Yttrande över Trafikverkets förslag på transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder till 2025, och med utblick mot 2050

Transkript

1 Trafikverket Yttrande över Trafikverkets förslag på transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder till 2025, och med utblick mot 2050 Sammanfattning Kapacitetsutredningen ger en bra helhetsbild av kapacitetssituationen. Problemen är störst i järnvägssystemet. Det råder svår kapacitetsbrist på järnväg genom Gävleborgs län. Utredningens förslag medför oundvikligen att transporterna på väg kommer att öka kraftigt, med negativa effekter som följd både för samhällsutveckling, tillväxt och miljö. Utredningens förslag om effektiviseringar och styrande åtgärder är intressanta. Likaså att prioritera eftersatt och framtida underhåll samt reinvesteringar känns riktigt. Men allt detta är långtifrån tillräckligt. En hel del investeringsåtgärder på järnväg kommer samtidigt att krävas, och dessa bör göras i form av extra satsningar på punktinsatser med stråktänkande där samhällsnyttan och potentialerna för samhällsutveckling måste vara en ledstjärna. Region Gävleborg framhåller att det är av största vikt att regional persontrafik inte får trängas bort från järnväg till förmån för råvaru- och godstrafik. Detta skulle innebära en avstannande näringslivs- och samhällsutveckling. Både gods- och persontrafik måste ges möjligheter att fortsätta utvecklas via järnvägstransporter. Region Gävleborg vill betona vikten av följande riktade punktinsatser och åtgärder: * Objekten Skutskär-Furuvik, Norra infarten Uppsala, Gävle hamn och Söderhamn-Kilafors är grundläggande och genomförs i enlighet med beslutade planer och tecknade avtal. Ingen framflyttning i tid. * Gävle-Sundsvall-Härnösand (Ostkustbanan). Nödvändiga utrednings- och planeringsarbeten måste intensifieras omgående med en järnvägsutredning, så att en dubbelspårsutbyggnad kan påbörjas 2015 för att vara färdig i huvudetapperna 2021 och helt utbyggd Region Gävleborg föreslår därför att medel omgående omfördelas från en av de tre sista mötesstationerna i gällande nationella plan till att färdigställa en järnvägsutredning. * Kilafors-Ockelbo (Norra stambanan). Planerade åtgärder i nationella planen tidigareläggs * Storvik-Gävle (Bergslagsbanan). Nya mötesspår nödvändiga redan , liksom utredningar för ytterligare åtgärder. * Riksväg 56 (Räta linjen). Mötesseparering länsgränsen-valbo klar senast Region Gävleborg anser att Kapacitetsutredningen måste klargöra att sträckan Gävle-Sundsvall ingår i Core Network i EU-kommissionens förslag till nya TEN-T riktlinjer, på samma sätt som övriga delarna av Botniska korridoren, exempelvis Norrbotniabanan.

2 Bakgrund Trafikverket har fått ett regeringsuppdrag att kartlägga, analysera och föreslå åtgärder för att öka kapacitet och effektivitet i transportsystemet fram till 2025 och med utblick mot Trafikverket har nu kommit med en remissversion av uppdraget för synpunkter, och bl.a. kommuner och regionala organ ges tillfälle att yttra sig senast 31 mars Kapacitetsutredningens förslag grundar sig på har en särskild bristanalys av kapacitet och effektivitet i transportsystemet t.o.m Samtidigt har en miljökonsekvensbeskrivning av utredningens förslag upprättats och en särskild rapport om banavgifter gjorts. Allmänt Kartläggningen och beskrivningarna ger en bra transportslagsövergripande bild av rådande och framtida kapacitetssituation. Utredningens förslag är dock långt ifrån tillräckliga för att kunna komma tillrätta med kapacitetsproblemen inom framför allt järnvägssektorn. Förslaget medför oundvikligen att transporternas andel på väg kommer att öka kraftigt. Det handlar både om överflyttningar från nuvarande järnvägstrafik tillsammans med den bedömda kraftiga ökningen av transporter. Detta kommer i sin tur att innebära en osund obalans inom transportsektorn i och med att en alltför stor andel hamnar på väg. Tillväxt och samhällsutveckling hämmas i och med att transporter som är bäst lämpade för järnväg, får sämre kvalitet och ekonomi eller riskerar att utebli helt. Uppsatta miljö- och klimatmål blir dessutom mycket svårare att uppnå. Kapacitetsutredningen belyser det uppenbara faktum att järnvägsnätet mellan Norra Sverige och övriga landet är har en svår kapacitetsbrist genom Gävleborgs län, som samtidigt utgör en viktig länk i det Europeiska perspektivet. Detta i och med EU-kommissionens förslag att hela Botniska korridoren skall ingå i Core Network; det prioriterade europeiska transportnätet. I detta perspektiv känns det ännu angelägnare att åtgärder omgående vidtas för rejält ökad kapacitet på sträckan Gävle-Sundsvall. Detta är helt nödvändigt för att Norrlands transporter av råvaror och gods till övriga Sverige och Europa skall kunna fungera tillfredställande samtidigt med den för regionen så livsviktiga regionala kollektivtiken. Daglig arbetspendling och företagens behov av tillgång på kompetens är helt avgörande och ryggraden för det dagliga regionala livet och samhällsutvecklingen i Gävleborgs län. Kapacitetsutredningens grundprincip att åtgärder i första hand skall inriktas på eftersatt underhåll och reinvesteringar för att åstadkomma ett robustare järnvägssystem i grunden känns riktiga. Likaså är tankarna att åstadkomma ett effektivare utnyttjande av befintlig kapacitet i nuvarande system, samt att utveckla styrande åtgärder är intressanta att vidareutveckla. Region Gävleborg välkomnar utredningens förslag om utökade anslag, men vill framhålla att ambitionen är allt för låg för att möta de kapacitetsproblem som utredningen konstaterar inom järnvägssystemet. Problemen är så pass omfattande att anslaget för nyinvesteringar behöver ökas, utöver de medel som redan finns inom gällande planer. Region Gävleborg vill samtidigt betona vikten av att Trafikverket genomför gällande planer och avtalade överenskommelser inom de tidsrymder som finns angivna. Kapacitetsutredningens kartläggning och bedömningar bygger på förutsättningen att detta sker. Flera objekt med avgörande funktion för den regionala utvecklingen i Gävleborg och norra Sverige har skjutits framåt i tiden. Detta gör kapacitetssituationen ännu besvärligare än vad utredningens kartläggning visar. Objekten dubbelspår för sträckorna Skutskär-Furuvik och Norra infarten Uppsala är grundläggande och behöver absolut genomföras i enlighet med beslutade planer. Likaså Gävle upprustningen av länken Söderhamn-Kilafors. Av yttersta vikt är det även att de tecknade avtalen om Gävle hamns utveckling mellan kommunen, Region Gävleborg och Trafikverket/Sjöfartsverket genomförs så som de är skrivna.

3 Gävle-Sundsvall-Härnösand (Ostkustbanan) Basindustrin i norr är motorn i Sveriges tillväxt, och dess produkter och förädlade råvaror till ett värde över 700 miljarder kr/år fraktas till största delen på järnväg stegvis söderut till Europas industrier och marknader. Kapacitetsbristerna har förvärrats dramatiskt de senaste åren, och är nu ett allvarligt hot mot konkurrenskraften i basindustrin och därmed landets tillväxt. Samtidigt innebär företagens planer en 50%-ig ökning av godsvolymerna innan En satsning på ökad kapacitet är helt nödvändig och måste ske i ett systemperspektiv där hela Botniska korridoren ses som ett gemensamt stråk. Samtidigt finns det i Norrlands kustland en betydande befolkningskoncentration med upp mot en miljon invånare. En infrastruktur med kapacitet och kvalitet som möjliggör snabba och punktliga kommunikationer är en förutsättning för rekrytering och kompetensuppbyggnad. Detta är en nyckelfråga för näringslivet och samhällsutvecklingen. Dagens kapacitetsbrist i järnvägssystemet hämmar allvarligt denna utveckling, och tydliga tecken finns på stagnation. Utöver indragna tåg och förseningar har nuvarande kapacitetsbrister inneburit att restiderna blivit allt längre. Ett bland flera allvarliga exempel är att 1997 var restiden precis 3 timmar för X2000 mellan Sundsvall och Stockholm, men idag har den tiden ökat till 3 tim 40 minuter. Detta förhållande kommer att förvärras när Botniabanan tas drift fullt ut under En överflyttning av godstrafik från den överbelastade Norra Stambanan till Botniabanan/Ostkustbanan kommer med all sannolikhet att ske p.g.a stora fördelar såsom av möjlighet till ökad tågvikt, högre hastighet, kortare transportvägar, etc. Ett dubbelspår på sträckan Gävle-Sundvall-Härnösand är en grundläggande förutsättning för att Botniska korridoren ska kunna erhålla nödvändig kapacitet för person- och godstrafik. Denna åtgärd måste även ses som en nödvändig följdinvestering för att kunna uppnå Botniabanans fulla potential Trafikverket driver för närvarande, tillsammans med Region Gävleborg och berörda kommuner och länsstyrelser, ett projekt kallat samordnad planering för dubbelspår Gävle-Sundsvall. Detta är ett pilotprojekt med syftet att samordna kommunernas översiktliga planering och järnvägsplaneringens tidiga skeden. Projektet, som initierats av Trafikverket och Region Gävleborg, bygger på den nya modell till järnvägsplanering som lagts fram av Transportinfrastrukturkommittén. Detta arbete innebär att utrednings- och planeringsprocessen redan har påbörjats på bred front, och det är av yttersta vikt att hela återstående järnvägsplaneringen får nödvändiga resurser och förutsättningar att kunna slutföras senast Region Gävleborg föreslår därför att en av de tre sista mötesstationerna i gällande nationella plan omfördelas till att istället göra en fullständig järnvägsutredning hela sträckan Gävle-Sundsvall. Detta i syfte att kunna påbörja en dubbelspårsutbyggnad i etapper 2015 i samordning med övriga beslutade nya mötesstationer. Region Gävleborg framhåller att Trafikverket måste se Nya Ostkustbanan som ett stort och komplext projekt där behoven hanteras med helhetssyn fram till 2025; etapperna Gävle-Axmar och Sundvsall- Dingersjö bör stå färdigbyggda 2021 och resterande sträckor färdiga Detta kräver investeringar större än de som föreslås i utvecklingspaketen Och att särskilda utredningar och förhandlingar måste genomföras för att säkra ändamålsenliga finansieringslösningar. I utvecklingspaket gods och persontransport nivå hög, prio 1 bör järnvägsutredning för hela sträckan Gävle-Sundsvall ingå samt etapperna Gävle - Axmar (36km) respektive Sundsvall Dingersjö (12km). Dessa bör stå klara I utvecklingspaket gods och persontransport nivå hög prioritet 2 och 3 bör resterande etapper ingå och vara färdigbyggda 2025.

4 Norra stambanan Kapacitetsproblemen på Norra stambanan är betydande och samtidigt planeras utökat trafikutbyte med Ostkustbanan. Godstrafik skall överflyttas till Norra stambanan via en en upprustning av bansträckan Söderhamn-Kilafors. Kapacitetsutredningens förslag (hösten 2011) att tidigarelägga byggande av mötesspår på sträckan Kilafors-Holmsveden till i den nationella planen är en mycket nödvändig åtgärd. Det är viktigt att byggandet av dessa mötesspår görs samordnat och samtidigt med upprustningen av sträckan Söderhamn-Kilafors, och att denna del inte förskjuts framåt i tiden ytterligare så som det nu anges Trafikverket Region Mitts senaste verksamhetsplan och årsbudget. Hela sträckan Söderhamn-Kilafors-Holmsveden(-Ockelbo) är samtidigt viktiga pusselbitar sett i Botniska korridorens systemperspektiv. På sikt behövs ytterligare kapacitetshöjande insatser på sträckorna Kilafors-Holmsveden samt norra infarten Ockelbo. Bergslagsbanan Bergslagsbanans betydelse för gods- och person transporter har ökat rejält på senare tid, och denna utveckling fortsätter. Dessutom pågår för närvarande en utveckling av gruvdrift i Bergslagen och detta ställer ännu högre krav på Bergslagsbanan och dess kapaciteten, bärighet, standard etc. Utskeppning av gruvmalm via Gävle hamn är ett mycket troligt scenario som måste beaktas i detta sammanhang. Samtidigt finns planer att utöka den redan nu täta regionala persontrafiken på Bergslagsbanan i Gävle/Dala-Bergslagen-Närke. Resandeutvecklingen har varit positiv de senaste åren, vilket stärkt den regionala utvecklingen. En förutsättning för utveckling av gruvdrift är att möjligheterna till arbetspendling säkerställs. Men fortsatt utveckling av gods- och persontrafiken omöjliggörs dock av nuvarande kapacitetsbrist på den enkelspåriga banan. Detta riskerar att stagnera samhällsutveckling i regionen, trots de positiva signalerna om utveckling av gruvdrift. Det är bra att kapacitetsutredningen uppmärksammat detta problem, men det som föreslås är långt ifrån tillräckligt. Nya mötesspår Storvik-Gävle behöver absolut byggas redan , liksom genomförandet av nödvändiga utredningar för ytterligare kapacitetshöjande åtgärder. Det är samtidigt viktigt att ha ett längre perspektiv (t.ex. behov av dubbelspår). Detta för att undvika samma bekymmer som på Ostkustbanan, där tidigare utredning av mötesstationer och utbyggnad av dessa redan vid genomförandet visat sig vara otillräckligt. Det är också viktigt att uppmärksamma de effekter som uppstår på trafiken vid hård belastning av enkelspår. Gävle hamn Gävle hamn är idag inne i ett mycket expansivt skede. Hamnen och dess utveckling är en strategiskt viktig fråga för regionen och prioriteras därmed högt. Gävle hamn är en betydande och viktig del i Mellansveriges näringsliv för import av råvaror och export av färdigvaror från basindustrin. Hamnen har ett mycket strategiskt läge med i princip hela södra Norrland, Mälardalen och Dalarna som naturliga upptagningsområden. I takt med hamnens expansion blir också ett flertal flaskhalsar tydliga. Anslutningen av spåret från hamnen till dessa banor är också i stort behov av effektivisering och modernisering. Region Gävleborg och Gävle kommun har slutit avtal med Trafikverket angående medfinansiering av Gävle hamns direktanslutning från befintligt hamnspår till Bergslagsbanan och Ostkustbanan. Medfinansieringen förutsätter att åtgärderna är genomförda senast För en effektiv regional och kommunal planering och finansiering krävs de att ingångna avtalen hålls fullt ut av de berörda partnerna.

5 Gävle kommun har slutit avtal med Sjöfartsverket om förskottering av medel för att kunna genomföra nödvändiga åtgärder i farleden. Hamnens betydande roll i regionens transportsystem äventyras om inte dessa åtgärder genomförs i närtid. Nybildandet av Trafikverket har satt avtalet i ett ogynnsamt läge, och Region gävleborg anser att avtalet måste fullföljas enligt ursprungligen uppsatta tidplaner och villkor.åtgärderna i farleden hänger samman med satsningarna på den förbättrade järnvägsanslutningen, och är en förutsättning för fortsatt utveckling av Gävle hamn. Åtgärderna i farleden är samtidigt en förutsättning för att kunna ordna transporter från den expanderande gruvnäringen i Bergslagen Riksväg 56 (Räta linjen) Riksväg 56 har förhållandevis stora trafikmängder, och har samtidigt funktionen att avlasta Stor- Stockholmsområdet från passerande trafik. Framför allt handlar det om tung trafik, vilket också avspeglar sig i den ovanligt stora andelen tunga lastbilar; upp mot 25% av årstrafiken (ådt). Flera vägavsnitt är mycket låg standard och svarar inte alls upp mot de krav som rimligen måste ställas m h t trafikbilden. Det handlar främst om sträckorna Valbo-Hedesunda och Tärnsjö-Heby. Sett i perspektivet kraftig ökning av de tunga transporterna på väg till år 2025 är det av största vikt att riksväg 56 får en genomgående högre vägstandard och mötesseparerade körfält. Ombyggnationer för de nämnda sträckorna bör absolut vara färdiga senast 2021, vilket förutsätter att den nationella planen genomförs planenligt utan fördröjningar. Arlanda Gävleborgs läns flygplats är Arlanda, för både inrikes och utrikes trafik. Region Gävleborg anser att det är viktigt att öka kapaciteten för kollektiva transporter till och från Arlanda. Detta för att öka tillgängligheten för resenärerna, och samtidigt skapa förutsättningar att kunna komma tillrätta med marktransporternas utsläpp som hotar att överstiga gällande totala utsläppstak. Det senare hämmar påtagligt möjligheterna till Arlandas fortsatta utveckling. Bärighet Det är av största vikt att det av näringslivet särskilt utpekade vägnätet kan hålla en fullt acceptabel standard som kan svara mot behovet. Exempelvis skogsråvarutransporterna är oerhört viktiga för Gävleborgs läns näringsliv, och de särskilda anslag som avsätts årligen för detta får absolut ej urholkas. Utvecklingen mot allt tyngre, större och fler transporter på de aktuella vägarna ställer krav på bärigheten. En utveckling med nya slags transporter i och med en ökande vindkraftsutbyggnad måste beaktas i detta sammanhang. Regional tågtrafik För att Gävleborg ska vara ett attraktivt län att leva och bo i är det viktigt med tillgång till större arbetsmarknadsregioner så att man har valmöjlighet att bo och arbeta på olika orter. Företag och andra arbetsgivare måste samtidigt ha möjligheter att rekrytera personal inom ett större geografiskt område. Här är tågtrafiken ett viktigt medel för att skapa dessa förutsättningar både för den enskilda individen men också för näringslivet. I utredningen framgår att resenärens krav och behov handlar om tillgänglighet, relevans, enkelhet och tillförlitlighet - att hela resan ska fungera. För att städer och tätorter ska upplevas som attraktiva och vardagen fungera för resenärerna måste det vara lätt att ta sig till arbete, utbildning, service eller fritidsaktiviteter. I Gävleborg är persontågtrafiken stommen i den nuvarande kollektivtrafik som möjliggör detta. På såväl Ostkustbanan som Norra Stambanan och Berglagsbanan måste persontågstrafiken ges förutsättningar att utvecklas förutsättningar att utvecklas. Trafikverket skriver att en översyn bör göras av möjligheten att avveckla persontrafik på lågtrafikerade banor där attraktiv busstrafik kan utvecklas till en effektivare trafiklösning än tåg. Trafikverket har

6 tidigare uttryckt att den regionala tågtrafiken, för att skapa utrymme för godstrafiken, kan ersättas med buss. Region Gävleborg vill betona att trafikupplägget med den regionala tågtrafiken i Gävleborgs län är mycket viktig för länets näringsliv, kommunerna och dess invånare. Att ersätta tågen med buss för att klara av kapacitetsbristen är inget acceptabelt alternativ. Näringslivet har stor potential att vidgas och utvecklas, men för detta krävs tillgång till kompetent arbetskraft. Regionvidgande effekter som ökar tillgången till kompetens nås framförallt genom persontågtrafik. Region Gävleborg anser att Trafikverkets beslut om prioritering av trafik måste ske i nära dialog med regionens företrädare. TEN-T I EU-kommisionens förslag till nya TEN-T riktlinjer är Botniska korridoren i sin helhet utpekad att ingå i Core Network; dvs EU:s integrerade transportnätsystem som ska vara färdigt Ostkustbanan, sträckan Gävle-Sundsvall, ingår i förslaget. Detta innebär att sträckan Gävle-Sundsvall måste vara utbyggd senast 2030 precis på samma sätt övriga delar av Botniska korridoren, exempelvis Norrbotniabanan. TEN-T förslaget innebär att Botniska korridoren i sin helhet måste uppfylla alla de krav som kommer att ställas på Core Network. Ansvaret för genomförandet kommer att läggas på de enskilda nationerna i form av skall-krav. Detta förhållande är av avgörande betydelse och behöver klarläggas i Kapacitetsutredningen. CEF EU-kommissionen har även lagt ett förslag till inrättande av en ny europeisk infrastrukturfond, CEF, Connecting Europe Facility. Fonden skall kunna ge bidrag till enskilda nationernas finansiering av de projekt som ingår i Core Network. Sträckan Gävle-Sundsvall omnämns inte som en prioriterad sträcka för denna fond. Region Gävleborg anser detta förhållande mycket märkligt, och avser föra dialog med Näringsdepartementet om detta inför Sveriges fortsatta förhandlingar med EU-parlamentet i frågan. Region Gävleborg anser med fog att hela Botniska korridoren även måste var prioriterad i CEF. För Region Gävleborg Sven-Åke Thoresen Regionstyrelsens ordförande Göran Unger Utvecklingsstrateg Infrastruktur/kommunikationer