Möte med nätverket ABM Kulturarv Tid & plats: Torsdagen den 15 september 2005 kl , Folkets Hus Marieberg

Transkript

1 ANTECKNINGAR Möte med nätverket ABM Kulturarv Tid & plats: Torsdagen den 15 september 2005 kl , Folkets Hus Marieberg 1. Jan Sahlén informerade om Folkets Hus-föreningen i Marieberg. Huset är numera viktig samlingspunkt för pensionärerna i området och i övrigt en mötesplats för fester och andra sammankomster. Föreningen har också ett förflutet som centrum för amatörteater med en rad kvalitativt högtstående uppsättningar under en följd av år. 2. Peder Andrén berättade om Köja-Mariebergs lokalhistoriska förening och föreningens projekt inom ramen för ISKA. Det rör sig om tre delprojekt: Köjaviken I Köjaviken 2 Konstnärsateljeer i Marieberg Arbetarbostäderna med ekonomibyggnader som är en del av Köjaviken 1 & 2 har idag status som Västernorrlands första kulturreservat. Projektet med konstnärsateljéer i torkhallarna har stött på problem sedan miljöundersökningar konstaterat förekomst av dioxin. Mer om kulturreservatet kan läsas på hemsidan: 3. Jan Sahlén och Roland Tiger informerade om de diskussioner som just nu förs inom Regional utveckling rörande ISKA och ABM Resurs som båda avslutas i sin nuvarande form vid årsskiftet. Förvaltningschefen har gett arbetsgruppen där Jan och Roland ingår att ta fram en gemensam plattform för ISKA och ABM Resurs med koppling till länsmuseet. Hittills har arbetsgruppen informerat varandra om respektive projekt och dess målsättningar och de beröringspunkter som finns dem emellan. Utfallet av arbetsgruppens arbete får avrapporteras vid kommande möte/-en. 4. Diskuterades arbetsformerna för de sammanslagna nätverken/arbetsgrupperna ABM-Y och Kulturarvsgruppen. Beslut att gå samman togs vid nätverkets förra möte. Roland T och Jan M hade till dagens möte uppdrag att lägga fram ett förslag till arbetsformer för den nya konstellationen. I diskussionen konstaterades att det finns en inneboende komplikation som gäller roller. ABM Kulturarv, som man enades om får vara nätverkets namn fortsättningsvis, är dels ett fritt nätverk och dels en arbetsgrupp under Kulturforum. Kontentan av diskussionen under denna punkt blev sammanfattningsvis: Deltagande Nätverket hålls öppet för alla intresserade och engagerade i frågorna Man kan gå in och ut ur nätverket Möt problemen när de uppkommer 1

2 Ta in resurspersoner när så är påkallat De regionala kulturarvsinstitutionerna bör se det som en del i sitt uppdrag att delta Arbetsformer Lägg vikt vid kommunikation och dialog inom nätverket Tydlighet i kallelser och underlag så envar kan ta ställning till eget deltagande vid separata mötestillfällen Arbetsgrupper kan utses inom nätverket Funktionen som sammankallande/ordförande Ansvaret för ordförandeskap samt kallelse och dokumentation av mötena roterar inom nätverket. Den som tar på sig ansvaret förutsätts ha administrativa resurser att klara dessa delar. Länsbiblioteket har haft ansvar som sammankallande/ordförande i nätverket i mer än två år och dessförinnan hade landsarkivet detta ansvar. Frågan bör enligt Roland T väckas om skifte på posten. Beslöts att frågan tas upp vid nätverkets nästa möte. Arbetsgruppsrollen Arbetsformerna inom Kulturforum bör tydliggöras vad gäller ärendehantering i kedjan arbetsgrupper-beredningsgrupp-beslutsgrupp Kulturforums mandat bör klargöras Kulturforum saknar idag egna resurser. Hur ska i Kulturforum i så fall finansieras? Dialog om ovanstående bör initieras, tycker nätverket. 5. Märta Molin rapporterade från projektet ABM Resurs. Projektet avslutas i sin nuvarande form till årsskiftet. Därefter är det än så länge osäkert om fortsatt resurstilldelning. Projektägarna kommer fortsättningsvis att avsätta 0,25 tjänst vardera för verksamheten. Saknas i dagsläget resurser för finansiering av samordningsfunktionen. Projektet håller också på att utvärderas av Sara Lindqvist, som deltog i dagens möte. Hon kommer framöver att kontakta företrädare för kommuner och institutioner för intervjuer september var de regionala ABM-verksamheterna inbjudna till Härnösand och deltog i konferensen Mellanrum 13/9 och diskuterade samverkansfrågor dag två. RAÄ deltog också liksom det nationella ABM-kontoret ABM Centrum. Man diskuterade bl. a olika inriktningar för samverkan. En inriktning kommer att vara kulturarvspedagogik där Jämtland inom sitt projekt med samverkan länsarkiv/föreningsarkiv/länsmuseum har målsättningen att bli ett centrum för nordisk kulturarvspedagogik. En annan inriktning är tillgängliggörande av institutionernas samlingar utifrån ett kartgränssnitt. GIS-tekniken t ex är känd och tillämpas idag bl. a av kommunernas byggnadsnämnder och tekniska nämnder. En konferens om kartan som gränssnitt för kulturarvsinformation kommer att arrangeras våren (Se också under punkt 5.) Ett utförligt referat från konferensen Mellanrum 13/9 finns på denna adress: Enklaste sättet att erhålla nyheter om länets ABM-samverkan är att hålla koll på hemsidan: 2

3 6. SVAR lämnar i dagarna tillsammans med Umeå Universitet in en projektansökan inom 6:e ramprogrammet. I projektet vill man lyfta ett användarvänligt och standardiserat kartgränssnitt. Man vill skapa en standard som är enklare än GIS, billigare och som inte är bunden till en viss programleverantör t ex Oracle där man som användare måste betala höga årliga licenskostnader. Grundidén i projektet är open source. Det material man kommer att inrikta sig på är i första hand arkivens material. I projektet avser man att samarbeta med Estland, Österrike och England (2 partners). Umeå Universitet är koordinator i projektet. Peder Andrén har lämnat en sammanfattning av projektet på engelska. Den finns som bilaga till anteckningarna. 7. En rad aktiviteter har under året bedrivits inom projektet Efterkrigstidens miljöer och minnen. ABM Resurs har upprättat en hemsida för projektet där den som vill kan gå in och hålla sig informerad. Adressen är: Diskuterades en avslutning av projektet där olika delprojekt kan presenteras för en större publik. Mötet menar att en lämplig miljö för ett avslutningsarrangemang är Ramsele centrum och Faxen med sin fina och bevarade efterkrigsarkitektur. Pengar finns i projektet för ett avslutande arrangemang. I programmet skulle kunna ingå: Presentation av boken Glimtar av en guldålder Titti och Erling med en musikalisk efterkrigskavalkad Något om vattenbyggnadsarkitektur i Sollefteå Presentation av Hjulspår m m Märta håller i planeringen tillsammans med de inblandade. Mer om Efterkrigstidens minnen och miljöer finns på hemsidan: 8. Regeringen har presenterat sin budget för 2006 vari ingår en del åtgärder till stöd för arbetslösa akademiker. Man talar om ett nytt SESAM men ett åtgärdspaket som skulle vara bredare i sin inriktning än föregångaren som i huvudsak var riktad till museerna. Regeringen vill med åtgärderna skapa 650 till nya arbetstillfällen för arbetslösa akademiker. Vid en träff med Leif Pagrotsky i Sundsvall 14/9 antydde ministern att han gärna såg att man i handläggningen prioriterade stora grepp. Han pratade också i termer om först till kvarn. Han underströk vidare vikten av brukarperspektiv och mångfaldsperspektiv. Mötet ansåg att det kunde vara strategiskt att gå fram med ett samlat koncept i länet om möjligt. Nätverket träffas därför till ett extra möte 27/10 på Merlo slott, Timrå kombinerat med ett ABM-seminarium där prof. Benny Hjern medverkar för att tala om samverkan; organisering kontra organisation. 9. Gavs information om diverse kulturarvsaktiviteter ute i länet: En ny publikation som speglar biografhistoria i länet från slutet av 1800-talet och framåt kommer att presenteras inom kort. Verket har fått titel Biografliv. En kortfilm spelas in i biografen Kusten i Njurunda. Regissör är Hans Bertas. 3

4 Ett samverkansprojektet mellan Sundsvalls museum och Länsmuseet Västernorrland har resulterat i boken Glimtar av en guldålder. En bok som lyfter fram en rad efterkrigsmiljöer i såväl ord som bild. Boken är färdig för tryckning och kommer att publiceras inom kort. 24/9 arrangeras en formell avslutning av Köja-Marieberg-projektet. Publikationen Stora Ådalen - kulturmiljön och dess glömda förflutna är nu klart efter ett par års intensivt arbete. Resultatet har blivit ett praktverk som sammanfattar resultaten av Styresholmsprojektet, ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som initierades av Länsmuseet i mitten av 1980-talet. Med anledning av att boken nu kommer ut anordnas ett symposium på Länsmuseet Västernorrland och Hola folkhögskola den oktober där bilden av Norrlands medeltid kommer att stå i fokus november 2005 håller ISKA sitt avslutningsseminarium i Tonhallen i Sundsvall. Vid seminariet kommer delprojekten inom ISKA att visa upp sig i form av utställningar eller på annat sätt. Det finns också möjlighet för ABM Kulturarv att presentera sig. Mer om detta kommer på ISKA:s hemsida Nästa möte hålls på Merlo 27/10. En stor del av mötet ägnas åt SESAM. Se under punkt Mötet avslutades med att Peder Andrén gav mötesdeltagarna en guidning i kulturreservatet. Kulturreservatet består av två bostadskaserner Lugnet och Norden, med uthuslängor samt källare, tvätt- och bagarstuga, mangelbod, dasslängor och vedbodar. I Norden finns idag tidsenliga lägenheter att hyra. I utformning och möblering representerar de olika decennier i områdets historia. Roland Tiger antecknade 4

5 Bilaga Query and Context Based VIsualiZations of time-spatial Cultural Dynamics [QVIZ] Proposal abstract Digitised Cultural Heritage resources (CH) are rapidly reaching a critical mass and can be presented instantly anywhere. Yet, access is not enough. At present, user access to cultural heritage information resources are often restricted to what the CH institutions consider as being of interest in their repositories and to textual and non-dynamic modes of representation. The complex systematization of resources restricts easy access for existing and potential users. Furthermore, CH institutions underestimate the potential within their user community and fail to harvest the knowledge within their subscriber community. This is a common situation for many CH organizations in Europe. To overcome these problems, QVIZ will conduct research in new user environments for advanced time-spatial localisation, and develop an understanding of content within archives and other cultural heritage institutions and enable Communities of practice to contextualise resources with their knowledge using collaborative knowledge building. In particular, QVIZ innovates: a framework for time-spatial contextualisation of cultural heritage objects, including navigation and dynamic visualisation of time-spatial changes of administrative units. a new knowledge-building framework for creating social and domain contextualization of CH objects using social software, combined with knowledge technologies and geospatial technologies. The potential impact of QVIZ will be: Increased number of subscribers to digital CH resources Creation of new, innovative markets by expanding the commercial possibilities of CH content Social software and knowledge technologies that will provide a framework for exchanging knowledge, promoting better use of CH content Borders between users and content producers become more transparent Usage of content and resulting community knowledge context makes CH resources more accessible to particular communities 5