Verkstadsarbete. Verkstadsarbete behandlar bl a hur man utför bänkarbeten med de vanligaste handverktygen.

Transkript

1 Verkstadsarbete Verkstadsarbete behandlar bl a hur man utför bänkarbeten med de vanligaste handverktygen. Du ska lära dig att bearbeta olika material efter förutbestämda mått. Du ska också lära dig att använda olika mätmetoder.

2 BÄNKARBETE Verkstadsarbete

3 Verkstadsarbete Arbetsbänken ska kunna anpassas till rätt arbetshöjd. Arbetsytan ska vara lätt att hålla ren. Ett skruvstäd bör finnas för att kunna sätt fast det du ska bearbeta. Skruvstädet bör ha mjuka backar för att skydda arbetsmaterialet.

4 Verkstadsarbete Vid arbetsbänken ska även en bra arbetsbelysning finnas. Vid maskin och bänkarbete bör belysningsstyrkan vara lux. Vid finmekaniskt arbete 1500 lux. Allmänbelysningen bör vara lux.

5 Verkstadsarbete SKYDDSUTRUSTNING Utöver arbetskläder behövs också en personlig skyddsutrustning: Hörselskydd Andningsskydd Skyddsglasögon Skyddshjälm Arbetsskor

6 Verkstadsarbete VERKTYGSTAVLA En komplett verktygssats för bänkarbete bör vara placerad på en verktygstavla med markerade platser för handverktygen.

7 Verkstadsarbete Verktygstavlan kan vara placerad invid eller i närheten av arbetsbänken. Verktygen ska alltid rengöras och återställas till verktygstavlan efter avslutat arbete.

8 Verkstadsarbete MATERIALKUNSKAP Stål innehåller en blandning av metallregleringar där basen utgörs av järn.

9 Verkstadsarbete ALUMINIUM (Al) Efter stål den mest använda metallen. En lätt metall som används bl a i flygplanskonstruktioner, motordetaljer till bilar och elledningar.

10 Verkstadsarbete KOPPAR (Cu) Den mest använda metallen till elledningar. Används också till vattenledningar. Mässing och brons är två vanliga kopparlegeringar. Mässing används till bl a skruvar,muttrar och musikinstrument.brons används mest i kugghjul och vattenkranar.

11 Verkstadsarbete

12 Verkstadsarbete PLAST Utvinns ur råolja. Plast har goda isolerande egenskaper och används därför som isolering i elledningar och elapparater.

13 Verkstadsarbete MÄTTEKNIK Att kunna mäta fram rätt mått i olika sammanhang ställer krav på att du har kunskap om olika mätverktyg och kan läsa av rätt mått på verktyget.

14 Verkstadsarbete MÅTT I många sammanhang är måttsättning viktig. En bil med många olika detaljer som tillverkas på olika platser kräver stor noggrannhet i måttsättning och tillverkning för att alla detaljer ska passa ihop.

15 Verkstadsarbete METERSTOCK (Tumstock) Meterstocken är graderad i mm,cm,dm och meter. På en tumstock tillkommer graderingen för tum. Båda tillverkas i 1 och 2 meters längder

16 Verkstadsarbete MÅTTBAND Stålmåttbandet används ofta där måtten överstiger 2 meter och finns i varierande längder.

17 Verkstadsarbete STÅLSKALAN Stålskalan är en linjal av stål som används när noggrannheten är något större än när tumstock och måttband används. Stålskalan är graderad i mm och cm och används vid måttsättning och ristning på plåt.

18 Verkstadsarbete SKJUTMÅTT Noggrannheten hos ett skjutmått är (en tiondels millimeter). Det används bl a för att mäta invändiga och utvändiga mått samt vid höjd och djupmätning.

19 Verkstadsarbete SKJUTMÅTT Skjutmåttet kan vara svårt att läsa av beroende på att det har en fast- och en rörlig skala (nonie).

20 SKJUTMÅTT Verkstadsarbete

21 Verkstadsarbete SKJUTMÅTT Skjutmått finns även med digital avläsning.

22 Verkstadsarbete MIKROMETER Används när man vill ha större noggrannhet (en hundradels millimeter). Den används för att mäta utvändiga mått

23 Verkstadsarbete

24 Verkstadsarbete VINKLAR Vinklar mäts i grader där ett helt cirkelvarv är 360,ett halvt är 180 och där 90 motsvarar en rät vinkel.. För att mäta räta vinklar används en vinkelhake och för andra vinklar kan man använda en vinkelmätare.

25 Verkstadsarbete

26 Verkstadsarbete

27 Verkstadsarbete BEARBETNING Innebär att man startar med ett material, t ex en plåt som man sedan med hjälp av olika verktyg formar till en färdig produkt. Man måste därför bestämma vilka arbetsmetoder och verktyg som är lämpliga att använda till det material du ska bearbeta

28 Verkstadsarbete RITSNING En ritsnål eller ett ritsverktyg med en härdad metallspets används ungefär som en penna på plåt.

29 Verkstadsarbete KLIPPNING Handplåtsaxen är lämplig att använda när man klipper i tunnplåt. Den finns i olika former, bl a för rak eller bågformad klippning. De bågformade kan antingen klippa höger eller vänstervarv. De används till invändiga hål eller utvändiga cirklar.

30 Verkstadsarbete KLIPPNING Till hårdare och tjockare plåtar används olika typer av bänkplåtsaxar.

31 Verkstadsarbete I en verkstad där många eller stora plåtar ska klippas används större maskiner.

32 Verkstadsarbete SÅGNING Bågfil används för att såga i metall och plastmaterial. Sågbladen finns i olika utföranden för att passa olika material, tjocka eller tunna, hårda eller mjuka material.

33 Verkstadsarbete Bågfilens sågtänder är skränkta (böjda åt sidan) för att spåret ska bli bredare än sågbladet så att det inte fastnar.

34 Verkstadsarbete MASKINSÅG Används mest för industribruk och finns som bandsåg, kapklinga eller med fram och återgående blad.

35 FILNING Verkstadsarbete Filar används för att jämna till vassa och utstickande kanter t ex efter sågning, klippning eller håltagning. Det gäller främst metaller som vassa kanter och hörn och som kan orsaka skador.

36 Verkstadsarbete Filar finns i olika utföranden och form beroende användningsområde. Verkstadsfilar används ofta vid bearbetning av metall. Nålfilar används vid finmekaniska arbeten. Raspar används för bearbetning av trä.

37 Verkstadsarbete Filarna kan ha olika filmönster såsom: Engradiga Dubbelgradiga Raspgradiga Pansargradiga.

38 Verkstadsarbete HÅLTAGNING Det finns flera olika håltagningsverktyg som man kan använda för att ta hål i ett material. När man väljer verktyg måste man ta reda på om hålsågen eller borren klarar att arbeta i materialet man ska göra hålet i.

39 Verkstadsarbete BORREN De verktyg man i första hand tänker på när det gäller håltagning är borrar. Det finns olika borrar för olika material: Metall Plast Trä Betong

40 Verkstadsarbete FÖRSÄNKNING När man vill att skruvskallar inte ska sticka upp ovanför materialets yta så försänker man skruvhålen med en försänkare.

41 Verkstadsarbete GÄNGNING Ett gods som är tjockare än 2mm kan gängas med en gängtapp. Gängtappar är tillverkade av härdat stål och är därför mycket sköra och kan lätt brytas av.

42 Verkstadsarbete Först måste hålet borras. Ett gängat hål kräver en borrdiameter som är något mindre än gängans beteckning.

43 Verkstadsarbete För att kunna gänga krävs något sorts handtag som man fäster gängtappen i. Det kan var en gängtappshållare eller svängjärn. Gängtapparna finns i två olika utföranden förtapp och sluttapp.

44 Verkstadsarbete Det är viktigt att arbetstycket som man ska gänga i, är fastsatt ordentligt och att gängtappen vinklas i 90 mot arbetsstycket. Börja med att doppa ner tappen i ett smörjmedel.

45 Verkstadsarbete När gängningen börjar kännas trög backar man tappen något varv så att gängan rensas. Kom ihåg att smörja ordentligt under gängningen.

46 Verkstadsarbete

47 Verkstadsarbete HÅLSTANS,HÅLPUNSCH I plåt tunnare än 3mm där stora hål ska tas, kan en hålpunch användas. Hålpunchen kan göra runda, kvadratiska eller rektangulära hål i dimensionen: 12-60mm (runda) och mm (kvadratiska och rektangulära)

48 Verkstadsarbete

49 HÅLSÅG Verkstadsarbete Hålsågen är ett verktyg för olika hårda och mjuka material och finns i dimensionerna mm diameter. Elektrikern använder hålsåg för att borra hål för eldosor, byggaren använder den t ex för att borra hål för ventilation.

50 Verkstadsarbete Det finns hålsågar för olika typer av material: Metall Betong Trä och gips

51 Verkstadsarbete HANDBORRMASKIN Till borrar och hålsågar måste någon typ av borrmaskin användas. Handborrmaskiner finns i olika varianter. Borrchucken (där man fäster borren) finns i två utföranden nyckel och snabbchucken.

52 Verkstadsarbete Borrmaskinerna är oftast varvtalsreglerade med höger och vänstergång. De batteridrivna laddningsbara borrmaskinerna har blivit mer och mer vanliga tack vare att batterierna blivit starkare och bättre.

53 Verkstadsarbete

54 Verkstadsarbete PELARBORRMASKIN Är i första hand avsedd för industriellt bruk. Maskinen är oftast placerad på golvet, men vissa kan placeras på en arbetsbänk. Den är försedd med ett arbetsbord där arbetsstycket spänns fast.

55 Verkstadsarbete PELARBORRMASKIN Man ska naturligtvis inte försöka hålla fast materialet med handen när man borrar. När arbetstycket är ordentligt fastsatt blir också noggrannheten för hålens placering större. Varvtalet varieras beroende på material och borrens diameter.

56 Verkstadsarbete KANTBOCKNING Vid bockning av tunna material, t ex plåt kan en kantbockningsmaskin användas. Den kan bocka materialet i rät vinkel och med exakta mått. Material upp till 3mm kan bockas.

57 Verkstadsarbete SAMMANFOGNING Det finns många olika sätt att sammanfoga olika detaljer på. I nästan all tillverkning måste ett flertal sammanfogningsmetoder användas. I biltillverkning är det vanligt att olika detaljer svetsas, skruvas eller limmas ihop.

58 Verkstadsarbete

59 Verkstadsarbete ett modernt flygplan är många av planets aluminiumplåtar limmade eller nitade.

60 Verkstadsarbete LIMNING Det finns MÅNGA olika typer av lim. Därför att användningsområdet för lim har ökat har också kravet på olika limtyper ökat.

61 Verkstadsarbete LÖDNING Är vanlig vid sammanfogning av elektriska förbindningar. Metoden kallas för mjuklödning och har en arbetstemperatur som inte överstiger 450 C.

62 Verkstadsarbete SVETSNING Vid sammanfogning av stål är svetsning vanligt. Vid svetsningen värms och smälts både tillsatsmaterialet och detaljernas fogytor. Svetsningen sker med elektrisk ljusbåge eller gassvetslåga.

63 Verkstadsarbete ELEKTRISK SVETSNING Den elektriska ljusbågssvetsen åstadkommer med hjälp av elektrisk ström, en ljusbåge när den kommer i kontakt med det jordade material som ska svetsas ihop. För att ytan ska få en god kvalitet används en skyddande gas.

64 Verkstadsarbete

65 Verkstadsarbete Vid gassvetsning sker uppvärmningen av materialet genom en låga från en blandning av acetylengas och syrgas. Svetslågan smälter sedan en svetstråd i fogen som därmed förbinder de två fogytorna.

66 Verkstadsarbete

67 Verkstadsarbete NITFÖRBAND Nitning är ytterligare ett sätt att åstadkomma ett permanent förband. Nitning utförs när man t ex vill sammanfoga två plåtar som inte behöver demonteras. Nitförband kan endast demonteras genom att borras eller sågas isär.

68 Verkstadsarbete

69 Verkstadsarbete SKRUVFÖRBAND Skruv och mutter är kanske det vanligaste sättet att sammanfoga olika detaljer.

70 Verkstadsarbete För att skruv och mutter inte ska gängas upp vid vibrationer och skakningar kan man öka säkerheten med: Fjäderbricka Låsmutter Låsvätska Kontramutter

71 Verkstadsarbete RITTEKNIK Att kunna tyda och läsa en ritning och själv kunna rita är viktigt för att du ska kunna göra ett bra arbete. En ritning ska vara lätt att förstå och därför finns det regler som anger hur en ritning ska utformas.

72 Verkstadsarbete

73 Verkstadsarbete Det är viktigt med kunskaper om: Format Man anpassar det man ritar till ett lämpligt format, ett stort föremål förminskas och ett litet förstoras.

74 Verkstadsarbete Skalor De vanligaste standardskalorna vid förminskning är skala 1:2, 1:5, och 1:10. På byggnadsritningar är skalorna oftast 1:50 och 1:100. Om skalan t ex är 1:10 innebär det att föremålet på ritningen är 10 ggr större i verkligheten

75 Verkstadsarbete Skalor Vid förstoring av små detaljer är vanliga skalor 2:1, 5:1, och 10:1. 5:1 Betyder då att föremålet är på ritningen är 5 ggr större än i verkligheten. Skala 1:1 då är föremålet lika stort på ritningen som i verkligheten.

76 Verkstadsarbete

77 Verkstadsarbete Måttsättning Vid måttsättning av en figur används två olika måttsättningsmetoder. Baslinjemåttsättning används där stor noggrannhet krävs. Baslinjen som sammanfaller med kanten på figuren är utgångspunkten för måttsättning och anges med siffran 0.

78 Verkstadsarbete

79 Verkstadsarbete Kedjemåttsättning Kedjemåttsättning anger alla delmått efter varandra. Om ett mått blir felaktigt angivet blir även alla andra därefter felaktiga. Kedjemåttsättning kräver mindre utrymme på ritningen.

80 Verkstadsarbete

81 Verkstadsarbete Tolerans Anger hur mycket ett mått får variera. På ritningen anges t ex 80±1mm, vilket betyder att måttet får variera mellan 79 och 81 mm.

82 Mjuklödning och kontaktpressning

83 Mjuklödning och kontaktpressning LÖDNINGAR OCH KABELSKARVAR Metoden att binda samman metaller genom att löda har funnits i tusentals år främst vid vapen och smycketillverkning. Under 1900-talet började man använda lödning som förbindningsmetod inom elektronikindustrin.

84 Mjuklödning och kontaktpressning Kontaktpressning av kablar är en metod som används inom både svagströms- och starkströmsområdena. Kabel och kabelsko/flatstift pressas till en fast förbindning både för anslutning och skarvning. Metoden används från de tunnaste till de grövsta kablarna.

85 Mjuklödning och kontaktpressning LÖDNING Man skiljer på hårdlödning och mjuklödning. Hårdlödning används vi sammanfogning av metaller som kräver högre värme än +450 C. Mjuklödning är den vanligaste metoden vid arbeten med elektronikkomponenter med arbetstemp under +450 C.

87 Mjuklödning och kontaktpressning Mjuklödning innebär att man tillsätter värme oftast med en lödkolv och förbinder två metaller med ett lod.

88 Mjuklödning och kontaktpressning Lodet kan finnas i olika former: Tackor och stänger vid maskinell lödning. Lödpasta vid ytmontering. Lödtråd vid manuell lödning.

89 Mjuklödning och kontaktpressning För bästa resultat vid elektroniklödning bör lodet ha sammansättningen 95,8 % tenn, 3,5 % silver och 0,7 % koppar. Det lodet är lättsmält och har en smältpunkt på +215 C. I lödtråden finns dessutom små kanaler med flussmedel.

91 Mjuklödning och kontaktpressning Flussmedel När en metall kommer i kontakt med luftens syre bildas ett oxidskikt på metallen. Det innebär att lödstället inte är rent och då väter inte lodet som det ska och lödningen blir dålig. Genom att använda fluss försvinner oxiden.

92 Mjuklödning och kontaktpressning LÖDUTRUSTNINGAR Lödkolvar finns i en mängd olika storlekar, med effekter från några watt till flera hundra watt. De minsta kallas för lödpennor.

94 Mjuklödning och kontaktpressning Lödstation

95 Mjuklödning och kontaktpressning Det är viktigt att använda lödkolv med rätt effekt så att inte lödspetsen kyls ned mellan varje lödtillfälle. Om lödspetsens temperatur sjunker under +250 C är det risk för att lödningen misslyckas och det blir en sk kallödning.

97 Mjuklödning och kontaktpressning Vissa elektroniska komponenter har låg värmetålighet därför är det viktigt att anpassa värmeöverföringen från lödspets till arbetsställe. Ett sätt är att anpassa lödspetsens utformning, ett annat är att vinkla spetsen så att t ex endast hörnet på spetsen har kontakt med lödstället.

99 Mjuklödning och kontaktpressning Förtenning av lödspets Lödspetsen måste vara fri från smuts och oxider för att kunna överföra värmen. Därför måste spetsen rengöras och förtennas.

100 Mjuklödning och kontaktpressning Du gör du genom att: Se till att lödspetsen är varm. Rengöra spetsen på en lagom fuktig svamp. Tillföra lod till spetsen och torka av på svampen. Upprepa detta till dess spetsen är alldeles blank.

101 Mjuklödning och kontaktpressning VÄTNING Vätning är ett uttryck för hur lodet flyter ut på en metallyta. God vätning innebär att rätt temperatur har använts. Att lödstället har varit rent från smuts och oxider. Att lagom mängd lod har använts.

102 Mjuklödning och kontaktpressning Dålig vätning Innebär att lodet inte flyter ut utan formar sig till en pärla ovanpå lödstället. Man har fått en kallödning vilket medför att den elektriska förbindningen med tiden blir så dålig att elapparaten slutar fungera.

106 Mjuklödning och kontaktpressning LODMÄNGD För mycket lod kan dölja fel som kan uppstå närmast lödstället. När rätt lodmängd används kan konturerna av arbetsstället urskiljas

107 Mjuklödning och kontaktpressning RÖKUTSUG Lödtennets rök är något hälsovådlig. Detta innebär att man ska undvika att andas in den farliga röken i större mängd. Om du ska löda under en längre tid bör rökutsug finnas vid arbetsplatsen.

109 Mjuklödning och kontaktpressning Mångtrådiga ledare ska förtennas före fastlödning. Förtenning innebär att man sätter lite lod mot ledaren och sedan värmer med kolven.

110 Mjuklödning och kontaktpressning Det får inte bli för mycket lod så tråden blir styv. Lodet får inte heller tränga in mer än någon millimeter under den isolerade tråden.

112 Mjuklödning och kontaktpressning SÄKRINGAR Används för att skydda elektriska utrustningar och ledningar mot överströmmar. Säkringen är märkt med den ström och spänning den är avsedd för. Om strömmen blir för hög löser säkringen ut.

113 Mjuklödning och kontaktpressning Finsäkring. Diazedsäkring = porslinssäkring = propp.

114 Mjuklödning och kontaktpressning Knivsäkring. Automatsäkring = normsäkring.

115 Mjuklödning och kontaktpressning Det finns snabba och tröga säkringar. De snabba säkringarna används framförallt till elektronik där det är viktigt att strömmen bryts snabbt om den blir för hög. De tröga säkringarna är bra till bl a elmotorer där strömmen tillfälligt kan vara lite högre utan att det skadar utrustningen.

116 Mjuklödning och kontaktpressning STRÖMSTÄLLARE För att koppla till och från el-utrustningar används strömställare. En sådan strömställare ska normalt vara tvåpolig.

117 Mjuklödning och kontaktpressning OMKOPPLARE För att skifta mellan olika elektriska kretsar används omkopplare. Beroende på hur många strömkretsar som ska kopplas om och hur många olika vägar som omkopplarna finns de i en eller flervägsutförande.

119 Mjuklödning och kontaktpressning RELÄER Ett relä består en elektrisk styrd spole som genom magnetism påverkar ett antal kontakter. Reläer används ofta för att med en låg spänning påverka en starkströmskrets.

121 Mjuklödning och kontaktpressning Eftersom en del elektroniska komponenter kan bli förstörda av statisk elektricitet så är det viktigt att jorda sig själv och arbetsytan vid montering.

123 Mjuklödning och kontaktpressning DIODEN Ett vanligt användningsområde för dioden är likriktning av växelspänning. En diod släpper bara igenom ström i en riktning.

124 Mjuklödning och kontaktpressning Diodens elektroder (anslutningsben) kallas för anod och katod. Dioden leder ström när anoden är ansluten till högre potential (mera plus) än katoden.

126 Mjuklödning och kontaktpressning Lysdioden används ofta för att indikera någon funktion t ex att din dator eller TV är påslagen. Dioden är vanligen röd eller grön. Dioden är väääldigt känslig för värme så man måste vara försiktig med lödkolven. Katodbenet är kortare än anodbenet.

127 Mjuklödning och kontaktpressning REPARATION AV KRETSKORT När en komponent ska bytas på ett kretskort behövs en lödkolv och en tennsug eller avlödningsfläta.

128

130 Med kontaktpressning menas att man med en presstång utför en elektrisk förbindning. Mellan två ledare (med skarvhylsor). Eller mellan en ledare och ett förbindningselement (med kontaktstift eller kabelskor). När man ska pressa kontakter på grövre ledare används hydrauliska pressverktyg.

131 Pressverktyg finns också för andra ändamål såsom BNC och modularkontakter.

132 Installationer Byte av strömställare

133 Installationer Byte av strömställare

134 Installationer Byte av strömställare I gamla installationer förekommer andra färger på ledare. T ex: Alla ledare är svarta och de är ofta uttorkade. De bör bytas ut av en behörig installatör. Före 70-talet: vit ledare = fas, svart ledare = nolla röd=skyddsjord.

135 Installationer Byte av strömställare I gamla installationer förekommer andra färger på ledare. T ex: : svart ledare = fas, blå ledare = noll, gul/grön=skyddsjord Brun ledare = fas, blå ledare = noll, gul/grön=skyddsjord.

136 Installationer Byte av strömställare Var ska ledarna anslutas i strömbrytaren? P/L = fasledare (in). Utgående pil = tändtråd eller mellantråd X/B = ingen funktion i strömbrytaren utan används som kopplingsklämma.

137 Installationer Anslutning av ledare: Förr var det alltid skruvanslutning på elektrisk utrustning. Numera är det lika vanligt med snabbkopplingar. I båda fallen är det lika viktigt att inte avisolera för långt eller för kort.

138

139 Installationer Byte av vägguttag: Ett vägguttag kan vara anslutet till: Egen gruppledning En gruppledning gemensam med andra vägguttag En belysningsgrupp

140 Installationer Var ska ledarna anslutas i ett vägguttag: P/L = fasledarens anslutning. N/ märkt blå = nolledarens anslutning Skyddsledaren ansluts till X används som kopplingspunkt

141 Installationer

142 Installationer

143 Installationer Rörelsevakt: Tänder automatiskt belysningen när någon rör sig i rörelsevaktens närhet.

144 Installationer Skymningsrelä: Tänder automatiskt en belysning när det blir mörkt ute.

145 Installationer Kopplingsur: Styr en anläggningsdel eller belysning efter ett inställt tidsprogram.

146 Installationer Trefasanslutning av belysning I installationer med ett större antal armaturer är det vanligt att man ansluter dessa till trefasgrupper. Armaturen ansluts då till en fas som vanligt och de två andra faserna går igenom armaturen för anslutas till en annan armatur.

147 Installationer Manövrering av trefasbelastningar När en trefasanslutning ska manövreras så bryter man eller kopplar in alla tre faserna samtidigt. Det gör man med hjälp av manuellt manövrerade brytare eller med kontaktorer.

148 Installationer

149 Installationer Reläer och kontaktor

150 Installationer Reläer och kontaktor

151 Installationer Impulsrelä: Är en speciell typ av relä med funktion som gör att det ofta används till belysningsinstallationer. Det påverkas av en spänningspuls som oftast kommer när någon trycker på en tryckknapp.

152 Installationer När reläet får spänning skiftar reläets kontakter läge och behåller detta läge. När reläet får en ny spänningspuls skiftar kontakterna läge igen. Varannan gång till och varannan från.

153 Installationer Impulsrelä: Normalt består en sån här installation av flera tryckknappar. Impulsreläet brukar styra flera armaturer eller en kontaktor som i sin tur kan försörja en trefas belysningsgrupp.

154 Installationer

155 Installationer Lysrör När man byter ut lysrör måste man tänka på att det finns lysrör för olika färgåtergivning.

156 Installationer Drift av Lysrör För att tända och driva ett lysrör finns olika tekniker. I äldre typer av lysrörsarmaturer fanns en reaktor, en glimtändare och en faskompenseringskondensator.

157 Installationer Om ett lysrör är trasigt försöker glimtändaren att om och om igen tända lysröret. Det blir då väldigt varmt i armaturen. Använd en sorts säkerhetständare (DEOS) så undviks detta.

158 Installationer Drift av Lysrör HF-don används oftast för att tända lysrör nu för tiden. HF-don är väldigt bra när man vill ljureglera (dimmra), vanlig teknik är då 1-10 v-styrning eller DSI-styrning.

159 Installationer HF-don flimrar inte som de äldre armaturerna med reaktor gjorde. HF-don tänder lysröret mycket snabbare. Ett vanligt lysrör nuförtiden är T5-röret som är smalare än äldre rör och är anpassat för att drivas av HF-don.

160 Installationer Glöd och halogenlampor blir väldigt varma Det finns rekommenderade belysningsvärden (luxtal) framtagna för alla slags lokaler. Vid installationen ser installatören till att dessa värden uppnås.

161 Installationer Det är viktigt att man inte i efterhand försöker höja belysningsstyrkan ifrån en armatur genom att sätta i lampor med högre effekt än rekommenderat.

162 Installationer Felsökning i belysningsanläggningar Mindre belysningsgrupper är vanligen uppbyggda med strömställare. Vanliga orsaker till att en belysningsgrupp inte fungerar:

163 Installationer En säkring har löst ut En strömställare har slutat fungera En ljuskälla /armatur har gått sönder

164 Installationer Reparationer av lysrörsarmaturer I en lysrörsarmatur finns flera komponenter som kan gå sönder : Lysrörshållare torkar sönder och blir spröda Reaktorn och kondensatorn kan bli kortslutna Hf-don kan sluta fungera.

165 Fästmaterial Skruvklammer Gipsexpander

166 Fästmaterial Lettiklammer Plugg

167 Fästmaterial Driva Expanderbult

168 Fästmaterial Plattiplugg Duomax

169 Molly Fästmaterial

170 Fästmaterial Farexband/hålband Caddyklammer

171 Fästmaterial Bärverksfäste: Montera armaturer i undertak.

172 Fästmaterial Skruv Seven hook

173 Fästmaterial Slagankare monteras med Slagdorn

174 Repetition av ellära

175 Seriekoppling

176 Seriekoppling Detta är en seriekrets med 3 st lampor anslutna till ett batteri.

177 Seriekoppling Kretsen är ansluten till batterispänningen. De 3 lamporna blir anslutna till varsin spänning vars summa är lika med batterispänningen. U U 1 U 2 U 3 U 6 3 3

178 Seriekoppling De 3 lamporna är anslutna till varsin spänning och strömmen igenom lamporna är exakt lika stor i hela kretsen.

179 Seriekoppling Strömmen är lika stor överallt i en seriekrets. Den matande spänningen delar upp sig över de anslutna komponenterna. U U U U Kirchoffs lag för seriekretsar.

180 Seriekoppling Det som avgör storleken på spänningsfallet över lamporna är strömmen (lika) och resistansen. R U I R 1 6 1

181 Seriekoppling Det som avgör storleken på spänningsfallet över lamporna är strömmen (lika) och resistansen. R U I R 2 3 1

182 Seriekoppling Ju högre resistans en komponent har desto högre spänningsfall.

183 P U I Seriekoppling P Vilken effekt utvecklar lamporna? P 3 2 1

184 Seriekoppling I en seriekoppling delar spänningen upp sig så lamporna blir anslutna till varsin spänning. Strömmen är lika stor i hela kretsen.

185 Parallellkoppling

186 Parallellkoppling Nu har lamporna kopplats på en annat sätt. Strömmen delar upp sig i 3 grenströmmar. Alla lampor är anslutna till samma spänning (matningen).

187 Parallellkoppling I U Man använder sig av ohm:s lag för att räkna ut strömmarna. 12 I 1 6 I R I

188 Parallellkoppling Man använder sig av Kirchoffs lag för parallellkretsar för att räkna ut huvudströmmen (I). I I I I

189 P U I Parallellkoppling Man använder sig av effektlagen för att räkna ut effekterna. P P 12 2 P

190 P U I Parallellkoppling Man använder sig av effektlagen för att räkna ut effekterna. P P P

191 Repetition Seriekrets Strömmen är lika stor i hela kretsen. Spänningen delar upp sig över de ingående komponenterna. U U U U

192 Repetition I Parallellkrets Alla komponenter är anslutna till samma spänning=matningen. I I I Strömmen delar upp sig i grenströmmar.

193 Viktiga begrepp Kortslutning Uppstår när ett ledarmaterial med för låg resistans är kopplat mellan spänningens poler så att strömmen blir skadligt hög.

194 Viktiga begrepp Kortslutning Uppstår när ett ledarmaterial med för låg resistans är kopplat mellan spänningens poler så att strömmen blir skadligt hög.

195 Viktiga begrepp Avbrott Ingen ström kan flyta fram i kretsen därför att den är bruten någonstans.

196 Viktiga begrepp Avbrott Ingen ström kan flyta fram i kretsen därför att den är bruten någonstans.

197 Spänningsmätning

198 Spänningsmätning Multimetern måste ställas in för spänningsmätning och alternativt AC/DC. Börja med det högsta mätområdet och ställ in mindre tills avläsning är möjlig

199 Spänningsmätning Så här går det inte att mäta någon spänning det är ju inte någon resistans mellan mätkablarna. U=I x R och finns det inget R så blir det ingen spänning.

200 Strömmätning

201 Strömmätning Anslut det röda uttaget A närmast plus och det svarta COM närmare minus. Instrumentet kopplas i serie med kretsen

202 Strömmätning Välj strömsort AC eller DC. Börja på högsta mätområdet och vrid ner till avläsbart värde

203 Strömmätning Om man har ställt in instrumentet på strömmätning och ansluter så här kortsluts spänningskällan.!!!!&%/?? Ingen resistans i instrumentet.

204 Resistans mätning Anslut röda uttaget märkt V/Ω och det svarta uttaget märkt COM till komponenten. Den får inte vara inkopplad eller spänningsansluten till en krets.

205 Ersättningsresistans(serie) Med ersättningsresistans menas storleken på en resistans som kan ersätta alla resistanser i en krets. Med bibehållen storlek på strömmen.

206 Ersättningsresistans Ersättningresistans i en seriekrets. R ers R R R

207 Ersättningsresistans(parallell) I en parallellkrets blir ersättaren mindre än den minsta resistansen.

208 Ersättningsresistans(parallell) Formel för ersättningsresistans i en parallellkrets R ers R 1 R 2 R 3...

209 Ersättningsresistans R ers R ers 1 1 R ers

210 Ersättningsresistans(parallell) När alla är resistanser är lika stora. Värdet av en resistans delas med det antal resistanser som kretsen innehåller.

211 Ersättningsresistans(parallell) R R ers n R ers 3 3 R ers 1

212 Magnetism/Växelström Om man ska beskriva spänningens förändring i storlek och riktning grafiskt så skapas en kurva som kallas sinuskurva.

213 Magnetism/Växelström f 1 T Den tid det tar för ett varvs rotation=360 kallas för periodtid (T). Om hastigheten är 50 perioder/sek så har växelspänningen en frekvens (f) på 50Hz.

214 1 Magnetism/Växelström T f Om hastigheten är 50 perioder/sek så har växelspänningen en frekvens (f) på 50Hz. Hur lång är då en period (T)? T 1 50

215 Magnetism/Växelström Om periodtiden(t) är 0,02sek, vilken frekvens har växelspänningen? f 1 T f

216 Magnetism/Växelström Den generator som beskrivits levererar enfasspänning därför att den har en spole. Vårt svenska elnät är trefasigt, det fås genom att placera 3 spolar med 120 vinkel i förhållande till varandra.

217 Magnetism/Växelström

218 Elsäkerhet skyddsjord Brödrosten är hel strömmen går igenom värmeslingan som rostar brödet. Det är ofarligt att hålla i brödrosten.

219 Elsäkerhet skyddsjord Fel på kabelisoleringen. Strömmen leds ut till höljet och vidare till skyddsjorden. Strömmen blir så hög så säkringen löser ut.

220 Elsäkerhet skyddsjord Spänningen är bruten.

221

222 Nu är det slut