En studie om hur redovisningsprinciper förklarar företags tillämpning av IAS 38

Transkript

1 En studie om hur redovisningsprinciper förklarar företags tillämpning av IAS 38 - Är redovisning av Forskning och Utveckling jämförbart mellan företag i IT-branschen? UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats VT 11 Författare: Mimmi Bark och Carin Liljekvist Handledare: Gunilla Myreteg Datum:

2 ABSTRACT Title: A study of how accounting principles explain companies accounting for Research and Development Is the accounting for R&D comparable between companies in the ITindustry? Date: Spring 2011 Subject: Financial reporting Level: Bachelor thesis Authors: Mimmi Bark and Carin Liljekvist Supervisor: Gunilla Myreteg Background and problem: We have identified a room for discretion and interpretation in IAS 38 regarding the criteria for capitalization of R&D expenses. This can be a problem if there is a risk for variation in interpretation and use of the criteria, which can in turn affect the comparability between companies in the accounting for R&D. Aim: The aim with this study is to analyze the comparability between companies in the accounting for R&D from an information asymmetry perspective. We intend to illustrate the use of the criteria in IAS 38 regarding variation between companies. Our purpose is to use the prudence and matching principle to explain a possible variation. Method: The choice of method is a qualitative research through deep interviews with five companies in the IT-industry. During the interviews we have treated the decision-making process for capitalization of R&D and the companies attitude to the trade off between prudence and matching principle. In the study we have used an analysis model that illustrate the conflict between the prudence and matching principle as a scale. The companies placement on the scale regarding their accounting for R&D makes the foundation for our analysis. Result and conclusion: From our empirical results we have found that the companies unique conditions, like the structure of R&D-projects, knowledge of the product demand and project accounting system affect the usage of the criteria in IAS 38. The different conditions in all the companies have resulted in different policy decisions regarding capitalization. Therefore the policy decision affects the usage of the criteria. We have only seen weak trends that the prudence and matching principle can explain the policy decision in the companies. Therefore we cannot for certainty conclude that accounting principles affect the usage of the criteria in IAS 38. The results indicate that the accounting for R&D is not comparable because of the variation in policy decision. Key words: IAS 38, R&D, Prudence principle, Matching principle, Information asymmetry

3 SAMMANFATTNING Titel: En studie om hur redovisningsprinciper förklarar företags redovisning av Forskning och Utveckling Är redovisningen av FoU jämförbart mellan företag i IT-branschen? Datum: VT 2011 Ämne: Externredovisning Nivå: Kandidatuppsats Författare: Mimmi Bark och Carin Liljekvist Handledare: Gunilla Myreteg Bakgrund och problem: Ett tolkningsutrymme har identifierats i IAS 38 gällande kriterierna som behandlar aktivering av FoU. Detta kan innebära ett problem då det finns risk för variation mellan företag i tolkning och tillämpning av kriterierna. Det kan i sin tur påverka jämförbarheten mellan företagen i redovisningen av FoU. Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett informationsasymmetriproblem studera jämförbarheten mellan företag i redovisning av FoU. Vi ämnar kartlägga tillämpningen av kriterierna i IAS 38 med avseende på variation mellan företag. En eventuell variation ämnar vi förklara utifrån hur företag förhåller sig till försiktighets- och matchningsprincipen. Metod: Metodvalet är en kvalitativ undersökning med djupgående intervjuer med fem företag i IT-branschen. Under intervjuerna har vi behandlat beslutsprocessen för aktivering av FoU samt deras inställning till avvägningsproblematiken mellan försiktighets- och matchningsprincipen. För att utreda studiens syfte har vi använt oss av en analysmodell som illustrerar konflikten mellan försiktighets- och matchningsprincipen med hjälp av en skala. Företagens placering på skalan gällande redovisningen av FoU har utgjort grunden för analysen. Empiri och slutsats: Utifrån det empiriska underlaget har vi funnit att företagens unika förutsättningar såsom FoU-projektens utformning, kännedom om produktefterfrågan samt projektredovisningssystem påverkar hur företagen tillämpar kriterierna i IAS 38. Företagens unika förutsättningar har lett till att företagen har ett principbeslut gällande aktivering av FoU. På så sätt påverkar principbeslutet tillämpningen av kriterierna. Att företagens tillämpning av försiktighets- och matchningsprincipen kan förklara principbeslutet har vi sett tendenser på. De är dock svaga och därför kan vi inte med säkerhet dra slutsatsen att redovisningsprinciper har en påverkan på tillämpningen av kriterierna. Resultatet från denna studie tyder på att redovisningen av FoU mellan företag inte är jämförbar på grund av variation i principbesluten. Nyckelord: IAS 38, FoU, Försiktighetsprincipen, Matchningsprincipen, Informationsasymmetri

4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUNDSBESKRIVNING PROBLEMFORMULERING FRÅGESTÄLLNING TIDIGARE FORSKNING Jämförbarhet mellan företag Bidrag till existerande forskning SYFTE BAKGRUND REDOVISNING AV FORSKNING OCH UTVECKLING (FOU) ENLIGT IAS TEORETISK REFERENSRAM INFORMATIONSASYMMETRI GRUNDLÄGGANDE REDOVISNINGSPRINCIPER Försiktighets- och matchningsprincipen Konflikt mellan försiktighets- och matchningsprincipen Applicering av försiktighets- och matchningsprincipen på redovisning av FoU ANALYSMODELL METOD FORSKNINGSDESIGN & DATAINSAMLINGSMETODER URVAL FORSKNINGSANSATS VALIDITET & RELIABILITET TILLÄMPNING AV ANALYSMODELL Diskussion gällande tillämpning av analysmodell EMPIRI PRESENTATION AV FÖRETAG A Företagsbeskrivning samt information om respondent Beslutsprocess gällande aktivering av FoU-kostnader Uppfyllandet av kriterierna Tillämpning av redovisningsprinciper i IAS PRESENTATION AV FÖRETAG B Företagsbeskrivning samt information om respondent Beslutsprocess gällande aktivering av FoU-kostnader Uppfyllandet av kriterierna Tillämpning av redovisningsprinciper i IAS PRESENTATION AV FÖRETAG C Företagsbeskrivning samt information om respondent Beslutsprocess gällande aktivering av FoU-kostnader Uppfyllandet av kriterierna Tillämpning av redovisningsprinciper i IAS PRESENTATION AV FÖRETAG D Företagsbeskrivning samt information om respondent Beslutsprocess gällande aktivering av FoU-kostnader Uppfyllandet av kriterierna Tillämpning av redovisningsprinciper i IAS PRESENTATION AV FÖRETAG E...21

5 5.5.1 Företagsbeskrivning samt information om respondent Beslutsprocess gällande aktivering av FoU-kostnader Uppfyllandet av kriterierna Tillämpning av redovisningsprinciper i IAS ANALYS PRODUKTUTVECKLING ÄR OSÄKERT KOMPLEXITET I IAS PRINCIPBESLUT GÄLLANDE AKTIVERING VARIATION I PRINCIPBESLUT FÖRETAGENS OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR TILLÄMPNING AV ANALYSMODELLEN KONFLIKTEN MELLAN FÖRSIKTIGHETS- OCH MATCHNINGSPRINCIPEN SLUTSATS DISKUSSION OCH FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING...30 KÄLLFÖRTECKNING BILAGA 1 INTERVJUFRÅGOR... 34

6 1. Inledning 1.1 Bakgrundsbeskrivning En förändring i företags ägarstruktur har skett successivt under det senaste århundradet i samband med en separation mellan kontroll och ägarskap. Separationen innebär att de som är involverade i ledning och styrning av företaget är anställda, samtidigt som ägarna endast innehar en utomstående roll som kreditgivare utan direkt kontroll (Ding et al, 2008). På grund av detta har företagsledare mer information om företaget än vad som redovisas externt. Detta skapar en informationsasymmetri mellan företagsledningen och exempelvis ägare (Öhman, 2007). Separationen mellan kontroll och ägarskap har lett till att företagsledningen fungerar som förvaltare av ägarnas investerade kapital. Företagsledningens förvaltande roll baseras på ett ansvar att upprätthålla det centrala syftet med finansiell information; att förse användare av finansiella rapporter med användbar information för ekonomiskt beslutsfattande (Pannell, 1979; Öhman, 2007). Därmed har informationsasymmetriproblemet lett till att det uppstått en ökad efterfrågan från ägarna på informationsgivning av företagsledningen (Lee & Tweedie, 1990). Detta har skapat en debatt gällande vad användbar finansiell information är, vilket i sin tur lett till konflikter mellan grundläggande redovisningsprinciper (Nixon, 1997). För att redovisningsstandarder ska kunna tillämpas av alla företag i samtliga situationer, i syfte att uppnå jämförbarhet, krävs en generell reglering. Johansson och Östman (1992, s. 109) förklarar att ju större krav som ställs på enighet, desto mera allmänt hållna blir [redovisnings]standards. I allmänt hållna standarder finns en låg specifikationsgrad vilket kan ge stort tolkningsutrymme i standarden (Johansson & Östman, 1992). Tidigare forskning har visat att företagsledningen ges utrymme för tolkning och egna bedömningar i användningen av redovisningsregler (Cooper & Robson, 2006). Variation i tillämpning av samma redovisningsmetod mellan företag leder till att jämförbarheten försämras, vilket skapar problem för användarna av finansiella rapporter i analys av företaget (Lilien & Patena, 1981). Tidigare forskning har identifierat ett utrymme för tolkning och tillämpning i redovisningsstandarder gällande immateriella tillgångar på grund av informationsasymmetri mellan företag och ägare. Detta problem grundar sig i svårigheterna för utomstående parter att övervaka, få en inblick i och förståelse för ett företags immateriella tillgångar (Wyatt, 2005). 1

7 Immateriella tillgångar karaktäriseras av osäkerhet och är spekulativa i sin natur (Penman, 2009) vilket uppkommer från svårigheter att mäta de framtida ekonomiska fördelar tillgången förväntas generera (Wyatt, 2008). Immateriella tillgångars existens och värde kan ifrågasättas utifrån denna osäkerhet. Forskning och utveckling (FoU) är en typ av immateriell tillgång som karaktäriseras av de typiska attributen för en immateriell tillgång; osäkerhet i existens och värde. På grund av osäkerheten kopplat till FoU-aktiviteter har det debatterats huruvida FoU-projekt, som sträcker sig över ett nytt räkenskapsår, ska kostnadsföras direkt eller aktiveras som immateriell tillgång (Nixon, 1997; Kothari et al, 2002; Dedman et al, 2009). Debatten mellan kostnadsföring eller aktivering är i sin tur kopplad till konflikten mellan försiktighets- och matchningsprincipen (Nixon, 1997). Konflikten mellan de två redovisningsprinciperna innebär en avvägningsproblematik gällande försiktighet genom direkt kostnadsföring samt matchning mellan intäkter och kostnader genom aktivering. Enligt standarden IAS 38, utfärdad av International Accounting Standards Board (IASB) ska FoU-kostnader redovisas som en immateriell tillgång då de uppfyller en rad kriterier. Standarden behandlar FoU-projektet som en process eftersom den skiljer forskningsfasen från utvecklingsfasen. Detta genom att ange att först när FoU-projektet befinner sig i utvecklingsfasen får den tas upp som en tillgång om den uppfyller de angivna kriterierna (IASC Foundation, 2011). FoU-kostnader måste aktiveras då de uppfyller kriterierna samtidigt som de inte heller får aktiveras om de inte uppfyller dem. Detta borde innebära att företag som redovisar i enlighet med IAS 38 inte har några valmöjligheter gällande aktivering av FoU-kostnader (Matolcsy & Wyatt, 2006; Dedman et al, 2009). Med tanke på att företag inte har några valmöjligheter borde kriterierna bidra till att företag redovisar för FoU på ett enhetligt vis vilket i sin tur leder till ökad jämförbarhet mellan företagen. Dock är kriterierna vagt definierade vilket innebär ett stort tolkningsutrymme för företagen. Det finns därmed en risk för variation i redovisningen mellan företag gällande om FoU-kostnader ska aktiveras, i så fall vilka kostnader samt när i processen. 1.2 Problemformulering En förutsättning för enhetlig FoU-redovisning är att forskningsfasen kan särskiljas från utvecklingsfasen på ett enhetligt vis genom att kriterierna tillämpas på samma sätt av samtliga företag. Institutional Shareholders' Committee (ISC) har angett att deras medlemmar inte ser redovisning av FoU som ett problem så länge lämpliga metoder finns för att särskilja forskningsfasen från utvecklingsfasen (ISC, 1992). Denna förutsättning är problematisk och 2

8 kvarstår än idag på grund av att FoU som en immateriell tillgång karaktäriseras av stor osäkerhet, kriterierna i IAS 38 är vagt definierade samt att det föreligger en avvägningsproblematik mellan försiktighets- och matchningsprincipen i redovisningen av FoU. Osäkerheten i FoU:s existens som immateriell tillgång skapar problem om det inte finns någon tydlig vägledning i hur redovisningen av dem ska ske. Kriterierna för aktivering av FoU-kostnader, som anges i IAS 38, är vagt definierade med låg specifikationsgrad vilket innebär en begränsad vägledning för hur FoU-aktiviteter ska redovisas. Detta innebär i sin tur en risk för ett tolkningsutrymme inom regleringen. Avvägningsproblematiken mellan försiktighets- och matchningsprincipen gällande redovisning av FoU-kostnader gör att tolkningsutrymmet inom kriterierna kan skapa problem. En eventuell variation mellan företag i vilken redovisningsprincip som utgör ett grundläggande tankesätt i redovisningen av FoU kan innebära att kriterierna i IAS 38 tolkas och tillämpas olika. Variation i tillämpning av kriterierna mellan företag kan försämra jämförbarheten av finansiell information. 1.3 Frågeställning Hur påverkar företags avvägning mellan försiktighets- och matchningsprincipen tillämpningen av kriterierna i IAS 38? Är redovisningen av FoU jämförbar mellan företag i IT-branschen? 1.4 Tidigare forskning Jämförbarhet mellan företag Att problemet är relevant har visats genom forskning gällande jämförbarhet i redovisningen på en internationell nivå, dock återfinns problemet även på ett nationellt plan. Johansson och Östman (1992) beskriver svårigheter med att uppnå en reell jämförbarhet mellan företag på en internationell nivå. Svårigheterna uppstår på grund av att en harmonisering av redovisningsstandarder kan ske på ytan men är svårare att uppnå i grunden (Johansson & Östman, 1992). Detta har även uppmärksammats av bland annat Ball (2006) som undersöker fördelar och nackdelar med International Financial Reporting Standards (IFRS) implementering ur ett investerarperspektiv. Han kommer fram till att IASB har lyckats producera ett set av internationellt accepterade redovisningsstandarder men att den faktiska konvergeringen i redovisningspraxis kan ifrågasättas. Vad han menar är att olika länder 3

9 fortfarande har möjlighet att fortsätta redovisa enligt den traditionella praxisen, vilket kan skilja sig åt mellan länder med olika syn på redovisningen. En studie har genom en jämförelse mellan Frankrike och Tyskland funnit en variation i tillämpningen av IAS 38 gällande redovisning av varumärke som en immateriell tillgång (Stolowy et al, 2001). Studien visar hur de olika länderna har implementerat olika metoder gällande redovisning av varumärke i enlighet med IAS 38 vilket författarna menar belyser svårigheter i internationell harmonisering av redovisningsstandarder. Frankrike, till skillnad från Tyskland, har gått ifrån den traditionella försiktighetsprincipen vilket har lett till variation i tillämpningen av IAS 38 mellan de två länderna (Stolowy et al, 2001). Denna studie visar på att skillnader i underliggande redovisningsprinciper kan leda till variation i tillämpningen av IAS 38. En annan studie undersöker jämförbarheten mellan företags tillämpning av regler för redovisning av FoU-kostnader inom olje- och gasindustrin. Den studien visar att olika tillvägagångssätt inom en redovisningsmetod har en betydande effekt på den finansiella informationens innebörd (Lilien & Pastena, 1981). Detta resultat visar på att variation i tillämpning av redovisningsregler gällande FoU har en betydande inverkan på den finansiella information som presenteras för utomstående parter. Tidigare forskning har därmed visat att redovisningsstandarder behandlas som villkorliga (Lilien & Pastena, 1981; Johansson & Östman; 1992; Stolowy et al, 2001; Ball, 2006). Med hänsyn till denna villkorliga behandling av redovisningsstandarder uppmanar Cooper och Robson (2007) till vidare forskning angående implementering och tolkning av redovisningsregler Bidrag till existerande forskning Hopwood (2000) efterfrågar mer omfattande studier gällande jämförbarhet av finansiell information på ett nationellt plan. Han menar att för mycket fokus har lagts på internationell jämförelse med ett underliggande antagande om nationell homogenitet. Utifrån Hoopwoods (2000) argument anser vi att problematiken gällande reell jämförbarhet även går att applicera på en nationell nivå. Inom en nations gränser kan fortfarande tolkning och tillämpning av redovisningsstandarder skilja sig åt mellan företag. I praktiken skiljer sig redovisningspraxis även inom nationsgränserna då olika redovisningsmodeller samexisterar (Hopwood, 2000). Flertalet författare har också efterfrågat forskning inriktad på redovisning i sitt vardagliga sammanhang (Öhman, 2007). Vår studie bidrar därmed genom att undersöka jämförbarheten av finansiell information mellan företag inom nationell nivå genom att kartlägga redovisning av FoU i praktiken. 4

10 Cooper och Robson (2006) efterfrågar forskning som sträcker sig utöver triviala förklaringar på företagsledningens beteende. Det vill säga såsom kortsiktiga incitament att tillämpa redovisningsregler för att uppnå eftersträvansvärda resultat. Vad de menar är att andra faktorer kan förklara företags implementering och tillämpning av redovisningsregler. Denna studie ämnar därför även förklara företagens tillämpning av en specifik redovisningsstandard, samt en eventuell variation mellan företag, utifrån underliggande redovisningsprinciper gällande FoU. Därmed går vi bortom företagens incitament och egenintresse genom att förklara hur beslutsfattandet påverkas av underliggande tankesätt i redovisningen. 1.5 Syfte Syftet med denna studie är att utifrån ett informationsasymmetriproblem studera jämförbarheten mellan företag i redovisning av FoU. Vi ämnar förklara tillämpningen av kriterierna i IAS 38 utifrån hur företag förhåller sig till försiktighets- och matchningsprincipen med avseende på variation mellan företag. 2. Bakgrund 2.1 Redovisning av Forskning och Utveckling (FoU) enligt IAS 38 IAS 38 Intangible Assets ingår i IFRS vilket är internationella redovisningsstandarder utfärdade av IASB som samtliga börsnoterade bolag inom Europa måste tillämpa (IFRS, 2011). Enligt IAS 38 definieras immateriella tillgångar som en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk substans. Existensen av en immateriell tillgång beror på om den uppfyller definitionen av en immateriell tillgång men också kriterierna för att få aktivera kostnader kopplade till den immateriella tillgången. FoU är en typ av immateriell tillgång, men alla kostnader för FoU-aktiviteter redovisas inte som en tillgång. Det finns två sätt att redovisa kostnader kopplade till FoU; (1) direkt kostnadsföring och (2) aktivering av kostnaderna vilket innebär att de redovisas som en immateriell tillgång i balansräkningen. IAS 38 anger vilka kriterier som måste uppfyllas för att FoU-kostnader ska få redovisas som en tillgång i balansräkningen. IAS 38 skiljer på forsknings- och utvecklingsfasen och i enlighet med standarden ska kostnader kopplade till forskningsfasen kostnadsföras direkt och inte redovisas som en immateriell tillgång. Kostnader som kan kopplas till utvecklingsfasen måste däremot aktiveras om de uppfyller sex specifika kriterier. Kriterierna för aktivering av 5

11 utvecklingskostnader enligt IAS 38 innebär att företaget ska kunna demonstrera följande (IASC Foundation, 2011); (a) en teknisk genomförbarhet att färdigställa den immateriella tillgången så att den kan användas eller säljas, (b) en avsikt att färdigställa den och att använda eller sälja den, (c) förmågan att använda eller sälja den, (d) hur tillgången kommer att generera möjliga framtida ekonomiska fördelar, bland annat att företaget kan påvisa existensen av en marknad för den slutgiltiga produkten eller i de fall den ska användas internt så ska användbarheten av tillgången kunna uppvisas. (e) tillgängligheten av tillräckliga tekniska, finansiella och andra resurser som krävs för att slutföra utvecklingen för användning eller försäljning samt, (f) förmågan att på ett tillförlitligt sätt kunna mäta de kostnader som är kopplade till den immateriella tillgången under utvecklingsfasen. 3. Teoretisk referensram Problematiken bygger på att företag besitter information som inte är tillgänglig för företagets ägare som har stort intresse av att veta hur företaget förvaltar deras investerade kapital. En informationsasymmetri mellan företag och företagets ägare står som grund för denna logik. Informationsasymmetrin kan reduceras genom presentation av användbar finansiell information gentemot ägare. Dock existerar det en debatt gällande vad användbar finansiell information är vilken grundar sig i en konflikt mellan försiktighets- och matchningsprincipen. 3.1 Informationsasymmetri Informationsasymmetrin mellan agenter och principaler är en central utgångspunkt i agentteorin. När agentteorin omnämns i företagsekonomiska sammanhang utgörs agenterna vanligtvis av företagsledningen och principalerna av företagens ägare. Företagsledningen är utnämnd att förvalta ägarnas investerade kapital men på grund av informationsasymmetrin mellan de två parterna finns svårigheter för ägarna att kontrollera hur väl företagsledaren sköter sin uppgift, vilket kan skapa en konflikt mellan de båda parterna (Öhman, 2007). Då det föreligger en intressekonflikt mellan de två parterna förklarar Öhman (2007) att företagsledningens presentation av ofullständig och asymmetrisk information till ägarna utgör ett problem. FoU-aktiviteter kan ha stor betydelse för ett företags framtida eventuella intäkter 6

12 vilket är av intresse för ägare i FoU-intensiva företag i beslut gällande investeringar. Studier har visat en stark efterfrågan på information gällande företags FoU-aktiviteter från investerare (Aboody & Lev, 2000). Dock bidrar FoU-aktiviteter till informationsasymmetri mellan företagsledning och ägare på grund av enskilda FoU-projekts unika karaktär och avsaknaden av en organiserad marknad för dem (Aboody & Lev, 2000). Finns det ett utrymme för företaget att presentera ofullständig information gällande FoUaktiviteterna skapar det ett problem för ägarna att utvärdera och analysera investeringar. Därmed har företagen ett ansvar att skapa ett tillförlitligt informationsflöde till ägarna vilket på ett teoretiskt plan styrs av redovisningens syfte, det vill säga att ägare och övriga intressenter ska förses med användbar information för sitt beslutsfattande (Öhman, 2007). Genom att företag måste uppfylla kriterierna för aktivering av FoU-kostnader i IAS 38 kan problem relaterade till informationsasymmetrin elimineras till viss del. Om företag redovisar sina FoU-aktiviteter som en immateriell tillgång under samma villkor innebär det att jämförbarheten mellan företagen förbättras vilket i sin tur underlättar analys av ett företags FoU-aktiviteter. Dock har tidigare studier identifierat ett tolkningsutrymme inom redovisningsstandarder som är vagt definierade. Det kan leda till variation i tillämpningen av dem (Cooper & Robson, 2006) vilket även stämmer in på kriterierna i IAS 38 då de är vagt definierade. 3.2 Grundläggande redovisningsprinciper Försiktighets- och matchningsprincipen Försiktighetsprincipen grundar sig i en konservativ syn på redovisningen vilket tas i uttryck genom att intäkter och tillgångar systematiskt inte övervärderas samt förluster och skulder inte undervärderas (IASB, 2005). Konservatismens inflytande på redovisningspraktiken är både lång och signifikant menar Watts (2003, s. 208) som argumenterar att den har påverkat redovisningen i åtminstone femhundra år. Chatfield & Vangermeersch (1996) exemplifierar det historiska synsättet då de menar att konservatismen är den äldsta redovisningsprincipen. Sterling (1969) påstod även på sin tid att konservatismen var den fundamentala redovisningsprincipen men...drar ändå slutsatsen att konservatism inte bara innebär noll information utan även missvisande information (s. 131). I enlighet med Sterlings (1969) kritik mot det konservativa synsättet inom redovisningen kom det att växa fram en efterfrågan på mer objektiv och neutral finansiell information för ekonomsikt beslutsfattande. 7

13 Matchningsprincipen leder till mer neutral finansiell information då det inte finns ett asymmetriskt verifierbarhetskrav som försiktighetsprincipen karaktäriseras av. Det innebär att kravet på verifierbarhet av intäkter och tillgångar är högre än för kostnader och skulder (IASB, 2005). Matchningsprincipen innebär erkännande av kostnader under samma redovisningsperiod som de intäkter kostnaderna förväntas generera (Su, 2005). Den periodisering av kostnader som matchningsprincipen medför kan leda till att företagets intäkter utjämnas för att ge en bättre bild av den långsiktiga lönsamheten och prestationsförmågan (Dechow, 1994; Su, 2005). Detta kan således underlätta ekonomiskt beslutsfattande ur ett investeringsperspektiv. Nixon (1997) menar att det finns en konflikt mellan försiktighets- och matchningsprincipen och att den har uppstått i och med en ökad efterfrågan på användbar finansiell information från företagsledning till investerare Konflikt mellan försiktighets- och matchningsprincipen Betoning på försiktighet i redovisningen kan vara ett hinder för att uppnå användbar finansiell information (ICAS, 1988). Även IASB är motvilliga till att fortsätta förespråka konservatismen inom redovisningen då de menar att det inte är i linje med konceptet gällande neutral och felfri information. Enligt IASB är redovisningens främsta syfte att förse användare av finansiella rapporter med användbar information. Dock kan användbarheten skadas av det asymmetriska verifierbarhetskravet som försiktighetsprincipen innebär (IASB, 2005). Trots kritiken som har riktats mot försiktighetsprincipen och konservatismen har den överlevt inom redovisningen i flera sekel (Watts, 2003). Detta på grund av att det kan ses som en metod att kontrollera företagsledningens beteende för att skydda bland annat ägarnas intressen. Matchningsprincipen har kritiserats för att skapa möjligheter till opportunistiskt beteende då periodiseringsfunktionen som är inbyggt i principen kan missbrukas (Su et al, 2005). Su m.fl. (2005) förklarar att matchningsprincipen kan utjämna inkomstkurvor vilket inte nödvändigtvis behöver ge den representativa bild av företagets långsiktiga lönsamhet som den syftar till. Ett asymmetriskt verifierbarhetskrav begränsar företagsledningens möjligheter till subjektiva bedömningar och estimat (Watts, 2003). Watts (2003) menar därmed att en framgångsrik eliminering av konservatismen kommer att förändra företagsledningens beteende samt leda till signifikanta kostnader för investerare och ekonomin i sin helhet. Dessa motstridande argument illustrerar konflikten mellan försiktighets- och matchningsprincipen samt visar även att en enhetlig redovisningsnorm inte existerar idag. 8

14 3.2.3 Applicering av försiktighets- och matchningsprincipen på redovisning av FoU Konflikten mellan försiktighets- och matchningsprincipen kan appliceras på problematiken gällande aktivering av FoU-kostnader. Aktivering stöds av matchningsprincipen då kostnadsföringen skjuts fram genom periodisering för att bättre kunna matchas med de framtida intäkter som FoU-aktiviteterna förväntas generera. Hänsyn tas därmed till framtida ekonomiska fördelar och flöden vilket kan leda till att finansiell information blir mer relevant för ekonomiskt beslutsfattande (Su et al, 2005). Direkt kostnadsföring stöds däremot av försiktighetsprincipen då förväntade framtida intäkter är osäkra och därmed borde undervärderas, med betoning på hög tillförlitlighet i redovisningen (Lev et al, 2005). Det finns en osäkerhet kopplat till de framtida fördelar som förväntas genereras av FoU-aktiviteter. Detta kan göra informationen gällande aktiveringen otillförlitlig och därmed försämra användbarheten av den finansiella informationen. Den underliggande debatten gällande FoU:s existens som en immateriell tillgång kan därmed anses grundas på konflikten mellan försiktighets- och matchningsprincipen. 3.3 Analysmodell Jämförbarhet av finansiell information är viktig ur ett informationsasymmetriperspektiv då ägarna inte har tillgång till fullständig information om företagets FoU-aktiviteter. Tre problem kopplat till jämförbarhet i redovisning av FoU har identifierats; (1) FoU karaktäriseras av stor osäkerhet gällande existens och värde, (2) kriterierna i IAS 38 är vagt definierade och (3) det föreligger en avvägningsproblematik gällande vilken redovisningsprincip som ska tillämpas i redovisning av FoU. Dessa tre problem skapar tillsammans ett tolkningsutrymme i kriterierna i IAS 38 vilket kan påverka tillämpningen av dem i praktiken. Olikheter i vilken redovisningsprincip, det vill säga försiktighet eller matchning, företaget främst applicerar på redovisningen av FoU kan leda till skillnader i tillämpning av kriterierna. Om kriterierna tillämpas på olika sätt kan det innebära att företag aktiverar sina FoU-aktiviteter i olika skeden, vilket kan påverka jämförbarheten. Figuren nedan illustrerar detta tankesätt; Figur 1. Analysmodell 9

15 4. Metod 4.1 Forskningsdesign & datainsamlingsmetoder Studien har en förklarande forskningsdesign då den syftar till att förklara tillämpningen av kriterierna i IAS 38 utifrån hur företag förhåller sig till försiktighets- och matchningsprincipen med avseende på variation mellan företag. När det är viktigt för författaren att förstå beslut tagna av deltagare i studien är det bra att genomföra en kvalitativ intervju med deltagaren i studien (Saunders et al, 2009). För att kunna förklara företagens tillämpning av kriterierna krävs därför en kvalitativ studie. För att kunna förstå samt förklara varför företagen väljer att ta vissa beslut gällande aktivering av FoU har djupgående intervjuer med representanter för olika företag varit den främsta datainsamlingsmetoden. Intervjuerna har varit semistrukturerade vilket innebär att alla intervjuer har en likartad utgångspunkt inledningsvis. Därefter har vi som intervjuare haft en möjlighet att styra samtalet efter behov (Blumberg et al, 2008). Under intervjuerna har en lista på vilka frågor som ska beröras har funnits med för att säkerställa att vi fick den information vi ville (se bilaga 1). En fördel med att kunna ställa följdfrågor under intervjun är att det har bidragit till en djupare förståelse för varje enskilt företags unika situation och grundläggande tankesätt. Det har i sin tur kunnat förklara beslutet bakom aktivering samt tillämpningen av kriterierna i IAS 38. Dessutom har vi haft möjlighet till återkoppling med respondenterna efter intervjutillfället för att ställa ytterligare följdfrågor. Svårigheterna med att genomföra intervjuer som datainsamlingsmetod är att intervjuaren kan ha förutfattade meningar, undermedvetet eller inte, som kan påverka resultatet. Det har därför varit viktigt att försöka vara så neutral som möjligt och inte genomföra intervjun med underliggande åsikter etc. 4.2 Urval Ett mindre bakomliggande urvalsunderlag i förhållande till urvalet ger ett mer tillförlitligt resultat (Saunders et al, 2009). Urvalsunderlaget blir mindre då vi avgränsar oss till en specifik bransch vilket innebär att vi kan ha ett mindre urval jämfört med om vi inte skulle avgränsa oss. Ett litet urval har varit nödvändigt på grund av studiens design, tidsbegränsning samt tillgång till intervjuer. Därför har vi avgränsat oss till en specifik bransch för att kunna göra ett mindre urval. Eftersom studien är kvalitativ och har ett mindre urval har ett avsiktligt 10

16 icke-slumpmässigt urval genomförts (Saunders et al, 2009). Därmed har vi själva valt ut och kontaktat de företag som vi ansåg vara lämpliga för studien. För att vi skulle kunna genomföra vår studie var det ett krav att företagen som ingår i urvalet redovisar enligt IFRS. Att undersöka företag som redovisar enligt IFRS är fundamentalt för vår studie då den utgår ifrån standarden IAS 38 som ingår i IFRS. Därmed är de utvalda företagen i studien noterade på Stockholmsbörsen. För att välja ut en bransch använde vi oss av börslistor på Dagens Industris Internetupplaga ( för att praktiskt kunna utföra vårt urval. Branschindelningen som finns där är officiellt godkänd av NASDAQ OMX och utifrån den indelningen har vi valt att rikta in oss på IT-branschen då vår förväntan var att företag i den branschen i stor utsträckning utför FoU-aktiviteter. Huruvida detta var fallet kunde vi ta reda på genom att studera och undersöka sekundärdata, företagens årsredovisningar från tidigare år, för att se om FoU bedrivs inom företaget. Därefter valde vi att inrikta oss på IT-branschen då våra förväntningar stämde och majoriteten av företagen bedrev FoU. Urvalet består av fem företag inom IT-branschen och därmed generaliserar vi resultatet på den specifika branschen. Kraven vi haft på intervjurespondenterna var att denne har erfarenhet och kunskap om hur redovisningen för FoU-kostnader går till i företaget, hur tillämpningen av kriterierna genomförs samt att personen varit delaktig i beslut gällande aktivering. Respondenterna i studien har haft arbetsbefattningar som controller, CFO och ekonomichef och därmed uppfyllt kraven. Företag och respondenterna har valt att vara anonyma i studien och kommer hädanefter att benämnas Företag A-E samt Respondent A-E. De undersökta företagen inom IT-branschen är lika på många sätt men trots det har vi under studiens gång upptäckt att marknaden de vänder sig till har vissa olikheter. Marknaden företaget verkar på har stor inverkan på företagets rådande förutsättningar gällande FoU. Exempelvis påverkar relationen till kunderna samt förändringshastigheten på marknaden deras kännedom om produktefterfrågan vilket har en inverkan på förutsättningarna för FoUaktiviteter. Dock har vi varit medvetna om detta och tagit hänsyn till denna aspekt i analysen genom att behandla det som en förklarande faktor i företagens tillämpning av kriterierna. 4.3 Forskningsansats En litteraturgenomgång i en studie har olika syften beroende på vilken typ av studie som genomförs (Saunders et al, 2009). I vårt fall har tidigare litteratur inom det relevanta forskningsområdet hjälpt oss att finna teoretiska ramverk som vi använt för att identifiera ett 11

17 problem samt även utreda vårt syfte. Denna forskningsansats kallas deduktiv ansats (Saunders et al, 2009) och innebär att studien har utgått ifrån ett teoretiskt ramverk som utgörs av agentteorin samt försiktighets- och matchningsprincipen. Med hjälp av agentteorin har vi identifierat ett informationsasymmetriproblem mellan företag och ägare. Utifrån teoretiska antaganden som redogörs för inom agentteorin har vi identifierat en risk för att företagets ägare inte erhåller tillräcklig med information som underlag för ekonomiskt beslutsfattande. Utifrån ett teoretiskt antagande om en konflikt mellan försiktighets- och matchningsprincipen har vi identifierat ett problem kopplat till tolkningsutrymmet i redovisningsstandarder. Utifrån försiktighets- och matchningsprincipen har vi sedan kunnat förklara vad företagens tillämpning av kriterierna samt vad en eventuell variation beror på. 4.4 Validitet & Reliabilitet Validitet innebär att det som avses mätas verkligen blir mätt (Blumberg et al, 2008). Därmed har vi ställt upp kriterier som företagen samt respondenten måste uppfylla för att vi i enlighet med vårt syfte ska kunna genomföra studien. Det är viktigt att vi som intervjuare ställer rätt frågor samt att respondenten har den bakomliggande kunskapen som krävs för att vi ska kunna erhålla rätt information. För att uppnå validitet i studien var det därmed viktigt att respondenterna har god kunskap om IAS 38 samt försiktighets- och matchningsprincipen. Samtliga respondenter har en akademisk bakgrund inom ekonomi och var väl införstådda med innebörden av både IAS 38 samt försiktighets- och matchningsprincipen. Därmed kan vi förlita oss på en hög validitet i studien. Reliabilitet handlar om att studien ska kunna genomföras med samma metod under ett annat undersökningstillfälle och då få samma resultat (Blumberg et al, 2008). För att få en trovärdighet i vår studie var det viktigt att prata med personer som har god insikt och inflytande i aktiveringsprocessen av FoU i det specifika företaget. En persons uppfattning och åsikter gällande aktivering samt tillämpningen av försiktighets- eller matchningsprincipen, kan skilja sig från en annan persons i samma företag. För att vi ska kunna utröna vilket grundläggande tankesätt som ligger bakom aktuella beslut gällande aktivering i ett företag måste respondentens grundläggande tankesätt på ett bra sätt representera beslutet som tas i företaget. Därmed är det viktigt att respondenten är en person som har möjlighet att påverka om FoU-kostnader ska aktiveras eller inte. Samtliga respondenter har haft en avgörande roll i beslutsprocessen gällande aktivering vilket förhöjer studiens reliabilitet. 12

18 4.5 Tillämpning av analysmodell För att utreda studiens syfte har vi konstruerat en analysmodell med en skala som grundas på konflikten mellan försiktighets- och matchningsprincipen. Företagen har själva fått placera sig på skalan i slutskedet av intervjun, efter att de redogjort för redovisningsprocessen samt inställning till avvägningsproblematiken kring redovisningsprinciperna. Frågan kopplat till placeringen på skalan har varit var företagen ansåg sig befinna sig i redovisningen av FoU. Vid företagens utplacering i analysmodellen var skalan graderad för att underlätta för sammanställning av resultatet till en enhetlig skala. Dock har vi valt att inte använda en graderad skala i vår analys för att undvika missbedömning gällande företagens relativa förhållande till varandra på skalan. Placeringen på skalan för varje enskilt företag presenteras i figur 2. Analysmodellens syfte var att undersöka om de fanns ett samband mellan företagens placering utifrån försiktighets- och matchningsprincipen med hur de tillämpar kriterierna i IAS 38. Därmed ville vi utreda om tillämpning av kriterierna kan förklaras av företagens placering på skalan. Vår förväntan var att ett företag som angav att de tillämpar försiktighetsprincipen i större utsträckning skulle kostnadsföra FoU och vice versa. Med avseende på variation i tillämpning har vi därefter analyserat jämförbarheten mellan de olika företagens redovisning av FoU Diskussion gällande tillämpning av analysmodell Anledningen till att företagen fått placerat sig själva på skalan är att ge dem möjlighet att ange var de anser befinna sig i redovisningen av FoU. Om vi hade placerat ut företagen på skalan själva finns det en risk för att resultatet skulle färgas av våra egna tolkningar av intervjusvaren. Vår förhoppning med denna metod var att kunna utläsa deras underliggande tankesätt i redovisningen av FoU. Detta för att således kunna analysera hur väl redovisningsprinciper förklarar företagens tillämpning av en redovisningsstandard. Dock har vi upplevt att vissa företags placering på skalan inte stämmer överens med vår uppfattning av deras placering. Vår uppfattning gällande deras placering på skalan har grundat sig i företagens beslutprocess gällande aktivering, företagens principbeslut samt resonemang gällande avvägningen mellan försiktighets- och matchningsprincipen. Att vår uppfattning inte matchar företagens placering i vissa fall tror vi kan förklaras av en variation gällande hur företagen har tolkat vår fråga och därmed analysmodellen. Detta innebär en kritisk aspekt i vår studie på grund av subjektiviteten i företagens placering. Exempelvis kan det vara så att företagen skulle ha placerat sig annorlunda om de visste hur de andra företagen hade placerat 13

19 sig och så vidare. Dock är vi medvetna om denna kritiska aspekt och har således tagit hänsyn till detta i vår analys och slutsats. 5. Empiri Nedan kommer vi att presentera det empiriska material vi samlat in för ett företag i taget. Efter presentation av intervjusvaren illustreras resultatet från tillämpning av vår analysmodell (figur 2) samt en överskådlig tabell med relevant data (tabell 1). 5.1 Presentation av Företag A Företagsbeskrivning samt information om respondent Företag A är ett elektronikföretag som erbjuder kunder inom främst detaljhandeln elektroniska pris- och informationssystem. Företaget är verksamma på den globala marknaden, de säljer sina produkter i ca 40 olika länder världen över. De bedriver FoUverksamhet på moderbolaget i Stockholm och det som utförs är främst produktutveckling samt utveckling av mjukvara och system. Ingen forskning bedrivs inom företaget. Respondent A är group controller och har ekonomisk uppföljning och analys som sitt främsta ansvarsområde. I bokslutet har respondenten ansvar för aktiveringen av FoU Beslutsprocess gällande aktivering av FoU-kostnader I samband med att personer på utvecklingsavdelningen definierar ett projekt i dess initiala skede tas beslut huruvida projektet kommer att uppfylla kriterierna för aktivering. Efter beslutet gällande aktivering tagits aktiveras hundra procent av de efterföljande kostnaderna tillhörandes ett projekt. Både interna och externa projektkostnader inkluderas. Utgångspunkten i beslut gällande aktivering är om utvecklingsprojektet kommer generera ekonomisk nytta i framtiden. Dock aktiveras inte utveckling i syfte att förbättra interna processer, utan endast för försäljning. Projektet får en specifik kod i företagets affärssystem och därefter sker rapportering för kostnader direkt till projektets kostnadsställe, exempelvis tidsrapporterar anställda antal timmar som de lagt på ett specifikt projekt. Genom rapportering till ett enskilt kostnadsställe kan redovisningssystemet enkelt sortera ut vilka kostnader som hör till vilket projekt på ett tillförlitligt sätt. Kostnadsstället stängs en månad efter att projektet rapporterats avslutat för att fånga upp kostnader som kan dyka upp efter avslutat projekt. Därefter aktiveras kostnaderna för projektet i balansräkningen. 14

20 5.1.3 Uppfyllandet av kriterierna Företag A utgår från kriterierna i IAS 38 även om de inte använder dem som en checklista i beslutsprocessen. Dokumentation på att det finns en efterfrågan på Företags A:s produkter och därmed att produkten går att sälja kan vara en order från kunden. I de fall en specifik order inte existerar så har Företag A oftast långvariga relationer med sina kunder vilket gör att de kan göra en trolig bedömning på efterfrågan av produkten menar Respondent A. I Företag A:s fall är det relativt enkelt att demonstrera för revisorn att rätt utvecklingskostnader aktiveras då projektredovisningssystem kan sortera ut kostnaderna som hör till varje projekt. Tack vare de olika kostnadsställena som är kopplade till varje enskilt projekt är det osannolikt att en kostnad redovisas felaktigt Tillämpning av redovisningsprinciper i IAS 38 Respondent A menar att det finns en stor gråzon inom IAS 38 som gör att den inte underlättar för vare sig företag eller användare av finansiella rapporter. Respondent A anser att aktivering av FoU-kostnader innebär en tillämpning av matchningsprincipen men att det inte är ultimat på grund av att kostnader kan hamna i redovisningsperioder där de egentligen inte hör hemma. Detta kan ge en missvisande och felaktig bild av verksamheten. Respondent A menar att kostnader hör hemma i de redovisningsperioder där de uppkommer och att direkt kostnadsföring ger en mer sann bild av verkligheten. Han menar att syftet för den externa redovisningen är att ge en korrekt bild av verksamheten på aktiemarknaden. För att informationen ska vara användbar för aktiemarknadens aktörer ska redovisningen spegla de faktiska kostnaderna i verksamheten menar han. Att periodisera och senarelägga kostnader, genom aktivering och avskrivning av FoU-kostnader, menar han är riskabelt på grund av osäkerheten kopplat till FoU. Därför anser Respondent A att de skulle vilja vara mer försiktiga i redovisningen av FoU. Respondent A menar att han gärna hade kostnadsfört utgifter som enligt IAS 38 måste aktiveras eftersom han anser att prognoser gällande framtida ekonomiska fördelar alltid är osäkra. Trots att Respondent A önskar att de hade kunnat vara mer försiktiga i redovisningen av FoU menar han att kriterierna i IAS 38 gör att de anser sig tillämpa matchningsprincipen i redovisning av FoU (se figur 2). 15

21 5.2 Presentation av Företag B Företagsbeskrivning samt information om respondent Företag B är ett teknikföretag som erbjuder produkter till professionella användare inom efterbearbetning av film/video och multimedia. Bolaget har över 800 kunder och de finns i ca 40 länder världen över. Utvecklingsarbetet sker på kontoren i Solna och London. Företag B bedriver främst utvecklingsaktiviteter, inte någon forskning. Det finns ingen avdelning specifikt för utveckling utan de som utför dessa aktiviteter har även andra arbetsuppgifter. Respondent B är CFO på företaget Beslutsprocess gällande aktivering av FoU-kostnader I det initiala skedet av ett utvecklingsprojekt avgörs om det kommer att bli en ny produkt eller en förbättring av en befintlig produkt, och då bestäms om det ska aktiveras eller inte. Den utveckling som endast sker för att förbättra befintliga produkter aktiveras inte. Innan oktober 2008, då Respondent B anställdes som CFO, aktiverades en stor del av utvecklingskostnaderna, även för produktförbättring. Respondent B ansåg att det var ett felaktigt beslut på grund av att kostnader och framtida intäkter kopplade till utvecklingsprojektet inte kan mätas tillförlitligt och såg således till att det upphörde. Kostnader för nyutveckling aktiveras därmed för nuvarande, men det finns ett principbeslut att endast de externa kostnaderna aktiveras. Dessa är till exempel design, konsulttid och framtagning av material som kan kopplas till ett specifikt projekt. Interna kostnader, såsom lön, aktiveras aldrig eftersom Respondent B menar att det inte är kostnadseffektivt eller meningsfullt att utreda vilka lönekostnader som tillhör ett visst projekt. Detta med tanke på att det inte finns en enhetlig utvecklingsavdelning eller projektredovisningssystem Uppfyllandet av kriterierna Respondent B säger att de använder kriterierna som utgångspunkt i beslutsprocessen gällande aktivering. Tillsammans med revisorn prickar de av punkterna i IAS 38 och Respondent B menar att de är överens om vad som ska aktiveras eller inte. Att kriterierna är uppfyllda menar Respondent B kan styrkas av att det existerar en marknad för den slutgiltiga produkten som planeras säljas. Därmed menar Företag B att de vet att det finns en efterfrågan på deras produkter. Respondent B menar att om ett utvecklingsprojekt kan generera indirekta framtida ekonomiska fördelar såsom förbättrade interna processer eller kostnadsreducering, så kan det aktiveras om de ekonomiska fördelarna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Dock aktiveras 16

22 inga sådana kostnader för tillfället, vilket bland annat har att göra med att det i Företag B föreligger svårigheter att särskilja vilka interna kostnader som tillhör projektet Tillämpning av redovisningsprinciper i IAS 38 Att senarelägga kostnader i enlighet med matchningsprincipen anser Respondent B vara nödvändigt till viss del för att ge en rättvisande bild av verksamheten på aktiemarknaden. Respondent B anser att IAS 38 innebär en tillämpning av matchningsprincipen vilket han principiellt anser vara rätt. Respondent B håller med om att kostnader borde matchas med intäkter på ett sådant sätt som IAS 38 föreskriver och att de därför tillämpar matchningsprincipen (se figur 2), i den mån det är möjligt utifrån deras förutsättningar. En viss aktivering av FoU-kostnader skapar en större förståelse för verksamheten hos aktieägare menar han. Respondent B anser dock att höga krav ska ställas på de kostnader som aktiveras då prognoser gällande framtiden är osäkra och produktutvecklingen inom IT-branschen sker snabbt. Han menar även att i praktiken kan aktivering innebära svårigheter då IAS 38 innehåller för mycket detaljregleringar vilket gör det lätt att gå vilse för både förberedare och användare av finansiella rapporter. Den externa redovisningen har blivit för komplex med för många detaljregleringar vilket gör att inte ens analytiker förstår sig på den. 5.3 Presentation av Företag C Företagsbeskrivning samt information om respondent Företag C är ett IT-företag som arbetar med internetmarknadsföring inom Europa. De vänder sig till både annonsörer och publishers på internetmarknaden och fungerar som en länk mellan dessa. De utvecklar teknik för spårning av transaktioner och avancerade administrativa system för att skapa bra affärer för företagen. Främst genomför de produktutveckling för att förbättra sina befintliga tekniska plattformer men även systemutveckling för interna processer. Ingen forskning görs på Företag C. Resondent C är financial controller på företaget och hans främsta arbetsuppgifter är redovisning, intern kontroll och till viss del extern redovisning Beslutsprocess gällande aktivering av FoU-kostnader Företag C:s främsta utvecklingsarbeten är att vidareutveckla sin befintliga tekniska plattform. Därför utgörs produktutvecklingen endast av att förbättra befintliga produkter. De utvecklar aldrig produkter till en specifik kund eftersom deras verksamhet inte är beroende av någon enskild kund. De aktiverade utvecklingskostnader som finns i dagsläget är förvärvade av 17