Rehabiliteringsgarantin 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rehabiliteringsgarantin 2013"

Transkript

1 Rehabiliteringsgarantin 2013 ERFARENHETER OCH RESULTAT Rehabiliteringsgarantin

2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående Rehabiliteringsgarantin, som sedan har förlängts varje år fram till och med Garantin ska hjälpa de kvinnor och män i åldern år som har långvarig diffus smärta och/eller patienter med måttliga till medelsvåra ångestsyndrom, depression eller stress. Dessa diagnoser står för mer än hälften av alla sjukskrivningsfall, vilket gjorde det angeläget att öka tillgången på behandlingar och rehabilitering för dessa patientgrupper. Denna rapport beskriver utvecklingen av behandlingarna multimodal rehabilitering och kognitiv beteendeterapi i hälso- och sjukvården under årens lopp. Rapporten beskriver även vad landstingen gör för att förbättra tillgången på behandlingar och hur de stödjer återgång i arbete för patienter som får ta del av insatserna. Stockholm i maj 2014 Ulrika Johansson Avdelningen för vård och omsorg Rehabiliteringsgarantin

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Resultat Multimodal rehabilitering... 4 Kognitiv beteendeterapi och interpersonell terapi, KBT och IPT... 5 Bakgrund... 6 Sjukskrivningsmiljarden... 6 Rehabkoordinering... 6 Rehabiliteringsgarantin en överenskommelse mellan SKL och regeringen... 7 Resultat... 9 Multimodal rehabilitering... 9 Kognitiv beteendeterapi och interpersonell terapi, KBT och IPT Kontakten med arbetsgivare Ersättning till verksamheterna KBT och MMR i hälso-/vårdval: Tabell 1: Utveckling av multimodal rehabilitering 2009, Tabell 2: Multimodal rehabilitering, MMR1 och MMR2, Tabell 3: Utveckling av KBT/IPT-behandlingar, 2009, Tabell 4: Rehabiliteringsgarantin 2013, fördelat på kön, utförare och ersättn Landstingens arbete med Rehabiliteringsgarantin Landstinget Blekinge Landstinget Dalarna Region Gotland Landstinget Gävleborg Region Halland Jämtlands läns landsting Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Kalmar län Landstinget Kronoberg Norrbottens läns landsting Region Skåne Stockholms läns landsting Landstinget Sörmland Landstinget i Uppsala län Landstinget i Värmland Landstinget Västmanland Västerbottens läns landsting Landstinget Västernorrland Västra Götalandsregionen Örebro läns landsting Landstinget i Östergötland Rehabiliteringsgarantin

4 Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting har en överenskommelse med regeringen för att landstingen ska erbjuda en rehabiliteringsgaranti. Den första överenskommelsen gjordes 2008 och har sedan dess förlängts till och med Syftet med Rehabiliteringsgarantin är att kvinnor och män i åldern år ska få tillgång till behandling och/eller rehabilitering för att lättare kunna återgå i arbete vid en eventuell sjukskrivning eller för att förebygga insjuknande. Patienter som bedöms ha måttliga till medelsvåra ångestsyndrom, depression och stress ska få tillgång till kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell psykoterapi (IPT). Patienter med långvarig (minst tre månader) diffus smärta i axlar, nacke och rygg ska erbjudas multimodal rehabilitering (MMR), vilket innebär en kombination av välplanerade och synkroniserade åtgärder under en längre tid med hjälp av personal som arbetar i team. Varje team består av flera professioner, till exempel läkare, sjukgymnast, kurator, psykolog, arbetsterapeut och sjuksköterska. För detta arbete med behandlingar avsatte regeringen 948 miljoner kronor under 2013 och ytterligare 52 miljoner kronor till forskning, utveckling och utvärdering. Resultat 2013 Landstingen har under 2013 rapporterat insatser motsvarande 99 procent av de avsatta medlen vilket innebär att drygt 784 miljoner kronor har utbetalats till landstingen. Detta ska jämföras med år 2012 när landstingen rapporterade insatser för 83 procent av de avsatta medlen. Kvinnor har fått 72 procent av rehabiliteringsinsatserna, totalt behandlingar, och män 28 procent, totalt insatser, vilket är ungefär samma fördelning som tidigare år. Av insatserna har 45 procent genomförts i offentlig och 55 procent i privat regi. År 2009 var det 20 procent i privat regi. Multimodal rehabilitering Sedan 2009 har tillgången till multimodal rehabilitering ökat i landstingen. Orsaken är att många landsting har valt att erbjuda MMR även i primärvården. År 2009 rapporterades det 1,0 multimodal rehabilitering per 1000 kvinnor och män i åldern år (5934 personer), vilket ska jämföras med 2013 då siffran Rehabiliteringsgarantin

5 var 1,4/1000 kvinnor och män i arbetsför ålder, totalt 8564 personer. Det är en ökning med 31 procent under åren 2009 och I dag uppger tretton av tjugoen landsting att de har god eller relativt god tillgång till MMR, det vill säga att de erbjuder insatser motsvarande behovet. Åtta landsting uppger att de behöver öka tillgången ytterligare, i första hand multimodal rehabilitering, MMR1. Kognitiv beteendeterapi och interpersonell terapi, KBT och IPT Tillgången till KBT (kognitiv beteendeterapi) i primärvården med grundläggande kompetens (motsvarande steg 1 som innebär att behandling ska ske under handledning) har ökat sedan År 2009 rapporterades 4,3 KBT behandlingar/1000 kvinnor och män i åldern år och 2013 blev resultatet 7,8/1000 kvinnor och män. Det är en ökning med 46 procent under åren 2009 och Anledningen är att landstingen har utbildat egen personal eller upphandlat kompetensen. Åtta landsting uppger att de har god eller relativt god tillgång på KBT-terapi i primärvården även om det kan förekomma variationer inom det egna landstinget. Tolv landsting uppger att de behöver öka tillgången ytterligare och en av förklaringarna är att den psykiska ohälsan har ökat. Rehabiliteringsgarantin

6 Bakgrund Sjukskrivningsmiljarden Det har under senare år tagits flera initiativ för att utveckla en kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess så att varje individ får en sjukskrivning som är anpassad efter dennes behov. Arbetet har bland annat skett inom ramen för den så kallade Sjukskrivningsmiljarden som är en överenskommelse mellan regeringen och SKL, och syftar till att utveckla en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess i hälso- och sjukvården, samt att öka landstingens drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan. Genom överenskommelsen infördes ekonomiska incitament till hälso- och sjukvården. Upp till närmare en miljard kronor per år, , har landstingen haft möjlighet att ta del av genom prestationsbaserad ersättning. Under åren har mycket utvecklingsarbete och kompetensutveckling skett och införandet av ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd (rekommenderade tider för sjukskrivning). Många landsting har utvecklat team för att arbeta med sjukskrivningsprocessen och utvecklat en struktur för samarbetet med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och även socialtjänsten. Rehabkoordinering För att möjliggöra en god samverkan kring patienten har de flesta landsting tillsatt en funktion för koordinering. Denna funktion kan samordna sjukskrivnings- och rehabiliteringsfrågor internt inom vården samt utgöra en länk mellan hälso- och sjukvården och övriga aktörer i sjukskrivningsprocessen i syfte att förbättra samordningen kring individens behov av insatser. En utvärdering visar att funktionens uppdrag och arbetssätt varierar mellan landstingen, att funktionen har positiva effekter på patientens rehabilitering och för läkares och andra medarbetares arbete med sjukskrivning och rehabilitering samt för samverkan med externa parter. Sjukskrivningsmiljarden har också utgjort en grund för landstingen att utveckla Rehabiliteringsgarantin som underlättar för vården att förse med team och koordinatorer. Rehabiliteringsgarantin

7 Rehabiliteringsgarantin en överenskommelse mellan SKL och regeringen Syftet med Rehabiliteringsgarantin är att patienter i åldern år ska få tillgång till behandling och/eller rehabilitering för att lättare kunna gå tillbaka i arbete vid en eventuell sjukskrivning, eller allra helst, att förebygga och mota besvär så att sjukskrivning aldrig behövs. År 2008 fick landstingen 250 miljoner kronor för att förbereda en rehabiliteringsgaranti. Villkoren tydliggjordes inför Patienter som efter bedömning har måttliga till medelsvåra ångestsyndrom, depression och stress ska få tillgång till kognitiv beteendeterapi (KBT) eller vid depression till interpersonell psykoterapi (IPT). IPT erbjuds dock inte så ofta i sjukvården, eftersom det inte finns så många utförare som har den kompetensen. Kvinnor och män med långvarig diffus smärta (minst tre månader) i axlar, nacke och rygg erbjuds multimodal rehabilitering (MMR), vilket innebär en kombination av välplanerade och synkroniserade åtgärder. De består av psykologiska insatser och fysisk aktivitet, träning eller sjukgymnastik, undervisning om smärta och att stärka den drabbade individens handlingskraft och ansvarstagande. Insatserna görs under en längre tid med hjälp av personal som arbetar i team. Varje team består av flera professioner, till exempel läkare, sjukgymnast, kurator, psykolog, arbetsterapeut och sjuksköterska. Det har skett successiva förändringar i överenskommelserna genom åren och de mest omfattande kom Från att landstingen tidigare rapporterade alla påbörjade behandlingar blev kravet att de endast skulle rapportera avslutade behandlingar. En annan förändring var att patienten måste få minst behandlingstillfällen för KBT för att de skulle kunna rapporteras in. Tidigare var antalet behandlingar inte definierat i reglerna. En tredje nyhet var att landstingen skulle rapportera den multimodala rehabiliteringen i två olika nivåer, dels med tydligare krav på respektive nivå, dels med olika ersättningar. Dessa förändringar resulterade i färre rapporterade behandlingar under 2012 jämfört med Nyheter i överenskommelsen 2013 är att landstingen ska verka för bättre samarbete med arbetsgivare, i första hand genom Försäkringskassans samordningsansvar. Landstingen ska också stimulera fler att utbilda sig till legitimerade psykoterapeuter och se till att utförare med steg 1-kompetens får handledning. Företagshälsovården ska också få chans att remittera patienter till garantin vilket sker enligt överenskommelser med respektive landsting. Under 2013 får landstingen kronor i ersättning för varje patient som genomgått en KBT-behandling. Ersättningen för multimodal rehabilitering 1 (MMR1) är kronor och för multimodal rehabilitering 2 (MMR2) kronor per patient. Dessutom får landstingen 1000 kronor/utredning. Regeringen vill stimulera så att fler får tillgång till denna hjälp. Det extra anslaget på 1000 kronor/ behandlad patient används av landstingen för att på olika sätt förbättra kvaliteten i arbetet och öka tillgången på behandling. Rehabiliteringsgarantin

8 Under 2013 har regeringen avsatt 948 miljoner kronor för insatser i garantin. Utöver dessa pengar finns 40 miljoner kronor avsatta för forskning och utvärdering, såsom forskningsprogrammet Rehsam. Därtill tillkommer 12 miljoner kronor för internetbaserad behandling. Ersättningen för varje landsting är beräknad i förhållande till antalet invånare, men för att få ersättning måste landstingen ha genomfört behandling eller rehabilitering. Om ett landsting inte genomför det antal behandlingar eller rehabiliteringar som det finns pengar avsatta till, går dessa pengar i stället till de landsting som har satsat på fler behandlingar än beräknat. Inget landsting kan dock få mer ersättning än för de insatser som är genomförda, vilket innebär att det inte finns någon garanti för att hela beloppet utbetalas. Rehabiliteringsgarantin

9 Resultat Landstingen har under 2013 rapporterat insatser motsvarande 99 procent av de avsatta medlen vilket innebär att drygt 784 miljoner kronor har utbetalats till landstingen. Detta ska jämföras med år 2012 då landstingen rapporterade insatser för 83 procent av de avsatta medlen. Kvinnor har fått 72 procent av rehabiliteringsinsatserna (totalt insatser) och män 28 procent ( insatser), vilket är ungefär samma fördelning som tidigare år. Av insatserna har 45 procent genomförts i offentlig och 55 procent i privat regi. År 2009 var det 20 procent i privat regi. Multimodal rehabilitering Sedan 2009 har tillgången till multimodal rehabilitering ökat i landstingen. Orsaken är att många landsting har valt att erbjuda MMR även i primärvården, något som gör det lättare att hitta patienter med långvarig smärta tidigare i sjukdomsförloppet och efter kortare tids sjukfrånvaro än förut. År 2009 rapporterades det 1,0 multimodal rehabilitering per 1000 kvinnor och män i åldern år (totalt 5934 behandlingar), vilket ska jämföras med 2013 då motsvarande siffra var 1,4/1000 (8564 stycken). Det är en ökning med 31 procent under åren 2009 och Mellan åren 2011 och 2012 minskade rapporteringen av den multimodala rehabiliteringen. Det beror på att landstingen endast fick rapportera färdigbehandlade patienter och på ett förändrat regelverk som bland annat innebar att landstingen skulle rapportera multimodal rehabilitering i två former, MMR1 och MMR2. Det medförde en eftersläpning i rapporteringen och att alla patienter inte fullföljde sin rehabilitering. Det har skett en ökning med 13 procent 2013 av inrapporterade multimodala rehabiliteringar jämfört med I dag uppger tretton landsting att de har god eller relativt god tillgång på MMR, det vill säga att de erbjuder insatser motsvarande behovet. Åtta landsting uppger att de behöver öka tillgången ytterligare, i första hand multimodal rehabilitering, MMR1. Värmland (2,8) och Kalmar (2,7) är de landsting som har rapporterat flest multimodala rehabiliteringar/1000 kvinnor och män i åldern år. Stockholm och Västmanland har rapporterat minst och uppnår 0,7/1000 invånare. Rehabiliteringsgarantin

10 Kognitiv beteendeterapi och interpersonell terapi, KBT och IPT Tillgången till KBT (kognitiv beteendeterapi) i primärvården med grundläggande kompetens (motsvarande steg 1 som innebär att behandling ska ske under handledning) har ökat sedan År 2009 rapporterades 4,3 KBTbehandlingar/1000 kvinnor och män i åldern år och 2013 är resultatet 7,8/1000 kvinnor och män. Det är en ökning med 46 procent mellan åren 2009 och Anledningen är att landstingen har utbildat egen personal eller upphandlat kompetensen. Åtta av landstingen uppger att de har god eller relativt god tillgång på KBT-terapi i primärvården det kan dock förekomma skillnader av tillgång inom det egna landstinget. Tolv av landstingen uppger att de behöver öka tillgången ytterligare och en av förklaringarna är att den psykiska ohälsan har ökat. Landstinget Halland uppger att det är svårt att göra en bedömning om tillgången är tillräckligt bra. Region Skåne (15,0) och Västra Götalandsregionen (10,7) är de som rapporterade flest behandlade patienter i förhållande till befolkningen medan Västerbotten (2,4) och Kronoberg (3,7) är de landsting som rapporterar minst antal i förhållande till 1000 invånare i åldern år. Tillgången till legitimerade psykoterapeuter (steg 2 som innebär kompetens att behandla patienter självständigt) är fortfarande inte så stor i primärvården. I överenskommelsen framgår det att landstingen bör höja kompetensen till legitimerade psykoterapeuter för att behandla patienter inom garantin. I tio av landstingen uppger verksamheterna att det inte behövs legitimerade psykoterapeuter för att behandla patienter i primärvården eller att intresset är svagt i verksamheterna för att vidareutbilda trots att ekonomiska förutsättningar finns från landstinget centralt. Elva landsting har gjort satsningar på att utbilda personer i primärvården med grundläggande kompetens för att vidareutbilda till legitimerad psykoterapeut, men det är i begränsad omfattning. Även om landstingen gör denna satsning är några av dessa tveksamma till om den högre kompetensen behövs i primärvården. Värt att notera är att utöver steg1- kompetens eller psykoterapeuter finns även psykologer som genomför behandlingar i primärvården. Tillgången till IPT-behandlingar är också fortfarande mycket liten. 990 behandlingar genomfördes under 2013, vilket motsvarar cirka två procent av behandlingarna för psykisk ohälsa inom ramen för garantin. Kontakten med arbetsgivare Under 2013 ändrades villkoret som innebar att där vården bedömer att det är värdefullt att arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen blir involverad i sjukskrivna patienter för eventuell anpassning av arbetsplatsen, arbetsuppgifter och arbetlivsinriktad rehabilitering, ska vården kontakta Försäkringskassan. För detta krävs ett samtycke från patienten. Försäkringskassan ska inom ramen för sitt samordningsansvar ta kontakt med arbetsgivaren och andra berörda parter, initiera kompletterande insatser till vårdens medicinska behandling respektive rehabilitering. Det finns dock inget hinder att även andra insatser för att närma sig arbetsgivare utvecklas under tiden. Rehabiliteringsgarantin

11 Vad anger då landstingen att de har satsat på? Flera landsting har skrivit in ändrade regler i arbetet inför 2013, där man påtalar vikten av kontakt med arbetsgivare. Det kan antingen ske genom att Försäkringskassan tar det inom ramen för sitt samordningsansvar eller att vården tar en kontakt direkt med arbetsgivaren förutsatt att patienten gett sitt samtycke. Det som lyfts fram av flera landsting är att koordinatorn har en särskild roll att kontakta arbetsgivare. I några av landstingen pågår forskning där man provar olika former med kontakt mellan vården och arbetsgivare. I andra pågår pilotverksamhet där man undersöker modeller för att tidigt samverka med arbetsgivare. Vid träffar med koordinatorer och utbildningar för MMR-team eller KBTterapeuter har man haft med inslag om vikten att ha kontakt mellan vården och arbetsgivare. Underlag för hur behandlaren kan samtala om arbetsförhållanden har utarbetats. I ett av landstingen beskrivs att vården skickar remisser till företagshälsovården när det uppfattas som att det finns arbetsrelaterade problem. Några av landstingen beskriver också att vården uppmärksammar om det finns behov att involvera arbetsgivaren och tar kontakt med Försäkringskassan som inom ramen av sitt samordningsuppdrag söker upp arbetsgivaren eller kallar till avstämningsmöten. Ersättning till verksamheterna 18 av landstingen ger en separat ersättning till verksamheterna som genomför KBT/IPT och ersätts av medel från Rehabiliteringsgarantin. När det gäller multimodal rehabilitering utgår separat ersättning för MMR1 i de flesta landsting medan MMR2, när det bedrivs inom den specialiserade vården, oftare ingår i den ordinarie ramen. Västra Götaland ersätter verksamheterna för KBT i ordinarie ram och har separat ersättning för multimodal rehabilitering. Stockholms läns landsting har en grundersättning för all psykologisk behandling och ger en extra stimulansersättning för KBT-behandlingarna. Örebro ersätter både KBT och MMR i ordinarie ram. Det kan finnas en fara att landstingen ger en separat ersättning till verksamheterna om ersättningen plötsligt upphör från staten. Då behöver landstingen finna utrymme i egna budgetar för att ersätta verksamheterna. KBT och MMR i hälso-/vårdval: Följande landsting har lagt in KBT i hälso-/vårdval i grunduppdraget: Blekinge, Dalarna, Halland, Västernorrland, Västmanland, Västra Götalandsregionen, Örebro och Östergötland. Region Skåne och Uppsala har ett separat vårdvalssystem (LOV) för KBT. Följande landsting har gjort ett tilläggsuppdrag för KBT: Gotland, Kronoberg, Norrbotten och Västerbotten. I Stockholm finns ett grunduppdrag där vården ska säkerställa psykosociala insatser. Utöver detta ska enheterna godkännas för att få rapportera till Rehabiliteringsgarantin. Rehabiliteringsgarantin

12 Följande landsting har lagt in MMR i hälso-/vårdval i grunduppdraget: Dalarna, Halland, Jämtland, Värmland och Örebro. Region Skåne har ett separat vårdvalssystem (LOV) för MMR2. Följande landsting har gjort ett tilläggsuppdrag för MMR: Blekinge, Gotland, Gävleborg, Kronoberg, Norrbotten, Stockholm, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland och Västra götalandsregionen. Följande landsting har inte KBT eller MMR inskrivet i sitt hälsoval utan reglerar det på annat sätt: Kalmar, Jönköping, Landstinget Sörmland och Östergötland har detta inskrivet för MMR medan KBT ingår med övriga samtalsbehandlingar i ordinarie uppdrag. Rehabiliteringsgarantin

13 Tabell 1: Utveckling av multimodal rehabilitering 2009, Landsting/region MMR, totalt MMR/ inv. MMR, totalt MMR/ inv. MMR, totalt MMR/ inv. MMR, totalt MMR/ inv. Blekinge 199 2, ,7 91 1, ,8 Dalarna 279 1, , , ,4 Gotland 0 0,0 79 2,2 40 1,1 51 1,4 Gävleborg 124 0, , , ,6 Halland 103 0, , , ,9 Jämtland 163 2, , , ,1 Jönköping 205 1, , , ,4 Kalmar 108 0, , , ,7 Kronoberg 138 1, , , ,9 Norrbotten 199 1, , , ,5 Skåne 747 0, , , ,1 Stockholm , , , ,8 Sörmland 123 0, , , ,1 Uppsala 177 0, , , ,5 Värmland 235 1, , , ,8 Västerbotten 180 1, , , ,1 Västernorrland 107 0, , , ,3 Västmanland 197 1, , , ,8 Västra Götaland 592 0, , , ,5 Örebro 153 0,9 74 0, , ,0 Östergötland 199 0, , , ,1 Riket , , , ,4 Tabell 1: Utveckling av multimodal rehabilitering 2009, MMR är en förkortning för multimodal rehabilitering. Här redovisas det antal patienter som har fått del av multimodal rehabilitering. Från och med 2012 delades behandlingen upp i två former, MMR1 och MMR2, men i denna tabell är MMR1 och MMR2 sammanslagna ändrades regelverket så att landstingen endast rapporterar avslutade behandlingar. Rehabiliteringsgarantin

14 Tabell 2: Multimodal rehabilitering, MMR1 och MMR2, 2013 Landsting/region MMR, nivå 1 MMR, nivå 2 MMR, totalt MMR/ 1000 inv., år Blekinge ,8 Dalarna ,4 Gotland ,4 Gävleborg ,6 Halland ,9 Jämtland ,1 Jönköping ,4 Kalmar ,7 Kronoberg ,9 Norrbotten ,5 Skåne ,1 Stockholm ,8 Sörmland ,1 Uppsala ,5 Värmland ,8 Västerbotten ,1 Västernorrland ,3 Västmanland ,8 Västra Götaland ,5 Örebro ,0 Östergötland ,1 Riket ,4 Tabell 2: Multimodal rehabilitering, MMR1 och MMR2, 2013 MMR är en förkortning för multimodal rehabilitering som här redovisas i MMR1 och MMR2. Rehabiliteringsgarantin

15 Tabell 3: Utveckling av KBT/IPT-behandlingar, 2009, Landsting/ region KBT, IPT, totalt KBT, IPT/ inv. KBT, IPT, totalt KBT, IPT/ inv. KBT, IPT, totalt KBT, IPT/ inv. KBT, IPT, totalt KBT, IPT/ inv. Blekinge 444 4, , , ,7 Dalarna 947 5, , , ,7 Gotland 162 4, , , ,4 Gävleborg 986 5, , , ,4 Halland 477 2, , , ,1 Jämtland 511 6, , , ,8 Jönköping , , , ,1 Kalmar 332 2, , , ,1 Kronoberg 444 3, , , ,7 Norrbotten 576 3, , , ,8 Skåne , , , ,0 Stockholm , , , ,3 Sörmland , , , ,4 Uppsala , , , ,3 Värmland 811 4, , , ,7 Västerbotten 289 1, , , ,4 Västernorrland 334 2, , , ,0 Västmanland , , , ,3 Västra Götaland , , , ,7 Örebro , , , ,2 Östergötland 810 2, , , ,6 Riket , , , ,8 Tabell 3: Utveckling av KBT/IPT-behandlingar, 2009, Här redovisas antalet patienter som har fått kognitiv beteendeterapi eller interpersonell terapi (IPT). IPT står endast för 1-3 procent av behandlingarna i Sverige eftersom tillgången på utförare är bristfällig redovisas påbörjade eller avslutade behandlingar ändrades regelverket så att landstingen endast rapporterar avslutade behandlingar samt att det tydliggjordes att ett minimi-antal behandlingar på krävs för att räknas i inrapporteringen. Rehabiliteringsgarantin

16 Tabell 4: Rehabiliteringsgarantin 2013, fördelat på kön, utförare och ersättning Kön Vårdgivare Bidrag Landsting/region Män Kvinnor Privat Offentlig Ersättning Bidragstak Andel ansökt (%) Blekinge % Dalarna % Gotland % Gävleborg % Halland % Jämtland % Jönköping % Kalmar % Kronoberg % Norrbotten % Skåne % Stockholm % Sörmland % Uppsala % Värmland % Västerbotten % Västernorrland % Västmanland % Västra Götaland % Örebro % Östergötland % Riket % Tabell 4. Rehabiliteringsgarantin 2013, rehabilitering fördelat på kön, utförare och ersättning Kön: hur många kvinnor och män som har fått KBT och multimodal rehabilitering. Vårdgivare: hur många av KBT- och multimodala rehabiliteringsinsatserna som har skett i privat respektive offentlig verksamhet. Bidrag: hur mycket som landstingen kunde fördela av 948 miljoner kronor där ersättningen var fördelad utifrån befolkningsnivå/bidragstak. Andel ansökt: hur stor del av bidragstaket har landstingen ansökt om. Ersättning: det belopp som landstingen fick utbetalt. Rehabiliteringsgarantin

17 Om ett landsting inte genomför det antal behandlingar eller rehabiliteringar som det finns pengar avsatta till, går dessa pengar i stället till de landsting som har satsat på fler behandlingar än beräknat. Inget landsting kan dock få mer ersättning än för de insatser som är genomförda. Rehabiliteringsgarantin

18 Landstingens arbete med Rehabiliteringsgarantin 2013 Enligt Rehabiliteringsgarantin ska regeringen stimulera landstingen att öka kvaliteten på arbetet och tillgången på rehabiliteringsinsatser. För att göra detta möjligt utbetalas en extra ersättning för varje rehabiliteringsinsats som är genomförd. Det extra påslaget är 1000 kronor per person som fått insatser utöver den ersättning som utbetalas för genomförda KBT-behandlingar och multimodal rehabiliteringar. I följande avsnitt har varje landsting gjort en kort beskrivning av sitt arbete inom ramen för Rehabiliteringsgarantin. Resultaten för år 2013 redovisas genom antal procent av de avsatta medlen som landstingen rapporterade insatser för. Många landsting har utvecklat team för att arbeta med sjukskrivningsprocessen och utsett koordinatorer som håller samman processen på enheterna. Dessa arbetslag har vuxit fram inom ramen för arbetet med Sjukskrivningsmiljarden och är ibland finansierade med dessa pengar. Teamen finns främst i primärvården, men i en del landsting även inom ortopedin och psykiatrin. Teamen gör ofta bedömningar av kvinnor och män som kan få bekymmer med långvarig sjukfrånvaro. Bedömningarna handlar om vilken behandling, rehabilitering och sjukskrivning som är bra för den enskilda patienten. Underlaget kan sedan ligga som grund för överväganden om patienten behöver KBT-behandling eller multimodal rehabilitering. En del av teamen i primärvården har även vidareutvecklats för att ta hand om den multimodala rehabiliteringen. Det är vanligt med en koordinator som hjälper till med flödet av patienter såväl för teambedömningar som till snabb hjälp med MMR, KBT och IPT. Ett annat arbete som har utvecklats under åren är samverkan med Arbetsförmedlingen, arbetsgivare, socialtjänsten och Försäkringskassan som finns med inom ramen för garantin och i arbetet med sjukskrivningar. Rehabiliteringsgarantin

19 Landstinget Blekinge Tillgången till KBT- och MMR-kompetens Samtliga vårdcentraler har egna utbildade utförare med KBT- och MMRkompetens alternativt privata utförare via avtal. Cirka 20 olika terapeuter bedriver KBT, varav några vårdcenteraler med steg 2-kompetens. Landstinget Blekinge bedömer att tillgängligheten till KBT är mycket god. När det gäller MMR anser landstinget att tillgången totalt sett är för liten. Blekinge har inte i tillräcklig omfattning byggt upp strukturer som på ett adekvat sätt möter aktuell patientgrupp inom den första linjens vård. I dag har sjukhuset två egna MMR-team medan primärvården har två olika team som dock endast täcker två kommuner. MMR bedrivs därmed huvudsakligen inom specialistnivå. Antalet MMR-behandlingar har också minskat vilket sannolikt beror på att bemanningsproblem inom specialistvården inte är åtgärdade. Att höja kompetensen till legitimerade psykoterapeuter Blekinge har och kommer att delvis bekosta enskilda personers utbildning. Detta har gjorts/kommer att göras under för att höja kvaliteten som leder till återgång i arbete eller förebygger sjukskrivning Blekinge medverkar i forskningsprojektet WorkUp Tidig strukturerad vård/omhändertagande/intervention med motivations- och arbetsplatsintervention för förbättrad arbetsförmåga vid nack/skulder- och/eller ryggsmärta. I arbetet deltar tolv av 21 vårdcentraler. Landstingets arbete är mer inriktat på att förbättra ett tidigt omhändertagande för personer med psykisk ohälsa oavsett behandlingsform. Hur formerna ska se ut är ännu i planeringsfasen. Ett fortsatt utvecklingsarbete pågår vid de vårdcentraler som har förutsättningar att utveckla MMR. Prestationsersättning finns till de vårdcentralsteam som genomför strukturerade teambedömningar. Att ersätta verksamheterna som genomför MMR och KBT Enheter som redovisar MMR och KBT får separat ersättning inom ramen för Rehabiliteringsgarantin. Hälsoval för MMR och KBT KBT ligger fortfarande inom ramen för Rehabiliteringsgarantin. MMR ligger som tilläggsuppdrag. Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2012

Rehabiliteringsgarantin 2012 Rehabiliteringsgarantin 2012 ERFARENHETER OCH RESULTAT Rehabiliteringsgarantin 2012 1 Rehabiliteringsgarantin 2012 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller att förebygga en sjukskrivning

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2013

Rehabiliteringsgarantin 2013 Rehabiliteringsgarantin 2013 ERFARENHETER OCH RESULTAT EFTER TVÅ FÖRSTA KVARTALEN Rehabiliteringsgarantin 2013 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT 2010

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT 2010 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT 2010 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller för att förebygga en sjukskrivning i de fall där sjukskrivning är det vanligaste tecknade Sveriges Kommuner

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2009-2010 ERFARENHETER 2009 OCH RESULTAT FRÅN FÖRSTA HALVÅRET 2010

Rehabiliteringsgarantin 2009-2010 ERFARENHETER 2009 OCH RESULTAT FRÅN FÖRSTA HALVÅRET 2010 Rehabiliteringsgarantin 2009-2010 ERFARENHETER 2009 OCH RESULTAT FRÅN FÖRSTA HALVÅRET 2010 1 Stockholm i september 2010 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund...

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT FRÅN FÖRSTA KVARTALET 2011

Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT FRÅN FÖRSTA KVARTALET 2011 Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT FRÅN FÖRSTA KVARTALET 2011 1 Stockholm i maj 2011 På uppdrag av Avdelningen för vård och omsorg, Annie Hansen Falkdal, Landstinget Västerbotten 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TVÅ FÖRSTA KVARTALEN 2012 Rehabiliteringsgarantin 1 Rehabiliteringsgarantin 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller att förebygga sjukskrivning

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 2012-12-13 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Slutrapport om statsbidrag till landstingen 2009 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 2013-12-10 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1 2014-01-13 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-02-10 2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1. Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

REHSAM. REHSAM forskningsprogram

REHSAM. REHSAM forskningsprogram REHSAM Ett forskningsprogram som ska hitta de bästa metoderna för att behålla och få tillbaka arbetskapaciteten hos människor som till exempel drabbats av psykisk ohälsa eller långvarig smärta. Vi som

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING. Workshop SKL 2013-11-19 Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg

ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING. Workshop SKL 2013-11-19 Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING Workshop SKL 2013-11-19 Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg Det varierar! Översikt ersättning inom vårdval ffa primärvården Lagen om valfrihetssystem

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23 Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden -tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både en intern och extern

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten

Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten Information och anvisningar 2010-02-15 Foto: Tommy Henfridsson Innehåll Sid INFORMATION Bakgrund till rehabiliteringsgarantin 2 För vem gäller rehabiliteringsgarantin?

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin UTVECKLING OCH PLANERING I LANDSTINGEN RAPPORT JUNI 2011

Rehabiliteringsgarantin UTVECKLING OCH PLANERING I LANDSTINGEN RAPPORT JUNI 2011 Rehabiliteringsgarantin UTVECKLING OCH PLANERING I LANDSTINGEN RAPPORT JUNI 2011 1 Stockholm i juni 2011 På uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 2014-12-08 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Rapport från arbetet i sjukskrivningsnätverket Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Stockholms läns landsting HSN-förvaltningen, augusti 2010 Box 6909, 102 39 Stockholm www.uppdragsguiden.sll.se/ogatpasjukskrivning

Läs mer

Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län

Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län 1 Det krävs ett helt nytt sätt att tänka, för att lösa de problem vi skapat med det gamla

Läs mer

För 2015 kommer Mål och mått att utgöras av följande områden och målvärden:

För 2015 kommer Mål och mått att utgöras av följande områden och målvärden: Mål- och mått 2015 Regelboken: avsnitt Ersättning Mål och mått, dvs kvalitetsbonusen för vårdcentralerna, syftar till att stimulera till utveckling inom några givna områden. Områdena som väljs ut är vanligen

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen 1 2007-02-16 Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Projektansökan till Samordningsförbundet Deltagande parter bakom projektförslag

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin fungerar inte

Rehabiliteringsgarantin fungerar inte riksrevisionen granskar: medborgarna och förvaltningen Rehabiliteringsgarantin fungerar inte tänk om eller lägg ner rir 2015:19 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning Dnr: LS 189/2009 och FK 22967-2010 Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning 2010-01-01 2010-12-31 Förutsättning Sjukskrivningsmiljarden

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti Sveriges Kommuner och Landsting 000035 STYRELSENS BESLUT NR 16 2010-12-17 Vårtdnr 10/0445 Avdelningen för vård och omsorg Anna ÖStbom Landstingsstyrelsema, regionstyrelserna i Västra Götaland och Skåne

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Projektplan, självhjälpsgrupper

Projektplan, självhjälpsgrupper REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2015 Information om kriterier till vårdgivare

Rehabiliteringsgarantin 2015 Information om kriterier till vårdgivare 1 2014-12-29 Dnr HSS 2013-0012 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018-611 33 92 Strateg Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade beslut om att nedan kriterier 2015-02-12. Villkoren

Läs mer

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare PROMEMORIA Vårt dnr 2011-05-12 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Hållbar upphandling för en hållbar utveckling

Hållbar upphandling för en hållbar utveckling Hållbar upphandling för en hållbar utveckling Hållbar Upphandling Sveriges regioner och landsting ansvarar för att alla invånare har tillgång till en god och väl fungerande hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare PROMEMORIA Vårt dnr 2015-09-16 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Nöjdhetsmätningar invånare 2014. 1177.se Region Kronoberg

Nöjdhetsmätningar invånare 2014. 1177.se Region Kronoberg Nöjdhetsmätningar invånare 201 1177.se Region Kronoberg Sammanfattning Regionala resultat NKI ligger på 80 vilket är ett mycket bra resultat. Enligt SCB innebär ett NKI på 75 och högre att de svarande

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Slutrapport

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Slutrapport En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin Slutrapport I juni 2012 fick Karolinska Institutet i uppdrag att genomföra en fördjupad utvärdering av rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering för patienter med vanliga sjukskrivningsdiagnoser

Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering för patienter med vanliga sjukskrivningsdiagnoser LANDSTINGET I VÄRMLAND IMPLEMENTERINGSPLAN 1.0 Per-Åke Andersson, processledare Mats Johanson, utredningssekreterare 2009-02-26 LK/081288 Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering

Läs mer

Det finns en enkel väg till vården =

Det finns en enkel väg till vården = Det finns en enkel väg till vården = Mina vårdkontakter är en flexibel e-tjänst och hanteras av samma personal som du möter vid besök på din mottagning = Här finns Mina vårdkontakter Stockholm, Västra

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning Samordningsteam i Skäggetorp, Ryd och Berga Projektägare och styrgrupp Projektägare: Landstinget i Östergötland, Primärvården Centrala Styrgrupp; Per Ohlsson, Primärvårdschef, Centrala

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin - länsgemensam rutin hälso- och sjukvård

Rehabiliteringsgarantin - länsgemensam rutin hälso- och sjukvård Diarienr: Ej tillämpligt 1(16) Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2014-05-12 Giltigt t.o.m.: 2015-05-12 Upprättare: Annchristin Johansson Fastställare: Berit Fredriksson Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Respondenter med diagnos AS

Respondenter med diagnos AS Respondenter med diagnos AS Jag har ankyloserande spondylit (AS) Jag har återkommande ryggont Jag har inget av ovanstående men skulle vilja veta mer om inflammatorisk ryggsjukdom 100% 1473 0% 0 0% 0 Totalt

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Tillgång till prov för forskning

Tillgång till prov för forskning Tillgång till prov för forskning Provsamlingar för forskning Alla prov tagna inom vården för vård eller forskning tillhör sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde Prov måste alltid inrättas/registreras i någon

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Plan 3 (av 4) Tidig samverkan 2014

Plan 3 (av 4) Tidig samverkan 2014 "Datum, klicka och skriv" Dnr "Skriv nr" 2014-11-28 Plan 3 (av 4) Tidig samverkan 2014 av aktiviteter i tidigare handlingsplan samt uppdatering enligt villkor för 2014. Birgitta Pleijel Strateg, försäkringsmedicin

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar Pressmeddelande 2011-04-27 Inför arbetsmiljödagen den 28 april: Fyra av tio anställda i Stockholms län har besvär i nacke, skuldror och axlar Mer än fyra av tio anställda i Stockholms län, 42 procent,

Läs mer

REHSAMkonferens. När teori omsätts i praktik. Clarion Stockholm, 10 februari 2016. Rehabilitering för tidigare återgång i arbete

REHSAMkonferens. När teori omsätts i praktik. Clarion Stockholm, 10 februari 2016. Rehabilitering för tidigare återgång i arbete REHSAMkonferens Clarion Stockholm, 10 februari 2016 Rehabilitering för tidigare återgång i arbete När teori omsätts i praktik Uppdraget till REHSAM var att bidra till hållbar rehabilitering, omsätta forskning

Läs mer