Barn och rörelse (5 p)

Transkript

1 Barn och rörelse (5 p) Children and movement ( 7,5 ECTS credits) VT-2007 Barn och rörelse Institutionen för idrott och hälsa Örebro universitet

2 ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för idrott och hälsa Inriktning idrott och hälsa 01-20p Kia Bringert DELKURS 1, v. 3-7 (5 p) BARN OCH RÖRELSE Children and movement (7,5 ECTS credits) Syfte och innehåll Denna delkurs utgår från barnet som helhet, en levande självständig människa i färd med att skapa och erövra sitt eget liv. Barn är äventyrslystna, fantasifulla och kreativa, fyllda med rörelseglädje och en lust att utvecklas. Det naturliga rörelsebehovet ser inga gränser i viljan att utmana, uppleva och lära. Barns utveckling måste alltid ses som en helhet, där olika förändringar påverkar varandra ömsesidigt. Delkursen kommer för överskådlighetens skull behandla barns fysiska, psykiska och sociala utveckling var för sig. Till den fysiska utvecklingen hör de motoriska färdigheterna som är en förutsättning för alla former av rörelser. Förmågan att kunna uppleva omvärlden via sinnena och med sin kropp uttrycka sig är en nödvändighet för att kunna utveckla självkännedom och kommunikationsförmåga. Barnen lever i en kroppslig värld där leken på sätt och vis är en arena för lärande. I leken får barnet möjligheter att utforska, förstå och bemästra sin omvärld. Detta kräver en handlingsberedskap hos pedagoger som möter barn byggd på dels kunskaper om barns utveckling, men också kännedom om den miljö som barnen växer upp i. Av vikt är att kunna skapa situationer i olika miljöer där barn på ett kreativt sätt får möjlighet att utveckla sina förmågor relaterat till egen mognad och motivation. I skolan finns barn som har särskilda behov, något som inte minst synliggörs i ämnet idrott och hälsa. Denna delkurs kommer att ta upp funktionsnedsättningar av olika slag, och hur man kan arbeta med dessa barn i skolan, s.k. anpassad fysisk aktivitet (AFA). Mål Efter genomgången kurs skall den studerande ha: - kunskap och förståelse om barns utveckling utifrån ett helhetsperspektiv, - kunskaper om likheter och skillnader i flickors och pojkars fysiska utveckling, - förståelse för barns utveckling och uppväxtvillkor utifrån ett genusperspektiv, - kunskap om lekens betydelse för barns utveckling, - kunskap om barns motoriska utveckling, - kunna utvärdera olika miljöer utifrån rörelsepedagogiska aspekter, - kunna använda olika miljöer som inomhussalar, vatten, is och natur för att stimulera barns utveckling och lärande, - kunna skapa situationer som stimulerar barns fantasi, kreativitet och rörelseglädje, - kännedom om de begrepp som är kopplade till barn och unga med funktionsnedsättningar, - fått prova på olika rörelseaktiviteter speciellt anpassade för barn/ungdomar med olika funktionsnedsättningar. 2

3 Arbetssätt I delkursen ingår teoretiska moment i form av föreläsningar och seminarier samt praktiska moment i olika lärandemiljöer. Studenterna arbetar i par vad gäller den skriftliga examinationsuppgiften och i grupper i den praktiska examinationsuppgiften. Examination Delkursen har två examinationsuppgifter. En skriftlig inlämningsuppgift som görs parvis, samt en praktisk uppgift som skall planeras och genomföras i grupp samt dokumenteras skriftligt. Alla tre seminarier examineras genom obligatorisk närvaro, utförda uppgifter och ett aktivt deltagande vid seminarietillfällena. De praktiskt orienterade momenten examineras genom obligatorisk närvaro och ett aktivt deltagande. Ev. omtentamen vad gäller den praktiska examinationen bestäms i samråd med examinerande lärare. Undervisande lärare Karin Andersson (KA), univ.adjunkt i idrott och hälsa Kia Bringert (KB), univ.adjunkt i idrott och hälsa Anita Cierzniewski (AC) univ.adjunkt i idrott och hälsa Lena Hammar (LH), lärare i idrott och hälsa, specialpedagog Sven-Erik Nilsson (SEN), univ.lektor i pedagogik Lena Nordqvist (LN), lärare i idrott och hälsa, specialpedagog Stewe Persson (SP), univ.adjukt i idrott och hälsa Maria Renntun (MR), idrottslärare Örebro Folkhögskola Stephan Svenning (SSV), univ.adjunkt i idrott och hälsa karin.andersson@hi.oru.se kia.bringert@hi.oru.se anita.cierniewski@hi.oru.se lena.hammar@sit.se sven-erik.nilsson@pi.oru.se lena.nordqvist@orebro.se stewe.persson@hi.oru.se stephan.svenning@hi.oru.se Kursadministration Delkursansvariga Kia Bringert (KB) kia.bringert@hi.oru.se Administration Pernilla Holmquist, institutionssekreterare pernilla.holmquist@hi.oru.se

4 SEMINARIEUPPGIFTER Under denna delkurs genomförs tre seminarier. Seminarierna syftar till att ge den studerande möjlighet att diskutera sina kunskaper i anslutning till respektive tema. En förutsättning för ett lyckat seminarium är att den studerande är förberedd genom att inför varje tillfälle bland annat läst litteraturen. Seminarium 1, v. 4: Barn och genus Syftet med detta seminarium är att samtala om rådande könsmönster, dvs. hur flickor och pojkar bemöts och förväntas uppträda i skolan, ämnet idrott och hälsa och i samhället i stort. Seminarieuppgift Den studerande skall till seminariet ha läst litteraturen och utifrån texterna fundera på vilka konsekvenser genusperspektivet kan få för undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Litteraturen kan också kompletteras med egna upplevelser/erfarenheter. Du skall ha med dig ett antal nedskrivna frågeställningar kopplade till en relevant bakgrund. Dessa frågeställningar är sedan utgångspunkt för samtalet. Litteratur Gens, Ingemar (2002) Från vagga till identitet. Langlo Jagtøien, Greta, Kolbjørn, Hansen & Annerstedt, Claes (2002): Gemensamma drag och olikheter i utvecklingen. Motorik, lek och lärande. s Larsson, Håkan (2004): Kön i idrott och hälsa. I Larsson & Redelius, red: Mellan nytta och nöje. s Skolverket (2000). Kursplaner i idrott och hälsa för grundskolan. Seminarium 2, v. 5: Barns uppväxtvillkor Detta seminarium har som syfte att med öppna sinnen betrakta den värld barn växer upp i. Seminarieuppgift: Du skall på egen hand söka artiklar/litteratur som belyser barns uppväxtvillkor. Utifrån det du läst skall du sedan reflektera över vilka ev. konsekvenser uppväxtvillkoren kan ha för undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Informationen kan också kompletteras med personliga erfarenheter och upplevelser från både den egna skoltiden som från tidigare VFU. Seminarietillfället Vid seminarietillfället kommer dina frågor att ligga till grund för ett samtal och diskussion. Litteratur Studenten väljer själv lämplig litteratur/artiklar t.ex. via bibliotek, databaser, tidskrifter. 4

5 Exempel på Referens Se under litteraturlista samt förslagsvis Sveriges Televisions hemsida: Seminarium 3, v. 6: Barns utveckling i ett helhetsperspektiv Syftet med detta i första hand litteraturseminarium är att samtala om och sammanfatta barns utveckling utifrån ett helhetsperspektiv. Seminarieuppgift Den studerande skall till seminariet läsa in sig på sid samt kapitel 6 i nedanstående litteratur. Studenten förväntas vara beredd på att besvara frågor och kunna föra resonemang kring innehållet i texten men även frågor relaterade till andra aspekter av barns utveckling som lyfts under delkursen. En viktig infallsvinkel blir att diskutera tankar och teorier om barns utveckling i relation till skolämnet idrott och hälsa. Litteratur Langlo Jagtøien, Greta, Kolbjørn, Hansen, Annerstedt, Claes (2002). Motorik, lek och lärande. EXAMINATIONSUPPGIFTER Skriftlig uppgift Detta är en skriftlig examinationsuppgift som ska lösas parvis (delkursansvariga delar in i par). Syftet med uppgiften är att ge de studerande möjlighet att bearbeta de olika delarna i delkursen, dra sammanfattande slutsatser utifrån detta och på så vis knyta ihop delkursens teoretiska och praktiska innehåll. Uppgiften är att skriva ett kurspaper där ni i stort utvecklar ert sätt att se på barns uppväxtvillkor, barns utveckling samt beskriver hur ni skulle vilja arbeta med barn utifrån er kommande yrkesroll. Texten ska innehålla följande delar: - en inledning där ni introducerar läsaren till uppgiften och ämnesområdet, - en bakgrundsdel där ni utvecklar ert sätt att se på barns uppväxtvillkor och barns utveckling i ett helhetsperspektiv, - en genomförandedel där ni utifrån era tankar i bakgrundsdelen samt kursplanen i idrott och hälsa utvecklar hur ni vill omsätta dessa tankar i praktiken (ge gärna konkreta exempel) - en avslutande del där ni diskuterar era tankar och idéer. Formalia Ert kurspaper bör bestå av 5-7 A4-sidor (exkl. försättsblad och litteraturlista) maskinskriven text. Typsnitt: Times. Teckenstorlek: 12. Radavstånd: 1,5 rader. Referenshantering enligt Pedagogiska institutionen (Eva Hagström, 2004:9) 5

6 Inlämning/Återlämning Den skriftliga examinationsuppgiften ska lämnas senast onsdag 21/2 kl i en särskild låda som kommer att placeras utanför Kia Bringerts arbetsrum. Återlämning sker senast måndag vecka 12. Praktisk uppgift Redovisning kommer att ske i 1/2 kurs (dvs. basgrupp 1, 2, och 3 tillsammans och 4, 5 och 6 tillsammans). Varje basgrupp disponerar 50 minuter. Valet av tema är fritt och med hänsyn till att flera miljöer (vatten, is, natur och idrottssal) skall behandlas lottar delkursansvarig dessa 19/1. Varje basgrupp ansvarar för att den materiel som behövs beställs i tid (2 dagar innan) hos vaktmästeriet. Basgruppen ansvarar också för att materielen tas med och tillbaka från redovisningen. Valet av innehåll och form för lektionen skall utgå från barns utveckling där kopplingar till delkursens litteratur, föreläsningar, seminarier och praktiska lektioner framgår. Under lektionen förväntas alla i basgruppen, så jämt fördelat som möjligt, delta aktivt som ledare. Lektionens planering skall dokumenteras och innehålla: - En bakgrund där ni beskriver den tänkta målgruppen samt vilka ev. förutsättningar som finns, - Tema. En beskrivning av det valda temat och varför just detta tema kan passa den tänkta målgruppen, - Målsättning. Vilket/vilka resultat ni vill uppnå med just denna lektion, - Vad/Hur. En detaljerad beskrivning av vad lektionen skall innehålla vad gäller aktiviteter/övningar och hur detta skall genomföras/organiseras. - Varför. En beskrivning med referenser, där ni redogör för varför ni valt de aktiviteter/övningar ni gjort. Er dokumentation av lektionen skall vara så tydlig att en annan lärare skall kunna genomföra samma lektion utifrån den skrivna planeringen. Denna dokumentation lämnas senast tisdag 13/2 kl i följande lärares fack (IL1A=KB, IL1B= AC, IL1C= SSV). 6

7 Bedömning Betygsgraderna väl godkänd (VG), godkänd (G) eller underkänd (U) tillämpas. Bedömning av den skriftliga examinationsuppgiften görs utifrån: - uppgiftens samtliga delar, - textens stöd i kursens litteratur och andra referenser, - djup och klarhet i resonemang, - tydliga egna reflektioner i texten som är underbyggda med argument, - formalia vad gäller skrivsätt, referenser och referenslista. Bedömning av den praktiska examinationsuppgiften görs utifrån: - dokumentationens innehåll utifrån uppgiftsbeskrivningen, - förmåga att välja innehåll och form med tanke på lektionens målsättning och målgrupp, - skriftlig och muntlig argumentation kring val av innehåll och form, - att hela basgruppen deltar aktivt i ledarskapet - formalia vad gäller skrivsätt, referenser och referenslista För godkänt på kursen krävs: - närvaro och ett aktivt deltagande på de praktiska orienterade momenten, - närvaro på gruppredovisningarna, - närvaro, genomförda seminarieuppgifter och ett aktivt deltagande på seminarierna, - godkänt på den skriftliga och praktiska examinationsuppgiften. För väl godkänt på kursen krävs: - att kriterierna för godkänt är väl uppfyllda, - att den skriftliga uppgiften väl uppfyller bedömningskriterierna och att texten är problematiserande, - att den praktiska uppgiften väl uppfyller bedömningskriterierna. Detta vad gäller både genomförande och dokumentation. Utvärdering Delkursen utvärderas genom att varje kurs utser två studentrepresentanter som fungerar som språkrör för respektive kurs. Utvärderingssamtalet sker efter avslutad kurs (anslås) med delkursansvariga och studentrepresentanterna under vecka 9. 7

8 Litteraturlista Brügge, Britta, Glantz, Mats & Sandell Klas (red.) (1998). Friluftslivets pedagogik - kunskap, känsla. och livskvalitet (valda delar Stockholm: Liber AB. Gens, Ingemar. (2002) Från vagga till identitet. Jönköping: SEMINARIUM Utb. & Förl. AB. Langlo Jagtøien, Greta, Kolbjørn, Hansen, Annerstedt, Claes. (2002). Motorik, lek och lärande. Göteborg: Multicare förlag. Larsson, Håkan. (2004): Kön i idrott och hälsa. I Larsson & Redelius, red: Mellan nytta och nöje. Stockholm: Idrottshögskolan, s Skolverket (2000). Grundskolans kursplaner och betygskriterier Idrott och hälsa. Stockholm: Fritzes. Tolgfors, Börje. (1985). Leka, dyka, simma. Esselte Studium. Svenska Livräddningssällskapet. Kompendium. (valda delar).** ** Finns att köpa på studentexpeditionen. Referenslitteratur Danielsson, Agneta., Auoja, Kerstin., Sandberg, Margareta. & Jonsson, Boel. (2001). Rörelseglada barn. Stockholm: Förlagshuset GOTIA Danielsson, Mia (2006) Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006. Grundrapport. Statens Folkhälsoinstitut aspx Ericsson, Ingegerd. (2005). Rör dig lär dig. Malmö: SISU Idrottsböcker. Peterson, Carina. (2004). Bra för barn? Forskning om barn och byggd miljö (pedagogiska arbetsrapporter nr 4). Växjö: Institutionen för pedagogik. Statens Folkhälsoinstitut (2006) Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006. Grundrapport aspx Svenska Skolidrottsförbundet (1996). Boll i skolan. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Wolmesjö, Susanne (2006) Rörelseaktivitet lek & lärande för utveckling av individ och grupp. Malmö: SISU Idrottsböcker 8