Fångas ungas behov upp och kopplas rätt insatser på?

Transkript

1 Ledningskonsulterna KONSULTER FORSKARE FÖLJEFORSKNING - UTVÄRDERING PROCESSER RESULTAT LÄRANDE Fångas ungas behov upp och kopplas rätt insatser på? Slutrapport följeforskning Grenverket och jobbagenterna

2 Innehåll 1 Sammanfattning och rekommendationer Sammanfattning Rekommendationer Följeforskningsuppdraget Uppdraget Så här har vi arbetat Metoder och arbetssätt Slutrapportens disposition Grenverkets och jobbagenternas bakgrund, syfte och verksamhet Grenverket Jobbagenterna Har Grenverket och jobbagenterna nått förväntade resultat? Sammanfattning De kvantitativa resultaten blandade karameller Deltagarna de insatser de deltagit i påverkar starkt främst deras möjligheter att komma i arbete Deltagare som är kvar i UIN respektive UIT Deltagare som slutat i UIN respektive UIT för arbete eller studier Utan insatser från Grenverket och jobbagenterna hade arbetsgivarna knappast vågat anställa personer ur målgruppen Arbetsgivarna har oklar bild av UIN och UIT men klarare bild av jobbagenterna Arbetsgivarnas samarbete med UIN och UIT respektive med jobbagenterna Arbetsgivarna har goda erfarenheter av att samarbeta med Grenverket och jobbagenterna Arbetsgivarnas motiv för att samarbeta med UIN och UIT respektive jobbagenterna Jobbagenterna diskuterar undantagsvis frågor rörande jämställdhet och tillgänglighet UINs och UITs arbetssätt skapar enligt arbetsgivarna mervärden som andra insatser har svårt att nå Skillnader i beskrivning av mål och därmed hur måluppfyllelse ska mätas Otydligt syfte och mål för jobbagenterna Bredd av tolkningar av mål och syfte påverkar uppfattning av resultaten Leder resultaten till att målen kan nås? Beror resultaten på arbetssätt och metoder som har använts?

3 5.1 Sammanfattning De arbetssätt och metoder som har testats leder till önskade resultat Informella insatser och organisationen påverkar insatsernas styrka Samlokalisering och samverkan i praktiken Informella insatser och jobbagenter förstärker arbetssätten även i samverkande organisationers ordinarie verksamhet Personalom- och sammansättning Grenverkets och jobbagenternas verksamheter bör implementeras men delade meningar om det är möjligt Samordningsförbundet har inte fullt ut lyckats att förmedla och förankra syften och mål hos samarbetande myndigheter med Grenverket och jobbagenterna Slutsatser Kommer syften och mål att nås och i så fall varför? Bör verksamheten leva vidare efter projekttidens slut? Bilagor: Bilaga 1: Intervjuguide för arbetsgivare Bilaga 2: Intervjuguide för deltagare som slutat i Ung i Nynäs och Ung i Tyresö för arbete eller studier Bilaga 3: Enkät till deltagare i Ung i Nynäs Bilaga 4: Intervjuguide Grenverket: projektaktörer Bilaga 5: Intervjuguide till jobbagenterna Titeln på rapporten hänför sig till en central mening i beskrivningen av Grenverkets syfte. Ledningskonsult M Tham AB, Skärviksvägen 37, Djursholm 2

4 1 Sammanfattning och rekommendationer Detta avsnitt inleds med en sammafattning av rapporten. Därefter redovisar vi våra rekommendationer både för arbetet under den återstående projekttiden och för vad som ska hända med verksamheterna efter projekttidens slut. 1.1 Sammanfattning Samordningsförbundet Östra Södertörn gav i december 2011 Ledningskonsulterna och Oxford Research uppdraget att vara följeforskare för Grenverket Nynäshamn och Tyresö (Grenverket). I november 2012 fick vi i tilläggsuppdrag att vara följeforskare för satsningen på jobbagenter. De båda följeforskningsuppdragen har pågått till och med augusti Tyngdpunkten i de båda uppdragen har legat vid att bedöma om de organisationsmodeller och verksamheter som har testats fungerar som avsett och är möjliga att överföra till reguljär verksamhet. I Grenverket testas en samverkansmodell för tidiga insatser som ska fånga in och motivera arbetslösa till arbete och studier. Jobbagenterna ska vara en knutpunkt i kontakterna mellan å ena sidan myndigheterna som samverkar inom Grenverket och å andra sidan arbetsgivare. Följeforskningsuppdraget har varit etappindelat och varje etapp har avrapporterats i delrapporter. Dessutom har resultaten successivt och löpande redovisats för och diskuterats med Samordningsförbundet och med ansvariga för respektive verksamhet. Denna slutrapport omfattar resultaten från etapp 3 av följeforskningen men är också en sammanfattning av resultaten från tidigare etapper. Arbetet i etapp 3 har koncentrerats till att studera resultat och måluppfyllelse för Grenverket och jobbagenterna. I det ingår att studera om de horisontella kriterierna jämställdhet och tillgänglighet nås. Avsikten är att de arbetsmetoder som Grenverket och jobbagenterna arbetat med helt eller delvis ska leva vidare. Därför har vi lagt stor vikt vid att analysera förutsättningarna för detta bl a genom effektanalyser. Grenverket når enligt vår uppfattning i huvudsak sina syften och mål. De uppnådda resultaten ligger väl i linje med de uppsatta målen, men när det gäller ett antal kvantitativa mål har projektet inte lyckats nå ända fram. Målen rörande deltagarantalet, andel i arbete, andel som uppfattar sig fått förbättrad hälsa respektive uppfattar sig förts närmare arbetsmarknaden har inte nåtts fullt ut, men i flera fall nästan. Andra mål som antal som gått utbildningar nås eller som andel till studier och till annan insats överträffas. Skillnaderna i måluppfyllelse har flera förklaringar. En är att ett intagningsstopp infördes i samband med personalavgångar/nyrekryteringar som det visade sig svårt att ta igen när det hävts. En annan är bytet av målgrupp i basprojektet Ung i Tyresö (UIT). Genom det bytet blev målgruppen smalare. Vad viktigare är att genom bytet kom deltagare som stod långt från arbetsmarknaden att dominera. Den nya målgruppen låg dock bättre i linje med Grenverkets intentioner att arbeta med ungdomar som står långt från arbetsmarknaden. Tidigare hade det i UIT ingått en stor del som bara behövde en knuff i ryggen för att få ett arbete. En tredje förklaring är att arbetet med deltagarna visade att relativt stor andel av dem stod så långt från arbetsmarknaden att de saknade arbetsförmåga. För 3

5 dessa deltagare har det inte varit aktuellt med arbete utan de har i stället behövt gå till andra åtgärder som exempelvis aktivitetsersättning. Jobbagenterna har heller inte nått alla sina kvantitativa mål bl a rörande arbetsgivarringar och mentorprogram. Verksamheten har heller inte haft samma tyngd i att skapa strategiska samarbeten med arbetsgivare som det var tänkt. Jobbagenterna har i stället fått arbeta med att ackvirera och tillsätta samt följa upp enskilda praktikanter. När jobbagenterna har arbetet enligt den ursprungliga tanken med att skapa långsiktiga relationer till arbetsgivarna har detta gett tänkta resultat. Dessa relationer innebär att man fått till stånd ett tillitsfullt samarbete med arbetsgivarna. Detta har varit mycket viktigt, om inte avgörande, för att arbetsgivare har vågat ta emot praktikanter och också vågat anställa ungdomar ur målgruppen. Både Grenverket och jobbagenterna har arbetat med frågor om jämställdhet och tillgänglighet, men frågeställningarna har inte varit centrala i genomförandet. Dessa mål har också varit mindre kända och vidare har det funnits olika uppfattningar om dem. Insatserna har inte alltid varit inriktade mot de mål som satts upp för tillgänglighet och jämställdhet. Detta talar för att dessa mål inte nås. Hur väl de kvantitativa målen nås är viktigt för bedömningen av Grenverket och jobbagenterna. Det viktigaste är dock att bedöma om de utvecklingsmål, som de båda verksamheterna har haft, har uppnåtts. Sett på det sättet har både Grenverket och jobbagenterna i stort sett lyckats med sina uppdrag. I alla fall i de delar som man faktiskt har arbetet efter de arbetssätt och modeller som var tänkta att arbeta med och testa. För Grenverkets del rör det sig om att man arbetat utifrån metoderna för motiverande samtal och för supported employment samt samlokaliserat handledare från de viktigaste myndigheterna. För jobbagenterna är det arbetet med att bygga upp långsiktiga och tillitsfulla relationer med arbetsgivare som lett till att fler ungdomar kommit i arbete och att arbetsgivarnas kunskaper om och förståelse för behovet av Grenverket verksamhet har fördjupats. De arbetssätt och aktiviteter som Grenverket har arbetat med har visat sig ge förväntade resultat och de ger också bättre resultat än alternativa arbetssätt för den aktuella målgruppen ungdomar. Därför bör dessa arbetssätt och metoder behållas och införas i löpande verksamhet. De är visserligen dyrare än insatser för andra ungdomsgrupper. Men menar man allvar med att få personerna ur Grenverkets målgrupp i arbete behöver man arbeta med denna typ av relativt långa och dyra insatser. Behåll också Grenverkets organisationsmodell med samlokalisering och samverkan mellan de myndigheter som nu ingår i samverkan. Det är avgörande för att resultaten ska fortsätta att vara bättre än alternativa åtgärder att de deltagande myndigheterna fortsätter att vara aktiva när verksamheten blir löpande. Behåll vidare jobbagenternas verksamhet men se till att de får koncentrera sig på sin huvuduppgift dvs att arbeta med att skapa långsiktiga och tillitsfulla relationer med arbetsgivare och hjälpa till att få fram kravprofiler mm. 4

6 1.2 Rekommendationer Utifrån slutsatserna av denna följeforskning föreslår vi att: - Samordningsförbundet, eftersom kunskapen är begränsad om betydelsen av Grenverkets och jobbagenternas arbetssätt och metoder för de uppnådda resultaten, ägnar den återstående projekttiden åt att diskutera och förankra arbetssätt och metoder hos de samverkande myndigheterna. - Samordningsförbundet med de samverkande myndigheterna därefter kommer överens om att i löpande verksamhet införa de arbetssätt och metoder som använts i Grenverket och att de samverkande myndigheterna erbjuder sig att vara kvar i samarbetet kring de ungdomar som ingår i Grenverkets målgrupp. - Verksamheten organiseras kommunvis och på ett sådant sätt att verksamheten inte blir så sårbar för avgångar som under projekttiden, t ex genom samlokalisering med andra liknande verksamheter. Handläggare från de samlokaliserade organisationerna kan sedan t ex utbildas till att bli ersättare för Grenverkets handläggare vid sjukdomar och avgångar. - Jobbagenternas verksamhet permanentas och att arbetsuppgifterna delas mellan dem och de verksamheter som Grenverket svarar för enligt de intentioner som låg till grund för att införa jobbagenter. Det innebär att jobbagenternas arbetsuppgifter koncentreras till att skapa långsiktiga relationer med arbetsgivare så att deltagare i bl a Grenverket kan få möjlighet till praktik och arbete - Samordningsförbundet i sin uppföljning av kommande utvecklingsverksamheter koncenterar sig på att följa och bedöma hur väl de arbetssätt och metoder som testas fungerar och om de är möjliga att föra över till löpande verksamhet. Det är viktigt att följa upp de kvantitativa resultaten men de är främst en indikation på om de testade arbetssätten och metoderna fungerar men ger inget svar på om de gör det. - Samordningsförbundet även när Grenverkets och jobbagenternas verksamhet blir löpande är huvudman för dem. Båda verksamheterna är typiska exempel på samverkanslösningar som det är naturligt att samordningsförbund ansvarar för och driver. Sedan bör verksamheterna organisatoriskt och lokalmässigt kopplas till någon av de samverkande myndigheterna. 5

7 2 Följeforskningsuppdraget I detta avsnitt presenteras först omfattning och inriktning på det följeforskningsuppdrag som Ledningskonsulterna har genomfört tillsammans med Oxford Research 1. Därefter beskrivs hur vi har arbetat och de metoder som har använts under följeforskningen. 2.1 Uppdraget Uppdraget att vara följeforskare av Grenverket fick vi i december 2011 av Samordningsförbundet. I november 2012 fick vi i tilläggsuppdrag att vara följeforskare för Samordningsförbundets satsning på jobbagenter. Följeforskningen av jobbagenterna har koncentrerats till de i Nynäshamn och Tyresö som samarbetar med Grenverket. De båda uppdragen har pågått till och med augusti Tyngdpunkten i uppdraget att följeforska på Grenverket och jobbagenterna har legat vid att bedöma om de organisationsmodeller och verksamheter som har testats fungerar som avsett och är möjliga att överföra till reguljär verksamhet. I Grenverket testas en samverkansmodell för tidiga insatser som ska fånga in och motivera arbetslösa till arbete och studier. Genom samverkan ska ungdomar inte behöva vandra mellan olika insatser. Samverkansmodellen innebär också gemensamt ansvar för att ungdomar ska få handledning och tidiga insatser. Jobbagenterna ska vara en knutpunkt i kontakterna mellan å ena sidan myndigheterna som samverkar inom Grenverket och å andra sidan arbetsgivare. Deras insatser ska medföra att fler av deltagarna i Grenverket kommer i praktik, arbetsträning och/eller i anställning. Insatserna ska också generera fördelar för arbetsgivarna. Fler arbetsgivare ska vidare se fördelar med att samarbeta med de myndigheter som samverkar inom Grenverket. 2.2 Så här har vi arbetat Arbetet har genomförts enligt Svenska ESF-rådets modell för följeforskning. Det innebär att utvärderingen har genomförts löpande för att ge projektet och Samordningsförbundet underlag för att bättre styra mot målen och förväntade effekter. Arbetet har genomförts i nära dialog med Samordningsförbundet och Grenverket och jobbagenterna. Modellen för följeforskning innebär vidare att följeforskningen är en del i både verksamheternas och Samordningsförbundets lärande. Vi har efter diskussioner med Samordningsförbundet samordnat datainsamlingen rörande Grenverket och jobbagenterna genom att intervjua respondenterna samtidigt om de två verksamheterna. Deras verksamheter är integrerade i varandra genom att jobbagenterna ingår i Ung i Nynäs (UIN) respektive Ung i Tyresö (UIT). Det har i princip varit samma personer och samma funktioner som vi har behövt intervjua och vi har i mångt och mycket behövt behandla samma information i båda utvärderingarna. Utöver att rationalisera datainsamlingen har vi på detta sätt också minskat belastningen på de intervjuade. 1 Utvärderingen genomförs av Henry Tham, Ledningskonsulterna, Emilia Johansson, Oxford Research och Eva Wittbom, Stockholms universitet. 6

8 Arbetet är indelat i tre etapper Följeforskningen har delats upp i tre etapper. De olika etappernas inriktning och innehåll har styrts av var i utvecklingskedjan Grenverket och jobbagenterna befunnit sig när de olika etapperna har genomförts. Inriktning och innehåll i de olika stegen har också styrts av möjligheterna att påverka de båda verksamheterna och av tillgången på resultat att analysera. De tre etapperna har varit: Etapp 1: Genomfördes separat för Grenverket och jobbagenterna och inriktades mot programlogik och utvärderingsbarhet. Går det att nå syften och mål med de resurser, den verksamhet och de medel som används? Etapp 2: Koncentrerades på genomförandet, stämmer den faktiska verksamheten med den tänkta och leder den till att syften och målen kan nås? Under etappen inleddes också arbetet med att studera resultaten och strategisk påverkan. Etapp 3: Koncentration på resultat och effekter utifrån såväl projekt-/aktivitetsmål som om modellens överförbarhet. Sammanfattande analys och delta i lärandet och påverkan. Etapp 1 och 2 har avrapporterats i delrapporter 2, dessutom har resultaten successivt och löpande redovisats för och diskuterats med Samordningsförbundet och med ansvariga för respektive verksamhet. Etapp 1 resulterade i separata delrapporter för Grenverket och för jobbagenterna eftersom etapp 1 för Grenverket genomfördes första halvåret 2012 och etapp 1 för jobbagenterna första kvartalet Genom att i etapp 1 lägga tyngdpunkten vid att bedöma projektlogiken fick vi underlag för att bedöma om ändringar behövdes i inriktningen av insatserna eller i organisationen för att verksamheterna skulle nå syften och mål. Verksamheters möjligheter att lyckas, även med den bästa av projektlogik, är vidare beroende av att de som arbetar i och parterna som samverkar om projektet har samma uppfattning om syften och mål och drar åt samma håll. Exempelvis är aktiva styrgrupper viktiga för att projekt ska lyckas. I delrapporten från etapp 2 har vi i förhållande till den inledande etappen skiftat tyngdpunkt. Vi har gått från att analysera uppbyggnad och start av verksamheterna till att analysera arbetet med att genomföra verksamheten och vilka resultat som verksamheten leder till. Verksamheterna hade när etapp 2 genomfördes kommit igång med att pröva arbetssätt och metoder och de hade också börjat generera resultat. Därmed fanns det förutsättningar för utvärderingen att bedöma om projekten hade förutsättningar att nå de syften och mål som satts upp. Samtidigt fanns det tid för att göra eventuella förändringar i arbetssätt och inriktning av projekten om det skulle behövas. När vi i etapp 3 studerar resultat och måluppfyllelse studerar vi målen för Grenverkets deltagare t ex andel i arbete, studier och i arbetsmarknadspolitiska insatser samt andel med förbättrad hälsa och liknande mål. Vi studerar också om målen uppfylls för de horisontella kriterierna jämställdhet och tillgänglighet. Avsikten är att de arbetsmetoder som Grenverket och jobbagenterna arbetat med helt 2 Grenverket en väg för arbetslösa ungdomar att komma i arbete eller tillbaka i studier?, Ledningskonsulterna 2012, Utvärdering av jobbagenterna, Ledningskonsulterna 2013, Leder verksamheten till att målen nås?, Ledningskonsulterna

9 eller delvis ska leva vidare. Resultaten av etappen har löpande redovisats för Samordningsförbundet och i denna slutrapport. De slutsatser vi har presenterat i de två delrapporterna bedömer vi fortfarande är giltiga men upprepas inte i denna slutrapport. Har vi kunnat genomföra alla moment och arbeta som det var tänkt? I följeforskningen av Grenverket har det ingått att göra en effektanalys, den skulle göras i slutetappen under våren I etapp 2 studerade vi förutsättningarna att göra en sådan analys. Det visade sig när Samordningsförbundet bad att få in de historiska data som behövdes var det inte möjligt att få fram uppgifter som var tillförlitliga. Tillsammans med Samordningsförbundet beslutade vi därför att inte genomföra den kvantitativa delen av effektanalysen. Däremot har vi genomfört den kvalitativa, resonerande, delen. Vi skulle, med hjälp av uppgifter i Afs databas AIS, också ha följt upp vad som händer med de deltagare som avslutats i Grenverket mot arbete och till studier. Detta för klara ut om de som har fått arbete eller börjat studera med hjälp av Grenverkets insatser återkommer till åtgärder hos Af eller någon annan myndighet. Denna del gick inte att genomföra sedan projektledaren slutade under våren Vi har delvis genomfört denna del och då genom att ta upp denna fråga i intervjuer med deltagare som slutat i projekten och med arbetsgivare. Likaså har vi diskuterat frågan med dem som arbetar i Grenverket och de samverkande myndigheterna. Verksamheten i Grenverket kom under hösten 2012 att stanna upp. Dels på grund av personalavgångar, särskilt i UIN, dels för att UIT fick en smalare målgrupp. I början av 2013 kom verksamheten igång igen, men det blev en omstart för projektet. Våren 2013 byttes också projektledare. Det inträffade medförde bland annat att följeforskningen fick ta en paus från årsskiftet 2012/2013 till andra kvartalet 2013 och att följeforskningens tidplan fått förskjutas. 2.3 Metoder och arbetssätt Vi har i slutetappen studerat dokument som exempelvis uppföljningar av Grenverkets och jobbagenternas utfall, sammanställningar av deltagarnas bedömningar av hälsoförbättringar och förbättringar av möjligheter att komma in på arbetsmarknaden och liknande. Vi har också gått igenom uppgifter från Grenverkets databas för att få en bild av vad som hänt med deltagarna. I första hand rör det sig om underlag använts för att bedöma hur väl de kvantitativa individmålen uppnås. I slutetappen har vi intervjuat tio arbetsgivare som samarbetar med jobbagenten i respektive kommun om att låta deltagare från UIT respektive UIN praktisera hos sig. Intervjuer har också genomförts med fyra arbetsgivare där jobbagenten inte fick till stånd samarbete. Av de intervjuade arbetsgivarna representerar tolv privata företag, en ideell organisation och en kommunal verksamhet. Majoriteten är inom tjänster och service, varav fem inom handel och två restauranger. Vidare återfinns en byggfirma, en fotbollsklubb, en redovisningsbyrå, en arbetar med 8

10 fastighetstjänster och en depå för biobränsle bland de intervjuade. Företagen är genomgående små till medelstora, men tre är butiker som ingår större kedjor. De intervjuade har endera varit ägare och VD för företagen eller platschefer. Med deltagare som fortfarande är kvar i Grenverket har två fokusgrupper genomförts, en för deltagare i UIN och en för deltagare i UIT. Fokusgrupperna har bestått av två delar. De inleddes med att deltagarna enskilt besvarade en enkät och därefter genomfördes en gruppdiskussion där deltagarna diskuterade ett antal frågeställningar utifrån enkätsvaren. För att deltagarna skulle känna sig trygga och därmed våga tala inför gruppen valde vi personer som hade gått insatser ihop. Sammanlagt bjöds 23 personer, tolv i Ung i Nynäs och elva i Ung i Tyresö, in till fokusgrupperna. Av de kallade kom 14, sju från respektive projekt att delta, dvs 61 %. Detta måste med hänsyn till målgruppen ses som en relativt hög närvaro. Av de nio som inte deltog var det en som inte ville tala inför grupp, en som inte ville delta, två som inte fick barnpassning och en som var sjuk samt fyra som börjat på praktik och inte kunde gå ifrån den. Av deltagarna i fokusgrupperna var tio män och fyra kvinnor, fem män och två kvinnor i respektive fokusgrupp, och av de frånvarande fem kvinnor och fyra män. Den typiske deltagaren i fokusgrupperna var år gammal med inte avslutad gymnasieutbildning som var arbetslös/sökte arbete vid inskrivningen i UIN respektive UIT. I slutetappen har vi också telefonintervjuat deltagare i UIN respektive UIT som slutat i projekten. Sammanlagt togs 24 deltagare ut slumpmässigt, tolv från vardera UIN och UIT, av dessa kom 21 ungdomar att bli intervjuade, elva från UIN och tio från UIT. Andelen som ställde upp på intervjuer måste anses hög med hänsyn till målgruppen. Vi hade bokade intervjutider med tre, men de svarade inte varken vid de avtalade tidpunkterna eller vid senare försök. Av respondenterna var åtta kvinnor och 13 män. Av dem som inte svarade var två kvinnor och en man. Den typiske respondenten var mellan år vid intervjutillfället och var arbetslös/sökte arbete vid inskrivningstillfället. Inom UIN hade den typiske respondenten oavslutade gymnasiestudier medan i UIT det var en jämn fördelning mellan dem som hade gymnasieexamen och dem med oavslutade studier. Intervjuer endera enskilt eller i grupp har genomförts med Samordningsförbundet, Grenverkets projektledning och projektgrupp samt med företrädare för de myndigheter som samverkar inom ramen för Grenverket och jobbagenterna. Intervjuer har även genomförts med de jobbagenter som samverkar med Grenverket. Intervjuerna har haft formen av strukturerade samtal. Efter det att vi kommit överens med Samordningsförbundet om inriktning och arbetssätt och metoder i slutetappen inledde vi arbetet med att ta fram intervjuguider och enkäter. Vi la också tillsammans med Samordningsförbundet fast vilket dataunderlag som vi behövde ta fram ur databaser och vilka sammanställningar som skulle göras av dessa dataunderlag. Likaså kom vi överens om vilka dokument vi skulle ta in under analysen. Vi har i slutetappen arbetat utifrån och in. Det innebär att vi började med att genomföra fokusgrupper och intervjuer med deltagarna och intervjuerna med arbetsgivarna. När vi hade genomfört och sammanställt resultatet från dessa startades intervjuerna med samverkan myndigheter och med dem som arbetar i Grenverket samt jobbagenterna. 9

11 I maj fick vi in dataunderlaget från Samordningsförbundet, för att på så sätt få så sena data som möjligt. Därefter gjorde vi samlade analyser av underlaget för Grenverket respektive jobbagenterna och drog slutsatser ur detta. Vi sammanställde analysresultatet och våra slutsatser och diskuterade och förankrade dem hos Samordningsförbundet före midsommar. Sommaren ägnades åt att slutjustera slutrapporten som presenterades i augusti och därefter presenterar vi följeforskningens resultat för Samordningsförbundets ledningsgrupp. Presentationen är en del i arbetet med att förankra arbetssätt och metoder hos de samverkande myndigheterna, omfattar erfarenheterna från både Grenverket och jobbagenterna. Under utvärderingen har vi hållit löpande kontakt med samordnare och projektledare. Vi har också successivt avrapporterat våra resultat. 2.4 Slutrapportens disposition Grenverkets och jobbagenternas syfte, mål, verksamhet och organisation redovisas i kapitel 3. I kapitel 4 redovisar vi vilka resultat som Grenverket och jobbagenterna har nått och om dessa resultat innebär att verksamheterna når sina syften och mål. Kapitel 5 består av en redovisning och diskussion om de resultat vi har redovisat i kapitel 4 beror på de arbetssätt och metoder som Grenverket och jobbagenterna har utvecklat och testat. I kapitel 6 redovisar vi våra slutsatser och diskuterar bland annat om och i så fall vilka delar av de två verksamheterna som bör leva vidare efter projekttidens slut. 10

12 3 Grenverkets och jobbagenternas bakgrund, syfte och verksamhet I detta kapitel redovisar vi bakgrunden till Grenverket och jobbagenterna och redovisar deras syften och mål. Vi redovisar också hur verksamheterna är organiserade och vilka aktiviteter de genomför. Kapitlet har karaktären av ett faktakapitel iakttagelser och analyser redovisas i de följande kapitlen. 3.1 Grenverket Grenverket syftar till att åstadkomma samordning för att ungdomar inte ska behöva vandra mellan olika insatser. Det har brutits ned till att samverkande myndigheter 3 tar ett gemensamt ansvar för att ungdomar ska få bäst möjliga stöd; erbjuda snabb handledning och tidiga insatser; erbjuda förberedande insatser; erbjuda insatser som gör att fler väljer utbildning; samt utveckla en framgångsrik arbetsmetod för myndighetsövergripande samarbete om målgruppen som kan bli reguljär verksamhet. Styrgruppen har vid mötet den 17 april 2012 preciserat syftet till att testa en organisationsmodell för tidiga insatser som ska fånga in och motivera ungdomarna till arbete eller studier samt att testa om modellen är möjlig att överföra till reguljär verksamhet. En viktig del av modellen är att de handläggare från olika myndigheter som arbetar i projektet är samlokaliserade. Den övergripande målgruppen för projektet är unga i åldrarna år som varken arbetar eller studerar. Projektet består av två basprojekt, ett, Ung i Nynäs (UIN), i Nynäshamn och ett, Ung i Tyresö (UIT), i Tyresö. Båda basprojekten riktar sig numer specifikt till de ungdomar som står längst ifrån arbetsmarknaden och som behöver stöd från flera myndigheter. UIT riktade sig inledningsvis, 2011 och 2012, till en bredare målgrupp bestående av alla ungdomar som varken arbetade eller studerade i Tyresö. Målet med projektet är att ungdomar i målgruppen ska komma i arbete eller studier. Utöver de mål som beskriver deltagarnas status efter att de har slutat i projektet förväntas det generera vinster på individ-, organisations- och samhällsnivå. Totalt ska projektet nå 1350 deltagare, varav 450 beräknas komma från Nynäshamn och 900 från Tyresö. 225 personer ska ha deltagit i utbildning. Efter projektets avslut beräknas 50 % av deltagarna ha avslutats till arbete, 15 % till studier och 10 % till annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Förutom dessa indikatorer mäter projektet deltagarnas upplevda hälsoförändring och förändrade möjligheter till arbete eller studier. Totalt förväntas 75 % av deltagarna uppleva förbättrad hälsa respektive ökade möjligheter till arbete eller studier. Grenverket har även fastställt kommunikationsmål, dessa innebär bland annat att 80 % av beslutfattare på de samarbetande myndigheterna, Samordningsförbundets styrelse, Grenverkets styrgrupp och projektgrupp samt deltagare ska känna till Grenverkets verksamhet och resultat och också känna förtroende för verksamheten. Vidare innebär de att 80 % av dessa grupper ska anse att om Grenverkets metoder och samarbetsformer är lycksosamma bör de leva vidare och fortsätta att utvecklas inom ordinarie verksamheter. Det övergripande jämställdhetsmålet är att kvinnor och män ska få likvärdig service och likvärdiga resurser. Jämställdhetsperspektivet ska finnas med i det dagliga arbetet. Tillgänglighetsmålen innebär att kunskapen om funktionsnedsättningar ska öka hos dem 3 I Grenverket samarbetar Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Stockholms läns landsting samt Nynäshamns och Tyresö kommuner 11

13 som arbetar inom Grenverket och hos arbetsgivare och andra som man samarbetar med. Fler ungdomar med funktionsnedsättningar ska vidare få ökat stöd till arbete och studier. Grenverkets organisation sammanfattas i figur 3.1. Figur 3.1: Grenverkets organisation Grenverket Nynäshamn och Tyresö Styrgrupp Projektledning Ung i Nynäs Ung i Tyresö Ansvarsfördelningen mellan projektägaren och styrgruppen fastställdes av styrgruppen i oktober Projektägaren ansvarar för projektekonomi, åtaganden enligt ansökan och projektplan, redovisning till ESF-rådet och SCB, samt projektdokumentation och arkivering. Styrgruppen är projektets högsta beslutande organ och ansvarar för projektets övergripande syfte, att förankra beslut hos medfinansiärer, att följa upp projektets måluppfyllelse och projektbudget, att följa upp projektets utveckling enligt projektplan och visioner. Styrgruppen svarar också för information och marknadsföring, utvecklingen av arbetsmetoder och arbetssätt, samt att driva projektets implementering och genomföra omvärldsbevakning. Projektledningen, som är gemensam för båda basprojekten, ansvarar för sammanställning av projektets resultat i det gemensamma IT-systemet. Statistik förs över deltagarnas in- och utflöde fördelat över tidigare utbildningsbakgrund och kön. Även insatser, och självskattning av hälsa och arbetsmöjligheter följs upp. Projektledaren ansvarar för arbetsplanering, rapportering, fakturering och att signalera förändringar, möjligheter och hinder till styrgruppen. Basprojektens medarbetare ansvarar för att arbeta direkt med målgruppen. Antalet handledare har under projekttiden utökats på grund av högre arbetsbelastning än ursprungligen antagits. I UIN arbetar nu två arbetsförmedlare, en socialsekreterare och en studie- och yrkesvägledare. I UIT arbetar nu två arbetsförmedlare, en arbetsmarknadssekreterare och en socialsekreterare samt en ungdomscoach. Projektmedarbetarnas ansvarsområden är fördelade mellan de olika personalkategorierna. De ansvarar för olika delar av arbetet och har delansvar för kartläggning, stöd och metodutveckling. 12

14 Arbetsprocessen inleds med att deltagaren ger sitt samtycke till att bli inskriven i projektet. En första kontakt tas omgående och kartläggning påbörjas. En stor andel deltagare kommer från Arbetsförmedlingen och är därför redan inskrivna på AF, en del är nyinskrivna medan andra kan ha varit inskrivna länge innan de erbjuds deltagande i projektet. I UIT skrivs alla övriga in på Af medan eventuell inskrivning i UIT avgörs av deltagarens närhet till arbetsmarknaden. Utifrån deltagarens behov erbjuds olika insatser, ofta förberedande i form av självstärkande och vägledande aktiviteter. Projektet har utvecklat egna förberedande insatser; Min Väg som är en självstärkande och vägledande kurs samt TiTo/Nyckeln som är en verksamhet som syftar till att deltagarna ska få struktur i sitt arbetssökande. TiTo/Nyckeln innehåller bland annat gemensam frukost, studiebesök, social träning och friskvård. Många gånger behöver deltagarens arbetsförmåga utredas och då erbjuds ofta arbetsträning. En stor andel deltagare har outredda funktionshinder t ex neuropsykiatriska funktionshinder och teamet hjälper då till att initiera vårdkontakter parallellt med andra insatser. När deltagarna är redo för nästa steg erbjuds studie- och arbetsinriktade insatser t ex studiemotiverande folkhögskolekurs, jobbsökarkurser och praktik. Hur deltagarna fördelar på olika aktiviteter framgår av tabell 3.1. Tabell 3.1: Deltagare i UIN och UIT fördelade på vilka aktiviteter de deltagit i 2013 och t o m april 2014 Ung i Nynäs Ung i Tyresö Totalt TiTo/Nyckeln Praktik Jobbsökarkurs Min Väg Utbildningar t ex SMF, komvux, AMU, egna Arbetsträning Psykiatriker Mobiliseringskurs Kompassen Studiebesöksring Totalt Ung i Nynäs Ung i Tyresö Totalt TiTo/Nyckeln Källa: Samordningsförbundet Grundläggande för projektets verksamhet är de två metoder eller förhållningssätt som vägleder arbetet, Motiverande samtal (MI) och Supported Employment/Education (SE). MI-metodik används i såväl enskilda samtal som i gruppverksamhet. SE-metoden innebär att medarbetaren följer 13

15 deltagaren hela vägen mot arbete och studier och finns med som stöd för att hitta, få och behålla ett arbete eller utbildning. 3.2 Jobbagenterna Det övergripande syftet med jobbagenterna är att etablera ett långsiktigt samarbete mellan lokala arbetsgivare och medlemsmyndigheternas gemensamma arbetsmarknadsinsatser 4. Samarbetet med näringslivet ska underlätta företagens möjligheter att hitta rätt kompetens, rätt stöd och kunna rekrytera ny kompetens samtidigt som arbetsgivarna får möjligheten att arbeta med social hållbarhet på ett konkret sätt. Syftet med samarbetet är vidare att skapa praktik- och arbetsträningsplatser samt att underlätta anställning för de målgrupper som berörs av Samordningsförbundens insatser. Målen för jobbagenterna ändrades 2013 efter påpekade från oss om att tre av fem mål var svåra att följa upp. De sammanfattas efter ändringarna i följande fyra punkter: 1. Skapa samarbeten med näringslivet och andra organisationer med stöd av jobbagenter 2. Skapa samarbeten med offentliga arbetsgivare med stöd av jobbagenter 3. Etablera minst en arbetsgivarring i vardera kommunen för praktik och arbetsträning. En arbetsgivarring omfattar minst fem arbetsgivare. 4. Ett fungerande mentorskapsprogram ska finnas för ungdomar i samtliga tre kommuner. Genom detta program ska tjugo ungdomar per år i Haninge och tio ungdomar i Nynäshamn respektive Tyresö få en mentor. Verksamheten följs upp med hjälp av ett antal indikatorer. Dessa är numer; antalet arbetsgivarkontakter, nytillkomna praktikplatser/arbetstränings-platser, rekryteringar, samarbeten, mentorer samt övrig spridning och påverkan. Arbetsgivarkontakter definieras som personliga kontakter med arbetsgivare avseende någon form av utbyte som rör uppdraget. Samarbeten definieras som överenskommelser, gärna i avtalsform, med arbetsgivare avseende mer långsiktiga samarbeten t ex arbetsgivarringar. Jobbagenternas verksamhet inriktas mot målgrupperna för Samordningsförbundets olika samverkansinsatser. De två jobbagenter som arbetar i Nynäshamn och Tyresö är inriktade mot ungdomar som är inskrivna i UIN respektive UIT. De är vidare kopplade till UIN respektive UIT. I Haninge arbetar den ena av jobbagenterna med vuxna och den andre med ungdomar. Utöver mot unga, och vuxna, ska jobbagenternas insatser inriktas mot arbetsgivare, företag, ideella organisationer, offentliga arbetsgivare, privata utförare, sociala företag och myndigheter. Enligt uppdragsbeskrivningen ska jobbagenterna bidra till att arbetsgivare ska få exempelvis bättre information och kunskap om stöd, lättare få kontakt med myndigheter och organisationer och bättre introduktion av medarbetare och stöd i arbetet med social hållbarhet. Jobbagenterna ska hjälpa myndigheterna med näringslivskontakter och underlätta för individer och företag att få kontakt med 4 Haninge kommun, Nynäshamns kommun och Tyresö kommun samt Samordningsförbundet samarbetar om jobbagenterna 14

16 myndigheterna. För en blandad grupp av aktörer som företag, ideella organisationer och sociala företag beskrivs jobbagenterna kunna bidra med att lösa behov av arbetskraft och samordning av praktikplatser. För individer kan jobbagenterna bidra till att lösa deras behov av erfarenhet och praktik. Utifrån beskrivningen av uppdraget ska jobbagenterna även ingå i nätverk för företag och myndigheters företagskontakter, skaffa sig god kännedom om ungas i utanförskap förutsättningar och behov för att matcha deltagare och insats. Jobbagenterna ska också marknadsföra satsningen gentemot näringsliv och samverkansparter och undersöka möjligheten till fortsatt finansiering efter projekttidens slut. Förutom dessa aktiviteter ska jobbagenterna dokumentera och utveckla ett nytt arbetssätt för samarbete med näringslivet. De ska forma nätverk för gemensam metodutveckling och erfarenhetsutbyte. 15

17 4 Har Grenverket och jobbagenterna nått förväntade resultat? I detta kapitel redovisar vi de analyser av Grenverkets och jobbagenternas resultat som vi har genomfört. Vi inleder med att sammanfatta huvudresultaten. Därefter börjar vi med att redovisa de kvantitativa resultaten och hur väl de ligger i linje med målen. Som ett underlag för diskussionen om de mer kvalitativa målen redovisar vi de synpunkter som kommit fram från fokusgrupper med deltagare och intervjuer med deltagare, arbetsgivare samt projektgruppen/jobbagenterna, projektledningen inklusive styrgruppen och handläggare på de inremitterande myndigheterna, avsnitt I avsnitt 4.6 diskuterar vi vad resultaten i avsnitt leder till rörande möjligheterna att må de kvalitativa målen. 4.1 Sammanfattning Vår genomgång av vilka resultat Grenverket och jobbagenterna har uppnått och hur dessa står i relation till de uppsatta målen pekar sammanfattningsvis mot att: - Grenverket inte riktigt kommer att nå sina mål rörande antal deltagare, andel av dem som slutat i Grenverket som går till arbete. Däremot nås eller överträffas målen rörande antal i utbildning, andel som går till studier och till annan insats. - Orsaken till att antalet deltagare något underskrider måltalet förklaras bland annat av att Grenverket vid några tillfällen haft intagningsstopp på grund av ändring i målgruppen i Tyresö och stor personalomsättning i främst Nynäshamn. Den lägre andelen i arbete torde i hög grad förklaras av ändringen av målgruppen i Tyresö och den högre andelen till studier av att man lyckats få deltagare med avbrutna studier att slutföra dem. Den högre andelen till annan insats torde förklaras av att en större andel än förväntat behövde andra insatser innan de var redo för arbete eller till och med saknade arbetsförmåga. En större andel av deltagarna än förväntat stod längre från arbetsmarknaden än som var tänkt. Det har därför varit riktigt att avsluta dessa till andra insatser och inte till arbete eller studier. - Grenverket inte kommer att nå målen rörande förbättrad hälsa och närhet till arbete. Ungdomarna uppfattar överlag att de hade relativt god hälsa. Likaså anser ungdomarna, särskilt i Tyresö, att det stod nära arbetsmarknaden när de skrevs in i Grenverket. Dessutom har en större andel än förväntat gått till studier respektive annan insats än planerat. - De metoder och arbetssätt som Grenverket har provat har haft stor inverkan på vad ungdomarna har uppnått. Det gäller särskilt handledarnas arbetssätt att stötta och motivera ungdomarna. Både ungdomar och arbetsgivare anger att resultaten är bättre än hos andra program och insatser och framhåller speciellt handledarnas, och jobbagenternas, roll i detta. Däremot är de samverkande myndigheterna mer splittrade i sin syn på Grenverket och vad som har uppnåtts. Det beror i hög grad på att myndighetsföreträdarna fortfarande har olika uppfattningar av vad Grenverket ska uppnå. I några fall beror det dessutom på att man jämför resultaten med dem för program för ungdomar som står närmare att få ett arbete än vad Grenverkets målgrupp gör. - Jobbagenterna kommer att få svårt att nå några av sina mål som antal arbetsgivarringar, mentorer mm. Däremot har de lyckats i sin uppgift att nå och engagera arbetsgivare att delta i Grenverket. Arbetsgivare anger att de knappast hade tagit emot ungdomar för praktik och 16

18 heller inte anställt ungdomar i den grad de gjort om inte jobbagenterna dels motiverat dem, dels stöttat dem inför, under och vid avslut av praktikperiod. - Jobbagenterna inte fullt ut kommit att få arbeta enligt den ursprungliga modellen eftersom de fått en större roll i att tillsätta praktikplatser och sedan följa upp ungdomarna på dessa platser. Det gäller särskilt jobbagenten i Tyresö som har haft ansvaret för de löpande kontakterna med praktikanterna och arbetsgivarna under praktiktiden. 4.2 De kvantitativa resultaten blandade karameller Grenverket och jobbagenterna har, som vi redovisat i kapitel 3, ett antal kvantitativa mål som i första hand avser deltagarna. I detta avsnitt redovisar vi de resultat som hittills uppnåtts. Vi börjar med att redovisa resultat och måluppfyllelse för Grenverket och inleder med deltagarmålet. Enligt projektplanen ska ca unika deltagare ha varit med i Grenverket varav ca 45 % kvinnor och 55 % män. Hittills, till och med april 2014, har Grenverket haft ungdomar inskrivna vilket motsvarar 86 % av målet. Av deltagarna är 42 % kvinnor och 58 % män, dvs andelen kvinnor och män är nära måltalen. Det finns också mål för hur många deltagare som UIN respektive UIT ska ha varje år. I tabell 4.1 redovisas utfallet till och med april 2014 för deltagarmålen. Tabell 4.1: Totalt antal deltagare fördelat på UIN och UIT samt ackumulerat UIN UIT Grenverket ackumulerat Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Källa: Samordningsförbundet Östra Södertörn Vi bedömer att Grenverket inte riktigt når upp till målen för det totala antalet deltagare. Detta även om projektet skulle nå upp till de mål som är satta för UIN har sedan 2012 och UIT för 2012 haft färre deltagare än förväntat. En viktig förklaring till detta är, i första hand för UIN, den stora omsättningen av personal som gjort att man periodvis tvingats ha intagningsstopp i väntan på att ny personal ska komma på plats och bli inskolad. Det visade sig svårt att ta igen det tapp i antal deltagare som orsakats av intagningsstoppet. Orsaker till personalavgångarna har vi diskuterat i delraport 3 och består bland annat att handledarna från Nynäshamns kommun varit visstidsanställda och rekryterats externt till att arbeta i UIN. För UIT är förklaringen att målgruppen ändrades, som redovisats i kapitel 2, från att omfatta alla ungdomar som varken arbetar eller studerar till sådana som behöver stöd från två eller flera myndigheter. Detta medförde att rutiner etc. behövde arbetas om och under den tiden, hösten 2012, hade UIT intagningsstopp. 17

19 Målet om att 225 personer ska ha deltagit i utbildning under projekttiden har förutsättningar att nås. Till och med april 2014 har 176 personer deltagit i utbildningsinsatser, dvs under måltalet. Tillströmningen till dessa insatser har dock varit god under Grenverket har mål om andel av de deltagare som ska vara i arbete, 50 %, studier, 15 %, eller annan insats, 10 %, efter det att de slutat i projektet. Utfallet för dessa mål har löpande följts upp och redovisats. Länge har det ackumulerade resultatet för andel i arbete legat över eller på det uppsatta målet. Andelen var dock i svagt sjunkande och låg i slutat av april 2014 strax under målet. Andelen i studier har hela tiden legat över den förväntade andelen. Det gäller också för den andel av deltagarna som gått till andra insatser. I tabell 4.2 sammanfattas utfallet för perioden juli 2011 till och med april 2014 för deltagare i arbete, studier eller annan insats. Tabell 4.2: Totalt antal avslutade deltagare, fördelat på avslutsorsak juli 2011 till och med april 2014 och fördelat på UIN respektive UIT samt ackumulerat Totalt Arbete Studier Annat Okänt År Avslutsorsak antal antal % antal % antal % antal % UIT 2011, juli - december , januari - april UIN 2011, juli - december , januari - april Ackumulerat tom Under 2011 gjordes ingen uppdelning mellan avslut mot andra insatser och okänd anledning, Annat för 2011 innehåller därför båda avslutsorsakerna. Källa: Samordningsförbundets uppföljningar och bearbetat av Ledningskonsulterna De goda ackumulerade resultaten för andel i arbete förklaras i hög grad av att UIT hade en stor andel som gick till arbete de första 1,5 åren när man hade många inskrivna och där den breda definitionen av målgruppen gjorde att många ungdomar som var redo för att för att arbeta var inskrivna. När målgruppen i UIT sedan ändrades sjönk andelen i arbete och hamnade på i stort sett samma nivåer som UIN, dvs mellan %. Målet för andel i arbete har varit det samma under hela projekttiden och också för UIN och UIT trots att de i början hade olika målgrupper. Byte av målgrupp i UIT är vad vi kan se den viktigaste orsaken till att andelen i arbete över tiden har sjunkit och kommit att hamna under måltalet på 50 %. Genom bytet har både UIN och UIT deltagare som står långt från arbete och som har behov av mer omfattande insatser om de ska komma i arbete eller studier. Att andelen i studier successivt har ökat kan förklaras bland annat av aktiv studievägledning och, särskilt UIT, samarbetet med Komvux med vilket man fått till möjligheter till flexibla kursstarter. De höga 18

20 andelarna för till studier och till andra insatser, kan vara ytterligare förklartingar till att andelen till arbete är lägre än avsett. Vilka anställningar går deltagarna till? Vi har undersökt två aspekter av detta dels anställningsform, dels om det rör sig om tillfälliga arbeten eller tillsvidareanställningar. Av de 59 ungdomar som under 2013 och 2014 avslutades till arbete hade mer än hälften arbete utan offentligt stöd eller startat eget företag medan resten hade anställning med offentligt stöd eller genom program som Nystartsjobb. Detta framgår av tabell 4.3. Tabell 4.3: Vad har deltagare gått till för arbeten under 2013 och t o m april 2014? Anställning Antal Arbete utan stöd 32 Nystartsjobb 19 Lönebidrag 7 Egen företagare 1 Totalt 59 Källa: Samordningsförbundet Östra Södertörn Vi har också undersökt om de deltagare som avslutas till arbete går till tillfälliga eller mer permanenta anställningar. Med de deltagare som avslutats till arbete eller studier som vi har intervjuat har vi diskuterat hur varaktiga deras nuvarande anställningar är. Vi har också med de intervjuade arbetsgivarna diskuterat varaktigheten av anställningarna. Huvuddelen av dem som fått anställning uppger att de har fått tillfälliga anställningar ofta i form av Nystartsjobb eller genom liknande kommunala program. De har också fått olika former av vikariat eller provanställningar. Samma bild ger de arbetsgivare som vi har intervjuat. Osäkerheten är enligt både arbetsgivare och deltagare relativt stor om anställningarna fortsätter efter det att tiden löper ut. En relativt stor andel av de intervjuade deltagarna bedömer att de kommer att behöva sluta på sin nuvarande arbetsplats och därför söka nytt arbete under detta år. Varaktigheten i anställningarna framgår av tabell 4.4. Tabell 4.4: Tillsvidareanställning eller tillfällig anställning för deltagare som skrivits ut till arbete? Sysselsättning Ung i Nynäs Ung i Tyresö Summa Arbetar, tillsvidare 3 3 Arbetar, tidsbegränsat Arbetslös 2 2 Källa: Ledningskonsulterna, intervjuer med deltagare som slutat för att de fått arbete. De deltagare som har återupptagit sina studier eller gått vidare till studier har i första hand endera gått till Komvux eller börjat studera på folkhögskola. Deltagare har också återgått till gymnasiet för att fullfölja det. Yrkesutbildningar och högskolestudier förekommer också bland de typer av studier som deltagarna har ägnat sig åt. 19

21 Det finns också, som framgått tidigare, mål för hur många som ska avslutas till annan insats. Vi har därför följt upp vilka insatser ungdomar som avslutats mot Annan insats går till. Vad som hände med de som slutat 2013 och 2014 av annan men känd orsak redovisas i tabell 4.6. Räknar vi bort de som flyttat från Nynäshamn eller Tyresö eller de som avslutas på grund av att inte längre tillhör målgruppen, ungdomar mellan 16 och 24 år, ser vi att avslut mot aktivitetsersättning väger tungt. Övrigt består i första hand av ungdomar som avbrutit sin planering och därmed skrivits ut endera ur UIN eller UIT. Tabell 4.6: Annan känd orsak för att slutat i UIN respektive UIT 2013 och t o m april 2014 Ung i Nynäs Ung i Tyresö Totalt Flytt Övrigt Aktivitetsersättning Ålder Annan rehabilitering Totalt Källa: Samordningsförbundet Östra Södertörn Att en förhållandevis stor andel av dem som slutat av annan känd orsak än arbete eller studier avslutas mot aktivitetsersättning kan förklaras av att många ungdomars, som skrivs in i UIN respektive UIT, arbetsförmåga inte är tillräckligt klarlagd vid inskrivningstillfället. Den stora majoriteten av de deltagare som vi har intervjuat har angett att deras arbetsförmåga inte hade bedömts innan de skrevs in i UIN respektive UIT. Därför blir en sådan gjord inom ramen för insatserna i UIN eller UIT och i samband med den är det naturligt att vissa ungdomar inte bedöms ha nog arbetsförmåga för att vara kvar i projektet. Avsikten med projektet är ju att ungdomarna med hjälp av olika insatser ska kunna komma i arbete eller återgå till studier. Det är heller inte onaturligt att vissa ungdomar kan behöva andra rehabiliteringsinsatser innan de kan börja arbeta. Vi har också i delrapporterna pekat på att deltagarna som skrivs in, särskilt i UIN, i många fall är längre från arbetsmarknaden än som tanken var enligt projektplanen. Den relativa andelen som saknar arbetsförmåga har också ökat genom ändringen av målgruppen. Därmed har det varit riktigt att för en större relativ andel deltagare avsluta dem mot andra åtgärder t ex aktivitetsersättning än mot arbete eller studier. Sammanlagt skrivs tolv procent av deltagarna ut ur projekten på grund av okänd anledning. Här rör det sig om ungdomar som släpper kontakten med UIN respektive UIT och som trots många försök från handledarnas sida det inte går att få kontakt med. 20