l l l Nr 4 oktober 2012 Facklig hjälp gav nystart SRAT-medlemmen Jimmy arbetar med Sjömansservice Ellinor satsade på sin hobby och startade eget

Transkript

1 l l l Nr 4 oktober 2012 Facklig hjälp gav nystart SRAT-medlemmen Jimmy arbetar med Sjömansservice Ellinor satsade på sin hobby och startade eget

2 INNEHÅLL 4 Med förbundets hjälp blev uppsägningen en bra nystart...4 Lyhördhet, initiativförmåga och vilja att utbilda sig...6 Edel Karlsson Håål, Saco-Sordförande: Lokal lönebildning gynnar akademikers löneutveckling Arbetsgivarverkets chef: Gott samarbete har tjänat Sverige väl...11 Ellinor vågade satsa!...15 Sjömansservice gör sjömännens tid i land meningsfull...16 Hundra är med skyddsombud De är minst lika viktiga idag som då I varje nummer: Ledare... 3 Student... 9 Arbetsrätt Krönika Fråga & Svar Aktuellt från föreningarna Korsord Omstöpning av Försvarsmakten...25 Jimmy ansvarar för sjömansservicen 15 Hobbyn blev Ellinors jobb SRATs kansli Förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert, elisabeth.mohlkert@srat.se Bitr. förbundsdirektör Ingvar Eriksson, ingvar.eriksson@srat.se Informatör/redaktör Marie Norell, marie.norell@srat.se Redovisningsansvarig Kajsa Korsgren, kajsa.korsgren@srat.se Förbundsjurist Sophie Silverryd, sophie.silverryd@srat.se Ombudsmän Anders Berndt, anders.berndt@srat.se Martin Berndtsson, martin.berndtsson@srat.se Mats Eriksson, mats.eriksson@srat.se Ann Garö, ann.garo@srat.se Linda Lekander, linda.lekander@srat.se Maria Yngvesson, maria.yngvesson@srat.se 2 SRAT-informationen nr

3 Ledare Vi är på rätt väg! Modiga, professionella och tillsammans. De tre orden beskriver synen på arbete inom Saco-S. De lyfter fram medlemmarnas kompetens och bidrag till den statliga förvaltningen de viktigaste argumenten för god löneutveckling och bra anställningsvillkor. Samma tre ord kan gälla inom alla sektorer. Jag tycker att vi uppfyller den vision som de tre orden uttrycker väl. Vi är modiga för att vi vågar pröva de nya vägar som tillsvidareavtalet (med Arbetsgivarverket) öppnar. Det har vi gjort inom flera avtalsområden. Modiga, men inte dumdristiga och långt ifrån lama i förhållande till arbetsgivaren. Vi har valt den här modellen för att vi är övertygade att den ger bäst möjligheter till en god löneutveckling för våra medlemmar. Den stora fördelen med lönesättande samtal mellan chef och medarbetare är att varje medarbetares kompetens blir mer synlig, och därmed lättare att värdera. Men förhandlingar är inte alltid enkla, och det här arbetssättet kräver ett visst mått av mod också på arbetsplatserna inte minst av cheferna. Nu måste de prioritera chefskapet också i den här delen, avsätta den tid som behövs, se till att ha de kunskaper som krävs och verkligen möta sina medarbetare. Det är också viktigt att cheferna får möjlighet att påverka de egna villkoren, både för medarbetarnas skull och för att de själva ska ha en rimlig arbetsbörda. Det är krav som vi från centralt fackligt håll ständigt återkommer till i våra kontakter med arbetsgivarna. Innebörden av ordet professionell är självklar inom Sacoförbunden, eftersom det är våra professioner som är grunden för hela medlemskapet. Men i Saco-S-visionen handlar det också om hur förhandlingarna sköts. Det är en trygghet, för medlemmar och förtroendevalda, att vi kan erbjuda professionellt stöd. Tveka därför aldrig att höra av er till den fackliga företrädaren på arbetsplatsen eller till någon av oss på kansliet om ni har frågor eller bekymmer på arbetsplatsen vare sig de rör lön eller andra frågor. Tillsammans beskriver själva grundvalen för en facklig organisation. Det är tveklöst att vi, utifrån våra erfarenheter och med alla tankar och idéer, har större möjligheter att påverka när vi har gemensamma mål och en gemensam strategi för att uppnå dem. Och jag måste än en gång påpeka att ingen ska behöva bli lämnad ensam när det är dags för lönesamtalet eller när det dyker upp olika frågor på jobbet. Det är en högt prioriterad uppgift för SRAT att se till att det finns goda förutsättningar för det lokala arbetet med löner och arbetsvillkor. Där har de lokala företrädarna fått en än viktigare roll att stötta och coacha, ge goda råd och bidra med kunskap. Tag vara på det stödet! Kontakta de förtroendevalda på arbetsplatsen och resonera om vilken utveckling du vill se vad gäller din karriärutveckling, hur du tycker att ditt bidrag bör värderas och hur din arbetssituation ser ut i stort. Det här gäller inte minst alla er som blev klara med utbildningen i våras och som nu har börjat på ert första jobb. Jag vill be er gamlingar som har fått nya arbetskamrater att prata med dem om vikten av att vara fackligt ansluten. Att beskriva hur viktigt det är att ha tillgång till stöd från de experter som finns inom SRAT, med förhandlingar, arbetsrättsliga frågor och annat som rör arbetsmarknaden! När jag skriver det här pågår de centrala förhandlingarna för statligt anställda som bäst. Som ledamot i Saco-S-styrelsen har jag varit väldigt involverad i de förhandlingarna, och det har varit extra spännande i år, när tillsvidareavtalet prövas för första gången. Vad gäller lönen har vi alltså ingen särskild tidpunkt då vi ska vara klara. Arbetet fortgår kontinuerligt, och utifrån förutsättningarna på varje arbetsplats och för varje medlem. Hittills ser det bra ut, och jag är säker på att vi är på rätt väg tillsammans! Ingen ska behöva bli lämnad ensam när det är dags för lönesamtalet Elisabeth Mohlkert förbundsdirektör SRAT-informationen ges ut av SRAT som är ett av 22 förbund inom Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. SRAT-informationen distribueras till alla medlemmar i förbundet. Ansvarig utgivare Elisabeth Mohlkert Redaktör Marie Norell Layout Marie Norell foto Ledarbild Torbjörn Zadig Omslag Gomer Swahn Tryckeri AWJ Tryck AB, Nyköping Upplaga ex Utgivning 2012 Nr 1 v.10 Nr 2 v.19 Nr 3 v.28 Nr 4 v.41 Nr 5 v.50 Annonsstopp fyra veckor före utgivning. Annonspriser Fyrfärg Helsida (180x262) kr Halvsida (180x130) kr Kvartssida (87x130) kr Annonsbokning marie.norell@srat.se Tidningen är momsbefriad. IT-samordnare/medlemsregister Susanne Rönngren, susanne.ronngren@srat.se Assistent/medlemsregister/vaktmästeri Marie Samuels, marie.samuels@srat.se Telefon Vx Fax E-post kansli@srat.se Webbplats Post Box Stockholm Besök Malmskillnadsgatan 48, 5 tr Öppettider Sep apr 8:00 16:30 Maj aug 8:00 15:45 Lunch 11:30 12:30 Växeltider fredagar Sep apr 8:00 16:00 Maj aug 8:00 15:30 SRAT-informationen nr

4 Med förbundets hjälp blev uppsägningen en bra nystart 4 SRAT-informationen nr

5 » Ring facket! Det är mitt råd till andra som hamnar i samma situation som jag.» Stigge Persson har coachsamtal med en arbetssökande. En alldeles vanlig arbetsdag. Det var vad Stigge Persson förväntade sig av den senvinterdag 2010, då han utan minsta föraning blev uppsagd. Arbetsgivaren hade glömt bort att förhandla. Men så här i backspegeln är det en riktig solskenshistoria han berättar. Och vändpunkten var ett samtal till SRAT. Text: Birgitta Jakobsson Foto: Gomer Swahn Den här historien började för drygt två och ett halvt år sedan, då Stigge Persson arbetade som samordnare vid ett kommunalt utbildningscentrum i Bergslagen. Jobbet handlade bland annat om marknadsföring av och rekrytering till framför allt den eftergymnasiala utbildningen. Det var förstås inte obekant för oss anställda att skolan hade dåligt med pengar, säger han. Men mer information än så hade vi inte fått när jag plötsligt stod där med uppsägningspappret i handen. Arbetsgivaren hade helt enkelt för dåliga kunskaper om hur det ska gå till, och glömde bort att förhandla. Men jag var sist anställd inom mitt arbetsområde, så jag fick gå. Stigge Persson har arbetat både på Arbetsförmedlingen och i privata omställningsföretag tidigare, och han kände igen sina egna reaktioner från dem han mött när han hjälpt andra i olika omställningsprojekt. Jag blev både överraskad och lite chockad, förstås. Sedan blev jag orolig och arg, och kände mig orättvist behandlad. Snabba kontakter Nu hade Stigge Persson flera fördelar, jämfört med många i liknande situation. Han var väl insatt i arbetsmarknadsfrågor, han var helt på det klara med var han kunde få stöd och han visste hur viktigt det är att vara aktiv från början. Jag ringde direkt till SRATs ombudsman Mats Eriksson, som jag kände från min tid som arbetsförmedlare, berättar han. Sedan gick det fort. Mats var snabbt på plats för att förhandla med arbetsgivaren, och det betydde förstås mycket för Stigge Persson både praktiskt och mentalt. Den uppgörelse som följde på förhandlingarna innebar att han fick ekonomisk kompensation och därmed den trygghet som gjorde att han vågade sig på ett projekt, som då tedde sig lite osäkert. Bland annat på grund av sina egna erfarenheter från Arbetsförmedlingen reagerade han näst intill reflexmässigt med att snabbt ta olika kontakter för att hitta ett nytt jobb. Ett av de första samtalen gick till en bekant som tipsade om ett nystartat företag med inriktning på omställningsfrågor. Stigge Perssons erfarenheter från Arbetsförmedlingen och utbildningsområdet var den perfekta kombinationen och han erbjöds anställning direkt. Han fick en ekonomisk ersättning, vilket var en viktig komponent för att han skulle våga satsa på ett företag som ännu inte var etablerat. Ring facket! Det visade sig vara en bra satsning. I dag har företaget 35 anställda och kontor på 18 platser runt om i landet. Och Stigge Persson, som började som coach och som tog chansen att vara med och bygga upp företaget från början, har numera en ledande befattning, som regionchef för norra Sverige. När han beskriver SRAT är det med idel lovord: Det stöd jag fick var professionellt och personligt i alla led. Det känns som om jag har fått valuta för medlemsavgiften flera gånger om. Därmed är rådet till andra som hamnar i liknande situationer föga oväntat: Ring facket! n n n SRATs allmänna sektion SRAT-A Camilla Robertsson camilla.robertsson@mil.se Ansvarig ombudsman SRAT Mats Eriksson mats.eriksson@srat.se SRAT-informationen nr

6 Audionom, optiker och tandhygienist Lyhördhet, initiativförmåga och vilja att vidareutbilda sig Det är några av de råd som några nyexaminerade och pensionerade yrkesföreträdare ger till dem som utbildar sig idag. Text: Jane Bergstedt Foto: Adam Haglund, Jörgen Svendsen samt privata 6 SRAT-informationen nr

7 Audionom Nyexad: Lucas Holm. Utbildning: Magisterexamen, Lund. Arbetar: Halvtid som amanuens, Lunds universitet. Håll ögonen öppna Lucas Holm läste först fysik vid universitetet, men valde om till audionom, en yrkesutbildning som verkade spännande. Ljud har alltid intresserat, inte minst musik. Anatomi lockade också och möjligheten att arbeta med människor. Nu blir du kvar på universitetet? Ja, halvtiden som amanuens dök upp och jag tycker det ska bli spännande att fördjupa mig inom området. Målet är att få en doktorandtjänst, men det kryllar inte av sådana. Uppsatsen och projektet jag och en kollega gjorde under magisteråret gav mersmak. Jag vill väldigt gärna ägna mig åt forskning. Vad gör du som amanuens? Jag har en del föreläsningar och leder praktiska moment som laborationsövningar och färdighetsträning. Var det inga andra jobb som lockade? Jag hann inte söka några andra, det här var det jag ville ha. I Skåne finns många privata företag, endast ett fåtal hörselcentraler och få audionomer i vården. Men alla mina kursare har fått jobb. Det gäller att hålla ögonen öppna, prata och visa intresse. Pensionär: Birgitta Hjortsby. Arbetar: Hörsel- och Dövverksamheten, Västra Frölunda. Viktigt med kompetensutveckling Birgitta Hjortsby gick i pension i maj 2011, men arbetar fortfarande på sin gamla arbetsplats då och då, för att täcka upp vid sjukdom och semester. Det är en idealisk situation, anser hon. Du fortsätter jobba? Jag fortsätter gärna tills jag fyller 67, sedan är det upp till arbetsgivaren eftersom alla har avgångsskyldighet efter 67. Det är perfekt att jobba lite då och då på egna villkor och dessutom ger det lite extra pengar. Jag har trivts väldigt bra på min arbetsplats, började 1970 på öronkliniken Frölunda specialistsjukhus, numera Hörsel- och Dövverksamheten, HDV Frölunda. Det var mitt andra jobb fyra år efter examen. I 20 år var jag den enda audionomen, numera är det sex. ljudmiljöer. Och det är inte skämmigt längre att använda hörhjälpmedel, när apparaterna har blivit mindre. Vad har varit det bästa med yrket? Utvecklingen har varit fantastisk, i det här yrket lär man sig nytt hela tiden. Kompetensutveckling är viktig för att hänga med. Se till att få sådan, är mitt bästa råd. Det är berikande att arbeta med människor, man lär sig om sig själv, vilket leder till att man blir bättre på att bemöta andra människor. Audionomerna en del av SRAT Ann-Marie Andela ann-marie.andela@ vgregion.se Optiker Ansvarig ombudsman SRAT Linda Lekander linda.lekander@srat.se Nyexad: Karin Green Jonsson Utbildning: Leg. optiker med magisterexamen i optometri, Karolinska Institutet. Arbetar: Södersjukhuset, ögonkliniken. Ta egna initiativ Karin Green Jonsson tillhör den fjärde kullen av optiker med magisterexamen i optometri som gick ut i våras. Måndagen efter examen började hon sitt jobb som sjukhusoptiker på ögonkliniken på Södersjukhuset. De är två optiker anställda på försök fram till årsskiftet, kliniken har inte anställt optiker tidigare. Hur fick du jobbet? Jag gjorde en spontanansökan till klinikchefens mejladress och fick direkt kontakt. Jag skickade många sådana. Det gäller att vara lite framåt och tro på sig själv. Ta egna initiativ. Varför sjukvården? Jag har alltid velat jobba inom vården, jobba med patienter i stället för kunder, sjuka ögon i stället för friska, så att säga. Och det är stor skillnad att slippa den ekonomiska stressen med säljkrav. Konkurrensen är tuff i branschen med alla nya nätföretag. Har du haft fler jobb? Ja, två somrar under utbildningen arbetade jag som optikerassistent och en sommar som leg. optiker på Synsam. Har behoven ökat? Ja, många söker tidigare nu, även för lättare hörselnedsättningar. Det krävs att man hör bra i många yrken och det finns många jobbiga SRAT-informationen nr

8 Pensionär: Ulf Filipson Senaste arbete: LjungbyOptikern, Ljungby Häng med i det nya som händer Ett sommarjobb i Nässjö blev starten på över 40 år i yrket som optiker. 36 av dessa jobbade Ulf Filipson hos samma arbetsgivare Optiker Sjöberg i Ljungby. Men när de bytte ägare trivdes han inte längre utan valde att gå vidare till LjungbyOptikern där han jobbade i fem år fram till pensionen. Är du nöjd med ditt yrkesval? Ja, att arbeta som optiker är både roligt och omväxlande. Utbildningen såg helt annorlunda ut när jag fick min legitimation efter en tentamen i Stockholm Det var en gesällutbildning på den tiden, mycket mer hantverk än i dag, lika mycket arbete i verkstaden med slipning som synundersökningar och kundkontakter. Utvecklingen i dag när man beställer glasen från internet, är en tråkig utveckling för yrket, tycker jag. Butiken blir mer av ett showroom. Hur får man ett bra yrkesliv? Genom att hänga med i det nya som händer hela tiden. Fortbilda sig, inte tro att man någonsin blir fullärd. Ta vara på yngre förmågor, de kommer med nya kunskaper och fräscha ögon. Vi äldre har erfarenhet och alltså kan vi ha stor nytta och glädje av varandra. Optikern kommer att arbeta mer i undersökningsrummet med en bredare kunskapsbas i framtiden. Ett annat råd jag vill ge är att vara med i facket. Man vet inte när man kan behöva råd och stöd. Svensk Optikerförening en del av SRAT Carina Lönnqvist carinalonnkvist@hotmail.com Ansvarig ombudsman SRAT Anders Berndt anders.berndt@srat.se Tandhygienist Nyexad: Bernice Frisk. Utbildning: Kandidatexamen, Umeå. Arbetar: Folktandvården Västmanland, Skinnskatteberg Var ute i god tid Umeå var en trevlig stad att plugga i, tycker Bernice Frisk, men sedan sökte hon sig söder ut igen för praktiken, som hon gjorde i Västerås, och jobb som hon fick hemma i Skinnskatteberg. Var det svårt att få jobb? Nej, jag var ute i god tid ett halvår före min tandhygienistexamen. Jag gick ned till kliniken i Skinnskatteberg bara för att anmäla intresse och fråga vem jag skulle kontakta. Klinikchefen ringde mig direkt. Nästan alla mina klasskamrater har också fått jobb. Sedan pluggade du vidare? Ja, jag fick min kandidatexamen i våras. Jag läste på distans och jobbade 85 procent. Vi hade veckoträffar i Umeå med jämna mellanrum. Det fungerade bra att göra så. Motsvarar jobbet dina förväntningar? Ja absolut. Jag trivs jättebra, det här är en liten klinik och vi hjälps åt med det mesta. I dagsläget är det bara en tandläkare, två tandsköterskor och jag. Jag kan även tänka mig att jobba privat, men det här är en bra start för att bli lite varm i kläderna. Lönen är väl inte det bästa med det här jobbet, men man ska trivas med det man gör också. Pensionär: Allan Fletcher Senaste arbete: En privatpraktik i Helsingborg. En liten arbetsplats ger större inflytande En engelsman kom till Sverige på 70-talet för att han träffat en svensk flicka och han hade en tandhygienistutbildning med sig i bagaget. Och du fick jobb direkt? Ja, jag arbetade i samma lilla privata klinik i Helsingborg i 31 år, innan jag gick i pension för två och ett halvt år sedan. Vi blev som en familj, vi var fem personer, två tandläkare och två tandsköterskor. Jag trivdes mycket bra och jag har tyckt om att göra något för andra människor. Och lönen? Jag hade en mycket speciell överenskommelse och jobbade hela tiden enbart mot provision. Det gav mig stora möjligheter att styra över min arbetstid. Jag jobbade längre dagar och mer på vintern och kunde vara ledig på somrarna när barnen var små. Det hade varit svårt om jag arbetat i den offentliga tandvården. En liten arbetsplats ger större inflytande. Men du var med i facket? Ja, det har jag alltid varit. Hur har du hängt med i utvecklingen? Jag har gått en hel del kurser och vidareutbildningar. Det händer mycket hela tiden och man måste hänga med. Sveriges Tandhygienistförening, STHF en del av SRAT Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se Kansli Ingela Jägestrand ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se Ansvariga ombudsmän SRAT Ann Garö ann.garo@srat.se Maria Yngvesson maria.yngvesson@srat.se Sophie Silverryd Sophie.silverryd@srat.se 8 SRAT-informationen nr

9 Regeringen satsar på elitforskning Regeringen ska satsa tre miljarder kronor på elitforskning under de kommande tio åren. Svensk forskning har god bredd men spetsen är för trubbig, skriver utbildningsminister Jan Björklund på DN debatt. De nya miljarderna ska främst gå till elitprogram för de duktigaste yngre forskarna, rekrytering av internationella forskare och möjligheter för etablerade forskare att ägna sig åt högriskprojekt. Källa: Högskoleverket Hög kvalitet på utbildningar inom audiologi och ortopedteknik Högskoleverket har genomfört en nationell kvalitetsutvärdering av audiologi och närliggande huvudområden samt audionomexamen. Även utbildningar i ortopedteknik och ortopedingenjörsexamen har utvärderats. Källa: Högskoleverket Högskoleutbildade har lägre arbetslöshet i alla konjunkturer Oberoende av konjunkturläge är arbetslösheten högst för personer med grundskoleutbildning som högsta utbildning. Arbetslösheten är lägre bland dem med gymnasieutbildning och lägst för dem med högskoleutbildning som högsta utbildning. Höstbudgeten: Ett steg framåt för studielinjen I många år har Saco Studentråd arbetat för att studenterna ska inkluderas på ett bättre sätt i de sociala skyddsnäten. Att regeringen vill förbättra den sociala tryggheten för studenter med barn ser Saco Studentråd som en seger. Regeringen förbättrar nu de ekonomiska förutsättningarna för studenter med barn. Höstbudgeten innebär en satsning på 47 miljoner kronor för en höjning av tilläggsbidraget för barn med 10 procent. Detta gör det lite enklare för studerande med barn att få pengarna att räcka månaden ut. Vår kamp för att även studenter ska kunna ha barn har vunnit en delseger, säger Maria Ehlin Kolk, ordförande i Saco Studentråd. CSN har nyligen utrett möjligheten att studenten ska kunna vara deltidssjukskriven, något som just nu inte är möjligt. Saco Studentråd har länge påtalat att detta behövs, senast i samband med CSN:s utredning. Regeringen skriver i höstbudgeten att denna utredning nu kommer lämnas över till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen (PSFU) som har i uppdrag att föreslå regler för hur arbetsförmåga respektive studieförmåga ska kunna kombineras. Att stegvis kunna komma tillbaka till studierna gynnar alla. Både studenten och samhället. Det är nu viktigt att den parlamentariska socialförsäkringsutredningen tar till sig CSN:s kloka förslag, säger Maria Ehlin Kolk, ordförande i Saco Studentråd. Läs mer om studielinjen på Sacos webbplats: www. saco.se/saco-studentrad/vi-tycker/studielinjen/ På finns även vår senaste rapport om studenter och socialförsäkringar Fortfarande Utbildning Straffbart att läsa. Källa: Saco Studentråd Student Källa: Högskoleverket CV-granskning ingår i SRATs karriärstöd. Skicka ditt cv till karriärcoach Linda Lekander på e-post karriar@srat.se Kostnadsfri sjukförsäkring för SRATs studentmedlemmar Du som blivit studentmedlem i SRAT under ditt första studieår får utan kostnad Sjukförsäkring Student under hela din studietid (max 48 månader). Läs mer om villkoren i försäkringen och om andra försäkringar på vår webbplats Infördes 1 januari 2011 RAT:s Gruppförsäkringar Speciellt framtagna för dig som är student. SRAT-informationen nr i samarbete med

10 Edel Karlsson Håål, Saco-S-ordförande: Lokal lönebildning gynnar akademikers löneutveckling Det är i dialogen mellan chef och medarbetare som man har de bästa förutsättningarna för en lönesättning som sammankopplar arbetsresultat och lön. Det är grundtanken i tillsvidareavtalet om löner och anställningsvillkor för statligt anställda akademiker. Edel Karlsson Håål, ordförande i Saco-S, konstaterar att det har gynnat löneutvecklingen. Det har gått två år sedan Saco-S och Arbetsgivarverket träffade det första tillsvidareavtalet för statligt anställda akademiker. Löneprocessen ska nu vara ett kontinuerligt pågående arbete på de statliga arbetsplatserna, och det är där, och inte i centrala löneförhandlingar, som lönerna ska sättas. Medarbetar- och lönesamtal mellan chef och medarbetare är en nödvändig del i det arbetet. På den centrala nivån kan Saco-S och Arbetsgivarverket, inom ramen för tillsvidareavtalet, när som helst ta upp en fråga för förhandling eller komma överens om gemensamma aktiviteter. Under den förhandling som inleddes för statligt anställda under den tidiga hösten, och som rör akademikerna inom Saco-S, förhandlar nu parterna om ett antal olika frågor. Vårt lokala lönearbete rullar alltså på, medan övriga fackförbund inom staten har förhandlat om löner och anställningsvillkor på traditionellt sätt, säger Edel Karlsson Håål. Det centrala tillsvidareavtalet syftar till att skapa goda förutsättningar för lokala avtal, och för att lönerevision ska ske årligen och utan förseningar. Grundtanken är att det är på arbetsplatsen som man har de bästa förutsättningarna för en lönesättning som utgår från den enskilda medlemmens arbetsresultat och att det gagnar de enskilda. Från centralt håll följer man kontinuerligt det arbetet på de statliga arbetsplatserna och Edel Karlsson Håål konstaterar att det nya arbetssättet har gynnat akademikernas löneutveckling. Det är naturligtvis glädjande att se att den lokala lönebildningen verkligen fungerar som det är tänkt, säger hon. Och där det inte fungerar behöver lokala parter stöd. Särskilda yrkanden i höst Saco-S var först ut bland de fackliga organisationerna på den statliga sidan med den här lönemodellen, som också är ett huvudspår på kommun- och landstingssidan. Vårt arbetssätt ger både de fackliga företrädarna och de lönesättande cheferna ett stort ansvar för att det ska fungera, säger Edel Karlsson Håål. För de förtroendevalda innebär det dessutom att uppgiften att stödja och coacha medlemmarna har blivit tydligare. Det är naturligtvis viktigt, både att de får det stöd de behöver, och att vi utvärderar arbetet kontinuerligt. Senare under hösten vill Saco-S ha en diskussion med Arbetsgivarverket om hur den lokala tillämpningen av löneavtalet kan utvecklas än mer. Då kommer man också att diskutera hur avtalets tillämpning kan förbättras ytterligare. Men först vill man invänta den lokala lönerevisionen, för att kunna ta tillvara också de erfarenheterna. Att Saco-S inte har lagt några yrkanden om lön innebär inte att man har stått utanför höstens avtalsrörelse. Förhandlingarna har också rört många andra tunga avtal, som till exempel omställning, försäkringar och allmänna villkor och där har Saco-S lagt en rad yrkanden och förslag till Arbetsgivarverket. Chefs- och karriärfrågor En av de frågor som Saco-S har initierat rör Trygghetsavtalet och möjligheten för enskilda medarbetare att få stöd för att komma vidare i karriären även om det inte finns risk för uppsägning på grund av arbetsbrist. Det kan vara ett sätt att komma till rätta med det som brukar kallas för inlåsningsproblematiken, säger Edel Karlsson Håål. Att man får igång en positiv rörlighet, som kan leda till att fler får kraft att ta steget att lämna ett invant och tryggt jobb för att gå vidare i karriären på en annan arbetsplats eller helt enkelt för att prova på något nytt. Den möjligheten ska också ges till chefer och ledare. Det finns ett fortsatt stort behov av stöd för utveckling av chefs- och ledarskapsfrågor, säger Edel Karlsson Håål. Det gäller också anställningsformer och utvecklingsarbete inom området chef- och ledarskap. För fem år sedan, 2007, träffades det första avtal om enskilda överenskommelser, som gör det möjligt för statsanställda akademiker att göra individuella val mellan pensionsavsättningar, semesterdagar och löneökning. Det gick lite trögt i början, men nu har det börjat röra på sig, säger Edel Karlsson Håål. Allt fler växlar mellan löneökning, ökad pensionsavsättning eller semesterdagar, utifrån sina egna personliga förutsättningar och önskemål. Saco-S-uppfattningen är att det ändå krävs fler åtgärder för att alla medlemmar ska få möjlighet att diskutera enskilda överenskommelser med sina arbetsgivare. Förslaget är därför att parterna ska arbeta vidare med frågan. Saco-S vill också ha till stånd en partsgemensam utredning om så kallade bruttolöneavdrag, det vill säga möjligheten kunna välja andra förmåner i stället för löneökning. När förhandlingarna inleddes var förhoppningen, både hos Saco-S och Arbetsgivarverket, att de skulle vara klara vid september månads utgång. Information om hur det har gått och om hur förhandlingsarbetet fortgår finns på och Och förstås, i nästa nummer av SRAT-Informationen. Birgitta Jakobsson Foto: Elis Hoffman 10 SRAT-informationen nr

11 Arbetsgivarverkets chef: Gott samarbete har tjänat Sverige väl Parternas goda samarbetsklimat har tjänat Sverige väl. Det säger Ulf Bengtsson, som tillträdde tjänsten som generaldirektör på Arbetsgivarverket i våras och som nästan omedelbart kastades in i årets avtalsrörelse på det statliga området. Det spelar ingen roll vilka olika uppfattningar vi har haft under förhandlingarna, säger han. När väl ett avtal är träffat måste alla inblandade respektera och vårda det. En pappdocka iklädd kavaj och skjorta och med Ulf Bengtssons ansiktsbild står lutad mot bokhyllan i arbetsrummet på Kungsgatan i Stockholm. Trycker man på en knapp på baksidan hörs ett tydligt nej. Dockan är en present från tidigare medarbetare, när han var budgetchef på Finansdepartementet. De tyckte att jag kunde unna mig att vara ledig lite mer och skämtade om att dockan ändå kunde ge samma svar som det de vanligtvis fick från mig. Men så är det inte nu, försäkrar han. I den här rollen är det min uppgift att bidra till lösningar som alla inblandade kan acceptera. Ulf Bengtsson tillträdde tjänsten som generaldirektör i Arbetsgivarverket i mars. Han har lång erfarenhet både av statlig förvaltning och av ledarskap på högsta nivå femton år i olika befattningar på Finansdepartementet, bland annat som budgetchef, och som generaldirektör på Försvarsmakten sedan Det finns inte så många jobb där man får chansen att blicka över hela statsförvaltningen, säger han. Det var framför allt det, och möjligheten att få arbeta med en hel sektor på arbetsmarknaden, som lockade mig att tacka ja till det här uppdraget. Myndighet och medlemsorganisation Arbetsgivarverket är en statlig myndighet, men också en arbetsgivarorganisation som styrs av de 250 medlemmarna, främst våra myndigheter och affärsverk. Ulf Bengtsson betonar rollen som medlemsorganisation, inte minst viktig i samverkan med övriga parter på arbetsmarknaden. Under det dryga halvår han har varit på plats på Arbetsgivarverket har han ägnat stor del av tiden åt att besöka myndigheterna och övriga organisationer på arbetsmarknaden. Det är en viktig förtroendefråga och därför en prioriterad uppgift att också högsta ledningen är ute i de olika organisationerna, säger han för att lära känna och förstå arbetet där och för att snappa upp de idéer som finns. Goda relationer Det är framför allt fem strategiska områden, som ligger till grund för Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen och som utgångspunkter för samverkan med medlemmarna: en tydlig arbetsgivarpolitik för att det leder till en effektiv verksamhet, kompetensutveckling utifrån verksamheternas behov av utveckling, avtal som bidrar till en effektiv verksamhet,» I den här rollen är det min uppgift att bidra till lösningar som alla inblandade kan acceptera. «ledarskap och medarbetarskap, som i samspel utvecklar verksamheten, en god arbetsmiljö, som främjar verksamhetsutveckling. Det är till synes inga kontroversiella punkter, sett ur Saco-S-perspektiv, utan snarare frågor som också finns på den fackliga agendan. Vari ligger då motsättningarna mellan parterna? Vi är nog eniga med de fackliga organisationerna om de övergripande målen, säger Ulf Bengtsson. Sedan kan vi ha olika uppfattningar om hur man ska arbeta, till exempel för att skapa en effektiv verksamhet eller en bra arbetsmiljö. Vi har goda relationer med våra motparter, och från bägge sidor delar vi med oss av erfarenheter och kompetens. Det är en unik modell med gott samarbetsklimat, och det har tjänat Sverige väl. Parterna kan ha olika intressen, men hittills har man alltid kunnat komma överens. Och oavsett vilka konflikter som förevarit under vägen måste alla parter sedan vårda det avtal som de har enats om. Lokala förhandlingar Den här hösten är det första gången som tillsvidareavtalet mellan Saco-S och Arbetsgivarverket prövas, och i den här avtalsrörelsen har den statliga arbetsgivaren yrkat att tillsvidareavtalet ska gälla samtliga avtalsområden. Motiven är desamma som de som SRAT och andra förbund inom Saco-S anför att överenskommelser om lön och andra anställningsvillkor ska vara en naturlig och kontinuerligt pågående del av verksamheten, och att den inte ska störas av särskilda avtalsrörelser. Tanken är att det är så man skapar de bästa förutsättningarna för att få till stånd en lönesättning som gynnar verksamheten nu och framöver. Ulf Bengtsson är en stark förespråkare för lönesättande samtal, där chefen och den enskilda medarbetaren tillsammans kommer överens t SRAT-informationen nr

12 om hur hon eller han bidrar i dagsläget, hur uppgifterna kan se ut i framtiden, vilken form av kompetensutveckling som kan behövas och därmed skapar en förståelse för, och samsyn på, löne- och verksamhetsutvecklingen. Han menar också att tillsvidareavtalet ger naturliga förutsättningar för att diskutera enskilda överenskommelser, som gällande avtal ger möjligheter till till exempel att byta ut en löneökning mot mer semester eller ökad pensionsavsättning, eller vice versa. Utmaningen är att få det centrala avtalet att nå hela vägen ut till de lönesättande cheferna, så att det verkligen fungerar som det är tänkt, säger han. De chefer som träffar avtal lokalt måste förstå vad uppgiften innebär. Det kräver både kunskap och förberedelsetid och i det avseendet brister det på sina håll. Det här är ingen ny fråga. Chefsfrågan har varit uppe på förhandlingsbordet många gånger också utifrån kravet att cheferna ska ha en rimlig arbetssituation och reella möjligheter att utöva sitt ledarskap. En av de saker som myndigheterna har åtagit sig handlar om chefernas möjlighet att verkligen vara chefer och ledare. Hur väl de lyckas beror på vad dagen innehåller i övrigt och vad som pressar på. Men det är en fråga som ska lösas på de olika myndigheterna. Arbetsgivarverket finns för att stötta om det uppstår frågor och problem som rör avtalen. Attraktiv arbetsgivare Under senare år har det funnits farhågor för att generationsväxlingen, med stora personalgrupper som går i pension, ska leda till att staten tappar kompetent personal. Ulf Bengtsson konstaterar att de inte har besannats. Statliga arbetsgivare har generellt sett inte svårt att rekrytera personal, säger han, och det gäller också akademiker. Men det finns två orosmoln i det avseendet att det är svårt att rekrytera personal inom it-området och att många ungdomar idag inte har staten som sitt förstahandsval. Också det är en av Arbetsgivarverkets visioner att man ska öka attraktionskraften hos staten som arbetsgivare. Frågan är om den avtalsrörelse som har pågått under den tidiga hösten (och som eventuellt är avslutad när denna tidning distribueras) kommer att bidra till det. I Ulf Bengtssons tankar om hur den goda arbetsplatsen är beskaffad ingår också att det ska vara roligt på jobbet. Det ansvaret åligger alla, både chefer och anställda. Själv har han kul, säger han. Och han konstaterar att den nya chefsrollen är helt annorlunda nu när han har 65 medarbetare, jämfört med de drygt han basade över på Försvarsmakten. Nu har han möjlighet att lära känna var och en och kunna samtala med dem. Och han är både mån om och medveten om hur viktigt det är att han själv bidrar till god stämning. När det har blivit för mycket någon dag och humöret är på väg att dala går han ut och går, långt. Och så kopplar han av med att läsa, mycket. Han bara måste läsa, säger han, annars fungerar han inte. Under avtalsrörelsen var det bland annat Leif GW Perssons Gustavs grabb och Hannes Råstams Fallet Quick som bidrog till avkopplingen. Den senare är intressant också ur jobbsynpunkt, eftersom den handlar om medborgarnas förtroende för staten. För rasar det, då blir jag orolig. Birgitta Jakobsson Foto: Catharina Biesèrt Dina medlemsförmåner Som medlem i SRAT och dess medlemsföreningar har du en mängd medlemsförmåner förutom arbetsrättslig (lagar och kollektivavtal) rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning och yrkesbevakning. Några förmåner ingår dessutom i medlemsavgiften. Du läser mer om förmånerna på vår hemsida srat.se/formaner Försäkringar som ingår i medlemsavgiften 4 SRAT Hälsoskydd 4 SRAT Inkomstförsäkring 4 Liv- och olycksfallsförsäkring ingår i tre månader 4 Loss of License för flygtekniker 4 Sjukförsäkring för studenter under studietiden Försäkringar du kan teckna 4 Arbetslöshetsförsäkring 4 Inkomstförsäkring, tillägg 4 Företagsförsäkring 4 Patientförsäkring för tandhygienister och kiropraktorer 4 Egendoms- och personförsäkringar 4 Försäkringspaket (hem, liv, olycksfall) för studenter 4 Pensionsförsäkring Karriärstöd 4 CV-granskning och karriärsamtal Lönestatistik 4 Saco LöneSök marknadens bästa lönestatistik! Medlemstidning, föreningstidning, medlemsblad 4 SRAT-informationen 4 Föreningstidning, medlemsblad Bank och medlemslån 4 Förmånskonto 4 Medlemslån Övrigt 4 Saco EL 4 Prenumerationserbjudanden via IDG 4 Prenumerationserbjudande Privata Affärer 4 Kryssningar med Birka Cruises och Viking Line! Saknar vi din e-postadress? Missa inte viktig information från SRAT och din medlemsförening. På DIN SIDA på kan du själv göra dina ändringar! Eller meddela oss: kansli@srat.se Tfn SRAT-informationen nr

13 Saco, Box 2206, Stockholm tel vx: , Saco bildar Saco chefsråd Saco chefsråd är ett fristående råd med chefer från olika branscher och med olika professioner. Rådet har bildats för att stärka kunskapen inom Sacofederationen om chefers arbetssituation, villkor och strategiska utmaningar. Det bidrar till att vi kan utveckla verksamheten för en stor och viktig medlemsgrupp. Jag är mycket stolt och glad över att ha lyckats knyta så kompetenta och erfarna Sacoanslutna chefer till mitt nätverk. Deras engagemang är oerhört viktigt för att vi ska kunna ringa in chefers behov och utmaningar på kort och lång sikt. Det gäller själva uppdraget såväl som drivkrafterna för att bli chef. Det Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, är den samlande säger Göran Arrius om satsningen. organisationen för Sveriges akademiker. Vi är en partipolitiskt obunden facklig centralorganisation. Sacos 23 självständiga förbund företräder yrkes- och examensgrupper från hela arbetsmarknaden, inklusive egenföretagare. Något som förenar våra medlemsförbund är akademisk utbildning, kunskap, kompetens och yrkesstolthet. Saco chefsråd leds av Göran Arrius Totalt är över akademiker kommer medlemmar. Som företrädare för att Sveriges akademiker är det självklart för oss att ständigt påverka kunskapsnivån i Sverige. Utbildning och forskning som ger kunskap är en investering för såväl samhället som individen och är en av de träffas omkring fem gånger per år för att viktigaste faktorerna diskutera för tillväxt och utveckling av ett samhälle. chefsfrågor ur ett fackligt och ur ett strategiskt ledarskapsperspektiv. På Sacos webbplats kan du läsa mer om chefsrådet och vilka som ingår. Källa: Saco Olika måttstockar för kvinnor och män Kvinnor och män bedöms olika på arbetsmarknaden. Kvinnor måste först visa att de är duktiga för att avancera, män bedöms efter sin framtidspotential, sin förmåga att förvärva kunskap. Det skriver Sacos utredare Charlotta Krafft i sin rapport Olika måttstockar Om jämställdhet, karriär och chefskap. Enligt rapporten kan inte och får inte kvinnliga akademiker göra karriär på samma villkor som manliga. Grundfrågan är alltså hur kvinnor respektive män bedöms av sina chefer. Vad könet spelar för roll för utvecklings- och karriärmöjligheter på arbetsmarknaden. Rapporten kan laddas ner på Källa: Saco Förslag om månadsuppgifter ett steg i rätt riktning Äntligen! Det är bra att det kommer ett förslag för att få månadsuppgifter och en enklare hantering av inkomstunderlag. Men det är bekymmersamt att socialförsäkringsutredningen tycks ha kört fast med sitt huvuduppdrag. Det säger Göran Arrius, ordförande i Saco och i Sveriges största a-kassa, Akademikernas (AEA) efter att socialförsäkringsutredningens delbetänkande om harmoniserat inkomstbegrepp lagts fram. Jag tror att månadsuppgifter skulle kunna vara ett sätt att komma ifrån dagens omständliga hantering på försäkrings- och a-kassorna, säger Göran Arrius. Saco inser att det finns många praktiska problem som måste lösas, men de bör inte vara olösliga bara politikerna kan enas. Jag har dock svårt att förstå varför kompletterande ersättningar vid sjukdom och föräldraledighet inte ska ingå i inkomstunderlaget. Principen som Olika måttstockar om jämställdhet, karriär och chefskap Plockat Olika måttstockar Om jämställdhet, karriär och chefskap 2012 Charlotta Krafft Rapporten Olika måttstockar... kan beställas på Sacos ordförande Göran Arrius. Foto: Kalle Assbring utredningen i övrigt utgår ifrån är ju att alla inkomster som ligger till grund för uttag av socialavgifter ska utgöra inkomstunderlaget, säger Göran Arrius. De ersättningar som utgår vid sjukdom och föräldraledighet har tagits ur löneutrymmet. Arbetstagarna har alltså avstått lön, då vore det väldigt märkligt om inte ersättningar ska ingå i inkomstunderlaget. Mest allvarligt är dock signalerna om att socialförsäkringsutredningen kört fast. Saco har länge drivit nödvändigheten av en översyn för att få ett socialförsäkringssystem som inte äventyrar den offentliga ekonomin när de som arbetar blir allt färre och de äldre blir allt fler. De sista procenten i socialförsäkringarna får inte äta upp utrymmet för bra utbildning och sjukvård, men i den ödesfrågan verkar det hända väldigt lite i utredningen, säger Göran Arrius. Källa: Saco Förslag på ändrade åtgärdsregler i arbetslöshetsförsäkringen Regeringen kommer i en särproposition i samband med budgetpropositionen för 2013 att föreslå ändrade åtgärdsregler i arbetslöshetsförsäkringen. Det övergripande syftet är att förtydliga regelverket så att det blir tydligare för den arbetssökanden vad som förväntas av honom eller henne för att ha rätt till ersättning. Vidare syftar förslaget till att införa mer proportionerliga åtgärdsregler. Det handlar bland annat om att tydliggöra att det är den enskilde som har ansvar för att visa sin aktivitet i arbetssökandet. Förslaget innebär att uppföljningsreglerna i arbetslöshetsförsäkringen reformeras så att de blir fler men mildare. Åtgärdsreglerna föreslås träda i kraft den 1 september Källa: Regeringen Succé för Kassakollen Försäkringskassans webbtjänst, Kassakollen har haft nära besök sedan starten i juni Kassakollen beräknar preliminärt vad man kan få för ersättning om man blir sjuk, får barn eller om man kan få bostadsbidrag. Källa: Försäkringskassan Jonas Malmberg ny ordförande i Arbetsdomstolen Regeringen har utsett Jonas Malmberg till ny ordförande i Arbetsdomstolen. Jonas Malmberg är professor i civilrätt, särskilt arbetsrätt, vid Uppsala universitet. Han har en bakgrund som domare och som forskare vid Arbetslivsinstitutet. Förordnandet gäller från den 1 oktober Källa: Regeringen SRAT-informationen nr

14 Ellinor vågade satsa! 14 SRAT-informationen nr

15 Tjugofyra år på Posten gav SRAT-medlemmen Ellinor Åhs säljerfarenhet nog för att våga satsa. På dagarna sökte jag jobb, på kvällarna satt jag vid telefonen och sålde in artister. Idag har hon sin idol som kund. Text: Carina Ahnstedt Foto: Anna Rehnberg Det är inte bara ett, utan flera bananskal, som legat på rätt ställen. För visst har hon haft tur, men också haft mod att fånga tillfällena i flykten och vågat se möjligheter. Nu är det upp till bevis, säger Ellinor Åhs som från och med i höst satsar fullt ut på sitt företag Gyllene Promotion där hon sköter bokningar och PR för tretton svenska artister. Det började egentligen redan 2006 när Posten gjorde en stor omorganisation. Ellinor Åhs hade jobbat i 24 år med att bland annat sälja transporter, men fick nu nya arbetsuppgifter som hon inte trivdes lika bra med. Därför bytte hon jobb och började istället som säljare av tulltjänster. Jag jobbade i 1,5 år, sedan kom finanskrisen och jag fick sluta, konstaterar Ellinor Åhs. 54 år gammal skrev hon in sig på arbetsförmedlingen och började återigen söka jobb. För att pigga upp sig försökte hon också att ägna mer tid åt sitt fritidsintresse. Musik har alltid varit ett stort intresse. Jag minns min första konsert den 2 december Jag fick följa med pappa till Konserthuset i Göteborg och lyssna på Cornelis Vreeswijk, Fred Åkerström och Ann-Louise Hansson. Jag var nio år och, åh, vad jag njöt! Under tiden på Posten hade Ellinor Åhs varit ansvarig för kulturaktiviteter och också hjälpt till med att hitta lämpliga lokaler för artister som ville besöka Göteborg. En av dem var hennes idol Göran Fristorp. Via en resa i musikens tecken knöt hon nya kontakter som ledde till att hon plötsligt fick en förfrågan om hon ville sköta hans presskontakter inför julkonserten Det här var ju en helt ny marknad för mig. Men i slutändan är det samma sak som ligger till grund för all försäljning: Stora öron och en liten mun. Jag satte ihop en pressrelease, ringde till en mängd olika tidningar för att höra vad journalisterna ville ha. Fyllde på med bilder, fixade recensionsplatser och bokade intervjuer. Från början var det helt och hållet en hobby och Ellinor Åhs fortsatte att söka jobb och fick också ännu ett transportsäljarjobb, men kände inte att hon kunde stå för produkten. Jag måste kunna vara rak i ryggen och tro på vad det är, antingen det är att sälja transporter eller att sälja in artister. Samma år gick jag på tre vänners begravningar ingen av dem hade fyllt 58 år då tänkte jag att nej, livet är för kort för att vantrivas så här. Nervös ställde hon frågan om hon fick fortsätta att marknadsföra Göran Fristorp, och visst inte till sig av glädje när hon fick ett ja med eftertryck. Dessutom fick hon förtroendet att göra samma sak för Anna-Lotta Larsson. Nu sade Ellinor upp sig igen, den här gången utan någon som helst fallskärm. Hon har aldrig hört av sig till arbetsförmedlingen eller a-kassan igen. Istället tog hon jobb inom skolbespisningen på förmiddagen och jobbade med artisterna på eftermiddagen och kvällen. Till julen väntar ännu ett nytt jobb, när hon ska organisera hela julturnén för Anna-Lotta Larsson. Just nu håller Ellinor Åhs som bäst på att planera rutten, från Boden till Halmstad, organisera och boka in. På plats kommer hon att göra allt från att köra bilen, till att sälja biljetter, sköta bokföringen och kanske dra upp en och annan dragkedja. Det blir 26 konserter på 25 dagar, så det är ingen vila. Men för att kunna sälja bra vill jag ju vara ute och lära mig hur det går till, träffa konsertköpare, körer och publik. Det ska bli så roligt! Tillfälligheter gjorde att Ellinor Åhs vågade satsa på sin hobby.»det är tur att man har vänner och familj som kan säga till en att sätta stopp. «Självklart finns det också baksidor med att starta eget i en tuff bransch. Lägre lön, ekonomisk osäkerhet, och ett jobb som aldrig blir färdigt. Det är tur att man har vänner och familj som kan säga till en att sätta stopp. Annars skulle jag kunna jobba dygnet runt, säger Ellinor Åhs som har man och tre vuxna barn som stöttar henne full ut. I dag sitter hon i fina kontorslokaler, med utsikt över Åby-travbana som hon får låna i utbyte mot en påse kanelbullar då och då. En av hennes gamla kunder från Posten fungerar som gratis mentor tillsammans med hennes datorkunnige son, och hon har skapat ett stort nätverk bland konsertköpare från norr till söder. Vad hade hänt om inte Posten hade omorganiserat? Ja, du, jag hade väl gjort något annat. Men då hade jag missat allt det här roliga. Kan jag, så vill jag gärna inspirera någon annan att våga satsa på det de brinner för. n n n SRAT-informationen nr

16 Sjömansservice gör sjömännens tid i land meningsfull Dagarna till havs är långa och liggtiderna i hamn allt kortare. SRAT-medlemmen Jimmy Eriksson ser till att sjömännen kan se på film och ta del av nyheter ombord och göra något meningsfullt i land när båten lossar eller lastar. Text: Torbjön Tenfält Foto: Fredrik Schlyter 16 SRAT-informationen nr

17 Mike Josefsson (t.v.) informerar maskinbefälet Andrej Valov om vilka fritids- och kulturaktiviteter besättningen på lastfartyget Fri Brevik kan ta del av under sin vistelse i Norrköping. Datorerna hör till de mest uppskattade inslagen på Johannisborg Seamen s Club i Norrköping. Sjömansservice förgyller besättningarnas vardag, både till havs och i hamnarna. Jimmy Eriksson (stora bilden) samordnar verksamheten. Lyftkranar och lastfartyg kantar kajerna i Norrköping. Jimmy Eriksson har lämnat sitt arbetsrum på Sjöfartsverket den röda tegelbyggnaden på Östra Promenaden mitt i stan och åkt ner till Johannisborg Seamen s Club. Höstens första oväder bidrar till att inga sjömän är på plats, men Jimmy får tillfälle att prata med föreståndaren Mike Josefsson. Två killar var här tidigare i dag och spelade pingis, men de var tvungna att gå ombord igen, säger Mike. Klubben har öppet nästan varje dag, men det är sällan sjömännen hinner stanna särskilt länge. De flesta arbetar på utländska båtar och har ett pressat schema. Tiderna i hamn minskar för att frakterna ska bli så effektiva som möjligt. I dag är det ovanligt att en tankbåt ligger vid kaj mer än ett dygn, förklarar Jimmy Eriksson. Containerfartygen, som är de vanligaste lastbåtarna i Norrköping, behöver fyra-åtta timmar för att lossa och lasta. Sedan drar de iväg igen för att inte förlora någon tid. Sjömansklubben delar lokaler med sjömanskyrkan och har gott om utrymmen för både aktiviteter och samtal. På en vägg i stora rummet hänger en världskarta och bredvid den en karta över Europa. De är fyllda med nålar som visar varifrån de sjömän som besöker klubben kommer. Överlägset flest nålar trängs i Filippinerna världens största sjöfararnation. Indonesien är en annan exotisk hemadress och två av de sjömän som hittat till Johannisborg har placerat nålar i Burma. Kartorna öppnar för samtal och blir ett sätt att skapa kontakter. De filippiniska sjömännen är bekymrade över att inte längre få plats med sina nålar och Sjöfartsverket har därför lovat att skaffa fram en tredje karta, med enbart Filippinerna som motiv. Vi märker att många känner sig stolta över att få lämna avtryck, även om det bara är i form av en nål, säger Jimmy Eriksson. Han är nybliven operativ samordnare för Sjömansservice och har sin arbetsplats på Sjöfartsverkets samhällsavdelning. Han sitter också i Saco-S-föreningens styrelse som representant för SRAT. I arbetsuppgifterna ingår främst att hålla kontakt med de olika sjömansklubbarna, ansvara för mediefrågor och marknadsföra verksamheten. Jag har aldrig själv jobbat på sjön, men skulle inte ha något emot att åka med ut någon gång och se verksamheten från sjömännens horisont, säger Jimmy Eriksson. Sjömansservice finns i Göteborg, Malmö, Norrköping och Stockholm, men också i de två europeiska jättehamnarna Rotterdam och Antwerpen, som många svenska sjömän regelbundet kommer till. Antalet sjömän som besöker klubbarna varierar en hel del. Förra året räknade Johannisborg till cirka 2500 gäster (varav ett 40-tal kvinnor). Ytterligare cirka 1000 personer utnyttjade anläggningen (hemmavarande sjömän och övriga besökare). När en båt lägger till i hamnen gör Sjömansservice alltid ett besök för att informera om sina tjänster och möjligheten att motionera, umgås eller följa med på en utflykt. Många sjömän uppskattar också tillgången till datorer, på havet är möjligheten att hålla kontakt med familjen via skype och mejl ganska nyckfull. Mike Josefsson har ständig koll på vilka fartyg som anlöper Norrköpings hamn och nu är Gibraltarflaggade Fri Brevik på plats för att lasta pellets. Han hoppar in i bilen, kör över Motala ström och en bit österut längs Sjötullsgatan. Landgången är brant och slipprig efter t SRAT-informationen nr

18 Sjömansservice förgyller besättningarnas vardag, både till havs och i hamnarna. Jimmy Eriksson samordnar verksamheten. flera timmars regn, men för Mike är fartygsbesök och marina balansakter en rutinsak. Maskinchefen Andrej Valov tar emot på däck och lyssnar på informationen. Har han lust att titta in till sjömansklubben med sitt manskap? Jag skulle gärna komma, men tyvärr, det finns inte tid, svarar han. Mike Josefsson överlämnar broschyrer om Norrköping. Andrej Valov berättar att besättningen består av sex personer och att nästa hamn på rutten är Vasa i Finland. Han har varit i Norrköping en gång tidigare, men det var för många år sedan. Tyvärr hann han inte se så mycket av staden då heller. Maskinchefen tycker ändå att det är bra att Sjömansservice finns, bland annat då det kan uppstå tillfällen när besättningen behöver hjälp av någon med goda kunskaper om hamnen och landet man befinner sig i. Som befäl har han svårt att lämna fartyget, för att inte tala om kaptenen som har det yttersta ansvaret och nästan aldrig går i land. Visst hade det suttit bra med ett bastubad, säger Andrej Valov och fortsätter med sitt underhållsarbete. Förr var klubbarna viktigare för de hemmavarande sjömännen. Då var svenska sjömän ute på havet en mycket längre del av året och hade inte så många sociala kontakter när de var hemma. De umgicks istället med varandra och sjömansklubbarna blev deras trygghet. Nu är arbetstiden reglerad för svenska besättningar, som efter en arbetsperiod på 4-6 veckor är hemma och lediga lika länge. Svenska sjömän är också en krympande krets. Den svenska handelsflottan har mer än halverats på bara några år, från drygt 250 till cirka 100 fartyg, samtidigt som rederierna hittar billigare manskap i länder som Filippinerna och Indonesien. Men svenska sjöbefäl är fortfarande eftertraktade och många ungdomar söker sig till befälsutbildningarna. Trafiken på svenska hamnar är också fortsatt stor och både Jimmy Eriksson och Mike Josefsson är övertygade om att Sjömansservice kommer att spela en viktig roll även i framtiden. Vi erbjuder en fristad för sjömännen och ett tillfälle att komma bort från deras kombinerade arbetsplats och bostad, säger Jimmy Eriksson. n n n Fakta Sjömansservice erbjuder svenska och utländska sjömän fritids- och kulturaktiviteter. Arbetet inleds ofta med ett besök ombord på de fartyg som anlöper hamnen. Sjömännen kan få hjälp med transporter, de erbjuds motion och andra verksamheter på sjömansklubben och får möjlighet att delta i utflykter. Ute på havet kan alla svenskflaggade fartyg och svenskar ombord på utländska fartyg ta del av Sjömansservice tjänster. De har också tillgång till sjömansbiblioteket, som distribuerar böcker, ljudböcker och e-böcker. I medietjänsterna ingår bland annat en e-postdistribuerad nyhetsbulletin från TT och en hyrfilmstjänst där ett antal filmer varje månad sänds ut till de cirka 110 fartyg som abonnerar på tjänsten. Det finns ett liknande upplägg med teveprogram, som bandas och skickas till fartygen via en extern distributör. Sjömansservice har även en webb- och facebooksida och deltar aktivt på till exempel arbetsmarknadsdagar, som anordnas av Chalmers och Kalmar Sjöbefälsskola. Sjömansservice finns i Göteborg, Malmö, Norrköping, Stockholm, Rotterdam och Antwerpen. Sjömansklubben i Göteborg är troligen en av de större i Europa och utsågs 2010 till den bästa i världen, av sjömännen själva. Sjömansservice är sedan 2007 en del av Sjöfartverkets samhällsavdelning. Tidigare löd den under den nu nedlagda myndigheten Handelsflottans kultur- och fritidsråd. SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket Hans Fotmeijer hans.fotmeijer@sjofartsverket.se Ansvarig ombudsman SRAT Sophie Silverryd sophie.silverryd@srat.se 18 SRAT-informationen nr

19 Aktuella AD-domar Avsked på grund av illojalitet AD 40/2012. En anställd i en ideell förening initierade, startade och drev, för föreningen, en modellagentur för personer med funktionshinder. Den anställda sa upp sig själv för att bedriva likadan verksamhet hos en annan arbetsgivare. Samma dag som hon sa upp sig mailade hon till föreningens alla modeller och erbjöd dem att komma med till hennes nya arbetsgivare. På grund av det avskedades hon av föreningen på grund av illojalitet den följande dagen. Tvisten gällde om avskedandet var giltigt eller inte. Arbetsdomstolen ansåg att det var illojalt att under pågående anställning uppmana modellerna att istället bli modeller i en konkurrerande verksamhet. Avskedet var därför lagligt. Högre sysselsättningsgrad AD 41/2012. I en av Kicks butiker i Gävle arbetade två säljare 75 procent vardera. De hade båda anmält till arbetsgivaren att de önskade gå upp i tid enligt 25 a Lagen om anställningsskydd. När en kollega som också arbetade 75 procent sade upp sig själv föreslog de två säljarna att de skulle få en del av kollegans timmar. Kicks valde att istället nyanställa en person på 75 procent. Säljarnas fackförbund ansåg att det var i strid med lagen om anställningsskydd. Kicks framförde att de hade varit tvungen att ändra i sin befintliga organisation och schemaläggning om de skulle tillmötesgå säljarnas krav. Arbetsdomstolen ansåg att Kicks inte var tvungen att göra det utan att de hade rätt att nyanställa i enlighet med organisationens krav. Uppsägning AD 47/2012. I Polarn O. Pyrets butik i Halmstad arbetade tre personer; Chefen på heltid och två säljare på 35 timmar respektive 7,17 timmar per vecka. Efter en omorganisation beslutade butiken att det framöver skulle finnas två säljare som arbetade 25 respektive 15 timmar per vecka. Säljaren som arbetade 35 timmar hade längst anställningstid och blev erbjuden en omplacering till den nya tjänsten på 25 timmar i veckan men tackade nej och blev därför uppsagd. Den andra säljaren tackade ja till omplacering från 7,17 till 15 timmar. Fackförbundet menade att uppsägningen var felaktig, att det inte fanns någon egentlig arbetsbrist och att det dessutom var den sist anställda säljaren med 7,17 timmar som skulle ha fått minskad arbetstid. Arbetsdomstolen uttalade att arbetsgivaren har rätt att göra en omorganisation och att detta kan leda till arbetsbrist. Slutligen kom Arbetsdomstolen fram till att arbetsgivaren hade agerat korrekt och avslog fackförbundets talan. Avsked och indraget flygcertifikat AD 49/2012. En pilot på TUIfly blev avskedad efter att under ett uppehåll i Thailand via en balkong tagit sig in i en flygvärdinnas rum och lagt sig naken i hennes säng. Arbetsdomstolen ansåg att det var skäl nog för avskedande. Innan avskedandet gick igenom fick piloten sitt certifikat indraget av medicinska skäl. TUIfly ville inte betala den löpande trygghetsersättningen som piloter som blir av med certifikat har rätt till enligt kollektivavtalet. Arbetsdomstolen gjorde en tolkning av kollektivavtalet till Pilotföreningens fördel så piloten fick sin trygghetsersättning. Uppsägning AD 51/2012. En kvinna hade jobbat i en Coop-butik sedan Från 1999 hade hon halv sjukersättning på grund av en förslitningsskada i höger arm. När det konstaterades att det fanns för mycket personal i butiken så blev hon uppsagd på grund av arbetsbrist trots att hon hade längst anställningstid. Hennes fackförbund ansåg att det var turordningsbrott och diskriminering på grund av funktionshinder. Coop ansåg att hon inte hade tillräckliga kvalifikationer för arbetsuppgifterna i butiken. Med det menade Coop att hon på grund av sin förslitningsskada inte kunde utföra arbetsuppgifterna. Arbetsdomstolen uttalade att kvinnan var missgynnad genom uppsägningen men att hon inte ens med hjälpmedel kunnat hamna i jämförbar situation som någon utan funktionshinder. Därför förelåg ingen diskriminering enligt lag. När det gällde turordningen så hade hon inte tillräckliga kvalifikationer för fortsatt arbete i butiken. Arbetsdomstolen konstaterade också att Coop fullföljt sina skyldigheter gällande rehabilitering och stöd- och anpassningsåtgärder. Fackförbundets talan avslogs helt. Sophie Silverryd, förbundsjurist sophie.silverryd@srat.se Arbets Rätt Chefen friad när sjuksköterska fick TBC på jobbet Hovrätten över Skåne och Blekinge har friat verksamhetschefen som var åtalad för arbetsmiljöbrott efter att en sjuksköterska på en infektionsklinik fått tuberkolos av en patient. Både hovrätten och tingsrätten ansåg det vara bevisat att sjuksköterskan blev smittad under patientarbete. Men såväl tingsrätten som hovrätten friar verksamhetschefen från det arbetsmiljömässiga ansvaret. De anser inte att åklagaren har bevisat att smittan berodde på att andningsskydd avsedda för engångsbruk återanvänts. Att återanvända ett andningsskydd kan vara en orsak till smitta, men även smitta i luftslussen mellan korridoren och sjukrummet kan ha varit en orsak. Tyvärr medförde detta att hovrätten undvek att gå in och diskutera verksamhetschefens skyldigheter och ansvar enligt arbetsmiljölagen, vilket hade varit klargörande för andra fall. Sophie Silverryd, förbundsjurist sophie.silverryd@srat.se Postadress Box Stockholm Telefon tfn tid mån-tor 9 16, fre Fax E-post medlemsfrågor Medlemsfrågor: medlem@aea.se Försäkringsfrågor: post@aea.se Hemsida SRAT-informationen nr

20 Hundra år med skyddsombud De är minst lika viktiga i dag som då Skyddsombuden är minst lika viktiga i dag som 1912 när den nya lagen om arbetarskydd kom och gav arbetstagarna rätt att utse ombud för att minska olycksfallen på arbetsplatserna. Det anser Karin Fristedt, arbetsmiljöansvarig på Saco. Då var det den fysiska arbetsmiljön som stod i fokus, nu är det alltmer psykosociala faktorer som leder till ohälsa, i synnerhet för Sacogrupperna. Hundraårsjubileet, med Skyddsombudens dag, är ett osökt tillfälle att manifestera skyddsombudens roll och stora betydelse. Vi vill lyfta fram att det är en viktig grupp, säger Karin Fristedt. De flesta verksamheter och medarbetare lever under stor tidspress i dag och vi vet att det kan vara svårt, både för skyddsombud och andra fackliga företrädare, att få tid och pengar till arbetsmiljöarbete. Hur man ser på arbetsmiljöarbete, om det är en del av verksamheten eller betraktas som ett sidospår, varierar från arbetsplats till arbetsplats. Men ska arbetsmiljöarbetet fungera måste det sippra ner genom hela organisationen och vara ett löpande, systematiskt arbete, inte bara poppa upp i form av årliga skyddsronder, menar Karin Fristedt. Det är mycket tal om ett hållbart arbetsliv i dag, att fler ska arbeta längre, och då blir de här frågorna än viktigare. Arbetsgivarens ansvar Saco håller just nu på att kartlägga skyddsombudens arbete. Man vill veta hur de ser på sitt uppdrag och hur de tycker att arbetsmiljöarbetet fungerar. Syftet med undersökningen är i förlängningen att förbättra arbetsmiljöarbetet. Svaren har just kommit in så vi vet ännu inte hur situationen ser ut. Steg ett är att skaffa sig mer kunskap, säger Karin Fristedt. Skyddsombudens uppgift är att uppmärksamma arbetsgivaren på brister i arbetsmiljön, men det är arbetsgivarens, och chefernas, ansvar att se till att bristerna åtgärdas. Många av Sacoförbundens medlemmar kommer någon gång under sitt arbetsliv att fungera som chef och därför satsar Saco ännu mer på ledarskapsfrågor och har tillsatt en särskild utredartjänst. Cheferna måste också ha en fungerande arbetsmiljö med rimliga villkor och ett hanterbart antal medarbetare. Det är givetvis viktigt för cheferna, men inte bara för dem, ledarskapet påverkar hur väldigt många andra har det på jobbet. Regionala skyddsombud Trots de etthundra åren av lagstiftning och reformer inom arbetsmiljöområdet finns inte skyddsombud, eller arbetsmiljöombud som de också kallas, på alla arbetsplatser. Och med dagens trend mot allt fler mindre företag, även inom den offentliga sektorn, kommer det problemet troligtvis att öka, befarar Karin Fristedt. Det är nya verksamheter, med andra driftsformer, där det inte finns någon färdig struktur eller tradition att foga in arbetsmiljöarbetet i. Men varje arbetsplats med minst fem anställda har rätt att utse skyddsombud. På dessa arbetsplatser spelar även de regionala skyddsombuden en viktig roll. De ska verka mot arbetsplatser med minde än 50 anställda och vara ett stöd för skyddsombuden, eller hålla koll på arbetsmiljön där skyddsombud saknas. De kan både jobba uppsökande och kallas in akut, och inte minst ska de motivera arbetsplatserna till att starta eget arbetsmiljöarbete, poängterar Karin Fristedt. Med rätt kunskap hos arbetsgivaren och en god samverkan behöver det inte vara så svårt att bedriva ett löpande arbetsmiljöarbete på en mindre arbetsplats,. Man behöver inte ta till de stora skyddsronderna utan kan lösa problem vartefter i samverkan med arbetsgivaren. 20 SRAT-informationen nr