Frå gor och svår om kåstrering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frå gor och svår om kåstrering"

Transkript

1 Frå gor och svår om kåstrering Bakgrund Den svenska lantbruksnäringen vill ha en lösning som ger reell välfärdsvinst för grisen och som är praktiskt genomförbar för grisbonden. Målet är att göra kastration obehövlig. Eftersom kastration utan bedövning är smärtsamt har den svenska lantbruksnäringen tillsammans med forskare och myndigheter försökt hitta lösningar som skulle innebära att ingreppet inte behövs eller åtminstone att kastreringen kan genomföras så smärtfritt som möjligt. I två årtionden har näringen följt och även bekostat delar av forskningen kring smärtlindring, bedövning och andra metoder, som till exempel att föda upp okastrerade hangrisar för att sedan upptäcka och sortera bort de med galtlukt vid slakt. Forskningen har gått framåt, även om vi tyvärr måste konstatera att man ännu inte har hittat en tillfredsställande lösning. Europeisk deklaration om alternativ till kirurgisk kastrering av grisar Sommaren 2010 samlade EU-kommissionen företrädare för europeiska jordbrukare, köttindustrin, detaljhandlare, forskare, veterinärer, regeringar och djurskyddsorganisationer i Bryssel för att diskutera frågan om kastrering av grisar och möjliga alternativ till obedövad kastration. I deklarationen anslöt sig dessa företrädare till följande: I ett första steg ska kirurgisk kastrering av grisar från den 1 januari 2012 utföras med långvarig bedövning och/eller smärtlindring med ömsesidigt erkända metoder. I ett andra steg bör kirurgisk kastrering av grisar upphöra senast den 1 januari 2018 förutsatt att vissa frågor då är lösta. Varför kastreras smågrisar? Anledningen till att smågrisar kastreras är att köttet från könsmogna okastrerade hangrisar kan lukta och smaka väldigt illa. Eftersom grisarna slaktas vid en ålder av 6 månader och könsmognaden inträder vid 4 till 5 månaders ålder är det ett problem. Under könsmognaden utvecklas grisarnas sexuella beteende. De får skador när de slåss och rider på varandra. Skadorna som uppstår är inte acceptabla från djurskyddssynpunkt. Dessutom kan livsmedelskvaliteten äventyras. Är det tillåtet att kastrera grisar obedövat? Ja. Det är tillåtet upp till 7 dagars ålder enligt djurskyddsförordningen. Därefter ska kastrering utföras av veterinär under bedövning. Varför tar det så lång tid att hitta alternativ till obedövad kastration? Diskussionen om kastrering av obedövade smågrisar har förts under lång tid såväl i Sverige som inom EU. Forskningen inom EU har samordnats allt mer. Alternativ till obedövad kastration måste vara fungera väl för grisen, djurägaren, slakteriföretagen och konsumenterna. Vad gör näringen åt kastreringsfrågan? Vi tycker att det är bra att kastreringsfrågan lyfts och deltar aktivt för att hitta alternativ till obedövad kirurgisk kastration. Vi ser positivt på en gemensam överenskommelse mellan djuruppfödarna, branschen och handeln. Djurägarna har olika förutsättningar, certifieringar och uppfödning, vilket är viktigt att ge utrymme för i val av metod.

2 Är kastrering utan bedövning att betrakta som djurplågeri vi i Sverige som säger oss ha världens bästa djurskyddslag? Nej. Obedövad kastration av gris under 7 dagars ålder är tillåtet enligt djurskyddsförordningen och har överhuvudtaget inget med djurplågeri att göra. Djurplågeri är självklart olagligt och mycket allvarligt och något som är straffbart. Djurplågeri görs med uppsåt eller grov oaktsamhet. Däremot är obedövad kastration förenat med smärta. Ingreppet tar bara några sekunder. Under många år har det pågått forskning för att hitta alternativ. Djurhållarna vill slippa kastrera grisar. Vid metodval bör hänsyn tas till djurägarens olika förutsättningar, certifieringar och uppfödning. Måste bonden kastrera, vilka metoder kan de använda? Fram till nästa år är det enligt Brysseldeklarationen möjligt att kastrera utan bedövning eller smärtlindring. Efter 2012 finns konkret tre alternativ i Sverige, som var och en har sina för- och nackdelar. Ge grisar lokalbedövning före kastrering. Ge grisarna smärtlindring (lindrar smärtan efter operationen men inte nämnvärt under själva ingreppet) Föda upp grisarna utan att kastrera dem alls. Vaccinera grisarna mot galtlukt. Jordbruksverket och branschen följer hela tiden forskningen om olika metoder, ur djurskydds- och djurhälsosynpunkt, samt ur en praktiskt och ekonomisk synvinkel. LOKALBEDÖVNING Är det tillåtet för djurägare att använda lokalbedövning vid kastration? Jordbruksverket godkänner (från och med ) att grisbönderna själva inom ramen för reglerna om villkorad läkemedelsanvändning, ska få möjlighet att utföra lokalbedövning efter godkänd utbildning. Det finns en kursplan framtagen av Svenska Djurhälsovården för att utbilda djurägare i lokalbedövning och säker injektionsteknik vid vaccination mot galtlukt. Jordbruksverket har godkänt kursplanen och det kommer att finnas möjlighet för djurägare att utbilda sig och sin personal i lokalbedövning vid kastration. Det är i dagsläget svårt att bedöma hur stor efterfrågan är från bönderna. Vilka krav kommer att ställas på grisbönderna när de lokalbedövar alt. vaccinerar mot galtlukt? När det gäller bedövning kommer det att krävas att den som ska bedöva grisarna har genomgått dels kurs i villkorad läkemedelsanvändning, dels påbyggnadskurs i lokalbedövning. Besättningen måste givetvis ha villkorad läkemedelsanvändning och den förskrivande veterinären skall finna det lämpligt att villkora lokalbedövningsmedel för kastration. För vaccination mot galtlukt krävs att en veterinär som känner besättningen väl förskriver vaccinet. Läkemedelsföretaget som tillverkar vaccinet förordar starkt att den som skall hantera vaccinet genomgår vissa särskilda utbildningsmoment, för att säkert kunna hantera vaccinet. SvDHV planerar för att arrangera utbildningar i både lokalbedövning och säker injektionsteknik vid vaccination. Vilket ansvar har djurnäringen för att svenska konsumenter får griskött där grisen fått bedövning eller vaccinerats? Branschen har ett stort ansvar. SvDHV i sin egenskap av veterinärt rådgivningsföretag har och tar ett stort ansvar för att lösa detta problem. Detta görs genom att förutsättningslöst och konkurrensneutralt värdera och utvärdera olika alternativ. Grisföretagarna och handeln är nyckelaktörer, tillsammans med slakterierna. Handlar den obedövade kastrationen om att hålla nere priset på svenskt griskött? (dyrt att vaccinera/bedöva?) Kostnader för att undvika galtlukt i köttet påverkar priset på grisköttet och därmed vår konkurrenskraft mot våra konkurrentländer. Det är därför viktigt att hitta alternativ som är bra för både grisen och den svenska grisuppfödningens konkurrenskraft.

3 När långvarig bedövning och/eller långvarig smärtlindring ska upphöra 2012 innebär det en höjd kostnad för djuruppfödaren? Kunder och konsumenter får räkna med att priset på svenskt griskött ökar om Sverige höjer djurskyddet. Betalningsviljan för djuromsorgen och det svenska köttet måste öka. Den enskilda djuruppfödaren kan inte själva klara att bära de ökade kostnaderna, utan här behöver kunder och konsumenter vara villiga att betala mer för en ökad djurvälfärd. Kostnaderna beror även på metoden. Vid metodval bör hänsyn tas till djurägarens olika förutsättningar, certifieringar och uppfödning. VACCINATION Varför använder inte svenska bönder vaccin mot galtlukt istället för att kastrera? Vaccination mot galtlukt innebär att djuren vaccineras två gånger med ett preparat som medför att könsmognaden fördröjs och att testiklarna minskar i storlek. I pågående svenska försök studeras och utvärderas olika vaccinationstidpunkter och rutiner för att kontrollera att vaccinationen utförts korrekt. Innan Svenska Djurhälsovården kan rekommendera metoden i stor skala för den konventionella uppfödningen, finns ett antal frågor som behöver besvaras: - Det finns arbetsmiljöaspekter som behöver diskuteras öppet. Den som utför vaccinationerna kan sticka och injicera sig själv. Risken är dock mycket liten om säkerhetsinjektorn används och om användaren får en korrekt utbildning. Enligt tillverkaren Pfizer finns en handfull fall rapporterade i världen där en person gjort en enstaka oavsiktlig självinjektion. Enligt uppgift från Pfizer har dessa personer inte påverkats. Då samma hormonella system som vaccinet påverkar hos grisen finns även hos människorna rekommenderar dock tillverkaren att gravida kvinnor eller de som eventuellt kan vara gravida inte ska hantera produkten överhuvudtaget. 1. Att injicera individuella grisar i grupp då de väger och är mycket starka kan påverka arbetarskyddet. Personal kan t.ex. klämmas. 2. Det slakteriföretag som tar emot vaccinerade grisar behöver ha fungerande rutiner för att slakta dessa djur och för att ta bort de små och tillbakabildade testiklarna. Det pågår just nu försök som kommer att vara avslutade vid årsskiftet 2011/12 och det finns anledning att invänta resultaten för att vi ska kunna rekommendera väl fungerande rutiner för svenska förhållanden. 3. Slakterierna måste införa rutiner för att kontrollera testikelstorlek på vaccinerade djur för att på så vis kvalitetssäkra att vaccinationen har utförts på ett korrekt sätt. Metodutveckling pågår. 4. För att göra vaccinationsarbetet effektivt så krävs könssortering av grisarna vilket medför att kullen splittras och grisarna blandas. Sorteringen av grisarna ökar risken för slagsmål och stress och försämrar djurskyddet. Detta är ett av problemen med metoden på gården. Vaccinet skall förskrivas av en veterinär. Är vaccinet mot galtlukt ett vanligt vaccin? Preparatet Improvac är ett registrerat vaccin. Ett traditionellt vaccin skyddar mot sjukdomar, medan Improvac skyddar mot kroppsegna hormoner. Den grundläggande verkningsmekanismen är däremot densamma. Är vaccinering en hormonbehandling? Nej, den aktiva substansen i preparatet liknar ett hormon, men har i sig själv ingen hormonell effekt. Preparatet påverkar dock det kroppsegna hormonella systemet hos grisen som vaccinerats. Är det farligt att äta köttet? Det är inte farligt att äta kött från vaccinerade grisar. Karenstiden är noll dagar. Påverkas köttkvaliteten? Det finns inget som tyder på att köttkvalitén påverkas hos grisar som vaccinerats jämfört med dem som inte vaccinerats.

4 Hur kan vaccinet påverka dem som hanterar vaccinet? Det saknas (av förklarliga skäl) studier på effekten hos människa. Det finns dock inget som tyder på att effekten skulle vara annorlunda än den hos gris. Tillverkaren har tagit fram en säkerhetsinjektor (automatspruta) som skall användas. Hur förväntas konsumenterna reagera på kött från vaccinerade grisar? Detta är svårt att förutse. Vi vet att konsumenter inte vill att djuren ska lida. En norsk studie visade att metoden är acceptabel om myndigheterna godkänner den. En svensk undersökning visade att de som svarade ställde sig positiva till kött från grisar som vaccinerats mot galtlukt jämfört med om de var kirurgiskt kastrerade. En schweizisk studie visade däremot att konsumenterna var skeptiska. Vilka positiva effekter har vaccinet? Problemet med galtlukt försvinner. Obedövad kirurgisk kastration behöver inte utföras. Så länge vaccinerade grisar inte fått sin andra spruta kan fördelar för galtar vad gäller tillväxt och foderomvandlingsförmåga utnyttjas. Växer vaccinerade hangrisar bättre än kastrerade? Vaccinerade grisar har större aptit än kastrerade, vilket grisen kan utnyttja för bättre tillväxt. En studie med restriktiv utfodring (det vill säga ej fri tillgång) visade ingen skillnad jämfört med kastrerade, medan en annan studie med fodertilldelning efter aptit visade högre tillväxt hos de vaccinerade grisarna. När det gäller köttigheten var grisar som vaccinerats med andra sprutan 4-6 veckor före slakt köttigare än kastraterna i båda studierna. I den enda svenska studie som genomförts (Kerstin Lundström, SLU) konstaterades att det ekonomiska resultatet inte var bättre för de grisar som vaccinerats mot galtlukt. Vilka negativa effekter har vaccinet? Behandlingen kostar (cirka 26 kr per djur i vaccinkostnad, utöver eventuell extra kostnad för att veterinären förskriver preparatet). Till det ska läggas extra arbetstid bland annat. Vaccinerade grisar orsakas snabba hormonväxlingar, vars betydelse för djuret inte är känt. Några negativa konsekvenser finns dock inte rapporterat, så vitt vi vet. Den verkliga konsumentreaktionen i Sverige (när köttet de facto ligger i köttdisken) är okänd. System på slakteri för kontroll att avsedd effekt uppnåtts måste etableras och innebär ökade kostnader för slakteriföretagen. Arbetsmiljön påverkas negativt då det finns viss risk att självinjicera och vaccinet rekommenderas ej att hanteras av eller att vaccination utförs av kvinnor i fertil ålder. Att injicera individuella grisar i grupp då de väger och är mycket starka kan påverka arbetarskyddet. Personal kan till exempel.klämmas. Vaccinet blev godkänt av EU 2009 varför används inte preparatet mer? Av dokumentationen, som ligger till grund för registreringen, framgår att preparatet fungerar väl. Det är viktigt att vaccinet utvärderas under svenska uppfödningsförhållanden. Många grisar plockas ut för slakt tidigt under uppfödningen och vaccinet måste ge full effekt både för de grisarna och för de grisar som slaktas sent. Dessutom blir det svårare att hålla samman kullsyskonen, vilket är positivt från djurskyddssynpunkt, då könssortering kan komma att krävas. I ett pågående försök som SLU driver och där Svenska Djurhälsovården deltar, studeras dessa praktiska frågor. Det är rimligt att invänta resultaten från detta (beräknas klara vid årsskiftet 2011/2012) innan vi går ut på bred front med nationella rekommendationer. Ställer Sverige högre krav på vaccinet än vad EU gör? Nej. Det är dock viktigt att till exempel arbetsmiljöfrågor, praktiska frågeställningar för hantering av vaccinerade grisar samt hur handel och konsumenterna ställer sig till vaccination mot galtlukt innan metoden kan rekommenderas. Vidare är det viktigt att i första hand nå en samsyn i kastrationsfrågan inom EU, vilket det finns en plan för. Hur påverkar vaccinet livsmedelssäkerheten? Utifrån den dokumentation som finns, liksom försök och studier, finns det inga påvisade risker beskrivna.

5 Övriga kastrationsmetoder fram till 2018: Narkos med koldioxid före kastration Metoden används i Nederländerna. Används inte i Sverige. Grisen upplever ingen smärta vid kastreringen. Koldioxid är starkt retande i luftstrupe och lungor och ger ångest. Grisar kan dö vid narkos om tekniken används felaktigt. Smärtlindring efter kastration(nsaid-preparat) Metoden (NSAID) används i Tyskland och Danmark. Används i Sverige i vissa besättningar, dock inte allmänt. Nu finns en branschöverenskommelse om att från den 19/4 införa detta allmänt. Behandlingen är enkel. Ger smärtlindring efter ingreppet och påskyndar läkningsprocessen. För att smärtlindringen ska få full effekt bör sprutan ges en stund innan kastrationen. Nya svenska studier visar en minskad frekvens smärtrelaterade beteenden dagen efter kastration. Inga negativa effekter eller biverkningar sågs vid försöken. Ger ingen eller mycket ringa smärtlindring vid själva ingreppet. Separation av sperma för att välja bort hangrisar För låg kapacitet och tar för lång tid. Inget realistiskt alternativ idag. För- och nackdelar olika metoder Kirurgisk kastrering vill EU-kommissionen ska upphöra från Redan 2012 är det förbjudet med kirurgisk kastrering utan bedövning eller smärtlindring. Lokalbedövning före kastration. Metoden används i Norge Tillåten i Sverige för djurägare som gått utbildning sedan , har villkorad läkemedelsanvändning och har en förskrivande veterinär som finner detta lämpligt. Rätt utförd minskar lokalbedövningen grisens smärta vid kastreringen. Lokalbedövningsmedlet är förhållandevis billigt. Grisen behöver hanteras och lyftas två gånger, vilket sannolikt medför ökad stress och ökar tidsåtgången. Enligt tidsstudien från SLU-försöket tar det minst dubbelt så lång tid som obedövad kastration. Utbildning för djurhållare behövs för att de ska kunna bedöva själva. Utbildning behöver genomföras, vilket tar tid.

6 Okastrerade grisar slaktas vid lägre ålder, innan de blivit könsmogna Metoden används i England med flera länder och har prövats i Sverige och Danmark. Grisarna behöver inte utsättas för kastrering. Vissa grisar hinner ändå bli könsmogna. Det innebär att en stor andel kött med galtlukt måste sorteras bort eller användas som särskilt kryddat eller anrättat livsmedel. Galtar som hinner bli könsmogna kan skada andra grisar genom sitt aggressiva och sexuella beteende och betäcka gyltgrisar vilket leder till oönskade dräktigheter. Vaccinering mot galtlukt Metoden används i Australien, Nya Zeeland, Brasilien och i liten utsträckning i Schweiz. Tillåten i Sverige och EU, men används så vitt vi vet inte i större skala i något annat EU-land. Grisarna behöver inte utsättas för kirurgisk kastrering. Två injektioner ges, första gången från det att grisarna är 9 veckor och ytterligare en gång cirka 4 veckor före slakt. Om den som vaccinerar råkar sticka sig själv mer än en gång kan en tillfällig kastreringseffekt uppstå även på människa. Risken för detta är liten då särskilda säkerhetssprutor skall användas som tillverkaren tagit fram. En person som en gång råkat injicera sig får aldrig mer av säkerhetsskäl hantera vaccinet. Metoden ny för Sverige och det kan finnas en oro för att konsumenter ska reagera negativt på metoden och det finns idag inget uttalat marknadsmässigt stöd. Det finns endast en tillverkare av preparatet. Kommer tillverkaren att alltid kunna tillhandahålla vaccinet? Finns beredskap i det fall vaccinet tar slut? Alternativet är mycket kostsamt, ca 10 gånger dyrare än lokalbedövning (27-30 kr per gris i preparatkostnad).

Tidig vaccination mot galtlukt

Tidig vaccination mot galtlukt Populärvetenskaplig sammanfattning av Acta Universitatis Agriculturae Sueciae 2011:84 Tidig vaccination mot galtlukt Effekter på galtlukt, produktion och beteende Testiklar Galtlukt Problembeteende Ekonomi

Läs mer

Vaccination mot galtlukt

Vaccination mot galtlukt Vaccination mot galtlukt Djurskydd, branschintresse och genomförbarhet Seminarium SLU 26 april 2013 Gunnar Johansson Svenska Djurhälsovården Galtlukt i köttet - Även djurskyddsaspekter Varför kastrera?

Läs mer

Riksdagen har den 27 april 2011 gett till känna att regeringen bör förbjuda kastrering av smågrisar utan bedövning så snart det finns

Riksdagen har den 27 april 2011 gett till känna att regeringen bör förbjuda kastrering av smågrisar utan bedövning så snart det finns Konsekvensutredning 2012-06-04 Landsbygdsdepartementet Konsekvensutredning till förslaget om ändring av 25 djurskyddsförordningen (1988:539) Sammanfattning I denna konsekvensutredning analyseras ett förslag

Läs mer

Frågor och svar om kastrering 2016-04-25

Frågor och svar om kastrering 2016-04-25 Frågor och svar om kastrering 2016-04-25 Bakgrund Den svenska lantbruksnäringen vill ha en lösning som ger reell välfärdsvinst för grisen och som är praktiskt genomförbar för grisbonden. Målet är att göra

Läs mer

Redovisning av uppdrag om kastrering av smågrisar

Redovisning av uppdrag om kastrering av smågrisar 1(27) REDOVISNING Dnr 5.2.17-10135/13 2013-10-24 Redovisning av uppdrag om kastrering av smågrisar Regeringen har gett Jordbruksverket detta uppdrag i Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens

Läs mer

Sveriges bönder om djur och etik.

Sveriges bönder om djur och etik. Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande

Läs mer

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 1. Är det någon skillnad i användning av antibiotika mellan svensk och andra EUländers uppfödning av grisar? 2. Varför har Sverige låg antibiotikaanvändning

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning Verka för att alla EU:s medlemsstater lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. Verka för att alla EU:s medlemsstater gör upp handlingsplaner

Läs mer

Alternatives to surgical castration of male pigs - 17 december 2012

Alternatives to surgical castration of male pigs - 17 december 2012 Alternatives to surgical castration of male pigs - 17 december 2012 EU-kommissionen, Bryssel Emma Johansson, LRF European Partnership on alternatives to surgical castration of male pigs Judith Krommer,

Läs mer

Redovisning av uppdrag om kastrering av smågrisar

Redovisning av uppdrag om kastrering av smågrisar 1(26) REDOVISNING Dnr 31-9443/09 2009-10-23 Redovisning av uppdrag om kastrering av smågrisar Regeringen har i Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Statens jordbruksverk 1 givit Jordbruksverket

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Vaccinering mot galtlukt ett alternativ till obedövad kirurgisk kastrering av smågris

Vaccinering mot galtlukt ett alternativ till obedövad kirurgisk kastrering av smågris Vaccinering mot galtlukt ett alternativ till obedövad kirurgisk kastrering av smågris Vaccination against boar taint an alternative to surgical castration without anaesthesia in pigs Therése Ahlström Skara

Läs mer

Redovisning av uppdrag om kastrering av smågrisar

Redovisning av uppdrag om kastrering av smågrisar 1(25) REDOVISNING Dnr 31-10502/11 2011-10-20 Redovisning av uppdrag om kastrering av smågrisar Regeringen har i Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Statens jordbruksverk 1 givit Jordbruksverket

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Djurhälsopersonalens anmälningsplikt enligt djurskyddslagen --- Olika parters olika roller

Djurhälsopersonalens anmälningsplikt enligt djurskyddslagen --- Olika parters olika roller Djurhälsopersonalens anmälningsplikt enligt djurskyddslagen --- Olika parters olika roller Kurser i djurskyddsbedömning våren 2010 samt januari 2011 Björn Dahlén Djurskyddschef 1 Den svenska modellen Samtal,

Läs mer

Redovisning av uppdrag om kastrering av smågrisar

Redovisning av uppdrag om kastrering av smågrisar 1(34) REDOVISNING Dnr 31-9299/12 2012-10-25 Redovisning av uppdrag om kastrering av smågrisar Regeringen har i Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens jordbruksverk 1 gett Jordbruksverket följande

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Mattias Gårdlund Djurskyddsinspektör Specialist inom djurtransport & slakt

Mattias Gårdlund Djurskyddsinspektör Specialist inom djurtransport & slakt Mattias Gårdlund Djurskyddsinspektör Länsstyrelsen i Skåne Specialist inom djurtransport & slakt Mattias Gårdlund Djurskyddsinspektör Specialist inom djurtransport & slakt https://www.animalrights.nl/animal-rights-filmt-mishandeling-van-varkens-slachthuis-tielt

Läs mer

Redovisning av uppdrag om kastrering av ren

Redovisning av uppdrag om kastrering av ren 1(12) Bilaga 2009-01-15 Dnr 31-6276/08 Redovisning av uppdrag om kastrering av ren Regeringen har i beslut den 15 maj 2008 givit Statens jordbruksverk följande uppdrag: Regeringen uppdrar åt Statens jordbruksverk

Läs mer

RAPPORT2010. K o n s u m e n t f ö r e n i n g e n S t o c k h o l m. Griskastrering. På vilket sätt? November 2010

RAPPORT2010. K o n s u m e n t f ö r e n i n g e n S t o c k h o l m. Griskastrering. På vilket sätt? November 2010 RAPPORT2010 K o n s u m e n t f ö r e n i n g e n S t o c k h o l m Griskastrering På vilket sätt? En undersökning i Konsumentföreningen Stockholms Medlemspanel November 2010 För mer information: Louise

Läs mer

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön.

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön. Schysst kött För djuren, för människorna och för miljön. DE Sverige har en världsledande djurhållning! Det är stor skillnad för djur att födas upp i Sverige jämfört med många andra länder. Svenska djur

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i djurskyddsförordningen (1988:539); SFS 2012:675 Utkom från trycket den 27 november 2012 utfärdad den 15 november 2012. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 Bakgrund Enkäten genomfördes mellan den 2 och 25 februari. Syftet var att ta reda på medlemmarnas inställning till genmodifierat foder och hur

Läs mer

Kastrera den du älskar

Kastrera den du älskar Kastrera den du älskar En broschyr om hur du som kattägare tar hand om din katt på bästa sätt. Katten har inte nio liv Du som är kattägare har ansvar för din katt. Det är ett lagbrott och djurplågeri att

Läs mer

DISA Djurvälfärd i samband med slakt och avlivning

DISA Djurvälfärd i samband med slakt och avlivning Fotograf: Lotta Berg, SLU DISA Djurvälfärd i samband med slakt och avlivning En presentation av utbildningsmaterialet DISA Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW), Sveriges lantbruksuniversitet DISA

Läs mer

1 (18) Dnr 2006-1972. Redovisning av uppdrag om kastrering av smågrisar. I denna promemoria redovisar Djurskyddsmyndigheten uppdraget.

1 (18) Dnr 2006-1972. Redovisning av uppdrag om kastrering av smågrisar. I denna promemoria redovisar Djurskyddsmyndigheten uppdraget. PM 1 (18) Dnr 2006-1972 2006-10-18 Lotta Andersson Redovisning av uppdrag om kastrering av smågrisar Regeringen har i Regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende Djurskyddsmyndigheten givit myndigheten

Läs mer

Djuromsorg och konkurrenskraft - hur samspelar marknad och politik? Konsumentdriven djuromsorg - är Danmark och Holland på väg att ta täten?

Djuromsorg och konkurrenskraft - hur samspelar marknad och politik? Konsumentdriven djuromsorg - är Danmark och Holland på väg att ta täten? Djuromsorg och konkurrenskraft - hur samspelar marknad och politik? Konsumentdriven djuromsorg - är Danmark och Holland på väg att ta täten? Bakgrund konkurrenskraft och djurskydd Konkurrenskraftutredningen

Läs mer

g dregskarasbets rättsdatabaser

g dregskarasbets rättsdatabaser SFST Page 1 of 15 g dregskarasbets rättsdatabaser 2011-02- Ny sökning A Sökresultat 4 Föregående Nästa Databas: SFST Post 1 av 1 i SFST Länk till register Observera att del kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Svensk grisproduktion fortsätter att inta mittfältet internationellt beträffande produktionseffektivitet vid de jämförelser som årligen utförs

Läs mer

Korta fakta om svensk nötköttsproduktion. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion

Korta fakta om svensk nötköttsproduktion. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion Gör en översyn av svensk djurskyddslagstiftning för en bättre balans mellan djuromsorg och konkurrenskraft. Utforma ersättningar som

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om operativa ingrepp samt skyldigheter

Läs mer

Korta fakta om. svensk lammuppfödning. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig. svensk lammuppfödning

Korta fakta om. svensk lammuppfödning. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig. svensk lammuppfödning Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk lammuppfödning Gör en översyn av svensk djurskyddslagstiftning för att skapa en bättre balans mellan djuromsorg och konkurrenskraft. Utforma ersättningar

Läs mer

Reviderat:

Reviderat: Frågor och svar: ViLA Mjölk Reviderat: 2015-06-11 Budskap Gör mjölk Det är en myt att ökad antibiotikaanvändning generellt skulle öka livslängden hos kor. Ryktet att svenska mjölkbönder använder stora

Läs mer

SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS ULL OCH DUN

SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS ULL OCH DUN SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS ULL OCH DUN En guide för den medvetne konsumenten DJURVÄNLIGA 1 konsumenter INNEHÅLLSFÖRTECKNING Att handla djurvänligt 3 Ull 4 Mer hud ger mer ull 4 Mulesing - hud skärs bort

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om obligatorisk

Läs mer

Lagstiftning för användning av försöksdjur vad gäller? Karen Erlbacher, Jordbruksverket Katarina Cvek, SLU

Lagstiftning för användning av försöksdjur vad gäller? Karen Erlbacher, Jordbruksverket Katarina Cvek, SLU Lagstiftning för användning av försöksdjur vad gäller? Karen Erlbacher, Jordbruksverket Katarina Cvek, SLU Vad är ett djurförsök enligt lagen? För vilka djur gäller försöksdjurslagstiftningen? - Tillämpningsområde

Läs mer

Förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20)

Förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20) PM 1 (5) Förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20) Bakgrund I Sverige bekämpas salmonella i hela livsmedelskedjan, och lagstiftningens främsta syfte är

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om uppfödning,

Läs mer

Internationella rapporten 2015

Internationella rapporten 2015 Internationella rapporten 2015 Gård & Djurhälsan deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar. Nätverket fungerar

Läs mer

Redovisning av uppdrag om kastrering av smågrisar

Redovisning av uppdrag om kastrering av smågrisar 1(17) Dnr 31-9289/07 2007-10-24 Redovisning av uppdrag om kastrering av smågrisar Regeringen har i Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Statens jordbruksverk 1 givit Jordbruksverket följande uppdrag:

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

Minskad smärta i samband med kastrering av hangrisar - effekt av lokalbedövning och smärtlindring

Minskad smärta i samband med kastrering av hangrisar - effekt av lokalbedövning och smärtlindring Slutrapport till Jordbruksverket projekt Dnr 31-4409/09 Minskad smärta i samband med kastrering av hangrisar - effekt av lokalbedövning och smärtlindring Studien genomfördes av Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Vaccination mot rödsjuka

Vaccination mot rödsjuka Vaccination mot rödsjuka Rödsjuka orsakas av en bakterie, Erysipelothrix rhusiopathiae. Vacciner mot bakteriella sjukdomar, som till exempel rödsjuka, innehåller avdödade bakterier eller delar av bakterier

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Sammanfattning Den svenska maten är något vi ska vara stolta över. Sverige är bland de länder som har högst djurskydd

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Gris Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Gris i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla gällande

Läs mer

Böka på betong. Böka på betong om grisarna i köttindustrin. Om grisarna i köttindustrin

Böka på betong. Böka på betong om grisarna i köttindustrin. Om grisarna i köttindustrin Har du sett en gris på grönbete? En bökande gris i sin flock med möjlighet att svalka sig i en skön lerpöl? Det är en ovanlig syn tyvärr. Inomhus i trånga, tråkiga boxar på hårt golv blir grisarna uttråkade

Läs mer

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs

Läs mer

Epizootihandboken Del I 22 Vaccination_130830

Epizootihandboken Del I 22 Vaccination_130830 1 DEL I KAPITEL 22 VACCINATION MOT EPIZOOTISK SJUKDOM... 3 A. Allmänt... 3 B. Beslut om nödvaccination m.m.... 3 C. Hantering och lagerhållning av vacciner... 4 D. Utförande och rapportering... 4 E. Förflyttning

Läs mer

Jag, undertecknad, intygar (2) att det ovan beskrivna djuret uppfyller följande hälsokrav:

Jag, undertecknad, intygar (2) att det ovan beskrivna djuret uppfyller följande hälsokrav: 3134 HÄLSOINTYG (1) BILAGA A Detta intyg skall utfärdas på en blankett, som innehåller texten minst på ett av de officiella språken i den stat från vilken de avsänts och den stat till vilken de är destinerade.

Läs mer

EKOHUSDJURSKURS. ProAgria 2015 Medicinering av djur i ekoproduktion

EKOHUSDJURSKURS. ProAgria 2015 Medicinering av djur i ekoproduktion EKOHUSDJURSKURS ProAgria 2015 Medicinering av djur i ekoproduktion Användning av djurläkemedel På en ekohusdjursgård får det endast finnas läkemedelspreparat som en veterinär ordinerat. För produktionsdjur

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Djurskyddsförordning (1988:539), L 2

Djurskyddsförordning (1988:539), L 2 Innehållsförteckning Djurskyddshäfte 1a Djurskyddslag (1988:534), L 1 sid Lagens tillämpningsområde 3 EG-bestämmelser som kompletteras av lagen 3 Definitioner 3 Grundläggande bestämmelser om hur djur skall

Läs mer

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ BILAGA I PRODUKTRESUMÉ 1 1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN Porcilis PCV M Hyo, injektionsvätska, emulsion för svin 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En dos (2 ml) innehåller: Aktiva

Läs mer

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor En hjälp för dig som söker ersättningen En hjälp gällande dokumentationskrav För att underlätta för dig att uppfylla åtagandets villkor

Läs mer

TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat

TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat GE INTE UPP! Djurskyddslag 1988:534 Grundläggande bestämmelser om hur djur skall hållas och skötas 2 Djur skall behandlas väl

Läs mer

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION www.svenskapig.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Foderförbrukning 4 Daglig tillväxt 6 Klassning 8 Dödlighet 10 Resultat 11 Checklista 11 2 FÖRORD Produktionsresultatet för slaktgrisproduktionen

Läs mer

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 167 Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt

Läs mer

Metacam. meloxikam. Vad är Metacam? Vad används Metacam för? Sammanfattning av EPAR för allmänheten

Metacam. meloxikam. Vad är Metacam? Vad används Metacam för? Sammanfattning av EPAR för allmänheten EMA/CVMP/259397/2006 EMEA/V/C/000033 Sammanfattning av EPAR för allmänheten meloxikam Detta är en sammanfattning av det offentliga europeiska utredningsprotokollet (EPAR) för. Det förklarar hur kommittén

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Slakt och avlivning. Viktigt med rätt kunskaper. Bultpistol eller annat skjutvapen

Slakt och avlivning. Viktigt med rätt kunskaper. Bultpistol eller annat skjutvapen Slakt och avlivning Viktigt med rätt kunskaper När djur förs till slakt och när de slaktas, ska de skonas från onödigt obehag och lidande. Djur som är skadade, har svårt att gå eller röra på sig ska avlivas

Läs mer

Utfodring av slaktgrisar

Utfodring av slaktgrisar Utfodring av slaktgrisar Innehåll Bakgrund 1 Foder 1 Energihalt Näringsinnehållet styrs av olika faktorer Kompensatorisk tillväxt Optimalt innehåll av näringsämnen Utfodringsnorm 5 SLU-normen Anpassa fodermängden

Läs mer

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen gäller för slaktgrisproducent som föder upp slaktgrisar i specialiserade eller integrerade besättningar och som

Läs mer

Kontrollhandbok Provtagning

Kontrollhandbok Provtagning Kontrollhandbok Provtagning Del 6 Provtagning för kontroll av salmonella Foto: Borbála Katona Innehåll Salmonella i livsmedelslagstiftningen... 3 Salmonellakrav i förordning (EG) nr 2073/2005... 3 Nationell

Läs mer

Immunokastrering av gris: För- och nackdelar ur produktionssynpunkt

Immunokastrering av gris: För- och nackdelar ur produktionssynpunkt Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Immunokastrering av gris: För- och nackdelar ur produktionssynpunkt Pernilla Rosberg Självständigt arbete i veterinärmedicin,

Läs mer

Delrapport 1 för projektstöd inom kompetensutveckling

Delrapport 1 för projektstöd inom kompetensutveckling 1 Delrapport 1 för projektstöd inom kompetensutveckling Journalnummer: 2010-903 Projektnamn: Stödmottagare: Kontaktpersoner: Djurvälfärd kompetensutveckling i djurskyddskontroll inom svensk animalieproduktion.

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:84)

Läs mer

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING Förslaget till djuromsorgsprogram har tagits fram av en expertgrupp med bred och mångårig erfarenhet från svensk grisuppfödning. Målet är en ännu

Läs mer

Tentamen i Lantbruk och djurskydd, 7,5hp

Tentamen i Lantbruk och djurskydd, 7,5hp OBS! DENNA SIDA BEHÅLLES AV STUDENTEN UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Lantbruk och djurskydd, 7,5hp, h-11 Kod nr: LOD11 - Tentamen i Lantbruk och djurskydd, 7,5hp 2011-11

Läs mer

Antibiotika till djur

Antibiotika till djur Antibiotika till djur Foto: Björn Nylander Lagstöd och antibiotikapolicys Jenny Bransell, Länsstyrelsen Gävleborg Lagstiftning Riktlinjer och policys (SVF och SVS) Länsstyrelsens kontrollområden Kontroll

Läs mer

Statens jordbruksverks föreskrifter om läkemedel och läkemedelsanvändning

Statens jordbruksverks föreskrifter om läkemedel och läkemedelsanvändning Myndighet Jordbruksverket Diarienummer 5.3.16-9228/13 Rubrik Statens jordbruksverks föreskrifter om läkemedel och läkemedelsanvändning A Allmänt A.1 Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Bakgrund

Läs mer

LIVSMEDELS- SÄKERHET FRÅN GÅRD TILL GAFFEL

LIVSMEDELS- SÄKERHET FRÅN GÅRD TILL GAFFEL BRANSCHINFO KÖTT LIVSMEDELS- SÄKERHET FRÅN GÅRD TILL GAFFEL Landbrug & Fødevarer Innehåll Allt under kontroll 4 Bönderna lägger grunden Hälsostyrning och överblick över grisarnas hälsa 6 Nära samarbete

Läs mer

Anestesi vid kastration av spädgris

Anestesi vid kastration av spädgris Anestesi vid kastration av spädgris Anna Werinder Handledare: Marie Sterning Inst. för kirurgi och medicin stordjur Bitr.handledare: Görel Nyman Inst. för kirurgi och medicin stordjur Övr. handledare:

Läs mer

Innehåll. Vad är kattstatus? s.4 Kastrering s.6 ID-märkning s.8 Vaccinering s.10 Försäkring s.12 Vår huskatt s.14

Innehåll. Vad är kattstatus? s.4 Kastrering s.6 ID-märkning s.8 Vaccinering s.10 Försäkring s.12 Vår huskatt s.14 www.kattstatus.se kattstatus@gmail.com Innehåll Vad är kattstatus? s.4 Kastrering s.6 ID-märkning s.8 Vaccinering s.10 Försäkring s.12 Vår huskatt s.14 Fotograf Linda Karlström - www.lkfoto.se Kattstatus

Läs mer

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:224) om införsel av får och getter

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:224) om införsel av får och getter Import- och exportföreskrifter/veterinärkontroll m.m. 1 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:224) om införsel av får och getter Allmänna bestämmelser 1 [8261] Denna författning innehåller bestämmelser

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om operativa ingrepp samt skyldigheter

Läs mer

Skandinaviens främsta köttleverantör

Skandinaviens främsta köttleverantör folder från quality meat 2014 OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET Skandinaviens främsta köttleverantör OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET om oss Quality Meat är ett av de största handelsföretagen på marknaden

Läs mer

Frågor och svar om de nya reglerna för att resa med sällskapsdjur

Frågor och svar om de nya reglerna för att resa med sällskapsdjur Frågor och svar Nya regler för att resa med sällskapsdjur i och utanför EU Inledning Den 29 december 2014 infördes nya EU-regler för att resa med sällskapsdjur och nya pass för djuren. Här kan du läsa

Läs mer

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen. Yttrande 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks-

Läs mer

2014-11-29. 1 Beskrivning av problemet och vad Jordbruksverket vill uppnå

2014-11-29. 1 Beskrivning av problemet och vad Jordbruksverket vill uppnå 1(7) 2014-11-29 Dnr: 6.6.16-5844/14 Konsekvensutredning Föreskrifter om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2011:49) om införsel av sällskapsdjur och hund- och kattsperma samt hundar,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i djurskyddsförordningen (1988:539); utfärdad den 4 december 2003. SFS 2003:1124 Utkom från trycket den 19 december 2003 Omtryck Regeringen föreskriver

Läs mer

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Agria Gris Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Vågar du lita på turen? Agria Djurförsäkring erbjuder dig ett försäkringsskydd för dina djur om olyckan skulle vara framme. OBS! Om

Läs mer

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Förutsättningar/nuläge Svenskt griskött Konsumtionen av griskött ökar i Sverige och världsmarknaden växer Stark preferens

Läs mer

Ändringar i konsekvensutredning del B kapitel 2 och 3. Statens jordbruksverks föreskrifter (2014:XX) om officiella veterinärer

Ändringar i konsekvensutredning del B kapitel 2 och 3. Statens jordbruksverks föreskrifter (2014:XX) om officiella veterinärer 2014-11-07 Diarienummer 5.7.16-4312/14 Ändringar i konsekvensutredning del B kapitel 2 och 3 Statens jordbruksverks er (2014:XX) om officiella veterinärer 2 Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen

Läs mer

Ekonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad juni 2017 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris inleder det fjärde året i följd

Läs mer

Anett Seeman

Anett Seeman Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation

Läs mer

BIPACKSEDEL. Meloxidolor 5 mg/ml injektionsvätska, lösning för hund, katt, nötkreatur och svin

BIPACKSEDEL. Meloxidolor 5 mg/ml injektionsvätska, lösning för hund, katt, nötkreatur och svin BIPACKSEDEL Meloxidolor 5 mg/ml injektionsvätska, lösning för hund, katt, nötkreatur och svin 1. NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN AV GODKÄNNANDET FÖR FÖRSÄLJNING OCH NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN

Läs mer

Svar på remiss om ny EUförordning

Svar på remiss om ny EUförordning jordbruksverket@jordbruksverket.se Ert dnr: 4.7.21-1335/14. 2014-05-09 Svar på remiss om ny EUförordning om ekologisk produktion Övergripande kommentarer Betoning på djurskydd och beteendebehov Det är

Läs mer

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön Schysst kött För djuren, för människorna och för miljön Sverige har en världsledande djurhållning! Det är stor skillnad för djur att födas upp i Sverige jämfört med många andra länder. Svenska djur har

Läs mer

Telefon/mobiltelefon Fax/e-postadress Hemsideadress

Telefon/mobiltelefon Fax/e-postadress Hemsideadress Information Gällande regler: 16 Djurskyddslagen (SFS 1988:534). Läs mer på sista sidan. Sida 1 av 8 Dina personuppgifter används för att utifrån ett register utöva tillsyn, handlägga ärenden, fakturera,

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2075. Bättre livsmedel. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:2075. Bättre livsmedel. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2075 av Runar Filper m.fl. (SD) Bättre livsmedel Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet

Läs mer

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Din gris och Du. Några råd om skötsel av Linderödssvin. Föreningen Landtsvinet 2013: Din gris och Du

Din gris och Du. Några råd om skötsel av Linderödssvin. Föreningen Landtsvinet 2013: Din gris och Du Din gris och Du Några råd om skötsel av Linderödssvin Värmländskt skogssvin fotograferat på Skansen i Stockholm 1905 samma svin som tidigare en tid levt hos en bonde i Gausdal i Norge. Foto: Nordiska muséets

Läs mer

ANSÖKAN KATT - tillstånd enligt 16 djurskyddslagen (1988:534)

ANSÖKAN KATT - tillstånd enligt 16 djurskyddslagen (1988:534) Malmö stad Miljönämnden ANSÖKAN KATT - tillstånd enligt 16 djurskyddslagen (1988:534) Ansökan om tillstånd för att yrkesmässigt eller i större omfattning hålla, föda upp, upplåta, sälja eller ta emot katter

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 13 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet

Läs mer

Internationella rapporten 2014

Internationella rapporten 2014 Internationella rapporten 2014 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN Statens jordbruksverks föreskrifter om läkemedel och läkemedelsanvändning;

Läs mer

Köp och försäljning av häst och levande djur i konsumentköplagen (KkL)

Köp och försäljning av häst och levande djur i konsumentköplagen (KkL) Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2483 av Mats Green och Cecilia Widegren (båda M) Köp och försäljning av häst och levande djur i konsumentköplagen (KkL) Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen

Läs mer