Redovisning av uppdrag om kastrering av smågrisar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning av uppdrag om kastrering av smågrisar"

Transkript

1 1(27) REDOVISNING Dnr / Redovisning av uppdrag om kastrering av smågrisar Regeringen har gett Jordbruksverket detta uppdrag i Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens jordbruksverk 1 : Jordbruksverket ska medverka till att kastrering av smågrisar utan bedövning fasas ut. De alternativa metoder och system som utvecklas ska vara kostnadseffektiva. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Landsbygdsdepartementet) senast den 1 november Det här dokumentet är Jordbruksverkets redovisning av uppdraget. Sammanfattning Kastrering av smågrisar utan bedövning är ett djurvälfärdsproblem. Både i Sverige, i EU och i andra länder pågår intensiv verksamhet för att hitta lösningar på problemet. Olika länder provar olika lösningar, men målet är detsamma att komma bort från kastrering utan bedövning. Från och med år 2016 är kastrering av gris utan föregående bedövning förbjuden i Sverige, efter en ändring i djurskyddsförordningen. I EU-kommissionens frivilliga deklaration från 2010 står att kirurgisk kastrering av grisar helt bör upphöra senast år Hittills finns det tre alternativ till kastrering utan bedövning som kan användas i den svenska grisuppfödningen: kastrering med bedövning, vaccinering mot galtlukt och uppfödning av okastrerade hangrisar. Kastrering med bedövning utförs av allt fler. Sverige har ett unikt system som tillåter djurskötare att själva ge bedövningen. Verksamhet med kurser där djurskötare lär sig bedöva grisarna pågår, och kurserna kostnadsfria för deltagarna även under år Vaccinering mot galtlukt har tagit ett litet steg framåt, då två uppfödare har börjat leverera vaccinerade grisar till ett slakteri under året. Också i Norge har några uppfödare börjat vaccinera sina grisar. De norska uppfödarnas och slakteriernas utvärdering efter ett år med vaccinering är positiv. Jordbruksverket betalar ut ett stöd för vissa kostnader till de djurhållare som ger grisarna bedövning och smärtlindring vid kastreringen, eller till dem som vaccinerar mot galtlukt. Hittills är det mycket få som har utnyttjat stödet. Därför kommer vi att vara mer aktiva med att informera om stödet under år L2013/2002/EV Jordbruksverket Jönköping

2 Jordbruksverket Dnr /13 2(27) Den svenska grisnäringen tar ett allt större ansvar för att komma bort från den obedövade kastreringen. Nu är det viktigt att utvecklingen inte stannar av. Jordbruksverket lägger stor vikt vid samtal och möten med företrädare för djurhållare och näring. Vid dessa tillfällen kan vi tillsammans lyfta frågor som rör alternativ till obedövad kastrering av gris. Vi kan hjälpas åt att hitta lösningar på eventuella problem och på så sätt fortsätta föra utvecklingen framåt. Innehåll Sammanfattning... 1 Innehåll... 2 Erfarenheter, aktiviteter och resultat under året 1 november november Ekonomisk ersättning till djurhållaren för mindre smärtsam kastrering... 3 Intervjuer ger goda exempel på alternativa metoder... 5 Många grisuppfödare har utbildats i att lägga en bra bedövning... 5 Lövsta Kött första slakteriet som slaktar vaccinerade grisar... 6 Lång väg kvar innan könssorterad galtsperma kan användas... 7 Mätmetoder on-line en nyckel för flera av alternativen... 8 Målsättning inför Varför behövs ett uppdrag om griskastrering?... 9 Alternativa tekniker och system Kirurgisk kastrering Bedövning och smärtlindring före kirurgisk kastrering Vaccinering mot galtlukt (immunokastrering) Uppfödning av okastrerade hangrisar On-line detektion Könssorterad sperma Kemisk kastrering Lösningar i andra länder Lagstiftningen som berör griskastrering Referenser... 25

3 Jordbruksverket Dnr /13 3(27) Vad är skillnaden mellan bedövning och smärtlindring? Läs mer på sid Erfarenheter, aktiviteter och resultat under året 1 november november 2013 Grisbranschen har under några år dragits med kritiskt dåliga ekonomiska förutsättningar. Läget har under året ljusnat något men är fortfarande kärvt. För varje åtgärd som övervägs måste vi därför tänka på hur den påverkar ekonomin. Två dokument påverkar åtgärder som rör griskastreringen mer än andra. Det är dels EU-deklarationen, där man har kommit överens om att ge grisarna smärtlindring från Från 2018 vill man försöka komma bort från kirurgisk kastrering helt och hållet. Det andra är den svenska djurskyddsförordningen, som säger att grisar från och med 2016 ska få bedövning vid kirurgisk kastrering. Ekonomisk ersättning till djurhållaren för mindre smärtsam kastrering Från och med år 2016 gäller en ändring i 25 djurskyddsförordningen som innebär att kastrering av smågrisar utan bedövning förbjuds. För många grisuppfödare innebär förbudet att de måste ändra sina nuvarande arbetsrutiner. Förändrade rutiner medför ofta ökade kostnader, t.ex. för läkemedel eller mer arbetstid. Med ökade kostnader följer alltid en risk för att svensk grisköttsproduktion utsätts för konkurrens från billigare importerat griskött. För att minska den risken beslutade regeringen att grisuppfödarna kan söka ersättning för de ökade kostnaderna. 2 Ersättningen kallas Stöd för vissa kostnader i samband med kastrering av grisar eller för vaccinering mot galtlukt. Den som har smågris- eller slaktsvinsproduktion har kunnat söka ersättningen sedan den 1 september Jordbruksverket gjorde första utbetalningen den 15 februari 2013, och fortsätter nu betala ut ersättning två gånger årligen till och med år Sista ansökningsdag varje år är den 15 februari och den 15 augusti. För att få ersättningen har grisuppfödaren två alternativ: bedöva och smärtlindra före kastreringen, eller vaccinera mot galtlukt. 1) Bedövning och smärtlindring: För att få ersättning ska djurhållaren ge både bedövning och smärtlindring till grisarna. Det går alltså inte bara att bedöva utan att smärtlindra eller smärtlindra utan att bedöva. Kostnaderna som ersätts är läkemedel för bedövning och smärtlindring (ersätts mot kvitto), foto: Monica Hansson 2 Förordning (2012:540) om stöd för vissa kostnader i samband med kastrering av grisar eller för vaccinering mot galtlukt

4 Jordbruksverket Dnr /13 4(27) sprutor och kanyler som djurhållaren använder vid bedövning och smärtlindring (ett uträknat belopp på 0,26 kr för varje behandlad gris), och kostnad för extra arbete som uppstår vid behandlingarna (ett uträknat belopp på 4,45 kr för varje behandlad gris). 2) Vaccinering mot galtlukt: Vanligtvis behandlas grisarna vid två tillfällen. Ibland kan dock någon gris behöva en tredje behandling, t.ex om tiden mellan andra behandling och slakt blir för lång. Djurhållaren kan få ersättning för två till tre behandlingar. Kostnaderna som ersätts är vaccinet (ersätts mot kvitto), säkerhetssprutan som ska användas vid vaccinering (ersätts mot kvitto), och kostnad för extra arbete som uppstår vid behandlingarna (ett uträknat belopp på 2,90 per behandlingstillfälle och gris). Djurhållaren kan söka ersättning till och med år 2017 eller tills takbeloppet, 7500 euro under en treårsperiod, är uppnått. Ersättningen för veterinärresor till avlägset boende är samma typ av stöd som kastreringsstödet (ett så kallat de minimis-stöd). Därmed ska de båda stöden räknas ihop när djurhållaren kontrollerar om takbeloppet har uppnåtts. Vid de två utbetalningar som gjorts under år 2013 har 20 besättningar sökt och fått ersättning för bedövning och smärtlindring. Av dessa är det bara en besättning som har sökt vid båda tillfällena. Två besättningar har sökt och fått ersättning för vaccination mot galtlukt. I figur 1 kan du se fördelningen över landet av de besättningar som hittills har ansökt om ersättning. Du kan också se ungefär hur många grisar som har behandlats i varje besättning. Det finns totalt ca 740 besättningar med smågrisproduktion i Sverige. 3 Endast 22 av dessa har alltså ansökt om ersättningen. Vid en genomgång av ansökningarna om ersättning för bedövning och smärtlindring har det visat sig att t.ex. flera ekologiska och KRAV-anslutna besättningar, som måste kastrera grisarna med bedövning, inte har sökt den ersättning de kan få. Strax innan stödet infördes, sommaren 2012, fig. 1 Besättningar som fått stöd för vissa kostnader i samband med kastrering under 2013 Länsvis fördelning och ungefärligt antal behandlade grisar per besättning. 3 SCB Jordbruksstatistisk årsbok 2013

5 Jordbruksverket Dnr /13 5(27) skickade Jordbruksverket information om det till alla smågrisproducenter. Syftet med ersättningen är att stimulera grisuppfödare att använda sig av de alternativa metoderna. När inte ens de som redan kan få ersättningen söker den, är det tydligt att det behövs mer information. För att öka kunskapen om och intresset för ersättningen har Jordbruksverket därför skrivit en informationsartikel i augustinumret av tidningen Grisföretagaren. 4 Dessutom har ansökningsblanketter och information nyligen skickats till de KRAV-anslutna grisuppfödarna. Intervjuer ger goda exempel på alternativa metoder Med tiden kommer det att vara nödvändigt för alla grisuppfödare att göra ett aktivt val för att ersätta kastrering utan bedövning. Kunskap om hur alternativen fungerar i praktiken, och hur man kan gå tillväga för att ändra sina rutiner kan underlätta ett sådant val. Therése Ahlström och Maria Gometz, studenter vid Etologi och djurskyddsprogrammet vid SLU i Skara, har i varsitt studentarbete 5 intervjuat grisuppfödare som använder sig av alternativa metoder såsom bedövning, vaccinering och uppfödning av okastrerade hangrisar. Jordbruksverket har funnits med som bollplank då arbetena utformades. Vi kommer att utgå från intervjuerna, som beskriver hur just dessa djurhållare har gjort, för att ta fram informationsbroschyrer som kan delas ut till grisuppfödare. Många grisuppfödare har utbildats i att lägga en bra bedövning Sedan 2011 har det varit möjligt för svenska grisuppfödare att själva ge grisarna lokalbedövning i samband med kastreringen. För att få göra det måste personalen som ska bedöva gå någon av de särskilda utbildningar som anordnas av Svenska Djurhälsovården, Lundens Djurhälsovård, Distriktsveterinärerna och Ilmars Dreimanis. Totalt sedan hösten 2011 har ca 450 djurhållare och djurskötare från ca 150 olika besättningar utbildats. Utbildningarna och bedövningen som metod har varit en positiv överraskning för många av kursdeltagarna. Även om inte alla som gått utbildningen börjar bedöva direkt, så har användningen ökat. Företrädare för den svenska grisnäringen har också fått frågor från sina kollegor från andra länder som är nyfikna på den svenska modellen med bedövning utförd av djurhållare. Bedövningsutbildningarna har hittills varit gratis för kursdeltagarna, och kommer att vara det även under år Därefter får deltagarna troligtvis betala kursavgifterna själva. Då djurhållare själva behandlar grisarna med läkemedel sker det genom så kallad villkorad läkemedelsanvändning; Veterinären får lämna läkemedel hos djurhållaren, som själv kan påbörja vissa behandlingar. Den villkorade läkemedelsanvändningen får bara användas under vissa villkor. Ett av villkoren är att veterinären ska komma till besättningen var femte vecka och kontrollera behandlingsjournaler och djurhållning. Vilka är de alternativa metoderna? Läs mer på sid Andersson Ahlström 2013, Gometz 2013

6 Jordbruksverket Dnr /13 6(27) I Norge slaktas också vaccinerade grisar. Läs mer på sid Riktigt små besättningar som vill bedöva har problem med att kostnaderna för de regelbundna veterinärbesöken blir för höga då företagens omsättning är liten. Djurhållare som inte har råd med veterinärkostnaden fortsätter istället kastrera som vanligt. I Jordbruksverkets översyn av föreskrifterna om bl.a. villkorad läkemedelsanvändning finns därför ett förslag att en veterinär ska få skriva ut bedövningsmedel till en grisproducent utan att det finns ett avtal om villkorad läkemedelsanvändning. I praktiken betyder det att djurhållaren inte måste gå en särskild utbildning om hantering av läkemedel (men utbildningen för att lägga en bra bedövning är fortfarande ett krav), och att veterinären inte måste besöka besättningen var femte vecka. Förslaget har i skrivande stund skickats på remiss. Lövsta Kött första slakteriet som slaktar vaccinerade grisar Vaccin mot galtlukt är ett godkänt läkemedel, och vaccineringen har använts under ett drygt decennium i bl.a. Australien och Nya Zeeland. Men för att de svenska grisuppfödare som vill prova ska kunna vaccinera sina grisar, måste det givetvis finnas möjlighet att leverera grisarna till slakt. Jordbruksverket erbjöd den 28 november de slakterier som rapporterat fler än 2000 slaktade grisar under 2011 ett forum för att ta fram en gemensam handlingsplan för hantering av vaccinerade grisar. De inbjudna slakterierna sade sig dock inte ha behov av en sådan handlingsplan. Vaccinering mot galtlukt är det mest kontroversiella alternativet till obedövad kastrering. Skälen till det är flera, och därför är en öppen diskussion i alla led av produktionen en nödvändighet. Diskussionerna tog fart i början av året med anledning av att en uppfödare och slakteriet Lövsta Kött i ett samarbete började slakta vaccinerade grisar. Vaccineringen av grisarna i december 2012, och den första slakten i februari 2013 uppmärksammades i media. Grisuppfödaren fick, som första uppfödare att rutinmässigt vaccinera djuren, ta emot en belöning via Djurskyddet Sverige. Slakteriet fick Djurskyddet Sveriges hedersomnämnande. Maria Lundesjö Ahnström, vice VD för Lövsta Kött, säger att slakten av de vaccinerade grisarna har gått bra. Hittills har ca 2100 grisar som vaccinerats mot galtlukt från två uppfödare slaktats. På slaktlinjen kontrollerar personalen att behandlingen har haft effekt genom att bedöma storleken på de slaktade grisarnas testiklar. Om den som bedömer grisen är tveksam, så tas fettprov ut för skatolanalys. Provtagningen för skatol har ökat för de två uppfödarna; För den ena uppfödaren har den provtanga andelen av det totala antalet levererade grisar ökat från 0,56 % till 1,1 %. För den andra har andelen ökat från 0,87 % till 3,5 %. Maria Lundesjö Ahnström säger att personalen fortfarande ovan att bedöma grisar med testiklar och skickar in prover för säkerhets skull. Trots den ökade andelen provtagningar har inte något prov varit positivt med förhöjda värden av skatol. Personalen upplever att vissa av grisarna från en av leverantörerna har större testiklar som är svårare att bedöma trots att grisarna har vaccinerats på rätt sätt. Eftersom det rör sig om få grisar relativt sett, så går det ännu inte att dra några Varför är vaccinering mot galtlukt kontroversiell? Läs mer på sid 14-17

7 Jordbruksverket Dnr /13 7(27) slutsatser av den upplevelsen. Maria Lundesjö Ahnström menar att det kan vara bra att oftare göra kontroll av grisarnas beteende i slakstallet. Om både beteendet och testikelstorleken kontrolleras, så minskar osäkerheten. Den 4 mars 2013 hade radioprogrammet P1 Morgon ett inslag om vaccinering mot galtlukt. Den vaccinerande grisuppfödaren intervjuades, och Ingemar Olsson (Sveriges Grisföretagare) och Lotta Andersson (Jordbruksverket) frågades ut om metoden att vaccinera mot galtlukt. Jordbruksverket har inte fått några reaktioner, varken negativa eller positiva, från allmänheten efter programmet. En bredare diskussion om vaccinering mot galtlukt blev det den 26 april, under SLU:s seminarium Vaccination mot galtlukt erfarenheter av ett alternativ till smågriskastration. Alla led i produktionskedjan, från grisuppfödare till livsmedelshandel, fanns representerade. På plats fanns också intresseorganisationer för bl.a. djurskydd och konsumenter. Av diskussionen vid seminariet, och av efterföljande debattserie i Svensk Veterinärtidning, drar Jordbruksverket slutsatsen att om användningen av vaccination ska öka, så måste det ske efter önskemål från produktionskedjans ytterkanter från grisuppfödare eller från konsumenter. Jordbruksverket tycker det är mycket positivt att ett slakteri har tagit steget att slakta grisar som vaccinerats mot galtlukt. Därigenom öppnas en möjlighet för den enskilde grisuppfödare som vill prova vaccineringen som alternativ. Lång väg kvar innan könssorterad galtsperma kan användas Om suggan kan insemineras med enbart spermier som bär på X-kromosomer, så kommer hon bara att föda spädgrisar av honkön som inte behöver kastreras. Möjligheten att därmed helt slippa kastrera gör att många tycker att detta är det bästa alternativet. I synnerhet vore det värdefullt för ekologiska besättningar att få ett alternativ till kastreringen. I december 2012 fick Jordbruksverket slutrapporten för det treåriga forskningsprojektet Alternativ till kirurgisk kastration av gris 6, som har fått pengar genom Jordbruksverket för djurskyddsbefrämjande forskning. Projektet har försökt finna en metod för könssortering av galtsperma som ska kunna hantera stora mängder sperma. Detta är en förutsättning för att metoden ska vara ett alternativ att räkna med, eftersom varje sugga behöver semineras med en stor dos spermier. I försöket centrifugerades spermierna genom en specifik lösning. I teorin är X- kromosombärande celler något tyngre, vilket gör att de vandrar snabbare genom lösningen och kan sorteras ut. Metoden fungerade dock inte så bra som förväntat. Försök gjordes att komplettera metoden med bindning av könsspecifika proteiner på spermiecellens yta, och sortera hopklumpade spermieceller från dem som inte klumpar sig. På så sätt kunde forskarna öka andelen X-kromosombärande spermier något. Dock är det osäkert om de antikroppar som användes för att binda ytproteinerna kommer att finnas tillgängliga fortsättningsvis. Hur får man kastrera med ekologisk produktion? Läs mer på sid 24 6 Dnr /11, Jane Morrell, Avd. f. Reproduktion, SLU

8 Jordbruksverket Dnr /13 8(27) Forskarna hoppas att den kombinerade metoden ska kunna utvecklas för att könssortera galtspermier, men vägen till praktisk användning i grisbesättningarna är fortfarande mycket lång. Mätmetoder on-line en nyckel för flera av alternativen Om man snabbt och kostnadseffektivt kan hitta slaktkroppar som avger galtlukt, så underlättar det för slakt av både okastrerade hangrisar och grisar som vaccinerats mot galtlukt. Inom ramen för EU-överenskommelsen om alternativ till kirurgisk kastrering av grisar har kommissionen beslutat att finansiera bl.a. projekt som kan ta fram snabba on-line-metoder, alltså mätmetoder på slaktlinjen. Projekt har tilldelats pengar, men har nyss påbörjat verksamheten. Jordbruksverket har stora förhoppningar på projektet, eftersom vi ser on-linemätningen som en nyckel till framsteg för alternativa metoder på slakterierna. Med hjälp av en snabb och säker mätmetod som kan hitta slaktkroppar med galtlukt, så kan okastrerade och vaccinerade hangrisar slaktas utan risk för att kött med galtlukt kommer ut i butikerna. Fortfarande måste dock kött med galtlukt kunna användas i produkter där lukten inte stör för att det inte ska bli ett kostbart svinn. Då danska slakterier provade att slakta okastrerade hangrisar på 1990-talet fick 5-9 % av slaktkropparna sorteras ut p.g.a. galtlukt. Målsättning inför 2014 Det övergripande målet är att fasa ut kastrering utan bedövning med hjälp av kostnadseffektiva alternativ. Verksamheten för att nå målet påverkas mycket av de samtal och möten Jordbruksverket har med företrädare för djurhållare och näring. Vid dessa tillfällen kan vi tillsammans lyfta frågor som rör alternativ till obedövad kastrering av gris, och hitta punkter där Jordbruksverket kan hjälpa till att lösa eventuella problem. Djurskyddsförordningens förbud mot obedövad kastrering träder i kraft år Men djurhållarna behöver tydligare information om lagändringen. Det finns nämligen en uppfattning att förbudet kommer att rivas upp efter valet, och vissa djurhållare avvaktar därför med att införa nya rutiner vid kastrering. Stöd för vissa kostnader i samband med kastrering av grisar eller för vaccinering mot galtlukt var bl.a. tänkt som en morot för att få djurhållare att redan innan 2016 foto: Markus Tiburzi prova alternativa metoder. Hittills har ersättningen inte haft den funktionen. Självklart ska de djurhållare som redan nu använder sig av bedövning och smärtlindring eller vaccinering mot galtlukt uppmanas att söka ersättning för detta. Men vi kommer också att på olika sätt sprida kunskapen om ersättningen och arbeta för att ännu fler djurhållare provar

9 Jordbruksverket Dnr /13 9(27) alternativen och utnyttjar den. Jordbruksverket kommer också att fortsätta handlägga de ansökningar om ersättningen som kommer in under året. Jordbruksverket kommer att informera djurhållare om olika alternativa metoder, hur de fungerar i praktiken och vad som krävs för den grisuppfödare som vill byta metod och ändra sina rutiner vid kastreringen. Till exempel kommer en informationsbroschyr att framställas som ger exempel på hur djurhållare kan ändra sina rutiner. Vi vill också engagera konsumenterna för att få veta vilken inställning den som ska köpa köttet i butiken faktiskt har till de olika alternativa metoderna. Som ett första steg kommer vi att ta upp frågan om olika behandlingsmetoder mot galtlukt i Jordbruksverkets Konsumentråd. Jordbruksverkets frågor och svar om vaccinering mot galtlukt kommer att ses över. Dokumentet är åtkomligt för allmänheten på webb-platsen För vissa frågeställningar kan vi behöva ta hjälp av externa experter. Vi kommer att följa utvecklingen av on-line-metoder noga. Bl.a. kommer Jordbruksverkets representant att delta vid en workshop i Girona i december 2013, där olika on-line-metoder och forskning runt dem ska diskuteras. Verket följer även de övriga projekt som finansieras av EU-kommissionens arbetsprogram med verksamhet som rör alternativ till kirurgisk kastrering av grisar. Vi bevakar förstås också utvecklingen av fler alternativ till obedövad kastrering av smågrisar som kan vara användbara i svensk grisuppfödning. Jordbruksverket deltar i de möten som anordnas inom ramen för European Partnership on Pig Castration genom EU-kommissionen. På så sätt kan den svenska utvecklingen i kastreringsfrågan jämföras med lösningar i andra länder inom EU. Varför behövs ett uppdrag om griskastrering? De allra flesta hangrisar som ska födas upp till slakt kastreras utan bedövning när de är yngre än 7 dagar. Så gör grisuppfödare både i Sverige och i resten av Europa. I Sverige kastreras ca 1,4 miljoner hangrisar varje år på det sättet genom en operation utan bedövning. Hos hangrisar som inte kastreras förekommer det att köttet man får från dem efter slakt luktar illa när det värms upp vid tillagningen. Detta kallas för galtlukt, och de som kan känna lukten beskriver den ungefär som en kombination av svettigt omklädningsrum och ostädad offentlig toalett. Om konsumenter köper sådant kött i butiken finns det en överhängande risk att de slutar äta griskött. Det är framför allt de båda ämnena androstenon och skatol som är orsak till galtlukten. Ämnena bildas naturligt i grisen, och når sin högsta halt då grisen blir könsmogen. Androstenon bildas i testikeln. Skatol bildas i tarmen hos både han- och hongrisar, men hanliga könshormoner påverkar nedbrytningen av skatol

10 Jordbruksverket Dnr /13 10(27) så att halten blir högre hos okastrerade galtar. Genom att ta bort testiklarna, som man gör vid kastreringen, försvinner risken för galtlukt i köttet nästan helt. Att grisarna kastreras utan bedövning är ett djurskyddsproblem som det inte går att blunda för. Därför behöver vi hitta sätt att minska risken för galtlukt i köttet som är bättre för grisen. Men alternativen måste givetvis också fungera för grisuppfödarna och accepteras av konsumenterna. Inte bara i Sverige utan också internationellt arbetar grisbranschen, forskare, politiker, konsument- och djurskyddsorganisationer tillsammans för att utveckla tekniker och system som kan ersätta den obedövade kastreringen. Jordbruksverket (och dessförinnan Djurskyddsmyndigheten) har under många år fått uppdraget från regeringen att medverka till att kastrering av smågrisar utan bedövning fasas ut. 7 Under den tid som gått sedan uppdraget gavs första gången har det hittills utkristalliserat sig tre alternativ till kastrering utan bedövning som kan användas i produktionen: Kastrering med bedövning Vaccinering mot galtlukt Uppfödning av okastrerade hangrisar Varje enskild grisbesättning har sina egna förutsättningar för att använda de olika alternativen till den obedövade kastreringen. Valet av alternativ kan t.ex. påverkas av besättningsstorlek, personal, arbetarskydd och ekonomi. Vi vill underlätta för grisuppfödarna att göra självständiga, aktiva val bort från kastrering utan bedövning. De tre alternativa metoderna börjar sakta men säkert användas i allt fler svenska grisbesättningar, och näringen tar ett allt större ansvar. Men det är viktigt att bevaka utvecklingen så att den inte stannar av. Kastrering av smågrisar utan bedövning ska ha fasats ut till år Alternativa tekniker och system De metoder som beskrivs i detta avsnitt har alla till syfte att minska eller helt ta bort risken för galtlukt/-smak. Galtlukt orsakas framför allt av ämnena androstenon och skatol, och odören är som starkast när köttet värms upp. Förekomsten av galtlukt i slaktkroppar varierar i olika studier från 10 % upp till 75 %. 8 Androstenon är en steroid som bildas i testikeln. Androstenonnivån ökar med stigande ålder och då grisen blir könsmogen. Eftersom androstenon är lipofilt, d.v.s. är mycket fettlösligt, lagras cirkulerande androstenon i galtens fettvävnad. Ämnet anses ge köttet en urinliknande odör. Skatol bildas i tarmen av aminosyran tryptofan. En del av det skatol som bildas i tarmen tas upp i blodet, och resten utsöndras i avföringen. Skatol är också lipofilt och lagras i fettvävnad. Skatol kan bildas hos sogrisar och kastrerade hangrisar, men 7 Djurskyddsmyndigheten 2005, Djurskyddsmyndigheten 2006, Jordbruksverket 2007, Jordbruksverket 2008, Jordbruksverket 2009, Jordbruksverket 2010, Jordbruksverket 2011, Jordbruksverket EFSA 2004

11 Jordbruksverket Dnr /13 11(27) hanliga könshormoner påverkar nedbrytningen av skatol så att halten blir högre hos de okastrerade hangrisarna. Skatol anses ge köttet en gödselliknande odör. Det finns fler ämnen som man antar kan bidra till galtlukt, men i mindre utsträckning än androstenon och skatol. Sådana ämnen är t.ex. indol, androstenol och kortkedjiga fettsyror. Inte alla människor kan känna galtlukt. I olika tester har kvinnor haft lättare än män att känna lukten. Dessutom skiljer det sig mellan olika länder och kontinenter hur väl befolkningen kan känna galtlukt (se figur 2). I en studie 9 utförd i sju europeiska länder visade statistiken att folket i Storbritannien var minst känsligt för galtlukt, medan folket i Tyskland och Sverige var mest känsliga. Det är viktigt att de slaktkroppar som sorteras bort på grund av galtlukt inte måste kasseras, utan kan användas för att framställa t.ex. bacon, rökt korv eller andra kryddade produkter där galtlukten kan maskeras. Om produkten värms upp ökar dock risken för att odören åter tränger igenom, och riktigt känsliga personer kan känna galtlukt även i kalla, maskerade produkter. fig. 2 Procent av befolkningen som inte känner lukten av androstenon. Röda staplar är kvinnor, blå staplar är män. Efter Gilbert och Wysocki, 1987 Kirurgisk kastrering Kirurgisk kastrering, d.v.s. att testiklarna opereras bort, är den metod som används idag på så gott som alla hangrisar som ska födas upp till slakt. Den stora fördelen med att operera bort testiklarna är att det är näst intill ingen risk för galtlukt på slaktkroppen. Dessutom blir kastrerade hangrisar lugnare och lättare att hantera. Kirurgisk kastrering innebär i de allra flesta fall att någon som inte är veterinär, oftast djurhållaren själv eller en djurskötare, opererar grisen utan bedövning. En förutsättning är att grisarna är yngre än sju dagar då de kastreras. 10, 11 Även äldre grisar får kastreras, men då ska operationen göras av en veterinär och med bedövning och smärtlindring. Den vanliga kastreringen utan bedövning går mycket snabbt, men gör ont på grisen; Smågrisen hålls fast i knäet eller placeras i en speciell kastreringsvagga (se bilden). Med ett vasst skalpellblad eller en särskild tång görs 9 Bonneau et al djurskyddsförordningen (1988:539) 11 Bilaga 1, kap. 1, punkt 8 rådets direktiv 2008/120/EG foto: Marie Sterning, SLU

12 Jordbruksverket Dnr /13 12(27) ett eller två snitt i pungen. Testiklarna dras fram och skärs bort vid de sädesledare och blodkärl som går in i bukhålan. Såret sys inte utan får läka ihop av sig självt. Bedövning och smärtlindring före kirurgisk kastrering Bedövning och smärtlindring är inte samma sak, utan två helt olika behandlingar. Båda behandlingarna kan minska smärta, men i olika skeden av kastreringen. Vid bedövning före kirurgisk kastrering blir själva operationen mycket mindre smärtsam. Smärtlindring kan minska smärtor som uppkommer efter operationen. vävnad nerv ryggmärg hjärna l Smärtlindring NSAID lokalbedövning ryggmärgsbedövning narkos Bedövning Bedövning - anestesi fig. 3 En förenklad bild av på vilken nivå smärtimpulser kan hejdas eller stoppas En bedövning innebär att de elektriska nervsignalerna (impulserna) från skadad vävnad stoppas innan de når hjärnan. Om bedövningen är lyckad upplever vi inte smärta. Impulserna kan stoppas på olika nivåer i kroppens nervsystem. Vid lokalbedövning används läkemedel direkt på eller i den vävnad där skadan kommer att uppstå. Den vanligaste substansen lidokain blockerar impulsernas väg från skadan. På så sätt leds inga smärtsignaler vidare uppåt i nervsystemet till hjärnan. Vid lokalbedövning av gris före kastrering brukar läkemedlet antingen sprutas in (injiceras) i testiklarna, eller både i testiklarna och i huden runt pungen 12. Den högsta koncentrationen av lidokain runt sädessträngen kan uppmätas tre minuter efter injektion i testikeln. Efter mer än tre minuter börjar koncentrationen falla 13. I Sverige finns hittills ett godkänt läkemedel för lokalbedövning: Xylocain (med den aktiva substansen lidokainhydroklorid). Med särskilt tillstånd (licens) får även läkemedlet Lidokel (med samma aktiva substans) användas. I EU:s förordning 14 med gränsvärden för läkemedelsrester i livsmedel (MRLvärden Maximum Residue Limit), finns gränsvärden för lidokainhydroklorid bara fastställda för häst, inte för gris. Men för att undvika att djur utsätts för onödigt lidande är det tillåtet att i undantagsfall använda läkemedel som foto: Monica Hansson 12 PIGCAS 2008, Fredriksen och Nafstad Ranheim et al Kommissionens förordning 37/2010/EU

13 Jordbruksverket Dnr /13 13(27) godkänts för ett annat djurslag, om det inte finns något alternativ. 15 Om ingen fastställd karenstid (den tid som måste förflyta efter behandling) finns för läkemedlet, ska den enligt lagstiftningen vara minst 28 dagar för slakt 16. Jordbruksverket, Läkemedelsverket och Livsmedelsverket har tillsammans gjort bedömningen att det är möjligt att använda sig av detta undantag för att bedöva grisar med lidokainhydroklorid. Vid ryggmärgsbedövning stoppas smärtsignalerna vid ryggmärgen. Eftersom ryggmärgen är en knutpunkt för signaler, så bedövas en större del av kroppen. Denna behandling används inte vid kastrering av smågrisar. Vid narkos (sövning, allmän anestesi) slås medvetandet ut och hjärnan förhindras att registrera smärtsignalerna. Detta innebär att narkos med full effekt kan göra hela kroppen bedövad. En fördel vid narkos med gas (t.ex. isofluran eller koldioxid) är att effekten försvinner snabbt då man andas ut gasen. Dock är detta samtidigt en nackdel, eftersom även bedövningseffekten försvinner. I Nederländerna har grisar sövts med koldioxid vid kastreringen. Men koldioxiden gör att grisen upplever kvävningskänslor och kraftig stress. Om koldioxiden blandas med lite syre fungerar det bättre, men specialister anser att effekterna fortfarande är så pass negativa att de inte kan rekommendera metoden. 17 I Schweiz används istället isofluran. Isofluran är skonsammare för grisen, men är dyrare. Från och med år 2016 ska alla grisar som kastreras kirurgiskt i Sverige först få bedövning. Redan nu måste alla med ekologisk produktion bedöva före kastreringen. Oavsett vilken av de tre bedövningsmetoderna man vill använda, så måste nyttan (smärtfrihet vid operationen) vägas mot kostnaden (i vilket mått behandlingen i sig orsakar stress och smärta). Till exempel innebär hantering av grisarna innan bedövningen och uppvakning efter narkos ett stressmoment. Injektion av lokalbedövningsmedel kan göra ont. Forskare är dock överens om att en bedövning som ges på rätt sätt har en tydlig positiv effekt 18. Smärtlindring - analgesi Då en kroppsdel skadas uppstår smärtimpulser som ansluter till receptorer (mottagningsstationer) som finns lokalt vid skadan. Receptorerna överför impulserna till signaler som skickas till hjärnan. Vid smärtlindring dämpas överföringen av smärtimpulser vid skadan, men den stoppas inte helt. Smärtlindring kan därför inte ersätta bedövningen vid en operation. Däremot kan smärtlindringen göra så att bedövningen får bättre effekt, och den gör också att smärtan efter operationen minskar Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:84) om läkemedel och läkemedelsanvändning 16 Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2009:3) om karenstider 17 Association of Veterinary Anaesthetists Kluivers-Poodt et al. 2007, Jäggin et al. 2008, Hansson et al m.fl. 19 Hansson et al. 2010, Zonderland & Verbraak 2007

14 Jordbruksverket Dnr /13 14(27) Det vanligaste sättet att smärtlindra är att behandla med NSAID-preparat (Non- Steroidal Anti-Inflammatory Drugs ickesteroida antiinflammatoriska läkemedel). Några vanliga NSAID-preparat som används till människa är t.ex. Magnecyl eller Ipren. Det finns flera NSAID-preparat som är godkända för användande till gris. Två preparat (Metacam och Melovem, båda innehåller meloxikam) har godkänts specifikt för lindring av smärta efter operationen i samband med bl.a. kastration. Sedan april 2011 finns en svensk branschöverenskommelse om att smågrisar ska ges smärtlindring inför kastration. Sveriges Grisföretagare, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Djurhälsovården samt Kött- och Charkföretagen uppmanar i sitt policydokument Sveriges alla grisföretagare att ge smågrisarna NSAID-preparat inför kastrationen. Kött- och Charkföretagen införde dessutom en så kallad tredjepartscertifiering för grisproducenter som vill leverera griskött till den svenska marknaden. Ett krav på smärtlindring i samband med kastrering ingår i certifieringen sedan år foto: Monica Hansson Vaccinering mot galtlukt (immunokastrering) Vaccinering mot galtlukt innebär att galtarna vaccineras med en konstgjord kopia av proteinet GnRH (Gonadotropin-releasing hormone) som finns naturligt i kroppen. GnRH:s funktion är att sätta igång en speciell hormonproduktion som bl.a. styr könsmognaden. I vaccinet finns GnRH-kopian bunden till ett bärarprotein som hjälper till att få en reaktion från grisens immunförsvar. När vaccinet sprutas in börjar immunförsvaret därför bilda antikroppar mot GnRH-kopian, som också fungerar mot grisens eget GnRH. När GnRH har inaktiverats, så stannar hormonproduktionen som styr könsmognaden av. Liksom vid många andra vaccineringar är effekten reversibel, d.v.s. går tillbaka med tiden, då antikroppshalten minskar. Ett läkemedel för vaccinering mot galtlukt är godkänt för användning inom EU och tillåtet att använda i Sverige sedan år Den konstgjorda GnRH-kopian skapar ett riktat immunsvar, men har ingen egen hormoneffekt 20. Två injektioner med 2 ml vaccin per behandling är nödvändigt för att uppnå en kastreringseffekt. Innan den andra behandlingen måste djurhållaren räkna med att grisarna fungerar som okastrerade hangrisar. Djurhållaren kan ge grisen den första injektionen tidigast vid 8 veckors ålder, enligt läkemedelstillverkarens beskrivning. Den andra injektionen som ger kastreringseffekten bör djurhållaren ge 4-6 veckor före slakten. Det måste gå minst fyra veckor mellan de båda injektionerna. Den 20 Clarke et al foto: Pfizer Animal Health

15 Jordbruksverket Dnr /13 15(27) vanligaste rutinen (och läkemedelstillverkarens rekommendation) är att djurhållaren injicerar grisarna 8 och 4 veckor före slakt. I Sverige, där grisarna slaktas vid ca 24 veckors ålder, innebär det vaccinering vid ca 16 och 20 veckors ålder. För att få en tydligare bild av när det kan vara lämpligt att vaccinera grisarna, kan du titta på figur 4. fig. 4 Två exempel på strategier vid vaccinering mot galtlukt tidig vaccinering och vaccinering enligt tillverkarens rekommendation. Den gula kurvan visar en ungefärlig tillväxt för slaktgrisar. Med hjälp av kurvan kan du se hur tunga grisarna kan vara då djurhållaren ska hantera dem vid vaccineringen. foton: Ulf Nylén och Per G Norén Den kirurgiska kastreringen utförs av uppfödaren i grisningsstallet under grisens första levnadsvecka. Vid vaccinering mot galtlukt behandlas grisarna istället i slaktsvinsstallet då grisarna är både äldre och tyngre. Behandlingen för att undvika galtlukt, med de arbetsmoment och kostnader den medför, flyttas alltså fram ett produktionsled vid vaccination. Forskare vid SLU har visat att det är möjligt att vaccinera grisarna vid en låg ålder, och föda upp dem som kastrerade. 21 Grisarna i försöket vaccinerades mot galtlukt redan vid insättning i slaktsvinsstallet, d.v.s. vid 10 och 14 veckors ålder, jämfört med den rekommenderade behandlingen vid 16 och 20 veckors ålder. Resultaten visade ett tydligt avstannande av könsmognaden som kunde mätas på flera sätt, bl.a. i beteendet, blodvärden och könskörtlarnas storlek. Full effekt av behandlingen fanns kvar så länge som 22 veckor efter andra injektionen. 22 Okastrerade grisar och grisar som vaccinerats enligt läkemedelstillverkarens rekommendation kan ibland ha testiklar som är ungefär lika stora. I ett sådant fall kan kontrollanten på slakteriet bli osäker på om grisen vaccinerats på rätt sätt. Hos de tidigt vaccinerade grisarna däremot, var t.ex. testikelvikten i de allra flesta fall tydligt mindre än hos okastrerade grisar. 21 Brunius Zamaratskaia et al. 2008a

16 Jordbruksverket Dnr /13 16(27) SLU:s forskare har också testat både tidig vaccinering och vaccinering enligt tillverkarens rekommendation i vanliga grisbesättningar. 23 Forskarna menar att vaccinering kan ersätta kirurgisk kastrering. Metoden innebär mindre lidande för grisen samtidigt som den effektivt minskar halten av galtluktsämnen. Djurhållaren som vill vaccinera sina grisar måste fundera över när det passar att behandla grisarna i besättningen, med de förutsättningar som finns just där. Tiden mellan andra injektionen och slakt bör dock inte överstiga 10 veckor, eftersom effekten av vaccinet avtog på vissa grisar även vid tidig vaccinering. Även om vaccinet är relativt dyrt, betalade det sig i studien genom bättre produktionsresultat hos de vaccinerade grisarna. Tidig vaccination kan innebära fördelar under vissa förhållanden, men forskarna poängterar att det behövs mer forskning med andra grisraser och inhysningssystem. Det är också viktigt att tänka på att varje förskrivande veterinär är ansvarig för läkemedelsbehandlingar som är annorlunda än i den beskrivning som tillverkaren lämnade då läkemedlet godkändes. Vad tycker konsumenterna om metoden att vaccinera mot galtlukt? Det är en fråga som har fått stort fokus både i Sverige och i övriga Europa. I undersökningar 24,25 har konsumenter fått svara på frågor om bl.a. griskött, vanlig kirurgisk kastrering och vaccinering mot galtlukt. Enligt resultaten föredrar konsumenterna vaccineringen framför den obedövade kirurgiska kastreringen. I en stor norsk studie 26 var många av de svarande skeptiska till vaccinering mot galtlukt. Det berodde framför allt på rädsla för restsubstanser i mat och vad det i så fall kan innebära för hälsan. Vissa trodde att vaccineringen innebär någon sorts hormonbehandling, vilket kändes negativt. Några av de svarande tyckte dock att det var positivt att vaccineringen är en human kastreringsmetod. Trots att de flesta svarande kände sig negativt inställda till vaccinering mot galtlukt, så uppgav ändå de flesta att deras konsumtion av griskött inte skulle ändras om behandlingen används. Om den norska myndigheten för livsmedelsfrågor godkänner användande av vaccinet, så litar de svarande i studien på att det är säkert. Foto: Lena Clarin I figur 5 kan du se de svarandes inställning till olika kastreringsmetoder i den norska studien. 23 Andersson et al Lagerkvist et al Sverige 25 Vanhonacker et al Belgien 26 Fredriksen et al Norge

17 Jordbruksverket Dnr /13 17(27) Ingen kastrering Vaccinering mot galtlukt Kastrering med bedövning Kastrering utan bedövning % 20% 40% 60% 80% 100% Helt acceptabel Acceptabel med tvekan Inte acceptabel Vet ej fig. 5 Svar på frågan Anser du att var och en av dessa metoder är helt acceptabel, acceptabel med tvekan, inte acceptabel eller vet du inte? i en kvantitativ webb-enkät till konsumenter i Norge. Efter Fredriksen et al a Det är viktigt att vi konsumenter och andra kan få sakliga och oberoende svar på frågor om vaccinering mot galtlukt. Därför har Jordbruksverket gjort en sammanställning av frågor och svar som finns att läsa på vår webb-plats. 27 Den aktiva substansen i vaccin mot galtlukt är ett protein. Då man äter proteiner bryts dessa ner i mag-tarm-kanalen och tas upp i form av aminosyror. Aminosyrorna används byggstenar till nya proteiner i kroppen. Även de antikroppar som bildas hos grisarna är stora proteiner som inte tas upp direkt från mag-tarmkanalen utan bryts ner. Vaccinering mot galtlukt påverkar därför inte livsmedelssäkerheten. Vissa av grisuppfödarna som ska behandla grisarna med vaccinet är oroliga över säkerheten för den som ska vaccinera; Vaccinet påverkar inte konsumenter genom livsmedel, men om Improvac injiceras direkt i en människa har det samma effekt som på gris. Om den som behandlar grisarna av misstag råkar sticka sig själv, finns det en risk för att förmågan att fortplanta sig minskar. Även om det krävs två injektioner för en sådan effekt, och även om effekten går över med tiden, så kan risken självklart vara oroande för somliga. Risken är densamma för både män och kvinnor. Tillverkaren rekommenderar att gravida kvinnor (eller kvinnor som kan vara gravida) inte alls arbetar med vaccinering mot galtlukt, för att inte överhuvudtaget riskera att något händer med fostret. För att förebygga att någon sticker sig själv av misstag ska den som vaccinerar grisar mot galtlukt använda en särskild säkerhetsspruta. Den som vaccinerar håller sprutan på rätt ställe bakom örat på grisen, och trycker in den gröna avtryckaren. Då dras nålskyddet tillbaka. När nålen och hela sprutan trycks mot grisen, skjuts det bakre handtaget in och vaccinet sprutas in i grisens nackmuskel. foto: Orion Pharma Animal Health 27

18 Jordbruksverket Dnr /13 18(27) Uppfödning av okastrerade hangrisar Okastrerade galtar har en förmåga att utnyttja fodret väl, så att de växer mer per mindre mängd foder än kastrerade eller hongrisar. Slaktkroppen från en okastrerad hangris har en annan fördelning mellan kött och fett, med en högre procent kött. Detta gör att produktionskostnaderna totalt sett blir lägre. Å andra sidan är avräkningspriset (den betalning uppfödaren får från slakteriet) för okastrerade hangrisar endast hälften av priset för vanlig slaktgris. Anledningen till det är att köttet som har en annan sammansättning måste användas till andra typer av köttprodukter. Slakterierna menar att det inte finns någon stor efterfrågan från handeln på sådana produkter. Den okastrerade hangrisen får en kroppsbyggnad och ett beteende som styrs av hanliga könshormoner. Grisen kan visserligen utöva ett naturligt, hanligt beteendena men detta blir ett problem då grisarna blir könsmogna. Eftersom man inte vill att sogrisar som ska gå till slakt ska bli dräktiga, hålls grisarna i könssorterade grupper. Detta medför att galtarnas rang- och könsbeteende riktas mot andra hangrisar i boxen. Det blir en ständig oro i en box med könsmogna galtar som slåss och rider på varandra. Galtbeteendet leder till djurskyddsproblem, bl.a. i form av sårskador och allvarliga skador som benbrott och ryggradsbrott. Gruppering De största problemen med galtbeteende uppstår när grisarna blir könsmogna. Åldern då könsmognaden inträder skiljer sig från gris till gris. Några faktorer som påverkar tidpunkten för könsmognad är, enligt forskare, grisens vikt och hur gruppen de hålls i är sammansatt. Uppgifter om när könsmognaden kan inträda varierar stort; Enligt en studie startar könsmognaden inom ett åldersintervall på veckor (med ett ungefärligt viktintervall på kg) 28. En annan rapport uppger att bildandet av fungerande spermier börjar vid ca 18 veckors ålder, men att könsmognaden kan starta redan vid veckors ålder. 29 Det är möjligt att en aktiv djurhållare, som iakttar och arbetar med grisarna och gruppernas sammansättning, kan få grisarnas könsmognad att fördröjas något. I så fall kan androstenonhalten hos grisarna hållas på en lägre nivå och risken för galtlukt minska. Om grisarna får vistas i samma grupp från födsel till slakt utan att grupperna delas kan halterna av både androstenon och skatol hållas på en lägre nivå. Detta kan möjligen bero på att grisarna slipper ett stressmoment. De ämnen som frisätts i kroppen vid stress kan gynna bildandet av androstenon och skatol. 30 foto: Ingemar Hansson 28 Zamaratskaia et al EFSA EFSA 2004

19 Jordbruksverket Dnr /13 19(27) Hygien Skatol från avföring tas upp genom skinnet på grisarna. Genom att hålla boxen ren minskas givetvis risken för att grisarna förorenas med gödsel. Rena boxar minskar därför även risken för slaktkroppar med galtlukt orsakad av skatol. Utfodring Det går till viss del att styra hur mycket skatol som bildas i tarmen; Skatol bildas då tarmens bakterier bryter ned födan i grovtarmen. Genom utfodringen kan man påverka bakterierna. Ett fodermedel med hög energihalt ökar halten av skatol. Utfodring med svårsmälta kolhydrater kan istället minska bildandet av skatol i tarmen p.g.a. att bakteriefloran i tarmen ändras. Till exempel har utfodring med potatisstärkelse de två sista veckorna före slakt visat sig ha mycket god effekt. Blötutfodring, fri tillgång till vatten och mindre fiberrikt foder är andra utfodringsstrategier som kan minska skatolhalten. Lägre ålder vid slakt Om galtarna skickas till slakt vid en lägre ålder, då de ännu inte har hunnit uppnå könsmognad, är chansen god att androstenonhalten är låg. I Storbritannien kastreras inte grisarna alls. Där väger grisarna i genomsnitt 98 kg då de skickas till slakt. 31 Som en jämförelse väger de svenska slaktgrisarna 116 kg i genomsnitt. Könsmognadsåldern varierar som tidigare nämnts mycket mellan individer. Lägre slaktålder är därför inte en helt säker metod att undvika galtlukt i slaktkroppen. Lättare slaktkroppar innebär ju dessutom mindre inkomster från köttet. Avel Det finns en skillnad i androstenon- och skatolnivåer mellan grisar av olika ras. Det finns dessutom en skillnad mellan olika individer. Orsaken är att androstenon- och skatolnivåerna till viss del styrs av grisens gener. Arvbarheten för androstenon är hög, medan den är något lägre för skatol. I studier har forskare tagit fram avelsprogram för att välja bort individer som nedärver höga androstenonnivåer. Men att styra egenskaper genom avel är ingen lätt sak vid avel genom urval finns alltid en risk för oönskade bieffekter. Då forskarna har lyckats sänka nivån av androstenon hos grisarna, har hittills också nivån av andra könshormoner sjunkit. Detta har lett till att avlesdjuren har fått sämre könsfunktioner, vilket ju inte är hållbart på lång sikt. Forskarna har därför fortsatt med att leta efter mer detaljerade genetiska mekanismer som styr nivåerna av androstenon, skatol och andra komponenter i galtlukt. Sedan några år använder man sig inom aveln av en metod som kallas genomisk selektion. Den innebär att forskare har gjort en karta över gener som styr det man vill uppnå med aveln. Den tilltänkta avelsgaltens gener jämförs med kartan. Galtarna som har den genkombination som stämmer kan snabbt väljas ut, och man behöver inte som tidigare vänta in och pröva deras avkommor. Med hjälp av genomisk selektion hoppas forskarna kunna nå snabbare framsteg inom aveln. 31 EFSA 2004

20 Jordbruksverket Dnr /13 20(27) On-line detektion För att inte slaktkroppar med galtlukt ska komma ut i butikerna, är det nödvändigt att hitta dem redan på slaktlinjen. Det finns mätmetoder för att hitta slaktkropparna med galtlukt. 32 Vissa metoder bygger på att direkt påvisa själva lukten. Dessa kallas sensoriska metoder. Ett exempel är Human Nose (mänsklig näsa) vilket, precis som det låter, är känsliga personer som luktar på upphettade fettprover. De luktande personerna får gradera förekomsten av galtlukt t.ex. på en skala 0-4, där de två högsta klasserna sorteras ut. Ett annat exempel är Elektronisk näsa som med hjälp av ett system av sensorer och en analysator mäter förekomsten av galtlukt. Metoden är snabb, men särskiljer inte på om lukten orsakats av skatol eller androstenon. Andra metoder analyserar sönderdelade fettprover för att hitta androstenon eller skatol. Dessa kallas indirekta metoder. Analyserna är oftast säkra, men de utförs på laboratorium och det kan ta ganska lång tid att få svar på proverna. Några exempel på indirekta metoder: Immunologiska metoder innebär att speciella antikroppar som fäster till den substans man söker får möta det sönderdelade fettprovet i agargel. Om fettprovet innehåller den sökta substansen bildas en rand då den möter antikropparna. Metoderna är säkra men långsamma. Högupplösande vätskekromatografi, HPLC, utnyttjar det faktum att olika substanser har olika polaritet (laddning). Genom att låta det sönderdelade fettprover passera ett analysfilter kan man hitta och särskilja både skatol, indol och androstenon. Metoden har utvecklats med tiden och är nu relativt snabb. Vid Spektrofotometri färgas det sönderdelade fettprovet. Olika substanser tar åt sig olika mycket färg. Genom att mäta hur mycket ljus som absorberas av den infärgade lösningen kan förekomsten och nivån av skatol avgöras. Spektrofotometri är den metod som oftast används bl.a. av svenska och danska slakterier. Könssorterad sperma Det är möjligt att könssortera sperma för artificiell insemination. I praktiken skulle detta medföra att enbart sogrisar föds upp till slakt (fortfarande skulle dock sannolikt många besättningar att ha kvar galtar, t.ex. för att betäcka gyltgrupper). Vid en insemination av en sugga behövs en dos med ca 2,5-4 miljarder spermier för ett bra dräktighetsresultat. Den metod för att könssortera sperma som kan användas idag är flödescytometri, d.v.s. X- och Y-kromosombärande spermier skiljs åt med hjälp av infärgning av cellernas DNA. Genom flödescytometri kan man sortera 15 miljoner spermier per timma. Detta innebär att det tar ungefär två veckor att ta fram en spermiedos till en sugga. I de flesta svenska grisbesättningar seminerar en utbildad djurskötare suggorna. Spermadosen hälls med hjälp av en tunn slang in i suggans slida. Det är möjligt att placera spermierna längre in, innanför livmoderhalsen eller längre upp i 32 Larsson 2010, Haugen 2010

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 1. Är det någon skillnad i användning av antibiotika mellan svensk och andra EUländers uppfödning av grisar? 2. Varför har Sverige låg antibiotikaanvändning

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Alternatives to surgical castration of male pigs - 17 december 2012

Alternatives to surgical castration of male pigs - 17 december 2012 Alternatives to surgical castration of male pigs - 17 december 2012 EU-kommissionen, Bryssel Emma Johansson, LRF European Partnership on alternatives to surgical castration of male pigs Judith Krommer,

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Böka på betong. Böka på betong om grisarna i köttindustrin. Om grisarna i köttindustrin

Böka på betong. Böka på betong om grisarna i köttindustrin. Om grisarna i köttindustrin Har du sett en gris på grönbete? En bökande gris i sin flock med möjlighet att svalka sig i en skön lerpöl? Det är en ovanlig syn tyvärr. Inomhus i trånga, tråkiga boxar på hårt golv blir grisarna uttråkade

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor I cirka 10 procent av ofrivilligt barnlösa parförhållanden finner man ingen orsak till ofruktsamhet så kallad oförklarad barnlöshet. Där orsaken till barnlösheten

Läs mer

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare Distriktsveterinärerna tipsar Information till Stoägare Avelssäsongen Våren är här och en ny avelssäsong stundar. Nya drömmar om föl väcks över hela landet hos såväl ston som stoägare. Då det varje år

Läs mer

Delrapport 1 för projektstöd inom kompetensutveckling

Delrapport 1 för projektstöd inom kompetensutveckling 1 Delrapport 1 för projektstöd inom kompetensutveckling Journalnummer: 2010-903 Projektnamn: Stödmottagare: Kontaktpersoner: Djurvälfärd kompetensutveckling i djurskyddskontroll inom svensk animalieproduktion.

Läs mer

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen

Läs mer

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Foto: ediblegeography.com Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Therese Ahlman Inst. för husdjursgenetik, SLU E-post: therese.ahlman@slu.se Jordbruksverkets FoU-dag 11 april

Läs mer

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION www.svenskapig.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Foderförbrukning 4 Daglig tillväxt 6 Klassning 8 Dödlighet 10 Resultat 11 Checklista 11 2 FÖRORD Produktionsresultatet för slaktgrisproduktionen

Läs mer

Framtidens hangrisproduktion Vaccination mot galtlukt Roadmap 2018

Framtidens hangrisproduktion Vaccination mot galtlukt Roadmap 2018 Institutionen för livsmedelsvetenskap Framtidens hangrisproduktion Vaccination mot galtlukt Roadmap 2018 Tekn Dr Carl Brunius carl.brunius@slu.se Vad vi kommer prata om Varför kastrera? Alternativ Kastrering

Läs mer

Minskad smärta i samband med kastrering av hangrisar - effekt av lokalbedövning och smärtlindring

Minskad smärta i samband med kastrering av hangrisar - effekt av lokalbedövning och smärtlindring Slutrapport till Jordbruksverket projekt Dnr 31-4409/09 Minskad smärta i samband med kastrering av hangrisar - effekt av lokalbedövning och smärtlindring Studien genomfördes av Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

BIPACKSEDEL Torphasol vet. 10 mg/ml, injektionsvätska, lösning, för häst

BIPACKSEDEL Torphasol vet. 10 mg/ml, injektionsvätska, lösning, för häst BIPACKSEDEL Torphasol vet. 10 mg/ml, injektionsvätska, lösning, för häst Läkemedelsverket 2013-07-22 1. NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING OCH NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om operativa ingrepp samt skyldigheter

Läs mer

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte

Läs mer

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Agria Gris Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Vågar du lita på turen? Agria Djurförsäkring erbjuder dig ett försäkringsskydd för dina djur om olyckan skulle vara framme. OBS! Om

Läs mer

Ändringar i konsekvensutredning del B kapitel 2 och 3. Statens jordbruksverks föreskrifter (2014:XX) om officiella veterinärer

Ändringar i konsekvensutredning del B kapitel 2 och 3. Statens jordbruksverks föreskrifter (2014:XX) om officiella veterinärer 2014-11-07 Diarienummer 5.7.16-4312/14 Ändringar i konsekvensutredning del B kapitel 2 och 3 Statens jordbruksverks er (2014:XX) om officiella veterinärer 2 Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen

Läs mer

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige Läckande tarm Läckande tarm: avgörande för utveckling av vissa sjukdomar? Sammanfattning

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström Handbok rekryteringsdjur Gris 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se Av Maria Malmström Denna skrifts har utarbetats... av LRF Konsult. Skriften har finansierats via medel från Länsstyrelsen Skåne, Informations-

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01 Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof Gäller från 2013-01-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 A.3

Läs mer

Du ansvarar för dina kosttillskott

Du ansvarar för dina kosttillskott Du ansvarar för dina kosttillskott Till dig som tillverkar eller säljer kosttillskott I detta informationsblad kan du som livsmedelsföretagare läsa om kosttillskott. Informationen ger en överblick över

Läs mer

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. PREVENTIVMEDEL 866 KONDOM Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kondomfabriken https://www.youtube.com/watch?v=g53iia-gnkg P-PILLER KVINNLIGA KÖNSHORMONER

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Hjälp oss göra våra regler bättre!

Hjälp oss göra våra regler bättre! Remiss, nya regler för slakt, kapitel 10, få ändringar i djurreglerna, kapitel 5 Svara senast 31 mars 2013 Svara till regler@krav.se Hjälp oss göra våra regler bättre! KRAVs styrka är en bred förankring

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk

Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk En liten informationsskrift med basfakta om mens och mensvärk Framtagen av Orion Pharma AB och faktagranskad av gynekolog Bo

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 4 mars 2014

Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 4 mars 2014 Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 4 mars 2014 Punkt 1 Mötesordföranden Christina Nordin inledde mötet med att hälsa deltagarna välkomna till konsumentrådets möte. Ordföranden började med

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll

Läs mer

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin Din Operationsdag I Hemmet DESCUTANTVÄTT, FASTA, LÄKEMEDEL Det är viktigt att du läser igenom dokumentet Förberedelser inför din operation och att du följt

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting ALLERGIVACCINATION Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja en allergivaccinationsbehandling, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge dig information om behandlingens

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Om din behandling med Xiapex

Om din behandling med Xiapex PATIENTINFORMATION PATIENTINFORMATION Om din behandling med Xiapex Dupuytrens kontraktur Dupuytrens kontraktur är en bindvävssjukdom som ibland även kallas vikingasjukan eftersom den är vanligare i Skandi

Läs mer

förstå din hunds maghälsa

förstå din hunds maghälsa förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till

Läs mer

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008 Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,

Läs mer

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden IP/03/1022 Bryssel den 16 juli 2003 Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden Europeiska kommissionen antog i dag

Läs mer

SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS ULL OCH DUN

SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS ULL OCH DUN SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS ULL OCH DUN En guide för den medvetne konsumenten DJURVÄNLIGA 1 konsumenter INNEHÅLLSFÖRTECKNING Att handla djurvänligt 3 Ull 4 Mer hud ger mer ull 4 Mulesing - hud skärs bort

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

VID DAGKIRURGISKT CENTRUM

VID DAGKIRURGISKT CENTRUM VIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM SKA GENOMGÅ EN UROLOGISK OPERATION VID DAGKIRURGISKT CENTRUM och få eftervård på avdelning 65 2 Välkommen till Urologiska kliniken och Dagkirurgiskt Centrum Vid de flesta

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen Välkommen till oss på operationsavdelningen! Den här broschyren är tänkt att ge dig en kortfattad information om vad som kommer att ske under din vistelse hos oss.

Läs mer

Hastigheten på kroppens alkoholförbränning

Hastigheten på kroppens alkoholförbränning Mat i magen ger lägre promillehalt Fredrik Rimsén Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi VT 2009 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol har

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU.

SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU. SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU. Antalet IP Livsmedel-anslutna företag ökar stadigt och vi ser en stor ökning bland företag som är verksamma

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer

Behandla din barnlöshet

Behandla din barnlöshet Behandla din barnlöshet - med tre enkla punkter Hur du kan börja behandla din barnlöshet genom att massera tre zonterapipunkter på fötterna. Carin Hertnäs Hur du behandlar din barnlöshet genom att massera

Läs mer

Ska du börja importera kött?

Ska du börja importera kött? Ska du börja importera kött? Ska du börja importera kött? Den här broschyren vänder sig till dig som vill börja importera kött yrkesmässigt. Här får du information om vad du behöver tänka på. Kött är ett

Läs mer

Det är skillnad på får och får

Det är skillnad på får och får Det är skillnad på får och får Vad för får ska man skaffa sig att träna på? Frågan kommer ofta till oss som håller kurser eller är aktiva i klubbarna. Helt grundläggande och nödvändigt är att de får vi

Läs mer

Till Dig Som har fått NexplaNoN förskrivet DeNNa patientinformation DelaS ut av berörd SjukvårDSperSoNal

Till Dig Som har fått NexplaNoN förskrivet DeNNa patientinformation DelaS ut av berörd SjukvårDSperSoNal Till dig som har fått Nexplanon förskrivet Denna patientinformation delas ut av berörd sjukvårdspersonal Nexplanon skyddar dig från att bli gravid under tre år. Nexplanon är en liten hormonstav som placeras

Läs mer

Celsite Implanterbara injektionsportar

Celsite Implanterbara injektionsportar Celsite Implanterbara injektionsportar Patientinformation Patientinformation Patientens namn: Patientens adress: Telefonnummer: Sjukhus: Sjukhusadress: Telefonnummer: Läkare: Läkarens telefonnummer: Injektionsportens

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS XX:Y) om officiella veterinärer;

Läs mer

Grisarnas liv och död. En rapport om hur grisar behandlas i Sverige

Grisarnas liv och död. En rapport om hur grisar behandlas i Sverige Grisarnas liv och död En rapport om hur grisar behandlas i Sverige Grisarnas liv och död En rapport om hur grisar behandlas i Sverige av Linda Björklund, Roger Pettersson, Siw Ågren och Staffan Persson

Läs mer

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar brunstpassning och seminering. Semin i två olika varianter

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

Ett barn blir till. Äggstockens funktioner. Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet

Ett barn blir till. Äggstockens funktioner. Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet Ett barn blir till Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet Ibland hör man att den enda uppgift vi människor har är att fortplanta oss. Så är det kanske. Men

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Operationsavdelningen! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation.

Läs mer

En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK

En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK Här får du svar på frågor som: Vad händer i kroppen och varför får man mens?

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN Statens jordbruksverks föreskrifter om läkemedel och läkemedelsanvändning;

Läs mer

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet Dnr 3.2.16-1559/14 2014-05-22 Landsbygdsutvecklingsenheten Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Opererade bort. men smärtan

Opererade bort. men smärtan LÄGG IN ANNONS KÖP Välj & din SÄLJ ort JOBB Publicerad 17 jun 2015 10:00 Uppdaterad 22 jun 2015 08:57 För ökad kunskap. Monica Könberg hoppas att hon genom att berätta om endometrios kan bidra till att

Läs mer

Parning och valpning Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-03-25

Parning och valpning Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-03-25 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-03-25 Introduktion Att föda upp en valpkull är en fascinerande upplevelse, men även en period som innebär mycket arbete. Det är en ansvarsfylld

Läs mer

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell. Checklista 1(6) Fjäderfä övriga Personal 3 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. DL 3-4, L100 1kap. 5 Kontroll 4 Daglig tillsyn sker normalt

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv. Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Skillnad på fara och risk! Många bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Frågor och svar om de nya reglerna för att resa med sällskapsdjur

Frågor och svar om de nya reglerna för att resa med sällskapsdjur Frågor och svar Nya regler för att resa med sällskapsdjur i och utanför EU Inledning Den 29 december 2014 infördes nya EU-regler för att resa med sällskapsdjur och nya pass för djuren. Här kan du läsa

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om fastställande av djurhälsoregler

Läs mer

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett)

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) 1 3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk rådgivning

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

Cleosensa och Cleosensa 28

Cleosensa och Cleosensa 28 Cleosensa och Cleosensa 28 Du har fått p-pillret Cleosensa eller Cleosensa 28 från Actavis utskrivet åt dig. I den här broschyren hittar du information om hur preparaten fungerar och hur du ska ta dem.

Läs mer

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 1(5) Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 Sammanfattning Vi fick inga besked om det kommande arbetet med PO-förordningen (543/2011), annat än att det kommer nästa

Läs mer

HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare

HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare 2 VAR FEMTE HUND DRABBAS AV ARTROS Artros är en sjukdom som bryter ned brosket i lederna och kan förorsaka stelhet och smärta redan i hundens medelålder.

Läs mer

Din gris och Du. Några råd om skötsel av Linderödssvin. Föreningen Landtsvinet 2013: Din gris och Du

Din gris och Du. Några råd om skötsel av Linderödssvin. Föreningen Landtsvinet 2013: Din gris och Du Din gris och Du Några råd om skötsel av Linderödssvin Värmländskt skogssvin fotograferat på Skansen i Stockholm 1905 samma svin som tidigare en tid levt hos en bonde i Gausdal i Norge. Foto: Nordiska muséets

Läs mer

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ BILAGA I PRODUKTRESUMÉ 1 1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN Porcilis AR-T DF injektionsvätska, suspension för svin 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En dos (2 ml) innehåller: Aktiva

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Dnr 6.4.16.5005/14 2014-05-19 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2014:15) om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:38) om växtskadegörare som omfattas av Europeiska

Läs mer

Till dig som behandlas inför provrörsbefruktning. nafarelin. Synarela

Till dig som behandlas inför provrörsbefruktning. nafarelin. Synarela Till dig som behandlas inför provrörsbefruktning nafarelin Synarela 1 Innehåll Detta är Synarela 4 Hormonbehandling i två steg 5 Vad händer i kroppen vid behandling med Synarela? 6 Kan Synarela ge biverkningar?

Läs mer

Kosttillskott och livsmedel för särskilda näringsändamål (sär-när)

Kosttillskott och livsmedel för särskilda näringsändamål (sär-när) Kosttillskott och livsmedel för särskilda näringsändamål (sär-när) - i Haninge, Tyresö och Nynäshamns kommuner. 20 mars 2014 Maja Berggren och Margareta Söderstedt Sammanfattning Under 2013 och början

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om provtagning på djur, m.m.; SFS 2006:815 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

förstå din katts diabetes

förstå din katts diabetes förstå din katts DIABETES Att höra att din katt lider av diabetes kan göra dig orolig och förvirrad, men du ska veta att hjälpen är nära. I denna broschyr kommer vi att förklara hur kattdiabetes kan hanteras

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Innehåll. Vad är kattstatus? s.4 Kastrering s.6 ID-märkning s.8 Vaccinering s.10 Försäkring s.12 Vår huskatt s.14

Innehåll. Vad är kattstatus? s.4 Kastrering s.6 ID-märkning s.8 Vaccinering s.10 Försäkring s.12 Vår huskatt s.14 www.kattstatus.se kattstatus@gmail.com Innehåll Vad är kattstatus? s.4 Kastrering s.6 ID-märkning s.8 Vaccinering s.10 Försäkring s.12 Vår huskatt s.14 Fotograf Linda Karlström - www.lkfoto.se Kattstatus

Läs mer

Läkemedel och Djur 2011-09-06. Lagstiftning. Lagstiftning. Djurskyddsförordningen

Läkemedel och Djur 2011-09-06. Lagstiftning. Lagstiftning. Djurskyddsförordningen Läkemedel och Djur Lars Ewaldsson, EBM, Göteborgs Universitet 1 Lagstiftning Djurskyddsförordningen 28 Det är förbjudet att tillföra djur hormoner eller andra ämnen för att påverka djurets egenskaper i

Läs mer