Sjukfrånvaro bland sysselsatta i Sverige till följd av arbetsorsakade besvär i rygg och arm

Transkript

1 Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 144 Sjukfrånvaro bland sysselsatta i Sverige till följd av arbetsorsakade besvär i rygg och arm Adnan Noor Mats Hagberg Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs Universitet Göteborg, November 2012 ISSN ISBN Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Adress Box 414, Göteborg, Besök Medicinaregatan 16 A Telefon växel , Fax E-post amm@amm.gu.se, hemsida:

2

3 Arbets- och Miljömedicin (AMM), Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs universitet AMM är ett arbets- och miljömedicinskt kompetenscentrum. Vår vision är en hälsofrämjande arbets- och omgivningsmiljö. Vi arbetar med kartläggning av arbetsoch miljörelaterade hälsorisker samt utreder, rapporterar och förebygger ohälsa förorsakad av faktorer i arbets- och omgivningsmiljön. Vi forskar om effekterna av exponering för kemiska ämnen, biologiska faktorer, fysikaliska faktorer, psykiska faktorer, ergonomi, vibrationer och stress i arbets- och omgivningsmiljön. 3

4 Förord I denna rapport redovisas självrapporterad sjukfrånvaro till följd av arbetsorsakade besvär 1 bland sysselsatta i Sverige under år Denna rapport syftar till att sammanfatta och diskutera statistik om arbetsorsakade besvär och sjukfrånvaro till följd av dessa besvär. Rapporten är en delrapport i det forskningsarbete som pågår rörande arbetsförmåga. Ekonomiskt stöd har erhållits från FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap). Göteborg den 26 november 2012 Mats Hagberg 1 Besvär som man ådragit sig till följd av arbete annat än olycksfall i arbetet eller färdolycksfall (på väg till och från arbetet). 4

5 Innehållsförteckning 1. Förord Sammanfattning Bakgrund Syfte Etisk kommitté Material och metoder Urval Referenstid Definitioner och förklaringar Frågeformulär och variabler: Besvär i kroppsdelar Sjukfrånvaro och dess längd Statistisk analys Resultat Arbetsorsakade besvär (fysiska och/eller andra typer), AOB Fysiska arbetsorsakade besvär, FAOB Arbetsorsakade besvär i Rygg/Arm-delen, AOB-RA Arbetsorsakade besvär i olika kroppsdelar Arbetsorsakade besvär i ländrygg Arbetsorsakade besvär i axel/arm Arbetsorsakade besvär i nacke Arbetsorsakade besvär i hand och/eller handled och/eller fingrar Diskussion Många sjukdagar - ekonomi Skillnader i sjukfrånvaro till följd av AOB-RA mellan män och kvinnor Kvinnor har sämre möjlighet till återhämtning [7] Kvinnor är mer exponerade för statiskt och repetitiv arbete [8] Appendix Trovärdighet: Referenser

6 Sammanfattning Det övergripande syftet med denna studie har varit att ta fram ett uppskattat antal sysselsatta med arbetsorsakade besvär och uppskattade siffror för antalet sjukfrånvarodagar till följd av dessa besvär i Sverige. Metod: Studiebas var Sveriges sysselsatta befolkning, det vill säga män och kvinnor mellan år, vilka 2009 uppgick till drygt 4,3 miljoner. Vi har använt SCB:s undersökning Arbetsorsakade besvär för år 2010, som avser arbetssituationen under SCB hade ett urval på personer, och 93 % (18 778) av dessa valde att delta i undersökningen. Undersökningen Arbetsorsakade besvär består av frågor om fysiska och psykiska arbetsorsakade besvär, sjukfrånvaro och åtgärder som vidtagits när arbetsorsakade besvär förekommer. Resultat: Sysselsatta med AOB i rygg/arm (AOB-RA) stod för cirka 4,6 miljoner sjukfrånvarodagar, vilket motsvarar 52 % av sjukfrånvaron till följd av AOB. Kvinnorna stod för en högre andel sjukfrånvarodagar, 62 % (2,9 miljoner) av antalet sjukfrånvarodagar till följd av AOB-RA. I alla ålderskategorier var kvinnornas andel sjukfrånvarodagar högre i relation till andelen sysselsatta kvinnor med AOB-RA. Ett av de vanligaste besvären bland sysselsatta med fysiska AOB (FAOB) var ländryggsbesvär. 42 % ( ) av de sysselsatta med FAOB rapporterade ländryggsbesvär, och 40 % (ca 2,7 miljoner) av sjukfrånvarodagarna var till följd av arbetsorsakade ländryggsbesvär ensamt eller i kombination med andra besvär. Sysselsatta män med besvär i ländryggen var i genomsnitt borta från arbetet 6 dagar och sysselsatta kvinnor med besvär i ländryggen var borta 13 dagar under de senaste 12 månaderna. Slutsats: Arbetsorsakade besvär i rygg och arm leder till många sjukdagar i Sverige. Det finns stora skillnader i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män bland sysselsatta i Sverige till följd av arbetsorsakade besvär i rygg och arm och detta bör undersökas vidare. De beräknade sjukpenningskostnaderna för arbetsorsakade besvär i rygg- och armdelen av kroppen under år 2009 uppgick till cirka miljoner kronor 2 (1 236 miljoner kr för kvinnor och 882 miljoner kr för män). 2 Beräknat på Försäkringskassans genomsnittliga utgifter per sjukskrivningsdag. Se vidare diskussionen. 6

7 Bakgrund Inom många branscher utsätts den arbetande befolkningen för olika risker på grund av kemiska, fysikaliska, biologiska, ergonomiska och psykosociala faktorer i arbetslivet. Dessa faktorer har associerats med allvarliga konsekvenser för arbetarnas hälsa och välbefinnande. I de flesta fall leder dessa faktorer till arbetssjukdomar 3 och/eller sjukfrånvaro från arbetet. Arbetssjukdomar får många negativa konsekvenser och orsakar inte bara lidande för arbetarna och deras familjer. De resulterar i försämrad livskvalitet och ekonomi för de sjukfrånvarande arbetarna, minskad produktivitet för arbetsgivaren, högre kostnader för social försäkring (sjukskrivningar, förtidspension) och blir en belastning för sjukvården. En del arbetssjukdomar och arbetsrelaterade skador kan eventuellt förhindras. Vissa sjukskrivningar är oundvikliga och förekommer ofta som en åtgärd vid arbetssjukdomar. En del arbetssjukdomar innebär en nedsatt arbetsförmåga under längre tid och resulterar i långvariga sjukskrivningar, vilket belastar den allmänna sjukförsäkringen. Sedan 2003 har arbetsorsakade besvär och arbetsrelaterad sjukfrånvaro minskat men de behöver minska ytterligare. Kostnaderna för arbetsorsakade besvär och arbetsrelaterad sjukfrånvaro är en av de viktigaste frågorna för de berörda myndigheterna. För att få djupare kunskaper om ohälsa i arbetslivet, hitta samband mellan faktorer i arbetsmiljön och arbetssjukdomar, förstå den sociala och finansiella belastning som arbetssjukdomar innebär samt för att ge underlag till åtgärder som kan förebygga ohälsa i arbetslivet, behövs bättre statistik och större kunskap. En större kunskap kan också vara till nytta för framtida beslut om gränsvärden för olika arbetsmiljöfaktorer och/eller justeringar i arbetsmiljö i enlighet med arbetarnas förutsättningar. Det pågår omfattande forskning om orsakssamband för olika arbetssjukdomar, men det saknas tillräcklig forskning och statistik om sjukfrånvaro till följd av arbetsrelaterade besvär. Försäkringskassan, Statistiska centralbyrån (SCB) och Arbetsmiljöverket, bland andra, samlar in statistik och publicerar rapporter av olika slag om svenskt arbetsliv. SCB utför varje månad Arbetskraftsundersökningarna (AKU) utifrån ett obundet och slumpmässigt urval av Sveriges befolkning. Urvalet tas från Registret över 3 Sjukdom som är resultatet av, eller som har försämrats på grund av, arbetet eller arbetsförhållandena på grund av annan skadlig inverkan i arbetet än olycksfall eller färdolycka. 7

8 totalbefolkningen (RTB), efter län, kön, medborgarskap och sysselsättningen. Uppgifter om sysselsättningen tas från sysselsättningsregistret (RAMS). Under 2010 bestod urvalet varje månad av runt personer mellan 15 och 74 år. Undersökningen utförs via telefon och beskriver aktuella sysselsättningsförhållanden och ger en bra bild av utvecklingen på arbetsmarknaden för befolkningen i åldern år. Undersökningarna Arbetsmiljön och Arbetsorsakade besvär utgör en del av AKU och genomförs vartannat år på uppdrag av Arbetsmiljöverket (AV). Arbetsmiljöundersökningen utförs under det sista kvartalet och Arbetsorsakade besvär under det första kvartalet, och de baseras på urvalet i AKU. De flesta av dem som deltar i Arbetsmiljöundersökningen återkommer i undersökningen Arbetsorsakade besvär efterföljande år. Undersökningarna är inriktade på personer mellan 16 och 64 år som är folkbokförda i Sverige och som har någon form av sysselsättning. De är urvalsundersökningar som representerar sysselsatta män och kvinnor på år. Arbetsförhållanden och arbetsorsakade besvär avser 12 månader bakåt i tiden. Genom att samköra båda undersökningarna kan man undersöka sambandet mellan olika faktorer i arbetsmiljön, besvär till följd av arbetet och sjukfrånvaro. Arbetsmiljöundersökningen görs efter avslutad AKU-intervju och består av cirka 25 frågor om arbetsmiljöförhållanden som ställs till sysselsatta personer på år. Telefonintervjun kompletteras med en postenkät. Undersökningen Arbetsorsakade besvär görs via telefon och inleds med frågor om huruvida man har haft 1. Fysiska besvär och/eller 2. Andra typer av besvär än fysiska (stress, psykiska besvär, allergi) till följd av arbetet. Svarar personen JA på någon av frågorna ställs cirka 24 ytterligare frågor. Mer om detta finns i avsnittet Frågeformulär och variabler i den här rapporten. Syfte Det övergripande syftet med denna studie har varit att ta fram antal sysselsatta med arbetsorsakade besvär och uppskattade siffror för antal dagar med sjukfrånvaro till följd av dessa besvär. Det specifika syftet har varit att undersöka påverkan av arbetsorsakade besvär i rygg/arm-delen av kroppen. Dessutom ville vi undersöka vilken betydelse kön och ålder har för arbetsrelaterade besvär och för sjukfrånvaro till följd av dessa besvär. 8

9 Etisk kommitté Projektet är godkänt av Regionala Etiksprövningsnämnden i Göteborg och har diarienummer

10 Material och metoder AKUs urval år, 2010 Deltog i AKU under 1:a kv 2010 Sysselsatta och år, 2010 Arbetslösa/sysselsatta ej mellan år På arbete under mät - veckan (grundurval för AOB) Frånvarande hela mätveckan Figur 1: AKU och Arbetsorsakade besvär undersökning Urval I den här rapporten har vår studiebas varit sysselsatta män och kvinnor mellan 16 och 64 år i Sverige, som år 2009 uppgick till drygt 4,3 miljoner. Vi har använt SCB:s undersökning Arbetsorsakade besvär för år 2010, som avser arbetssituationen under SCB hade ett delurval (från AKU) på och av dessa fick personer besvärsfrågorna och 93 % 4 (18 778) svarade på besvärsundersökningen. I figur 1 visas hela processen. SCB tilldelar och använder sig av vikter för varje undersökningsdeltagare för att räkna upp insamlad data bland befolkningen. Vi har också använt oss av dessa vikter och har beräknat uppskattade siffror för antal sysselsatta, sysselsatta med besvär, sysselsatta med sjukfrånvaro till följd av arbetsorsakade besvär och antal sjukfrånvarodagar. Dessa 4 Bortfallet i AKU var cirka 22 % 10

11 redovisas som uppräknat antal. Deltagarna i undersökningen om arbetsorsakade besvär hade olika vikt. Deskriptiv statistik över viktningsvariablerna i besvärsundersökningen finns i tabell 1. Varje deltagare i undersökningen om arbetsorsakade besvär år 2010 representerade i genomsnitt 228 sysselsatta personer i Sverige. Tabell 1: Deskriptiv statistik över viktningsvariabel Medelvärde (95 % KI 5 ) 228 (227, 229) 25:e percentilen Median 75:e percentilen Andelen kvinnor och män var nästan lika bland den sysselsatta befolkningen, men andelen inom de olika åldersgrupperna varierade. Drygt hälften av de sysselsatta var i åldersgruppen år och den andra hälften bestod av personer på år och år (tabell 2). Nedan redovisas deskriptiv statistik av data från undersökningen Arbetsorsakade besvär år 2010.Tabell 3 visar sammansättningen av uppräknat antal samtliga (båda könen), kvinnliga och manliga sysselsatta från olika åldersgrupper. Tabell 2: Undersökningen Arbetsorsakade besvär 2010 Urval Åldersgrupp Samtliga 1 Kvinnor Män år % (9 318) 50 % (9 460) år (17 %) (17 %) (18 %) år (49 %) (49 %) (49 %) år (34 %) (34 %) (33 %) ( 1 antal sysselsatta (% av sysselsatta) inom varje ålderskategori) Se sidan 24 i Arbetsorsakade besvär för ytterligare information om bortfall. 5 Konfidensintervall 6 Arbetsmiljöstatistik Rapport 2010:4 11

12 Tabell 3: Uppräknat 7 antal sysselsatta under år 2009 Åldersgrupp Samtliga 1 Kvinnor 1 Män år 20 % ( ) 20 % ( ) 19 % ( ) år 50 % ( ) 49 % ( ) 50 % ( ) år 30 % ( ) 31 % ( ) 31 % ( ) år (48 %) (52 %) 2 ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta) inom varje ålderskategori, 2 % av kön) Referenstid Arbetsorsakade besvär 2010 genomfördes under januari-mars 2010 och avser förhållandena 12 månader bakåt i tiden. De deltagare i AKU som hade någon form av sysselsättning fick svara på tilläggsfrågor för Arbetsmiljöundersökningen under oktober-november 2009 och på tilläggsfrågor för undersökningen Arbetsorsakade besvär under januari-mars Definitioner och förklaringar Sysselsatta (i arbete): personer som utförde minst en timmes arbete under mätveckan, oavsett om de var avlönade eller oavlönade som arbetstagare, egenföretagare eller arbetade i företag som tillhörde make/maka eller annan medlem i samma hushåll 8. Personer som var frånvarande under mätveckan men som hade anställning. Personer som deltog i arbetsmarknadspolitiska program. Sjukskrivning: Anställda som på grund av sjukdom har fått sin arbetsförmåga nedsatt kan sjukskriva sig. Det inleds med en karensdag och en 14 dagars sjuklöneperiod som betalas av arbetsgivaren. Försäkringskassan betalar ut sjukpenning eller rehabiliteringspenning från och med dag 15 i sjukskrivningen. Frågeformulär och variabler: Undersökningen Arbetsorsakade besvär består av frågor om fysiskt och psykiskt arbetsorsakade besvär, sjukfrånvaro och åtgärder som vidtagits efter uppkomsten av arbetsorsakade besvär. De två inledande frågor som klassificerar om personen har eller inte har arbetsorsakade besvär ställs enligt följande: 7 Innebär att man har tagit hänsyn till bortfall och har räknat upp till befolkningsnivå och detta tal representerar Sverige 8 Definition från AKU, SCB. 12

13 1. Har du någon gång under de senaste 12 månaderna haft fysiska besvär till följd av arbetet? 2. Har du någon gång under de senaste 12 månaderna haft andra typer av besvär än fysiska till följd av arbetet? Om de svarade JA på en av dessa frågor klassificerade vi de sysselsatta som att de hade arbetsorsakade besvär (AOB). Om de svarade JA på endast en av frågorna och NEJ eller SAKNAS på andra frågan, klassificerade vi de sysselsatta som att de hade fysiska AOB eller andra typer av AOB, beroende på vilken fråga man svarade på. Om de svarade JA på båda frågorna klassificerade vi de sysselsatta som att de hade båda typerna av besvär. Besvär i kroppsdelar Därefter kunde man svara på var i kroppen man hade fysiska arbetsorsakade besvär (FAOB) och/ eller vilka andra besvär än fysiska som gjorde det svårt att jobba. Observera att en och samma sysselsatt person kunde ange besvär i flera kroppsdelar och/eller flera olika andra typer av besvär. Man kunde välja besvärsplacering hos följande kroppsdelar: huvudet och/eller ansiktet, ögonen, hals och/eller nacke, rygg utom nacke, axel och/eller arm, fingrar, hand och/eller handled, bröst, buk och/eller bäcken, höftled, ben och/eller knän, tår, fot och/eller fotled, hud, lungor och/eller luftvägar, mage, tarmar och/eller övriga bukorgan, hjärta och/eller kärlsystem, blodet och/eller blodbildande organ, hela eller större delen av kroppen samt ej lokaliserbara psykiska besvär. Man kunde också välja andra typer av besvär (AAOB) från följande lista: besvär med hörsel, allergi, hudöverkänslighet, sömnbesvär, oro, ångest, depression eller andra nervösa besvär eller inga av dessa problem. Sjukfrånvaro och dess längd SCB ställer två huvudfrågor om sjukfrånvaro i undersökningen Arbetsorsakade besvär. Den första gällde den andel/procenttal av arbetstiden som man har varit sjukfrånvarande och den andra den sammanlagda sjukfrånvaron under de senaste 12 månaderna. 13

14 Frågan om andel/procenttal av arbetstiden med sjukfrånvaro som följd av arbetsorsakade besvär ställs så här: 1. Har du någon gång under de senaste 12 månaderna varit sjukfrånvarande och/eller haft sjukersättning, alternativt aktivitetsersättning (hel- eller deltid), som följd av dessa besvär 9? Man kunde vara sjukfrånvarande 1. Hela arbetstiden % av arbetstiden % av arbetstiden % av arbetstiden Den andra frågan om den sammanlagda sjukfrånvaron under de senaste 12 månaderna ställs så här: Svarsalternativen var 2. Hur lång tid sammanlagt under de senaste 12 månaderna varade sjukfrånvaron och/eller sjukersättningen till följd av dessa besvär? dagar (2 dagar) 2. 4 dagar t.o.m vecka (5 dagar) 3. 8 dagar t.o.m. 2 veckor (9 dagar) 4. Mer än 2 veckor t.o.m. 4 veckor (15 dagar) 5. Mer än 4 veckor t.o.m. 2 månader (30 dagar) 6. Mer än 2 månader t.o.m. 3 månader (50 dagar) 7. Mer än 3 månader t.o.m. ett halvår (80 dagar) 8. Över ett halvår men mindre än 1 år 11 (180 dagar) 9. Hela året eller mer (250 dagar) Vi använde oss dock av ett annat tillvägagångssätt för att räkna sjukfrånvaro. Vi ersatte dessa intervaller med det antal dagar som anges inom parentes och multiplicerade därefter andelen/procenttalet av arbetstiden med dessa antal dagar. Då fick vi fram en uppskattad siffra för antalet hela sjukfrånvarodagar under de senaste 12 månaderna till följd av arbetsorsakade besvär. Anledningen till att vi ersatte dessa svarsalternativ till de siffror som anges inom parentes var att vi ville beräkna sjukdagar på ett mer förnuftigt och tydligt sätt. En 9 fysiska och/eller andra typer av besvär 10 Till och med 11 Svarsalternativ 8 & 9 (minst ett halvår) räknas som långtidssjukfrånvaro, i detta fall minst 180 dagar 14

15 median för den angivna längden sjukfrånvaro är mer konkret, istället för att beskriva den som antal sysselsatta i varje kategori i svarsalternativen. När det handlade om långtidssjukfrånvaro använde vi oss endast av fråga 2 som handlar om längden på sjukfrånvaron. En sjukfrånvaroperiod på minst över ett halvår men mindre än 1 år, och i vårt fall med minst 180 dagars sjukfrånvaro, var det som vi menade med långtidssjukfrånvaro eftersom det är perioden som avgör om man är långtidssjukfrånvarade oavsett om det avser sjukfrånvaro på hel- eller deltid. Statistisk analys SAS Enterprise guide 4.3, med SAS 9.3 som basverktyg, har använts för alla statistiska analyser. Vi har räknat antal och andel sysselsatta med olika besvär med hjälp av enkla frekvens- och korstabeller med viktningsvariabel. 15

16 Resultat Arbetsorsakade besvär (fysiska och/eller andra typer), AOB Arbetsorsakade besvär (fysiska och/eller andra typer), AOB, förekom hos 20 % av samtliga (båda könen) sysselsatta, hos 23 % av de kvinnliga och 17 % av de manliga sysselsatta personerna på år. Förekomsten av besvär bland de kvinnliga sysselsatta var betydligt högre än bland de manliga sysselsatta i alla ålderskategorier. Kön hade en större betydelse medan åldern hade något mindre betydelse för sysselsatta när det gällde förekomsten av AOB. Förekomsten av AOB var högre för sysselsatta på år och år än sysselsatta på år. Det var fler kvinnliga sysselsatta (55 %) 12 än manliga sysselsatta (45 %) i den grupp som rapporterar att de har arbetsorsakade besvär. Detta gällde för alla ålderskategorier. Våra analyser visar en tydlig ökning av förekomsten av besvär med stigande ålder. Det är även en högre förekomst av besvär bland kvinnliga sysselsatta än bland manliga sysselsatta. Kvinnor är även överrepresenterade inom gruppen med enbart andra typer av arbetsorsakade besvär (60 %), inom gruppen med både andra typer och fysiska arbetsorsakade besvär (63 %) och inom arbetsorsakade besvär totalt (55 %). Däremot var det lika många kvinnor som män i gruppen med enbart fysiska arbetsorsakade besvär (FAOB). Se tabell (antal kvinnor med besvär/samtliga sysselsatta med besvär) =~

17 Tabell 4: Procent och uppräknat antal sysselsatta med enbart andra typer, enbart fysiska, både fysiska och andra typer av arbetsorsakade besvär Procent och uppräknat antal sysselsatta Besvär Ålder Samtliga 1 Kvinnor 2 Män 2 Enbart andra typer av arbetsorsakade besvär, AAOB Enbart fysiska arbetsorsakade besvär, FAOB år 4 % (32 397) 5 % (18 411) 57 % 3 % (13 985) 43 % år 5 % ( ) 7 % (68 088) 60 % 4 % (45 975) 40 % år 4 % (57 000) 6 % (36 134) 63 % 3 % (20 865) 37 % år 5 % ( ) 6 % ( ) 60 % 4 % (80 826) 40 % år 9 % (78 590) 10 % (40 285) 51 % 9 % (38 305) 49 % år 12 % ( ) 12 % ( ) 49 % 11 % ( ) 51 % år 13 % ( ) 14 % (86 077) 50 % 13 % (85 690) 50 % år 12 % ( ) 12 % ( ) 50 % 11 % ( ) 50 % Både AAOB och FAOB Arbetsorsakade besvär, AOB år 3 % (25 442) 4 % (17 858) 70 % 2 % (7 584) 30 % år 4 % (80 957) 5 % (49 411) 61 % 3 % (31 545) 39 % år 4 % (46 032) 5 % (28 609) 62 % 3 % (17 423) 38 % år 4 % ( ) 5 % (95 879) 63 % 3 % (56 552) 37 % år 16 % ( ) 19 % (76 554) 56 % 14 % (59 874) 44 % år 21 % ( ) 24 % ( ) 54 % 18 % ( ) 46 % år 21 % ( ) 24 % ( ) 55 % 18 % ( ) 45 % år 20 % ( ) 23 % ( ) 55 % 17 % ( ) 45 % ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta), 2 % av sysselsatta (antal sysselsatta) % inom ålderskategori) 17

18 Tabell 5: Procent och uppräknat antal sjukfrånvarande bland sysselsatta med enbart andra typer, enbart fysiska, både fysiska och andra typer av arbetsorsakade besvär Procent och uppräknat antal sjukfrånvarande bland sysselsatta Besvär Ålder Samtliga 1 Kvinnor 2 Män 2 Enbart andra typer av arbetsorsakade besvär, AAOB Enbart fysiska arbetsorsakade besvär, FAOB år 20 % (6 337) 16 % (3 029) 48 % 24 % (3 308) 52 % år 23 % (25 782) 26 % (17 711) 69 % 18 % (8 071) 31 % år 29 % (16 594) 28 % (10 061) 61 % 31 % (6 533) 39 % år 24 % (48 713) 25 % (30 801) 63 % 22 % (17 911) 37 % år 24 % (18 657) 24 % (9 586) 51 % 24 % (9 071) 49 % år 26 % (64 317) 27 % (32 161) 50 % 26 % (32 156) 50 % år 32 % (54 750) 31 % (26 383) 48 % 33 % (28 367) 52 % år 28 % ( ) 28 % (68 130) 49 % 28 % (69 593) 51 % Både AAOB och FAOB år 29 % (7 379) 31 % (5 458) 74 % 25 % (1 922) 26 % år 36 % (29 036) 40 % (19 893) 69 % 29 % (9 144) 31 % år 40 % (18 198) 42 % (11 990) 66 % 36 % (6 208) 34 % år 36 % (54 614) 39 % (37 340) 68 % 31 % (17 274) 32 % Arbetsorsakade besvär, AOB år 24 % (32 373) 24 % (18 073) 56 % 24 % (14 300) 44 % år 27 % ( ) 29 % (70 264) 59 % 24 % (49 371) 41 % år 33 % (89 541) 32 % (48 433) 54 % 33 % (41 108) 46 % år 28 % ( ) 29 % ( ) 57 % 27 % ( ) 43 % ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta), 2 % av sysselsatta (antal sysselsatta) % inom ålderskategori) Nästan var tredje sysselsatt med arbetsorsakade besvär var sjukskriven någon gång under de senaste 12 månaderna som följd av besvären. Det motsvarar 6 % av alla sysselsatta under år Det var vanligare att vara sjukfrånvarande till följd av AOB bland sysselsatta i åldersgruppen år (33 %) än bland sysselsatta i åldersgruppen år (24 %). Se tabell 5. Det gällde såväl samtliga sysselsatta med AOB som sysselsatta av båda könen med AOB. Även om andelen kvinnor och män var lika mellan sysselsatta personer var kvinnor överrepresenterade bland sysselsatta med AOB (55 %) och i gruppen med sjukfrånvaro till följd av AOB (57 %). Undersökningsresultatet tydliggör att kön har betydelse för AOB och sjukfrånvaro till följd av AOB. Man ser att förekomsten av sjukskrivning är lika hög mellan kvinnliga och manliga sysselsatta i 18

19 ålderskategorierna år och år men inte i den mellersta ålderskategorin (30-49 år). Av statistiken över långtidssjukfrånvaro framgår det att sysselsatta (0,8 % av de sysselsatta år 2009) hade minst 180 dagars sjukfrånvaro till följd av arbetsorsakade besvär. Bland äldre sysselsatta (50-64 år) med AOB var långtidssjukfrånvaron åtta gånger så hög som bland yngre sysselsatta (16-49 år). Detta gällde för samtliga och kvinnliga sysselsatta. Bland yngre (16-29 år) manliga sysselsatta förekom ingen långtidssjukfrånvaro och de manliga sysselsatta hade en lägre andel än de kvinnliga sysselsatta i gruppen med långtidssjukfrånvaro. Bland de kvinnliga långtidssjukfrånvarande förekom inga stora skillnader mellan kvinnor som var år (5 %) och år (8 %) gammal. Men en stor skillnad mellan männen som var år (1 %) och år (8 %) gammal. De stora könsskillnaderna för långtidssjukfrånvaro fanns bland de åriga sysselsatta, där kvinnorna var överrepresenterade (67 %) hos sysselsatta med långtidssjukfrånvaro till följd av AOB. Se tabell 6. Tabell 6: Procent och uppräknat antal långtidssjukfrånvarande 13 sysselsatta med AOB Procent med mer än 180 dagars sjukfrånvaro hos sysselsatta med AOB Ålder Samtliga 1 Kvinnor 2 Män år <1% (511) 1 % (511) 100 % år 3 % (12 837) 5 % (10 931) 85 % 1 % (1 906) 15 % år 8 % (21 404) 8 % (11 910) 55 % 8 % (9 494) 45 % år 4 % (34 751) 14 5 % (23 352) 67 % 3 % (11 400) 33 % ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta), 2 % av sysselsatta (antal sysselsatta) % inom ålderskategori) AOB bidrog till drygt 9 miljoner uppräknat på hela sjukfrånvarodagar, och 6 % av samtliga sysselsatta (cirka ) har någon gång under de senaste 12 månaderna varit sjukfrånvarande till följd av AOB. Bland äldre sysselsatta (30-49 år och år) förekom en större andel sjukdagar i relation till antalet sysselsatta med sjukfrånvaro till följd av AOB. Det gällde för samtliga sysselsatta och även för sysselsatta av båda könen. Det tyder på att äldre sysselsatta har längre sjukfrånvaro än yngre sysselsatta, se tabell 8. Om man jämför antal sysselsatta med AOB, antal sysselsatta med sjukfrånvaro till följd av AOB och totala antalet hela sjukfrånvarodagar, ser man att det finns en 13 Minst 180 dagars sjukfrånvaro, baserad på sjukfrånvarons längd oavsett procent av arbetstiden 14 0,8 % av alla sysselsatta i Sverige 19

20 ojämlikhet mellan ålderskategorierna för samtliga sysselsatta. Vidare förekommer en stor ojämlikhet mellan könen, både vad gäller att vara sjukfrånvarande och längden på sjukfrånvaron. Bland manliga sysselsatta har den äldsta ålderskategorin (50-64 år) högst förekomst av AOB och står för den högsta andelen sjukdagar (62 %). Bland kvinnorna står ålderskategorin år för den högsta andelen sjukdagar (49 %). De kvinnliga sysselsatta stod för en högre andel sjukdagar (63 %) i relation till antalet kvinnor bland sjukfrånvarande sysselsatta med AOB (57 %) 15, se tabell 8. Sammanfattningsvis var förekomsten av AOB något högre bland de äldre sysselsatta (30-49 år och år) än bland de yngre (16-29 år). Både för kvinnor och män ökar förekomsten av sjukfrånvaro till följd av AOB med stigande ålder, särskilt långtidssjukfrånvaron och åldern har en viktig roll i detta sammanhang. Tabell 7: Uppräknat antal hela sjukfrånvarodagar till följd av AOB (baserad på procent multiplicerat med antal sjukfrånvarodagar) Sjukfrånvarodagar till följd av AOB Besvär Ålder Samtliga 1 Kvinnor 2 Män 2 Enbart andra typer av arbetsorsakade besvär, AAOB Enbart fysiska arbetsorsakade besvär, FAOB år 6 % ( ) 5 % (60 158) 51 % 8 % (58 917) 49 % år 47 % ( ) 58 % ( ) 78 % 27 % ( ) 22 % år 47 % ( ) 37 % ( ) 49 % 65 % ( ) 51 % år % ( ) 37 % ( ) år 7 % ( ) 7 % ( ) 60 % 6 % ( ) 40 % år 35 % ( ) 38 % ( ) 60 % 32 % ( ) 40 % år 58 % ( ) 55 % ( ) 53 % 62 % ( ) 47 % år % ( ) 44 % ( ) Både AAOB och FAOB år 9 % ( ) 10 % ( ) 79 % 7 % (46 550) 21 % år 51 % ( ) 56 % ( ) 82 % 34 % ( ) 18 % år 40 % ( ) 34 % ( ) 62 % 58 % ( ) 38 % år % ( ) 26 % ( ) Arbetsorsakade besvär, AOB år 7 % ( ) 7 % ( ) 65 % 7 % ( ) 35 % år 43 % ( ) 49 % ( ) 73 % 31 % ( ) 27 % år 50 % ( ) 43 % ( ) 54 % 62 % ( ) 46 % år % ( ) 37 % ( ) ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta), 2 % av sysselsatta (antal sysselsatta) % inom ålderskategori) 15 (136770/241549)x100% = 57 % 20

21 Fysiska arbetsorsakade besvär, FAOB Resultaten visar att 15 % av samtliga sysselsatta någon gång under de senaste 12 månaderna har haft fysiska 16 arbetsorsakade besvär, FAOB. Fler kvinnliga (17 %) än manliga (14 %) sysselsatta rapporterade FAOB. Kön hade betydelse för FAOB för sysselsatta i alla ålderskategorier, se tabell 9. En skillnad fanns i förekomsten av FAOB mellan yngre (16-29 år) och äldre (30 + år) sysselsatta bland samtliga sysselsatta och sysselsatta av båda könen. Tabell 8: Procent och uppräknat antal sysselsatta med FAOB Procent och antal sysselsatta Ålder Samtliga 1 Kvinnor 2 Män år 12 % ( ) 14 % (58 143) 56 % 11 % (45 889) 44 % år 15 % ( ) 17 % ( ) 52 % 14 % ( ) 48 % år 17 % ( ) 18 % ( ) 53 % 15 % ( ) 47 % år 15 % ( ) 17 % ( ) 53 % 14 % ( ) 47 % ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta), 2 % av sysselsatta (antal sysselsatta) % inom ålderskategori) Sjukfrånvaro till följd av FAOB var vanligt. 30 % av sysselsatta med FAOB var sjukfrånvarande på heltid eller deltid. Detta motsvarar 4 % av samtliga sysselsatta. Sjukfrånvaron varade från en hel dag till ett år, 4 % av sysselsatta med FAOB var långtidssjukfrånvarande 17 till följd av besvären. Andelen sjukfrånvarande kvinnor (31 %) var högre än sjukfrånvarande män (28 %). Dubbelt så många kvinnor (5 %) än män (3 %) bland sysselsatta med FAOB valde att gå på långtidssjukfrånvaro till följd av FAOB. Förekomsten av sjukfrånvaro bland sysselsatta med FAOB var högre i de äldre ålderskategorierna (30-49 år och år) än i den yngre (16-29 år). Åldern hade en stor betydelse för sjukfrånvaro till följd av FAOB. Var tredje sysselsatt (33 %) på år var sjukskriven jämfört med var fjärde sysselsatt på år (25 %). Det förekom en högre andel sjukskrivna bland de äldre (30+ år) sysselsatta, både hos kvinnor och män, oavsett om det handlade om vanlig sjukfrånvaro eller långvarig sjukfrånvaro, se tabell 9 och Svarade JA på frågan om fysiska arbetsorsakade besvär. De kunde också ha rapporterat andra typer av besvär 17 Sjukfall som leder till minst 180 dagars sjukskrivning, aktivitets- eller sjukersättning 21

22 Tabell 9: Procent och uppräknat antal sjukfrånvarande bland sysselsatta med FAOB Procent och antal sjukfrånvarande bland sysselsatta med FAOB Ålder Samtliga 1 Kvinnor 2 Män år 25 % (26 036) 26 % (15 044) 58 % 24 % (10 992) 42 % år 29 % (93 353) 31 % (52 054) 56 % 26 % (41 300) 44 % år 33 % (72 947) 33 % (38 373) 53 % 34 % (34 575) 47 % år 30 % ( ) 31 % ( ) 55 % 28 % (86 867) 45 % ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta), 2 % av sysselsatta (antal sysselsatta) % inom ålderskategori) Vi fann att både kvinnliga och manliga sysselsatta i ålderskategorierna år och år generellt sett har en längre sjukfrånvaro än de sysselsatta i ålderskategorin år. De stod för en högre andel sjukfrånvarodagar i relation till andelen sjukfrånvarande bland sysselsatta med FAOB. Kvinnor hade en högre sjukfrånvaro och fler sjukdagar än män, det högsta antalet dagar (4,2 miljoner) stod kvinnorna stod för. Det motsvarar drygt två tredjedelar (62 %) av det totala antalet sjukfrånvarodagar till följd av FAOB (6,7 miljoner). Männen stod för 2,5 miljoner sjukfrånvarodagar till följd av FAOB. Tabell 10: Uppräknat antal med minst 180 hela dagars sjukfrånvaro bland sysselsatta med FAOB Procent med/mer än 180 dagars sjukfrånvaro bland sysselsatta med FAOB Ålder Samtliga 1 Kvinnor 2 Män år < 1 % (511) 1 % (511) 100 % år 3 % (8 973) 4 % (7 583) 85 % 1 % (1 390) 15 % år 8 % (16 689) 8 % (9 739) 58 % 7 % (6 950) 42 % år 4 % (26 173) 18 5 % (17 833) 68 % 3 % (8 340) 32 % ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta), 2 % av sysselsatta (antal sysselsatta) % inom ålderskategori) Andelen sjukfrånvarodagar bland kvinnliga sysselsatta (62 %) är ganska mycket högre än andelen sysselsatta med fysiska arbetsorsakade besvär (53 %) 19 och även högre än andelen sjukfrånvarande (55 %) 20 bland sysselsatta med FAOB. Det var förvånande att se att yngre (16-29 år) sysselsatta kvinnor var mer sjukfrånvarande än män och stod för en högre andel sjukfrånvarodagar i relation till deras andel bland sysselsatta med besvär 18 0,6 % av samtliga sysselsatta 19 (342660/648229) x 100 % = 53 % 20 (105470/192337) x 100 % = 55 % 22

23 och bland sysselsatta med sjukfrånvaro. Yngre sysselsatta kvinnornas nndel bland sjukfrånvarande sysselsatta var 58 % men de stod för 68 % av sjukfrånvarodagarna i ålderskategorin år, se tabell 11. Tabell 11: Hela sjukfrånvarodagar 21 till följd av FAOB Sjukfrånvarodagar till följd av FAOB (antal) Ålder Samtliga 1 Kvinnor 2 Män år 8 % ( ) 8 % ( ) 68 % 7 % ( ) år 41 % ( ) 46 % ( ) 70 % 32 % ( ) år 52 % ( ) 46 % ( ) 55 % 61 % ( ) år (62 %) ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta), 2 % av sysselsatta (antal sysselsatta) % inom ålderskategori) Bland sjukfrånvarande till följd av FAOB var 86 % år, men de stod för drygt 93 % av antalet sjukfrånvarodagar. Deras sjukfrånvaroperiod var längre än de yngre sysselsattas (16-29 år) och de stod för drygt 6,2 miljoner (93 %) sjukfrånvarodagar. 21 Baserad på arbetstiden i procent multiplicerat med antal sjukdagar % av sjukdagar till följd av arbetsorsakade besvär (kroppsliga och/eller andra typer av besvär) 23

24 Arbetsorsakade besvär i Rygg/Arm-delen, AOB-RA I FAOB ingick olika typer av fysiska besvär men de vanligaste besvären utgjordes av besvär i Rygg/Arm 23 -delen av kroppen. AOB-RA dominerade i första hand bland samtliga sysselsatta med FAOB (81 %) men även bland samtliga sysselsatta med AOB (61 %). Förekomsten av AOB-RA bland samtliga sysselsatta i Sverige på år var 12 %, drygt personer. Det var små skillnader mellan andelen kvinnliga och manliga sysselsatta i alla ålderskategorier, förutom i kategorin sysselsatta år, när det gällde AOB-RA. Förekomsten av AOB-RA ökade med stigande ålder. Förekomsten av AOB-RA bland män 30+ var drygt 12 procent och bland kvinnor 30 + var den 14 procent. För samtliga sysselsatta på år var förekomsten 10 procent och för samtliga sysselsatta som var äldre än 30 år var förekomsten 13 procent. Se vidare figur 2. Procent av samtliga sysselsatta i Sverige 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Förekomsten av AOB i Rygg och Arm män kvinnor Samtliga 10 % 13 % 13 % 14% 14% 12% 11% 12% 8% år år år Ålderskategorier Figur 2: Procent av samtliga sysselsatta i Sverige med Arbetsorsakade besvär i Rygg- och Armdelen av kroppen 23 nacke/hals, ländrygg utom nacke, axel/arm och hand och/eller handled och/eller fingrar 24

25 Fler kvinnor uppgav AOB-RA och fler kvinnor var sjukfrånvarande till följd av arbetsorsakade besvär i rygg/arm-delen av kroppen (tabell 13). Tabell 12: Procent och uppräknat antal sjukfrånvarande bland sysselsatta med AOB-RA Sjukfrånvarande bland sysselsatta med AOB-RA Ålder Samtliga 1 Kvinnor 2 Män år 21 % (18 185) 23 % (11 412) 63 % 19 % (6 773) 37 % år 27 % (72 360) 28 % (39 761) 55 % 25 % (32 599) 45 % år 31 % (52 295) 31 % (27 334) 52 % 32 % (24 961) 48 % år 27 % ( ) 28 % (78 507) 55 % 26 % (64 333) 45 % ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta), 2 % av sysselsatta (antal sysselsatta) % inom ålderskategori) Med stigande ålder ökade förekomsten av sjukfrånvaro till följd av AOB-RA Kvinnliga sysselsatta hade högre sjukfrånvaro än manliga sysselsatta. Skillnaderna i sjukfrånvarodagar mellan olika ålderskategorier var mycket stora. Bland de sjukfrånvarande sysselsatta med AOB-RA var till exempel 31 % äldre (50-64 år), men de stod för 53 % av det totala antalet sjukfrånvarodagar (2,5 miljoner), se tabell 12 och Figur 3. Tabell 13: Uppräknat antal sysselsatta med långvarig sjukfrånvaro till följd av AOB-RA Procent med/mer än 180 dagars sjukfrånvaro bland sysselsatta med AOB-RA Ålder Samtliga 1 Kvinnor 2 Män år år 2 % (5 547) 3 % (4 673) 84 % 1 % (874) 16 % år 7 % (11 714) 8 % (6 881) 59 % 6 % (4 834) 41 % år 3 % (17 261) 4 % (11 553) 51 % 2 % (5 708) 49 % ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta), 2 % av sysselsatta (antal sysselsatta) % inom ålderskategori) Det var ungefär tre gånger så många (52 295) åriga sysselsatta som hade sjukfrånvaro till följd av AOB-RA jämfört med åriga sysselsatta, se kolumn 1 i tabell 13. Men de åriga sysselsatta hade drygt nio gånger högre ( ) hela sjukfrånvarodagar än de åriga sysselsatta ( ), figur 2. Det visar att yngre sysselsatta (16-29 år), och då främst yngre manliga sysselsatta, är deltidssjukskrivna eller har kortare sjukfrånvaro. Vid en vidare jämförelse mellan antal sjukfrånvarande sysselsatta (tabell 12) och antal hela sjukfrånvarodagar (figur 3) avslöjades stora 25

26 skillnader i andel sjukfrånvarande och sjukfrånvarons längd både mellan könen och mellan de olika ålderskategorierna. Antal sjukfrånvaro dagar (Tusental) Antal sjukfrånvaro dagar till följd av AOB-RA, 2009 Totallt : dagar kvinnor Samtliga år år år Ålderskategorier män Figur 3:Uppräknat antal hela sjukfrånvarodagar till följd av AOB-RA Sysselsatta med AOB-RA stod för runt 4,6 miljoner sjukfrånvarodagar, vilket motsvarar 52 % 24 av sjukfrånvaron till följd av AOB. Kvinnorna stod för en högre andel sjukfrånvarodagar, 62 % (2,9 miljoner) av antalet sjukfrånvarodagar till följd av AOB- RA. I alla ålderskategorier var andelen sjukfrånvarodagar för kvinnorna högre jämfört med deras andel bland sysselsatta med AOB-RA. Arbetsorsakade besvär i olika kroppsdelar Arbetsorsakade besvär i ländrygg Ett av de vanligaste besvären bland sysselsatta med FAOB var ländryggsbesvär. 42 % ( ) av sysselsatta med FAOB rapporterade ländryggsbesvär 25 och 40 % (ca 2,7 miljoner dagar) av sjukfrånvarodagarna var till följd av arbetsorsakade ländryggsbesvär % av sjukfrånvaron till följd av fysiska arbetsorsakade besvär 25 De kunde även ha rapporterat besvär i andra kroppsdelar. 26

27 ensamt eller i kombination med andra besvär, se tabell 14 och 17. Statistiken i Försäkringskassans socialförsäkringsrapport bekräftar också att värk i ländryggen var den vanligaste sjukskrivningsdiagnosen under 2009[1]. I tabell 14 kan man också se att förekomsten av dessa besvär var högre bland äldre män (30 år och uppåt) än bland äldre kvinnor (30 år och uppåt), medan förekomsten var något lägre bland yngre (16-29 år) män än bland yngre kvinnor. Det är anmärkningsvärt att förekomsten av ländryggsbesvär minskade med stigande ålder. Trenden för sjukfrånvaron till följd av arbetsorsakade besvär i ländrygg såg likadan ut som sjukfrånvaron till följd av AOB/FAOB/AOB-RA. Med stigande ålder ökade sjukfrånvarofallen för samtliga sysselsatta och för båda könen. Kvinnor hade en något högre sjukfrånvaro än män i alla ålderskategorier. Även trenden för långtidssjukfrånvaro var likartad. Ett intressant mått för att se vilken påverkan arbetsorsakade besvär hade var det genomsnittliga antalet sjukfrånvarodagar till följd av besvär i olika kroppsdelar. Både köns- och ålderskillnader är tydliga bland sysselsatta med besvär i ländrygg, med ett större hopp mellan det genomsnittliga antalet sjukdagar bland åriga jämfört med åriga sysselsatta. Bland kvinnliga sysselsatta med arbetsorsakade besvär i ländrygg fanns det största hoppet mellan de åriga och de åriga sysselsatta. Alla sysselsatta män som hade besvär i ländryggen var borta från jobbet i genomsnitt 6 dagar och alla sysselsatta kvinnor med besvär i ländryggen var borta i genomsnitt 13 dagar under de senaste 12 månaderna. Motsvarande siffra för samtliga sysselsatta var 10 dagar. De sysselsatta kvinnorna var följaktligen borta dubbelt så många dagar än de sysselsatta männen med samma besvär. Arbetsorsakade ländryggsbesvär dominerade även bland sysselsatta med arbetsorsakade besvär i rygg/arm-delen av kroppen. Av dessa personer rapporterade varannan besvär i ländrygg tillsammans med andra besvär. Men 33 % ( ) av sysselsatta med AOB- RA hade enbart 26 arbetsorsakade ländryggsbesvär och stod för 27 % (1,25 miljoner) av det totala antalet sjukfrånvarodagar till följd av AOB-RA, se tabell 19 och Enbart besvär från följande: nacke/hals, ländrygg utom nacke, axel/arm och hand och/eller handled och/eller fingrar 27

28 Arbetsorsakade besvär i axel/arm Ett annat vanligt besvär bland sysselsatta med FAOB och även bland AOB-RA var arbetsorsakade besvär i axel/arm. Var tredje sysselsatt ( ) med FAOB hade besvär i axel/arm i kombination med ett eller flera andra besvär. Antal sysselsatta med AOB i axel/arm var fler än både AOB i nacke, fingrar och hand/handled, men antalet genomsnittliga sjukfrånvarodagar till följd av axelbesvär (10) var något mindre än antalet sjukfrånvarodagar till följd av både AOB i nacke (12) och AOB i fingrar och hand/handled (11). Samtliga sysselsatta med arbetsorsakade besvär i axel/arm var i genomsnitt sjuka 10 dagar (kvinnor 11 dagar och män 9 dagar). Skillnaderna i antalet genomsnittliga sjukfrånvarodagar var inte stora mellan äldre sysselsatta (50-64 år) bland båda könen och åriga sysselsatta bland båda könen. Kvinnor stod för en högre andel (63 %) sjukfrånvarodagar i relation till antalet kvinnor med besvär och sjukfrånvaro till följd av AOB i axel/arm, se tabell 14, 15 och 17. Arbetsorsakade besvär i axel/arm var också vanligt (20 %) bland sysselsatta med AOB- RA och var femte sysselsatt i denna grupp rapporterade enbart 27 besvär i axel/arm. Sysselsatta med besvär i axel/arm stod för 14 % ( ) av det totala antalet sjukfrånvarodagar till följd av AOB-RA. Fler kvinnor rapporterade AOB i axel/arm (51 %) och fler av de kvinnliga sysselsatta var sjukfrånvarande (54 %) till följd av AOB i axel/arm. Männen stod däremot för en högre andel (56 %) hela sjukfrånvarodagar. Se ytterligare statistik i tabell 19, 20 och 21. Arbetsorsakade besvär i nacke Arbetsorsakade besvär i nacken drabbade också en stor andel av den arbetande befolkningen. Ungefär var femte person (19 %) bland sysselsatta med fysiska arbetsorsakade besvär hade haft besvär i nacken de senaste 12 månaderna och arbetet ansågs vara orsaken till besväret. Det fanns stora könsskillnader i förekomsten av detta besvär i alla ålderskategorier. Yngre sysselsatta på år hade en betydligt lägre förekomst (13 %) än äldre sysselsatta på år (21 %) och år (21 %). Se vidare tabell Enbart besvär från följande: nacke/hals, ländrygg utom nacke, axel/arm och hand och/eller handled och/eller fingrar 28

29 Förekomsten av besvär i nacke var lägre än förekomsten av besvär i ländrygg bland sysselsatta med FAOB. Samtliga sysselsatta med besvär i nacken var sjuka i genomsnitt 12 dagar. Motsvarande siffra för kvinnor var 12 dagar och för män 12 dagar, se tabell 18. En tydlig skillnad vid nackbesvär var de genomsnittliga sjukfrånvarodagarna. Sysselsatta med arbetsorsakade besvär i nacken var i genomsnitt sjuka fler dagar än sysselsatta med arbetsorsakade besvär i ländryggen. I tabell 18 ser vi dessa skillnader hos de flesta ålderskategorier och bland båda könen. Sysselsatta med nackbesvär (i kombination med andra besvär) stod för 22 % (1,5 miljoner) av den totala sjukfrånvaron till följd av FAOB. Bland de sysselsatta med AOB-RA rapporterade nästan var tionde (8 %) enbart 28 AOB i nacken och stod för 8 % ( ) av det totala antalet sjukfrånvarodagar (tabell 19 och 21). Arbetsorsakade besvär i hand och/eller handled och/eller fingrar Besvär i fingrar och hand/handled hamnade längst ned på placering bland arbetsorsakade besvär i rygg/arm-delen av kroppen. Några egenskaper hos detta besvär var emellertid intressanta. En var att andelen arbetsorsakade besvär i hand/handled/fingrar var något lägre än andra arbetsorsakade besvär i rygg/arm-delen av kroppen, men antalet sjukfrånvarodagar till följd av AOB-RA var inte så låg. Sysselsatta med AOB i fingrar och hand/handled var också borta från jobbet. En annan egenskap för arbetsorsakade besvär i hand/handled/fingrar var det höga antalet genomsnittliga sjukfrånvarodagar i nästan alla kategorier (kön och ålder), precis som hos andra arbetsorsakade besvär i rygg/arm-delen av kroppen. Samtliga sysselsatta med besvär i hand/handled/fingrar var sjuka i genomsnitt 11 dagar. Motsvarande siffra för kvinnor var 13 dagar och för män 9 dagar. Vissa könsskillnader förelåg i rapporteringen av besvär i hand/handled/fingrar. Bland män minskade förekomsten av besvär i hand/handled/fingrar med stigande ålder, medan den för kvinnor och samtliga sysselsatta visade en helt annorlunda trend. Bland de sysselsatta från den mellersta ålderskategorin (30-49 år) var förekomsten lägre än i de två andra ålderskategorierna för både kvinnor och samtliga sysselsatta. Den yngsta kategorin (16-29 år) av de manliga sysselsatta stod för 70 % (25 874) av det totala antalet sjukfrånvarodagar, medan manliga sysselsatta låg på 46 % (7 641) bland sysselsatta med AOB i 28 Enbart besvär från följande: nacke/hals, ländrygg utom nacke, axel/arm och hand och/eller handled och/eller fingrar 29

30 fingrar/hand/handled. I alla de andra kategorierna hade kvinnorna en högre andel sjukfrånvarodagar än männen. När det gällde besvär enbart 29 i hand/handled/fingrar stod det för 10 % ( ) av den totala sjukfrånvaron till följd av AOB-RA, och 11 % (54 939) av de sysselsatta med AOB-RA rapporterade enbart besvär i hand/handled/fingrar, se tabell 19 och 21. Tabell 14: Antal sysselsatta med AOB i olika kroppsdelar Procent 29 sysselsatta med AOB-RA (antal) Besvär Ålder Samtliga 1 Kvinnor 2 Män 2 Ländryggsbesvär år 51 % (53 254) 53 % (30 956) 58 % 49 % (22 298) 42 % år 43 % ( ) 40 % (68 086) 49 % 45 % (71 013) 51 % år 37 % (81 519) 35 % (40 663) 50 % 40 % (40 856) 50 % år 42 % ( ) 41 % ( ) 51 % 44 % ( ) 49 % Axel/Arm Nackbesvär Fingrar, Hand/Handl ed år 24 % (25 347) 30 % (17 461) 69 % 17 % (7 886) 31 % år 34 % ( ) 37 % (62 956) 57 % 30 % (47 518) 43 % år 38 % (83 376) 42 % (47 648) 57 % 35 % (35 729) 43 % år 34 % ( ) 37 % ( ) 58 % 30 % (91 132) 42 % år 13 % (13 665) 16 % (9 500) 70 % 9 % (4 164) 30 % år 21 % (67 309) 27 % (45 126) 67 % 14 % (22 183) 33 % år 21 % (45 272) 26 % (29 680) 66 % 15 % (15 592) 34 % år 19 % ( ) 25 % (84 306) 67 % 14 % (41 939) 33 % år 16 % (16 562) 15 % (8 921) 54 % 17 % (7 641) 44 % år 13 % (42 188) 13 % (21 677) 51 % 13 % (20 510) 49 % år 14 % (30 417) 17 % (19 445) 64 % 11 % (10 972) 36 % år 14 % (89 167) 15 % (50 044) 56 % 13 % (39 123) 44 % ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta), 2 % av sysselsatta (antal sysselsatta) % inom ålderskategori) 29 Procent av sysselsatta med FAOB 30

31 Tabell 15: Sjukfrånvaro bland sysselsatta med AOB i olika kroppsdelar Procent sjukfrånvarande bland sysselsatta med AOB-RA (antal) Besvär Ålder Samtliga 1 Kvinnor 2 Män 2 Ländryggsbesvär år 21 % (11 077) 24 % (7 430) 67 % 16 % (3 646) 33 % år 31 % (43 020) 33 % (22 481) 52 % 29 % (20 539) 48 % år 35 % (28 619) 36 % (14 578) 51 % 34 % (14 041) 49 % år 30 % (82 716) 32 % (44 489) 54 % 28 % (38 227) 46 % Axel/Arm Nackbesvär år 22 % (5 698) 24 % (4 147) 73 % 20 % (1 551) 27 % år 24 % (26 344) 27 % (17 019) 65 % 20 % (9 325) 35 % år 28 % (23 589) 28 % (13 133) 56 % 29 % (10 457) 44 % år 25 % (55 632) 27 % (34 299) 62 % 23 % (21 333) 38 % år 18 % (2 491) 24 % (2 273) 91 % 5 % (219) 9 % år 25 % (16 889) 30 % (13 381) 79 % 16 % (3 508) 21 % år 29 % (13 235) 27 % (8 136) 61 % 33 % (5 100) 39 % år 26 % (32 616) 28 % (23 789) 73 % 21 % (8 827) 27 % Fingrar, Hand/Handled år 16 % (2 702) 10 % (893) 33 % 24 % (1 810) 67 % år 30 % (12 643) 27 % (5 875) 46 % 33 % (6 768) 54 % år 33 % (10 179) 30 % (5 834) 57 % 40 % (4 345) 43 % år 29 % (25 525) 25 % (12 601) 49 % 33 % (12 923) 51 % ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta), 2 % av sysselsatta (antal sysselsatta) % inom ålderskategori) 31

32 Tabell 16: Långvarig sjukfrånvaro bland sysselsatta med AOB i olika kroppsdelar Långvarig sjukfrånvaro bland sysselsatta med AOB-RA Besvär Ålder Samtliga 1 Kvinnor 2 Män 2 Ländryggsbesvär år år 3 % (3 655) 5 % (3 304) 90 % <1% (351) år 9 % (7 561) 12 % (4 797) 63 % 7 % (2 764) år 4 % (11 216) 6 % (8 101) 72 % 2 % (3 115) Axel/Arm år år 2 % (2 499) 3 % (2 148) 86 % 1 % (351) år 7 % (5 867) 8 % (3 735) 64 % 6 % (2 132) år 4 % (8 367) 5 % (5 884) 70% Nackbesvär år år 5 % (3 413) 6 % (2 539) 74 % 4 % (874) år 9 % (4 198) 9 % (2 699) 64 % 10 % (1 500) Fingrar, Hand/Handled år 6 % (7 612) 6 % (5 238) 69% 6 % (2 374) år år 3 % (1 167) 4 % (816) 70 % 2 % (351) år 6 % (1 952) 8 % (1 542) 79 % 4 % (410) år 3 % (3 119) 5 % (2 359) 76 % 2 % (761) ( 1 % av sysselsatta (antal sysselsatta), 2 % av sysselsatta (antal sysselsatta) % inom ålderskategori) 32