Tanum. TEMA: Näringsliv. Fjällbacka internationell destination. Påverka nya översiktsplanen. Nu byggs det fiber i Tanum

Transkript

1 Tanum Information från Tanums kommun Nummer 34 Juni 2012 TEMA: Näringsliv Fjällbacka internationell destination Påverka nya översiktsplanen Nu byggs det fiber i Tanum

2 INNEHÅLL Tema Näringsliv Näringslivsstrategi för framtiden... 4 Sportshopens nya butik invigd... 5 Delårsboende en resurs... 6 Företagspresentation: Aven Rabbalshede... 7 Internationell destination - Fjällbacka... 8 Mord på export... 9 Nytt på gång på gymnasiet!...10 Folkes Hus elever följer renovering...11 Notiser om företag...12 Miljöbalken berör den mitt företag?...13 Starta livsmedelsföretag, behövs tillstånd?...14 Nytt om alkoholservering...15 Bevara för ett bra företagsklimat...16 Påverka nya översiktsplanen! Bodalsverket invigt...18 Ny kanslichef...19 Sparvallen ett lyft för idrotten...20 Nu byggs det fiber dags för anmälan...21 Föreningspresentation: KKV-B och G 2: Notiser från biblioteket...23 Naturförskolans tema Vatten...24 STEPS på Backa fritidshem...25 Plockanalys och miljökalender...26 Notiser...27 Tanums Bostäder informerar...28 Trafikinformation sommaren Bokslut Omslagsbild: Fjällbacka en fin försommardag. Foto: Kjell Holmner. + Årets sommarträff för företagare äger rum den 12 juli från klockan 17 på TanumStrand. Håll utkik efter inbjudan på

3 Tanum Information från Tanums kommun Nummer 34 Juni 2012 Detaljplaner - en förutsättning för utveckling av kommun och näringsliv! Det senaste halvåret har det i Tanums kommun invigts och startats nya verksamheter slag i slag, ny hotelldel med 88 rum på TanumStrand, kommunens nya avloppsreningsverk i Bodalen och Sportshopens nya och mycket fina anläggning. Samtliga investeringar ger goda förutsättningar för utveckling av besöksnäringen i Tanum. Kommunens investering i det nya verket är en förutsättning för utveckling av handel, turism, nya boende- och verksamhetsområde, utöver att det är en mycket omfattande kommunal miljöinvestering. För genomförande av projekt kräver plan- och bygglagen att det görs en detaljplan för att pröva lämpligheten för de tilltänkta projekten. Planarbetet har i samtliga ovanstående projekt genomförts mycket effektivt och enligt de regler som gäller. Under planarbetets olika skeden finns utrymme för synpunkter på detaljplanarbetet och slutligen antar kommunen detaljplanen. Därefter finns det en demokratisk möjlighet att överklaga den antagna planen. I samtliga ovanstående fall har överklagande skett, i ett första steg till länsstyrelsen som avslagit inkomna överklagande. Därefter överklagades länsstyrelsens beslut till regeringen, som i sin tur också avslagit överklaganden. Beträffande avloppsreningsverket överklagades besluten utöver till länsstyrelsen och regeringen också till domstol som handlägger miljöärenden. För de projekt som jag beskriver i inledningen har överklagande av de antagna detaljplanerna inneburit en tidsförskjutning av projekten med ungefär ett år. I samtliga överklagade fall har kommunen haft nära kontakt med både länsstyrelse och departementsföreträdare för att informera om ärendet samt begära förtur om beslut. Utöver de projekt som berörts ovan, har ytterligare två viktiga planer för kommunens utveckling överklagats. Det gäller den så kallade Vindkraftplanen som antogs av kommunfullmäktige i december I januari 2012 vann planen laga kraft efter att överklagande behandlats i samtliga möjliga instanser i Sverige. Arbetsplanen för E6 till motorväg, sträckan Hud/ Pålen Oppen, antogs av Trafikverket på central nivå. Möjlighet till överklagande var satt till 3 mars Äntligen, trodde många inklusive undertecknad, nu kan arbetet med denna sista sträcka av E6 mellan Malmö och Oslo också bli motorväg och kanske öppnas för trafik sommaren Arbetsplanen blev överklagad till regeringen. Än en gång, tror det är tredje gången, ska alltså möjlig motorvägsutbyggnad prövas av regeringen. När denna återstående sträcka kan vara motorväg, är i skrivande stund ingen som kan svara på. Kommunen agerar även i detta ärende och har kontakter med departement och Trafikverk för att ärendet ska behandlas så snabbt och effektivt som möjligt. Den 15 juni, tidigare än planerat och därmed lagom till sommartrafiken, invigdes och öppnades den nya motorvägssträckan mellan Knäm-Lugnet. Trevlig sommar önskar jag alla läsare! Clas-Åke Sörkvist Ordförande kommunstyrelsen, clas-ake.sorkvist@tanum.se REDAKTÖR: Anette Karlström ANSVARIG UTGIVARE: Ulf Ericsson STF ANSVARIG UTGIVARE: Anette Karlström POSTADRESS: Tanums Kommun, Ekonomikontoret, Tanumshede BESÖKSADRESS: Kommunhuset Tanumshede TELEFON: VX Fax: E-POST: info@tanum.se PAPPER: 115 g Munken Cream Bra miljöval TRYCKERI: Munkreklam, Munkedal FOTOGRAFIER: Omslag, sid 16 Kjell Holmner, sid 5 Anders Eklund, sid 7-8, 20, 22 Magnus Lindström, sid 9 Bingo Rimér, sid 12 Tedact, TanumStrand, sid 14 Bildarkivet.se, sid 19 Sotenäs kommun, övriga fotografier Tanums kommun. TEXTER: Sid 7-8, 20, 22 Magnus Lindström, sid 26 Rambo AB, övriga texter Tanums kommun.

4 Satsningar för framtiden en ny näringslivsstrategi En ny näringslivsstrategi för Tanums kommun håller på att tas fram som ska vara vägledande under åren Den har formulerats med en vision om att näringslivet ska uppfatta Tanums kommun som en av Sveriges mest utvecklingsinriktade Det krävs ett bra samverkansklimat, attityder och arbetssätt för ett livskraftigt Tanum. Alla behöver hjälpas åt, både kommunen och företagen för hållbar tillväxt. Strategin är ute hos olika förvaltningar, nämnder och organisationer för förankring och synpunkter och kommer längre fram att sammanställas och antas av kommunstyrelse och kommunfullmäktige. En årlig Fakta om näringslivet Totalt antal företag (maj 2012) enmansföretag 69 % - upp till fyra anställda 20 % - fem anställda eller fler 11 % Branscher: Jord, skog, fiske, jakt 29 % Tillverkning och utvinnig 9 % Bygg 12 % Parti- och detaljhandel 13 % Hotell och restaurang 4 % Företagstjänster, fastighet och uthyrning 23 % Utbildning, hälso- o sjukvård etc 7 % Övriga 7 % Källa: UC handlingsplan knyts till strategin. Ett antal mål definieras, bland annat ökad dialog mellan kommunen och företagen och mellan företagen, bättre information och effektivare ärendehantering. Syftet är att tillsammans med företagen skapa goda förutsättningar och ett gott klimat som gör att Tanum är attraktivt att driva företag, starta nya företag, investera och bo i. Tanums Näringslivsråd 2012 Tanums Näringslivsråd är nu bildat för att vara en resurs för tillväxt och utveckling i Tanums kommun. Näringslivsrådet består av sju ledamöter från näringslivet, och representation från Tanum Turist och Företagarna. Samverkan med kommunen är tydlig, och synpunkter från näringslivet ska vi lyssna på. Tanums Näringslivsråd ska vara en remissinstans i viktiga beslut som rör näringslivet, utgöra ett stöd för näringslivsenheten och driva kortsiktig och långsiktig utveckling. Näringslivsrådets nya styrelse: Claes Alderin, ordförande Peter Karlsson, vice ordförande, Tanum Strand Anna-Lena Andrésen, Sparbanken Tanum Mats Gunnarsson, ICA Grebbestad Magnus Olsson, Tanum Invest AB Ingemar Granqvist, Tanum Turist Maggie Ciprian-Olevik, Företagarna Tanum Nyhetsbrev till företagare I slutet av varje månad sänds ett nyhetsbrev ut till företagare och andra intresserade. Här informerar vi om det som händer som företagarna kan ha nytta av. 550 personer finns hittills med på sändlistan. Nyhetsbrevet innehåller information om träffar, seminarier och utbildningar som anordnas lokalt eller regionalt. En hel del av aktiviteterna anordnas från näringslivsenheten men vi speglar även andra arrangörers evenemang riktade mot näringslivet. Är du företagare i kommunen, är du delårsboende och intresserad av vad som händer inom näringslivet i Tanums kommun mejla till karin.kempe@tanum.se så läggs du till på sändlistan. Har du synpunkter och idéer så är du välkommen med dem. 4

5 Nordens största sportbutik invigd Torsdagen den 17 maj invigdes Nordens största sportbutik, Sportshopen, strax söder om Grebbestad. På bilden ser ni ägaren Reinert Sörensson med saxar i handen strax innan hans döttrar klippte av det blågula bandet. Klockan tio öppnades dörrarna till den stora butiken som även innehåller café, restaurang, hopptorn och lekland, filmrum, internetcafé och livsmedelsbutik. Här ska alla åldrar känna sig hemma. Invigningen pågick i fyra dagar och artister som exempelvis Charlotte Perrelli, Sean Banan, Molly Sandén med flera uppträdde. Haaks spelade på after-shopen i slutet på dagarna. Kommunstyrelsens ordförande Clas-Åke Sörkvist och Företagarnas ordförande Maggie Ciprian- Olevik överlämnade blommor och betonade den stora betydelsen av driftiga entreprenörer i Tanums kommun för framtida utveckling och arbetstillfällen för många unga. Varför ska man som företagare besöka ett företag en torsdag morgon kl 7.30? Jo, för att träffa andra företagare, lyssna på värdföretagets historia, få en rundvandring och kunna diskutera vad som händer i kommunens näringsliv. Hittills har tre företag varit värdar; Tetra Pak, Rabbalshede Kraft Before Work och Tanums Fönster. Deras vd:ar har berättat om företaget, utmaningar och utveckling. En träff i månaden, alltid en torsdagsmorgon mellan 7.30 och 9.30 under namnet Before Work. Kaffe och fralla serveras. Alla företagare är välkomna. Var nästa träff är kan läsas i nyhetsbrevet till näringslivet, det blir ett uppehåll under sommaren och start 30 augusti igen. 5

6 Delårsboende - en resurs för utveckling Av tradition finns många fritidsbostäder i Tanums kommun och de närliggande kommunerna. Det är vanligt att många av fritidshusen ägts under många år och lämnas över till nästa generation. ende har ändrats till delårsboende. År 2009 genomfördes en enkätundersökning i Tanum, Munkedal, Strömstad, Sotenäs och Lysekil och personer svarade. I genomsnitt En ökad rörlighet i arbetslivet medför att många tillbringar mer tid i sina fritidshus än förr. Många flyttar också ut till sina hus efter pension. Och nya ägare tillkommer, en del av dem företagare. Begreppet fritidsbotillbringar de 96 dagar/år i sina hus, därav namnet delårsboende. I Tanums kommun finns något fler delårsboende än helårsboende. Hur påverkar de samhällsutvecklingen, vilka synpunkter, behov och idéer har de om utvecklingen i kommunen. En intervjuomgång kommer att genomföras i sommar med några av de som var med i enkäten 2009 för att få en djupare dialog om kommersiell och offentlig service. Vad ser de och vad kan de tillföra? Tanum tappar i företagsrankingen Svenskt Näringsliv har undersökt hur företagarna ser på sina kommuner och definierar och mäter företagsklimatet som summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som möter företagaren i vardagen. tyg än tidigare. Två områden som går åt motsatt håll är Konkurrens med företag och Allmänhetens attityder. Tanums kommun ligger dock bra till när det gäller nyföretagande, kommunalskatten och kommunal Tanums kommun har tappat 56 placeringar och landar nu på plats 251 av Sveriges kommuner ( plats). Det är framförallt på punkterna Service till företag, Tele- och it-nät och Politikers och tjänstemäns attityder gentemot företagarna som betyget sjunker. Även punkten Tillgång till kompetens får ett sämre bekonkurrens (källa: Statistiska Centralbyrån). På och finns mer information. Fakta Rankingen bygger på enkätsvar som gavs under perioden september till december I Tanums kommun skickades enkäten till 200 företagare, svarsfrekvensen var god. Tanums kommun främjar ungt entreprenörskap! Arbetsmarknadsenheten och näringslivsenheten i Tanums kommun kommer under sommaren att erbjuda några ungdomar i åk 1 och 2, möjligheten att starta ett eget sommarföretag genom konceptet Sommarlovsentreprenörerna. Kommunen bistår med handledning, utbildning och ett startkapital på kr. Syftet med satsningen är att främja ungt entreprenörskap och stimulera ungdomar att ta eget ansvar för sin arbetssituation. Mer information finns på och 6

7 Robotar och modern företagsfilosofi Med sin nya vd, Berth-Ola Bergstrand, har Aven Rabbalshede inlett en stark utveckling. Redan under den tidigare ledningen genomförde företaget en investering på 35 miljoner kronor i en robotiserad produktionslinje. Nu satsar företaget på att effektivisera organisationen enligt modernaste filosofi. Pallfabriken i Rabbalshede är numera en av Aven-koncernens tre svenska fabriker för pall- och specialemballage. Den fjärde finns i Norge. Aven är en av Skandinaviens största producenter av lastpallar i trä. Rabbalshedeföretaget är störst i koncernen och tillverkar 1,2 miljoner pallar och specialemballage om året. Årsomsättningen ligger runt 120 miljoner kronor med 54 anställda. Det är ett stabilt företag, säger vd Berth-Ola Bergstrand, men det ska bli ännu bättre. I så gott som varje företag finns det alltid stora utvecklingsmöjligheter. I höstas inledde vi resan mot det som kallas lean production, en från början japansk metod att ständigt arbeta för förbättringar. Det är ett genomtänkt program kring hälsa, säkerhet, lagarbete, kvalitet och förtroende, för att maximera värde och att minimera slöseri. Berth-Ola Bergstrand vet vad han pratar om. För ett par år sedan ledde han sin dåvarande arbetsgivare till finalplats i kampen om Svenska Leanpriset: En förebild och inspirationskälla för andra löd omdömet. Det gäller i princip att få bort allt som hindrar eller är onödigt och samtidigt ta tillvara de tillgångar som personalens erfarenhet och resurser utgör. Yrkeksunskapen här är imponerande. De anställda delades in i grupper som alla fick utbildning tre halvdagar varannan vecka. Hela tiden mäter företaget operativa nyckeltal och förbättringstakt i en veckovis uppföljning med målet att göras daglig. Vi började med kontoret och kunde till exempel göra oss av med en container bråte som bara var i vägen, inte minst i mitt rum, ler Berth-Ola Bergstrand. Det här är vettigt i vilket företag som helst. I vår bransch är det dessutom ständigt större krav på produkterna när det gäller tolerans och funktionsduglighet. När man som vi har tretusen produktvarianter är det kanske särskilt angeläget med ett smidigt, effektivt flöde i produktionen. Berth-Ola Bergstrand ser nästan lite generad ut, men det är nog bara illa dold stolthet: Leveranssäkerheten mäter vi faktiskt inte. Vi missar aldrig. Filosofin är enkel: Vi levererar. Men den pågående organisationsutvecklingen och investeringen i den nya produktionslinjen är inte nog. Vi måste också utveckla både produktprogram och säljstrategi. Det blir mer och mer specialiserade och kundspecifika produkter. I dag har vi 15 leverantörer som säkrar virkestillgången. Där siktar vi mot partnerskap för att fördjupa samarbetet till exempel kring virkeslängder, transporter och kvalitet. Lean-tänkandet genomsyrar hela produktionskedjan, allt för att optimera flödena. Berth-Ola Bergstrand, filosofisk vd på Aven Rabbalshede AB. Senaste storinvesteringen: en robotiserad produktionslinje för 35 miljoner kronor. 7

8 Fjällbackas skärgård blir internationell destination Bussar i skytteltrafik Landvetter-Fjällbacka Danskar och norrmän slåss om plats i gästhamnarna på våren Riskfritt att cykla Fjällbacka- Grebbestad Reguljär båtförbindelse Hamburgsund-Fjällbacka- Grebbestad Minst dubbelt så många företag i besöksnäringen ett hotell till i Fjällbacka Större bredd i utbudet Tre till femdagars-besök i skärgården med kajak, klättring, vandring Självklart semestermål för engelsmän, holländare, tyskar, fransmän, italienare. Så kommer det att se ut år 2020, säger Johan Olofsson på Svensk Destinationsutveckling AB. Han arbetar på uppdrag av Västsvenska Turistrådet med bland annat Fjällbackas skärgård inom EU-projektet Destinationsutveckling för export. Målet är att uppnå vad branschen kallar exportmogna destinationer. Vi kan redan nu se konturerna av hur besöksnäringens år kommer att se ut: April till midsommar i kulturens tecken. Kvirr förstås, Vitlycke, Göteborg International Film Festival når hit, Ingrid Bergman, Film i Väst och Camilla Läckberg. Johan Olofsson, Svensk Destinationsutveckling Perioden midsommar till slutet av augusti är proppfull redan, men kan styras upp för mer givande vistelser. Hösten, från och med september till och med trettonhelgen, kommer att ha skaldjuren i centrum. Flera av vårens kulturattraktioner kommer också att ha kvar sin dragningskraft. Sedan får näringen vila, samla kraft, sköta underhåll och planera, tills det kör igång igen med nya krafter och nyheter för säsongerna som kommer. Besöksnäringen är en växande näring, där småföretag dominerar. Den behöver hjälp för att kunna växa fullt ut och synas på en allt mer konkurrensutsatt marknad. Som företagare måste man se hela pusslet, förstå sitt sammanhang och sin plats och hur man passar in. Företagen är varandras komplement och inte konkurrenter. Det vi bland annat arbetar med är att alla ska få bättre koll på vad de andra gör och att skapa bra samverkan där företagen säljer varandra. Internationellt är det inte så lätt att konkurrera med till exempel bara sitt hotell mot alla andra hotell i världen. Men smalnar vi av marknaden mot upplevelsekonkurrenterna kommer Fjällbackas skärgård att ge dem en match. I den internationella resepressen är själva Fjällbacka redan rankat som en av de mest intressanta hemliga orterna. Vi jobbar med både näringen och den offentliga sidan. Att till exempel samhällsplaneringen inkluderar besökarbehoven är en förutsättning för den utveckling vi eftersträvar. Projektet Fjällbackas skärgård startade i höstas med en inventering av vad som kan vara attraktivt för besökare. Nu är inventeringen klar och nästa fas har börjat: produktifieringen. Det saknas verkligen inte möjligheter, säger Johan Olofsson. Sedan gäller det att också kommunicera ut i världen och att ha attraktiva erbjudanden tydligt exponerade på plats. 8

9 Mord på export I vårt idylliska Fjällbacka sker det hemska mordmysterium, det ena efter det andra. Sedan sensommaren 2011 filmar produktionsbolaget Tre Vänner i området och ger liv åt Camilla Läckbergs fiktiva värld. Resultatet kommer bli en serie på fem 90 minuter långa avsnitt för TV samt en långfilm för bio. TVfilmerna som nu spelas in baseras på de välkända karaktärerna men trogna läsare kommer inte att känna igen historierna från de utgivna böckerna. Istället har man skrivit originalmanus i ett samarbete mellan Camilla Läckberg och olika manusförfattare. Däremot baseras biofilmen på en av Camillas böcker, Tyskungen. Filmerna har tre huvudrollsinnehavare, Erica Falck, Patrik Hedström och inte minst: Fjällbacka! Miljöerna har stor betydelse för att kunna återskapa rätt dynamik för filmen, mellan människorna på orten och deras relationer. Men det är inte bara Fjällbacka som står som statist, Havstenssund, Grebbestad och flera platser i vår skärgård har använts flitigt som filminspelningsplatser. Ger ringar på vattnet Närvaron av ett filmteam i vår kommun har engagerat många, både privatpersoner och företagare på olika sätt. Allt från att vara direkt involverade i filminspelningarna som statister, till att transportera runt filmteamet till sjöss och inte minst leverera kost och logi under deras vistelse här. Tre Vänner poängterar ofta det vänliga bemötandet de fått i kommunen. Även Camilla Läckberg Camilla Läckberg. Foto: Bingo Rimér. syns i statistroller i varje film, kanske får vi se henne dyka upp i 60-talskläder på Dannholmen och som kvinna på 1800-talet. Trogna läsare vet att Camilla i sina böcker alltid har historiska tillbakablickar vilket även filmserien har som ett genomgående tema. Varje avsnitt handlar om ett mordmysterium där roten till det onda finns att hämta i historien. Filmens effekter Camilla Läckbergs deckarserie är en av Sveriges största boksuccéer någonsin. Böckerna har också blivit en stor framgång utomlands och har sålts till över 50 länder och översatts till 35 språk. Nu väntas filmerna spridas över världen, rättigheter har redan sålts till länder som Tyskland, Frankrike, Beneluxländerna och fler är på gång. När den världskända filmfestivalen gick av stapeln i Cannes i slutet av maj var Fjällbacka på plats via Tre vänner, Västsvenska Turistrådet och Visit Sweden som presenterade Fjällbacka Murders för världen. Idag finns ett fenomen som kallas filmturism. Människor ser en plats och region i en film och åker dit. Exponering av platser och regioner i filmer kan ha ett stort värde för besöksnäringen. Det vi ser genom en film skapar och påverkar vår mentala bild av platsen och kan också mer eller mindre påverka vårt val av resmål. Det finns flera framgångsexempel på vad exponering i filmer kan göra för turismen till ett område, staden Lincoln, Storbritannien via Da Vinci koden, Alnwick i norra England via Harry Potter, Ystad via Wallander för att nämna några. Och nu tror vi att Fjällbackaskärgården står på tur! TV-serien beräknas ha premiär runt juletid 2012 och kommer att visas på bästa sändningstid kl. 20 och biofilmen har enligt planerna premiär sommaren Tre Vänner storsatsar på samarbetet med Camilla Läckberg och hoppas på att kunna fortsätta använda Fjällbacka som plats för fler otäcka händelser och spännande mysterier. Så förhoppningsvis får Fjällbacka och vår bygd fortsätta vara värd för fler filminspelningar framöver. 9

10 Nytt på gång på gymnasiet! Till hösten startar en ny utbildning på gymnasiet; handels- och administrationsprogrammet. Man ser en stor efterfrågan på utbildad arbetskraft inom områden såsom turistnäring och detaljhandel i vår kommun. Det är en ständigt expanderande marknad, något som exemplifieras av bl.a. Sportshopens nya storsatsning. En utbildning inom handels- och administrationsprogrammet ger kompetens inom dessa områden. Kunskaper fås inom försäljningsteknik, inköp, logistik, administration, ekonomi, personalfrågor m.m. Även IT-kunskaper och entreprenörskap ingår i kurserna. Tanums kommun är en utpräglad turist- och handelskommun, med besökare både från Norge i norr, och tyskar och holländare i söder. Utvecklingspotential är det gott om då Tanum är en mångfacetterad kommun. Inom hela Lärcentrum kommer undervisningen att omstrukturas, såväl för vuxenstuderande som gymnasister. Det ska införas s.k. löpande intag i ett stort antal utbildningar. Detta innebär i praktiken att man kan påbörja studierna när som helst under året, då delar av kurserna är upplagda på så sätt att innehållet i dem kan läsas i block. Som en del i denna omstrukturering kommer ett klassrum vara bemannat dagligen av två lärare. Samarbeten ger mersmak Camilla Söderlunds tjejer inom frisörprogrammet har under det gångna året haft ett flertal samarbeten med näringslivet i Tanums kommun. Med före detta eleven Charlotte Svenssons hjälp har tjejerna samarbetat med bland annat Ottosons Photo och Åsa s Design vid diverse evenemang där det behövts styling och håruppsättningar. Modevisningen i februari fick bra respons och det ena leder som oftast till det andra. I dagarna har man diskuterat ihop sig med Sportshopen om gemensamma satsningar inom handels- och administrationsprogrammet. Evenemangskoncept och säljmässor är några av de idéer som bollats. Även utlandspraktik för blivande handelsoch administrationselever planeras ihop med näringslivet, avslöjar Camilla. Byggprogrammets ettor har under hösten arbetat med diverse olika uppdrag i kommunens tjänst. Till exempel att renovera Nordervikens segelsällskaps lokaler ute och innan i Fjällbacka hamn. Även TIFF fick en ansiktslyftning i hallen, där det var fuktskadat i väggar och tak. Ömsesidig nöjdhet är resultatet; killarna har lärt sig massor och känt sig uppskattade, och kunderna har fått upp ögonen för killarnas förmågor. 10

11 Folkes Hus - ett sätt att få in verkligheten i skolan Är det ett farligt yrke att vara snickare? Ja det är det. Morgan visar att han har skydd för sågklingan. Pojkarna ställer frågor om hur man blir snickare och Morgan berättar att han började som lärling och har varit snickare i 45 år. På frågan om hur stort huset är resonerar läraren Jerker och Jonas i klass 6 om hur längd och bredd, och Jonas räknar i huvudet ut ytan på mellanvåningen. Jerker Norlander, lärare på mellanstadiet i Grebbestadskolan fick idén när grannhuset såldes och skulle totalrenoveras. - Det var ett tillfälle vi bara inte fick missa. Folke som varit vaktmästare på sko- Jonas Tollesson och Hannes Gustavsson lan i många år hade bott i huset. Här kanske fanns möjlighet för eleverna att kunna följa byggprojektet, få kunskaper om vad som krävs när ett hus ska byggas om och träffa olika yrkesgrupper. Han tog kontakt med ägaren och byggmästaren som var positiva till att involvera eleverna. Projektet startade i januari och huset beräknas stå färdigt till sommaren. Vad har eleverna lärt? En tjänsteman från byggnadsnämnden kom till skolan och berättade om hur det går till att få bygglov. Eleverna fick en förståelse för processen, man lärde sig också att göra enkla ritningar i Google Sketchup, ett gratisprogram som kan laddas ner från Internet (ämnena samhällskunskap, matematik). Eleverna har intervjuat olika yrkesgrupper som deltar i bygget om deras jobb. Intervjuerna har förberetts innan och man har diskuterat i klassen vilka frågor som ska ställas. Frågorna har handlat om utbildning, arbetstider, säkerhet och risker. Det är viktigt hur man ställer sina frågor och att man vågar fråga (ämnet svenska). Huset har använts för praktisk matematik, det visar sig vara svårare att mäta i verkligheten än i matteboken. I engelskan har klasserna lärt sig glosor för olika delar av huset. Jerker framhåller hur eleverna har använt datorn som ett viktigt redskap under temaarbetet. På skolans blogg har hela arbetet dokumenterats i bild och text. Sven och Våge från klass 3 i Grebbestadskolan intervjuar snickaren Morgan utanför Folkes hus. - Det är viktigt att man producerar och inte bara konsumerar på datorerna. På bloggen kan andra läsa vad som skrivits och man skriver inte bara för sig själv. Sådant som återstår att göra är att titta på Grebbestads äldsta hus och att intervjua arkitekten till ombyggnaden av Folkes hus. Ett annat projekt som utmynnat ur jobbet runt Folkes hus är skulpturen Hajen som så småningom ska pryda skolans framsida. Hela skolan är involverad från förskoleklass till 6:an. Eva Björk, som undervisar i bild, tog tillsammans med eleverna hand om restmaterial från huset och konstruerade hajen med hjälp av armeringsjärn, hönsnät, tidningspapper och lim. Idag blir den vackert blå med hjälp av Joakim, Kevin och Stella i 3:an som färglägger med bitar av silkespapper. (bild) Följ skolans arbete på folkeshus.blogspot.com 11

12 Freddy Lund en entreprenör med visioner Freddy Lund köpte gamla Extra Films lokaler i december Då hade huset stått tomt i ett halvår. I sin glans dagar arbetade 175 personer på Extra Film, på slutet innan nedläggning ca 50 personer. Freddys ursprungliga idé var att skapa ett kontorshotell, ett gym och en mötesplats för företagare. Den visionen har förverkligats under 2011 och Nu finns femton företag på plats i kontorshotellet, några enmansföretag och några med anställda, totalt tjugofem personer. Dessutom finns ytterligare tre företag med tillsammans drygt tjugo personer och även Vuxenskolan har sin verksamhet på plats med cirkelverksamhet för många. Tedactive, som gymmet heter, har tre anställda och i dagsläget 850 medlemmar. Det är mycket rörelse i huset men det finns fortfarande ytor kvar som kan fyllas. Ett antal föreläsningar har hållits i lokalerna, tillfällena utgör en aktiv mötesplats för företagare och andra. Freddys ledord är att huset ska medverka till inspiration, motivation och kunskap, öppet för företagare i Tanums kommun och de närliggande kommunerna. TanumStrand har mer än fördubblat sin hotellrumskapacitet För att möta den ökande efterfrågan på boende i regionen har den största nybyggnationen i hotellets historia gjorts. TanumStrand har förvandlats från att bara vara ett hotell till att bli en fullskalig resort och ett upplevelsecentrum. Arbetet med att göra besöksmålet till något mer än bara ett bekvämt boende har varit del av en långsiktig expansionsplan för TanumStrand. - Vi har skapat en fullskalig resort där man både ska ha tillgång till äktheten i den bohuslänska kulturen och möjligheten att aktivera sig både fysiskt och intellektuellt, säger Peter Karlsson, hotelldirektör. Hotellet har utökat med 88 hotellrum och har nu 165 hotellrum sammanlagt, vilket är en ökning med mer än det dubbla. Alla tidigare byggda hotellrum kommer dessutom att renoveras och de 97 uthyrningsstugorna kommer att få en upprustning. Dessutom har gästhamnen byggts ut med ett 50-tal nya båtplatser. - Detta innebär att TanumStrand har möjlighet att härbärgera över personer. Räknar man in de sammanlagda 250 båtplatserna så kommer vi under sommartid att kunna ha närmare gäster här, säger Peter Karlsson. Men ägarna, Roger och Kristian Adolfsen, slår sig inte till ro med denna utbyggnad. De har fler framtidsvisioner om denna världens flottaste plats, som de uttrycker det; fler stugor och en utökad hamn står på önskelistan. 12

13 Miljöbalken berör den mitt företag? Under 1900-talet senare del har det vuxit fram en insikt om att varje människa måste ta sitt miljöansvar om vi ska få en ekologiskt hållbar utveckling. Efterhand som befolkningen ökar, och vårt sätt att leva förändras över tid, krävs en helt annan inställning till hur det påverkar vår och kommande generationers miljö. Miljöbalken som trädde i kraft 1 januari 1999 är den lag som reglerar hur vi handskas med vår miljö och den berör alla, både företagare och enskilda personer. Alla, både företag och privatpersoner, använder energi, ger upphov till avfall och använder kemikalier mm. Kommunens miljöoch byggnadsnämnd är tillsynsmyndighet för frågor som rör miljöbalken och arbetet utförs av miljöavdelningen. Som företag i kommunen kan du komma i kontakt med nämnden och miljöavdelningen i samband med ansökan/anmälan eller vid den tillsyn som vi utför. Hur fördelar sig ansvaret enligt miljöbalken mellan företag och myndighet? En mycket viktig del av miljöbalken är balkens 2 kapitel; de allmänna hänsynsreglerna. I kapitlet finns bestämmelsen om den omvända bevisbördan i miljöbalken som lägger allt ansvar på den som utför en åtgärd eller riskerar att orsaka skador på miljön eller vara en risk för människors hälsa. Ansvaret innebär att det är företaget som ska ha kunskap om sin verksamhet och skydda miljön och människors hälsa från negativ påverkan. Som myndighet måste vi noga hålla isär vår roll som tillsynsmyndighet och inte agera konsulter som sedan godkänner vårt eget förslag som tillsynsmyndighet. Därför kan vi inte ge detaljerade råd i enskilda ärenden och till exempel tala om vilken typ av rening som ska installeras eller ta fram ett egenkontrollprogram för företag. Däremot kan vi ge information om vilken funktion en reningsanordning ska uppnå samt vad en egenkontroll bör innehålla och vi kan även svara på frågor samt bedöma om de förslag du lämnar uppfyller lagstiftningen. Företagets miljöarbete - en vinst för alla! Att företag arbetar med miljöfrågor innebär inte bara kostnader utan kan även ge nya möjligheter för företaget i form av attraktivitet på marknaden, effektivare användning av energi och material samt ge en ökad trovärdighet bland kunder. Att arbeta aktivt med miljöfrågor ger även företagen bättre förutsättningar att klara framtida miljölagstiftning. En bra grund för miljöarbetet är att utgå från de nationella miljömålen och samtidigt arbeta för att uppfylla miljöbalkens krav. Kontakta miljöavdelningen som företag! I våra kontakter med företag och privatpersoner har miljöavdelningen som målsättning att ge en god service. I begreppet god service för en myndighet ingår saker som att ett ärende ska handläggas rättssäkert, snabbt och utan onödig kostnad. God service innebär även att ni har möjlighet att nå en handläggare på miljöavdelningen under telefon- och besökstid mån-fre 8-12, möjlighet att boka tid med en handläggare, att få information om handläggningstid och handläggningskostnader och att få information nog för att förstå de beslut man har fått, oberoende om själva beslutet är positivt eller negativt för den sökande. Mer information finns på kommunens hemsida under Miljö. Där finns bland annat information om tillstånds- eller anmälningsplikt, egenkontroll, taxor och länkar till andra berörda myndigheter. 13

14 Behövs det tillstånd för att starta livsmedelsföretag? - Inte tillstånd - men kunskap Behövs det tillstånd för att starta livsmedelsföretag, ett café till exempel? Det är en vanlig fråga till kommunens miljöavdelning och svaret är nästan alltid nej - oftast räcker det med en registrering. ning för att ändå vara säker på att kunskaperna sitter. Med aktuella kunskaper kan man hålla koll på de risker som finns och undvika olämpliga temperaturer, nedsmutsning av livsmedel mm och bedriva en bra egenkontroll. Egenkontroll är ett system för verksamhetens arbete med säker mat. Registrering Även om det oftast inte behövs tillstånd, så krävs det ändå att man hör av sig till miljöavdelningen och lämnar in en anmälan om registre- Något man verkligen behöver är kunskap om livsmedelshygien. Lagstiftningen kräver att livsmedel som säljs eller serveras ska vara säkra och det är livsmedelsföretagaren som har ansvaret för detta. Alltså gäller det att man som livsmedelsföretagare har kunskap om vilka risker som kan finnas och hur man hindrar att maten blir farlig. Riskerna handlar inte bara om matförgiftningsbakterier utan också om sådant som kemikalier och främmande föremål, till exempel glasbitar, som inte ska finnas i livsmedel. Man behöver också veta en del om hur livsmedel ska vara märkta. Hur skaffar man sig kunskap då? För den som inte nyss gått en livsmedelsinriktad utbildning på gymnasiet eller liknande finns det många en- till tvådagarskurser att välja på som ger kunskap om både livsmedelshygien och de regler som gäller. Har man jobbat länge i branschen och gått hygienkurser tidigare kan man välja en kortare repetitionsutbildning eller en webbaserad utbildring innan man startar sin livsmedelsverksamhet. Miljöavdelningen kommer sedan att göra regelbundna kontroller av verksamheten, och kostnaden för detta täcks genom årliga kontrollavgifter som tas ut av livsmedelsföretagen. Vilka krav ställs det på lokaler och utrustning för en livsmedelsverksamhet? Det varierar förstås beroende på vad och hur man vill göra, men några saker behöver man nästan alltid tänka på. Till exempel behöver man se till att det finns tillräckligt med 14

15 efter skriftlig ansökan uppfyller alkohollagens krav på lämplighet samt vars verksamhet i övrigt överensstämmer med alkohollagens krav. För att få servera eller sälja folköl krävs inget särskilt serveringstillstånd utan en anmälan ska göras till kommunen. Dock ska vissa krav i alkohollagen vara uppfyllda såsom att ett egentillsynsprogram för folkölsförsäljning ska finnas. I Tanums kommun är det kommunstyrelsen som är tillståndsmyndighet enligt alkohollagen och den som beslutar om serveringstillstånd. På tillståndsmyndigheten arbetar Torbjörn Ericson som alkoholhandplats för att kunna hålla isär sådant som är rent och sådant som är smutsigt. Utrymmena ska användas på ett sätt som ger ett bra flöde med tanke på arbetet och livsmedelshygienen. Tillräckligt med kylar och frysar behöver man förstås, liksom plats för ombyte till arbetskläder, personaltoalett, städutrymme med mera. Och handfat i beredningsutrymmen det ska vara lätta att tvätta händerna! Mer information Mer information finns på livsmedelsverkets webplats, och i miljöavdelningens information på webben Miljö Livsmedel. Här kan du läsa mer om registrering, egenkontroll, lokaler och utrustning för livsmedelsföretag mm. Goda råd i eget kök Även i det privata köket behöver man vara noggrann när man hanterar mat. Tänk på att: - Tvätta händerna innan du hanterar mat och mellan olika råvaror. - Kall mat ska vara kall och varm mat ska vara varm. Mittemellan växer bakterierna snabbt grader är en bra temperatur i kylskåpet, ha gärna en termometer! - Var extra noga om du hanterar rått kött, framförallt kyckling. Tvätta händerna och diska kniv och skärbräda direkt. - Byt disktrasa ofta, tvätta i 60 grader går bra. Använd inte disktrasan till skärbrädor. - Laga inte mat till andra om du är sjuk. Serveringstillstånd/servering och försäljning av folköl För att få servera (sälja) starköl, vin, spritdrycker och andra jästa alkoholdrycker krävs serveringstillstånd. Kommunen har under 2012 antagit nya riktlinjer för alkoholservering. De nya riktlinjerna innebär fortsatt att kommunen betonar det sociala ansvar som försäljning av alkohol medför men innebär även en anpassning till samhällsutvecklingen. Den största förändringen är att serveringstiden nu kan ges direkt från klockan till och att systemet med så kallade prövotider tagits bort. Serveringstillstånd ges den som läggare och Birgitta Christiansson som administratör. Lokal tillsynsmyndighet enligt alkohollagen är kommunen respektive polisen. Ansökan/anmälan ska sändas till ks.diarium@tanum.se (vx ). Riktlinjer för servering av alkoholdrycker finns på Mer information Torbjörn Ericson , torbjorn.ericson@tanum.se eller torbjorn.ericson@sotenas.se. 15

16 Bevara för ett bra företagsklimat Ur ett näringslivs- och utvecklingsperspektiv tänker man vanligtvis på mark som en resurs som kan utvecklas och användas (exploateras) för att på olika sätt kan utnyttjas för att skapa mervärden och nya arbetstillfällen. Detta förhållande gäller också i Tanums kommun, där exempelvis tillskapandet av en ny bostadstomt i kustzonen kan skapa en avsevärd utveckling av markvärdet. I ett mera långsiktigt perspektiv kan det dock vara tvärtom; att det är ett bevarande av mark och miljöer i kustzonen som skapar mervärden, arbetstillfällen och bra förutsättningar för näringslivet. Frågeställningen ovan utgör en stor utmaning för en kommun som Tanum med en attraktiv kuststräcka som ska användas till många saker på en och samma gång. Här ska attraktiva bostäder skapas som gör att nya invånare vill flytta till Tanum, här ska turisterna och kommuninvånarna kunna njuta av havet och naturen lite lagom ostört, här ska näringslivet utveckla destinationer som tillgängliggör och förädlar vistelsen nära havet och naturen, här vill de som redan har etablerat bostäder i detta område bevara sin fina närmiljö och helst inte ha några förändringar. Hur dessa intressen ska balanseras är en utmaning för kommunen och inte minst kommunens fysiska planering som ska hantera den avvägning som behöver göras i detaljplaner och översiktsplaner. Kommunens plan- och byggchef Martin Kvarnbäck tror att bevarande och tillväxt går hand i hand i denna fråga: - Ur ett långsiktigt perspektiv är det rätt att hushålla med marken i yttersta kustzonen då den utgör själva grunden för kommunens attraktivitet, både för kommuninvånare och turism. Utmaningen för kommunen är att försöka hitta platser där utveckling är möjlig som inte tär på grundresursen som är vår natur, vårt landskap och våra kulturmiljöer. Att bevara våra natur- och kulturmiljöer är i allra högsta grad en fråga som handlar om att skapa ett bra Fjällbacka 16

17 och långsiktigt företagsklimat i kommunen. Värdefullt att bevara Den karga och dramatiska naturmiljön i samverkan med det mjukare kulturlandskapet har skapat ett landskap som inte bara är vackert utan också karaktäristiskt för denna del av Bohuslän. Den spridda bebyggelsen, traditionellt placerad nedanför berget i övergången mot en brukbar mjukmark, utgör ett viktigt inslag i detta landskap. Natur- och kulturlandskapet och hur de samverkar har ett stort egenvärde men måste också i högre utsträckning betraktas som en värdefull resurs för kommunens näringsliv, och särskilt den viktigaste näringsgrenen; turismen. För oss som bor i kommunen hela året är det en utmaning att se på vår närmiljö med detta naturlyriska perspektiv. Men det vore säkert en välgärning om vi lyckades, både för oss själva och för möjligheterna att bevara dessa miljöer. Det är insikten om vår fantastiska miljö som skapar förutsättningarna för att förvalta den väl, för oss själva, för kommande generationer och för besöksnäringen. Och besöksnäringen ska vi fortsätta att räkna med. Västsvenska turistrådets målsättning är att turismen till Bohuslän, och då menas i praktiken kusten och någon kilometer inåt land, fördubblas de närmaste tio åren. Tanum ligger i hjärtat av det Bohuslän som klingar så bra när svenskar och snart också utländska turister överväger sina semesterplaner. Orter som Fjällbacka, Grebbe stad och Hamburgsund har en särskild lyster för semesterplaneraren och får svenskar att associera till badliv, naturupplevelser och pittoreska bebyggelsemiljöer. Trycket på vår kust kan alltså förväntas att bli ännu mycket större än vad vi upplever idag. Attraktivt boende Givetvis måste vi också fortsätta att skapa attraktiva boendemiljöer i kommunen för nya och gamla och unga invånare, men kanske behöver bostäder inte ligga direkt vid stranden för att vara attraktiva. - Det kan räcka att bostäderna ligger kustnära för att vara attraktiva. Att stranden sparas som en gemensam resurs, tillgänglig för ett större antal människor gynnar både de som bor här och turismen Det är en utmaning för kommunen att lyckas med att både utveckla attraktiva boendemiljöer och samtidigt bibehålla långsiktigt bra förutsättningar för besöksnäringen. Ur detta perspektiv ska vi nog också skänka en tacksamhetens tanke till det strandskydd som annars mest får höra att det är ett hinder för utveckling. Kanske bör vi istället betrakta strandskyddet, i alla fall längs kusten, som en garant för långsiktigt bra förutsättningar för vårt näringsliv, menar Kvarnbäck Hur det än blir med den saken så blir frågan om hur marken i kustzonen ska användas en viktig fråga för det just påbörjade arbetet med en ny kommuntäckande översiktsplan, se artikel här intill. Hur ska vi förvalta och utnyttja denna resurs på ett hållbart och långsiktigt sätt? Påverka nya översiktsplanen! Kommunstyrelsen har beslutat att arbete ska påbörja med en ny kommunomfattande översiktsplan. Den gällande översiktsplanen från 2002 börjar bli inaktuell och behöver kompletteras med nya frågeställningar som aktualiserats efter planen antogs. Översiktsplanen kan man se som en vision och är ett strategiskt dokument som kan skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Den ska ge vägledning när frågor hanteras om hur vi ska använda våra mark- och vattenområden och utveckla och bevara den bebyggda miljön. Översiktsplanen ligger till grund för kommunens beslut om exempelvis lokalisering av ny bebyggelse, vattenbruk eller utbyggnad av gång- och cykelvägar samt har även betydelse för andra myndigheters beslut i sådana frågor. Arbetet kommer att inledas med en bred dialog för att komma fram till vilka mål som finns inom olika frågor, till exempel om bostäder, turism, infrastruktur, rekreation med mera. Målen kommer sedan att ligga till grund för utformningen av översiktsplanen. Processen att ta fram översiktsplanen kommer att ta några år. Under den tiden kommer det finnas flera olika möjligheter och tillfällen att både få ta del av och påverka innehållet i översiktsplanen. Engagera er tidigt i arbetet med översiktsplanen för då är möjligheterna att påverka som störst! Har du frågor om översiktsplanen är du välkommen att kontakta Moa Leidzén planeringsarkitekt, telefon

18 Bodalsverket invigt Fredagen den 27 april invigdes Bodalsverket, kommunens nya avloppsverk. Invigningen följdes av öppet hus under fredag eftermiddag och lördag, då ca 200 personer passade på att besöka verket. Personal från VA-avdelningen guidade runt besökarna och det bjöds på kaffe och tårta. Under invigningen talade samhällsbyggnadschef Peo Johansson, tekniska nämndens ordförande Helen Blad samt kommunstyrelsens ordförande Clas-Åke Sörkvist. Sedan klippte Clas-Åke, Helen och kommunfullmäktiges ordförande Anders Johansson Fogelmark bandet. Detta kröntes av en trumpetfanfar som musikskolan stod för. Reningsverket är byggt för att kunna behandla avloppsvatten från personekvivalenter, och ta emot upp till m3 avloppsvatten per dygn. Det gamla reningsverket i Grebbestad har haft tillstånd för att ta emot avlopp från personekvivalenter. Invigning med Anders Johansson Fogelmark, Clas-Åke Sörkvist och Helen Blad. Alla kommunens reningsverk har utsläppskrav för organiskt material (BOD) och fosfor. Bodalsverket har även krav för utsläpp av kväve. Kraven för utsläpp av organiskt material och fosfor är också strängare än de varit för Grebbestads reningsverk. Att detta reningsverk har utökad re- Processbyggnaden vid Bodalsverket. 18

19 ning innebär en miljövinst för havet, som kommer att belastas med lägre halter av övergödande och syreförbrukande ämnen. Under våren 2012 har processen kommit igång på reningsverket. En stor del av reningen utförs av mikroorganismer i form av aktivt slam och det krävs tid och rätt förhållanden för att en bra bakteriekultur ska växa fram, därför tar det några månader att trimma in alla delar av reningsprocessen. Den biologiska reningen sker i stora bassänger som står utomhus. Det finns tre parallella bassänger. Reningen sker satsvis, dvs en viss mängd avloppsvatten tillsätts och genomgår biologisk och kemisk rening under några timmar, varefter slammet sedimenterar och den övre klarfasen tappas av och går vidare i reningsprocessen. Denna typ av rening kallas SBR, vilket står för Satsvis Biologisk Rening eller Sequenced Batch Reactor. Före och efter SBRbassängerna finns utjämningbassänger. Utformningen av bassängerna och reningen är gjord särskilt med tanke på att den ska klara stora variationer av flöde och belastning, eftersom belastningen varierar mycket i området. I den första etappen har Grebbestadområdet anslutits till Bodalsverket. I nästa steg ska Kämpersvik anslutas och detta beräknas bli klart under Efter ytterligare ett par år ska Fjällbacka anslutas och avloppsreningsverket där kommer att läggas ner. Längre fram i tiden kommer troligtvis även Tanumshedes avloppsreningsverk att läggas ner och anslutas till Bodalsverket. Ordförklaringar: Personekvivalent = en mängd organiskt material (70 mg BOD per dag) som beräknas motsvara det avlopp som en person producerar. BOD = Biological Oxygen Demand. Ett sätt att mäta mängden organiskt material genom att mäta hur mycket syre det går åt för att bryta ner det. Information Skolklasser och andra grupper är hjärtligt välkomna på studiebesök. Kontakta VA-avdelningen för bokning, Mer information om Bodalsverket finns på kommunens hemsida Fakta På Bodalsverket genomgår avloppsvattnet: Mekanisk rening i form i rensgaller, sandfång och försedimentering. Biologisk och kemisk rening med hjälp av aktivt slam och kemisk fällning i SBR-bassänger. Mekanisk rening och slutpolering i ett filter där alla partiklar större än 10 µm fastnar. Ny kanslichef från första september Den första september 2012 börjar Ida Aronsson Hammar som ny kanslichef i Tanums kommun. Hon efterträder Ulf Björkman som efter drygt trettio år i Tanums kommun går i pension under hösten. Ida är mycket samhällsintresserad, har en statsvetarexamen i bagaget och har erfarenhet av både internationell, ideell och kommunal verksamhet. Hon har tidigare arbetat bl. a på kommunkanslier med ärendehantering och offentligrättsliga frågor och kommer nu att lämna uppdraget i Sotenäs kommun för att börja arbeta i Tanum. Uppdraget som kanslichef i Tanums kommun innebär, utöver att vara chef för kommunkansliet, även att ingå i kommunstyrelsen tjänstemannaledning. Ida bor i Kungshamn, är gift och har två barn. På sin fritid prioriterar hon familjen och läser gärna böcker och tränar. Målet för träningen är att klara Tjejmilen i september under 65 minuter. 19

20 Sparvallen Sparvallen ett lyft för alla alla inom idrotten Söndag Söndag 16 september 16 invigs Sparvallen i i Tanumshedenumshede, en arena en för arena till och för med till och mer med än mer fotboll än och Ta- fotboll och friidrott, stor nog att hysa nationella friidrott, tävlingar. stor nog att hysa nationella tävlingar. De närmast De närmast ansvariga är påtagligt är nöjda: nöjda: Ett lyft Ett lyft för alla, för alla, säger säger Hans Hans Wikström, Wikström, fastighetschef fastighetschef i Tanums kommun, och Roland Joelsson, i Tanums verksamhetsledare kommun, och för Roland Sparvallen. Joelsson, verksamhetsledare för Sparvallen. Sparvallens arena för fotboll och friidrott. Snudd Snudd på 18 på 18 miljoner miljoner har har Sparvallen kostat, men då har man det. säger Roland Joelsson, lite hemlig- Sparvallen Dessutom Tillgänglighet tänker vi för oss alla ett till områ- med 1,2 Invigningen miljoner. Resten ska bli rolig består för alla, kostat, men då har man fått något område för både boule och den av pengar från flera olika håll. för pengarna också: Dessutom tänker vi oss ett hetsfullt. Jag kan säga så mycket fått något för pengarna också: nya sporten bowls, säger Roland Joelsson. Han var idrotts- En fotbollsplan med konstgräs, Det ska bli roligt för alla, ända område för både boule och den nya som att vi får hit en känd kvinnlig En fotbollsplan användbar året med runt. konstgräs, sporten bowls, säger Roland Joelsson. från friidrottsstjärna. invigningen, säger Roland användbar En komplett året runt. arena med naturgräs för fotboll arena och med alla natur- sorters planeringen sentant i planeringen och ser nu och till att ser allt nu till Jag kan lan politiker säga så och mycket tjänstemän som också? att föreningarnas representant i Han var idrottsföreningarnas repre- Joelsson, Kanske lite hemlighetsfullt. en fotbollsmatch mel- En komplett gräs för friidrott. fotboll och alla sorters kommer att allt att kommer fungera. att fungera. vi får föreslår hit en Hans känd Wikström. kvinnlig friidrottsstjärna. få in mer i budgeten friidrott. Bygget Bygget har gått har mycket gått mycket bra bra och Tillgänglighet för alla till området. och vi har kunnat få in mer i Kanske en fotbollsmatch än vi tänkte från början, säger Hans budgeten vi tänkte från början, säger Wikström, Hans till Wikström, exempel läktare till och mellan politiker och tjänstemän också? föreslår Hans Wikström. exempel åtta banor läktare på upploppet och åtta banor istället för på upploppet de sex planerade istället och för belysning de sex på hela området. planerade och belysning på Det kommer att bli både allmän hela området. belysning och en ledbelysning som Det tänds kommer när någon att bli beträder både området. allmän Det belysning är fråga om och en allmän en ledbelysning parkmark. som tänds när någon öppen beträder För området. tävlingarna Det får är vi fråga särskild om en belysning allmän och öppen naturligtvis parkmark. kommer För också tävlingarna resultattavlor får vi på särskild plats. Kommunens anslag ligger på 13,7 belysning och naturligtvis kommer också resultattavlor på miljoner. Därutöver har Sparbanken Tanum sponsrat med 2,5 skattade plats. miljoner och Riksidrottsförbundet Roland Joelsson, verksamhetsledare för Kommunens bidragit med anslag 1,2 miljoner. ligger på Resten Hans Wikström, fastighetschef i Tanums kommun. Sparvallen. 13,7 består miljoner. av pengar Därutöver från flera har olika håll. Sparbanken Tanum sponsrat Roland Joelsson, verksamhetsledare för Sparvallen. med 2,5 skattade miljoner och Hans Wikström, fastighetschef i 20 Riksidrottsförbundet bidragit Tanums kommun.