Årsberättelse 2014 Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse. Innehållsförteckning

Transkript

1 2014 årsberättelse

2 Årsberättelse 2014 Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse Innehållsförteckning VD:s hälsning... 2 Symposium om minne... 4 Pärlor Samling Wulff... 6 Mia Dambergs Shades of Memory... 7 Stiftelsens styrelse och personal... 8 Verksamhetsberättelse för Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Noter till bokslutet Bokslutets underskrifter Revisionsberättelse Stipendieutdelningen ii Layout: Kreab Bilder: Tomi Parkkonen, Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse Tryckeri: Nykypaino 2015 Papper: Scandia 2000 Smooth White 240 g/m 2, Scandia 2000 Smooth White 130 g/m Painotuote

3 Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse är en av Finlands ledande bidragsgivare inom den psykosomatiska och antroposofiska medicinen och därtill anslutna naturvetenskapliga forskningen samt inom blodforskningens område. Konstmuseet Villa Gyllenberg är ett av de främsta privata museerna i Finland. Det ägs av Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse och befinner sig i donatorernas forna hem på Granö i västra Helsingfors. 1

4 Årsberättelse 2014 Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse Fem år av förändringar Utgången på år 2014 kom för Signe och Ane Gyllenbergs stiftelses del att markera slutet på en period av märkbara förändringar inom vår stiftelse. Denna transformation inleddes för fem år sedan då vår styrelse och operativa organisation tillsammans satte sig ned för att utarbeta en ny strategi för vår verksamhet innefattande den medicinska understödsverksamheten, museiverksamheten och förvaltningen. Stipendieutdelningen utvärderades, de väsentliga principer som styr inriktning och fokus på stiftelsens utdelning preciserades och riktlinjerna dokumenterades. Målsättningen var att klarare och förhoppningsvis mera generöst stöda kvalitativt högt stående medicinsk forskning på bekostnad av fortbildningsstipendier. Denna målsättning har också förverkligats i de senaste årens beslut om stipendieutdelning. Tack vare en gynnsam utveckling av placeringarnas avkastning kunde stiftelsen därtill i utdelningen år 2014 åter öka understöden inte bara till forskning utan även till fortbildning. Nu skedde det dock med en klarare inriktning på understöd för arrangerande av fortbildning som når en större målgrupp i motsats till mindre individuella stipendier. I strategiarbetet konstaterade vi också att arrangerandet av medicinska symposier är en viktig del av vår verksamhet. Efter en paus på några år blev Memory-symposiet hösten 2014 en stor framgång både professionellt och socialt. Många såväl gamla som nya deltagare fick åter ta del av högtstående internationella före läsningar kombinerade med stimulerande erfarenhetsutbyte. Att museiverksamheten på Villa Gyllenberg gått in på helt nya spår under de senaste åren kan knappast ha undgått den som följer med verksamheten på Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse. Fjolårets satsning med två specialutställningar visar att vi nu byggt upp en organisation och kunskapsbas som klarar av att bedriva den verksamhet som anstår ett riktigt konstmuseum. Ett minst lika stort arbete har de senaste fem åren skett inom stiftelsens tredje ben förvaltningen. För fem år sedan bestod stiftelsens placeringsegendom till cirka två tredjedelar av fastigheter. Resten av portföljen var främst finländska aktieplaceringar. I den placeringspolitik stiftelsens styrelse kort därpå beslutade om ställdes som mål att fastighetsegendomens andel skall minska till cirka en tredjedel. Detta mål uppnådde vi hösten Under samma period har förutom utförsäljningar också omfattande renoveringar i fastigheterna utförts. Slutresultatet är att vi nu har en acceptabel andel 2

5 VD:s hälsning fastigheter i portföljen. Dessa hus genererar en, om inte hög, så hyfsad och relativt stabil avkastning. Medlen från fastighetsförsäljningarna har omplacerats främst i internationella aktiefonder, så även till den delen är vår portfölj nu bättre diversifierad. Målsättningen är givetvis att kunna öka de medel som ställs till den medicinska verksamhetens och museiverksamhetens förfogande. Under hela denna transformation har stiftelsens förvaltningsmodell visat sin styrka. Gyllenbergs stiftelses styrelse består av experter inom alla de för oss viktiga områdena; medicin, konst och förvaltning. Mycket av arbetet görs i samarbete mellan respektive nämnd (den medicinska sakkunnignämnden, museinämnden och finansrådet) och den operativa organsationen. Detta sker dock alltid med öppen information till hela styrelsen och med en genuin uppmuntran till att ifrågasätta och intressera sig för också de frågor som ligger utanför respektive styrelsemedlems egna absoluta expertis. Många värdefulla tankar och idéer har fötts just genom denna interaktion mellan de olika disciplinerna inom vår styrelse. En dylik styrelsesammansättning är inte bara en rikedom utan också ett stort stöd för den operativa organisationen i det dagliga arbetet. Jannica Fagerholm Verkställande direktör 3

6 Årsberättelse 2014 Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse Symposium om minne Från vänster: Hasse Karlsson, Joseph LeDoux, Johan Eriksson, Susan Bassnett och Siri Hustvedt S igne och Ane Gyllenbergs mer eller mindre skapar och omskapar anlitades Hasse Karlsson, professor i stiftelse har ordnat symposier våra minnen. Också det här har lett integrativ neurovetenskap. I linje med sedan Symposiernas till en mängd fascinerande frågor. (3) stiftelsens strävan att koppla kropp med ämnen har berört stiftelsens Under senaste år har minnet också varit psyke startade programmet i minnets kärnområden, d.v.s. psykosomatisk mycket framme både inom humanistisk fysiologiska mekanismer för att följande och antroposofisk medicin. Tack vare stiftelsens förankring i också kulturell verksamhet har programmen kunnat inbegripa även en konstnärlig dimension. Kombinationen av kropp, sinne och kultur har gjort stiftelsens symposier unika. Planeringen av symposiet 2014 inleddes tre år i förväg. Efter sonderingar och interna diskussioner beslöt stiftelsens medicinska nämnd att ämnet denna gång skulle vara minne. Temat har naturligtvis alltid varit angeläget, men har under senaste år blivit speciellt aktuellt. Orsakerna finns på främst tre håll. (1) Tack vare bl.a. nya neuroradiologiska metoder har det blivit klart att vi inte har ett enhetligt minne, utan många och separata minnessystem. Detta har lett till en uppsjö av vetenskapliga frågeställningar. (2) Från olika håll har det blivit allt mer klart att minnet inte fungerar som en kamera eller ett arkiv, utan att vi alltid forskning och på det konstnärliga fältet. En orsak har varit frågor kring förvaltningen av minnet av Förintelsen, men t.ex. inom historisk forskning (som ju kan ses som ett försök att skapa ett pålitligt, kollektivt minne) i stort kan man se hur olika vetenskapsfält samlats i en helt ny forskningsgren kallad Memory Studies. Inom litteratur och konst kan man se liknande trender. De senaste decenniernas intresse för Proust berättar om detta, men också mer aktuella författare som Sebald, Modiano, Auster och Knausgård samt bildkonstnärer som Kiefer vittnar om att vi (med Jay Winters formulering) lever i minnets årtionde. Symposiets program Titeln för symposiet blev Memory; From neurobiological underpinnings to reminiscences in culture (Minne; från neurobiologisk grund till hågkomster i kulturen). Som utomstående expert dag sluta i konsten. Joseph LeDoux, en av världens mest kända minnesforskare, öppnade symposiet med att konstatera att vi är våra minnen. I den första sessionen kartlades den kroppsliga grunden för denna vår existens, samtidigt som där visades hur vi utvecklas genom olika minnessystem. Även sedan de blivit fullt utvecklade är minnessystemen ändå instabila, vilket visades i en föreläsning om minne och suggestion. Av olika orsaker har diskussioner om minne under senaste decennier ofta kretsat kring traumatiska situationer. Den här aspekten behandlades under en session där nya forskningsrön om särskilt tidiga upplevelsers inverkan på kroppslig och mental hälsa lades fram. Det blev obestridligt hur traumatiska upplevelser skrivs in i oss som inte bara själslig sårbarhet, utan i också rent fysiologiska reaktionsmönster. Saken 4

7 Medicinsk verksamhet belystes bl.a. genom de finländska krigsbarnens öde. Den första symposiedagens sista session kom att fungera som en bro till följande dags program. Om vi är våra minnen, hur påverkar trauman vår identitet? Det klargjordes hur skapandet av en personlig identitet under svåra omständigheter kan stöta på speciella svårigheter, samtidigt som identiteten aldrig är något direkt givet, utan en skapelse genom vilken vi också ger en specifik betydelse åt vårt ursprung. På så sätt underbyggdes följande dags behandling av minne som konstruktion. Symposiets andra dag veks till de humanistiska och kulturella perspektiven. Som ovan antyddes har Förintelsen en speciell plats i frågan kring det kollektiva, traumatiska minnets betydelse. Dagen började med en beskrivning av hur bilden av Förintelsen ständigt transformerats och hur den alltså som minne inte äger stabilitet. Jay Winter, den kanske mest omtalade historikern som skrivit om just minne, följde upp med att berätta om sina personliga erfarenheter av att skapa ett museum till minnet över första världskrigets offer. Den sista föreläsningen i den här sessionen byggde en bro till den följande genom att beskriva hur vi i historia alltid kan se hur det förflutna beskrivs utgående från olika berättelsers villkor. Symposiets sista session, om litteratur och bildkonst, drog kanske till sig det största intresset. Susan Bassnett beskrev livligt med olika exempel hur minnet på varierande sätt varit ett tema i litteraturen, och Siri Hustvedt, symposiets kanske mest omtalade talare, avslutade med en elegant och sammanfattande föreläsning om hur olika former av minne behandlas i åskådandet av konst. Erfarenheter av programmet Det fullsatta symposiet fick ett mycket gott mottagande. Detta hängde förmodligen inte enbart ihop med standarden på föreläsningarna, utan också på det infattande sociala och kulturella programmet. Den inledande mottagningen på Villa Gyllenberg (där man fick se Mia Dambergs utställning Minnesfragment) uppskattades, liksom också alla musikframföranden under mottagning, lunch och middag. Arrangemangen fick mycket beröm. Vad blev då speciellt kvar av symposiet? Detta är naturligtvis individuellt betingat, men för undertecknad blev det en spänning mellan diametralt motsatta ståndpunkter. I många frågor fick man höra övertygande argument som fullständigt motsade varandra. Så sades det t.ex. (som framgick ovan) att våra tidiga erfarenheter, d.v.s. våra tidiga minnen, kommer att bestämma oss. Å andra sidan framgick det också att minnen inte är stabila, utan att de skapas utgående från dagens perspektiv. Det sades också att ett aktivt minnesarbete har en skyddande och terapeutisk inverkan, men å andra sidan pläderade Jay Winter övertygande för att minnande aldrig är helande : att minnas upprätthåller snarare en sårbarhet. Paradoxer av det här slaget är naturligtvis inte ett tecken på bristfällig argumentering. De visar snarare att här finns mycket att hämta. Henrik Enckell MD, styrelsemedlem 5

8 Årsberättelse 2014 Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse Pärlor Samling Wulff Ane Gyllenberg och Einar Wulff, båda kända Helsingforsbördiga affärsmän, erkända konstsamlare och goda vänner, möttes än en gång på Villa Gyllenberg genom utställningen Pärlor Samling Wulff, Den högklassiga privatsamlingen hade inte ställts ut på 60 år och målningarna var okända för konstpubliken. Det var ett stort nöje att sålunda kunna hylla två centrala konstsamlare och presentera lite finländsk kulturhistoria. Samlingarna finns ännu kvar intakta, den ena i ett offentligt konstmuseum, den andra bland Wulffska ättlingar. Ane Gyllenberg donerade sin konstsamling till Signe och Ane Gyllenberg stiftelse, grundad 1948 för att stöda medicinsk forskning. Donatorn ville värna om museet Villa Gyllenberg och han önskade att konsten skulle finnas tillgänglig för allmänheten. Einar Wulff önskade att hans konstsamling skulle stanna kvar inom familjen. Vad är då den gemensamma nämnaren för samlingarna? En privatsamling speglar alltid en samlares personliga smak och preferenser. Men den speglar även samtidens konstsmak och vilka konstnärer som då var ansedda. Einar Wulff följde med de stora årliga finländska utställningarna och gjorde sina uppköp av enbart finländsk konst med landskap som det dominerande motivet. Bara ett fåtal skulpturer köptes in. För Ane Gyllenberg var människan det centrala och samlingen innehåller påfallande många porträtt. Gyllenberg samlade även på gamla utländska mästare samt spansk 1600-talskonst med religiösa motiv. En ansenlig mängd finländska skulpturer ingår även i samlingen. Det hände att de två vännerna tävlade om att köpa samma målning och de bytte även konst med varandra. Mitt mål som kurator för utställningen var att få de båda samlingarna att tala med varandra genom att jämföra samlingarna och enskilda verk med varandra. Einar Wulffs målningar passade väl in i miljön på Villa Gyllenberg. Ibland fick man nästan en känsla av att både Ane och Einar var med på guidningarna. I matsalen stod festbordet dukat enligt en middag som hölls Dukning med meny och placering gjordes med hjälp av Signes värdinnebok. De ofta sedda gästerna Einar och Freya Wulff var inbjudna på middagen tillsammans med Nils och Astrid Tenström. Det var rara pärlor ur samling Wulff som ställdes ut på Villa Gyllenberg våren Publikframgången var stor och besökarna uppskattade att få bekanta sig med målningar som annars inte är tillgängliga för allmänheten. Nina Zilliacus Intendent 6

9 Jag tar inte foton, jag målar med ljus Reflektioner kring Mia Dambergs konst Museiverksamhet Family, 2014 Tänk, att vi alla människor minns. Det är en extraordinär tanke, om man ger den lite tid. Vi skapar platser som är tillägnade våra minnen såsom museer, minnesmärken och bibliotek. Det finns en strävan att befästa och föra vidare vissa minnen. Utställningen Shades of Memory berör det personliga minnet i jämförelse med de minnen som handhas av arkiv och museer. För första gången ställdes verk ut av en samtida konstnär på Villa Gyllenberg. Mia Dambergs fotokonst förmedlar stämningar och förnimmelser av något under ytan, ofta något illa berörande. De oliktonade interiörerna, som konstnären själv bygger upp, visar en verklighet som är starkt kontrollerad. Dessa minnesbilder framkallas av Damberg genom det omedvetna och drömmar. Hon vill skapa en bild som får minnet av händelsen att bada i en atmosfär. Det handlar om suggestion istället för representation. Personerna på fotografierna har ofta ansiktet bortvänt, de förblir anonyma och dolda för oss. Den komplicerade dynamiken bakom olika människorelationer är det centrala temat. Familjen och familjemedlemmarnas mångbottnade interna relationer är i fokus, deras sociala roller och upplevelsen av skam i vissa situationer. I synnerhet framhävs barnens emotionella värld och hur de upplever sin omgivning. Färgsymboliken utnyttjas för att framhäva sinnesstämningar i bildserierna; den melankoliska blåa färgen, den känslofyllda röda fyller bildytan, den serena stämningen i den nya vita bildserien Silence eller i verket Family. Personerna i bilderna tycks handlingsförlamade. I verket Family sitter en ensam kvinna, mamman i en soffa med ryggen mot betraktaren. Framför sig på bordet har hon fyra glas (kanske hon väntar på sällskap?) och ett hundkoppel. Kopplet symboliserar ett kuvande och maktutnyttjande, med kopplet kontrollerar man någon. Mia Dambergs verk förmedlar starka känslor: skam förknippad med kroppen, nakenhet och sexualitet. Hon tar sig an just de processer som vi inte vill visa utåt. Människor jobbar mycket på att dölja svåra känslor säger konstnären. Utgångspunkten för samtidskonstnärer är inte att skildra konventionella allegorier, utan att på ett oväntat och närmast på ett omstörtande sätt producera kopplingar mellan gestaltning och mening. Det konstnärliga skapandet hos Mia Damberg är en inre, starkt subjektiv process, helt i enlighet med modernismens principer. Hennes bilder hjälper besökaren att minnas, men förvirrar också minnet, och möjliggör alternativa och oväntade insikter. Nina Zilliacus Intendent 7

10 Årsberättelse 2014 Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse Styrelse Från vänster Per-Henrik Groop, Henrik Meinander, Magnus Bargum, Tom Pettersson, Viveca Söderström-Anttila, Henrik Enckell, Kaj Hedvall, Kaj Kartio, Thomas Stenius, Mikael Knip och Susanne Homén. Berndt Arell saknas på bilden. Ordförande Professor Per-Henrik Groop Viceordförande och skattmästare Kommerserådet Magnus Bargum Ordinarie ledamöter Direktör Berndt Arell MD Henrik Enckell ED, DI Kaj Hedvall Förvaltningsdirektör Susanne Homén FM Kai Kartio Professor Mikael Knip Professor Henrik Meinander Professor Tom Pettersson VH Thomas Stenius Docent Viveca Söderström-Anttila Medicinska sakkunnignämnden Ordförande Professor Per-Henrik Groop MD Henrik Enckell Professor Mikael Knip Professor Tom Pettersson Docent Viveca Söderström-Anttila Museinämnden Ordförande Professor Henrik Meinander Direktör Berndt Arell Professor Per-Henrik Groop FM Kai Kartio Finansrådet Ordförande Kommerserådet Magnus Bargum Professor Per-Henrik Groop ED, DI Kaj Hedvall Förvaltningsdirektör Susanne Homén VH Thomas Stenius 8

11 Personal Styrelse och personal Från vänster: Jannica Fagerholm, Nina Zilliacus, Leena Hartikainen, Lotta Nylund, Annika Nylund, Antonia Laszlo och Sue Cedercreutz-Suhonen Verkställande direktör EM Jannica Fagerholm Kanslipersonal DE Annika Nylund, kamrer Merkonom Antonia Laszlo, assistent Intendent FM Nina Zillliacus Projektledare FM Lotta Nylund Museipersonal och timanställda guider Sue Cedercreutz-Suhonen, chefsguide Alexandra Meincke Andrea Aalto-Granberg Ari Kovero Johan Wesander Kajsa Rytikoski Leena Hartikainen Linda Leskinen Maria Laurent Seth Granberg Siiri Oinonen Sue Cedercreutz-Suhonen 9

12 Årsberättelse 2014 Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse Verksamhetsberättelse Allmänt Signe och Ane Gyllenbergs stiftelses ändamål är enligt stiftelsens stadgar att understöda medicinsk och därtill ansluten naturvetenskaplig forskning, särskilt på området för hur det fysiska och människans fysiska funktioner påverkas av det andliga och själsliga samt på blodforskningens område, och i andra hand upprätthålla och förkovra en konstsamling, omfattande företrädesvis alster av inhemsk målarkonst och skulptur. Stiftelsens ändamål förverkligas: genom utgivande av stipendier eller forskningsunderstöd, bekostande av forskningsresor samt utgivande av medicinsk eller därtill ansluten naturvetenskaplig litteratur; och genom anskaffande av konstverk till en konstsamling, som öppenhålles för allmänheten. De medicinska understöden utdelas av styrelsen på basen av ansökningar eller i särskilda fall på basen av övriga beslut. Museiverksamheten förverkligas genom att upprätthålla och utveckla konstmuseet Villa Gyllenberg. År 2014 använde stiftelsen ,92 euro för att förverkliga syftena. Stiftelsen lediganslår och utdelar medicinska stipendier vart annat år och stipendierna utbetalas under en tvåårs period. År 2014 ökade stipendiebeloppet med 22,3 % från 2012 års utdelning. Museiverksamheten år 2014 var omfattande med två specialutställningar på Villa Gyllenberg. Ekonomiskt var 2014 ett framgångsrikt år. Räkenskapsperiodens resultat uppgick till ,21 euro. Av detta utgjorde försäljningsvinsterna ,25 euro. I sitt arbete följer stiftelsen till tilllämpliga delar de anvisningar och föreskrifter som Delegationen för stiftelser och fonder r.f. fastslagit i dokumentet God förvaltning i stiftelser. Den medicinska understödsverksamheten På förslag av medicinska sakkunnignämnden beslöt stiftelsens styrelse på sitt årsmöte att för medicinsk forskning och antroposofisk medicinsk forskning och fortbildning utdela totalt 207 stipendier till ett belopp om euro. De beviljade stipendierna utgjorde 24 % av det ansökta beloppet. Inom den allmänna avdelningen utdelas 60 stipendier om euro och inom Steineravdelningen 147 stipendier om euro. Stipendierna utlystes med annonser i Hufvudstadsbladet, Helsingin Sanomat, Åbo Underrättelser och Vasabladet. Information om Kostnader för förverkligandet av stiftelsens syfte 2014: 2,3 meur Medicinsk understödsverksamhet 41 % Museiverksamhet 32 % Personalkostnader 19 % Övriga kostnader 8 % 10

13 Verksamhetsberättelse stipendieansökningen infördes också i stipendiedatabasen Aurora. Totalt mottogs 443 ansökningar till ett belopp om euro. Bland större stipendier kan nämnas André Souranders forskargrupp för forskningen Kraftfamiljer i Finland Tidigt familjecentrerat ingripande i och förebyggande av barns psykosomatiska och mentala problem, euro, Vineta Fellmans forskargrupp för Familjecentrerad intervention av underburna barn kan Sjungande känguru förbättra neurokognitiv funktion?, euro, Hasse Karlssons forskargrupp för Tarm hjärna axel, en ny rutt för psykosomatiska interaktioner en FinnBrain delstudie, euro och Tiina Paunios forskargrupp för Unen merkitys lapsen kognitiiviselle, sosiaaliselle ja emotionaaliselle kehitykselle, euro. För hematologisk forskning, som i stiftelsens medicinska reglemente benämns som blodforskning, beviljades fem stipendier om totalt euro. Inom utdelningen från Steinerfonden ersattes den tidigare benämningen resestipendier med fortbildnings- och projektstipendier. Dessa stipendier beviljades som tidigare för fortbildning och kurser i antroposofisk medicin för läkare, vårdpedagoger och personer som vårdar patienter med antroposofiska vårdterapier. Bland mottagarna fanns såväl arrangörer för fortbildningsmoduler som deltagare i fortbildningar. Fortbildningen, kursen eller projektet bör infalla mellan första april år ett och sista mars år två. Under året slutfördes arbetet med övergång till elektronisk redovisning av stipendierna. Redovisningarna inlämnas därtill fortfarande som pappersutskrifter som arkiveras med forskningsrapporter och kursintyg som bilagor. Stiftelsen arrangerade symposiet Memory From neurobiological underpinnings to reminiscences in culture. Symposiet ägde rum på Hanaholmens kulturcentrum. Minnets olika funktioner och vårt gemensamma kulturella minne belystes mångsidigt av tolv internationellt erkända forskare. I symposiet deltog 210 personer. Sammandragen av föreläsningarna samlades i en publikation som utkom i mitten på december. Kostnaderna för symposiet uppgick till ,91 euro. Planeringen av följande symposium inleddes i september i samarbete med Snellman-korkeakoulu. Det antroposofiska symposiets namn är Tulevaisuuden ihminen Uutta ihmiskäsitystä etsimässä och tidpunkten är Programmet består av fyra diskussionspaneler som inleds med anföranden om framtidssynen på den antroposofiska människobilden och hur synen på pedagogik, välfärd, samhälle, medicin, natur och konst påverkar den. Avsikten är att göra en uppdatering av var antroposofin står idag. Medicinska sakkunnignämnden inledde planeringen av ett besök till Vidarkliniken för att bekanta sig med den antroposofiska verksamheten där. Under året har VD och kamrer träffat stipendiemottagare. Intervjuer från några möten har publicerats på stiftelsens hemsidor. Museiverksamheten Med två specialutställningar var år 2014 ett aktivt år på museet. På grund av galleriets takreparationer var museet stängt från början av januari till den 24 februari. Museet öppnade inför vernissage av utställningen Pärlor Samling Wulff ( ). Utställningen presenterade för allmänheten sällan beskådade verk ur en privatsamling med finländsk konst. Grundaren till denna samling, kommerserådet Einar Wulff, var en nära vän till Signe och Ane Gyllenberg. Han var en ofta sedd gäst i hemmet på Granö. Samlingen visades senast för 60 år sedan i februari Utställningen på Villa Gyllenberg väckte stort intresse hos besökarna och uppmärksammades av pressen. En utställningsbroschyr trycktes. Den andra utställningen, Shades of Memory, minnesfragment ( ) ordnades i anslutning av stiftelsens symposium kring minnet. Utställningen med fotografier av Mia Damberg öppnades den 15 september. Första gången visades en utställning av en nulevande konstnär på Villa Gyllenberg och Mia Dambergs starka fotokonst väckte intresse, känslor och minnen hos besökarna. Bilderna tangerade många av symposiets teman. En utställningsbroschyr trycktes. Grannmuseet på Granö, Didrichsens konstmuseum, öppnade i september sin stora utställning, Livets dans, med verk av Edvard Munch. Detta bidrog till 11

14 Årsberättelse 2014 Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse att få konstpublik till Granö. Museernas mångåriga samarbete fortsatte under året med gemensamma evenemang. Villa Gyllenberg besöktes av personer (1 652 år 2013), vilket är det näst högsta besökarantalet någonsin. Under året ordnades, i samarbete med Sibelius-Akademin och andra aktörer, nio konserter på Villa Gyllenberg. Värt att nämna är konserten som ordnades i mars tillsammans med Kuhmo kammarmusik. Minna Pensola, som innehar Stiftelsens Bergonzi-violin, uppträdde två gånger på museet. I november uppträdde Minna Pensola med stråkkvartetten Meta4. Kvartetten uppträdde med instrument från talet. Violinerna var en Bergonzi och en Stradivarius och cellon en Storioni. Konstens natt firades traditionsenligt i augusti med sång av Stadikvartett och en skattjakt under ledning av hovnarren Caspero. I oktober introducerades en tredelad yogakurs, som var en helt ny form av program för besökarna. Kursen blev mycket uppskattad. Luciakandidaterna besökte Villa Gyllenberg i oktober. De fick bekanta sig med museets samling och blev underhållna av skådespelaren och ståuppkomikern Christoffer Strandberg. Regionmuseernas årsmöte hölls på museet den 1 december. Deltagarna fick se både specialutställningen Minnesfragment och Munchs Livets dans. I september gästade Signe och Ane Gyllenbergs barnbarn museet. Målningar från Villa Gyllenbergs samling utlånades till såväl finländska som utländska museer. Fem av stiftelsens Schjerfbeckmålningar ställdes ut i Frankfurt på Schirn Kunsthalle Sålunda knöts nya värdefulla internationella museikontakter. Totalt var 9 verk ur samlingen utlånade under året. Konstsamlingen utökades med Mia Dambergs Still Life för euro. Totalt genomfördes reparationer och renoveringar på museet för ,62 euro. Galleriets takreparation slutfördes, väggarna målades om, en uteterass byggdes vid caféet, vaktmästarbostaden renoverades och trädgården planterades om. I kostnaderna för museiverksamheten ingår hyror om ,27 euro till Fastighetsaktiebolaget AG och Fastighetsaktiebolaget SG. Fastighetsaktiebolaget AG äger tomten och den delen av museet som utgörs av den gamla villan. Fastighetsaktiebolaget SG äger den obebyggda parktomten. Hyran motsvarar beloppet av dessa bolags fastighetsskatter. Ekonomi och placeringar Enligt stiftelsens placeringspolitik präglas förvaltningen av stiftelsens placeringsförmögenhet, liksom hela stiftelsens verksamhet, av långsiktighet. Målet är att uppnå en möjligast god riskjusterad totalavkastning över konjunkturcyklerna. Avkastningen på placeringarna bör täcka kostnaderna för stiftelsens medicinska understödsverksamhet, museiverksamhetens kostnader samt kostnaderna för administrationen. Därtill bör kapitalets tillväxt tryggas. Åtgärderna år 2014 stödde förverkligandet av dessa målsättningar. Medicinsk understödsverksamhet Museets besökarantal euro Professuren Symposium Steinerfonden reseunderstöd Steinerfonden forskning Allmänna fonden

15 Trots den ojämna ekonomiska tillväxten i världen var 2014 som helhet ett gott år på placeringsmarknaderna. I USA fortsatte den ekonomiska aktiviteten att tillta med förbättrade sysselsättningssiffror och ökad konsumtion som följd. Detta återspeglade sig också i företagens resultatutveckling. Den europeiska ekonomin uppvisade en svag tillväxt ledd av den tyska ekonomin. Den finländska BNP-utvecklingen var dock negativ ännu under år BNP-tillväxten i OECD-länderna uppgick till 2,6 % år 2014 (1,3 % år 2013). De positiva ekonomiska nyheterna från USA och tecknen på europeisk spirande tillväxt samt de låga räntorna ledde till att de globala aktiemarknaderna utvecklades mycket väl; MSCI World Total Return indexet steg med 19,2 % mätt i euro år 2014 (21,2 % år 2013). Den finländska aktiemarknaden (OMX Helsinki Cap Total Return) steg med 10,6 % (31,6 %). Utvecklingen i Finland präglades av de svaga tillväxtutsikterna för de finländska företagen. För tillväxtmarknadernas del var kursutvecklingen 11,1 % mätt i euro år Den fortsatt bräckliga ekonomiska tillväxten och skuldkrisen i Europa medförde att centralbankerna fortsatte sin stimulerande räntepolitik med låga räntor och stödköp som åtgärder. Därmed sjönk räntorna på statsobligationer ytterligare under året. Riskpremierna på företagslånemarknaden utvecklades oenhetligt med sjunkande riskpremier på lån med högre kreditvärdighet och stigande premier på lån med lägre kreditvärdighet. Totalavkastningen (dividender, räntor, vinstandelar från fondplaceringar, försäljningsvinster/förluster och förändringar i marknadsvärden) på stiftelsens noterade värdepappersportfölj uppgick till 8,8 % år 2014 (13,8 % år 2013). På bostadsmarknaden i Finland nådde avmattningen i prisutvecklingen nu också de mindre bostäderna i Helsingfors, vilket utgör stiftelsens fastighetsinnehav. Den beräknade nedgången i värdena var cirka 1 %. Stiftelsens dividend- och ränteintäkter samt vinstandelar från placeringsfonder uppgick till ,04 euro år 2014 ( ,59 euro år 2013). Dividendintäkterna från börsnoterade aktier minskade till ,12 euro från ,27 euro år Detta berodde främst på att aktieplaceringar omallokerades till fondplaceringar. Därmed steg avkastningen i form av vinstandelar från placeringsfonder till ,69 euro från ,45 euro år Dividenderna från övriga aktier uppgick till ,00 euro ( ,00 euro). Försäljningsvinsterna från värdepappersplaceringarna uppgick till ,90 euro (förluster om ,83 euro). Fastighetsplaceringarna, inkluderande de helägda fastigheterna och aktielokalerna, uppvisade ett resultat om ,75 euro år 2014 ( ,68 euro år 2013) då försäljningsvinsterna exkluderas. Den stora ökningen beror på att stiftelsen under året inte genomförde några större reparationer i fastighetsbeståndet. Under Verksamhetsberättelse euro Placeringarnas direktavkastning Placeringarnas fördelning ,4 meur Vinstandelar Ränteintäkter Dividender Fastighetsnetto Aktier 38 % Aktiefonder 18 % Onoterade aktier 2 % Alternativa placeringar 2 % Fastigheter och fastighetsaktier 35 % Ränteplaceringar 5 %

16 Årsberättelse 2014 Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse året såldes aktierna i Bostadsaktiebolaget Kadettvägen 6. Försäljningsvinsten uppgick till ,35 euro. En lägenhet om 66 m 2 inköptes i Bostads Ab Tölögatan 34. Stiftelsen äger nu alla utom två bostäder i huset. Fastigheternas och aktielokalernas hyresintäkter uppgick till ,70 euro år 2014 ( ,19 euro år 2013). Minskningen berodde på försäljningen av aktierna i Kadettvägen 6. I hyrorna gjordes avtalsenliga korrigeringar. Kostnaderna för fastigheterna och aktielokalerna uppgick till ,95 euro ( ,51 euro). I beloppet ingår reparationer för ,08 euro ( ,09 euro), varav målningen av taket på Georgsgatan 4 var den största kostnaden. Inga fastighetsreparationer har aktiverats år I enlighet med stiftelsen placeringspolitik allokerades ytterligar medel till placeringarna på de internationella aktiemarknaderna. Placeringarna gjordes främst via fonder och de globala aktieplaceringarnas andel utgjorde vid årsskiftet 18 % av portföljen (12 % år 2013). Totalt uppgick stiftelsens placeringstillgångar till 112,4 miljoner euro, då noterade värdepapper värderats till marknadspris, fastighetsplaceringar till uppskattat marknadsvärde och onoterade aktier till anskaffningspris. I och med försäljningen av aktierna i Bostadsaktiebolaget Kadettvägen 6 uppnådde stiftelsen det i placeringspolitiken uppställda målet att cirka en tredjedel av placeringarna skall utgöras av fastighetsplaceringar. Förvaltning Stiftelsens styrelse hade följande sammansättning år 2014: Ordförande professor Per-Henrik Groop, viceordförande och skattmästare kommerserådet Magnus Bargum, filosofie magister Berndt Arell, medicine doktor Henrik Enckell, ekonomie doktor, diplom ingenjör Kaj Hedvall, vicehäradshövding Susanne Homén, filosofie magister Kai Kartio, professor Henrik Meinander, professor Mikael Knip, professor Tom Pettersson, vicehäradshövding Thomas Stenius och docent Viveca Söderström-Anttila. Finansrådet har bestått av ledamöterna Bargum, ordförande, Groop, Hedvall, Homén och Stenius. Medicinska sakkunnignämnden har bestått av ledamöterna Groop, ordförande, Enckell, Knip, Pettersson och Söderström- Anttila. Museinämnden har bestått av ledamöterna Meinander, ordförande, Arell, Groop och Kartio. Stiftelsens VD fungerar som sekreterare för styrelsen och nämnderna. Stiftelsens kamrer deltar som föredragande i den medicinska sakkunnignämndens möten och Villa Gyllenbergs intendent som föredragande i museinämndens möten. Medicinska sakkunnignämnden behandlar ärenden i anslutningen till den medicinska verksamheten samt behandlar och gör förslag till beslut om stipendieutdelning. Museinämnden behandlar ärenden gällande museiverksamheten samt gör förslag gällande investeringar på Villa Gyllenberg samt nyanskaffning av konst. Finansrådet behandlar stiftelsens bokslut och budget samt fattar placeringsbeslut, inklusive beslut om köp och försäljning av enskilda aktielägenheter samt renoveringar i fastigheterna inom ramen för budgeten. Respektive nämnd agerar valberedning inom sitt verksamhetsområde. Styrelsen fastställer stiftelsens bokslut och budget, fattar beslut om styrelse- och nämndmedlemmar, fastställer stipendieutdelningen samt fattar beslut om köp eller försäljning av fastighet och konstverk. Stiftelsens verkställande direktör har varit ekonomie magister Jannica Fagerholm och kansliets övriga personal diplomekonom Annika Nylund, kamrer och merkonom Antonia Laszlo, assistent. Filosofie magister Nina Zilliacus har arbetat som intendent och filosofie magister Lotta Nylund som projektledare för Villa Gyllenberg. Museets fastighetsskötare/vaktmästare är Leena Hartikainen. Som chefsguide på timbasis har fungerat Sue Cedercreutz-Suhonen. Under året jobbade, utöver ovan nämnda, nio personer som timanställda på museet. Omräknat till heltidsanställda uppgick personalen till sex personer Förvaltningen av stiftelsens fastigheter sköts av Disponentbyrå Estlander. I uppdraget ingår tekniskt disponentskap, hyresförvaltning och bokföring. Fastighetsskötseln handhas av externa fastighetsskötselföretag. Stiftelsens löneförvaltning sköts av bokföringsbyrån S2. Revisor har varit Eva Bruun, CGR med revisionssamfundet Ernst & Young Ab som suppleant. Riskhantering Stiftelsen förverkligar sitt syfte genom att dela ut stipendier för medicinsk forskning samt genom att upprätthålla konstmuseet Villa Gyllenberg. Medlen för detta erhåller stiftelsen från avkastningen på placeringstillgångarna. Avkastningen utgörs främst av dividender, räntor, vinstandelar från fondplaceringar och intäkter från fastighetsplaceringarna. För stiftelsen är det därför av största vikt att säkerställa att denna avkastning är förhållandevis förutsägbar och uppvisar en stabil tillväxt. Avkastning är givetvis beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen, vilken stiftelsen inte kan påverka. Däremot eftersträvar stiftelsens styrelse och VD att genom de principer som fastställts i placeringspolitiken säkerställa att avkastningen i förhållande till riskerna är möjligast god. Stiftelsen är en långsiktig placerare med en placeringsportfölj där aktiernas andel är betydande. En viss fluktuation i intäkterna kan därför förväntas och bör accepteras. Då stiftelsens egendom till övervägande del utgörs av aktierelaterade placeringar 14

17 och fastighetsegendom, skapar det ett relativt gott skydd mot att placeringarnas realvärde inte skall drabbas vid eventuell inflation. För fastighetsinnehavets del är de största riskerna förknippade med otillräckligt underhåll i fastigheterna vilket kan medföra akuta och oplanerade reparationer med avbrott i hyresintäkterna och oförutsedda kostnader som följd. Denna risk hanteras genom att för varje fastighet uppgöra långsiktiga reparations- och saneringsplaner. Stiftelsens fastighetsinnehav består av bostadshus med främst mindre lägenheter på centrala lägen i Helsingfors, varför risken för att utrymmen står tomma bedöms som liten. Fastigheterna är försäkrade enligt fullvärdesprincipen. Med undantag för ett enstaka aktieinnehav är såväl värdepapperssom fastighetsinnehavet väl diversifierat vilket minskar risken för att en enskild placerings inverkan på avkastningen blir avgörande då det gäller möjligheterna att förverkliga syftet. Verksamheten i konstmuseet Villa Gyllenberg bedrivs enligt gängse principer för riskhantering i konstmuseer av motsvarande slag. För museets har en separat säkerhetskartläggning och riskhanteringspolicy uppgjorts. Försäkringsvärden, brandsäkerhet, larmsystem och upphängningsteknik har uppdaterats för att motsvara dagens krav. Stiftelsen arbetar med en liten organisation vilket givetvis leder till ett stort nyckelpersonsberoende. För att underlätta hanteringen av denna risk är dokumentering av beslut, arbetsuppgifter och processer en del av det dagliga arbetet såväl i stipendiehanteringen, i museiverksamheten som inom förvaltningen. Väsentliga händelser efter den 31 december 2014 och utsikter inför år 2015 Programmet för stiftelsens antroposofiska symposium Tulevaisuuden ihminen Uutta ihmiskäsitystä etsimässä godkändes av medicinska sakkunnignämnden Arbetet med att koppla Villa Gyllen berg till Helsingfors fjärrvärmenät inleddes i januari. Utsikterna för stiftelsens ekonomi år 2015 är försiktigt positiva då större fastighetsrenoveringar inte förväntas ske. Avkastningen i form av dividender och vinstandelar från värdepappersplaceringarna förväntas stiga något från år 2014 då medel omallokerats från fastighetsplaceringar till värdepappersplaceringar. För fastigheternas del förväntas avkastningen minska i motsvarande grad. Verksamhetsberättelse 15

18 Årsberättelse 2014 Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse Resultaträkning Resultaträkning euro Not ORDINARIE VERKSAMHET Medicinsk understödsverksamhet 1. Intäkter ,00 Stipendier , ,00 Återtagna stipendier ,80 Övriga understöd ,00 Symposiekostnader , , ,20 Museiverksamhet 2. Intäkter , ,04 Personalkostnader , ,27 Avskrivning , ,62 Övriga kostnader , , , ,81 Förvaltning Personalkostnader , ,21 Avskrivning 8 397, ,87 Övriga kostnader , , , ,55 Resultat av ordinarie verksamhet , ,56 PLACERINGSVERKSAMHET Intäkter Hyror , ,19 Dividender , ,27 Övriga placeringsintäkter , , , ,78 Realisationsvinster , , , ,99 Kostnader Fastigheter Avskrivningar , ,08 Övriga kostnader , , , ,89 Aktielägenheter , , , ,51 Resultat av placeringsverksamhet , ,48 Skatteåterbäring 44,09 44,41 Räkenskapsperiodens resultat , ,33 16

19 Balansräkning euro Not AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 2 428, ,63 Materiella tillgångar Byggnader 7, , ,88 Aktier och andelar , ,92 Konstverk , ,33 Maskiner och inventarier , , , ,41 Placeringar Tomter 7, , ,48 Byggnader 7, , ,06 Fastighetsaktier 7, , ,85 Aktier och andelar , , , ,44 RÖRLIGA AKTIVA Kortfristiga fordringar Hyresfordringar , ,83 Övriga fordringar , , , ,32 Balansräkning Förskottsbetalda stipendier ,00 Kassa och bank , ,76 AKTIVA TOTALT , ,56 PASSIVA EGET KAPITAL Grundfonder , ,29 Värderegleringsfonder , ,86 Dispositionsfond , ,67 Räkenskapsårets vinst , , , ,15 RESERVERINGAR , ,32 FRÄMMANDE KAPITAL Kortfristigt kapital Olyfta stipendier , ,39 Kontoskulder , ,50 Förskottsbetalning PE-lån ,03 Resultatregleringar , , , ,09 PASSIVA TOTALT , ,56 17

20 Årsberättelse 2014 Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse Finansieringsanalys Finansieringsanalys tusen euro 2014 Ordinarie verksamhet Medicinska stipendier och understöd Museiverksamhet, netto 456 Museiverksamhet, tilläggsrenoveringar 278 Förvaltning 612 Ordinarie verksamheten, netto Placeringsverksamhet Fastighetsnetto Dividender Vinstandelar från fonder 537 Räntor och övriga intäkter/kostnader 153 Nettoförändring i placeringar 852 Förändring i fordringar/skulder 9 Placeringsverksamhet, netto Netto kassaflöde 148 Likvida medel vid räkenskapsperiodens början 361 Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut

21 Noter till resultaträkningen Medicinsk understödsverksamhet Symposieintäkter ,00 Allmänna fonden, forskningsstipendier , ,00 Steinerfonden, forskningsstipendier , ,00 Steinerfonden, fortbildnings o. projektstip , ,00 Återtagna stipendier ,80 Professur i smärtmedicin ,00 Symposiekostnader ,91 Medicinsk understödsverksamhet , ,20 Noter till resultaträkningen Museiverksamhet Intäkter , ,04 Kostnader Personalkostnader , ,27 Fastighetsunderhåll , ,18 Avskrivningar , ,62 Övriga kostnader , ,78 Museiverksamhet , ,81 3 Personalkostnader Löner totalt , ,26 Arvoden , ,00 Pensionskostnader , ,22 Övriga lönebikostnader , , , ,48 Stiftelsens personal har under året bestått av kanslipersonal, museipersonal och timanställda guider. Omräknat till heltidsanställda var stiftelsens personal 7 personer 19

22 Årsberättelse 2014 Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse Noter till resultaträkningen Fastighetsplaceringar Hyror Fastigheter , ,99 Aktielokaler , , , ,19 Kostnader för fastigheter Driftskostnader , ,97 Reparationer , ,09 Övriga kostnader 1 265, ,75 Avskrivningar , , , ,89 Kostnader för aktielokaler Vederlag , ,24 Reparationer, förvaltn. och driftskostnader , , , ,62 Fastighetsnetto , ,68 5 Värdepappersplaceringar Dividender Börsnoterade aktier , ,27 Övriga aktier , , , ,27 Övriga placeringsintäkter Vinstandelar , ,45 Ränteintäkter , , , ,32 6 Realisationsvinster Värdepapper , ,83 Fastighetsplaceringar , , , ,21 Fastighetsplaceringarnas realisationsvinst utgörs av den vinst som uppstod då aktierna i Bostadsaktiebolaget Kadettvägen 6 såldes. 20

23 Noter till balansräkningen De materiella tillgångarna och fastighetsplaceringarna är upptagna i bokslutet till ursprungliga anskaffningsutgifter utökade med aktiverade reparationer. Byggnader avskrivs med 4 % på restvärdet. Kansliets och museets inventarier avskrivs med 20 % på restvärdet. Stiftelsens ägoandel i aktiebolag och bostadsaktiebolag som den överstiger 50 % framgår av följande uppställning: Noter till balansräkningen 2014 Bolagets namn Ägoandel % Bokföringsvärde Fastighets Ab A.G ,47 Fastighets Ab S.G ,45 Wintros Oy Ab ,59 Asunto Oy Töölönkatu 34 Bost. Ab ,24 Fastighets Ab A.G. och Fastighets Ab S.G. förvaltar tomterna och fastigheten Villa Gyllenberg på Granö där stiftelsens konstmuseum är beläget. Dessa aktier upptas bland materiella tillgångar. 8 Byggnader Bokföringsvärde Förändring Avskrivning Villa Gyllenberg, galleri , , ,80 9 Konstverk Den ursprungliga konstsamlingens värde utgörs av värdet som angavs då stiftelsen emottog donationen. Verk som införskaffats efter 1977 har bokförts till inköpspris. 10 Tomter, byggnader och fastighetsaktier Ökning/minskning Avskrivning Bokföringsvärde Tomter , ,48 Byggnader , , ,19 Fastighetsaktier , , ,39 Uppskattat marknadsvärde ,00 Förändringen i fastighetsaktiernas bokföringsvärde utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet på köp och bokföringsvärdet på försäljning av bostadsaktier. Fastighetsinnehavens marknadsvärde har uppskattats enligt Statistikcentralens uppgifter om priset eur/m 2 på bostäder av motsvarande storlek och på motsvarande läge som stiftelsens innehav. 21

24 Årsberättelse 2014 Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse Noter till balansräkningen Aktier och andelar Bokföringsvärde Inköp Förs. till bokf.v. Bokföringsvärde Marknadsvärde Börsaktier , , , , ,03 Placeringsfonder , , , , ,69 Indexobl. och -lån , , ,00 Private Equity-lån , , , , ,32 Onoterade aktier , , , , , ,54 Noterade aktier och andelar har värderats till marknadsvärde den Förändringen i marknadsvärde har förts mot värderegleringsfonden för värdepapper. Stiftelsen är delägare i Livränteanstalten Hereditas. Innehavet upptas inte i bland tillgångarna. Livräntan från Hereditas har intäktförts bland övriga placeringsintäkter. Stiftelsen har avtalat om en lånelimit upp till i SEB Gyllenberg. Stiftelsens Wärtsilä aktier har pantsatts som säkerhet. Resterande förbindelser till placeringslån bundna till private equity placeringar uppgår till ,23 euro. 12 Värderegleringsfond Fastigheter , ,08 Värdepapper , , , ,86 13 Frivilliga reserveringar Allmänna fonden , ,00 Steinerfonden , ,00 Saneringsres.,fastigheter , ,00 Saneringsres.,lägenheter , ,00 Res. för museiverksamhet , , , ,32 Använda bokföringsböcker Stiftelsens bokföring har förts med programmet EmCe Taloushallinto som Hosting-version. Automatisk säkerhetskopiering av bokföringsmaterialet och programuppdateringar hör till serviceavtalet. Som datalistor finns en huvudbok och dagbok samt resultat- och balansräkning utskrivna på laserprinter. Resultat- och balansräkningen, bilageuppgifter och övriga bokslutsspecifikationer är renskrivna på Excel. 22

25 Bokslutets underskrifter Helsingfors den Per-Henrik Groop, ordförande Berndt Arell Magnus Bargum, skattmästare Bokslutets underskrifter Kaj Hedvall Kai Kartio Mikael Knip Henrik Enckell Henrik Meinander Thomas Stenius Susanne Homén Viveca Söderström-Anttila Tom Pettersson Jannica Fagerholm, verkställande direktör Över verkställd revision har i dag avgivits revisionsberättelse Helsingfors den 8 maj 2015 ERNST & YOUNG AB CGR-samfund Eva Bruun CGR 23

26 Årsberättelse 2014 Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse Revisionsberättelse Revisionsberättelse Till Signe och Ane Gyllenbergs stiftelses styrelse Vi har reviderat Signe och Ane Gyllen bergs stiftelses bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden Bokslutet omfattar balansräkning, resultaträkning och noter till bokslutet. Styrelsens ansvar Styrelsen ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att de ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättandet av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medels förvaltningen är ordnad på behörigt sätt samt för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt. Revisorns skyldigheter Vår skyldighet är att uttala oss om bokslutet och verksamhetsberättelsen samt om uppgifter som förutsätts i lagen om stiftelser på grundval av vår revision. Revisionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet och verksamhetsberättelsen 24 innehåller väsentliga felaktigheter och om huruvida styrelsens medlemmar har gjort sig skyldiga till en handling eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot stiftelsen, eller brutit mot lagen om stiftelser eller stiftelsens stadgar. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan för upprättandet av ett bokslut och en verksamhetsberättelse som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i ledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen. Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt uttalande. Uttalande om bokslutet och verksamhetsberättelsen Enligt vår mening ger bokslutet som uppvisar ,21 euro överskott och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om stiftelsens ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksa mhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättandet av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfliktfria. Andra uttalanden som grundar sig på lagen Stiftelsens medel har placerats på behörigt sätt. De arvoden som har utbetalats till medlemmarna i stiftelsens organ kan anses vara skäliga. Stiftelsens bokslut och verksamhetsberättelse ger riktiga och tillräckliga uppgifter om stiftelsens verksamhet. Helsingfors den 8 maj 2015 ERNST & YOUNG AB CGR-samfund Eva Bruun CGR