UDAS - Ett svensk-tyskt asteroidprojekt
|
|
- Hugo Forsberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UDAS - Ett svensk-tyskt asteroidprojekt Claes-Ingvar Lagerkvist 1, Gerhard Hahn 2, Björn Davidsson 1, Anders Erikson 2, Stefano Mottola 2, Ola Karlsson 1, Johan Lagerros 1, Tarmo Oja 1, and Johan Warell 1 1 Astronomiska Observatoriet, Uppsala Universitet, Box 515, S-75120, Uppsala 2 DLR, Institut für Weltraumsensorik und Planetenerkundung, Rutherfordstraße 2,D Berlin
2 2 Claes-Ingvar Lagerkvist UDAS är ett samarbetsprojekt mellan Astronomiska observatoriet i Uppsala och Institutionen för planetforskning vid DLR (Deutsches Zentrum für Luft- und Raumfahrt) i Berlin. Syftet med programmet är i första hand att genomföra uppföljningsobservationer av kända jordnära objekt för banförbättring. Dit hör också återupptäckter av objekt som observerats under tidigare apparitioner. Förutom asteroider som kommer nära jorden koncentrerar vi oss på objekt som har observerats under tidigare samarbeten mellan forskargrupperna i Uppsala och Berlin. 1 JORDNÄRA ASTEROIDER I augusti 1898 upptäckte G. Witt i Berlin en dittills helt okänd typ av himlakropp i vårt planetsystem. Som närmast solen (perihelium) är avståndet 1,13 AE, dvs strax utanför jordbanan och när den var som längst bort (aphelium) nådde den strax utanför Marsbanan. Den fick nummer 433 i den officiella asteroidkatalogen och namnet Eros. Eros var den först upptäckta i den grupp av asteroider som sedan kommit att kallas jordnära asteroider. Den är också en av de största. De allra flesta är små, knappt kilometerstora, stenbumlingar. I oktober 1911 var det dags igen. J. Palisa i Wien upptäckte då en asteroid som kom att få namnet 719 Albert. Denna är lite speciell så tillvida att det numera är den enda numrerade asteroid där man inte känner banan speciellt väl. Den betecknas därför som förlorad. K. Reinmuth upptäckte 1932 ett objekt med en vid den tiden helt unik bana. Den kommer så nära solen som 0,65 AE, dvs den passerar innanför jordbanan. Den fick så småningom numret och namnet 1862 Apollo. Samma år upptäcktes också 1221 Amor. Den 28 oktober 1937 hittades ett ovanligt långt asteroidspår på en plåt, också tagen av K. Reinmuth i Heidelberg. Den observerades bara under fyra nätter, men dess bana avslöjade att himlakroppen måste ha passerat mycket nära jorden, på 0,005 AE, dvs dubbla månavståndet. Asteroiden kallades Hermes, den enda namngivna asteroiden utan eget nummer. Den betraktas numera som förlorad liksom 719 Albert. Table 1. Antal kända jordnära asteroider. Grupp Definition Antal kända Aten a 1, 0 AE och Q 0, 983 AE 74 Apollo q 1, 017 AE och a 1, 0 AE 452 Amor 1, 017 AE q 1, 3 AE 439 I början upptäcktes dessa planetkorsande asteroider mer eller mindre av en slump, ofta av galaxastronomer. Länge hade geologer förkastat tanken
3 UDAS 3 på att det skulle finnas nedslagskratrar på jorden och de andra planeterna och deras månar. E. Shoemaker visade dock redan på 1960-talet att den välkända Barringerkratern i Arizona var resultatet av ett sådant nedslag för ungefär år sedan. Nedslagkroppen var i storlek som en ordinär långtradare. E. Helin och E. Shoemaker började därför så småningom en systematisk genommönstring efter sådana objekt genom att använda det lilla Schmidtteleskopet på Mount Palomar. Nu började ett mönster i banorna framträda och vi fick ganska snart den indelning av de planetkorsande objektens banor i aten-, amor- och apolloasteroider som vi fortfarande använder och där en representativ asteroid i respektive grupp har fått ge sitt namn åt gruppen. I tabell 1 ges antalet kända objekt i respektive grupp och definitionen av dem. Perihelavståndet är q och Q står för aphelavståndet. I skrivande stund finns som synes nästan 1000 kända objekt i dessa tre grupper, dessutom finns många fler asteroider som korsar Marsbanan. Dessa kan genom störningar från Jupiter eller genom närpassager med Mars fås att ändra sina banor till att bli amor- eller apolloasteroider. Fig. 1. Amorasteroiden 1580 Betulia fotograferad med Uppsalaobservatoriets Schmidtteleskop vid Mt Stromlo Observatory under närpassagen Under den 90 minuter långa exponeringen hann Betulia röra sig nästan 20 bågminuter. En himlakropp med en diameter av en kilometer har en visuell magnitud av ca 13 när den är nära jorden (0,1 AE, vilket inträffar under en mycket kort tidsrymd) men när den är i aphelium är den 10 magnituder ljussvagare. På det avståndet kan man inte direkt särskilja den från alla miljontals vanliga asteroider. Här ute tillbringar de den största delen av sin tid och det är under en mycket kort tid av omloppet runt solen som de kan upptäckas. De asteroider som kan komma nära jorden brukar med ett sammanfattande namn kallas för Near Earth Asteroids (NEAs). Många av dessa korsar inte jordens bana just nu, men kan komma att göra så genom de störningar som påverkar deras banor över långa tidsperioder. Man har dessutom definierat en undergrupp, med för närvarande (i mars 2000) 239 medlemmar, som kallas Potentially Hazardous Asteroids (PHAs) där det minsta nuvarande avståndet mellan jordens bana och banan av en PHA är mindre än 0,05 AE. Ett problem vid banberäkningar för dessa kroppar är att om de passerar tillräckligt nära en planet så kan man inte efter passagen göra förutsägelser med någon större precision. Bara under 1990-talet har vi haft 18 passager av olika små himlakroppar närmare jorden än km. Den närmaste passerade på ett avstånd av bara km. Som en jämförelse kan nämnas, att avståndet till månen är km. Totala antalet NEAs (se Tabell 1 för kända antal) är dock svårt att uppskatta med stor noggrannhet. Troligen känner vi fortfarande mindre än 10% av det totala antalet av alla kilometerstora NEAs. Nya uppskattningar
4 4 Claes-Ingvar Lagerkvist Fig. 2. Totala antalet kända NEAs under respektive år. Även om den första upptäcktes redan 1898 var totala antalet länge litet och i stort sett konstant långt in på 1970-talet. Den övre kurvan visar NEAs av alla storlekar och den undre visar NEAs större än 1 km. Fig. 3. Figuren visar den relativa nedslagsfrekvensen som funktion av energin vid nedslaget. Energin uttrycks i kiloton, megaton osv där ett kiloton motsvarar sprängkraften hos 1000 ton trotyl. Som jämförelse kan nämnas att Hiroshima bomben hade en sprängkraft på omkring 15 kt. Att energierna är så pass höga beror på de stora hastigheterna, upp mot 40 km/s vid nedslaget är inte ovanligt. Vi kan ur diagrammet utläsa att ett Tunguskaliknande nedslag inträffar vart 300:e år medan en kilometerstor kropp träffar jorden i genomsnitt vart :e år. Man brukar räkna med att en sådan kropp är stor nog för att i stort sett utplåna mänskligheten. Den himlakropp som slog ner för ca 65 miljoner år sedan och orsakade att dinosaurierna försvann var ädå större, km. gör emellertid gällande att det bara finns omkring 750 ± 200 kilometerstora NEAs, och då skulle vi redan ha hittat nära 40% av dem. Atenasteroiderna (med ett medelavstånd till solen a 1 AE och därför omloppstider mindre än ett år) utgör ett speciellt bekymmer. De befinner sig nästan hela tiden innanför jordbanan och är därför svåra att observera på grund av sin närhet till solen. Dessutom visar bansimuleringar att det kan finnas en population vars banor ligger helt innanför jordbanan, (sk Inner Earth Objects, IEO, av vilka somliga utvecklas till jordbanekorsare). Hittills har inga sådana upptäckts, främst pga svårigheten att observera nära solen. Osäkerheten i totalantalet NEAs med diametrar mindre än en kilometer är således mycket stor, och det kommer att ta många år innan vi har en bra uppfattning om storleksfördelningen av NEAs. Ett oberoende mått på nerslagsfrekvensen kan fås ur kraterräkningar på månen som sedan kan räknas om till projektilstorlekar med hjälp av lämpliga skalningsmodeller. Detta ger för den nuvarande populationen kilometerstora NEAs som resultat. Antalet NEAs med diametrar större än 100 m uppskattas till Man kan uppskatta att under en miljon år har jorden träffas tre gånger av kilometerstora bumlingar. Effekten av sådana nedslag blir naturligtvis katastrofal för så gott som allt djurliv på jorden. Stoftet som kastas upp i atmosfären gör att det blir totalt mörkt, och kallt, under flera år. Det ger å andra sidan en unik möjlighet för nya arter att blomma upp och gamla att utvecklas vidare. Som synes i Fig. 3 så inträffar en sådan händelse som den i Tunguska 1908 ungefär vart 300:e år. Här exploderade en liten himlakropp ( 30-50m m) troligen ganska högt upp i atmosfären. Den totala energin som frigjordes vid explosionen var dock hela megaton, och ödelade tusentals kvadratkilometer, lyckligtvis i ett nästan obebott område i den sibiriska tajgan.
5 UDAS 5 Dessa uppskattningar innefattar dock bara asteroider. Att uppskatta kometernas bidrag är mycket svårare då de långperiodiska kometerna dyker upp utan förvarning. De torde dock vara ansvariga för vattnet i världshaven, så deras bidrag har varit betydande för livets uppkomst och utveckling på jorden. Effekten av ett nerslag av en m stor projektil är till stora delar regionalt begränsad, även om det kan ge stora på verkningar av världsekonomin. Med stor sannolikhet sker en träff i havet med enorma flodvågor, sk tsunami, längs kusterna. Mot ännu mindre projektiler (< 100 m) så skyddar jordatmosfären delvis mot nedslagskonsekvenserna men flera gånger under året observeras mycket ljusstarka stjärnfall, s. k. bolider. Fig. 4. I februari detta år gick den amerikanska sonden NEAR in i en omloppsbana runt amorasteroiden Eros. Eros är en av de allra största jordnära asteroiderna vilket återspeglar sig i denna figur där den mera typiska kilometerstora jordnära asteroiden Castalia har lagts in som en jämförelse. Vi avslutar med några tänkvärda statistiska jämförelser. Risken att dö av ett asteroidnedslag (jämför Fig. 2 och Fig. 3) är lika stor som risken att omkomma i en flygolycka (om man flyger förstås). Chansen att vinna högsta vinsten på penninglotteriet (om man köper en lott) är ungefär lika stor som risken att man ska dö av nedslaget från en kilometerstor himlakropp. Risken för ett nedslag är dock förstås lika stor antingen man flyger eller köper penninglotter. Det är därför viktigt att utöka vår kunskap om dessa NEAs, både när det gäller det totala antalet för att kunna uppskatta kollisionsfrekvensen och deras fysikaliska natur som är avgörande både för den energi som utvecklas vid nedlaget och eventuella möjligheter att kunna avlänka deras banor. Därför finns i dag flera olika forskargrupper som uteslutande ägnar sig åt att leta efter sådana objekt. I dag bedrivs dessa sökprojekt med moderna CCDdetektorer och sofistikerade dataprogram som ur de enorma datamängderna letar rätt på alla rörliga objekt. Det finns sökprojekt med fantasieggande namn såsom Spacewatch, LIN- EAR, LONEOS, NEAT. För en förklaring av namnen, och mera information, hänvisas till referenslistan sist i artikeln där mera information kan inhämtas om dessa. Resten av den här artikeln ska ägnas åt vårt eget sökprojekt UDAS Uppsala DLR Asteroid Survey som är ett samarbetsprojekt mellan Uppsalaobservatoriet och Institutionen för planetforskning vid DLR i Berlin. 2 KVISTABERGS OBSERVATORIUM Kvistabergs observatorium kom till genom en donation av Nils Tamm ( ), en framstående amatörastronom och konstnär. I mitten på 1940-talet beslöt han sig för att donera sin egendom Kvistaberg, belägen ca 50 km
6 6 Claes-Ingvar Lagerkvist söder om Uppsala vid Mälarens norra strand, jämte en större summa pengar till Uppsala universitet - detta för att astronomerna i Uppsala skulle kunna utföra sina observationer från en plats fjärran från Uppsalas ljus och rök. Astronomerna i Uppsala, under ledning av professorerna Gunnar Malmquist och Åke Wallenquist började planera för observationsstationen, och ganska snart beslöt man sig för att man som huvudinstrument ville ha ett Schmidtteleskop. Detta ger en god avbildning över ett stort fält, samtidigt som det är ett spegelteleskop praktiskt taget utan färgfel, och är särskilt lämpat för stellarstatistiska studier, som då var en av de vetenskapliga huvudinriktningarna för Uppsalaastronomerna. Med ett Schmidtteleskop skulle man på kort tid kunna samla fotometriskt och astrometriskt material för många stjärnor, vilket ju är särskilt viktigt i vårt klimat, där det klara vädret inte är alltför vanligt. Fig. 5. Nils Tamm, vars donation gjorde byggandet av Kvistabergs observatorium möjligt, var även en flitig observatör av variabla stjärnor, novor och planeter. För att hedra Nils Tamm fick nyligen asteroiden 7833 namnet Nilstamm. Schmidtteleskopet man beslöt sig för att bygga var ett stort teleskop, helt i världsklass. Bygget skedde i egen regi under ledning av prof. Wallenquist, vilket gjorde det möjligt att bygga ett större teleskop än vad som hade varit möjligt, om man beställt det kommersiellt. Nackdelen var, att konstruktionen och byggandet tog längre tid, och det dröjde ganska länge, innan instrumentet kunde tas i bruk. Det invigdes högtidligen i juni 1964 och har sedan dess varit i flitigt bruk. Teleskopets spegel har en diameter på 135 cm, korrektionsglaset är 100 cm och fokallängden 300 cm, bildskalan blir då 69 /mm. Kassetten är gjord för plåtar av dimensionen 24x24 cm vilket betyder, att man avbildar ett fält på cirka 4x4 grader på en plåt det låter litet men 64 fullmånar skulle kunna få rum inom hela bildfältet. Till en början användes teleskopet uteslutande fotografiskt, vilket ju är det normala för Schmidtteleskop. Under de nästan 40 år som teleskopet har varit i bruk har över 3000 fotografiska plåtar tagits med det. Det finns dock även en hyperbolisk sekundärspegel, vilket möjliggör fotoelektriska observationer med en fotometer i Cassegrainfokus. För ungefär två år sedan utrustades teleskopet med en CCD-kamera i primärfokus vilket resten av den här artikeln ska handla om. Fig. 6. Stora Schmidtteleskopet på Kvistaberg är med sin 135 cm spegel ett av världens största av denna teleskoptyp.
7 UDAS 7 3 CCD-KAMERAN En CCD-kamera (Charge-Coupled Device) är ett elektroniskt avbildningssystem som ofta används inom astronomin. En CCD består av ett halvledarmaterial där elektroner frigörs när de belyses. Ytan på en CCD består av ett stort antal bildelement, pixlar, som kan läsas ut var och en för sig. CCD-tekniken är inte bara effektiv för att avbilda ljussvaga objekt, antalet frigjorda elektroner är dessutom proportionellt mot antalet inkommande fotoner. Detta gör att ett objekts uppmätta ljusstyrka är direkt proportionell mot den riktiga ljusstyrkan vilket inte är fallet för en fotografisk avbildning. CCD-kameran Antal pixlar Pixelstorlek 15 µm=1 Utläsningshastighet 400 kbit/s Intensitetsskala steg Den CCD-kamera som används på Kvistaberg är till största delen byggd vid DLR i Berlin. Det yttre metallhöljet är dock tillverkat vid Kvistabergs verkstad. Själva CCD-chipet består av pixlar. Monterad i Schmidtteleskopets primärfokus fås ett fält på drygt 30x30 bågminuter, dvs fullmånen får precis rum. Kameran är konstruerad för att kunna användas i två lägen. Det första är en vanlig bildtagningsfunktion där chipet läses av efter exponeringen. Det andra läget tillåter konstant utläsning och kallas scanningsläge. Vid scanfotografering slås teleskopets drivning av och stjärnorna driver med jämn hastighet över kamerans synfält. En stjärna nära himmelsekvatorn som dyker upp vid chipets östra kant tar då två minuter på sig att passera över fältet och försvinna i väster. För att erhålla skarpa bilder av det förbipasserande stjärnfältet läses kamerans chip kontinuerligt ut kolumnvis i rätt hastighet under exponeringen, så att den aktuella stjärnans ljus hela tiden registreras av samma pixelrad. Därvid erhålles en effektiv exponeringstid av två minuter för ett långt himmelssvep, förutom de två första och sista minuterna av exponeringen då exponeringstiden byggs upp och under vilka stjärnorna inte passerar över hela chipet. Normalt varar scanningarna i 10 minuter vilket betyder att ett 2,5 grader långt fält med bredden en halv grad exponeras. Kameran kyls för att reducera bildstörningar och till en början kyldes den med en alkoholblandning i ett cirkulerande system som passerade genom ett bad kylt med torris. Nu är detta system utbytt mot flera Peltierelement som alstrar kylan genom elektricitet (den omvända processen till termoelement). Dessutom finns en svag uppvärmning runt kamerafönstret, som täcker det vakuuminneslutna CCD-chipet, för att förhindra isbildning. Kamerafunktionerna styrs via dator med ett program gjort av Stefano Mottola vid DLR i Berlin.
8 8 Claes-Ingvar Lagerkvist Fig. 7. Kameran kan naturligtvis användas även för annat än asteroidfotografering vilket denna 60 sekunder långa exponering av Virvelgalaxen M51 visar. 4 OBSERVATIONER PÅ KVISTABERG Som alla vet är vädret i Sverige inte det allra bästa. Det gäller alltså att ta vara på de få tillfällen som bjuds för att kunna upprätthålla ett någorlunda kontinuerligt observationsprogram. De satellitbilds- och väderprognostjänster som är tillgängliga via internet är fundamentala för planeringen av observationerna. En normalmånad bjuder på omkring fem användbara nätter under de tre månfria veckorna centrerade på nymåne, vilket betyder ungefär en natts tjänst per observatör. Vid ankomst till Kvistaberg vidtager startförfarandet. Drivning, CCDkamera, kamerafläktar och dator slås på. Därefter öppnas spalten i kupolen liksom skyddsluckorna för teleskopets stora spegel och korrektorlins. Efter knappt en halvtimme har kameran kylts till åtminstone 35 C och observationerna kan börja. När det gäller att upptäcka nya objekt vill man effektivt svepa av en stor del av himlen på kort tid, och då utnyttjas möjligheten att ta scanbilder. Här låter man teleskopet stå still och varje stjärna passerar längs en bestämd pixelrad. Resultatet blir en bild där utsträckningen i rektascension beror på hur länge man låter utläsningen fortgå. Varje bild som tas, antingen det rör sig om en stillbild eller scan, upprepas tre gånger. Eftersom asteroiderna rör sig något mellan exponeringarna kan de upptäckas genom sin rörelse mot stjärnbakgrunden. En typisk huvudbältsasteroid i opposition förflyttar sig en halv bågsekund per minut, vilket kräver ett tidsintervall av ungefär fem minuter mellan bilderna för att objektet tveklöst skall kunna upptäckas. 4.1 Att upptäcka asteroider När nattens observationer är gjorda sparas de på en jazdisk (en minnesskiva som rymmer upp till 2 Gbyte data) som tas med till observatoriet i Uppsala för att genomgå en reduktion. Bildanalysen sker med mjukvara som utvecklats vid DLR i Berlin och har använts framgångsrikt i ODAS-projektet under flera år. (ODAS var ett tysk-franskt asteroidsökprogram som under tiden letade efter NEAs, det var vid den tiden det första och enda europeiska NEA-programmet, men fick ställas in pga brist på fortsatt finansiering.) I praktiken sker bildanalysen i Berlin, dit bilderna förs över via internet. Därifrån skickas också de verifierade asteroidpositionerna till Minor Planet Center i Cambridge, USA. I Berlin finns också UDAS websida som beskriver projektet, ger den aktuella observationsstatistiken, liksom information för intresserade observatörer som vill göra uppföljningsobservationer av nyupptäckta UDAS-asteroider.
9 UDAS 9 Fig. 8. Tre bilder av samma stjärnfält där vi överst kan se hur kometen C/1999 S4 rör sig mellan exponeringarna. Denna komet, som upptäcktes av LINEAR, kommer i sommar troligen att bli synlig med blotta ögat. Under visas tre bilder av asteroiden som upptäcktes av E. Bowell. Analysen görs med en serie program som leder fram till att asteroidernas koordinater och ljusstyrkor skrivs ut på ett standardiserat format som kan rapporteras till Minor Planet Center. I steg ett beräknas koordinater och intensiteter för samtliga objekt på bilden vars ljusstyrkor är tillräckligt höga för att kunna skiljas från himlens bakgrundsbrus. På så sätt erhålles en digital databas över objekten i stjärnfältet, vilket lätt kan jämföras dels med informationen i stjärnkatalogen, dels med informationen i de två andra bilderna tagna av samma fält. Det andra steget i reduktionsprocessen är att identifiera de ljusaste stjärnorna med informationen från en stjärnkatalog. Hubble Guide Star Catalog, som innehåller 15 miljoner stjärnor ljusare än sextonde magnituden, räcker till i de flesta fall eftersom det även i ett stjärnfattigt stillbildsfält finns minst ett par dussin stjärnor. I det tredje steget jämförs de tre bilderna i samma serie med varandra för att upptäcka olikheter mellan dem. I detta steg identifieras alla objekt som rör sig med rimliga hastigheter, och som är konsistenta med tidsintervallet mellan bilderna. Runt varje rörligt objekt klipps i varje bild ett litet fält ut och sparas Fig. 8. Dessa kan sedan visas som en film i snabb sekvens efter varandra för att verifiera om det verkligen rör sig om en potentiell asteroid/komet eller inte. 4.2 Är asteroiden tidigare okänd? Under de klaraste månfria nätterna upptäcks objekt ljusare än magnitud tjugo, men denna gräns försämras snabbt med ett par magnituder vid starkt månsken, dis, cirrusmoln eller nysnö. I vissa scanfält tagna nära ekliptikan registeras upp till ett tjugotal asteroider, av vilka knappt hälften brukar vara tidigare okända. Det betyder att de antingen är helt okända eller kan ha observerats vid något enstaka tillfälle tidigare, men inte har någon bana bestämd beroende på för få observationer. Positionerna för de asteroider som registreras jämförs med den aktuella asteroiddatabasen vid Minor Planet Center. Via internet kan man även direkt kontrollera om en intressant asteroid är känd eller inte. De objekt som upptäcks under observationerna följs upp så snart som möjligt, för att observationerna skall kunna utnyttjas för att bestämma en preliminär bana. Snabba uppföljande observationer garanterar i princip att objektet inte tappas bort innan en tillräckligt bra bana har kunnat beräknas, så att det kan återfinnas vid nästa opposition. Eftersom vädret ofta är dåligt för astronomiska observationer i Sverige har många okända objekt inte kunnat återfinnas då nästa klara månfria natt infunnit sig. Förhoppningsvis har dessa asteroider då observerats av något
10 10 Claes-Ingvar Lagerkvist annat sökprogram, varvid de olika observationerna kan länkas och objektens identitet blir säkerställda. När detta gjorts kan asteroiderna lätt återfinnas. Det är inte enbart egna asteroider som observeras inom UDAS-programmet. Även nyligen gjorda upptäckter av jordbanekorsande asteroider följs upp för att säkerställa deras banor, liksom återupptäckter av förlorade asteroider eller kometer på väg mot perihelium som inte observerats under den aktuella apparitionen. Vetenskapligt intressanta observationsobjekt saknas aldrig! Ett bra exempel på hur nyupptäckta asteroider kan länkas ihop med enstaka observationer från tidigare apparitioner, och t.o.m. ledde fram till att asteroiden kunde numreras efter bara några månader, är 1999 WF 8. Den upptäcktes av UDAS den 28 november 1999, följdes upp natten därpå och fick då sin provisoriska beteckning. Positionerna länkades ihop med andra observatoriers, och en preliminär bana publicerades. Med utgångspunkt från denna bana lyckades Andreas Doppler, amatörastronom från Berlin, identifiera enstaka observationer från 1977, 1997 och Med den förbättrade banan hittade han dessutom ett spår på en digitaliserad plåt från Palomar Sky Survey (POSS). På så vis länkades 65 positioner från fem oppositioner ihop. Asteroidens bana blev så välbestämd att Minor Planet Center tilldelade den numret i den officiella asteroidkatalogen. Teamet från UDAS deltar i ytterligare ett intressant och mycket framgångsrikt projekt. I samarbete med DANEOPS (DLR-Archenhold NEO Precovery Survey) programmet får vi efemerider av nyligen upptäckta jordnära asteroider vars banor kan förbättras genom att leta i gamla plåtarkiv efter observationer. Detta sker genom att man integrerar banan tillbaka i tiden, med hänsyn till störningarna från alla planeter, och sedan kontrollerar om asteroiden i fråga har blivit observerad tidigare. Flera tusen plåtar, främst från POSS och UK Schmidt teleskopet i Siding Spring i Australien, finns tillgängliga i digitaliserad form. På så vis har mer än 30 banor av NEO och Marskorsare förbättrats avsevärt genom DANEOPS eftersom banbågen har kunnat förlängas med många år. Sammanfattningsvis har UDAS programmet hittills under 47 observationsnätter (november 1999 till och med mars 2000) lyckats samla in nästan 3000 helautomatiskt bestämda astrometriska positioner av över 700 asteroider och kometer, varvid 19 nya asteroider (observerade mer än en natt) har hittats. 5 REFERENSER Planetgruppen, Uppsala: eng.html Planetgruppen, Berlin: Europeiska forskningsnoden för asteroider: Minor Planet Center: UDAS: LINEAR:
11 UDAS 11 Spacewatch: Catalina Sky Survey: LONEOS: disc.html NEAT: spravdo/neat.html ODAS:
1999SO 5 - en jordnära asteroid
1999SO 5 - en jordnära asteroid Claes-Ingvar Lagerkvist 1 Astronomiska Observatoriet, Uppsala Universitet, Box 515, S-75120, Uppsala 2 Claes-Ingvar Lagerkvist 1 Inledning Omkring år 1800 hade tyska astronomer
Läs mer2060 Chiron - en ovanlig centaur
2060 Chiron - en ovanlig centaur Claes-Ingvar Lagerkvist 1 Astronomiska Observatoriet, Uppsala Universitet, Box 515, S-75120, Uppsala 2 Claes-Ingvar Lagerkvist 1 Inledning Under 1970-talet sökte Charles
Läs merKonsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter
ASTA02 - Lennart Lindegren - 19 okt 2011 Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter De allra flesta hittills funna exoplaneter har upptäckts med indirekta metoder. Vad
Läs merPlanetrörelser. Lektion 4
Planetrörelser Lektion 4 Äldre tiders astronomer utvecklade geocentriska (jorden i centrum) modeller för att förklara planeternas rörelser retrograd rörelse direkt rörelse Liksom solen och månen så rör
Läs merInnehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3
1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst
Läs meratt båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet
Tema: Exoplaneter (Del III, banhastighet och massa) Det vi hittills tittat på är hur man beräknar radien och avståndet till stjärnan för en exoplanet. Omloppstiden kunde vi exempelvis få fram genom att
Läs merClaes-Ingvar, kometjägaren
höstens profil Claes-Ingvar, kometjägaren Egentligen är det inte riktigt rättvist att kalla Claes-Ingvar Lagerkvist vid Uppsala astronomiska observatorium för kometjägare. Det är istället för upptäckten
Läs merHur trodde man att universum såg ut förr i tiden?
Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, 2014-09-01 Bengt Edvardsson Innehåll: Korta frågor och svar Anteckningarna är en hjälp vid läsningen av boken men definierar inte kursen. Första föreläsningen
Läs merAstronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet
Astronomin och sökandet efter liv där ute Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet Sofia Feltzings vanliga forskning 250 miljoner år Drakes ekvation!"#"$" "%"!"#$%& "&"'()*" "%""+," "%"+$&%""+-%$&."+,"
Läs merInnehåll. Innehåll. Verktyg. Astronomiska Verktyg. Matematiska Verktyg
Innehåll Verktyg Magnituder... sidan 2 Apparent magnitud... sidan 2 Absolut magnitud... sidan 3 Olika färger, olika magnituder... sidan 3 Från B-V färgindex till temperatur... sidan 4 Avståndsekvationen...
Läs merObservation av nära och avlägsna planeter: Astrometriska och fotometriska observationer. Max Nordin, Albin Walldén
Observation av nära och avlägsna planeter: Astrometriska och fotometriska observationer Max Nordin, Albin Walldén Projektrapport Finnvedens Gymnasium Värnamo 16 Mars 2012 2 Sammanfattning/Abstract In this
Läs merObservationer i Perseus stjärnbild
Observationer i Perseus stjärnbild Kvällen såg lovande ut och jag bestämde mig för att förbereda mig att ta ut teleskopet. Planen var att observera objekt i Perseus stjärnbild. Det av två anledningar,
Läs merOrdförklaringar till Trollkarlen från rymden
Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Asterism En asterism är ett stjärnmönster bestående av stjärnor som lånats från en stjärnbild. Den mest berömda av dessa är Karlavagnen, som består av stjärnor
Läs merTentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00
Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för
Läs merPlaneter Stjärnor Galaxer Uppgifter
Planeter Stjärnor Galaxer Uppgifter 2 Vårt sätt att indela tiden 2.1 Använd Den Svenska Almanackan för två på varandra följande år och räkna antalet dygn från vårdagjämning till höstdagjämning och från
Läs merObjektiv. Skillnad i egenskaper mellan objektiv med olika brännvidder (småbild)
Håll kameran rätt! För att minimera risken för skakningsoskärpa bör man alltid hålla kameran så stadigt som möjligt. Oftast håller man kameran som i mitten och till höger, med höger hand i kamerans grepp
Läs merDramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild)
AKTUELL FORSKNING Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild) Där stjärnor föds, djupt inne i mörka stoftmoln, händer det märkliga och vackra saker. Med hjälp av ett teleskop och
Läs merÖversiktskurs i astronomi Hösten 2009
Översiktskurs i astronomi Hösten 2009 Upplägg Formell information Vår r plats i Universum Grundläggande astronomiska begrepp Formell information I Lärare (idag): Erik Zackrisson Lärare påp resten av kursen:
Läs merstjärnor Att mäta en miljard David Hobbs, Lennart Lindegren, Ulrike Heiter och Andreas Korn
aktuell forskning Att mäta en miljard stjärnor B i ld: ESA Astrometri som forskningsfält fick nytt liv den 8 augusti 1989 då en ny europeisk satellit sändes upp, med det passande namnet hipparcos. Projektet
Läs merHemsida. Upplägg. Jordbanans lutning. Himlens fä. Solnedgång. Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä. grundläggande astronomi.
Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä Grundläggande astronomi Hemsida www.astro.su.se/~ ez/kurs/oversiktskurs09.htm /kurs/oversiktskurs09.htm www.astro.su.se/~ez Upplä Upplägg Mer grundlä grundläggande
Läs merUniversums tidskalor - från stjärnor till galaxer
Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer Fysik och Kemidagarna 2017 Prof. Peter Johansson Institutionen för Fysik, Helsingfors Universitet Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten/ Peter Johansson/
Läs merMånen i infrar ött! av Magnus Gålfalk populär astronomi september 2005 9
Månen i 8 populär astronomi september 2005 infrarött! Under en vistelse på La Palma lyckades en svensk forskargrupp ta förbluffande skarpa bilder av månen i infrarött ljus. En del av dem presenteras på
Läs merUniversum. Stjärnbilder och Världsbilder
Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg
Läs merAstronomiövningar som kräver observationer
Astronomiövningar som kräver observationer Här följer några övningar som jag vill att Du skall göra. Vi börjar med lite uppvärmning! 1 Fyra fel på fyra bilder: Här är de första fyra bilderna. Ta en kritisk
Läs merÖversiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet
Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Densitet (1000 kg/m 3 ) Varför har Uranus och Neptunus högre densitet än Saturnus? Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius
Läs merAstronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.
Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i
Läs merBengt Edlén, atomspektroskopist
83 Solkoronans gåta Om mannen som lyckades lösa den och samtidigt bevisa att strax utanför solens yta är temperaturen 2 miljoner grader och inte 6 000 som man tidigare trott. Bengt Edlén, atomspektroskopist
Läs merPå en dataskärm går det inte att rita
gunilla borgefors Räta linjer på dataskärmen En illustration av rekursivitet På en dataskärm är alla linjer prickade eftersom bilden byggs upp av små lysande punkter. Artikeln beskriver problematiken med
Läs merÖversiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III
Översiktskurs i astronomi Våren 2009 Upplägg Formell information Vår r plats i Universum Grundläggande astronomiska begrepp Formell information I Lärare: Erik Zackrisson ez@astro.su.se 08-5537 8556 Kurshemsida:
Läs merSolsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11.
Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius Venus Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Planeternas Asteroider och kometer Meteorer
Läs merTrappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten
Trappist--systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten Trappist- är en sval dvärgstjärna, en brun dvärg, som man nyligen upptäckte flera planeter kring. För tillfället känner man till sju planeter i omloppsbana
Läs merLektion på Gröna Lund, Grupp 1
Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Jetline Tåget är 9,2m långt. Hur lång tid tar det för tåget att passera en stolpe? Hur fort går tåget? Var under turen tror du att känner man sig tyngst? Lättast? Om du har
Läs merAnvänd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.
Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...9 Gör en miniatyr i verklig skala...9 Ta reda
Läs merSolen och andra stjärnor 19 juli 2006. Stefan Larsson. Dagens text: Kap 3 Från Aristoteles till stjärnspektra
Solen och andra stjärnor 19 juli 2006 Stefan Larsson Dagens text: Kap 3 Från Aristoteles till stjärnspektra Aristotle s Perfect Spheres Epicykler Att beskriva planeternas banor med enkla cirklar fungerar
Läs merUppgifter. Uppgifter. Uppgift 2. Uppgift 1
Uppgift 1 Uppgift 2 Det första målet är att beräkna vinkeldiametern på ringen, det vill säga ringens apparenta diameter sedd från jorden i bågsekunder. Detta är vinkel a. De relativa positionerna för stjärnorna
Läs merIllustration Saga Fortier och Norah Bates
Illustration Saga Fortier och Norah Bates The big bang The big bang I rymden fanns en liten liten prick inte större en en ärta. Men plötsligt hände det något, den lilla pricken exploderade. Och bakom all
Läs merD är teleskopets objektivs diameter (="öppningen") och λ är våglängden. Ju större teleskop, desto mindre detaljer kan urskiljas.
2 Astronomiska observationer Astronomin är beroende av observationer av avlägsna objekt. Observationer görs på all våglängder av elektromagnetisk strålning. Med ett teleskop vill man samla strålning, stort
Läs merAstronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum
Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och
Läs merAlingsås Astronomiklubb. Hösten 2009
Alingsås Astronomiklubb Hösten 2009 Medlemsblad för Alingsås Astronomiklubb (AAK) Ordf. Robert Wahlström Oscarsg 15 441 33 Alingsås Tel: 0322-17 877 Mob: 0734-232 632 E-Mail: robert@alderaan.nu Sekr. Terje
Läs merUTMANING 4 Stjärnklart
UTMANING 4 Stjärnklart 4 UTMANING REACHING FOR THE STARS ASE 2015 Lärarhandledning Astronomi är kunskapen om olika himlakroppar och kallas ofta för den äldsta av naturvetenskaperna. I alla tider har människan
Läs merLEKTION PÅ GRÖNA LUND, GRUPP 1
LEKTION PÅ GRÖNA LUND, GRUPP 1 JETLINE Tåget är 9,2 m långt. Hur lång tid tar det för tåget att passera en stolpe? Hur fort går tåget? Var under turen tror du att känner man sig tyngst? Lättast? Två gånger
Läs merINNEHÅLL. illustrationer 316
INNEHÅLL 1. i ett kosmiskt perspektiv 11 2. stjärnresor 25 3. från myter till mätningar 45 4. rymdskeppet jorden 67 5. äpplen och planeter 87 6. månen en lyckträff 101 7. våra steniga grannar 123 8. ringprydda
Läs merVår galax Vintergatan sedd från sidan. Vår galax Vintergatan sedd uppifrån
Livet. Detta ord berör hela jorden oavsett religion. I första hand hänvisar jag läsaren till följande länkar: Svarta hålets hemlighet, Vad händer i ett svart hål?, Resan genom det svarta hålet, Livet och
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 2, 2014-09-03 Bengt Edvardsson
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 2, 2014-09-03 Bengt Edvardsson Innehåll: Hur uppkommer Månens faser? Månen går i bana runt Jorden (hastighet 3600 km/h) (sid. 97) och Solen belyser halva Månen,
Läs merFöreläsning 11 (kap i Optics)
45 Föreläsning 11 (kap 5.7-5.8 i Optics) Hittills har vi behandlat avbildningen i sig, dvs. var bilden av ett objekt hamnar och vilken förstoring det blir. Det finns också andra krav man kan ställa på
Läs merSol och månförmörkelser
Sol och månförmörkelser 2010 2015 Sol och månförmörkelser 2010 2015 Här följer en sammanställning över de sol och månförmörkelser som kommer att synas från Borlänge åren 2010 2015. Notera att alla tider
Läs merSolen och andra stjärnor 24 juli Stefan Larsson. Mer kap 3 Stjärnors egenskaper
Solen och andra stjärnor 24 juli 2006 Stefan Larsson Mer kap 3 Stjärnors egenskaper Spectralklasser Vilka spektrallinjer som finns i en stjärnas spektrum och hur starka de är beror i första hand på temperaturen
Läs merModern Astronomi. Lektion 2.
Modern Astronomi Lektion 2 www.astro.su.se/utbildning/kurser/modern_astronomi Stjärnors (och andra himlakroppars) positioner har haft en stor betydelse i de flesta civilisationer Sträcker sig långt bak
Läs merWeb-cam (fortsättning) och solfilter för Venus-passagen
Bo Sandström 040606 Web-cam (fortsättning) och solfilter för Venus-passagen Jag har nu tillverkat en adapter så jag kan sätta web-cameran på teleskopet i stället för ett okular. Den är svarvad i mässing,
Läs merViktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari.
GISLAVEDS ASTRONOMISKA SÄLLSKAP ORION NYHETSBREV Observationer, nyheter från rymden, tips och idéer Nummer 7, december 2015 Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet
Läs merUniversums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson
1 Hubbles lag Föreläsning 13/5 Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson Den amerikanske astronomen Vesto M. Slipher upptäckte redan på 1910-talet att ljuset från praktiskt taget alla
Läs merDen ultrakorta förenklade lilla ockultationsguiden.
Den ultrakorta förenklade lilla ockultationsguiden. Björn Månsdahl, SAAF/Ockultationssektionen Januari 2013 Vilken utrustning behövs för en visuell observation av (87) Sylvia? Ett minimum är: -Teleskop.
Läs merAnvänd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.
Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...8 Gör en miniatyr i verklig skala...8 Ta reda
Läs merNödrop från Expedition C3: skicka fler tekniker!
Nödrop från Expedition C3: skicka fler tekniker! Detta har hänt: Expeditionen lättade i maj 2008 efter noggranna förberedelser. Motstånd och faror lurade överallt, men vi litade på vårt trumfkort helautomatisk
Läs merGRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)
GRUPP 1 JETLINE a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) b) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar det någon roll var i tåget
Läs merÖversiktskurs i astronomi Lektion 3: Ljus och teleskop
Översiktskurs i astronomi Lektion 3: Ljus och teleskop Upplägg Ljus och spektra Elektromagnetisk strålning Våglängd vid frekvens Teleskop och detektorer Seeing Reflektor- och refraktorteleskop CCD-chip
Läs merGrundläggande om kameran
Gatufotogruppen Sida 1 (5) Grundläggande om kameran De mest grundläggande principerna. Vilka typer av hänsyn som just gatufotografi kräver map kamerainställningar Christer Strömholm: Ögonblick kommer som
Läs merIntelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner
Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter
Läs merRÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.
RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker
Läs merInstuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken
Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken Föreläsning 1 Inga frågor Föreläsning 2 Vad som finns på stjärnhimlen Vad kallas den stjärna som är närmast jorden (bortsett
Läs merSolens energi alstras genom fusionsreaktioner
Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen
Läs merTentamen i Fysik för K1, 000818
Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE
Läs mer2. Spetsen på en symaskinsnål rör sig i en enkel harmonisk rörelse med frekvensen f = 5,0 Hz. Läget i y-led beskrivs alltså av uttrycket
TENTAMEN I FYSIK FÖR n1, 14 JANUARI 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merMätning av fokallängd hos okänd lins
Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och
Läs merBli klok på himlen och stjärnorna
Läsnyckel Bli klok på himlen och stjärnorna Text: Michéle Mira Pons Bilder: Robert Barborini Översättning: Johanna Brock Bli klok på himlen och stjärnorna är en lättläst faktabok, skriven på Hegas nivå
Läs merBildanalys för vägbeläggningstillämplingar
Bildanalys för vägbeläggningstillämplingar Hanna Källén I denna avhandling har några forskningsfrågor gällande bestämning av vägars beständighetundersökts. Bildanalys har används för att försöka komplettera
Läs merGrundläggande om kameran
Gatufotogruppen Sida 1 (6) Grundläggande om kameran De mest grundläggande principerna. Vilka typer av hänsyn som just gatufotografi kräver map kamerainställningar Christer Strömholm: Ögonblick kommer som
Läs merHur jag tänker innan jag trycker på knappen? Lasse Alexandersson
Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Lasse Alexandersson Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Bländare = Skärpedjup Slutartid = Öppettid ISO = Förstärkning Hur jag tänker innan jag trycker
Läs merFrågor - Högstadiet. Grupp 1. Jetline. Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)
Grupp 1 Jetline Mät och räkna: Före eller efter: Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar
Läs merTycho Brahe. Om personen Tycho Brahe
Tycho Brahe Om personen Tycho Brahe Tycho Brahe föddes den 14 december 1546 i Knutstorps slott i Skåne, som på den tiden tillhörde Danmark och som nu tillhör Sverige. Han dog den 24 oktober 1601. Han uppfostrades
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.
Föreläsning 10 Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur
Läs merBruksanvisning. till teleskop med ekvatoriell (EQ) montering
Bruksanvisning till teleskop med ekvatoriell (EQ) montering Bilden visar ett typiskt teleskop med ekvatoriell (EQ) montering. En ekvatoriell montering gör det enklare att följa efter objektens rörelse
Läs merDen stora kometjakten
Den stora kometjakten Lärarhandledning lektion om kometjägaren Rosetta Detta är en lärarhandledning om rymdfarkosten Rosetta. Rosettas uppdrag är att undersöka en komet i detalj genom att åka ikapp den
Läs merICA. IRF:s jonmassspektrometer ombord på ESA:s rymdfarkost Rosetta till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Institutet för rymdfysik (IRF) www.irf.
ICA IRF:s jonmassspektrometer ombord på ESA:s rymdfarkost Rosetta till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko Institutet för rymdfysik (IRF) www.irf.se 1 1. Inledning ICA (ion Composition Analyzer) är en jonmasspektrometer
Läs mer4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?
4 Solsystemet 4.1 1 Varför har vi dag och natt OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4.2 5 Månen vår största satellit 6 Ordfläta OH3 Solen, jorden
Läs merBruksanvisning. till teleskop med Alt-azimuth (AZ) montering
Bruksanvisning till teleskop med Alt-azimuth (AZ) montering Bilden visar ett typiskt teleskop med alt-azimuth (AZ) montering. Längre ner beskriver vi vad detta innebär. Detaljerna skiljer sig mellan olika
Läs merLaboration 1 Nedslagskratrar
Laboration 1 Nedslagskratrar Den här laborationen är uppdelad i två försök, där man i båda försöken ska släppa stålkulor på en sandbädd, vilket kan ses som en mycket enkel simulering av ett meteoritnedslag.
Läs merHjälpmedel: Grafritande miniräknare, gymnasieformelsamling, linjal och gradskiva
Fysik Bas 2 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: KBAST17h KBASX17h 9 högskolepoäng Tentamensdatum: 2018-05-28 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: Grafritande miniräknare, gymnasieformelsamling, linjal och
Läs merFinal i Wallenbergs Fysikpris
Final i Wallenbergs Fysikpris 26-27 mars 2010. Teoriprov Lösningsförslag 1. a) Vattens värmekapacitivitet: Isens värmekapacitivitet: Smältvärmet: Kylmaskinen drivs med spänningen och strömmen. Kylmaskinens
Läs merSensorer i digitalkameror
Sensorer i digitalkameror Kretskort Minneskort Sensor Detektorelement (pixel). Typisk storlek: 2-5 m Typiskt antal: 5-20M Sensortyper i digitalkameror CCD (Charge Coupled Device) CMOS (Complementary Metal
Läs merExoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Omstridd detektion: Formalhaut b
Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter
Läs merStockholms Tekniska Gymnasium Prov Fysik 2 Mekanik
Prov Fysik 2 Mekanik För samtliga uppgifter krävs om inte annat står antingen en tydlig och klar motivering eller fullständig lösning och att det går att följa lösningsgången. Fråga 1: Keplers tredje lag
Läs merFysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5
Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen
Läs merStjärnors födslar och död
Stjärnors födslar och död Stjärnors egenskaper Uppkomst Avstånd Rörelse Skenbar ljusstyrka Färg temperatur Energiproduktion Verklig ljusstyrka Utveckling Ovanliga stjärnor Slutstadier Rymden är inte bara
Läs mer3. Potentialenergi i elfält och elektrisk potential
3. Potentialenergi i elfält och elektrisk potential 3.1 Potentiell energi i elfält Vi betraktar en positiv testladdning som förs i närheten av en annan laddning. I det första fallet är den andra laddningen
Läs merLABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING
LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se
Läs merFotografering med digital systemkamera
Fotografering med digital systemkamera Vad är en systemkamera? Som namnet antyder är det en kamera som ingår i ett system med t.ex. objektiv, filter, blixtar och mellanringar. Till skillnad från kompaktkameror,
Läs merPartiell Skuggning i solpaneler
Partiell Skuggning i solpaneler Amir Baranzahi Solar Lab Sweden 60222 Norrköping Introduktion Spänningen över en solcell av kristallint kisel är cirka 0,5V (vid belastning) och cirka 0,6V i tomgång. För
Läs merAnvändarmanual till Tycho Braheobservatoriets fjärrstyrda teleskop
Användarmanual till Tycho Braheobservatoriets fjärrstyrda teleskop Version 0.21: 2015-10-08 Innehåll Bakgrund och programförklaring 2 Vad kan man göra? 2 Teleskopets prestanda 3 En typisk observation 4
Läs merTUNGUSKA-EXPLOSIONEN. eller: Vilken dj**la smäll!!! Ett kunskapsarbete av Anders Larsson D5 Dagfolkhögskolan Trollhättan vintern 95/96
TUNGUSKA-EXPLOSIONEN eller: Vilken dj**la smäll!!! Ett kunskapsarbete av Anders Larsson D5 Dagfolkhögskolan Trollhättan vintern 95/96 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA Innehållsförteckning 2 inledning 3 Slutet
Läs merInspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011
Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi
Läs merHär lockar man turister med släckta lampor Av Mikael Jägerbrand
Här lockar man turister med släckta lampor Av Mikael Jägerbrand De flesta av världens invånare bor i dag i städer där det nästan är omöjligt att se natthimlen. Nu satsar 100-tals småstäder och nationalparker
Läs merForskning om livets uppkomst och hur planetsystem. EXOPLANETERNA? Två nya rymdteleskop ska ta reda på svaren VILKA ÄR AKTUELL FORSKNING
VILKA ÄR EXOPLANETERNA? Två nya rymdteleskop ska ta reda på svaren av Carina Persson Forskning om livets uppkomst och hur planetsystem bildas och utvecklas är ett av de mest prioriterade och spännande
Läs merROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL
GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta
Läs merλ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m
Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten
Läs merFöreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi
Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi Ljusets vågnatur Ljus är elektromagnetiska vågor som rör sig framåt. När vi ritar strålar så
Läs merDe gröna demonerna. Jorden i fara, del 2
De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker
Läs merRisken för kometoch asteroidnedslag
Hans Rickman Risken för kometoch asteroidnedslag Solsystemet kan verka fridfullt just nu, men sett över långa perioder är det en våldsam plats. Kollisioner så ovanliga att de inte finns i mänskligt minne
Läs mer2 Matrisfaktorisering och lösning till ekvationssystem
TANA21+22/ 5 juli 2016 LAB 2. LINJÄR ALGEBRA 1 Inledning Lösning av ett linjärt ekvationssystem Ax = b förekommer ofta inom tekniska beräkningar. I laborationen studeras Gauss-elimination med eller utan
Läs mer