Rådet ska utifrån dessa mål och uppdrag fastlägga en årlig verksamhetsplan. Rådets uppdrag är att: 8

9 utifrån dialog i Framtidsgruppen bereda och formaliserar förslag till samhällskontrakt som lyfts vidare till kommunstyrelsen aktivt medverka till arbetsformer utifrån ett helhetsperspektiv på hälsa och social hållbar utveckling upprätta ett program för social hållbarhet och revidera detta kontinuerligt ansvara för budget, verksamhetsplan och verksamhetsberättelse initiera insatser utifrån social översiktsplan leda, styra och följa upp tvärsektoriella insatser utifrån social hållbar utveckling skapa förutsättningar för finansiering och säkerställa resurser Styrgrupp social hållbarhet Via styrgrupp social hållbarhet sker den interna och förvaltningens styroch ledningen av social hållbarhet. Styrgruppen representeras av kommunchef, sektors- och verksamhetschefer. Styrgrupp verkställer beslut från kommunstyrelsen och följer kontinuerligt upp genomförda insatser. För att effektivisera och bygga synergier koordinerar styrgruppen löpande övergripande de olika programmen (läs nedan) samt aktuella beröringspunkter från samverkansstrukturer (SIMBA, Samordningsförbundet samt samordning mellan polis och kommun). Styrgruppen bereder underlag till råd för folkhälsa och social hållbar utveckling samt Framtidsgrupp Tryggt och Social hållbart Kungälv. Två gånger per termin koordineras styrgruppens möte med Samordningsförbundets lokala ledningsgrupp, där det redan idag ingår representanter från hälso- och sjukvård, arbetsförmedling, försäkringskassan samt kommunen. Vid dessa möten inbjuds även vid behov övriga externa aktörer. Fokus vid dessa möten är: I dialog med externa aktörer återkoppla aktiviteter och insatser utifrån olika programområden och samverkansstrukturer (SIMBA och Samordningsförbundet). Forum för att konkretisera överenskommelser mellan olika aktörer. I dialog med externa aktörer bereda och förankrar förslag till verksamhetsplan social hållbarhet. I dialog med externa aktörer revidera samverkanstruktur SIMBA och Samordningsförbundet SIMBA är en vårdsamverkansorganisation mellan kommunerna Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn, samt Kungälvs sjukhus och primärvård i berörda kommuner. Via SIMBA organiseras olika samverkansgrupper mellan kommun och region, exempelvis Närområdesgrupp (NOgrupp), psykiatri, primärvård och socialtjänst (PPS) samt utvecklingsgrupp barn och unga. Via förslag till organisering utifrån social hållbarhet skapas förutsättningar för att integrera och bygga synergier utifrån SIMBAS samverkansstruktur. Utifrån SIMBA s insatser och processer är det prioriterat är att det sker löpande återkoppling till styrgrupp social hållbarhet. Vidare ska inte nya forum skapas, utan befintliga konstellationer som NO-grupp, PPS och utvecklingsgrupp barn och unga ska stärkas. Samordningsförbundet omfattar Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen och kommunerna Stenungsund, Tjörn, Kungälv och Ale. Förbundets 9

10 uppdrag är att åstadkomma samordning och därmed effektivare rehabiliteringsinsatser för de personer (18-64 år) som är i behov av stöd från flera olika aktörer. Återkoppling kring aktuella frågor från Samordningsförbundet sker till styrgrupp social hållbarhet. Konstellation Fokus Representanter Form Framtidsgrupp - tryggt och socialt hållbart Kungälv (F.d. Folkhälsorådets arbetsdagar) Omvärldsanalys Samhällskontrakt Social innovation Potentiella aktörer är; politik, kommunens sektorer, näringslivet, bostadsbolag, arbetsförmedling, försäkringskassan, hälsooch sjukvård, polisen samt representanter från SIMBA och Samordningsförbundet. 2 gånger per år Årligen sammankallar Framtidsgruppen även till ett s.k. stormöte med representation från ytterligare berörda aktörer. Råd social hållbarhet och folkhälsoråd Deltar i Framtidsgruppen Politisk referensgrupp Bereder och formaliserar förslag till samhällskontrakt 5 politiker från kommunstyrelsen Kungälvs kommun samt 2 politiker Västra hälso- och sjukvårdsnämnden 4 gånger per år Styrgrupp social hållbarhet Verkställighet Koordinerar internt och externt Kommunchef sektorchefer och verksamhetschef Arbetsliv och Stöd samt Skolan. Löpande Uppföljning och utvärdering Via gemensamma möte lokal ledningsgrupp Samordningsförbundet även forum operativ extern myndighetssamverkan 3.6 Förslag 6 Uppföljning Steg 1 och den inledande analysen har varit en lärande process. Styrgrupp för sociala investeringar ska initiera en uppföljning tillsammans med analysgruppen. Syftet är att sammanställa erfarenheter och framgångsfaktorer för det fortsatta arbetet. Förslag kring uppföljning kan ses utifrån två dimensioner. Effektivitetsmått är mått som anger kostnad per timme, brukare eller antal utförda tjänster per år, per medarbetare osv. Denna typ av mått brukar också kallas output. Output beskriver vad man får ut av organisationen. (Lynch-Cerullo & Coony 2011) Outcome beskriver vad en organisation åstadkommer, vilka resultat man uppnår eller hur man förändrar den verklighet som man som organisation agerar i. 10

11 I en icke vinstdrivande organisation föreligger en risk att man blandar ihop output med outcome, d.v.s. att man utvärderar organisationen efter vad den producerar istället för vad den åstadkommer (Bruce 2011) Om nyckeltalen är effektivitetsmått och inte resultatmått finns en risk att vi endast vet hur bra organisationen arbetar i jämförelse med förra året och grannkommunen utan att veta om vi gör det bästa möjliga resultat med skattemedlen för invånarnas skull (Blomqvist & Lindström 2010). Utgångspunkten för uppföljning är data som beskriver den faktiska sociala utsattheten i olika delar av vår kommun, mätt i absoluta tal. För att få en samlad bild av en kommuns nuläge och utveckling vad gäller social hållbarhet sammanställs vart fjärde år ett bokslut utifrån: Redovisning av generella välfärden i Kungälvs kommun, där indikatorer jämförs över tid mellan närliggande regioner och referenskommuner. Redovisning av indikatorer utifrån nyckelkodsområden i Kungälvs kommun. Bedömningar av kommunens risker och sårbarhet Uppföljning av sociala investeringar och specifika insatser. Förslag på åtgärdsprogram Bokslutet ligger till grund för revidering av program kring social hållbarhet. Den årliga uppföljningsrapporten utifrån social hållbarhet redovisas enligt beslutat årshjul till kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden. Rapporten innefattar redovisning av: Utvalda mål och indikatorer över tid. Insatser och aktiveter utifrån verksamhetsplan. Utvalda indikatorer utifrån nyckelkodsområde. Förslag 7 Fokus 2016 Folkhälsorådet- och Samordningsförbundet Under 2016 ska verksamhetsplan folkhälsorådet (se bilaga) och lokala samordningsförbundet ta sin utgångspunkt från social översiktsplan. Inriktning för folkhälsorådets prioriteringar är strategiska målen Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället samt fler i arbete, minska segregation och minskad barnfattigdom. Folkhälsorådet ska avsätta resurser och riktade medel för integration och utveckling av den s.k. Välkomsten. För att stärka arbetet med social hållbarhet ska rådet vara en plattform, där lokala överenskommelser med olika aktörer i närområdet formuleras. Dialogen med Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden är särskilt angelägen. Möjlighet finns för nämnden att utveckla de vårdöverenskommelser som berörs till att innefatta ett tydligare hälsofrämjande uppdrag med fokus på skillnader i hälsa för att underlätta arbetet med lokala överenskommelser. Rådet fyller en central funktion, för att ge sammanhang och skapa underlag för gemensamma satsningar tillsammans med lokala vårdgivare. Samordningsförbundet avser att i kommande verksamhetsplan för 2016 ta med förslag på aktiviteter utifrån den sociala översiktsplanen. Diskussion kring detta görs i lokala ledningsgruppen (LLG) där chefer finns från de myndigheter som ingår i Samordningsförbundet. Förslag på insatser läggs från lokal ledningsgrupp till Samordningsförbundets styrelse för beslut. 11

12 Beslut om verksamhetsplan med budget för 2016 tas av styrelsen den 25 november. Förslag är fokusera på ett begränsat antal familjer i socioekonomiskt utsatta område. Från 1 januari 2016 inleds via Samordningsförbundet dialog med berörda vilka konkreta samverkans insatser som ska göras kring målgruppen. Under 2016 fortsätter Samordningsförbundet även dialog med näringslivet för att utveckla mentorskap. Aktörer för mentorskapsutbildning kommer att i första hand riktas till bostadsbolag, näringslivet, kommunen (arbetsliv och stöd, vuxenutbildning) samt arbetsförmedlingen. 12