TILL DIG SOM FÅTT BESKED OM SPRIDD BRÖSTCANCER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TILL DIG SOM FÅTT BESKED OM SPRIDD BRÖSTCANCER"

Transkript

1 TILL DIG SOM FÅTT BESKED OM SPRIDD BRÖSTCANCER

2 INNEHÅLL När bröstcancer blir en kronisk sjukdom 1 Vad innebär spridd bröstcancer? 2 Att leva med spridd bröstcancer 4 Kropp och själ 9 Del I 9 Del II 14 Behandling 18 Komplementär medicin 22 Att delta i en forskningsstudie 24 Att planera ditt liv 26 Att vara anhörig 28 Ekonomi och rättigheter 30 A till Ö 32

3 När bröstcancer blir en kronisk sjukdom Beskedet om att din bröstcancer spridit sig i kroppen kan göra att du fullständigt förlorar fotfästet i alla fall under en period. Krisreaktioner i olika former är helt naturliga. Du och din familj, vänner och andra nära står inför en situation som ni inte alls planerat för. Självklart oroar du dig för vad som väntar och hur framtiden ska utvecklas. Inom BRO finns medlemmar som levt med spridd bröstcancer i mer än 20 år. Tack vare bättre behandlingsmöjligheter i kombination med effektivare läkemedel kan allt fler leva länge med cancer som en kronisk sjukdom, men då behövs bästa tänkbara hjälp. Spridd bröstcancer innebär att sjukdomen går in i en fas där behovet av professionellt stöd ihop med saklig information om sjukdomsförlopp och behandlingsmöjligheter blir än viktigare. Därför har vi i den här skriften samlat allt från lättillgänglig information om sjukdom och behandling till uppgifter om vilket stöd som finns att få och hur man kan tänka kring de svåra frågor som dyker upp. Vi har också sammanställt en ordlista med vanligt förekommande termer och begrepp ett rosa lexikon som vi hoppas du har nytta av. Vi som är engagerade i BRO vet hur viktigt det kan vara att ha någon utomstående att prata med. Ta gärna kontakt med våra erfarna och utbildade kontaktpersoner. Vi erbjuder även stöd för anhöriga. Kontakta din närmaste lokalförening för vägledning till rätt stödpersoner. Kontaktuppgifter till våra föreningar hittar du på vår webbplats, Elizabeth Bergsten Nordström, ordförande BRO Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation Till dig som fått besked om spridd bröstcancer 1

4 Vad innebär spridd bröstcancer? När cancerceller från primärtumören i bröstet har spridit sig till andra delar av kroppen talar man om spridd bröstcancer. Cancercellerna bildar där nya tumörer, så kallade metastaser. Vid spridd bröstcancer uppstår de nya tumörerna oftast i levern, skelettet och i lungorna. Omkring kvinnor i Sverige får varje år besked om att de har spridd bröstcancer. Ungefär hälften har tidigare behandlats för bröstcancer och fått återfall, övriga har spridd bröstcancer redan vid det första diagnostillfället. Spridd bröstcancer kan inte botas utan behandlingarna riktas in på att bromsa sjukdomsutvecklingen för att förhindra vidare spridning, lindra symtom och förlänga livet. Om bröstcancern återkommer i samma bröst kallas det för lokalt återfall. Om cancercellerna har spridit sig till lymfkörtlarna i anslutning till bröstet kallas det regionalt återfall. Inget av detta är detsamma som spridd bröstcancer. Båda dessa typer av återfall, som vanligen upptäcks genom mammografi eller att man känner en knöl med händerna, kräver förnyad behandling. Hittas endast en metastas, i exempelvis lunga eller lever, kan den i enstaka fall opereras bort eller behandlas med stereotaktisk strålning. Skelettmetastaser opereras emellertid inte. Därefter är det vanligt med läkemedelsbehandling som syftar till att förebygga återfall. NYA EFFEKTIVA BEHANDLINGAR Det är viktigt att tänka på att nya behandlingsmöjligheter har ökat förutsättningarna för långa och bra liv trots en spridd cancersjukdom. Det som kallas målstyrd behandling omfattar en ny grupp effektiva cancerläkemedel och fler är under utveckling. Numera tas alltid vävnadsprov även på metastaser för att kunna sätta in så optimal behandling som möjligt vid ett återfall. I Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) finns medlemmar som med god livskvalitet har haft spridd bröstcancer i mer än 20 år. 2 Till dig som fått besked om spridd bröstcancer

5 VAD INNEBÄR SPRIDD BRÖSTCANCER? Till dig som fått besked om spridd bröstcancer 3

6 Att leva med spridd bröstcancer När det gäller att hantera svår sjukdom finns det inga rätt eller fel eller något sätt som är mer normalt än ett annat. Om du nyss fått din diagnos kan det vara svårt att känna något hopp inför framtiden. Men med tiden anpassar sig många till den nya situationen med egna sätt att hantera den på och då kan känslan av hopp infinna sig. Kom ihåg att forskningen inom cancerområdet går framåt och att man kan leva ett bra och innehållsrikt liv trots sin sjukdom. DU OCH DIN PARTNER Om du har en partner kommer han eller hon självklart också att påverkas. Att leva med cancer kan kännas väldigt ensamt framför allt för dig men även för din partner. Han eller hon kommer att vara orolig för att du är sjuk och för er framtid. Hur relationen påverkas är olika vissa kommer närmare varandra medan barriärer skapas mellan andra. En svår sjukdom kan göra att de vanliga rollerna ändras. Om det är du som brukar vara den drivande och starka i relationen orkar du kanske nu inte ta några Försök även om det kan vara svårt att tänka på din framtid. Det är inte den framtid du önskat dig men du kan fortfarande planera och sätta upp mål på kortare eller längre sikt. initiativ alls. Man får försöka vara öppen för förändringen av roller och tänka på att det kan komma perioder där det kan bli precis som tidigare. Om man kan prata med andra om hur man känner och få stöd i sin egen upplevelse brukar det vara lättare att acceptera det man går igenom. Kontaktpersoner hos BRO kan ge dig stöd om du behöver prata om relationen till din partner eller till andra i din omgivning. Om du mår dåligt, känner dig nedstämd eller påverkad av eventuella förändringar i utseendet kanske du inte vill vara fysiskt nära din partner. Det är ändå bra för er om ni kan försöka behålla den fysiska beröringen håll om varandra, kramas ofta eller ge varandra massage. 4 Till dig som fått besked om spridd bröstcancer

7 ATT LEVA MED SPRIDD BRÖSTCANCER ATT PRATA MED BARN Barn och ungdomar uppfattar inte alltid världen, livet och döden på samma sätt som vi vuxna. Det är därför bra om det som barnet får höra och vara med om är på rätt nivå med hänsyn till barnets ålder. Det finns några punkter som kan underlätta för er när ni som föräldrar måste prata om det svåra. Förbered dig på vad du ska säga och berätta det så enkelt och tydligt du kan. Spekulera inte för långt framåt i tiden. Barn känner på sig om något inte är som det ska. För att de inte ska skapa egna svar (som kan vara mer skrämmande) är det bättre att ni berättar om vad som händer. Det gäller särskilt om sjukdomen försämras kraftigt eller plötsligt. Låt barnets frågor styra om inga frågor kommer kan ni avvakta. Det kan vara lättare för barnet att ställa frågor till en utomstående du kan därför alltid be en läkare eller sjuksköterska att berätta lite mer. DINA NÄRSTÅENDE Det finns många som blir ledsna och oroliga när de får veta att en familjemedlem, släkting, vän eller arbetskamrat har blivit svårt sjuk och det kan därför vara jobbigt att berätta om din diagnos. Reaktionerna kan se olika ut och det är inte ovanligt att en del har svårt att ta till sig informationen. De närstående vet inte alltid hur de ska bete sig eller vad de ska säga. Om du kan vara tydlig med hur du vill ha det är det bra för både dig och din närmaste omgivning. Är du till exempel i behov av att vara ifred kan du säga att du behöver vila några dagar, men att du blir glad om de hör av sig i nästa vecka. Eller att du gärna vill att de ringer dig du orkar kanske inte själv ta initiativ men du uppskattar om andra gör det. Det händer också att släkt och vänner inte hör av sig. Det kan bero på rädsla att tränga sig på eller att man inte vet vad man ska säga. Det är fortfarande många som inte vet att de inte behöver säga något alls utan bara visa att de finns. Ni får försöka tänka på att det oftast inte ligger något annat än egen osäkerhet bakom en sådan tystnad och fokusera på det stöd och den omtanke ni får av andra. Till dig som fått besked om spridd bröstcancer 5

8 ATT LEVA MED SPRIDD BRÖSTCANCER HJÄLP OCH STÖD FINNS OM DU LEVER ENSAM När livet känns svårt kan behovet av stöd och hjälp vara stort. Lever du ensam kan det vara lite mer komplicerat att hantera situationen. Att få praktisk hjälp är vanligtvis lättare än att få känslomässigt stöd. Ingen behöver dock klara sig på egen hand. Kollegor, grannar eller människor i andra sammanhang som du ingår i kan vara villiga att hjälpa till. Även om det ibland kan ta emot att be om hjälp är de allra flesta beredda att bidra på de sätt de kan. Det kan gälla matinköp, hjälp att betala räkningar, skjuts till och från sjukhus eller bara att prata. Även kommunens hemtjänst kan hjälpa till dra dig inte för att prata med din kurator eller kontaktsjuksköterska om vilka möjligheter som finns till hjälp. Oavsett om du lever ensam eller inte kan det vara bra att prata om de svåra frågorna med någon som vet vad du går igenom. Att gå med i en stöd- eller patientgrupp kan vara givande. BRO har erfarna och utbildade kontaktpersoner och erbjuder även stöd för anhöriga. Kontakta din närmaste lokalförening för vägledning till rätt personer. Kontaktuppgifter hittar du på Det finns också mötesplatser på nätet för kvinnor med bröstcancer och deras anhöriga, till exempel på Facebook. FÖRÄNDRINGAR I LIVET När den första kaotiska tiden efter beskedet om diagnosen lagt sig funderar många på sin framtid. Det står kanske klart för dig vad du vill förändra i din tillvaro. Kanske kommer du fram till att du har mål, drömmar eller ambitioner som inte blivit uppfyllda. Ge dig tid att fokusera på vad som är viktigast för dig och vad som ger dig mest glädje. Energin till att göra det som känns viktigt för dig kan dock gå upp och ner. Men försök att ta vara på de bra dagarna då du har mera ork. Kanske kommer du att upptäcka att du har fått en ökad medvetenhet och att du gläds åt sådant som du tidigare inte uppskattat lika mycket. Alla förändringar kommer inte att vara önskade, till exempel om du inte kan göra Energin till att göra det som känns viktigt för dig kan gå upp och ner. Men försök att ta vara på de bra dagarna då du har mera ork. det du vill på grund av trötthet. 6 Till dig som fått besked om spridd bröstcancer

9 ATT LEVA MED SPRIDD BRÖSTCANCER Det finns mötesplatser på nätet för kvinnor med bröstcancer och deras anhöriga. Till dig som fått besked om spridd bröstcancer 7

10 8 Till dig som fått besked om spridd bröstcancer

11 Kropp och själ DEL I KROPPSLIGA PRÖVNINGAR Trots att du fått diagnosen spridd bröstcancer kan du känna dig frisk länge och vara utan några egentliga symtom. Men det är vanligt att man till och från upplever olika besvär. Det kan röra sig om illamående, besvärande trötthet, smärta och ibland lymfödem (svullnad i någon del av kroppen). Livskvaliteten kan påverkas även av symtom som kanske inte känns så allvarliga. Men muntorrhet, svårigheter att äta varm mat och förändrad smak, som kan förekomma efter en cancerbehandling, kan vara nog så besvärligt. SMÄRTA KAN BEHANDLAS Tanken på smärta skrämmer många och det är vanligt att man räknar med att drabbas allt eftersom sjukdomen fortskrider. Om så sker finns det inte någon anledning att försöka stå ut. Smärta vid cancer kan, och ska, behandlas. Det finns effektiva metoder som hjälper de allra flesta. Man ska också tänka på att smärta är en subjektiv upplevelse och kan inte jämföras med någon annans. Ingen annan än du vet hur det känns. Smärtbehandlingen har som mål att du ska vara smärtfri vid aktivitet och i vila samt att du ska ha smärtfria nätter så att du kan sova ordentligt. ATT FÖRA DAGBOK Din läkare kommer troligen att be dig att försöka beskriva din smärta för att kunna behandla den på bästa sätt. Smärta kan beskrivas på flera olika vis och man kan ha olika typer av smärta samtidigt. Ett bra sätt att beskriva smärtan är att föra dagbok där du löpande antecknar: Graden av smärta. Utgå gärna från den så kallade VAS-skalan (Visuell Analog Skala) som är ett bra verktyg. Den graderas från noll till tio där noll är smärtfrihet och tio är den värsta tänkbara smärtan. Du graderar själv din smärta och jämför till exempel före och efter behandling. Hur ofta kommer smärtan? Hur länge pågår den? Finns det andra mönster? Var sitter smärtan eller smärtorna? Flyttar den sig eller brer den ut sig ytterligare? Vilken typ av smärta är det? Molar, hugger, bränner eller känns den skärande? Vad påverkar din smärta? Är det något som lindrar eller förvärrar? Till dig som fått besked om spridd bröstcancer 9

12 KROPP OCH SJÄL OLIKA BEHANDLINGAR MOT SMÄRTA Det finns olika klasser av smärtlindrande läkemedel. Vanligtvis börjar man med ett milt smärtlindrande läkemedel som vid behov ersätts med ett kraftigare läkemedel. Är det inte tillräckligt kan läkaren skriva ut en starkare smärtlindrande behandling, vanligen baserad på morfin. Morfinläkemedel är mycket effektiva för att lindra smärta vid cancer, men en del känner oro för att bli beroende eller utveckla en tolerans som minskar effekten. Morfin kan användas i flera stadier av sjukdomen och behöver inte innebära att du alltid kommer att behöva ta morfin eller att cancern håller på att förvärras. Man kan drabbas av olika biverkningar under morfinbehandling. Upplever du besvärande biverkningar ska du ta upp det med din läkare som kan föreslå ett annat läkemedel med motsvarande effekt. Det finns andra smärtlindrande metoder som kan användas: Strålbehandling Ges antingen för att minska tumören så att trycket på omkringliggande vävnad lindras eller för att minska inflammatoriska ämnen i kroppen. Bisfosfonater Ges för att hämma den process som bryter ned benvävnad om du har skelettmetastaser. De har effekt på smärtan eftersom de minskar risken för att drabbas av frakturer. Bisfosfonater ges antingen genom intravenös injektion på sjukhus eller som tabletter hemma. Kirurgi Vid skelettmetastaser kan kirurgi minska risken för frakturer och därmed lindra smärta. SMÄRTKONTROLL Att använda kombinationsläkemedel kan vara en väg att kontrollera olika typer av smärta. Det är alltid viktigt att följa ordinationen. Om du väntar tills smärtan kommer tar det ofta längre tid innan läkemedlet ger effekt och det kan betyda att du har ont i onödan. Försök därför att behandla tidigt. Om din smärtbehandling inte är tillräcklig kan du kontakta den palliativa (lindrande) vården där finns det experter på smärta och smärtbehandling. 10 Till dig som fått besked om spridd bröstcancer

13 KROPP OCH SJÄL FATIGUE (EXTREM TRÖTTHET) Ungefär tre av fyra personer som har cancer drabbas av mycket svår trötthet, fatigue. De allra flesta har varit riktigt trötta någon gång, men det kan inte jämföras med fatigue. Utöver brist på ork känner man sig ofta likgiltig, deprimerad och helt utan energi. Det hjälper inte att sova om man har fatigue. Enkla göromål kan kännas oöverstigliga och det kan vara ett mycket jobbigt tillstånd som påverkar hela livskvaliteten. Fatigue kan bero på: Sjukdomen i sig. Behandlingen. Anemi (brist på röda blodkroppar). Smärta. Psykisk press. Oro. Depression. Några råd om du drabbas av fatigue: Att röra på sig är en av de viktigaste metoderna för att lindra fatigue. Försök att planera in en daglig aktivitet som till exempel en cykeltur, en promenad eller ett yogapass. Drick mycket vätska det får din kropp att fungera effektivare. Ät allsidigt och lagom mycket. Välj gärna mat som är rik på järn för att motverka anemi (brist på röda blodkroppar). Det finns i blodpudding, lever och kött från nöt, lamm, gris, bönor, ärtor och linser, grovt bröd, flingor och gröna grönsaker. Lyssna på din kropp och din dagsform försök hitta en balans mellan vila och aktivitet. Den bakomliggande orsaken kan gå att behandla prata därför med din läkare. En bok, film eller musik är avslappnande aktiviteter som håller dig sysselsatt om du inte orkar gå ut. Till dig som fått besked om spridd bröstcancer 11

14 KROPP OCH SJÄL ILLAMÅENDE En vanlig biverkan av cytostatika (cellgifter) är illamående som kan resultera i kräkningar. Det är därför vanligt att man samtidigt får läkemedel som förebygger illamåendet, så kallade antiemitiska läkemedel. Men illamående kan också bero på sjukdomen i sig eller ha psykiska orsaker. Oavsett orsak ska illamåendet behandlas eftersom det är viktigt att du äter och dricker. Om aptiten påverkas kan det vara bra att tänka på att äta små mängder och ofta. Ät lättare mat och undvik rätter som är starkt kryddade och luktar mycket. Det kan vara lättare med kokt mat och mat som är kall. Tänk också på att godis, glass, bullar och liknande är bättre än att inte äta något alls. Stoppa i dig det som känns acceptabelt. Det är viktigt att hitta orsaken till illamåendet. En orsak kan vara så kallad hyperkalcemi (alltför mycket kalcium i blodet) vilket kan uppstå om cancerceller spridit sig till skelettet berätta därför alltid för din läkare om du mår illa. Några råd om du har besvär av illamående: Det är lätt att tro att det är bättre att satsa på sina favoriträtter om man har lätt för att må illa. Men då kan man utan att tänka på det längre fram koppla ihop de rätterna med just illamående. Därför är det bättre att tänka tvärtom och undvika sina favoriter. Dietister brukar tipsa om att pröva salt mat. Många får också lättare i sig sådant som vanligen kopplas till perioder av magsjuka; skorpor, rostat bröd och smörgåsrån. Precis som vid graviditet kan man ha svårt att klara matos. Då är det bättre med kokt mat än med stekt. För att inte känna sig så mätt kan det vara bättre att dricka mellan måltiderna istället för till maten. 12 Till dig som fått besked om spridd bröstcancer

15 KROPP OCH SJÄL Om du känner dig illamående ät lättare mat och undvik rätter som är starkt kryddade och luktar mycket. Det kan vara lättare med kokt mat och mat som är kall. Till dig som fått besked om spridd bröstcancer 13

16 Kropp och själ DEL II REAKTIONER PÅ DIAGNOSEN För många är osäkerheten om vad beskedet om spridd bröstcancer kommer att innebära det som är svårast att hantera. Att känna ilska är självklart vanligt. Under ilskan ligger inte sällan sorg och du kanske behöver gråta en hel del. Det kan vara svårt att alls ha något hopp inför framtiden. Många säger att beskedet får dem att reflektera över livet och vad som är viktigt. Människor reagerar olika i sådana här situationer en del känner konstant förtvivlan medan det kan gå upp och ner för andra. För några slår känslorna till först när behandlingen är över. Vi är alla olika och reagerar olika. Men kan du emellanåt uppbringa kämpaglöd kan det hjälpa dig att hantera sjukdomen och din situation lite bättre. Se det inte som ett misslyckande om du inte orkar vara stark hela tiden. Det går upp och ner och ibland måste vi få vara svagare. ILSKA OCH SKULD Känslor kan bli starkare när vi står inför en livskris och du kan ställas inför både ilska, frustration och vanmakt. Du kan också känna vrede över att du drabbats så hårt och sorg över saker du inte kan göra. Det händer också att man kan känna skuld för att de närmaste drabbas genom din sjukdom. Att du kanske inte orkar göra saker för dem som du tidigare gjort. Andra tankar som kan komma är att man kan känna att man försummat sig själv och inte förverkligat de drömmar man haft. Försök att inte fastna i dessa tankebanor. Det är viktigt att ge akt på dessa känslor så att nedstämdhet eller ångest inte hindrar dig från att göra saker du vill och kan göra. Cancer uppstår på grund av förvärvade skador i cellens arvsmassa (DNA). I vårt samhälle läggs Det går upp och stort ansvar på individen att leva ner och ibland måste på rätt sätt och många tror vi få vara svagare. därför att de själva har skuld i sjukdomens uppkomst. För de allra flesta cancerdiagnoser finns dock inga klara orsaker. 14 Till dig som fått besked om spridd bröstcancer

17 KROPP OCH SJÄL STRESS OCH ORO Periodvis kommer du kanske att känna dig både orolig och stressad det är helt naturligt. Du kan bli känslig och lättirriterad eller få svårt att sova och äta. Oro kan ta sig många uttryck. Vi människor klarar en viss mängd stress och oro blir det för mycket kan vi få ångest och bli deprimerade. Omkring hälften av de kvinnor som får besked om återfall eller spridd bröstcancer drabbas av psykiska besvär. DEPRESSION OCH ÅNGEST Om du ständigt känner dig nedstämd och saknar kraft och lust att göra saker du normalt brukar tycka om att göra kan du behöva hjälp för att må bättre psykiskt. Har du ingen aptit, har svårt att sova och känner dig allmänt håglös och urlakad kan du ha en depression. Lider man av ångest känner man sig ofta upprörd och arg, har problem med koncentrationen och svårt att fatta beslut. Man kan också känna ett konstant behov av att bli lugnad av någon. Depression orsakas av en kemisk obalans i hjärnan som kan utlösas av stress och livskriser. Trots att de bakomliggande orsakerna till depressionen inte kan påverkas så finns det effektiva behandlingar som kan hjälpa dig att må lite bättre så att du kan klara av de utmaningar du ställs inför. Vänta därför inte, utan berätta för din läkare hur du mår. Du kan till exempel få antidepressiva läkemedel som jämnar ut den kemiska obalansen i hjärnan. Det brukar dock ta två-tre veckor innan du märker av effekterna och börjar må bättre. Din läkare kan även bedöma om du behöver träffa någon annan inom hälso- och sjukvården som till exempel en kurator eller psykolog. Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan hjälpa dig att hitta mentala redskap och att utforska dina känslor och ditt beteende för att nå fram till en hållning som är mer positiv för dig. Till dig som fått besked om spridd bröstcancer 15

18 KROPP OCH SJÄL MINDFULNESS Mindfulness är ett förhållningssätt som handlar om att leva i större medvetenhet om sig själv och det som finns i i nuet. Tränar du dig i de tekniker som finns kan du hitta ett tillstånd av djupare och mer rofylld kontakt med dig själv. Mindfulness används ibland inom sjukvården för att öka förmågan att hantera stress och smärta. Det finns mycket information på nätet om kurser och böcker. Börja gärna med att läsa mer på 1177.se där finns en bra introduktion till området. EGNA STRATEGIER Med tiden upptäcker du troligen att du utvecklar egna metoder och strategier för att hantera ditt liv och din sjukdom. Kanske får du stöd och kraft från dina nära eller så träffar du en professionell rådgivare som kan hjälpa dig på olika sätt, till exempel genom avslappning Avslappning Du kan bli lugnare till både kropp och själ om du lär dig aktiv avslappning. Du kan praktisera aktiv avslappning hemma genom att lyssna på musik och/eller genomföra övningar. Sök på internet, det finns mycket att välja emellan. Du kan också anmäla dig till en kurs. Avledning (distraktion) Det här är en teknik som bygger på att du avleder ängslan och oro genom att fokusera på företeelser omkring dig. Genom att observera och beskriva omgivningen i detalj avleder du din uppmärksamhet från tankar som väcker ångest. Andra avledande terapier som yoga, aromaterapi, massage och akupunktur kan vara värda att pröva för att hitta en metod som passar dig. Visualisering Att skapa inre bilder visualisera kan vara en metod att använda för att hantera symtom som smärta. De inre bilderna kan vara att du ser dig själv på en plats där du vill vara, eller att du gör något du tycker om eller skulle vilja göra. Tips: Läs mer om tiden efter beskedet på cancerfonden.se 16 Till dig som fått besked om spridd bröstcancer

19 KROPP OCH SJÄL Till dig som fått besked om spridd bröstcancer 17

20 Behandling Vilken behandling som ges vid spridd bröstcancer beror på flera olika saker, framförallt på tumörens egenskaper och vilket eller vilka organ sjukdomen har spridit sig till. Behandlingen syftar till att få kontroll över sjukdomen och att behålla en god livskvalitet. Även om du kanske är inne i ett känslomässigt kaos är det bra om du försöker fundera över frågor att ställa till till din läkare. Om du har kunskap om olika behandlingar och vad de innebär kan du bli mer delaktig i de beslut som tas. Involvera gärna någon i din familj eller en vän som kan hjälpa till att tänka igenom olika frågor om vilka möjligheter som finns. Det är bra om denna person kan följa med dig när du träffar din läkare. Det kan vara enkla frågor: Hur går olika behandlingar till och vad gör de för nytta? Varför kan den ena behandlingen vara aktuell för dig men inte den andra? Finns det biverkningar? Finns det någon forskningsstudie som du skulle kunna vara med i? En behandlingsplan ska upprättas för dig som patient be gärna att få den skriftligt så att du kan gå igenom den i lugn och ro hemma. Tänk också på att du alltid har rätt att ta del av din journal. Var inte rädd för att be om hjälp att förstå innebörden av medicinska termer och uttryck. Man brukar prata om fyra hörnstenar vid behandling av spridd bröstcancer: 1 Cytostatika Hämmar cellproduktionen och kan bromsa sjukdomsförloppet Strålbehandling Minskar smärta och tumörtillväxt. Hormonell behandling och mtor-hämmare Ges till kvinnor som har tumörer som är hormonberoende ungefär åtta av tio kvinnor har hormonpositiva tumörer. HER2-hämmande antikroppar Ges till kvinnor som har en HER2-positiv tumör. Tillhör den nyare generationens cancerläkemedel och ges via dropp (infusion) eller sprutor. Kombineras vanligen med cytostatika. Antikroppar som hämmar blodkärlsbildning är en annan typ av behandling. Den syftar till att strypa näringstillförseln till tumören och på så sätt svälta ut den. 18 Till dig som fått besked om spridd bröstcancer

21 BEHANDLING 1 CYTOSTATIKA Det finns olika sorters cytostatika som kan ges som dropp, infusion, på sjukhus och i tablettform som du kan ta hemma. Ibland kombineras flera cytostatikapreparat. Cytostatika kallas ibland även kemoterapi eller cellgifter. Syftet med cytostatikabehandling är att kontrollera och bromsa sjukdomens utveckling. Din läkare kan berätta mer om vilken trolig effekt behandlingen har på din sjukdom, liksom vilka biverkningar som kan uppstå och hur man bäst hanterar dem. 2 STRÅLBEHANDLING Strålbehandling vid spridd bröstcancer syftar till att ge snabb och effektiv smärtlindring vid skelettmetastaser. Strålningen kan få tumörer att krympa och därmed minskas trycket på nerver och omgivande vävnad som förutom att orsaka smärta i vissa fall även kan ge förlamningssymtom. Strålbehandling bidrar också till att minska mängden inflammatoriska ämnen i kroppen vilket kan ha en lindrande effekt på smärta. HORMONELL BEHANDLING Hormonella läkemedel ges som tabletter eller sprutor till kvinnor som har tumörer som är beroende av kvinnligt könshormon för att kunna växa och sprida sig. Ett av de senaste tillskotten i behandlingen av spridd hormonpositiv bröstcancer är så kallade mtor-hämmare som ges som tablett i kombination med hormonbehandling. Läkemedlet blockerar proteinet mtor som har betydelse för cancercellernas tillväxt. 3 4 ANTIKROPPAR Denna kategori tillhör den nyare generationens cancerläkemedel och ges via dropp (infusion) eller sprutor. Antikroppar är så kallade biologiska läkemedel som riktar in sig på specifika mål hos cancercellen. Antikroppar kombineras vanligen med cytostatika. Till dig som fått besked om spridd bröstcancer 19

22 BEHANDLING ANNAN BEHANDLING Utöver den behandling som riktas direkt mot tumören finns en rad andra behandlingar: Smärtbehandling Morfin ger effektiv smärtlindring för de allra flesta och utgör grunden för smärtbehandling vid cancer. Bisfosfonater Dessa läkemedel används om metastaser bildats i skelettet. Bisfosfonater lindrar smärta, kontrollerar kalciumnivån i blodet och minskar risken för frakturer (sprickor och benbrott). Bisfosfonater ges antingen som tabletter eller som intravenös injektion. Alternativt kan injektioner med en särskild sorts antikroppar ges. Behandling mot illamående Vid cytostatikabehandling är det vanligt med illamående, men det finns flera olika behandlingar mot detta. Laxerande behandling Nästan alla som behandlas med morfin blir förstoppade. Därför kombineras morfin med laxerande medel. Kirurgi Om cancern har spridit sig till ett begränsat område kan kirurgi i vissa fall fungera väl. Kirurgi kan också komma ifråga för att stabilisera skelettet och motverka risken för frakturer om skelettet blivit skört av metastaser. ATT AVBRYTA BEHANDLING En del kvinnor känner i något skede att de vill avbryta behandlingen. Fördelarna kanske inte uppväger riskerna för besvärliga biverkningar. Om du börjar känna dig tveksam, kontakta din läkare och diskutera situationen. Ni kanske kommer fram till att ni inriktar behandlingen mot symtomen eller att ni prövar en annan behandlingsmetod. KONTAKTSJUKSKÖTERSKA Det är troligt att du kommer att gå på regelbundna återbesök till ditt sjukhus för kontroller och uppföljning. Många sjukhus har kontaktsjuksköterskor som har till uppgift att ge dig stöd och att se till att provsvar, läkemedelsbehandlingar, remisser och allt övrigt tas om hand på rätt sätt. Om du stöter på problem eller har frågor om vården är det i första hand din kontaktsjuksköterska du ska vända dig till. I alla kontakter med vården är det bra att vara förberedd. För gärna dagbok över hur du mår om du känner dig stark eller svag, glad eller nedstämd och allt däremellan. Anteckna också gärna annat som du gjort under dagen och hur det har fungerat. Det kan också vara bra att skriva upp hur det känns med aptiten och vad du har ätit. TOLK Har du hörsel- eller talskada har du rätt till kostnadsfri tolk i kontakterna med sjukvården. Detsamma gäller dig som har svårt att prata eller förstå svenska. Tolken har tystnadsplikt. 20 Till dig som fått besked om spridd bröstcancer

23 BEHANDLING Det är viktigt att berätta hur du reagerar på behandling som du får både fysiskt och känslomässigt. Vi drabbas olika av biverkningar och har olika hög toleransnivå. EN ANDRA LÄKARBEDÖMNING SECOND OPINION Att få diagnosen spridd bröstcancer kan innebära att man står inför mer eller mindre svåra medicinska beslut. Alla som får besked om att de har en allvarlig eller livshotande sjukdom har lagstadgad rätt att få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare en så kallad second opinion. Syftet är att du ska känna dig säker på att du får den vård och den behandling som passar dig bäst. Önskar du en förnyad medicinsk bedömning kan du vända dig till din läkare eller kontaktsjuksköterska. Du kan också ta upp frågan med sjukhusets kurator. För att få en second opinion av en läkare i ett annat landsting behövs en specialistvårdsremiss annars får man själv stå för kostnaderna. Du kan välja vilken läkare som helst i hela landet. Vanligtvis görs inga nya undersökningar utan läkaren går igenom de underlag som finns från dina tidigare undersökningar. Det är möjligt att den nya bedömningen ger samma utfall som den första och då kan du känna dig trygg i att det inte finns några oklarheter gällande diagnos och behandling. Alla som får besked om att de har en allvarlig eller livshotande sjukdom har lagstadgad rätt att få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare. VÅRD I UTLANDET Om du inte kan få vård inom rimlig tid kan du ansöka om ekonomisk ersättning för vård i ett annat EU-land eller i Schweiz. Förutsättningen är dock att den utländska vårdgivaren är ansluten till det aktuella landets allmänna hälso- och sjukvårdssystem och att det rör sig om vård som finns att tillgå i Sverige. Ansökan lämnas till Försäkringskassan som kan bevilja ersättning för de faktiska vårdkostnaderna, men inte omkostnader som resa, logi, mat och läkemedel från apotek utomlands. Till dig som fått besked om spridd bröstcancer 21

24 Komplementär medicin Med komplementär medicin menas behandlingar som används samtidigt (som ett komplement) med den skolmedicinska behandlingen. Den huvudsakliga målsättningen är att patienten ska må bättre utan syfte att påverka cancersjukdomen. Det finns många olika aktiviteter som kan bidra till ökat välbefinnande. Kanske behöver du dämpa dina stressnivåer eller så känner du dig rädd eller orolig. Massage, yoga eller akupunktur kan få dig att slappna av och öka din livskvalitet. Det finns några naturläkemedel som kan påverka effekten av vissa läkemedel. Det är därför viktigt att du berättar för din läkare om du funderar på att pröva en komplementär metod. Det är också bra att försäkra sig om att den metod du överväger har ett gott rykte och utförs av kunniga personer. En sökning på internet kan ge värdefull information. Du kan också alltid höra med din kontaktsjuksköterska. Berätta alltid om din diagnos vid alla kontakter. Alternativ eller komplementär medicin är ett samlingsbegrepp för behandlingar som inte är vetenskapligt belagda på det vis som gäller för behandlingar i den etablerade hälso- och sjukvården, det som ibland kallas skolmedicin. Integrativ medicin kombinerar vetenskapligt etablerade medicinska behandlingar med alternativmedicinsk kunskap från olika discipliner och traditioner. Myndigheters syn på alternativ- och komplementärmedicinska terapier skiljer sig åt mellan olika länder. I till exempel Schweiz är homeopati fullt accepterat och omfattas av sjukersättningssystemet. 22 Till dig som fått besked om spridd bröstcancer

25 KOMPLEMENTÄR MEDICIN Till dig som fått besked om spridd bröstcancer 23

26 Att delta i en forskningsstudie Det pågår en hel del forskning kring spridd bröstcancer och det kan hända att du får en fråga om att medverka i en forskningsstudie. Valet är helt och hållet ditt. Om du väljer att avstå påverkas inte kvaliteten på den vård du får. Om du säger ja kan du ändå alltid välja att avbryta din medverkan när du vill, och du behöver inte förklara dig. Är du själv intresserad fråga din läkare, han eller hon kan ta reda på om det finns någon studie som passar just dig. Om du uppfyller kriterierna för att delta i en studie kan du begära att få komma till det sjukhus som genomför studien din läkare skriver då en remiss. Forskningsstudier kan röra helt nya läkemedel, eller olika kombinationer av läkemedel för att utvärdera effekten. Det kan också gälla minskade biverkningar, nya diagnosmetoder eller psykologiskt bemötande. Det känns väldigt bra att vara med i ett forskningsprojekt. Jag känner att jag gör lite nytta samtidigt som läkarna har mig under regelbunden uppsikt. Cancerpatient HUR GÅR DET TILL? 1 Patienterna delas vanligtvis in i två grupper. 2 3 Gäller studien ett läkemedel får den ena gruppen den nya behandlingen och den andra gruppen den traditionella. Detta för att man ska kunna jämföra och utvärdera resultatet. En etisk kommitté utvärderar och godkänner alltid syfte och upplägg före studiestart. Kommittén utvärderar också risk jämfört med nytta för patienten. Varken du eller läkaren vet om du får den traditionella behandlingen eller den nya som ska studeras och din identitet skyddas. Patientskyddslagen och den offentliga patientförsäkringen gäller och ger samma juridiska skydd som för andra patienter.! Som patient i en studie följs du alltid noggrant genom prover, extra sjukhusbesök och annan typ av uppföljning. 24 Till dig som fått besked om spridd bröstcancer

27 ATT DELTA I EN FORSKNINGSSTUDIE Till dig som fått besked om spridd bröstcancer 25

28 Att planera ditt liv Man kan leva under lång tid med en obotlig cancersjukdom med bättre och sämre perioder. Med tiden blir försämringen tydligare. En viss aning om hur lång tid som är kvar kan den som är sjuk och de närstående ibland få genom att se hur hälsotillståndet utvecklar sig. Allt fler svårt sjuka vårdas numera i hemmet ända fram till livets slut. Alla väljer dock inte att göra det. Oavsett om du har månader eller många år kvar av ditt liv är det inget konstigt att du tänker på att du kommer att gå bort. Många är mer rädda för dödens process än för själva döden, vilket kan hänga samman med känslan av att inte ha kontroll och rädslan att förlora sin värdighet. Även om det är mycket svårt att tänka på att ditt liv inte kommer att bli så långt som du hoppats, så kan det med tiden bli allt lättare att närma sig frågorna om vad som händer när livet börjar närma sig sitt slut och hur det blir för dina efterlevande. En del tycker att det känns bra att skriva ned tankar om begravningen för att underlätta för de närmaste. Många anhöriga kan tycka att frågan kanske väcks för tidigt, men det kan underlätta mycket eftersom ingen behöver fundera eller diskutera hur dina önskemål skulle ha sett ut. Att använda sig av Vita arkivet kan vara ett sätt. Om du inte har ett testamente sedan tidigare kan du upprätta ett, alternativt justera det som finns om det är något du vill ändra. Om det finns information kring din ekonomi som är viktig kan det vara bra att ställa samman en lista för att underlätta för dina anhöriga. TID FÖR OMVÄRDERING När man kommit till insikt om, och i någon utsträckning accepterat, att livet börja gå mot sitt slut omvärderar man ofta vad som är riktigt viktigt. Finns orken kanske ni kan göra den där resan som ni pratat om. Tillsammans kan man försöka ge dagarna så bra innehåll som möjligt och försöka dela små glädjeämnen och strunta i en del gamla måsten. MINNEN OCH BUDSKAP Om du har barn kan det vara extra smärtsamt att tänka på att du är allvarligt sjuk och kommer att lämna dem i förtid. Fundera på om du vill skriva brev till dem att läsa i framtiden. Om dina barn är små kan du berätta om dig och ditt liv och vad du önskar 26 Till dig som fått besked om spridd bröstcancer

29 ATT PLANERA DITT LIV dem i framtiden. Kanske vill du förmedla vad som är viktigt i livet och berätta hur mycket du älskar dem. Hur de ska tackla svårigheter som är en del av livet. Eftersom du inte kan vara där i den dagliga fostrarrollen kommer de ord du lämnar efter dig att ha en särskilt stor betydelse. Du kan också spara särskilda minnen till dina barn med några ord om vad tingen innebär eller symboliserar. ATT FÅ HJÄLP AV ANDRA Även om du blir beroende av hjälp från andra kan du alltid påverka besluten kring dig själv och din behandling. Många räds tanken att bli beroende av hjälp i takt med att man blir sjukare. Även om det känns svårt så försök att fundera över hur och var du vill bli omhändertagen. Du kan välja att vårdas hemma eller på hospice där specialkompetens finns. Om anhöriga inte känner sig säkra på att beslutet om hemsjukvård är det rätta blir det svårt att få vården att fungera så bra som den måste göra. Försök att diskutera er fram till den lösning som passar bäst. Om du är helt klar över hur du vill att din sista tid ska se ut, berätta gärna det för dina anhöriga. Tänk dock på att du alltid kan ändra dig, var bara tydlig med hur du vill ha det. Kom också ihåg att det finns professionellt stöd att få prata med din läkare eller kontaktsjuksköterska. Till dig som fått besked om spridd bröstcancer 27

30 Att vara anhörig Att få besked om att en cancersjukdom har spridit sig är svårt, inte bara för den som drabbas utan även för dig. Det är vanligt att känna sorg, vanmakt, oro, ilska och rädsla om vartannat. Om ni nyligen fått beskedet kan det vara svårt att i stunden känna något hopp inför framtiden. Men med tiden anpassar sig många till den nya situationen och hittar egna sätt att hantera den på och då kommer ofta känslan av hopp. Förutom oro för den som är sjuk kan många andra tankar orsaka stress, till exempel sådant som rör ekonomin och hur framtiden kommer att se ut. Läs mer om vilka ekonomiska rättigheter ni har i avsnittet Om ekonomin. KONTAKTA BRO FÖR STÖD Vi har ett kontaktnät av män som gått igenom det som du har framför dig och de är beredda att stötta dig. De är utbildade kontaktpersoner med moralisk tystnadsplikt. De är tillgängliga för stöd antingen per telefon eller e-post. I vår folder Till dig som har en anhörig med spridd bröstcancer har vi sammanställt några råd till dig. Du kan beställa den hos BRO eller ladda ner den på Ur foldern: Våga tänk på er framtid sätt upp mål på både kortare och längre sikt. Sök stöd det finns hjälp att få. Låt inte er omgivning styra ni bestämmer själva hur ni vill ha det. Följ med på sjukhusbesök i den utsträckning du kan. Låt era barn få veta vad som händer och låt dem styra med sina frågor. Ta en paus ibland för att orka. Hitta saker att uppskatta som ger er glädje och energi. Läs mer om vilka ekonomiska rättigheter ni har i avsnittet Om ekonomin. 28 Till dig som fått besked om spridd bröstcancer

31 ATT VARA ANHÖRIG I vår folder Till dig som har en anhörig med spridd bröstcancer har vi sammanställt några råd till dig. Du kan beställa den hos BRO eller ladda ner den på Till dig som fått besked om spridd bröstcancer 29

32 Ekonomi och rättigheter En långvarig sjukdomsperiod påverkar nästan alltid privatekonomin trots olika försäkringar och ersättningar. Prata med kuratorn på sjukhuset som hjälper er med information om vilka rättigheter ni har i er kommun och hos Försäkringskassan. Kontakta gärna också er bank för att se vilka villkor ni har gällande uppskov på amorteringar och ränta. Även om inte planerna behöver sättas i verket kan det ge trygghet att känna till vad som gäller. SJUKSKRIVNING FÖR NÄRSTÅENDE Det är inte ovanligt att anhöriga mår psykiskt dåligt i en situation när en närstående drabbats av spridd cancersjukdom. Man kan få ångest, bli deprimerad, sova dåligt och ha huvudvärk. Uppstår en reaktion som är så stark att man inte kan arbeta kan man bli sjukskriven på grund av krisreaktion. NÄRSTÅENDEPENNING Avstår man från att arbeta för att vårda någon som är svårt sjuk kan man få så kallad närståendepenning. Rädslan för att ge upp gör att många låter bli att ta ut närståendedagar. Många tar i stället ut semesterdagar och kompdagar för att vara tillsammans. Tänk på att dessa dagar kan behövas senare och att istället utnyttja möjligheten att få närståendepenning. Närstående kan få närståendepenning även om den som är sjuk är på sjukhus. Med vård menas att vara nära och ge stöd. Vård kan också vara att följa med på läkarbesök. Närstående kan få närståendepenning även om den som är sjuk är på sjukhus. Som närstående räknas den eller de som man har en nära relation till. Oftast är det anhöriga, men det kan också vara till exempel nära vänner eller grannar. Den som är närstående ansöker hos Försäkringskassan om närståendepenning. Till ansökan behövs ett läkarintyg. Den som är sjuk ska också ge sitt samtycke. Närståendedagar, totalt hundra dagar, kan tas ut när Försäkringskassan godkänt ansökan. Det är den som vårdas som bestämmer om dagarna. Prata med kuratorn på sjukhuset för mer information. 30 Till dig som fått besked om spridd bröstcancer

33 EKONOMI OCH RÄTTIGHETER KOMMUNAL SERVICE För en cancersjuk kan även kommunen hjälpa till med skötsel av hemmet som städning, handling och matlagning. Kontakta kommunens biståndshandläggare för mer information. SJUKRESOR Du har rätt till ersättning för sjukresor mellan hemmet och sjukhuset. Prata med sjukhusets kurator eller din läkare. SJUKVÅRD I HEMMET Vården kan ofta helt eller delvis ske i hemmet. Prata med din läkare eller kontaktsjuksköterska om vad som passar dig bäst. FONDER Elisabeth Hedins minnesfond förvaltas av BRO. Fonden delar ut bidrag för till exempel rekreation, inköp av peruk (i de fall där inte landstinget står för kostnaden) och ögonbryn (tatuering). Det finns även andra fonder och stiftelser där man kan söka pengar, till exempel om man har låga inkomster och inga pengar på banken. Man kan också ansöka om hjälp med kostnader som hänförs till sjukdomen, till exempel för vård och läkemedel. Det finns även fonder som ger bidrag till hjälpmedel eller rekreation av olika slag, till exempel att på egen hand eller tillsammans med familjen åka iväg på en resa. Sök gärna på nätet om vilka fonder som finns. Här nämner vi några: Livslustfonden Cancer Cancerhjälpen Cancer- och allergifonden Cancerrehabfonden Ragnhild Frykbergs Stiftelse Lions Hjälpfond Till dig som fått besked om spridd bröstcancer 31

34 A Ö till Här har vi samlat förklaringar på vanliga termer och krångliga begrepp som används inom bröstcancervården från anamnes till östrogenreceptorpositiv bröstcancer. 32 Till dig som fått besked om spridd bröstcancer

35 A TILL Ö A Adjuvant behandling Adjuvant (av latinets adiuvare - = att hjälpa) behandling syftar till att minska risken för återfall efter operation. Kan omfatta läkemedel eller strålning. Anamnes Anamnes betyder ungefär sjukdomshistoria och är en sammanställning av information som kan spela roll för diagnostik och vård, exempelvis förekomst av andra sjukdomar och mediciner. Anemi Brist på röda blodkroppar och leder till trötthet och orkeslöshet. Kan vara en följd av cancersjukdomen i sig eller behandlingen. Antihormoner Läkemedel för behandling av hormonpositiv bröstcancer, finns i tablett- och injektionsform. Se även hormonell behandling. Antikroppar Så kallade biologiska läkemedel som riktar in sig på specifika mål hos cancercellen. Antiöstrogen Se antihormoner. Avancerad bröstcancer (ABC) Innebär att sjukdomen är framskriden, till exempel att patienten har en stor tumör eller att sjukdomen har spridit sig till många lymfkörtlar (stadium III), eller orsakat tumörbildning i andra organ (stadium IV). Begreppet omfattar lokalt avancerad, metastaserad och spridd bröstcancer. Axill Armhåla. Axillutrymning När lymfkörtlar i armhålan tas bort. B-symtom Svettningar under nattetid, feber och viktnedgång. B Benign tumör Benign betyder godartad. En benign tumör är ofarlig och saknar förmåga att sprida sig. Biopsi Ett vävnadsprov (till skillnad mot cellprov). Boost Extra strålbehandling som oftast innebär en extra veckas strålning. Bisfosfonater Läkemedel som stärker skelettet och minskar smärta hos kvinnor med skelettmetastaser. BRCA1, BRCA2 Två gener som, genom en mutation, medför ökad risk att utveckla ärftlig bröstcancer. Bröstbevarande kirurgi Se sektorresektion. C Cancer in situ Förstadium till bröstcancer. Cancer in situ kan inte sprida sig till andra organ. Cellgift Se cytostatika. Cellproliferation Betecknar att celler växer och delar sig vilket leder till att cellantalet ökar med bibehållen cellstorlek. Cellproliferation avser ofta tumörens tillväxthastighet. Cytologi Cellprov, analys av enstaka celler. Cytostatika Läkemedel som ges som tablett eller direkt i blodbanan. Cytostatika slår ospecifikt mot alla celler i kroppen som delar sig snabbt, inte bara cancerceller utan även exempelvis hårsäckar och röda blodkroppar. Kallas också cellgifter. Till dig som fått besked om spridd bröstcancer 33

36 A TILL Ö Cytostatikaterapi Se cytostatika. Cysta En vätskefylld blåsa som kan uppkomma i många av kroppens organ. Dottertumör Se metastas. D Duktala carcinom Tumörer som uppstår i mjölkgångarna. Duktala carcinom står för 90 procent av alla av bröstcancerfall. E Endokrin behandling Se hormonell behandling. ER Östrogenreceptor (Estrogen Receptor). ER+ innebär att tumören är hormonpositiv och behandlingsbar med antihormoner som hämmar tumörens tillväxt. Evidens Vetenskapliga belägg, dokumenterade i enlighet med de vetenskapliga metoder som är vedertagna inom kunskapsfältet. F Fatigue Medicinsk term för enorm trötthet eller utmattning som drabbar många cancerpatienter. FEC Vanlig kombination av cytostatika; Fluorouracil (5-FU), epirubicin och cyklofosfamid. Fibroadenom Godartad knöl. En beteckning på ett ofarligt tillstånd där man har en eller flera bindvävsknutor i brösten. Detta kan förekomma i ena eller båda brösten och är vanligast hos kvinnor i övre tonåren och upp till trettio års ålder. G Galaktografi Röntgenundersökning av bröstkörtelns mjölkgångar efter insprutning av kontrastmedel. Grad Gradering av cancerns aggressivitet där I är minst och III är mest aggressiv. H HER2 HER2 (human epidermal growth factor receptor 2) är ett protein som reglerar hur celler växer och delar sig. HER2-positiv bröstcancer Vid HER2-positiv bröstcancer finns onormalt många HER2-proteiner på cellerna, vilket leder till en okontrollerad och snabb tillväxt och delning. HER2-positiv bröstcancer behandlas med särskilda läkemedel. Hormonpositiv bröstcancer Ungefär åtta av tio kvinnor som får bröstcancer, insjuknar i hormonpositiv bröstcancer. De har tumörer vars tillväxt är beroende av kvinnligt könshormon östrogen och/eller progesteron. Hormonpositiv bröstcancer kallas också hormonkänslig bröstcancer, hormonreceptorpositiv bröstcancer och östrogenreceptorpositiv bröstcancer. En liten andel kvinnor har tumörer som är både hormonpositiva och HER2- positiva. 34 Till dig som fått besked om spridd bröstcancer

37 A TILL Ö Hormonell behandling Behandling som endast fungerar på tumörer som är känsliga för hormoner. Används som tilläggsbehandling efter kirurgi för att förhindra återfall. Behandlingen ska pågå i minst fem år, vilket visat sig minska risken för återfall dramatiskt. Hormonell behandling ges även till kvinnor med spridd hormonpositiv bröstcancer för att bromsa sjukdomsförloppet. Se även Antihormoner. Immunterapi Ett sätt att förmå kroppens immunförsvar att angripa cancerceller. Inflammatorisk bröstcancer (IBC) En allvarlig och aggressiv form av bröstcancer som kännetecknas av en inflammation i bröstet med symtom som rodnad, ömhet och svullnad. Färre än fem procent av alla bröstcancerfall är av denna typ. I Invasiv cancer Kallas vanligen enbart cancer. Har förmåga att växa direkt över på annan vävnad och att sprida sig till andra organ. Jämför med cancer in situ. In situ Förstadium till cancer. Kemoterapi Se cytostatika. Kirurgi Operation. K Klinisk mammografi En mer genomgripande form av mammografi som fås genom remiss. Till skillnad från hälsokontrollsmammografi genomförs fler avbildningar som ibland kompletteras med ultraljud. Klinisk studie Forskning där patienter deltar som syftar till att utveckla effektivare behandlingsmetoder, bland annat operationsteknik och läkemedel. Klinisk undersökning Innebär att läkaren noggrant undersöker kroppen. Vid bröstsjukdom är läkaren särskilt noggrann med att inspektera och känna igenom, palpera, brösten och lymfkörtlarna i armhålorna och på halsen. Kontaktsjuksköterska Alla patienter med bröstcancer har rätt till en namngiven kontaktsjuksköterska som blir den huvudsakliga kontaktpersonen i vården. Kontaktsjuksköterskan ska informera om kommande steg i behandlingen och bevaka alla tider för exempelvis remisser, provsvar och läkarbesök. Kontaktsjuksköterskan ska också se till att patienten får en skriftlig behandlingsplan även om det är läkaren som upprättar behandlingsplanen. Syftet är att säkerställa att den som har bröstcancer blir delaktig och får inflytande över vården. Kontaktsjuksköterskan ger vägledning kring rehabilitering eller psykosocialt stöd. Det kan handla om allt från samtalsstöd, sjukgymnastik, stresshantering och yoga till praktiskt stöd med hjälpmedel eller färdtjänst. Till dig som fått besked om spridd bröstcancer 35

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

ABC-bok om bröstcancer. Ett rosa lexikon

ABC-bok om bröstcancer. Ett rosa lexikon ABC-bok om bröstcancer Ett rosa lexikon Det här är vårt rosa lexikon! Ett cancerbesked vänder upp och ner på livet. Det är mycket som är nytt, och det kan vara svårt att ta till sig all den information

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

Du ska få cytostatika

Du ska få cytostatika Du ska få cytostatika FÖRE BEHANDLINGEN Du ska få cytostatika Du ska få cytostatika. Cytostatika är medicin mot cancer. FÖRE BEHANDLINGEN När det är din tur När ditt namn ropas upp är det din tur att få

Läs mer

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi Vem blir illamående? Illamående och kräkningar är vanliga biverkningar vid behandling av cancersjukdom, men kan också

Läs mer

Om bröstcancer. Varför uppstår bröstcancer? MIN DIAGNOS

Om bröstcancer. Varför uppstår bröstcancer? MIN DIAGNOS Om bröstcancer Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor med drygt 9 000 diagnoser per år i Sverige. Risken för att insjukna i bröstcancer ökar med stigande ålder. Män kan också få bröstcancer,

Läs mer

Om bröstcancer. Varför uppstår bröstcancer? MIN DIAGNOS

Om bröstcancer. Varför uppstår bröstcancer? MIN DIAGNOS Om bröstcancer Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor med drygt 9 000 diagnoser per år i Sverige. Risken för att insjukna i bröstcancer ökar med stigande ålder. Män kan också få bröstcancer,

Läs mer

TILL DIG MED HUDMELANOM

TILL DIG MED HUDMELANOM TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Patientföreningar och stödorganisationer

Patientföreningar och stödorganisationer Patientföreningar och stödorganisationer Bröstcancerföreningen Amazona i Stockholm Bröstcancerföreningen Amazona finns för att ge stöd och information. Du väljer själv om du vill ha stödjande enskilda

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder

Läs mer

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen. Cancerrehabilitering Syftet med cancerrehabilitering är att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Målet är att du ska fungera och

Läs mer

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER Janssen-Cilag AB Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER I samband med cancerbehandling kan blodbrist orsaka svår trötthet Trötthet är ett vanligt problem i samband med tumörsjukdom.

Läs mer

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.

Läs mer

Min vårdplan Bröstcancer

Min vårdplan Bröstcancer Min vårdplan Bröstcancer Till dig som fått diagnosen bröstcancer och skall behandlas med antihormonell behandling Att drabbas av bröstcancer väcker i sig oro hos de flesta, men det finns en väg ut ur detta.

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Anna Kagelind Kurator Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 2019-05-13 Presentationens upplägg Kurators del i

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Information om förvärvad hjärnskada

Information om förvärvad hjärnskada Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar

Läs mer

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen. Cancerrehabilitering Syftet med cancerrehabilitering är att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Målet är att du ska fungera och

Läs mer

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro

KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro Bild: Hannele Salonen-Kvarnström Är du orolig? Har du ett inbokat läkarbesök, provtagning eller undersökning? Får det dig att känna dig illa till mods?

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Att vara närstående eller anhörig När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

God Jul. Gott Nytt År

God Jul. Gott Nytt År Vi i styrelsen önskar alla medlemmar i BCF Viktoria i Kronobergs län God Jul och Gott Nytt År Ordförande Brita Warnander-Hult, tel. 0470-86491, e-mail: brita.warnander-hult@lansstyrelsen.se Vice ordförande

Läs mer

P A T I E N T D A G B O K M P N

P A T I E N T D A G B O K M P N PATIENTDAGBOK MPN KÄNN IGEN DINA SYMTOM MPN-dagboken har tagits fram av Novartis i samarbete med Blodcancerförbundet. Syftet med dagboken är att visa vikten av att beskriva sina symtom tydligt och därigenom

Läs mer

Stödpersonverksamhet BCF Amazona

Stödpersonverksamhet BCF Amazona Bröstcancerföreningen Amazona Telefon: 08-32 55 90 Frejgatan 56 113 26 STOCKHOLM E-post: info@amazona.se Stödpersonverksamhet BCF Amazona Till dig som är intresserad av att utbilda dig till stödperson

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Broschyren är framtagen av Patient- och närståenderådet vid Regionalt cancercentrum väst. Den riktar sig till Dig som arbetar i, eller är beslutsfattare inom hälso- och sjukvården i Sverige. Läs mer om

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Den här vårdplanen gäller för: En vårdplan är en skriftlig information om din sjukdom och den behandling du får. Den är ett komplement till muntlig

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid

Läs mer

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 1,5 timmar och ges var tredje vecka. Behandlingen ges som dropp.

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 1,5 timmar och ges var tredje vecka. Behandlingen ges som dropp. EC 60/75 Vad är EC? Cytostatika, även kallat cellgifter avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen. Även friska,

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

Frågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone)

Frågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone) Frågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans vävnader. Prostatacancer är ofta en långsamt växande cancer

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid livmoderhalscancer

Till dig som patient. Inför operation vid livmoderhalscancer Till dig som patient Inför operation vid livmoderhalscancer Med ett cancerbesked kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder har vi samlat lite information och svar på de vanligaste

Läs mer

Omvårdnad vid lungcancer

Omvårdnad vid lungcancer Omvårdnad vid lungcancer ING-MARIE NILSSON, OKTOBER 2015 Dagens agenda Något om hur vi jobbar Flera behandlingsmetoder: - Cytostatika - Tyrosinkinashämmare - Immunoterapi Symtomkontroll Venösa infarter

Läs mer

De hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid!

De hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid! De hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid! Månadens inspirationsprofil heter Rebecka och är en stark och livsglad ung mamma som i många år kämpat med en svårhanterlig

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010

Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010 Roche AB Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom Bröstcancer och övriga cancerformer Juni 1 Bakgrund och syfte Roche har tillsammans med BRO genomfört en undersökning bland personer som har

Läs mer

VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst

VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst VÄGLEDNING Checklista demens Hemtjänst Känns mycket tryggare och bättre. Vi lär oss nya saker om personen. Alla blir mer delaktiga. Kvalitetslyftande för alla. Bättre struktur. Det är några erfarenheter

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den. ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) REGIMEN

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) REGIMEN Patientinformation Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) WWW.BMS.SE REGIMEN Inledning Före behandling med OPDIVO i kombination med YERVOY TM Det här är

Läs mer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Om läkemedel. vid depression STEG 1 Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad livmoderkroppscancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad livmoderkroppscancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad livmoderkroppscancer Med ett cancerbesked kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder har vi samlat lite information

Läs mer

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29

Läs mer

1.1 Ange tre möjliga differentialdiagnoser förutom bröstcancer. (1,5p)

1.1 Ange tre möjliga differentialdiagnoser förutom bröstcancer. (1,5p) Du arbetar som underläkarvikarie på kirurgkliniken i Y-köping. Du träffar en 63-årig kvinna på mottagningen som känt en knöl i vänster bröst sedan ett par veckor. Hon är frisk i övrigt och tar inga mediciner.

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna

Läs mer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket

Läs mer

EN LITEN BOK OM LUNGCANCER

EN LITEN BOK OM LUNGCANCER EN LITEN BOK OM LUNGCANCER Faktagranskad av professor Roger Henriksson, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. Text och projektledning: Mix Public Relations Grafisk formgivning och produktion: Narva Tryck:

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab)

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) Patientinformation Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) www.bms.se Inledning Före behandling med OPDIVO Det här är en broschyr avsedd som vägledning för dig som behandlas med OPDIVO. Här får du

Läs mer

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Den här broschyren har du fått via din behandlande läkare. Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept)

Den här broschyren har du fått via din behandlande läkare. Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept) Den här broschyren har du fått via din behandlande läkare. Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept) Innehållsförteckning Om ORENCIA 3 Din behandling 7 Användbara delar

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI kraft att leva PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI Till patienten Din doktor har ordinerat Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna information förklarar vad anemi är

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

När det gör ont innehåll

När det gör ont innehåll När det gör ont När det gör ont innehåll Varför gör det ont? Hur kan man beskriva sin smärta? Hur behandlas smärta? Läkemedelsbehandling Andra behandlingsmetoder Vad är smärta? En förnimmelse av något

Läs mer