Sjukfrånvaro bland sysselsatta i Sverige till följd av arbetsorsakade besvär i rygg och arm

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukfrånvaro bland sysselsatta i Sverige till följd av arbetsorsakade besvär i rygg och arm"

Transkript

1 Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 144 Sjukfrånvaro bland sysselsatta i Sverige till följd av arbetsorsakade besvär i rygg och arm Adnan Noor Mats Hagberg Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs Universitet Göteborg, November 2012 ISSN ISBN Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Adress Box 414, Göteborg, Besök Medicinaregatan 16 A Telefon växel , Fax E-post hemsida:

2

3 Arbets- och Miljömedicin (AMM), Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs universitet AMM är ett arbets- och miljömedicinskt kompetenscentrum. Vår vision är en hälsofrämjande arbets- och omgivningsmiljö. Vi arbetar med kartläggning av arbetsoch miljörelaterade hälsorisker samt utreder, rapporterar och förebygger ohälsa förorsakad av faktorer i arbets- och omgivningsmiljön. Vi forskar om effekterna av exponering för kemiska ämnen, biologiska faktorer, fysikaliska faktorer, psykiska faktorer, ergonomi, vibrationer och stress i arbets- och omgivningsmiljön. 3

4 Förord I denna rapport redovisas självrapporterad sjukfrånvaro till följd av arbetsorsakade besvär 1 bland sysselsatta i Sverige under år Denna rapport syftar till att sammanfatta och diskutera statistik om arbetsorsakade besvär och sjukfrånvaro till följd av dessa besvär. Rapporten är en delrapport i det forskningsarbete som pågår rörande arbetsförmåga. Ekonomiskt stöd har erhållits från FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap). Göteborg den 26 november 2012 Mats Hagberg 1 Besvär som man ådragit sig till följd av arbete annat än olycksfall i arbetet eller färdolycksfall (på väg till och från arbetet). 4

5 Innehållsförteckning 1. Förord Sammanfattning Bakgrund Syfte Etisk kommitté Material och metoder Urval Referenstid Definitioner och förklaringar Frågeformulär och variabler: Besvär i kroppsdelar Sjukfrånvaro och dess längd Statistisk analys Resultat Arbetsorsakade besvär (fysiska och/eller andra typer), AOB Fysiska arbetsorsakade besvär, FAOB Arbetsorsakade besvär i Rygg/Arm-delen, AOB-RA Arbetsorsakade besvär i olika kroppsdelar Arbetsorsakade besvär i ländrygg Arbetsorsakade besvär i axel/arm Arbetsorsakade besvär i nacke Arbetsorsakade besvär i hand och/eller handled och/eller fingrar Diskussion Många sjukdagar - ekonomi Skillnader i sjukfrånvaro till följd av AOB-RA mellan män och kvinnor Kvinnor har sämre möjlighet till återhämtning [7] Kvinnor är mer exponerade för statiskt och repetitiv arbete [8] Appendix Trovärdighet: Referenser

6 Sammanfattning Det övergripande syftet med denna studie har varit att ta fram ett uppskattat antal sysselsatta med arbetsorsakade besvär och uppskattade siffror för antalet sjukfrånvarodagar till följd av dessa besvär i Sverige. Metod: Studiebas var Sveriges sysselsatta befolkning, det vill säga män och kvinnor mellan år, vilka 2009 uppgick till drygt 4,3 miljoner. Vi har använt SCB:s undersökning Arbetsorsakade besvär för år 2010, som avser arbetssituationen under SCB hade ett urval på personer, och 93 % (18 778) av dessa valde att delta i undersökningen. Undersökningen Arbetsorsakade besvär består av frågor om fysiska och psykiska arbetsorsakade besvär, sjukfrånvaro och åtgärder som vidtagits när arbetsorsakade besvär förekommer. Resultat: Sysselsatta med AOB i rygg/arm (AOB-RA) stod för cirka 4,6 miljoner sjukfrånvarodagar, vilket motsvarar 52 % av sjukfrånvaron till följd av AOB. Kvinnorna stod för en högre andel sjukfrånvarodagar, 62 % (2,9 miljoner) av antalet sjukfrånvarodagar till följd av AOB-RA. I alla ålderskategorier var kvinnornas andel sjukfrånvarodagar högre i relation till andelen sysselsatta kvinnor med AOB-RA. Ett av de vanligaste besvären bland sysselsatta med fysiska AOB (FAOB) var ländryggsbesvär. 42 % ( ) av de sysselsatta med FAOB rapporterade ländryggsbesvär, och 40 % (ca 2,7 miljoner) av sjukfrånvarodagarna var till följd av arbetsorsakade ländryggsbesvär ensamt eller i kombination med andra besvär. Sysselsatta män med besvär i ländryggen var i genomsnitt borta från arbetet 6 dagar och sysselsatta kvinnor med besvär i ländryggen var borta 13 dagar under de senaste 12 månaderna. Slutsats: Arbetsorsakade besvär i rygg och arm leder till många sjukdagar i Sverige. Det finns stora skillnader i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män bland sysselsatta i Sverige till följd av arbetsorsakade besvär i rygg och arm och detta bör undersökas vidare. De beräknade sjukpenningskostnaderna för arbetsorsakade besvär i rygg- och armdelen av kroppen under år 2009 uppgick till cirka miljoner kronor 2 (1 236 miljoner kr för kvinnor och 882 miljoner kr för män). 2 Beräknat på Försäkringskassans genomsnittliga utgifter per sjukskrivningsdag. Se vidare diskussionen. 6

7 Bakgrund Inom många branscher utsätts den arbetande befolkningen för olika risker på grund av kemiska, fysikaliska, biologiska, ergonomiska och psykosociala faktorer i arbetslivet. Dessa faktorer har associerats med allvarliga konsekvenser för arbetarnas hälsa och välbefinnande. I de flesta fall leder dessa faktorer till arbetssjukdomar 3 och/eller sjukfrånvaro från arbetet. Arbetssjukdomar får många negativa konsekvenser och orsakar inte bara lidande för arbetarna och deras familjer. De resulterar i försämrad livskvalitet och ekonomi för de sjukfrånvarande arbetarna, minskad produktivitet för arbetsgivaren, högre kostnader för social försäkring (sjukskrivningar, förtidspension) och blir en belastning för sjukvården. En del arbetssjukdomar och arbetsrelaterade skador kan eventuellt förhindras. Vissa sjukskrivningar är oundvikliga och förekommer ofta som en åtgärd vid arbetssjukdomar. En del arbetssjukdomar innebär en nedsatt arbetsförmåga under längre tid och resulterar i långvariga sjukskrivningar, vilket belastar den allmänna sjukförsäkringen. Sedan 2003 har arbetsorsakade besvär och arbetsrelaterad sjukfrånvaro minskat men de behöver minska ytterligare. Kostnaderna för arbetsorsakade besvär och arbetsrelaterad sjukfrånvaro är en av de viktigaste frågorna för de berörda myndigheterna. För att få djupare kunskaper om ohälsa i arbetslivet, hitta samband mellan faktorer i arbetsmiljön och arbetssjukdomar, förstå den sociala och finansiella belastning som arbetssjukdomar innebär samt för att ge underlag till åtgärder som kan förebygga ohälsa i arbetslivet, behövs bättre statistik och större kunskap. En större kunskap kan också vara till nytta för framtida beslut om gränsvärden för olika arbetsmiljöfaktorer och/eller justeringar i arbetsmiljö i enlighet med arbetarnas förutsättningar. Det pågår omfattande forskning om orsakssamband för olika arbetssjukdomar, men det saknas tillräcklig forskning och statistik om sjukfrånvaro till följd av arbetsrelaterade besvär. Försäkringskassan, Statistiska centralbyrån (SCB) och Arbetsmiljöverket, bland andra, samlar in statistik och publicerar rapporter av olika slag om svenskt arbetsliv. SCB utför varje månad Arbetskraftsundersökningarna (AKU) utifrån ett obundet och slumpmässigt urval av Sveriges befolkning. Urvalet tas från Registret över 3 Sjukdom som är resultatet av, eller som har försämrats på grund av, arbetet eller arbetsförhållandena på grund av annan skadlig inverkan i arbetet än olycksfall eller färdolycka. 7

8 totalbefolkningen (RTB), efter län, kön, medborgarskap och sysselsättningen. Uppgifter om sysselsättningen tas från sysselsättningsregistret (RAMS). Under 2010 bestod urvalet varje månad av runt personer mellan 15 och 74 år. Undersökningen utförs via telefon och beskriver aktuella sysselsättningsförhållanden och ger en bra bild av utvecklingen på arbetsmarknaden för befolkningen i åldern år. Undersökningarna Arbetsmiljön och Arbetsorsakade besvär utgör en del av AKU och genomförs vartannat år på uppdrag av Arbetsmiljöverket (AV). Arbetsmiljöundersökningen utförs under det sista kvartalet och Arbetsorsakade besvär under det första kvartalet, och de baseras på urvalet i AKU. De flesta av dem som deltar i Arbetsmiljöundersökningen återkommer i undersökningen Arbetsorsakade besvär efterföljande år. Undersökningarna är inriktade på personer mellan 16 och 64 år som är folkbokförda i Sverige och som har någon form av sysselsättning. De är urvalsundersökningar som representerar sysselsatta män och kvinnor på år. Arbetsförhållanden och arbetsorsakade besvär avser 12 månader bakåt i tiden. Genom att samköra båda undersökningarna kan man undersöka sambandet mellan olika faktorer i arbetsmiljön, besvär till följd av arbetet och sjukfrånvaro. Arbetsmiljöundersökningen görs efter avslutad AKU-intervju och består av cirka 25 frågor om arbetsmiljöförhållanden som ställs till sysselsatta personer på år. Telefonintervjun kompletteras med en postenkät. Undersökningen Arbetsorsakade besvär görs via telefon och inleds med frågor om huruvida man har haft 1. Fysiska besvär och/eller 2. Andra typer av besvär än fysiska (stress, psykiska besvär, allergi) till följd av arbetet. Svarar personen JA på någon av frågorna ställs cirka 24 ytterligare frågor. Mer om detta finns i avsnittet Frågeformulär och variabler i den här rapporten. Syfte Det övergripande syftet med denna studie har varit att ta fram antal sysselsatta med arbetsorsakade besvär och uppskattade siffror för antal dagar med sjukfrånvaro till följd av dessa besvär. Det specifika syftet har varit att undersöka påverkan av arbetsorsakade besvär i rygg/arm-delen av kroppen. Dessutom ville vi undersöka vilken betydelse kön och ålder har för arbetsrelaterade besvär och för sjukfrånvaro till följd av dessa besvär. 8

9 Etisk kommitté Projektet är godkänt av Regionala Etiksprövningsnämnden i Göteborg och har diarienummer

10 Material och metoder AKUs urval år, 2010 Deltog i AKU under 1:a kv 2010 Sysselsatta och år, 2010 Arbetslösa/sysselsatta ej mellan år På arbete under mät - veckan (grundurval för AOB) Frånvarande hela mätveckan Figur 1: AKU och Arbetsorsakade besvär undersökning Urval I den här rapporten har vår studiebas varit sysselsatta män och kvinnor mellan 16 och 64 år i Sverige, som år 2009 uppgick till drygt 4,3 miljoner. Vi har använt SCB:s undersökning Arbetsorsakade besvär för år 2010, som avser arbetssituationen under SCB hade ett delurval (från AKU) på och av dessa fick personer besvärsfrågorna och 93 % 4 (18 778) svarade på besvärsundersökningen. I figur 1 visas hela processen. SCB tilldelar och använder sig av vikter för varje undersökningsdeltagare för att räkna upp insamlad data bland befolkningen. Vi har också använt oss av dessa vikter och har beräknat uppskattade siffror för antal sysselsatta, sysselsatta med besvär, sysselsatta med sjukfrånvaro till följd av arbetsorsakade besvär och antal sjukfrånvarodagar. Dessa 4 Bortfallet i AKU var cirka 22 % 10

11 redovisas som uppräknat antal. Deltagarna i undersökningen om arbetsorsakade besvär hade olika vikt. Deskriptiv statistik över viktningsvariablerna i besvärsundersökningen finns i tabell 1. Varje deltagare i undersökningen om arbetsorsakade besvär år 2010 representerade i genomsnitt 228 sysselsatta personer i Sverige. Tabell 1: Deskriptiv statistik över viktningsvariabel Medelvärde (95 % KI 5 ) 228 (227, 229) 25:e percentilen Median 75:e percentilen Andelen kvinnor och män var nästan lika bland den sysselsatta befolkningen, men andelen inom de olika åldersgrupperna varierade. Drygt hälften av de sysselsatta var i åldersgruppen år och den andra hälften bestod av personer på år och år (tabell 2). Nedan redovisas deskriptiv statistik av data från undersökningen Arbetsorsakade besvär år 2010.Tabell 3 visar sammansättningen av uppräknat antal samtliga (båda könen), kvinnliga och manliga sysselsatta från olika åldersgrupper. Tabell 2: Undersökningen Arbetsorsakade besvär 2010 Urval Åldersgrupp Samtliga 1 Kvinnor Män år % (9 318) 50 % (9 460) år (17 %) (17 %) (18 %) år (49 %) (49 %) (49 %) år (34 %) (34 %) (33 %) ( 1 antal sysselsatta (% av sysselsatta) inom varje ålderskategori) Se sidan 24 i Arbetsorsakade besvär för ytterligare information om bortfall. 5 Konfidensintervall 6 Arbetsmiljöstatistik Rapport 2010:4 11

12 Tabell 3: Uppräknat 7 antal sysselsatta under år 2009 Åldersgrupp Samtliga 1 Kvinnor 1 Män år 20 % ( ) 20 % ( ) 19 % ( ) år 50 % ( ) 49 % ( ) 50 % ( ) år 30 % ( ) 31 % ( ) 31 % ( ) år (48 %) (52 %) 2 ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta) inom varje ålderskategori, 2 % av kön) Referenstid Arbetsorsakade besvär 2010 genomfördes under januari-mars 2010 och avser förhållandena 12 månader bakåt i tiden. De deltagare i AKU som hade någon form av sysselsättning fick svara på tilläggsfrågor för Arbetsmiljöundersökningen under oktober-november 2009 och på tilläggsfrågor för undersökningen Arbetsorsakade besvär under januari-mars Definitioner och förklaringar Sysselsatta (i arbete): personer som utförde minst en timmes arbete under mätveckan, oavsett om de var avlönade eller oavlönade som arbetstagare, egenföretagare eller arbetade i företag som tillhörde make/maka eller annan medlem i samma hushåll 8. Personer som var frånvarande under mätveckan men som hade anställning. Personer som deltog i arbetsmarknadspolitiska program. Sjukskrivning: Anställda som på grund av sjukdom har fått sin arbetsförmåga nedsatt kan sjukskriva sig. Det inleds med en karensdag och en 14 dagars sjuklöneperiod som betalas av arbetsgivaren. Försäkringskassan betalar ut sjukpenning eller rehabiliteringspenning från och med dag 15 i sjukskrivningen. Frågeformulär och variabler: Undersökningen Arbetsorsakade besvär består av frågor om fysiskt och psykiskt arbetsorsakade besvär, sjukfrånvaro och åtgärder som vidtagits efter uppkomsten av arbetsorsakade besvär. De två inledande frågor som klassificerar om personen har eller inte har arbetsorsakade besvär ställs enligt följande: 7 Innebär att man har tagit hänsyn till bortfall och har räknat upp till befolkningsnivå och detta tal representerar Sverige 8 Definition från AKU, SCB. 12

13 1. Har du någon gång under de senaste 12 månaderna haft fysiska besvär till följd av arbetet? 2. Har du någon gång under de senaste 12 månaderna haft andra typer av besvär än fysiska till följd av arbetet? Om de svarade JA på en av dessa frågor klassificerade vi de sysselsatta som att de hade arbetsorsakade besvär (AOB). Om de svarade JA på endast en av frågorna och NEJ eller SAKNAS på andra frågan, klassificerade vi de sysselsatta som att de hade fysiska AOB eller andra typer av AOB, beroende på vilken fråga man svarade på. Om de svarade JA på båda frågorna klassificerade vi de sysselsatta som att de hade båda typerna av besvär. Besvär i kroppsdelar Därefter kunde man svara på var i kroppen man hade fysiska arbetsorsakade besvär (FAOB) och/ eller vilka andra besvär än fysiska som gjorde det svårt att jobba. Observera att en och samma sysselsatt person kunde ange besvär i flera kroppsdelar och/eller flera olika andra typer av besvär. Man kunde välja besvärsplacering hos följande kroppsdelar: huvudet och/eller ansiktet, ögonen, hals och/eller nacke, rygg utom nacke, axel och/eller arm, fingrar, hand och/eller handled, bröst, buk och/eller bäcken, höftled, ben och/eller knän, tår, fot och/eller fotled, hud, lungor och/eller luftvägar, mage, tarmar och/eller övriga bukorgan, hjärta och/eller kärlsystem, blodet och/eller blodbildande organ, hela eller större delen av kroppen samt ej lokaliserbara psykiska besvär. Man kunde också välja andra typer av besvär (AAOB) från följande lista: besvär med hörsel, allergi, hudöverkänslighet, sömnbesvär, oro, ångest, depression eller andra nervösa besvär eller inga av dessa problem. Sjukfrånvaro och dess längd SCB ställer två huvudfrågor om sjukfrånvaro i undersökningen Arbetsorsakade besvär. Den första gällde den andel/procenttal av arbetstiden som man har varit sjukfrånvarande och den andra den sammanlagda sjukfrånvaron under de senaste 12 månaderna. 13

14 Frågan om andel/procenttal av arbetstiden med sjukfrånvaro som följd av arbetsorsakade besvär ställs så här: 1. Har du någon gång under de senaste 12 månaderna varit sjukfrånvarande och/eller haft sjukersättning, alternativt aktivitetsersättning (hel- eller deltid), som följd av dessa besvär 9? Man kunde vara sjukfrånvarande 1. Hela arbetstiden % av arbetstiden % av arbetstiden % av arbetstiden Den andra frågan om den sammanlagda sjukfrånvaron under de senaste 12 månaderna ställs så här: Svarsalternativen var 2. Hur lång tid sammanlagt under de senaste 12 månaderna varade sjukfrånvaron och/eller sjukersättningen till följd av dessa besvär? dagar (2 dagar) 2. 4 dagar t.o.m vecka (5 dagar) 3. 8 dagar t.o.m. 2 veckor (9 dagar) 4. Mer än 2 veckor t.o.m. 4 veckor (15 dagar) 5. Mer än 4 veckor t.o.m. 2 månader (30 dagar) 6. Mer än 2 månader t.o.m. 3 månader (50 dagar) 7. Mer än 3 månader t.o.m. ett halvår (80 dagar) 8. Över ett halvår men mindre än 1 år 11 (180 dagar) 9. Hela året eller mer (250 dagar) Vi använde oss dock av ett annat tillvägagångssätt för att räkna sjukfrånvaro. Vi ersatte dessa intervaller med det antal dagar som anges inom parentes och multiplicerade därefter andelen/procenttalet av arbetstiden med dessa antal dagar. Då fick vi fram en uppskattad siffra för antalet hela sjukfrånvarodagar under de senaste 12 månaderna till följd av arbetsorsakade besvär. Anledningen till att vi ersatte dessa svarsalternativ till de siffror som anges inom parentes var att vi ville beräkna sjukdagar på ett mer förnuftigt och tydligt sätt. En 9 fysiska och/eller andra typer av besvär 10 Till och med 11 Svarsalternativ 8 & 9 (minst ett halvår) räknas som långtidssjukfrånvaro, i detta fall minst 180 dagar 14

15 median för den angivna längden sjukfrånvaro är mer konkret, istället för att beskriva den som antal sysselsatta i varje kategori i svarsalternativen. När det handlade om långtidssjukfrånvaro använde vi oss endast av fråga 2 som handlar om längden på sjukfrånvaron. En sjukfrånvaroperiod på minst över ett halvår men mindre än 1 år, och i vårt fall med minst 180 dagars sjukfrånvaro, var det som vi menade med långtidssjukfrånvaro eftersom det är perioden som avgör om man är långtidssjukfrånvarade oavsett om det avser sjukfrånvaro på hel- eller deltid. Statistisk analys SAS Enterprise guide 4.3, med SAS 9.3 som basverktyg, har använts för alla statistiska analyser. Vi har räknat antal och andel sysselsatta med olika besvär med hjälp av enkla frekvens- och korstabeller med viktningsvariabel. 15

16 Resultat Arbetsorsakade besvär (fysiska och/eller andra typer), AOB Arbetsorsakade besvär (fysiska och/eller andra typer), AOB, förekom hos 20 % av samtliga (båda könen) sysselsatta, hos 23 % av de kvinnliga och 17 % av de manliga sysselsatta personerna på år. Förekomsten av besvär bland de kvinnliga sysselsatta var betydligt högre än bland de manliga sysselsatta i alla ålderskategorier. Kön hade en större betydelse medan åldern hade något mindre betydelse för sysselsatta när det gällde förekomsten av AOB. Förekomsten av AOB var högre för sysselsatta på år och år än sysselsatta på år. Det var fler kvinnliga sysselsatta (55 %) 12 än manliga sysselsatta (45 %) i den grupp som rapporterar att de har arbetsorsakade besvär. Detta gällde för alla ålderskategorier. Våra analyser visar en tydlig ökning av förekomsten av besvär med stigande ålder. Det är även en högre förekomst av besvär bland kvinnliga sysselsatta än bland manliga sysselsatta. Kvinnor är även överrepresenterade inom gruppen med enbart andra typer av arbetsorsakade besvär (60 %), inom gruppen med både andra typer och fysiska arbetsorsakade besvär (63 %) och inom arbetsorsakade besvär totalt (55 %). Däremot var det lika många kvinnor som män i gruppen med enbart fysiska arbetsorsakade besvär (FAOB). Se tabell (antal kvinnor med besvär/samtliga sysselsatta med besvär) =~

17 Tabell 4: Procent och uppräknat antal sysselsatta med enbart andra typer, enbart fysiska, både fysiska och andra typer av arbetsorsakade besvär Procent och uppräknat antal sysselsatta Besvär Ålder Samtliga 1 Kvinnor 2 Män 2 Enbart andra typer av arbetsorsakade besvär, AAOB Enbart fysiska arbetsorsakade besvär, FAOB år 4 % (32 397) 5 % (18 411) 57 % 3 % (13 985) 43 % år 5 % ( ) 7 % (68 088) 60 % 4 % (45 975) 40 % år 4 % (57 000) 6 % (36 134) 63 % 3 % (20 865) 37 % år 5 % ( ) 6 % ( ) 60 % 4 % (80 826) 40 % år 9 % (78 590) 10 % (40 285) 51 % 9 % (38 305) 49 % år 12 % ( ) 12 % ( ) 49 % 11 % ( ) 51 % år 13 % ( ) 14 % (86 077) 50 % 13 % (85 690) 50 % år 12 % ( ) 12 % ( ) 50 % 11 % ( ) 50 % Både AAOB och FAOB Arbetsorsakade besvär, AOB år 3 % (25 442) 4 % (17 858) 70 % 2 % (7 584) 30 % år 4 % (80 957) 5 % (49 411) 61 % 3 % (31 545) 39 % år 4 % (46 032) 5 % (28 609) 62 % 3 % (17 423) 38 % år 4 % ( ) 5 % (95 879) 63 % 3 % (56 552) 37 % år 16 % ( ) 19 % (76 554) 56 % 14 % (59 874) 44 % år 21 % ( ) 24 % ( ) 54 % 18 % ( ) 46 % år 21 % ( ) 24 % ( ) 55 % 18 % ( ) 45 % år 20 % ( ) 23 % ( ) 55 % 17 % ( ) 45 % ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta), 2 % av sysselsatta (antal sysselsatta) % inom ålderskategori) 17

18 Tabell 5: Procent och uppräknat antal sjukfrånvarande bland sysselsatta med enbart andra typer, enbart fysiska, både fysiska och andra typer av arbetsorsakade besvär Procent och uppräknat antal sjukfrånvarande bland sysselsatta Besvär Ålder Samtliga 1 Kvinnor 2 Män 2 Enbart andra typer av arbetsorsakade besvär, AAOB Enbart fysiska arbetsorsakade besvär, FAOB år 20 % (6 337) 16 % (3 029) 48 % 24 % (3 308) 52 % år 23 % (25 782) 26 % (17 711) 69 % 18 % (8 071) 31 % år 29 % (16 594) 28 % (10 061) 61 % 31 % (6 533) 39 % år 24 % (48 713) 25 % (30 801) 63 % 22 % (17 911) 37 % år 24 % (18 657) 24 % (9 586) 51 % 24 % (9 071) 49 % år 26 % (64 317) 27 % (32 161) 50 % 26 % (32 156) 50 % år 32 % (54 750) 31 % (26 383) 48 % 33 % (28 367) 52 % år 28 % ( ) 28 % (68 130) 49 % 28 % (69 593) 51 % Både AAOB och FAOB år 29 % (7 379) 31 % (5 458) 74 % 25 % (1 922) 26 % år 36 % (29 036) 40 % (19 893) 69 % 29 % (9 144) 31 % år 40 % (18 198) 42 % (11 990) 66 % 36 % (6 208) 34 % år 36 % (54 614) 39 % (37 340) 68 % 31 % (17 274) 32 % Arbetsorsakade besvär, AOB år 24 % (32 373) 24 % (18 073) 56 % 24 % (14 300) 44 % år 27 % ( ) 29 % (70 264) 59 % 24 % (49 371) 41 % år 33 % (89 541) 32 % (48 433) 54 % 33 % (41 108) 46 % år 28 % ( ) 29 % ( ) 57 % 27 % ( ) 43 % ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta), 2 % av sysselsatta (antal sysselsatta) % inom ålderskategori) Nästan var tredje sysselsatt med arbetsorsakade besvär var sjukskriven någon gång under de senaste 12 månaderna som följd av besvären. Det motsvarar 6 % av alla sysselsatta under år Det var vanligare att vara sjukfrånvarande till följd av AOB bland sysselsatta i åldersgruppen år (33 %) än bland sysselsatta i åldersgruppen år (24 %). Se tabell 5. Det gällde såväl samtliga sysselsatta med AOB som sysselsatta av båda könen med AOB. Även om andelen kvinnor och män var lika mellan sysselsatta personer var kvinnor överrepresenterade bland sysselsatta med AOB (55 %) och i gruppen med sjukfrånvaro till följd av AOB (57 %). Undersökningsresultatet tydliggör att kön har betydelse för AOB och sjukfrånvaro till följd av AOB. Man ser att förekomsten av sjukskrivning är lika hög mellan kvinnliga och manliga sysselsatta i 18

19 ålderskategorierna år och år men inte i den mellersta ålderskategorin (30-49 år). Av statistiken över långtidssjukfrånvaro framgår det att sysselsatta (0,8 % av de sysselsatta år 2009) hade minst 180 dagars sjukfrånvaro till följd av arbetsorsakade besvär. Bland äldre sysselsatta (50-64 år) med AOB var långtidssjukfrånvaron åtta gånger så hög som bland yngre sysselsatta (16-49 år). Detta gällde för samtliga och kvinnliga sysselsatta. Bland yngre (16-29 år) manliga sysselsatta förekom ingen långtidssjukfrånvaro och de manliga sysselsatta hade en lägre andel än de kvinnliga sysselsatta i gruppen med långtidssjukfrånvaro. Bland de kvinnliga långtidssjukfrånvarande förekom inga stora skillnader mellan kvinnor som var år (5 %) och år (8 %) gammal. Men en stor skillnad mellan männen som var år (1 %) och år (8 %) gammal. De stora könsskillnaderna för långtidssjukfrånvaro fanns bland de åriga sysselsatta, där kvinnorna var överrepresenterade (67 %) hos sysselsatta med långtidssjukfrånvaro till följd av AOB. Se tabell 6. Tabell 6: Procent och uppräknat antal långtidssjukfrånvarande 13 sysselsatta med AOB Procent med mer än 180 dagars sjukfrånvaro hos sysselsatta med AOB Ålder Samtliga 1 Kvinnor 2 Män år <1% (511) 1 % (511) 100 % år 3 % (12 837) 5 % (10 931) 85 % 1 % (1 906) 15 % år 8 % (21 404) 8 % (11 910) 55 % 8 % (9 494) 45 % år 4 % (34 751) 14 5 % (23 352) 67 % 3 % (11 400) 33 % ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta), 2 % av sysselsatta (antal sysselsatta) % inom ålderskategori) AOB bidrog till drygt 9 miljoner uppräknat på hela sjukfrånvarodagar, och 6 % av samtliga sysselsatta (cirka ) har någon gång under de senaste 12 månaderna varit sjukfrånvarande till följd av AOB. Bland äldre sysselsatta (30-49 år och år) förekom en större andel sjukdagar i relation till antalet sysselsatta med sjukfrånvaro till följd av AOB. Det gällde för samtliga sysselsatta och även för sysselsatta av båda könen. Det tyder på att äldre sysselsatta har längre sjukfrånvaro än yngre sysselsatta, se tabell 8. Om man jämför antal sysselsatta med AOB, antal sysselsatta med sjukfrånvaro till följd av AOB och totala antalet hela sjukfrånvarodagar, ser man att det finns en 13 Minst 180 dagars sjukfrånvaro, baserad på sjukfrånvarons längd oavsett procent av arbetstiden 14 0,8 % av alla sysselsatta i Sverige 19

20 ojämlikhet mellan ålderskategorierna för samtliga sysselsatta. Vidare förekommer en stor ojämlikhet mellan könen, både vad gäller att vara sjukfrånvarande och längden på sjukfrånvaron. Bland manliga sysselsatta har den äldsta ålderskategorin (50-64 år) högst förekomst av AOB och står för den högsta andelen sjukdagar (62 %). Bland kvinnorna står ålderskategorin år för den högsta andelen sjukdagar (49 %). De kvinnliga sysselsatta stod för en högre andel sjukdagar (63 %) i relation till antalet kvinnor bland sjukfrånvarande sysselsatta med AOB (57 %) 15, se tabell 8. Sammanfattningsvis var förekomsten av AOB något högre bland de äldre sysselsatta (30-49 år och år) än bland de yngre (16-29 år). Både för kvinnor och män ökar förekomsten av sjukfrånvaro till följd av AOB med stigande ålder, särskilt långtidssjukfrånvaron och åldern har en viktig roll i detta sammanhang. Tabell 7: Uppräknat antal hela sjukfrånvarodagar till följd av AOB (baserad på procent multiplicerat med antal sjukfrånvarodagar) Sjukfrånvarodagar till följd av AOB Besvär Ålder Samtliga 1 Kvinnor 2 Män 2 Enbart andra typer av arbetsorsakade besvär, AAOB Enbart fysiska arbetsorsakade besvär, FAOB år 6 % ( ) 5 % (60 158) 51 % 8 % (58 917) 49 % år 47 % ( ) 58 % ( ) 78 % 27 % ( ) 22 % år 47 % ( ) 37 % ( ) 49 % 65 % ( ) 51 % år % ( ) 37 % ( ) år 7 % ( ) 7 % ( ) 60 % 6 % ( ) 40 % år 35 % ( ) 38 % ( ) 60 % 32 % ( ) 40 % år 58 % ( ) 55 % ( ) 53 % 62 % ( ) 47 % år % ( ) 44 % ( ) Både AAOB och FAOB år 9 % ( ) 10 % ( ) 79 % 7 % (46 550) 21 % år 51 % ( ) 56 % ( ) 82 % 34 % ( ) 18 % år 40 % ( ) 34 % ( ) 62 % 58 % ( ) 38 % år % ( ) 26 % ( ) Arbetsorsakade besvär, AOB år 7 % ( ) 7 % ( ) 65 % 7 % ( ) 35 % år 43 % ( ) 49 % ( ) 73 % 31 % ( ) 27 % år 50 % ( ) 43 % ( ) 54 % 62 % ( ) 46 % år % ( ) 37 % ( ) ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta), 2 % av sysselsatta (antal sysselsatta) % inom ålderskategori) 15 (136770/241549)x100% = 57 % 20

21 Fysiska arbetsorsakade besvär, FAOB Resultaten visar att 15 % av samtliga sysselsatta någon gång under de senaste 12 månaderna har haft fysiska 16 arbetsorsakade besvär, FAOB. Fler kvinnliga (17 %) än manliga (14 %) sysselsatta rapporterade FAOB. Kön hade betydelse för FAOB för sysselsatta i alla ålderskategorier, se tabell 9. En skillnad fanns i förekomsten av FAOB mellan yngre (16-29 år) och äldre (30 + år) sysselsatta bland samtliga sysselsatta och sysselsatta av båda könen. Tabell 8: Procent och uppräknat antal sysselsatta med FAOB Procent och antal sysselsatta Ålder Samtliga 1 Kvinnor 2 Män år 12 % ( ) 14 % (58 143) 56 % 11 % (45 889) 44 % år 15 % ( ) 17 % ( ) 52 % 14 % ( ) 48 % år 17 % ( ) 18 % ( ) 53 % 15 % ( ) 47 % år 15 % ( ) 17 % ( ) 53 % 14 % ( ) 47 % ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta), 2 % av sysselsatta (antal sysselsatta) % inom ålderskategori) Sjukfrånvaro till följd av FAOB var vanligt. 30 % av sysselsatta med FAOB var sjukfrånvarande på heltid eller deltid. Detta motsvarar 4 % av samtliga sysselsatta. Sjukfrånvaron varade från en hel dag till ett år, 4 % av sysselsatta med FAOB var långtidssjukfrånvarande 17 till följd av besvären. Andelen sjukfrånvarande kvinnor (31 %) var högre än sjukfrånvarande män (28 %). Dubbelt så många kvinnor (5 %) än män (3 %) bland sysselsatta med FAOB valde att gå på långtidssjukfrånvaro till följd av FAOB. Förekomsten av sjukfrånvaro bland sysselsatta med FAOB var högre i de äldre ålderskategorierna (30-49 år och år) än i den yngre (16-29 år). Åldern hade en stor betydelse för sjukfrånvaro till följd av FAOB. Var tredje sysselsatt (33 %) på år var sjukskriven jämfört med var fjärde sysselsatt på år (25 %). Det förekom en högre andel sjukskrivna bland de äldre (30+ år) sysselsatta, både hos kvinnor och män, oavsett om det handlade om vanlig sjukfrånvaro eller långvarig sjukfrånvaro, se tabell 9 och Svarade JA på frågan om fysiska arbetsorsakade besvär. De kunde också ha rapporterat andra typer av besvär 17 Sjukfall som leder till minst 180 dagars sjukskrivning, aktivitets- eller sjukersättning 21

22 Tabell 9: Procent och uppräknat antal sjukfrånvarande bland sysselsatta med FAOB Procent och antal sjukfrånvarande bland sysselsatta med FAOB Ålder Samtliga 1 Kvinnor 2 Män år 25 % (26 036) 26 % (15 044) 58 % 24 % (10 992) 42 % år 29 % (93 353) 31 % (52 054) 56 % 26 % (41 300) 44 % år 33 % (72 947) 33 % (38 373) 53 % 34 % (34 575) 47 % år 30 % ( ) 31 % ( ) 55 % 28 % (86 867) 45 % ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta), 2 % av sysselsatta (antal sysselsatta) % inom ålderskategori) Vi fann att både kvinnliga och manliga sysselsatta i ålderskategorierna år och år generellt sett har en längre sjukfrånvaro än de sysselsatta i ålderskategorin år. De stod för en högre andel sjukfrånvarodagar i relation till andelen sjukfrånvarande bland sysselsatta med FAOB. Kvinnor hade en högre sjukfrånvaro och fler sjukdagar än män, det högsta antalet dagar (4,2 miljoner) stod kvinnorna stod för. Det motsvarar drygt två tredjedelar (62 %) av det totala antalet sjukfrånvarodagar till följd av FAOB (6,7 miljoner). Männen stod för 2,5 miljoner sjukfrånvarodagar till följd av FAOB. Tabell 10: Uppräknat antal med minst 180 hela dagars sjukfrånvaro bland sysselsatta med FAOB Procent med/mer än 180 dagars sjukfrånvaro bland sysselsatta med FAOB Ålder Samtliga 1 Kvinnor 2 Män år < 1 % (511) 1 % (511) 100 % år 3 % (8 973) 4 % (7 583) 85 % 1 % (1 390) 15 % år 8 % (16 689) 8 % (9 739) 58 % 7 % (6 950) 42 % år 4 % (26 173) 18 5 % (17 833) 68 % 3 % (8 340) 32 % ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta), 2 % av sysselsatta (antal sysselsatta) % inom ålderskategori) Andelen sjukfrånvarodagar bland kvinnliga sysselsatta (62 %) är ganska mycket högre än andelen sysselsatta med fysiska arbetsorsakade besvär (53 %) 19 och även högre än andelen sjukfrånvarande (55 %) 20 bland sysselsatta med FAOB. Det var förvånande att se att yngre (16-29 år) sysselsatta kvinnor var mer sjukfrånvarande än män och stod för en högre andel sjukfrånvarodagar i relation till deras andel bland sysselsatta med besvär 18 0,6 % av samtliga sysselsatta 19 (342660/648229) x 100 % = 53 % 20 (105470/192337) x 100 % = 55 % 22

23 och bland sysselsatta med sjukfrånvaro. Yngre sysselsatta kvinnornas nndel bland sjukfrånvarande sysselsatta var 58 % men de stod för 68 % av sjukfrånvarodagarna i ålderskategorin år, se tabell 11. Tabell 11: Hela sjukfrånvarodagar 21 till följd av FAOB Sjukfrånvarodagar till följd av FAOB (antal) Ålder Samtliga 1 Kvinnor 2 Män år 8 % ( ) 8 % ( ) 68 % 7 % ( ) år 41 % ( ) 46 % ( ) 70 % 32 % ( ) år 52 % ( ) 46 % ( ) 55 % 61 % ( ) år (62 %) ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta), 2 % av sysselsatta (antal sysselsatta) % inom ålderskategori) Bland sjukfrånvarande till följd av FAOB var 86 % år, men de stod för drygt 93 % av antalet sjukfrånvarodagar. Deras sjukfrånvaroperiod var längre än de yngre sysselsattas (16-29 år) och de stod för drygt 6,2 miljoner (93 %) sjukfrånvarodagar. 21 Baserad på arbetstiden i procent multiplicerat med antal sjukdagar % av sjukdagar till följd av arbetsorsakade besvär (kroppsliga och/eller andra typer av besvär) 23

24 Arbetsorsakade besvär i Rygg/Arm-delen, AOB-RA I FAOB ingick olika typer av fysiska besvär men de vanligaste besvären utgjordes av besvär i Rygg/Arm 23 -delen av kroppen. AOB-RA dominerade i första hand bland samtliga sysselsatta med FAOB (81 %) men även bland samtliga sysselsatta med AOB (61 %). Förekomsten av AOB-RA bland samtliga sysselsatta i Sverige på år var 12 %, drygt personer. Det var små skillnader mellan andelen kvinnliga och manliga sysselsatta i alla ålderskategorier, förutom i kategorin sysselsatta år, när det gällde AOB-RA. Förekomsten av AOB-RA ökade med stigande ålder. Förekomsten av AOB-RA bland män 30+ var drygt 12 procent och bland kvinnor 30 + var den 14 procent. För samtliga sysselsatta på år var förekomsten 10 procent och för samtliga sysselsatta som var äldre än 30 år var förekomsten 13 procent. Se vidare figur 2. Procent av samtliga sysselsatta i Sverige 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Förekomsten av AOB i Rygg och Arm män kvinnor Samtliga 10 % 13 % 13 % 14% 14% 12% 11% 12% 8% år år år Ålderskategorier Figur 2: Procent av samtliga sysselsatta i Sverige med Arbetsorsakade besvär i Rygg- och Armdelen av kroppen 23 nacke/hals, ländrygg utom nacke, axel/arm och hand och/eller handled och/eller fingrar 24

25 Fler kvinnor uppgav AOB-RA och fler kvinnor var sjukfrånvarande till följd av arbetsorsakade besvär i rygg/arm-delen av kroppen (tabell 13). Tabell 12: Procent och uppräknat antal sjukfrånvarande bland sysselsatta med AOB-RA Sjukfrånvarande bland sysselsatta med AOB-RA Ålder Samtliga 1 Kvinnor 2 Män år 21 % (18 185) 23 % (11 412) 63 % 19 % (6 773) 37 % år 27 % (72 360) 28 % (39 761) 55 % 25 % (32 599) 45 % år 31 % (52 295) 31 % (27 334) 52 % 32 % (24 961) 48 % år 27 % ( ) 28 % (78 507) 55 % 26 % (64 333) 45 % ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta), 2 % av sysselsatta (antal sysselsatta) % inom ålderskategori) Med stigande ålder ökade förekomsten av sjukfrånvaro till följd av AOB-RA Kvinnliga sysselsatta hade högre sjukfrånvaro än manliga sysselsatta. Skillnaderna i sjukfrånvarodagar mellan olika ålderskategorier var mycket stora. Bland de sjukfrånvarande sysselsatta med AOB-RA var till exempel 31 % äldre (50-64 år), men de stod för 53 % av det totala antalet sjukfrånvarodagar (2,5 miljoner), se tabell 12 och Figur 3. Tabell 13: Uppräknat antal sysselsatta med långvarig sjukfrånvaro till följd av AOB-RA Procent med/mer än 180 dagars sjukfrånvaro bland sysselsatta med AOB-RA Ålder Samtliga 1 Kvinnor 2 Män år år 2 % (5 547) 3 % (4 673) 84 % 1 % (874) 16 % år 7 % (11 714) 8 % (6 881) 59 % 6 % (4 834) 41 % år 3 % (17 261) 4 % (11 553) 51 % 2 % (5 708) 49 % ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta), 2 % av sysselsatta (antal sysselsatta) % inom ålderskategori) Det var ungefär tre gånger så många (52 295) åriga sysselsatta som hade sjukfrånvaro till följd av AOB-RA jämfört med åriga sysselsatta, se kolumn 1 i tabell 13. Men de åriga sysselsatta hade drygt nio gånger högre ( ) hela sjukfrånvarodagar än de åriga sysselsatta ( ), figur 2. Det visar att yngre sysselsatta (16-29 år), och då främst yngre manliga sysselsatta, är deltidssjukskrivna eller har kortare sjukfrånvaro. Vid en vidare jämförelse mellan antal sjukfrånvarande sysselsatta (tabell 12) och antal hela sjukfrånvarodagar (figur 3) avslöjades stora 25

26 skillnader i andel sjukfrånvarande och sjukfrånvarons längd både mellan könen och mellan de olika ålderskategorierna. Antal sjukfrånvaro dagar (Tusental) Antal sjukfrånvaro dagar till följd av AOB-RA, 2009 Totallt : dagar kvinnor Samtliga år år år Ålderskategorier män Figur 3:Uppräknat antal hela sjukfrånvarodagar till följd av AOB-RA Sysselsatta med AOB-RA stod för runt 4,6 miljoner sjukfrånvarodagar, vilket motsvarar 52 % 24 av sjukfrånvaron till följd av AOB. Kvinnorna stod för en högre andel sjukfrånvarodagar, 62 % (2,9 miljoner) av antalet sjukfrånvarodagar till följd av AOB- RA. I alla ålderskategorier var andelen sjukfrånvarodagar för kvinnorna högre jämfört med deras andel bland sysselsatta med AOB-RA. Arbetsorsakade besvär i olika kroppsdelar Arbetsorsakade besvär i ländrygg Ett av de vanligaste besvären bland sysselsatta med FAOB var ländryggsbesvär. 42 % ( ) av sysselsatta med FAOB rapporterade ländryggsbesvär 25 och 40 % (ca 2,7 miljoner dagar) av sjukfrånvarodagarna var till följd av arbetsorsakade ländryggsbesvär % av sjukfrånvaron till följd av fysiska arbetsorsakade besvär 25 De kunde även ha rapporterat besvär i andra kroppsdelar. 26

27 ensamt eller i kombination med andra besvär, se tabell 14 och 17. Statistiken i Försäkringskassans socialförsäkringsrapport bekräftar också att värk i ländryggen var den vanligaste sjukskrivningsdiagnosen under 2009[1]. I tabell 14 kan man också se att förekomsten av dessa besvär var högre bland äldre män (30 år och uppåt) än bland äldre kvinnor (30 år och uppåt), medan förekomsten var något lägre bland yngre (16-29 år) män än bland yngre kvinnor. Det är anmärkningsvärt att förekomsten av ländryggsbesvär minskade med stigande ålder. Trenden för sjukfrånvaron till följd av arbetsorsakade besvär i ländrygg såg likadan ut som sjukfrånvaron till följd av AOB/FAOB/AOB-RA. Med stigande ålder ökade sjukfrånvarofallen för samtliga sysselsatta och för båda könen. Kvinnor hade en något högre sjukfrånvaro än män i alla ålderskategorier. Även trenden för långtidssjukfrånvaro var likartad. Ett intressant mått för att se vilken påverkan arbetsorsakade besvär hade var det genomsnittliga antalet sjukfrånvarodagar till följd av besvär i olika kroppsdelar. Både köns- och ålderskillnader är tydliga bland sysselsatta med besvär i ländrygg, med ett större hopp mellan det genomsnittliga antalet sjukdagar bland åriga jämfört med åriga sysselsatta. Bland kvinnliga sysselsatta med arbetsorsakade besvär i ländrygg fanns det största hoppet mellan de åriga och de åriga sysselsatta. Alla sysselsatta män som hade besvär i ländryggen var borta från jobbet i genomsnitt 6 dagar och alla sysselsatta kvinnor med besvär i ländryggen var borta i genomsnitt 13 dagar under de senaste 12 månaderna. Motsvarande siffra för samtliga sysselsatta var 10 dagar. De sysselsatta kvinnorna var följaktligen borta dubbelt så många dagar än de sysselsatta männen med samma besvär. Arbetsorsakade ländryggsbesvär dominerade även bland sysselsatta med arbetsorsakade besvär i rygg/arm-delen av kroppen. Av dessa personer rapporterade varannan besvär i ländrygg tillsammans med andra besvär. Men 33 % ( ) av sysselsatta med AOB- RA hade enbart 26 arbetsorsakade ländryggsbesvär och stod för 27 % (1,25 miljoner) av det totala antalet sjukfrånvarodagar till följd av AOB-RA, se tabell 19 och Enbart besvär från följande: nacke/hals, ländrygg utom nacke, axel/arm och hand och/eller handled och/eller fingrar 27

28 Arbetsorsakade besvär i axel/arm Ett annat vanligt besvär bland sysselsatta med FAOB och även bland AOB-RA var arbetsorsakade besvär i axel/arm. Var tredje sysselsatt ( ) med FAOB hade besvär i axel/arm i kombination med ett eller flera andra besvär. Antal sysselsatta med AOB i axel/arm var fler än både AOB i nacke, fingrar och hand/handled, men antalet genomsnittliga sjukfrånvarodagar till följd av axelbesvär (10) var något mindre än antalet sjukfrånvarodagar till följd av både AOB i nacke (12) och AOB i fingrar och hand/handled (11). Samtliga sysselsatta med arbetsorsakade besvär i axel/arm var i genomsnitt sjuka 10 dagar (kvinnor 11 dagar och män 9 dagar). Skillnaderna i antalet genomsnittliga sjukfrånvarodagar var inte stora mellan äldre sysselsatta (50-64 år) bland båda könen och åriga sysselsatta bland båda könen. Kvinnor stod för en högre andel (63 %) sjukfrånvarodagar i relation till antalet kvinnor med besvär och sjukfrånvaro till följd av AOB i axel/arm, se tabell 14, 15 och 17. Arbetsorsakade besvär i axel/arm var också vanligt (20 %) bland sysselsatta med AOB- RA och var femte sysselsatt i denna grupp rapporterade enbart 27 besvär i axel/arm. Sysselsatta med besvär i axel/arm stod för 14 % ( ) av det totala antalet sjukfrånvarodagar till följd av AOB-RA. Fler kvinnor rapporterade AOB i axel/arm (51 %) och fler av de kvinnliga sysselsatta var sjukfrånvarande (54 %) till följd av AOB i axel/arm. Männen stod däremot för en högre andel (56 %) hela sjukfrånvarodagar. Se ytterligare statistik i tabell 19, 20 och 21. Arbetsorsakade besvär i nacke Arbetsorsakade besvär i nacken drabbade också en stor andel av den arbetande befolkningen. Ungefär var femte person (19 %) bland sysselsatta med fysiska arbetsorsakade besvär hade haft besvär i nacken de senaste 12 månaderna och arbetet ansågs vara orsaken till besväret. Det fanns stora könsskillnader i förekomsten av detta besvär i alla ålderskategorier. Yngre sysselsatta på år hade en betydligt lägre förekomst (13 %) än äldre sysselsatta på år (21 %) och år (21 %). Se vidare tabell Enbart besvär från följande: nacke/hals, ländrygg utom nacke, axel/arm och hand och/eller handled och/eller fingrar 28

29 Förekomsten av besvär i nacke var lägre än förekomsten av besvär i ländrygg bland sysselsatta med FAOB. Samtliga sysselsatta med besvär i nacken var sjuka i genomsnitt 12 dagar. Motsvarande siffra för kvinnor var 12 dagar och för män 12 dagar, se tabell 18. En tydlig skillnad vid nackbesvär var de genomsnittliga sjukfrånvarodagarna. Sysselsatta med arbetsorsakade besvär i nacken var i genomsnitt sjuka fler dagar än sysselsatta med arbetsorsakade besvär i ländryggen. I tabell 18 ser vi dessa skillnader hos de flesta ålderskategorier och bland båda könen. Sysselsatta med nackbesvär (i kombination med andra besvär) stod för 22 % (1,5 miljoner) av den totala sjukfrånvaron till följd av FAOB. Bland de sysselsatta med AOB-RA rapporterade nästan var tionde (8 %) enbart 28 AOB i nacken och stod för 8 % ( ) av det totala antalet sjukfrånvarodagar (tabell 19 och 21). Arbetsorsakade besvär i hand och/eller handled och/eller fingrar Besvär i fingrar och hand/handled hamnade längst ned på placering bland arbetsorsakade besvär i rygg/arm-delen av kroppen. Några egenskaper hos detta besvär var emellertid intressanta. En var att andelen arbetsorsakade besvär i hand/handled/fingrar var något lägre än andra arbetsorsakade besvär i rygg/arm-delen av kroppen, men antalet sjukfrånvarodagar till följd av AOB-RA var inte så låg. Sysselsatta med AOB i fingrar och hand/handled var också borta från jobbet. En annan egenskap för arbetsorsakade besvär i hand/handled/fingrar var det höga antalet genomsnittliga sjukfrånvarodagar i nästan alla kategorier (kön och ålder), precis som hos andra arbetsorsakade besvär i rygg/arm-delen av kroppen. Samtliga sysselsatta med besvär i hand/handled/fingrar var sjuka i genomsnitt 11 dagar. Motsvarande siffra för kvinnor var 13 dagar och för män 9 dagar. Vissa könsskillnader förelåg i rapporteringen av besvär i hand/handled/fingrar. Bland män minskade förekomsten av besvär i hand/handled/fingrar med stigande ålder, medan den för kvinnor och samtliga sysselsatta visade en helt annorlunda trend. Bland de sysselsatta från den mellersta ålderskategorin (30-49 år) var förekomsten lägre än i de två andra ålderskategorierna för både kvinnor och samtliga sysselsatta. Den yngsta kategorin (16-29 år) av de manliga sysselsatta stod för 70 % (25 874) av det totala antalet sjukfrånvarodagar, medan manliga sysselsatta låg på 46 % (7 641) bland sysselsatta med AOB i 28 Enbart besvär från följande: nacke/hals, ländrygg utom nacke, axel/arm och hand och/eller handled och/eller fingrar 29

30 fingrar/hand/handled. I alla de andra kategorierna hade kvinnorna en högre andel sjukfrånvarodagar än männen. När det gällde besvär enbart 29 i hand/handled/fingrar stod det för 10 % ( ) av den totala sjukfrånvaron till följd av AOB-RA, och 11 % (54 939) av de sysselsatta med AOB-RA rapporterade enbart besvär i hand/handled/fingrar, se tabell 19 och 21. Tabell 14: Antal sysselsatta med AOB i olika kroppsdelar Procent 29 sysselsatta med AOB-RA (antal) Besvär Ålder Samtliga 1 Kvinnor 2 Män 2 Ländryggsbesvär år 51 % (53 254) 53 % (30 956) 58 % 49 % (22 298) 42 % år 43 % ( ) 40 % (68 086) 49 % 45 % (71 013) 51 % år 37 % (81 519) 35 % (40 663) 50 % 40 % (40 856) 50 % år 42 % ( ) 41 % ( ) 51 % 44 % ( ) 49 % Axel/Arm Nackbesvär Fingrar, Hand/Handl ed år 24 % (25 347) 30 % (17 461) 69 % 17 % (7 886) 31 % år 34 % ( ) 37 % (62 956) 57 % 30 % (47 518) 43 % år 38 % (83 376) 42 % (47 648) 57 % 35 % (35 729) 43 % år 34 % ( ) 37 % ( ) 58 % 30 % (91 132) 42 % år 13 % (13 665) 16 % (9 500) 70 % 9 % (4 164) 30 % år 21 % (67 309) 27 % (45 126) 67 % 14 % (22 183) 33 % år 21 % (45 272) 26 % (29 680) 66 % 15 % (15 592) 34 % år 19 % ( ) 25 % (84 306) 67 % 14 % (41 939) 33 % år 16 % (16 562) 15 % (8 921) 54 % 17 % (7 641) 44 % år 13 % (42 188) 13 % (21 677) 51 % 13 % (20 510) 49 % år 14 % (30 417) 17 % (19 445) 64 % 11 % (10 972) 36 % år 14 % (89 167) 15 % (50 044) 56 % 13 % (39 123) 44 % ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta), 2 % av sysselsatta (antal sysselsatta) % inom ålderskategori) 29 Procent av sysselsatta med FAOB 30

31 Tabell 15: Sjukfrånvaro bland sysselsatta med AOB i olika kroppsdelar Procent sjukfrånvarande bland sysselsatta med AOB-RA (antal) Besvär Ålder Samtliga 1 Kvinnor 2 Män 2 Ländryggsbesvär år 21 % (11 077) 24 % (7 430) 67 % 16 % (3 646) 33 % år 31 % (43 020) 33 % (22 481) 52 % 29 % (20 539) 48 % år 35 % (28 619) 36 % (14 578) 51 % 34 % (14 041) 49 % år 30 % (82 716) 32 % (44 489) 54 % 28 % (38 227) 46 % Axel/Arm Nackbesvär år 22 % (5 698) 24 % (4 147) 73 % 20 % (1 551) 27 % år 24 % (26 344) 27 % (17 019) 65 % 20 % (9 325) 35 % år 28 % (23 589) 28 % (13 133) 56 % 29 % (10 457) 44 % år 25 % (55 632) 27 % (34 299) 62 % 23 % (21 333) 38 % år 18 % (2 491) 24 % (2 273) 91 % 5 % (219) 9 % år 25 % (16 889) 30 % (13 381) 79 % 16 % (3 508) 21 % år 29 % (13 235) 27 % (8 136) 61 % 33 % (5 100) 39 % år 26 % (32 616) 28 % (23 789) 73 % 21 % (8 827) 27 % Fingrar, Hand/Handled år 16 % (2 702) 10 % (893) 33 % 24 % (1 810) 67 % år 30 % (12 643) 27 % (5 875) 46 % 33 % (6 768) 54 % år 33 % (10 179) 30 % (5 834) 57 % 40 % (4 345) 43 % år 29 % (25 525) 25 % (12 601) 49 % 33 % (12 923) 51 % ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta), 2 % av sysselsatta (antal sysselsatta) % inom ålderskategori) 31

32 Tabell 16: Långvarig sjukfrånvaro bland sysselsatta med AOB i olika kroppsdelar Långvarig sjukfrånvaro bland sysselsatta med AOB-RA Besvär Ålder Samtliga 1 Kvinnor 2 Män 2 Ländryggsbesvär år år 3 % (3 655) 5 % (3 304) 90 % <1% (351) år 9 % (7 561) 12 % (4 797) 63 % 7 % (2 764) år 4 % (11 216) 6 % (8 101) 72 % 2 % (3 115) Axel/Arm år år 2 % (2 499) 3 % (2 148) 86 % 1 % (351) år 7 % (5 867) 8 % (3 735) 64 % 6 % (2 132) år 4 % (8 367) 5 % (5 884) 70% Nackbesvär år år 5 % (3 413) 6 % (2 539) 74 % 4 % (874) år 9 % (4 198) 9 % (2 699) 64 % 10 % (1 500) Fingrar, Hand/Handled år 6 % (7 612) 6 % (5 238) 69% 6 % (2 374) år år 3 % (1 167) 4 % (816) 70 % 2 % (351) år 6 % (1 952) 8 % (1 542) 79 % 4 % (410) år 3 % (3 119) 5 % (2 359) 76 % 2 % (761) ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta), 2 % av sysselsatta (antal sysselsatta) % inom ålderskategori) 32

Sjukfrånvaro bland sysselsatta i Sverige till följd av arbetsorsakade besvär i rygg och arm

Sjukfrånvaro bland sysselsatta i Sverige till följd av arbetsorsakade besvär i rygg och arm Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 144 Sjukfrånvaro bland sysselsatta i Sverige till följd av arbetsorsakade besvär i rygg och arm Adnan

Läs mer

Arbetsorsakade besvär 2014

Arbetsorsakade besvär 2014 Arbetsmiljöstatistik Rapport 2014:4 Arbetsorsakade besvär 2014 Work-Related Disorders 2014 Serie: Arbetsmiljöstatistik ISSN 1652-1110 Ansvarig utgivare: Ann Ponton Klevestedt Statistikansvarig: Ann Ponton

Läs mer

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV REDOVISAR 2003:2 Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV Enheten för statistik 2003-07-01 Upplysningar: Christian Elvhage 08-786 95 40 christian.elvhage@rfv.sfa.se Ola Rylander 08-786 95

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukförsäkringen : Svenskt Näringsliv/LO Kommuner och Landsting Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL Långvarig sjukfrånvaro Sjukskrivning mer än 90 dagar

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Arbetsorsakade besvär 2012

Arbetsorsakade besvär 2012 Arbetsmiljöstatistik Rapport 202:5 Arbetsorsakade besvär 202 Work-Related Disorders 202 Serie: Arbetsmiljöstatistik ISSN 652-0 Ansvarig utgivare: Ann Ponton Klevestedt Statistikansvarig: Ann Ponton Klevestedt

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Arbetsorsakade besvär 2010

Arbetsorsakade besvär 2010 Arbetsmiljöstatistik Rapport 200:4 Arbetsorsakade besvär 200 Work-Related Disorders 200 Arbetsmiljöstatistik Rapport 200:4 Arbetsorsakade besvär 200 Work-Related Disorders 200 Arbetsmiljöverket/Arbetsorsakade

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Andel UVAS 2014 i åldersgrupper

Andel UVAS 2014 i åldersgrupper Andel UVAS 2014 i åldersgrupper Under 2014 var det nästan 165 000 unga i åldern 16-29 år som varken arbetade eller studerade. Här redovisar vi andelen UVAS i tre åldersgrupper. Andelen UVAS stiger med

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik

Arbetsmarknadsstatistik ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2017-05-18 Diarienummer AMN-2017-0181 Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsstatistik Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden föreslås

Läs mer

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen 1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan

Läs mer

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Mahadeb Sarker Handledare Klas Berlin, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Projektarbete vid

Läs mer

Alla som arbetar har rätt till en arbetsmiljö som främjar hälsa och välbefinnande.

Alla som arbetar har rätt till en arbetsmiljö som främjar hälsa och välbefinnande. Alla som arbetar har rätt till en arbetsmiljö som främjar hälsa och välbefinnande. Den fysiska arbetsmiljön, inklusive att arbetsplatsen är säker och inte orsakar fysiska skador eller besvär, är väldigt

Läs mer

För rehabilitering med hälsan i fokus

För rehabilitering med hälsan i fokus 22 juni 2015 a15-0494 Kommunal/YW Till Socialdepartementet För rehabilitering med hälsan i fokus Vägar till sjukskrivning Vid mötet med statsrådet Annika Strandhäll den 20 april 2015 lämnade Kommunal över

Läs mer

Jämförande studie AKU och Af Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) och Arbetsförmedlingens (Af) arbetslöshetsstatistik 2015 En jämförande studie

Jämförande studie AKU och Af Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) och Arbetsförmedlingens (Af) arbetslöshetsstatistik 2015 En jämförande studie Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) och Arbetsförmedlingens (Af) arbetslöshetsstatistik 2015 En jämförande studie Förfrågningar: Daniel Samuelsson, +46 8 506 949 78 daniel.samuelsson@scb.se Enheten för

Läs mer

Sjukskrivnas syn på hälsa och arbete ANALYSERAR 2002:16

Sjukskrivnas syn på hälsa och arbete ANALYSERAR 2002:16 ANALYSERAR 2002:16 Sjukskrivnas syn på hälsa och arbete En första beskrivning av resultaten från undersökningen om Hälsa, Arbetsförhållanden, Livssituation och Sjukskrivning I serien RFV ANALYSERAR publicerar

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

2017:1. Jobbhälsobarometern. Kvinnor 55+ är dubbelt så friska som yngre män. Delrapport 2017:1 Sveriges Företagshälsor

2017:1. Jobbhälsobarometern. Kvinnor 55+ är dubbelt så friska som yngre män. Delrapport 2017:1 Sveriges Företagshälsor 2017:1 Jobbhälsobarometern Kvinnor 55+ är dubbelt så friska som yngre män Delrapport 2017:1 Sveriges Företagshälsor 2017-10-13 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern...

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

Sjukfrånvaron i Region Skåne - förstudie

Sjukfrånvaron i Region Skåne - förstudie Revisionskontoret PM NR 1/2014 Sjukfrånvaron i Region Skåne - förstudie Greger Nyberg Juni 2014 Postadress: Revisionskontoret, J A Hedlunds väg 5, 291 85 Kristianstad Besöksadress: Ambulansvägen, Hus 19,

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Sjukfrånvaro per bransch och sektor

Sjukfrånvaro per bransch och sektor Statistik från Försäkringskassan Sjukfrånvaro per bransch och sektor november 2016 Sid 1 November 2016 Sjukfrånvaro per bransch och sektor Syftet med statistik på branschnivå Ger möjlighet att följa sjukfrånvarons

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Vad är Arbets- och miljömedicin?

Vad är Arbets- och miljömedicin? Vad är Arbets- och miljömedicin? Forskning, utbildning och patientverksamhet Teresia Nyman, Med Dr, Leg. sjukgymnast, Ergonom Verksamhetschef teresia.nyman@medsci.uu.se teresia.nyman@akademiska.se Fysioterapeuter

Läs mer

2016:1. Jobbhälsobarometern

2016:1. Jobbhälsobarometern 2016:1 Jobbhälsobarometern Var femte anställd, 900 000 personer, i Sverige känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet några gånger i månaden eller flera gånger varje vecka. Delrapport 2016:1 Sveriges

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Fakta om tidsbegränsade anställningar Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING

Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING Sammanfattning Skaderisken per tusen sysselsatt har ökat mer för unga i åldrarna 16-25 år jämfört med sysselsatta i åldrarna 26-64 år under de senaste åren. Det finns skillnader

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Om anställdas oro för framtida ohälsa

Jobbhälsobarometern. Om anställdas oro för framtida ohälsa Jobbhälsobarometern Om anställdas oro för framtida ohälsa Januari 2010 Föreningen Svensk Företagshälsovård, FSF, är en branschförening för företagshälsovård i Sverige. FSF bildades 1985 och är en ideell,

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Dialogmöte den 16 november 2015 Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län Sjukfrånvarons utveckling Peje Bengtsson, analytiker vid avdelningen för analys och prognos Sid 1 16 november 2015 Dialogmöte

Läs mer

60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika

60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika 60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika Enligt SCBs Arbetskraftsundersökningar (Aku) var den genomsnittliga faktiskt arbetade tiden bland anställda 30,4 timmar per vecka

Läs mer

Sociala skillnader i sjukfrånvaro inom Stockholms län Resultat från folkhälsoenkät 2002 och 2006. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:26

Sociala skillnader i sjukfrånvaro inom Stockholms län Resultat från folkhälsoenkät 2002 och 2006. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:26 Sociala skillnader i sjukfrånvaro inom Stockholms län Resultat från folkhälsoenkät 2002 och 2006 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:26 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare?

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Anne Engardt Previa AB Gamla Rådstugugatan 37 62 36 Norrköping telefon 11-19 19 2 anne.engardt@previa.se Handledare

Läs mer

Partiell sjukskrivning

Partiell sjukskrivning REDOVISAR 2001:4 Partiell sjukskrivning förekomst och utfall Sammanfattning Partiell sjukskrivning studeras under en tvåårsperiod i en grupp som hade varit helt sjukskriven för rygg- och nackbesvär i fyra

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Blekinge, 13 maj 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Antalet nyanmälda platser ökar kraftigt Under den senaste månaden nyanmäldes 670 1 lediga platser till länets arbetsförmedlingar,

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Kortrapport av: PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Fakta om undersökningen BAKGRUND Psoriasisförbundet

Läs mer

Patientstatistik 2015

Patientstatistik 2015 Patientstatistik 2015 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti Statistiker, CAMM Stockholm Rapport 2016:05 ISBN: 978-91-88361-06-6

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

SCB 2014-05-08 1(9) BV/AKU, Peter Beijron phone: +46 8 5069 40064 email: peter.beijron@scb.se Box 243 00 104 51 Stockholm

SCB 2014-05-08 1(9) BV/AKU, Peter Beijron phone: +46 8 5069 40064 email: peter.beijron@scb.se Box 243 00 104 51 Stockholm SCB 2014-05-08 1(9) BV/AKU, Peter Beijron phone: +46 8 5069 40064 email: peter.beijron@scb.se Box 243 00 104 51 Stockholm EU:s tillägg om arbetsolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar 2013 Introduktion:

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Hälsobarometern 2006. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern 2006. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 2006 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta februari 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Psykiskt långtidssjuka

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Sysselsättning, hälsa och dödlighet 22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-05-15 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Arbetsmiljöverket fick 2011 i uppdrag från regeringen att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Patientstatistik 2014

Patientstatistik 2014 Patientstatistik 2014 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Alkistis Nalbanti Rapport 2015 : 06 ISBN: 978-91-88361-00-4 Sammanfattning 1 Titel: Patientstatistik 2014, Arbets-

Läs mer

Arbetsskaderapport Arbetsmiljöverkets årliga rapport innehållande officiella statistik om arbetsskador

Arbetsskaderapport Arbetsmiljöverkets årliga rapport innehållande officiella statistik om arbetsskador Arbetsskaderapport 2015 Arbetsmiljöverkets årliga rapport innehållande officiella statistik om arbetsskador Vår vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Arbetsmiljöverket arbetar med inspektioner

Läs mer

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska institutet

Läs mer

OHÄLSOQUIZ AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR

OHÄLSOQUIZ AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR OHÄLSOQUIZ Tio frågor på temat #KnäckOhälsan Vi har förberett en frågetävling om arbetsrelaterad ohälsa. Ni kan så klart ändra, lägga till eller ta bort frågor efter behag. Efter frågorna finns en svarstalong

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 FAKTAUNDERLAG Örebro län Karlstad, 10 maj 2017 Maria Håkansson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 Till arbete I april månad fick 1 448 inskrivna personer (575 kvinnor och 873 män) vid

Läs mer

Arbetshälsa i Västra Götaland och Halland 2010

Arbetshälsa i Västra Götaland och Halland 2010 Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 136 Arbetshälsa i Västra Götaland och Halland 2010 Jonas Brisman, med dr, överläkare Mats Hagberg, professor,

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Hälsobarometern. Andra kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

Hälsobarometern. Andra kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Hälsobarometern Andra kvartalet 2007 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Utgiven av Alecta september 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Psykisk

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Sjukfrånvaron i staten - kvartal 3 2006

Sjukfrånvaron i staten - kvartal 3 2006 Enheten för analys Anna Enström Järleborg MISSIV DATUM DIARIENR 2007-01-25 2006/431 ERT DATUM ER BETECKNING 2005-12-20 Fi2005/6390 Finansdepartementet Enheten för statlig arbetsgivarpolitik (ESA) 103 33

Läs mer

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting Statistik och rapporter https://www.afaforsakring.se/forebyggande/analys-och-statistik/ Sjukförsäkringen (AGS-KL) Omfattar alla anställda inom

Läs mer

Stockholms läns Arbetshälsorapport 2004. Om samband mellan arbetsvillkor och ohälsa i Stockholms län

Stockholms läns Arbetshälsorapport 2004. Om samband mellan arbetsvillkor och ohälsa i Stockholms län Stockholms läns Arbetshälsorapport 2004 Om samband mellan arbetsvillkor och ohälsa i Stockholms län Förord Denna Arbetshälsorapport, som är den fjärde i ordningen, beskriver aktuella samband mellan arbetsvillkor

Läs mer

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN

2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN 005:6 Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv 1983 004 ISSN 1653-359 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Den snabba ökningen av sjukfrånvaron i Sverige mellan 1998 och 003 väckte frågor om i

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, juli månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län juli 2014 9 285 (5,5

Läs mer

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen PROMEMORIA 1(14) Datum Diarienummer 2015-02-26 2014-133 Niklas Österlund Enheten för sjukförmåner 08-58 00 15 52 Niklas.osterlund@inspsf.se Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Läs mer

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m.

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. . 1 (8) 6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. Rätten till lön under sjukfrånvaro 1 Varje arbetstagare har rätt till lön under sjukfrånvaro enligt bestämmelserna i detta kapitel. Dessutom gäller lagen (1991:1047)

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008

Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008 KM Sjöstrand 2009-02-01 Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni 2007 31 december 2008 Sammanfattning Ungdomsteamet startade sin verksamhet

Läs mer

Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor

Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor augusti 2010 RAPPORT MILJÖKONTORET Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor Stefan Haupt Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45

Läs mer

Intervjuarinstruktion till EU:s tillägg om arbetsolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar 2007 en tilläggsundersökning till AKU 2007.

Intervjuarinstruktion till EU:s tillägg om arbetsolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar 2007 en tilläggsundersökning till AKU 2007. STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2008-03-18 1(14) Annex 3a Intervjuarinstruktion till EU:s tillägg om arbetsolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar 2007 en tilläggsundersökning till AKU 2007. Inledning Samtliga

Läs mer

A aktiv sjukskrivning sjukskrivning under vilken läkaren ordinerar den sjukskrivne att under sjukskrivningstiden utföra bestämda aktiviteter för att förbättra förutsättningarna att kunna återgå till arbetet

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

Kommittédirektiv. Sammanfattning av uppdraget. Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 2002.

Kommittédirektiv. Sammanfattning av uppdraget. Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 2002. Bilaga 1 Kommittédirektiv Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 22. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till utformningen och den närmare inriktningen av en analysgrupp

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer