Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Sannerudsskolan. Åk F-6

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Sannerudsskolan Åk F-6 KIL1000, v1.1, Sida 1 av 15

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SANNERUDSSKOLANS MÅLSÄTTNING 3 ANSVARSFÖRDELNING 4 LAGAR OCH STYRDOKUMENT 5 DEFINITIONER 7 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 8 ARBETSGÅNG VID MISSTÄNKT MOBBNING 10 KONTAKTVÄGAR 11 BILAGOR HANDLINGSPLAN SANNERUDSSKOLANS ORDNINGSREGLER KONSEKVENSER VID REGELBROTT KONTAKTER Sida 2 av 15

3 SANNERUDSSKOLANS MÅLSÄTTNING Målsättningen är att Sannerudsskolan ska vara en skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling. Det förebyggande arbetet ska vara hela skolans angelägenhet. Om många är involverade stärker detta skolans profil och skapar förtroende och trovärdighet utåt. Om skolan har rätt beredskap innebär det att det finns många personer som kan upptäcka diskriminering, trakasserier, kränkningar och mobbning. Den utsatta behöver inte vara rädd för att bli beskylld för att ha skvallrat, när det finns många personer som kan ha upptäckt vad som är på gång. Vi skall skapa ett så positivt och uppmuntrande skolklimat att mobbning, rasism, främlingsfientlighet och kränkande särbehandling aldrig får fotfäste. Alla skall känna sig trygga. Alla skall vara med och känna gemenskap. Ingen skall behöva vara rädd på väg till/från skolan eller ute på gården. Sida 3 av 15

4 ANSVARSFÖRDELNING ELEVENS ANSVAR Det är varje elevs ansvar att bidra till en trevlig skolmiljö genom att uppträda som en god kamrat och berätta för personal när man uppmärksammat diskriminering eller kränkande behandling. PERSONALENS ANSVAR Skolan skall engagera alla vuxna i arbetet med att främja en positiv anda samt medvetet motverka och förhindra mobbning, diskriminering och annan kränkande särbehandling. Det är alla vuxnas ansvar att vara uppmärksamma på vad som händer bland barnen och fånga upp signaler från barnen. Utsatta barn skall känna ett obetingat stöd från de vuxna. Omedelbara ingripanden är oftast nödvändiga kombinerade med ett långsiktigt arbete. REKTORS ANSVAR Det är viktigt att ledningen och personalen är uppmärksam på om barn eller elever upplever sig kränkta av någon vuxen i verksamheten. I förekommande fall bör rektor ansvara för utredningen. Sida 4 av 15

5 LAGAR OCH STYRDOKUMENT SKOLLAGEN 1 kap. 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främjade de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING Den 1 januari 2009 upphörde den gamla lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling att gälla. Innehållet som fanns i denna lag är nu uppdelat i två olika lagar. Från och med januari 2009 skall därför förskolan och skolan beakta bestämmelserna i Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) samt Skollagen (SFS 1985:1100, SFS 2010:800 fr.o.m ) 14a kap. En förändring är att begreppet annan kränkande behandling ersatts med kränkande behandling. I skollagen har också skrivningen att en årlig plan skall upprättas skärpts. Det är inte längre tillräckligt att den gamla planen ses över och revideras. En plan för kommande året med planerade åtgärder och uppföljning av föregående år krävs. En sådan plan förutsätter att en regelbunden kartläggning av den egna verksamheten görs. SKOLANS UPPDRAG Enligt 6 kap i Skollagen angående kränkande behandling samt 3 kap i Diskrimineringslagen skall huvudmannen se till att: Det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering. Det varje år upprättas en plan över vilka åtgärder som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever samt vidta åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier. LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET OCH KAP. 2 Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, Sida 5 av 15

6 sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. ALLA SOM ARBETAR I SKOLAN SKALL Medverka till att utveckla elevens känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. I sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor. Aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper. Visa respekt för den enskilde individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. ARBETSMILJÖLAGEN Från 7 år och uppåt har eleverna rätt att välja egna elevskyddsombud med uppgift att delta i skolans arbetsmiljöarbete. Särskilda allmänna råd och föreskrifter om kränkande särbehandling i arbetslivet finns kopplade till arbetsmiljölagen. Dessa gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom finns särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas. SOCIALTJÄNSTLAGEN Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 Socialtjänstlagen. Enligt denna bestämmelse är både skolmyndigheten och alla anställda i skola, skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Skyldigheten att anmäla är ovillkorlig och får inte bli föremål för överväganden av den anmälningsskyldige själv. Att få kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa betyder inte att detta skall vara klarlagt. Även svårbedömda och obestyrkta uppgifter skall anmälas om de tyder på att ett barn kan vara i behov av hjälp och stöd från socialtjänstens sida. Sida 6 av 15

7 DEFINITION AV DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING I Skollagen 6 kap. 3 definieras kränkande behandling som: Ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller elevs värdighet. Lag (2008:571) Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer när som helst. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar utförs av och drabbar såväl elever som personal. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att hon eller han blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkande behandling är när en eller flera personer upprepade gånger, under en längre tid, utsätter en eller flera individer för medvetna, aktiva och destruktiva handlingar. Den utsattes upplevelse av det inträffade är utgångspunkten för en bedömning av och utredning kring vad som hänt. Kränkningarna kan vara fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) psykosociala (t.ex. att vara utsatt för utfrysning, ryktesspridning) text-och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, Internet, sms och mms) DISKRIMINERING Diskriminering definieras i Diskrimineringslagen 4 och är ett övergripande begrepp för negativ behandling av individer eller grupper som leder till att de missgynnas utifrån olika diskrimineringsgrunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t ex strukturer och arbetssätt missgynnar personer utifrån diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna är: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder könsöverskridande identitet eller uttryck ålder Sida 7 av 15

8 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Vuxna finns ute på rasterna, rastvärdar. Kartlägg skolgården för att se vart eleverna känner sig otrygga. Rastvärdarna ska cirkulera. Personal med i idrottens omklädningsrum när lågstadiet har idrottslektion. Varje termin gås gemensamma regler igenom och vilka konsekvenserna blir om de bryts. Regler och konsekvenser skickas hem till vårdnadshavare för kännedom en gång/läsår. Sträva efter att personalen lär känna barnen så att ingen är anonym. Eleverna lär känna varandra över klass- och årskursgränserna. Sker ex. vid temaarbeten och fadderverksamhet minst 1 dag/termin. Lägesenkät. Hur mår eleverna? Enkäten delas ut i oktober. Resultatet bearbetas i kamratgruppen, personalgruppen och elevgruppen. Därefter upprättas en handlingsplan. Vid utvecklingssamtal tas frågor om trygghet och kamratskap i skolan upp. Klassamtal och diskussioner i syfte att öka trivseln och den sociala kompetensen. Klassrådsmöten 1 gång/månad. Elevrådsmöten 1 gång/månad. EHM 1 gång i månaden där rektor, elevvårdspersonal, speciallärare och mentorer diskuterar elever. KLASSRÅDEN På varje klassråd diskuteras stämningen i klassen och hur man är en god kompis. Aktuella konflikter tas upp och lösningar söks med barnens aktiva medverkan. ELEVRÅDEN Elevrådet har till uppgift att verka för en positiv arbetsmiljö. De särskilt utsedda elevrådsrepresentanterna tar med till elevrådet iakttagelser som rör hela skolan. Barnen föreslår åtgärder. En handlingsplan tas fram i samarbete elever/vuxna. UTVÄRDERING: Utvärdering sker i samband med att en ny handlingsplan upprättas. Sida 8 av 15

9 KONKRETA ÅTGÄRDER, STEG FÖR STEG, NÄR KRÄNKNING SKETT 1. Varje anställd som ser, hör eller observerar någon form av diskriminering eller kränkande behandling skall ingripa direkt genom tydlig tillsägelse. Varje elev som ser, hör eller observerar någon form av diskriminering eller kränkande behandling bör ingripa genom att säga till den som utför kränkningen samt berätta för någon i personalen. 2. Vid diskriminering eller kränkande behandling eller misstanke därom skall alltid mentor och kamratgruppen informeras. Här skall dokumentation påbörjas och fortgå tills ärendet anses avslutat. 3. Mentor/kamratgruppen samtalar med inblandade elever och kontaktar elevernas vårdnadshavare. 4. Om trakasserierna, kränkningarna eller mobbningen fortsätter trots vidtagna åtgärder beslutar rektor om ärendet skall anmälas till sociala myndigheter och/eller polisen. 5. Ytterst kan Barn- och elevombudet besluta om att begära skadestånd. Det förutsätter att kommunen och skolan inte gjort allt som borde ha gjorts för att stoppa den kränkande behandlingen Sida 9 av 15

10 ARBETSGÅNG Tillvägagångssätt om man misstänker mobbning. Skolans kamratgrupp genomför samtalen. 1. Ta reda på så mycket som möjligt om den eventuella mobbningen, genom att fråga den mobbade själv och/eller vuxna som kan ha sett mobbningen. Vad hände? När hände det? Var hände det? Vilka var inblandade? Tag endast med aktuella händelser! Anteckna! 2. Kom överens med lärare som har lektion med de inblandade när ni ska hämta dem, en och en, utan att de kan tala med varandra. Ingen får förvarna eleverna, de ska inte känna till att ni kommer! 3. Hämta eller kalla på elev 1. Genomför det noggrant strukturerade samtalet. Var alltid två vuxna vid samtalet, för att understryka allvaret. En leder samtalet och en antecknar. 4. Hämta eller kalla på elev 2. Gör likadant. 5. Om det behövs, upprepa med ytterligare elever. I allmänhet räcker det med ledarna och det är sällan mer än fyra. Alla samtal måste ske i en följd, så att eleverna ej kan tala med varandra. Gör minnesanteckningar! Vid samtalets slut bestäms en tid för uppföljning om ca 1 vecka. Ytterligare ett samtal efter ca 1 månad. 6. Se till att eleverna märker att ni kontrollerar dem några gånger under kommande vecka. 7. Mentor/kamratgruppen informerar föräldrar skyndsamt om samtalen. 8. Om mobbningen inte upphört hålls ett möte med kamratgruppen och rektor. All dokumentation förvaras i låst skåp. VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ Det är oerhört viktigt att behandla även mobbaren med respekt, trots att man visar fasthet och bestämdhet i samtalet utan att för den skull bli hotfull eller fördömande. Mobbaren är ingen ond person utan ett barn som alla andra barn. Ställ helst frågor som kan besvaras med JA eller NEJ, undvik frågan varför! Tala aldrig i grupp om att eleverna ska sluta mobba en viss person! Det får oftast motsatt effekt, eftersom grupptrycket är större än lärarens påverkan. Sida 10 av 15

11 KONTAKTVÄGAR Rektor: Ewa Gustavsson telefon Skolsköterska: Carina Notini telefon Kurator: Linn Drufva telefon Skolpsykolog: Oskar Eriksson telefon Skolpsykolog Andreas Engström telefon Anne-Len Grahl telefon Karin Johansson telefon Staffan Skånfors telefon Irene Svärd telefon Emma Gerloff telefon Louise Lugne telefon BREVLÅDOR På Nya Skolan finns brevlåda där man anonymt kan lämna anmälningar om kränkningar. Lådan töms varje vecka av kamratgruppen. HJÄLPTELEFONER VUXEN BRIS vuxentelefon Rädda barnens föräldratelefon ELEV Är du elev så kontaktar du BEO (Barn- och elevombudet). Du kan antingen skriva, ringa eller e-posta. Ring till: Skolverkets växel telefon telefontid: måndag-fredag klockan Skriv till: Barn- och elevombudet, Stockholm E-posta: Sida 11 av 15

12 TILL DIG SOM ELEV VAD SKA MAN TÄNKA PÅ? När man skriver till BEO blir brevet offentligt. Med det menas att den som vill kan få läsa det. Skolverket kan hemlighålla delar som rör personliga saker om dig. Följande kan vara viktigt att tänka igenom innan du kontaktar oss: Ditt namn, din adress och telefon-nummer, men du kan också vara anonym. Namn och adress på skolan. En beskrivning av vad som hänt dig. Hur länge kränkningarna har pågått. Om du pratat med någon på skolan om det som har hänt dig. Har personalen i skolan eller någon annan försökt hjälpa dig. BRIS barnens hjälptelefon Röda korsets jourhavande kompis Sida 12 av 15

13 SANNERUDSSKOLAN - EN PLATS ATT TRIVAS PÅ VÅRA REGLER JAG RESPEKTERAR OCH VISAR HÄNSYN MOT ALLA. JAG RESPEKTERAR ARBETSRON I KLASSRUMMET. VI ÄR UTE PÅ ALLA RASTER. JAG UPPTRÄDER TREVLIGT OCH ÄR HJÄLPSAM MOT ALLA. JAG HJÄLPER DE SOM ÄR MINDRE ELLER RÄDDA. JAG ANVÄNDER INTE FULA ORD ELLER GESTER. JAG FÖLJER UPPMANINGAR FRÅN ALLA VUXNA PÅ SKOLAN. JAG TAR ANSVAR FÖR SKOLANS MILJÖ OCH MATERIAL GENOM ATT INTE KLOTTRA, FÖRSTÖRA ELLER SKRÄPA NER, VARKEN INOMHUS ELLER UTOMHUS. JAG TAR INTE MED FARLIGA FÖREMÅL TILL SKOLAN. OM JAG HAR MOBILTELEFON MED TILL SKOLAN SKALL DEN VARA AVSTÄNGD TILLS SKOLDAGEN ÄR SLUT. Genom att följa dessa regler skapar vi tillsammans en bra arbetsmiljö där alla kan känna sig trygga. Sida 13 av 15

14 KONSEKVENSER VID REGELBROTT ÅK. F-6 Tillsägelse Samtal: Lärare och elev. Lärare, elev och förälder Lärare, elev, förälder, elevvårdsteam och rektor. Vid mobbning följs riktlinjerna i handlingsplanen för mobbning. Den som uppträder otrevligt mot kamrater eller personal ska förklara sig och ges möjlighet att be om förlåtelse. Den som förstör något med flit är ersättningsskyldig och ska i möjligaste mån återställa det han/hon brutit mot samt be om ursäkt. Återläsning, hemuppgifter med mera. I samråd med hemmet, indragning av rolig aktivitet. Omplacering av elev (tillfälligt eller permanent). Vid behov kontaktas BUP, socialmyndighet eller polis. Dessa regler och konsekvenser har utarbetats från enkäter som besvarats av elever, föräldrar/vårdnadshavare samt personalen på Sannerudsskolan. Sida 14 av 15

15 RESULTAT AV ENKÄTUNDERSÖKNINGEN 2014 Den kränkande behandling som förekommer sker oftast på raster och i de lägre årskurserna. Elever använder fula ord, retas och knuffas. Under vårterminen gjordes en utvärdering av skolans regler bland elever, personal och föräldrar. Några synpunkter kom fram exempelvis skrivningen om mobiltelefon. Skolan bör låta eleverna få använda mobiltelefonen som ett hjälpmedel i undervisningen. Vi har valt att låta skrivningen stå kvar på grund av att personalen styr när och om mobiltelefon får användas. DETTA SKA VI ARBETA MED 2015 Det förebyggande arbetet ska ständigt vara aktuellt. Invigning av ny lekplats kommer att ske under senare delen av höstterminen. Vi kommer under vårterminen att satsa på att lära ut rastlekar och förbättra lekmöjligheterna för våra elever. Vi planerar att ha en internationell dag/vecka under våren. Vi inför må-bra-pass i varje klass exempelvis. massage, röris. Regelbundet arbete med skolans regler. Trivselfrågor tas regelbundet upp på klassråd och elevråd. Språkbruket. Vi vuxna måste säga ifrån när elever använder fula ord. Riktade insatser till vissa klasser genom fokus på värdegrundsarbete och insatser från skolpsykolog och skolkurator. Vi fortsätter med att låta hemmet göra trivselenkäten för elever i förskoleklass och år 1. Enkätresultaten bör vara färdiga till utvecklingssamtalet. TIPS PÅ BÖCKER OCH TV-PROGRAM OM MOBBNING: Rättens riddare Värsta bästa vänner Mod, Matilda Whalerider, film för åk 4-6 Imse, vimse spindel på Youtube Pricken Tzatziki Sida 15 av 15