Rehabiliteringsgarantin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rehabiliteringsgarantin"

Transkript

1 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TVÅ FÖRSTA KVARTALEN 2012 Rehabiliteringsgarantin 1

2 Rehabiliteringsgarantin 2

3 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller att förebygga sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 om en rehabiliteringsgaranti som har förlängts till Garantin är till för patienter som har långvarig diffus smärta och/eller patienter med måttlig till medelsvåra ångestsyndrom, depression eller stress. Orsakerna är att dessa diagnoser står för mer än hälften av alla sjukskrivningsfall. Därför var det angeläget att öka tillgången på behandlingar och rehabilitering för dessa patientgrupper. Denna rapport beskriver utvecklingen kvartal jämfört med samma period 2011 samt det arbete som sker i respektive landsting. Stockholm i september 2012 Göran Stiernstedt Avdelningen för vård och omsorg Rehabiliteringsgarantin 3

4 Innehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund till sjukskrivningsmiljarden... 8 Rehabiliteringsgarantin en överenskommelse mellan SKL och regeringen... 9 Landstingens arbete med rehabiliteringsgarantin Redovisning för kvartal 1 och 2 åren 2011 och Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västmanland Västerbotten läns landsting Västernorrland Västra Götaland Örebro Östergötland Rehabiliteringsgarantin 4

5 Sammanfattning Rehabiliteringsgarantin är en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting som syftar till att hjälpa sjukskrivna personer med lättare och medelsvår psykisk ohälsa och/eller långvarig generaliserad smärta eller att förebygga sjukskrivning. Dessa personer ska få tillgång till bedömning och vid behov behandling och rehabilitering med god kvalitet. Syftet är att öka tillgängligheten till behandling för de diagnosgrupper som står för den största delen av sjukskrivningarna. Enligt överenskommelsen mellan SKL och Socialdepartementet har under åren 2009 fram till 2012 avsatts drygt en miljard kronor årligen för att öka tillgången till medicinska rehabiliteringsinsatser. Under 2012 har landstingen möjlighet att få del av 900 miljoner kronor och dessutom är 100 miljoner kronor avsatta för forskning, utvärdering och utvecklingsinsatser. Landstingen ska erbjuda multimodal rehabilitering till patienter med långvarig smärta i axlar, nacke och rygg och/eller generaliserad smärta, och kognitiv beteendeterapi, interpersonell psykoterapi eller kognitiv psykoterapi till personer med lättare eller måttlig depression, ångest eller stress. Under de två första kvartalen 2012 har landstingen påbörjat eller genomfört multimodala rehabiliteringar (MMR) dvs. en minskning med 43 procent jämfört med samma period år Under samma tid redovisade landstingen KBT-behandlingar vilket är en minskning med 59 procent från året innan. Under första två kvartalen 2012 har kvinnor fått del av 72 procent av rehabiliteringsinsatserna, dvs. fördelningen mellan kvinnor och män är i stort sett densamma som Behandlingar hos privata vårdgivare har ökat sedan förra perioden och nu ges behandlingar i stort sett i samma utsträckning i privat (51 %) och offentlig regi (49 %). Samtliga landsting förutom Gotland, Gävleborg, Jönköping, Kalmar, Västmanland och Örebro har minskningar av antalet rapporterade rehabiliteringsinsatser jämfört med samma period förra året (antingen KBT eller MMR). De främsta orsakerna för majoriteten av landstingen är att rapporteringsformen har ändrats från och med år Tidigare har det varit möjligt att rapportera påbörjade eller avslutade behandlingar. Från och med 2012 rapporteras endast avslutade behandlingar. Det innebär att det blir en eftersläpning i redovisningen samtidigt som alla patienter inte fullföljer sin behandling och därmed inte kommer med i rapporteringen. Andra förklaringar till ett minskat antal behandlingar är att landstingen har skärpt kraven för vilka som får verka inom ramen för garantin, och då har Rehabiliteringsgarantin 5

6 utförarna minskat i antal. Några uppger även att efterfrågan på behandlingar har minskat i och med att ett tidigare uppdämt behov har klarats av. Ett antal landsting uppger att det är fler patienter som får KBT-behandlingar än vad som har rapporteras eftersom det finns krav på att patienterna ska genomgått minst tio behandlingar för att det ska rapporteras inom ramen för garantin. Det innebär att patienter som har behov av kortare behandlingsperiod inte rapporteras. Orsakerna till att ett antal landsting inte har vare sig minskat eller ökat antalet behandlingar jämfört med samma period förra året är bland annat att de har flera utförare. En del av dessa landsting rapporterade redan förra året endast genomförda behandlingar så deras resultat påverkas därmed inte av eftersläpningen eller av att patienter inte fullföljer sina rehabiliteringsinsatser. Rehabiliteringsgarantin 6

7 Rehabiliteringsgarantin 7

8 Bakgrund till sjukskrivningsmiljarden Under senare år har ett flertal initiativ tagits för att utveckla en bra sjukskrivningsprocess i Sverige med syfte att minska sjukskrivningarnas längd och antal för att nå en långsiktigt stabil nivå. En av dessa är den så kallade sjukskrivningsmiljarden vars syfte är att öka kvaliteten i bedömning, vård och rehabilitering för människor i yrkesverksam ålder som har problem med att stanna kvar eller, efter en sjukskrivning, återgå i arbete. Staten betalar upp till en miljard kronor per år till landstingen under Rehabiliteringskedjans införande i sjukförsäkringen 2008 har påverkat arbetet i hälso- och sjukvården bland annat genom krav på snabbare tillgång till hälsooch sjukvårdens resurser. Arbetet i länen har varit och är framgångsrikt genom omfattande utveckling av kunskap, metoder och organisation. Ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd har införts, dvs. rekommendationer för det försäkringsmedicinska arbetet och rekommenderade tider vid sjukskrivning. Samverkan mellan olika professioner utvecklas på enheterna inom landstinget, bland annat har rehabiliteringskoordinatorer tillsatts i många län, och arbete i team har utvecklats. I ett antal län finns speciella läkare i primärvården som har ett försäkringsmedicinskt uppdrag. Samverkan utvecklas också mellan primärvården och specialistkliniker, och med externa rehabiliteringsaktörer. Vidare har kvaliteten i sjukintygen förbättrats och de flesta intyg skickas digital från läkare till handläggare på Försäkringskassan. Landstingen har ett ledningssystem för sjukskrivningsprocessen och arbetar med olika insatser för kompetensutveckling. De verkar också för att sjukskrivning ska göras jämställd. Rehabiliteringsgarantin 8

9 Rehabiliteringsgarantin en överenskommelse mellan SKL och regeringen Huvudsyftet med rehabiliteringsgarantin är att de diagnosgrupper som står för merparten av både korta och långa sjukskrivningar ska erbjudas utökad möjlighet till medicinsk rehabilitering för att främja arbetsförmåga och förebygga sjukskrivning. Villkoren tydliggjordes inför och under första hälften av Patienter i åldern år ska få tillgång till bedömning, vård och rehabilitering för att lättare kunna stanna kvar i, eller återgå i arbete under eller efter sjukskrivning. De patientgrupper som rehabiliteringsgarantin vänder sig till är patienter som bedöms ha lättare eller måttliga psykiska besvär (depression, ångest eller stressrelaterad ohälsa) eller långvarig smärta i axlar, nacke, rygg och/eller generaliserad smärta. Behandlingsmetoderna ska vara evidensbaserade vilket enligt överenskommelsen innebär kognitiv beteendeterapi (KBT), interpersonell psykoterapi (IPT) eller kognitiv psykoterapi (KP) för psykiska besvär. I fortsättningen benämns dessa KBT. Patienter med långvarig smärta som bedöms ha behov av mer omfattade rehabilitering erbjuds idag multimodal rehabilitering (MMR), vilket innebär en kombination av välplanerade och synkroniserade åtgärder som utförs av ett team bestående av olika professioner. I MMR ingår vanligen teori om smärta och medicinering, förslag till beteendeförändringar, kroppsterapier och hantering av balansen mellan olika aktiviteter i livet. I rehabiliteringsteamen ingår i regel läkare, socionom, psykolog, arbetsterapeut och sjukgymnast. Andra professioner, till exempel sjuksköterska, friskvårdsansvarig och dietist kan också ingå. Från och med överenskommelsen 2012 är MMR indelat i två olika nivåer MMR1 och MMR2. MMR1 erbjuds vanligtvis i primärvården till patienter vars problem inte är så komplexa, medan MMR2 vanligvis erbjuds i den specialiserade vården där patienterna har mer komplexa problem. För år 2012 har regeringen avsatt 900 miljoner kronor. 100 miljoner avsätts för utveckling och forskning inom rehabiliteringsgarantins ämnesområde i ett forskningsprogram som kallas REHSAM. Rehabiliteringsgarantin 9

10 Ersättningen till varje landsting är beräknad utifrån antalet invånare i länet i förhållande till hela befolkningen. Landstingen får kronor i ersättning för varje patient som behandlas med KBT och kronor för MMR1- och kronor för MMR2-patienter. Om ett landsting inte genomför behandling/rehabilitering upp till den nivå som det finns statliga medel avsatta för (dvs. länets eget tak), går överskottet i stället till de landsting som har genomfört fler behandlingar eller rehabiliteringar än upp till sitt tak. Ett extra bidrag utbetalas också till alla landsting för att ytterligare stimulera utvecklingen. Denna summa uppgår till 1000 kronor/behandling. Detta bidrag används av landstingen för att på olika sätt öka tillgången till rehabiliteringsinsatser, bland annat för kompetenshöjning inom KBT och MMR och för att utveckla en lämplig organisation för bedömning och rehabiliteringsinsatser. Det går också till system för ackreditering av behandlare och team och uppföljning av behandlingsinsatser. Forskningsprogrammet REHSAM REHSAM är ett forskningsprogram för bättre och effektivare rehabilitering för vissa diagnosgrupper inom ramen för rehabiliteringsgarantin. De vanligaste orsakerna till sjukskrivningar är smärttillstånd av ospecifik karaktär i nacke, rygg, armar och axlar samt psykisk ohälsa såsom lätta och medelsvåra depressioner, ångestsyndrom och stress. Det är därför av särskilt intresse att förbättra situationen och inrikta rehabiliteringsgarantin på dessa diagnosgrupper för att stödja människor att återgå i arbete eller för att förhindra en sjukskrivning. Programmet påbörjades 2009 och har inneburit tre utlysningar åren 2009, 2010 och Forskning pågår i drygt 25 program och de första resultaten presenterades i samband med en konferens i maj Vårdalstiftelsen ansvarar på uppdrag av Försäkringskassan för utlysningsprocessen och expertbedömningar av ansökningar. Den bidrar även till nätverksbyggande mellan de forskargrupper som får finansieringsstöd. Rehabiliteringsgarantin 10

11 Landstingens arbete med rehabiliteringsgarantin Landstingen har under flera år arbetat med att utveckla sjukskrivningsprocessen i hälso- och sjukvården, bland annat med stöd av överenskommelsen mellan SKL och regeringen, genom den så kallade Sjukskrivningsmiljarden från Den innehåller ekonomiska incitament för att utveckla en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Insatserna har bidragit till ökad kvalitet i sjukskrivningsprocessen och idag hanteras patienternas sjukskrivning med en högre medvetenhet som en del i vården och behandlingen. Överenskommelsen mellan regeringen och SKL om en rehabiliteringsgaranti har ytterligare förstärkt möjligheten för landstingen att i större omfattning erbjuda evidensbaserade och medicinska rehabiliteringsinsatser för de vanligaste sjukskrivningsdiagnoserna. Erfarenheterna från arbetet med sjukskrivningsmiljarden har bidragit till att landstingen relativt snabbt har kunnat bygga upp en organisation även för rehabiliteringsgarantin. Rehabiliteringsgarantin är till för patienter med långvarig diffus smärta och/eller lättare till måttlig ångest, depression eller stress. Dessa diagnosgrupper har valts ut för att de står för två tredjedelar av alla sjukskrivningsfall. Sedan starten i mitten av 2008 har tillgången till både kognitiv beteendeterapi och multimodal rehabilitering ökat. Under de två första kvartalen 2012 har landstingen påbörjat eller genomfört multimodala rehabiliteringar (MMR)vilket är en minskning med 43 procent jämfört med samma period år Vad gäller KBT-behandlingar redovisade landstingen behandlingar under det första halvåret 2012, vilket är en minskning med 59 procent jämfört med samma period året innan. Under samma period 2012 har kvinnor fått 72 procent av rehabiliteringsinsatserna, vilket betyder att fördelningen mellan kvinnor och män är i stort sett densamma som tidigare år. Behandlingar hos privata vårdgivare har ökat sedan förra perioden, och nu ges behandling i stort sett i samma utsträckning i privat (51 %) som i offentlig regi (49 %). Samtliga landsting förutom Gotland, Gävleborg, Jönköping, Västmanland och Örebro visar på mindre eller större minskningar av antalet rapporterade rehabiliteringsinsatser under det första halvåret 2012 jämfört med samma period året innan. De främsta orsakerna till detta är för majoriteten av landstingen att rapporteringsformen har ändrats från och med år Tidigare har det varit möjligt att rapportera även påbörjade eller avslutade behandlingar. Från och Rehabiliteringsgarantin 11

12 med år 2012 ska endast avslutade behandlingar rapporteras. Det innebär att det blir en eftersläpning i redovisningen. Dessutom fullföljer inte alla patienter sin behandling och kommer därmed inte med i rapporteringen. Andra förklaringar till minskat antal behandlingar är att landstingen har skärpt kraven för vilka som får verka inom ramen för garantin, och då har utförarna minskat i antal. Några uppger även att efterfrågan på behandlingar har minskat i och med att ett tidigare uppdämt behov har klarats av. Ett antal landsting uppger att fler patienter får KBT-behandlingar än vad som rapporteras eftersom det finns krav på att patienterna ska ha genomgått minst tio behandlingar för att det ska rapporteras inom ramen för garantin. Det innebär att patienter som har behov av kortare behandlingsperiod inte rapporteras. Jönköping, Västmanland och Örebro ökade sin andel MMR år 2012 jämfört med 2011 medan Gotland, Gävleborg, Kalmar och Västmanland ökade andelen KBT-behandlingar. Det ökade antalet rehabiliteringsinsatser beror på att landstingen har ökat tillgången på utförare av MMR och KBT. Flera av dessa landsting har dessutom redan under 2011 redovisat endast genomförda behandlingar så deras resultat påverkas därmed inte av eftersläpning och av att patienterna inte fullföljer rehabiliteringsinsatser. Redovisning för kvartal 1 och 2 åren 2011 och 2012 Tabell 1: Rehabiliteringsgarantin Q1+Q2 MMR Län MMR nivå 1 MMR nivå 2 Tot. MMR 1-2 MMR Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Summa Rehabiliteringsgarantin 12

13 Tabell 2. Rehabiliteringsgarantin KBT/IPT Man Kvinna KBT/IPT Man Kvinna KBT/IPT Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Summa Förklaring tabell 1 och 2 MMR Antal multimodala rehabiliteringsserier/person som är påbörjade (endast 2011) eller genomförda. MMR1 och MMR2 Antal multimodala rehabiliteringsserier/person som är genomförda. MMR1 genomförs för patienter med mindre komplexa problem och MMR2 genomförs för patienter med mer komplexa problem. KBT/IPT Antalet serier/person med kognitiv beteendeterapi eller interpersonell terapi som är påbörjade (endast 2011) eller genomförda. Under 2012 redovisas färdigbehandlade patienter. Män-Kvinnor Antalet män respektive kvinnor som har fått eller får antingen KBT- eller IPT-behandling eller multimodal rehabilitering. Rehabiliteringsgarantin 13

14 Blekinge I stort sett samtliga vårdcentraler kan nu erbjuda KBT. I samtliga länets kommuner finns det möjlighet för medborgarna att lista sig på en vårdcentral som erbjuder KBT. Det finns sju anställda KBT-terapeuter på vårdcentralerna samt avtal med fem privata företag. Landstinget har två MMR-team inom primärvården men huvuddelen av MMR sker i de två specialistteamen på sjukhuset. Antalet inrapporterade KBT-behandlingar har minskat pga. skärpning av kraven för inrapportering. Vår bedömning är dock att antalet patienter som erhåller KBT är oförändrat eftersom alla patienter inte rapporteras inom garantin. Antalet MMR gick ned under första kvartalet. Orsaken var personalförändringar inom specialistvårdens team. Under andra kvartalet var vi uppe i samma nivåer som tidigare. Utifrån kompetensnivån i de olika teamen har vi enats om att behandling inom specialistvården definieras som MMR2 medan behandling inom primärvården definieras som MMR1. Vi särskiljer därmed MMR1 och MMR2 utifrån om det är en primärvårdsenhet eller specialistenhet som rapporterar. Landstingets krav på innehållet inom rehabilitering i Blekinges primärvård har ännu inte tydliggjorts. Trots detta kommer sannolikt ett tredje team att starta med MMR1 senare i höst. Utbildning i KBT steg 1 pågår och beräknas vara avslutad under våren Landstinget blir mindre sårbart för utebliven satsning från regeringen och får genom fler egna terapeuter chansen att skapa ett väl integrerat arbete vad gäller psykisk ohälsa som orsak till nedsatt arbetsförmåga. Landstinget kommer även att anställa en psykiatriker inom primärvården. Syftet är att utveckla den psykiatriska kompetensen i primärvården. Detta innebär att primärvården höjer sin kompetens att tidigt bedöma, diagnostisera och erbjuda rätt behandlingar på rätt vårdnivå. Tillgång till psykiater innebär även en förbättring och förstärkning av kunskap för att identifiera den psykiska ohälsan. Den bärande tanken är att skapa såväl ett mer kvalitetssäkert som kostnadseffektiv omhändertagande. Fortsatta utvecklingsinsatser på de vårdcentraler som är kopplade till Blekinges befintliga primärvårdsteam för MMR. En ökad dialog och samverkan mellan primärvården och specialistvårdens smärtteam. Fortsatt arbete med utveckling av rehabiliteringsplan. Rehabiliteringsgarantin 14

15 Dalarna Under 2012 har vi ca 40 samtalsterapeuter med grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning på KBT i primärvården. För närvarande pågår också en utbildning i KBT steg 1 för 10 personer. MMR-teamen har minskat i antal pga. de nya kriterierna, vilket bland annat innebär att det krävs ackreditering för att bli godkänd som team och därmed kunna få ersättning från rehabiliteringsgarantin. För närvarande är två team godkända. Flera team har ansökt om godkännande och fler kommer göra det under hösten, men ännu inte blivit godkända då de ännu inte uppfyller alla kriterier. Antalet patienter har minskat under de två första kvartalen Anledningen till detta är att det under år 2011 rapporterades in påbörjade patienter till rehabiliteringsgarantin. Under år 2012 rapporteras avslutade patienter i stället. Dessutom har vi inte lika många team som rapporterar in MMR-patienter. År 2011 hade vi 16 MMR-team, men för närvarande har vi endast två godkända team. För att tillgodose och särskilja MMR 1 och MMR 2 har vi utformat lokala behandlingsriktlinjer med ramar för multimodal rehabilitering. Dessa har förankrats brett i olika yrkeskategorier och varit ute på remiss. Riktlinjerna bygger på de nationella indikationerna för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta. Hösten 2012 påbörjas en tvådagars ACT-utbildning (Acceptance and Commitment Therapy) för 20 personer. Ytterligare en kurs i ACT planeras att genomföras under hösten. AC T-kursen riktar sig till KBT-terapeuter men även till andra personalkategorier som arbetar med patienter inom ramen för rehabiliteringsgarantin. För MMR-behandlingar planeras att två till tre personer får gå SKL:s utbildning för utbildare i multimodal rehabilitering. Gotland Vi har i dagsläget sex terapeuter med KBT steg1-kompetens som arbetar på deleller heltid inom ramen för rehabiliteringsgarantin (både när det gäller rena KBT-behandlingar för ångest och depression och MMR1). I dagsläget är det inte full täckning. Det saknas 1,0 tjänst inom egen regi, och när vi sjösätter ett centralt MMR-team (smärtteam) kommer det att saknas 1,5 tjänster. MMR står inför en förändring då ett centralt smärtteam är under uppbyggnad på vårt rehabcentrum. Detta innebär att vi minskar antalet MMR-team inom primärvården då detta nya team ska ersätta några av teamen inom primärvården. I skrivande stund har vi fyra MMR-team inklusive det centrala smärtteamet som Rehabiliteringsgarantin 15

16 genomför MMR2 och har tillgång till steg 2-terapeut. Tillgången blir därmed tillfredsställande utifrån behov. Minskat antal KBT-behandlingar beror på att vi har svårt att tillsätta tänkt tjänsteutrymme inom så kallad egen regiverksamhet enligt tidigare beskrivning. Gällande MMR har vi utfört färre interventioner. Vi håller på att förändra vilket påverkar flödet till MMR-teamen i det korta perspektivet. Ett centralt smärtteam är under uppbyggnad och det ska vara på specialistnivå. MMR-teamen i primärvården ska komplettera för att vi ska nå en välfungerande helhet. Vi skiljer MMR1 från MMR2 dels genom att vi specificerar patientens komplexitetsnivå för att genomföra MMR1 eller MMR2. Sedan har vi specificerat vad programmet ska innefatta för att kunna vara ett MMR1- eller MMR2-program. Vi har följt de nationella rekommendationerna indikation för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta. Vi arbetar med LEAN och finner att vi behöver förbättra ledorden fånga tidigt inom både KBT och MMR. Avseende KBT provar vi en frågemall och ska genomföra en motivationsanalys, just för att fånga tidigt och rätt patient. För MMR kommer vi följa upp redan pågående arbete med att använda det så kallade Linton-formuläret (Gula flaggor) Detta är nyckeln. Sedan strävar vi hela tiden efter att utveckla våra rehabiliteringskoordinatorers uppdrag och kommer under hösten att sätta extra fokus på återgång i arbete eller förebyggande av sjukskrivning. Utöver detta strävar våra arbetsterapeuter att hela tiden efter att utveckla området kring återgång i arbete, i nuläget främst kopplat till MMR. Gävleborg Tillgången är god. Vid utgången av kvartal 2 noteras rehabilitering rapporterad från 80 KBT-behandlare. Merparten av dessa har kompetens motsvarande steg 1. Övriga har steg MMR team har rapporterat rehabilitering. Ett av dessa team är ett rent MMR2-team. Fem team har rapporterat både MMR1 och MMR2, resterande team enbart MMR1. En ökning har skett. Beslut togs redan 2010 i vårt landsting att enbart redovisa avslutade behandlingsserier. Detta har inför 2012 slagit igenom och fallit på plats. Ett ständigt pågående arbete med kvalitetsfrågorna finns. En konkretisering av kraven för arbete på de olika nivåerna har gjorts i den landstingsövergripande rutinen. Nationella indikationen för MMR ligger som grund vilket framgår i vårt material. För att få behandla på MMR2-nivå ska ny Rehabiliteringsgarantin 16

17 ansökan inkomma och vårdplan och kompetenser redovisas. Teamen har ett stort egenansvar att se till att de följer landstingets krav. I den landstingsövergripande rutinen framgår att arbetsrehabrelaterade mål ska finnas. Bedömning av införande av krav på att initiera kontakt från teamen med försäkringskassan och arbetsförmedlingen ska göras. Seminarium om arbetsperspektivet i rehabiliteringsgarantin hålls för MMR-team och KBTbehandlare i slutet av november. Halland Tillgången på KBT och MMR upplevs som god. 40 vårdenheter presenterar team enligt MMR 1-beskrivning och det finns en MMR2-leverantör och två smärtbedömningsenheter. 67 KBT-terapeuter är registrerade med kompetensbevis i KBT. Den processinriktade uppbyggnaden har lett till att i stort sett alla vårdenheter anger att de har tillgång till MMR för sina patienter antingen i egen verksamhet eller via underleverantörer. Efterfrågan på MMR 2 är liten. Endast sju patienter har behandlats av Region Hallands leverantör av MMR 2 till och med kvartal 2 utifrån de kriterier som styr MMR-behandling och redovisning av patientbehandlingar idag. Endast tio MMR1-team och MMR 2-teamet har levererat ansökningar till och med kvartal 2 år Tillgången på utförare verkar mycket större än efterfrågan, vad det beror på ska s vi nu ska undersöka djupare. Ansökningarna har minskat påtagligt under Följande faktorer kan spela in. Då det är genomförda behandlingar som räknas kan det vara en fördröjning i rapporteringen. Vissa genomförda behandlingar når inte upp till de fastlagda miniminivåerna för ansökan om rehabersättningsmedel/registering. Uppdämt rehabiliteringsbehov nu i avtagande? De insatser vi har genomfört t ger inte samma rehabiliteringsbehov, dvs. behov av MMR i den beskrivna formen? Byte av rehabsamordnare i verksamheterna ger en längre startsträcka för samordningen/mandatet m.m.? Förändringar av personal i teamen? För krångliga och komplexa krav på vårdenheterna? Det finns en remissgång som beskriver när, hur och på vilket sätt vårdenheterna kan remittera till smärtbedömningsenheter och/eller MMR2-behandling. Utbildning har hållits för att ge stöd till att selektera patienter till de olika nivåerna. Ett arbete pågår för att utreda innehåll och organisation och gränssnitt i vården för bl.a. behandling av MMR2-patienter och andra patienter med svår refraktär smärta. Rehabiliteringsgarantin 17

18 Arbetet med att säkerställa försäkringskassans medverkan vid MMRrehabilitering fortsätter genom uppföljning av ansökningar och innehåll i behandlingar. Försäkringskassan ska också kontaktas om sjukskrivningsstatus kvarstår efter genomförd KBT-behandling. Under perioden september-oktober ska försäkringskassans handläggare på vårdenheterna återkoppla de fall där de anser att det finns behov av KBT eller MMR. Återkoppling sker såväl till rehabsamordnare som till regionkontoret. Bilden av efterfrågan av och tillgänglighet till behandlingarna kan då göras tydligare. Jämtland Tillgången på KBT finns på nästan alla hälsocentraler med 22 KBT-terapeuter och en extern psykolog som har KBT-grupper. Tillgången på MMR1 finns i stort sett på alla 27 hälsocentraler samt MMR2 på smärtrehab och rygginstitutet. Alla hälsocentralerna är inte certifierade för att göra MMR men har team för bedömningar. Vi rapporterar nu avslutade behandlingar mot tidigare påbörjade behandlingar. Vi införde tidigare en rutin som innebar att patienter sjukskrivna över 30 dagar rapporterades i teamsamverkan och där förs diskussion om patienten är behov av insatser inom ramen för garantin om han eller hon inte redan har fått denna insats. En av orsakerna till denna rutin är att vi har många stafettläkare. Eftersom det inte har varit möjligt att få ut sjukskrivningsstatistik under sex månader så kan det innebära att vi har missat patienter. Nu kan vi dock åter igen få ut statistiken. Vid teambedömningarna avgörs om och i så fall vilken rehabilitering patienten ska erbjudas - MMR1 på hälsocentralerna eller specialistvården/mmr 2 på rygginstitutet eller smärtrehab, där vi har satsat mycket på kompetenshöjning. Bygga upp rutiner för tidigt samarbete med arbetsgivare /arbetsförmedling och företagshälsovården. Två rehabkoordinatorer kommer att samarbeta på två hälsocentraler för att bygga upp/utveckla nya rutiner med tidigt samarbete med interna och externa aktörer. Fortsatt arbete med att identifiera tidiga signaler för att sätta in tidiga insatser. Uppföljning på hälsocentralen eller teamträff efter utförd MMR2 i specialistvården. Rehabiliteringsgarantin 18

19 Jönköping Relativt god. Något mer MMR1-team skulle behövas. 20 MMR1-team och ett MMR2-team. Vårdcentralerna diskuterar att indela sig i kluster och där hjälpas åt med MMR1, men det har inte kommit i gång ännu. Cirka 85 KBT-terapeuter/psykologer (något osäker siffra) som rapporterar inom rehabiliteringsgarantin. Antalet KBT- behandlingar har minskat vilket beror på att rapportering sker i efterhand.. År 2011 gjordes ändring i Jönköping att endast rapportera genomförda multimodala rehabiliteringar. Omställningen och ökat antal utförare innebär att vi har ökat antalet MMR-behandlingar under MMR1 sker i primärvård och varje enhet har fått presentera sitt program och redovisa kompetens. MMR2 sker endast vid specialistklinik (rehabmedicinska kliniken) och hittills har denna resurs varit tillräcklig. Avstämningsmöte krävs när MMR- och KBT-behandling avslutas då patienten är sjukskriven. Vid MMR krävs trepartssamtal (med arbetsgivare/arbetsförmedling, vården, patienten) om patienten inte är sjukskriven. Kalmar Hur är tillgången på KBT- och MMR- kompetensen i ert landsting? Team finns på alla länets hälsocentraler inom hälsoval. Förutom KBTterapeuter på alla hälsocentraler finns KBT terapeuter inom psykiatrisk öppenvård, och åtta privata företag har blivit ackrediterade KBT-terapeuter inom rehabiliteringsgarantin. MMR har minskat. Anledningen är att vi nu rapporterar avslutade patienter vilket har fått en eftersläpning i rapporten som följd. KBT har ökat vilket beror på att antalet KBT-terapeuter är större än under 2011 då vi har gjort en upphandling Samtliga hälsocentraler är ackrediterade på MMR1-nivå. Vi har dessutom skrivit avtal med fyra externa enheter för MMR2-nivå. Landstingets smärtenhet är på gång för ackreditering. I MMR2 ingår specialistläkare i smärta, högre kompetens inom smärta hos övriga behandlare och intensivare behandlingsprogram. Rehabiliteringsgarantin 19

20 Ackreditering av enheterna har medfört att vi har bättre kontroll på vad som utförs. Vi har satt stimulanspengar till enheterna för utrednings- och uppföljningsdelen i MMR. Vi kommer att anmäla tre team i länet till utbildningen för att genomföra utredningar inför MMR. Ett projekt för MMR pågår mellan smärtenheten och primärvården. Smärtspecialist deltar en gång/månad tillsammans med ansvarigt team från tre hälsocentraler i mellersta länet i undersökning av patienter och planering av behandling. Ett försök att föra ut och öka kompetensen i primärvården. Kronoberg Rehabiliteringsteam finns på nästan alla vårdcentraler i länet. Alla jobbar dock inte med MMR1, smärtrehabiliteringsprogram. Under hösten 2012 genomförs MMR1 på sju vårdenheter i länet och MMR2 på två vårdenheter. Det finns ca 40 KBT-terapeuter med steg1-kompetens och två personer med steg 2 i primärvården. Antalet behandlingar minskat marginellt för både MMR och KBT/IPT. När det gäller den marginella minskningen av KBT-behandlingar är en av orsakerna att det från och med 2012 krävs minst 10 behandlingar för att få ersättning från rehabiliteringsgarantin. Det förekommer dock fler behandlingar där patienter inte har behov av tio behandlingar och de räknas därmed inte med i garantin. När det gäller MMR, så tror vi det uppdämda behov som fanns tidigare och hos dem som blev utförsäkrade från den 1 januari 2010 delvis är borta. Vårt arbete baseras på de nationellt framtagna indikatorerna. Om det är oklart om en patient ska ha MMR1 eller MMR2, eller om primärvården bedömer att det handlar om MMR2 ska alltid remiss gå till landstingets specialistenhet inom smärtrehab för en second opinion. Vi har också gjort en upphandling med en privat aktör för att klara behovet av MMR2. Ett samarbete mellan landstingets specialistenhet och den privata aktören har också påbörjats för att optimera resursfördelningen och för att erbjuda patienten rätt vård på rätt ställe utifrån dennes behov. För att få upp flödet och för att säkerställa kompetensen inom rehabteamen som arbetar med MMR1 inom primärvården har MMR1-verksamnheten koncentrerats till ett fåtal primärvårdsenheter. Under hösten kommer samtliga rehabiliteringsteam inom primärvården bland annat att erbjudas utbildning i olika verktyg för bedömning av vilken behandling patienten bäst är i behov av. Utbildningen kommer också att innehålla hur rehabiliteringsplanen kan användas för bättre plan/fokus på Rehabiliteringsgarantin 20

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2012

Rehabiliteringsgarantin 2012 Rehabiliteringsgarantin 2012 ERFARENHETER OCH RESULTAT Rehabiliteringsgarantin 2012 1 Rehabiliteringsgarantin 2012 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller att förebygga en sjukskrivning

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2013

Rehabiliteringsgarantin 2013 Rehabiliteringsgarantin 2013 ERFARENHETER OCH RESULTAT EFTER TVÅ FÖRSTA KVARTALEN Rehabiliteringsgarantin 2013 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT FRÅN FÖRSTA KVARTALET 2011

Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT FRÅN FÖRSTA KVARTALET 2011 Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT FRÅN FÖRSTA KVARTALET 2011 1 Stockholm i maj 2011 På uppdrag av Avdelningen för vård och omsorg, Annie Hansen Falkdal, Landstinget Västerbotten 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2013

Rehabiliteringsgarantin 2013 Rehabiliteringsgarantin 2013 ERFARENHETER OCH RESULTAT Rehabiliteringsgarantin 2013 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT 2010

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT 2010 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT 2010 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller för att förebygga en sjukskrivning i de fall där sjukskrivning är det vanligaste tecknade Sveriges Kommuner

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2009-2010 ERFARENHETER 2009 OCH RESULTAT FRÅN FÖRSTA HALVÅRET 2010

Rehabiliteringsgarantin 2009-2010 ERFARENHETER 2009 OCH RESULTAT FRÅN FÖRSTA HALVÅRET 2010 Rehabiliteringsgarantin 2009-2010 ERFARENHETER 2009 OCH RESULTAT FRÅN FÖRSTA HALVÅRET 2010 1 Stockholm i september 2010 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund...

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1 2014-01-13 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-02-10 2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1. Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 2013-12-10 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 2012-12-13 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin UTVECKLING OCH PLANERING I LANDSTINGEN RAPPORT JUNI 2011

Rehabiliteringsgarantin UTVECKLING OCH PLANERING I LANDSTINGEN RAPPORT JUNI 2011 Rehabiliteringsgarantin UTVECKLING OCH PLANERING I LANDSTINGEN RAPPORT JUNI 2011 1 Stockholm i juni 2011 På uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal

Läs mer

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Slutrapport om statsbidrag till landstingen 2009 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

REHSAM. REHSAM forskningsprogram

REHSAM. REHSAM forskningsprogram REHSAM Ett forskningsprogram som ska hitta de bästa metoderna för att behålla och få tillbaka arbetskapaciteten hos människor som till exempel drabbats av psykisk ohälsa eller långvarig smärta. Vi som

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten

Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten Information och anvisningar 2010-02-15 Foto: Tommy Henfridsson Innehåll Sid INFORMATION Bakgrund till rehabiliteringsgarantin 2 För vem gäller rehabiliteringsgarantin?

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering för patienter med vanliga sjukskrivningsdiagnoser

Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering för patienter med vanliga sjukskrivningsdiagnoser LANDSTINGET I VÄRMLAND IMPLEMENTERINGSPLAN 1.0 Per-Åke Andersson, processledare Mats Johanson, utredningssekreterare 2009-02-26 LK/081288 Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 2014-12-08 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2015 Information om kriterier till vårdgivare

Rehabiliteringsgarantin 2015 Information om kriterier till vårdgivare 1 2014-12-29 Dnr HSS 2013-0012 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018-611 33 92 Strateg Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade beslut om att nedan kriterier 2015-02-12. Villkoren

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län

Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län 1 Det krävs ett helt nytt sätt att tänka, för att lösa de problem vi skapat med det gamla

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning Dnr: LS 189/2009 och FK 22967-2010 Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning 2010-01-01 2010-12-31 Förutsättning Sjukskrivningsmiljarden

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Projektplan, självhjälpsgrupper

Projektplan, självhjälpsgrupper REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin - länsgemensam rutin hälso- och sjukvård

Rehabiliteringsgarantin - länsgemensam rutin hälso- och sjukvård Diarienr: Ej tillämpligt 1(16) Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2014-05-12 Giltigt t.o.m.: 2015-05-12 Upprättare: Annchristin Johansson Fastställare: Berit Fredriksson Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Socialstyrelsens uppföljning och bedömning av landstingens insatser inom ramen för rehabiliteringsgarantin

Socialstyrelsens uppföljning och bedömning av landstingens insatser inom ramen för rehabiliteringsgarantin Socialstyrelsens uppföljning och bedömning av landstingens insatser inom ramen för rehabiliteringsgarantin Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti Sveriges Kommuner och Landsting 000035 STYRELSENS BESLUT NR 16 2010-12-17 Vårtdnr 10/0445 Avdelningen för vård och omsorg Anna ÖStbom Landstingsstyrelsema, regionstyrelserna i Västra Götaland och Skåne

Läs mer

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Rapport från arbetet i sjukskrivningsnätverket Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Stockholms läns landsting HSN-förvaltningen, augusti 2010 Box 6909, 102 39 Stockholm www.uppdragsguiden.sll.se/ogatpasjukskrivning

Läs mer

ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING. Workshop SKL 2013-11-19 Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg

ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING. Workshop SKL 2013-11-19 Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING Workshop SKL 2013-11-19 Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg Det varierar! Översikt ersättning inom vårdval ffa primärvården Lagen om valfrihetssystem

Läs mer

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23 Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden -tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både en intern och extern

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering

Nationellt Register över Smärtrehabilitering Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS www.ucr.uu.se/nrs Nationellt Register över Smärtrehabilitering 1 NRS Startade 1998 Anslutet till Sveriges kommuner och landsting Nationellt Register över

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Utvidgat försök med AFU 2013

Utvidgat försök med AFU 2013 Wimi 2005 FK90010_004_G 1 (7) Utvidgat försök med AFU 2013 Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av AFU 2013 Detta dokument innehåller gällande villkor och förutsättningar för en utvidgad

Läs mer

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen 1 2007-02-16 Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Projektansökan till Samordningsförbundet Deltagande parter bakom projektförslag

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

REHSAMkonferens. När teori omsätts i praktik. Clarion Stockholm, 10 februari 2016. Rehabilitering för tidigare återgång i arbete

REHSAMkonferens. När teori omsätts i praktik. Clarion Stockholm, 10 februari 2016. Rehabilitering för tidigare återgång i arbete REHSAMkonferens Clarion Stockholm, 10 februari 2016 Rehabilitering för tidigare återgång i arbete När teori omsätts i praktik Uppdraget till REHSAM var att bidra till hållbar rehabilitering, omsätta forskning

Läs mer

Tillgång till prov för forskning

Tillgång till prov för forskning Tillgång till prov för forskning Provsamlingar för forskning Alla prov tagna inom vården för vård eller forskning tillhör sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde Prov måste alltid inrättas/registreras i någon

Läs mer

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Slutrapport

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Slutrapport En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin Slutrapport I juni 2012 fick Karolinska Institutet i uppdrag att genomföra en fördjupad utvärdering av rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin fungerar inte

Rehabiliteringsgarantin fungerar inte riksrevisionen granskar: medborgarna och förvaltningen Rehabiliteringsgarantin fungerar inte tänk om eller lägg ner rir 2015:19 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

17 Remiss Mer trygghet och bättre försäkring RS150142

17 Remiss Mer trygghet och bättre försäkring RS150142 17 Remiss Mer trygghet och bättre försäkring RS150142 Ärendet Region Halland instämmer i förslagen kring en successiv och kunskapsbaserad reformering av socialförsäkringen och stora delar i förändringarna

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Plan 3 (av 4) Tidig samverkan 2014

Plan 3 (av 4) Tidig samverkan 2014 "Datum, klicka och skriv" Dnr "Skriv nr" 2014-11-28 Plan 3 (av 4) Tidig samverkan 2014 av aktiviteter i tidigare handlingsplan samt uppdatering enligt villkor för 2014. Birgitta Pleijel Strateg, försäkringsmedicin

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer