Vägledning Maskinsäkerhet vid entreprenader/ leveranser

Transkript

1 Appendix B Vägledning Maskinsäkerhet vid entreprenader/ leveranser Elstandard Appendix B, utgåva 1 1

2 Elstandard Appendix B, utgåva 1 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Lagar och direktiv Inledning Bakgrund Produktansvar och produktdirektiv Maskin/delmaskin Definition Maskin (IIA) Definition Delvis fullbordar maskin (IIB) Teknisk Akt enligt bilaga 7 i AFS 2008:3 (Maskindirektivet) Teknisktillverkningsdokumentation Direktiv Användardirektiv 2009/104/EC Svenska föreskrifter för elektriska utrustningar Harmoniserade standarder Allmänt: Mekanik El & Automation C-standarder Riskanalys Riskbedömning omfattar följande Fastställande av maskinens omfattning Status rapport Riskidentifiering Riskbedömning Metodbeskrivning Riskreducerande åtgärder Metodbeskrivning FMEA Huvudsakliga syften med en FMEA Maskinens risker EN ISO Riskidentifiering Riskreducering, 5-punkts metoden Motiv för att utföra riskanalys Integrerade tillverkningssystem IMS SS EN ISO Anläggningens (IMS) zonindelning IMS och CE-märkning Termer och definitioner - SS EN ISO Säkerhetskretsar enligt SS EN ISO Termer och definitioner - SS EN ISO Utvärdering av prestandanivå PL Kategorier B,1,2,3, och Exempel på Säkerhetssystem principfunktion Manualer enligt kraven i Maskindirektivet (AFS 2008:3) Risker till följd av skydd Elstandard Appendix B, utgåva 1 3

4 6.2 Installation Borttagning av skydd Tillsyn och underhåll Goda exempel Upphandling Checklistor Elstandard Appendix B, utgåva 1 4

5 1 LAGAR OCH DIREKTIV 1.1 Inledning Det här dokumentet är en guidelines, som beskriver för konstruktörer, inköpare, projektledare m.fl. vid upphandlingar, hantering av ombyggnader och konstruktion av egna och upphandlade maskiner och maskinlinjer. Den här guiden är dynamisk vilket innebär att lagar och standarder skall uppdateras med tiden. Dessa standarder och föreskrifter som finns skrivna i guiden är det som är aktuellt idag, men skall uppdateras i framtiden. De flesta verksamheter använder maskiner, verktyg och annan utrustning på sina arbetsplatser, exempelvis inom tillverkningsindustri, handel och logistik, inom byggsektorn och den offentliga sektorn. I takt med att tekniken utvecklas ändras även lagar och regler. Tillverkarna måste hålla sig uppdaterade om gällande lagar och standarder inom sitt område. Arbetsgivare är skyldiga att hålla maskiner/maskinlinjer, verktyg och annan utrustning säker under dess hela livstid. Samtidigt blir maskinerna alltmer komplexa vilket i många fall kräver experthjälp. För att introducera en maskin på marknaden och använda den måste den uppfylla alla gällande krav (t.ex. maskindirektivet 2006/42/EG). 1.2 Bakgrund Produktansvar och produktdirektiv För att få leverera produkter/maskiner, elektrisk/elektronisk utrustning, trycksatta anordningar samt utrustning avsedd att användas i explosiv miljö etc. inom EU/ESS måste de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i EU:s produktdirektiv och produktansvarsdirektiv 85/374/EEG uppfyllas. Det åligger entreprenören/tillverkaren eller leverantören att säkerställa att de levererade produkterna uppfyller kraven enligt EU:s produktdirektiv och produktansvarsdirektiv 85/374/EEG, även om produkten är avsedd att byggas in i en annan produkt (anläggning/maskin/utrustning o.s.v.) En produkt som har tillverkats i enlighet med en harmoniserad standard skall antas uppfylla de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som omfattas av den tillämpliga harmoniserade standarden exempelvis i enlighet med artikel 7 i maskindirektivet AFS 2008:3 (2006/42/EG). Entreprenören/tillverkarens eller leverantörens fullgörande av ovanstående är en förutsättning för att VA SYD skall kunna uppfylla de myndighetskrav som finns för att anläggningen/maskinen/ utrustningen skall kunna tas i drift. 1.3 Maskin/delmaskin Bilaga IIA Komplett maskin, klar att ta i drift och skall CE märkas om man följer bilaga 7A. Bilaga IIB Delmaskin, kan ej fungera självständigt, får ej tas i drift/bruk om inte den som har satt ihop produkten/maskinen gjort en riskanalys på helheten, IIB har inget CE märke enligt bilaga 7B. Se 1.4 Teknisk Akt enligt bilaga 7 i AFS 2008:3 (Maskindirektivet) Definition Maskin (IIA) Maskin: Elstandard Appendix B, utgåva 1 5

6 En sammansatt enhet som är utrustad med eller avsedd att utrustas med ett drivsystem. som består av inbördes förbundna delar eller komponenter, varav minst en rörlig, som är sammansatta för ett särskilt ändamål. Som för ett gemensamt syfte ställs upp så att de fungerar som en enhet. Direkt drivkraft från människor eller djur är inte tillämpningsbart i maskindirektivet. Undantag: Om man skall höja eller sänka laster ex. domkraft som skall CE märkas Definition Delvis fullbordar maskin (IIB) Delvis fullbordar maskin: En sammansatt enhet som nästan utgör en maskin men, som inte ensam kan användas för något särskilt ändamål. Är endast avsedd att byggas in eller monteras ihop med andra maskiner eller annan utrustning, så att de bildar en maskin som maskindirektivet är tillämpligt på. 1.4 Teknisk Akt enligt bilaga 7 i AFS 2008:3 (Maskindirektivet) Den tekniska akten är den dokumentation som krävs för att CE-märkning skall kunna genomföras av entreprenören/tillverkaren eller leverantören av produkten. Enlighet med tillämpliga produktdirektiv, harmoniserade standarder och tillämpliga nationella föreskrifter skall en entreprenör/tillverkare alltid kunna uppvisa eller överlämna en Teknisk Akt till VA SYD. Dokumentationen för CE-märkning skall bestå av teknisk tillverkningsdokumentation, instruktioner för användning, samt försäkran om överensstämmelse (bilaga IIA) eller, i förekommande fall, försäkran för inbyggnad av en delvis fullbordad maskin (bilaga IIB) tillsammans med monteringsanvisningar. Exempel på dokumentation Sammanställning ritning Riskanalyser Schema på nödstopps kretsar Ritningar på skydd Manualer Deklarationer IIA eller IIB m.m. Vid leverans av elektrisk utrustning se kraven på teknisk tillverkningsdokumentation i respektive direktiv (för LVD (2006/95/EG) bilaga IV; för EMC-direktivet (2004/108/EG) bilaga IV). OBS! Ovanstående direktiv är obligatoriska inom EU/EES och måste uppfyllas d.v.s. entreprenören/tillverkaren är skyldig att upprätta en teknisk akt Teknisktillverkningsdokumentation Den tekniska tillverkningsdokumentationen skall visa att maskinen överensstämmer med kraven i direktiv 2006/42/EG. Maskinens konstruktion, tillverkning och funktionssätt skall anges. Skall sammanställas på ett eller flera av de officiella språken inom ESS, utom maskinens bruksanvisning. Elstandard Appendix B, utgåva 1 6

7 1.5 Direktiv De vanligaste produktdirektiven - Maskindirektivet: 2006/42/EC -EMC-direktivet: 2004/108/EG -Lågspänningsdirektivet (LVD): 2006/95/EG -Tryckkärlsdirektivet (PED): 97/23/EG -ATEX - direktivet: 94/9/EG -Byggproduktdirektivet 305/ Användardirektiv 2009/104/EC Rådets direktiv 2009/104/EG av den 16 september 2009 om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av arbetsutrustning i arbetet. Entreprenören/tillverkaren skall upprätta en hälso- och säkerhetsplan tillsammans med VA SYD och beskriva hur den är avsedd att användas. Elstandard Appendix B, utgåva 1 7

8 1.7 Svenska föreskrifter för elektriska utrustningar - ELSÄK-FS 2006:1 - ELSÄK-FS 2013:1 - ELSÄK-FS 2008:1 - ELSÄK-FS 2010:1 - ELSÄK-FS 2008:2 - ELSÄK-FS 2010:2 - ELSÄK-FS 2008:3 - ELSÄK-FS 2010:3 - Elinstallatörsförordning (1990:806) - Starkströmsförordning (SFS 2009:22) Elstandard Appendix B, utgåva 1 8

9 2. HARMONISERADE STANDARDER 2.1 Allmänt: SS-EN ISO 12100:2010 Maskinsäkerhet - Allmänna konstruktionsprinciper - Riskbedömning och riskreducering. SS-EN ISO Maskinsäkerhet - Integrerade tillverkningssystem - Grundläggande krav. 2.2 Mekanik SS EN ISO :2001 Maskinsäkerhet - Fasta konstruktioner för tillträde till maskiner - Del 1: Val av fasta konstruktioner för tillträde mellan två nivåer - Tillägg 1 (ISO :2 001/Amd 1:2010) SS-EN ISO :2001 Maskinsäkerhet - Fasta konstruktioner för tillträde till maskiner - Del 2: Arbetsplattformar och gångbryggor - Tillägg 1 (ISO :2001/Amd 1:2010) SS-EN ISO :2001 Maskinsäkerhet - Fasta konstruktioner för tillträde till maskiner - Del 3: Trappor, trappstegar och skyddsräcken - Tillägg 1 (ISO :2001/Amd 1:2010) SS EN ISO :2004 Maskinsäkerhet - Fasta konstruktioner för tillträde till maskiner - Del 4: Fasta stegar - Tillägg 1 (ISO :2004/Amd 1:2010) SS-EN :2009+A1:2011 Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner - Del 1: Bedömning av bärverksdelars överensstämmelse med ställda krav SS-EN :2008+A1:2011 Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner - Del 2: Stålkonstruktioner. 2.3 El & Automation SS-EN ISO 13850:2008 Maskinsäkerhet - Nödstoppsutrustning - Konstruktionsprinciper (ISO 13850:2006) SS-EN A 1 Maskinsäkerhet - Maskiners elutrustning - Del 1. SS-EN ISO Maskinsäkerhet - Styrsystem - Säkerhetsrelaterade delar i styrsystem - Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper (ISO :2006/Cor 1:2009) ISO : 2012 Maskinsäkerhet - Styrsystem - Säkerhetsrelaterade delar i styrsystem - Del 2: Validering SS-EN ISO 13855:2010 Maskinsäkerhet - Placering av tekniska skydd beroende på kroppsdelars hastigheter (ISO 13855:2010) 2.4 C-standarder SS-EN 618+A1:2010 Transportörer och transportsystem Säkerhets- och EMC-krav på utrustning för mekanisk hantering av bulkmaterial med undantag för brandtransportörer. Elstandard Appendix B, utgåva 1 9

10 SS-EN 619+A1:2010 Transportörer och transportsystem Säkerhets- och EMC-krav för utrustning för mekanisk hantering av enhetslaster SS-EN 620+A1:2010 Transportörer och transportsystem Säkerhets- och EMC-krav för fasta transportörband för lösa massor. Elstandard Appendix B, utgåva 1 10

11 3 RISKANALYS Fastställande av maskinens omfattning Status rapport Riskidentifiering Riskbedömning Metodbeskrivning Riskreducerade åtgärder 3.2 Metodbeskrivning FMEA Declarations 3.1 Riskbedömning omfattar följande Fastställande av maskinens omfattning Status rapport Entreprenören/Leverantören svarar för genomförande och ifyllande av statusrapport i direktivet. För detta ändamål krävs att involverade Entreprenörer/Leverantörer tillhandahåller den dokumentation som behövs för att upprätta en teknisk akt enligt bilaga 7, se 1.4 Teknisk Akt enligt bilaga 7 i AFS 2008:3 (Maskindirektivet) Riskidentifiering Arbetsuppgiften innebär att tillsammans med sakkunniga i riskanalysgruppen utföra riskanalyserna som leder fram till certifieringsprocessen. Genomförandet av riskanalyserna förutsätter att Entreprenören/Leverantören bistår med tekniskt sakkunnig personal såsom operatörer, konstruktörer och montageledare. I riskanalysarbetet kommer ett flertal standarder att tillämpas, Ex. SS-EN 11161, SS-EN ISO 13857, SS-EN ISO m.fl Riskbedömning Metodbeskrivning Syftet med analysen är att utifrån den införda riskkällan i riskidentifieringen påvisa risksituationer och effekter eller skador som kan uppstå på person samt att notera möjliga åtgärder för att förebygga eller Elstandard Appendix B, utgåva 1 11

12 begränsa deras effekter. Inventera, uppdatera och genomföra riskbedömning enligt SS EN ISO 12100:2010 Principer för riskbedömning. VA SYD tillämpar en FMEA (feleffektsanalys) Riskreducerande åtgärder Genomförande av riskreducering innebär att de från riskbedömningen rekommenderade åtgärderna behandlas och beslut fattas om åtgärder för att utrustningen skall uppfylla de myndighetskrav som finns. Riskreducerande åtgärder kan vara att konstruera bort risken, bygga skyddskoncept, pictogram i manualen eller på maskinen 3.2 Metodbeskrivning FMEA FMEA (Failure Mode and Effect Analysis, feluppkomst och effektanalys.) FMEA kan användas vid flera olika tillfällen vid framtagning av en produkt/tjänst. Konstruktions - FMEA genomförs vid olika tillfällen under konstruktions och utvecklingsarbetet. I denna analyserar man, i detalj, ingående komponenter/delar, deras möjliga (potentiella) fel, effekterna av dessa samt felorsakerna. Process - FMEA genomförs efter utförd produktkritik samt efter det att ett teoretiskt produktionsflöde tagits fram. Den syftar till att i detalj analysera processens delsteg för att identifiera kritiska processteg. Detta allt från ankomst till färdig produkt/tjänst samt leverans. System - FMEA genomförs under tidiga faser i konstruktionsarbetet. Syftet är att gå igenom de övergripande kraven på produkten och konsekvenserna om produkten inte uppfyller kraven Huvudsakliga syften med en FMEA - Identifiera och värdera fel risker hos produkten/ i processen - Ge underlag för eventuellt nödvändiga förbättringar av produkten eller processen och Initiera förebyggande åtgärder. - Identifiera områden där särskilda insatser avseende kvalitetsstyrning och kontroll kan krävas. - Ge underlag för planering av förebyggande och avhjälpande underhåll - Säkerställa specifikationsenligt utförande i varje led, dvs. RÄTT KVALITET i alla led av Processen för att därigenom öka produktiviteten och därmed lönsamheten. 3.3 Maskinens risker För att ge stöd åt vad som skall ingå i en riskbedömning finns standarden EN ISO en anger inte vilken metod som måste användas utan det är entreprenörens/tillverkarens ansvar att använda en passande metod. Elstandard Appendix B, utgåva 1 12

13 3.4 EN ISO För att kunna avgöra hur farlig en maskin är måste en riskbedömning göras. Riskbedömning börjar med fastställandet av maskinens olika delar, egenskaper och mekanismer eller funktioner baserade på dess konstruktion och funktion i en integrerad process. Tillhörande användare, miljö och produkter, skall identifieras. Aspekter som beaktas är: Användning och begränsningar - omfattar den avsedda användningen och rimligen förutsebar felaktig användning. - Olika operations faser (t.ex. normal drift, laddning, service) - Användaren (t.ex. kön, ålder, höger/vänster hand) - Nivå på utbildning och erfarenhet för personer som kommer i kontakt med maskinen (t.ex. operatör, underhåll, besökare) b) Utrymme - Maskinens utbredning och räckvidd - Utrymmeskrav för operatörer och underhållspersonal under drift och underhåll c) Tid - Maskinens livscykel (t.ex. transport, montering, installation, idrifttagning, drift, urdrifttagning, nedmontering, destruering) - Maskinens livslängd (t.ex. slitage på verktyg) - Serviceintervall d) Miljö - Inne/ute, temperatur, väta, solljus - Hur ren den behöver hållas Riskidentifiering Om det krävs riskreducering skall lämpliga skyddsåtgärder väljas och tillämpas och förfarandet upprepas. Som en del av denna process skall konstruktören kontrollera om det tillkommer ytterligare riskkällor eller om andra risker ökar när nya skyddsåtgärder vidtas. Efter fastställande av maskinens gränser är det väsentliga steget i en riskbedömning av en maskin systematisk identifiering av rimligen förutsebara faror (permanenta risker och de som kan verkar oväntat), farliga situationer och/eller riskfyllda händelser under alla faser av maskinens livslängd Riskreducering, 5-punkts metoden 1. Konstruera bort risken. 2. Flytta arbetet ur riskområdet. 3. Använd skydd/skyddsanordningar. 4. Utforma säkert arbetssätt i riskområdet/utbilda/informera. 5. Varna med skyltar, ljus, ljud etc. Elstandard Appendix B, utgåva 1 13

14 3.4.3 Motiv för att utföra riskanalys Ger ett systematiskt sätt att arbeta, risken att missa något väsentligt minskar - man frestas inte lika lätt att ta till snabba och ofta dåliga kompromisslösningar - risker samt åtgärder blir ordentligt dokumenterade (även krav i direktiven) - kan innebära att man gör grundläggande förändringar som gynnar både produktion och säkerhet - kan innebära att man måste utreda och åtgärda driftstörningar vilket både produktion och säkerhet tjänar på - Olyckor förebyggs! Elstandard Appendix B, utgåva 1 14

15 4 INTEGRERADE TILLVERKNINGSSYSTEM IMS SS EN ISO Om entreprenören/tillverkaren levererar två eller flera maskiner sammankopplade som arbetar tillsammans som en enhet skall entreprenören/tillverkaren följa SS EN ISO Den anger krav och rekommendationer för sådana IMS-system gällande säker konstruktion och tillverkning samt vilken teknisk information för användning som skall medfölja. Denna standard omfattar inte säkerhetsaspekter för enskilda maskiner. Det är viktigt att varje maskin uppfyller den europeiska lagstiftningen och de harmoniserade standarder som är tillämpliga för den enskilda maskinen. IMS skall vara konstruerat för att underlätta manuella ingrepp, inkluderande underhåll. Vid vissa manuella ingrepp kan det vara opraktiskt att stoppa hela anläggningen, och i sådana fall skall anläggningen delas upp i zoner där operatörerna kan utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt. 4.1 Anläggningens (IMS) zonindelning Integratören skall fastställa de förutsebara uppgifterna för de olika multipla IMS-konfigurationerna och de tillhörande kraven på placering. Sedan skall en riskbedömning av IMS göras för att täcka risksituationerna. Detta görs t.ex. genom ändring av maskinens användning. Till slut görs en riskreducering där integratören skall reducera riskerna t.ex. genom konstruktionskrav och fastställande av arbetszon(er). Elstandard Appendix B, utgåva 1 15

16 4.1.1 IMS och CE-märkning CE CE CE CE Maskinlinjen är ny och följer maskindirektivet AFS2008:3. Maskinlinjen går att CE-märka. Se 4.1 Anläggningens (IMS) zonindelning. CE CE Maskinlinjen består av maskiner som är äldre än 10 år och som följer det gamla maskindirektivet AFS 2006:4. Det går INTE att CE-märka maskinlinjen. Skall följa IMS, SS-EN 11161:2007 Se 4.1 Anläggningens (IMS) zonindelning. 4.2 Termer och definitioner - SS EN ISO IMS (Integrated Manufacturing System) Integrerade tillverkningssystem. Grupp av maskiner som arbetar tillsammans på ett samordnat sätt och som är sammanlänkat av ett materialhanteringssystem. Integratör I normala fall är integratören en ansvarig aktör som konstruerar, tillhandahåller, tillverkar och monterar integrerade tillverkningssystem och är ansvarig för säkerhetsstrategin. Övervakat område Avgränsad skyddszon som övervakas av elektriskt avkännande skyddsanordning/ar. Nödstopp Funktion som är avsedd att styra eller minska befintliga risker för personer, skada på maskin eller pågående arbete och initieras av en enstaka mänsklig handling. - Alla nödstopps anordningar på IMS skall ha samma styrningsräckvidd eller tydligt identifierade styrningsräckvidder. - Alla nödstopps anordningar för en arbetszon skall ha samma styrningsräckvidd som också kan bestå av flera zoner. Styrningsräckvidd Bestämd del i IMS som styr en speciell enhet. Arbetszon Varje förutbestämt område inom och/eller runt delar av IMS där en operatör kan utföra arbete. Elstandard Appendix B, utgåva 1 16

17 5 SÄKERHETSKRETSAR ENLIGT SS EN ISO EN ISO omfattar styrsystem av alla energislag d.v.s. elektriska, elektroniska eller programmerbara styrningar såväl som hydrauliska, elektromekaniska, pneumatiska eller mekaniska styrkomponenter. EN ISO ger säkerhetskrav och vägledning om konstruktionsprinciper och integration av säkerhetsrelaterade delar i styrsystem (SRP/CS), inklusive konstruktion av programvara. I EN ISO betecknar man säkerhetsnivåerna med PL (Performance Level) klass a till e där e är högsta nivån. Den innehåller även fler kvantitativa metoder för att bestämma lämplig feltålighetskategori. Kvantitativa krav på säkerhetsrelaterade delar av styrsystemet (beräkningar). Varje skyddsfunktion skall tilldelas en PL Krav på mjukvara, både inbyggd (embedded) programvara och applikationsprogramvara (med hänvisningar till EN 61508) Harmoniserad mot maskindirektivet 5.1 Termer och definitioner - SS EN ISO SRP/CS (Safety related parts/control System) säkerhetsrelaterad del i styrsystem som svarar på säkerhetsrelaterade in-signaler och generar säkra ut-signaler. MTTFd (Mean Time To dangerous Failure) medeltid till farlig felfunktion. PL (Performance Level) PL är ett mått på tillförlitligheten för en skyddsfunktion. PL delas in i 5 nivåer (a-e). PL e ger högst tillförlitlighet och motsvarar det som krävs vid högsta risknivå. PLr (Required performance level) erforderlig prestandanivå. DC (Diagnostic Coverage) feldetekteringsförmåga är ett mått på den feldiagnostiska effektiviteten. CCF (Common Cause Failure) fel av samma orsak är när felfunktioner inträffar hos olika enheter till följd av en enda händelse och de inte är konsekvenser av varandra. B10d - Antal cykler tills 10 % av komponenterna får farliga fel (för pneumatiska och elektromekaniska komponenter) PFHd (Probability of Dangerous Failure per Hour) Genomsnittlig sannolikhet för farligt fel per timma. Elstandard Appendix B, utgåva 1 17

18 5.2 Utvärdering av prestandanivå PL Konstruktionsprocessen för tillämpning av SS-EN ISO Konstruktionsprocessens olika steg. Den börjar med att identifiera och inventera nödvändiga skyddsfunktioner (t.ex. start-, stopp- och återställningsfunktioner) och att bestämma dess egenskaper (t.ex. startkriterier, reaktionstid, cykeltid och larm) som den aktuella tillämpningen kräver Elstandard Appendix B, utgåva 1 18

19 1 Konkretisera skyddsfunktionerna (SF). Vad ingår i SF? 2 Specificera egenskaper för varje skyddsfunktion. Hur skall SF användas? klassnivå? Deaktiveringstid? Hur ofta används den? 3 För varje vald skyddsfunktion som skall utföras av en SRP/CS skall en erforderlig prestandanivå (PLr) fastställas och dokumenteras. Fastställandet av PLr är ett resultat av riskbedömningen. *(Se bild 1, sid 10) 4 Designa och implementera lösningen för skyddsfunktionen och identifiera SRP/CS. Därefter görs en utvärdering av prestandanivån PL. Nedan följer ett exempel på en typisk skyddsfunktion som visar en kombination av SRP/CS I (ingångar) L (bearbetning) O (utgångar) Ljusridå Nödstopp Kontaktmatta m.fl. Säkerhetsrelä Säkerhets-PLC m.fl. Kontaktorer Ventiler m.fl. 1. Utvärdera uppnådd PL 5 2. Kategori 2.1 MTTF 2.2 DC 2.3 CCF 3. Programvara och systematiska fel 1 För att beräkna PL behöver man veta följande: 2 Fastställa en struktur, vilken KAT används? (kategori) B Beräkna MTTFd-värdet för varje enskilda komponenter 2.2 Utvärdera DC Elstandard Appendix B, utgåva 1 19

20 Dessutom behöver man hantera: 2.3 Utvärdera CCF 3 - Konstruktion och programmering av mjukvara på ett systematiskt sätt, så man får fler kontrolltillfällen och på så sätt hittar de systematiska felen. 3 - säkerhetsrelaterad programvara (utvecklad och validerad enligt kraven) 6 PL hos de olika SRP/CS som är del av en skyddsfunktion skall beräknas och vara större än eller lika med denna skyddsfunktions erforderliga prestandanivå ( PLr). Om inte skyddsfunktionen når upp till den fastställda PLr, skall processen som beskrivs upprepas. 7 Validering och kontroll, har alla krav uppfyllts? 8 Analys av skyddsfunktioner *Bild 1 Prestanda nivå; S1, S2-F1,F2- P1,P2 PL a-e Specifikation av skyddsfunktioner Performance Level Prestanda nivå. Kvantifierad nivå som används för att ange förmågan hos säkerhetsrelaterade delar i styrsystem att utföra en skyddsfunktion under förutsebara förhållanden. Sannolikheten för farlig felfunktion per/h, klass a till e, där e är högsta nivån. Elstandard Appendix B, utgåva 1 20

21 5.3 Kategorier B,1,2,3, och 4 Strukturen för komponenten(erna) i subsystemet bedöms för att avgöra vilken kategori (B, 1-4) det motsvarar. För t ex kategori 4 får enstaka fel inte leda till förlust av skyddsfunktionen. För att uppnå kategori 4 med kontaktorer krävs att man har två kanaler d.v.s. två kontaktorer som var och en för sig kan bryta energin till maskinen. Normalt i VA SYDs verksamhet skall minst följande kategori enligt nedan följas beroende på vilka risker som finns i anläggningen. Kategori B och 1: Högsta tillåtna PL som kan uppnås är PL = c I (ingångar)) L (bearbetning) O (utgångar) Kategori 2 : En-kanaligt med övervakning (m). Övervakning mellan logiken och testanordningen (TE) via en testkanal. Högsta tillåtna PL som kan uppnås är PL = d. I (ingångar)) L (bearbetning) O (utgångar) m m TE OTE Elstandard Appendix B, utgåva 1 21

22 5.4 Exempel på Säkerhetssystem principfunktion RT6 Vital 2-kanalig brytning, Zon1 Vital 2-kanalig brytning, Zon2 2-kanalig brytning, Nödstopp Frekvensomformare med kat.3 ingång Grundprincip för varje enhet systemarkitektur PL = d (SS-EN ISO ) f.d. kategori 3 enligt EN Nödstopp, 2-kanaligt statisk Alla givare (Eden) dynamisk signal (se manual) All kraft bryts 2-kanaligt Varje inblandad elkopplare valideras Endast kontaktorer som elkopplare, ej relä! Nödstopp övervakar säkerhetszoner. Varje säkerhetszon är självständig utan influence från andra zoner! Nödstoppshantering (Nödstopp) Bryter direkt kraft matning till samtliga motorer Frekvensomformare: omformare skall vara säkerhetsklassade, kraften bryts direkt mha säkra ingången. (Enligt SS-EN stoppkategori 0). Återstart får tidigast ske 10 sek efter det att skyddet blivit återställt. Elstandard Appendix B, utgåva 1 22

23 Säkerhetszoner (Zon1 + Zon2) Bryter omedelbart kraft matning till specificerade funktioner exklusive nödstopp (Zon Nödstopp). (Enligt SS-EN stoppkategori 0). Bryter direkt zonspecificerade motorer, frekvensomformare på samma sätt som Nödstopp. Låsbart vred skall finnas för förbikoppling av Zon1 (rutiner för användning) Låsbart vred skall finnas för förbikoppling av Zon2 (rutiner för användning) Elstandard Appendix B, utgåva 1 23

24 6 MANUALER ENLIGT KRAVEN I MASKINDIREKTIVET (AFS 2008:3) Maskindirektivet AFS 2008:3 Kap (bruksanvisning), SS EN ISO 12100:2010 Kap 6.4 (bruksanvisning). Bruksanvisningen skall innehålla erforderlig information om skydd och deras funktion inklusive installation och underhåll. Om entreprenören/tillverkaren levererar två eller flera maskiner sammankopplade som arbetar tillsammans som en enhet skall entreprenören/tillverkaren följa SS EN ISO Den anger krav och rekommendationer för sådana IMS-system gällande säker konstruktion och tillverkning samt vilken teknisk information för användning som skall medfölja. Denna standard omfattar inte säkerhetsaspekter för enskilda maskiner. Det är viktigt att varje maskin uppfyller den europeiska lagstiftningen och de harmoniserade standarder som är tillämpliga för den enskilda maskinen. Med alla maskiner skall det följa med en bruksanvisning på svenska när den släpps ut på marknaden, tas i drift eller distribueras för första gången i Sverige. - Bruksanvisning i original : Skall vara avfattad på det eller de officiella språken i det EES-land där maskinen släpps ut på marknaden. - Översättning av bruksanvisning i original : Lämnas en översättning av bruksanvisningen skall bruksanvisning i original medfölja. Om det inte finns något original av bruksanvisningen på det officiella språket/språken i det land maskinen används i, skall en översättning till detta/dessa språk tillhandhållas av entreprenören/tillverkaren. Den skall vara märkt med Översättning av bruksanvisning i original. Det är viktigt att innehållet i bruksanvisningen inte bara omfattar den avsedda användningen av maskinen utan även beaktar rimligen förutsebar felaktig användning. 6.1 Risker till följd av skydd Information skall lämnas om skydden i sig innebär några risker, t.ex. om det är tillverkat av lättantändligt material. 6.2 Installation Instruktioner avseende korrekt installation av skydd och utrustning skall lämnas. 6.3 Borttagning av skydd Information som anger alla åtgärder som skall vidtas innan skydd kan tas bort på ett säkert sätt. Elstandard Appendix B, utgåva 1 24

25 6.4 Tillsyn och underhåll Om den tillsyn som skall genomföras vid underhåll Elstandard Appendix B, utgåva 1 25

26 7 GODA EXEMPEL Ex.1 Inkoppling PL-C nivå: Normalt i VA SYDs verksamhet skall minst följande PL-nivå enligt nedan följas beroende på vilka risker som finns i anläggningen. Om vi följer riskparametrarna ser vi att vi hamnar på en PL-c eller PL-d nivå, PL=C innebär att sannolikhetsmedelvärdet för farliga fel per timme ligger på 10-6 till <3x10-6 Alla säkerhetsrelaterade delar i styrsystemet skall ha lägst PL=C Elstandard Appendix B, utgåva 1 26

27 EX 2 Fasta skydd Ex 1. Detta räknas inte som ett fast skydd då fasta skydd skall vara fästade så att de inte kan öppnas eller avlägsnas utan verktyg. Fästanordningarna skall förbli kvar på skydden eller på maskinen när skydden demonteras. Dessa skydd går att öppna utan verktyg. Godkänd principlösning enligt direktivkrav, se även SS EN 953+A1:2009 Detta räknas inte som ett fast skydd, fasta skydd skall vara fästade så att de inte kan öppnas eller avlägsnas utan verktyg. Fästanordningarna skall förbli kvar på skydden eller på maskinen när skydden demonteras. Detta skydd har inte oförlorbara fästanordningar enligt AFS 2008:3 Kap Fasta skydd. Elstandard Appendix B, utgåva 1 27

28 EX 3 Kategorier: Kategori 4 För att uppnå kategori 4 med kontaktorer krävs att man har två kanaler d.v.s. två kontaktorer som var och en för sig kan bryta energin till maskinen. Kontaktorerna behöver övervakas genom att brytande kontakter kopplas till en testingång på t ex ett säkerhetsrelä. För att en sådan övervakning skall fungera krävs att kontaktorerna har tvångsbrytande kontakter. K1 Elstandard Appendix B, utgåva 1 28

29 8 UPPHANDLING Vid avtal med entreprenör/leverantör så är det viktigt att anpassa upphandlingen enligt följande faser: 1. Förstudie/Kravspecifikation 2. Förfrågningsunderlag 3. Anbud 4. Avtal/Kontrakt 5. Kontraktsgenomgång 6. Detalj projektering 7. Genomförande och uppföljning Elstandard Appendix B, utgåva 1 29

30 9 CHECKLISTOR Upphandling; Elstandard Appendix B, utgåva 1 30