Stationsnära lägen. Utgångsläge 2012 och förslag på uppföljningsrutiner för Huddinge kommun. Dnr: GK-2007/ FRUÄNGEN SÄTRA VÅRBY GÅRD HAGSÄTRA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stationsnära lägen. Utgångsläge 2012 och förslag på uppföljningsrutiner för Huddinge kommun. Dnr: GK-2007/ FRUÄNGEN SÄTRA VÅRBY GÅRD HAGSÄTRA"

Transkript

1 SÄTRA FRUÄNGEN VÅRBERG SKÄRHOLMEN VÅRBY GÅRD HAGSÄTRA FITTJA MASMO STUVSTA RÅGSVED HUDDINGE C FARSTA STRAND TRÅNGSUND FLEMINGSBERG SKOGÅS Stationsnära lägen Utgångsläge 2012 och förslag på uppföljningsrutiner för Huddinge kommun Dnr: GK-2007/

2 Innehåll Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 1. Stationsnära lägen Gångavstånd från station Statistiskt underlag Analysresultat 7 Bilaga 1. Bakgrund och information 9 Mål och uppföljning 9 Verksamhetsplanen 9 Bebyggelsestruktur och resmönster 9 Bilaga 2. Metodbeskrivning 11 Statistiskt underlag och begränsningar 11 Fågelavstånd, gångavstånd och isokroner 11 Bilaga 3. Huddinges stationsnära lägen Farsta strand 13 Fittja 13 Flemingsberg 14 Fruängen 14 Hagsätra 15 Huddinge C 15 Masmo 16 Rågsved 16 Skogås 17 Skärholmen 17 Stuvsta 18 Sätra 18 Trångsund 19 Vårberg 19 Vårby Gård 20 Bilaga 4. Förslag på uppföljningsrutiner 21 Föreslagna indikatorer 21 Revision 2013, 2015 etc. 21 Bilaga 5. Framtida möjligheter 22 Behov av särskilda analyser 2

3 Sammanfattning Denna rapport beskriver hur befolkningsstorleken inom olika gångasvtånd från station kan analyseras. Huddinge kommun har tidigare låtit Spacescape genomföra analyser av stadsutvecklings- och förtätningspotential i anslutning till den översiktliga planeringen samt analys av befolkningstäthet i anslutning till befintliga spårstationer. Efter dessa utredningar har Spacescape tillfrågats att utveckla analysmetoden. I föreliggande rapport presenteras en modell för analys av befolkningstäthet i stationsnära lägen, resultaten av analyserna samt förslag till rutiner för hur Huddinge kommun skall kunna följa upp dessa analyser på egen hand i anslutning till verksamhetsplanering. Analysmodellen har byggts upp på följande sätt: 1) Ytor motsvarande två olika faktiska gångavstånd till stationslägen har tagits fram 2) Mått på befolkning inom de olika ytorna har tagits fram med hjälp av statistik om boende och arbetande 3) Beräkningar av befolkningstal enligt ovan har jämförts med kommunen som helhet samt mellan de olika stationslägena. Analyserna visar att en stor del av befolkningen i Huddinge kommun bor eller arbetar stationsnära. Huddinge C, Flemingsberg och Skogås är de stationslägen med störst befolkningsunderlag, men det finns också stationer utanför kommunens gräns dit Huddinges befolkning har gång- eller cykelavstånd. Skärholmen, Rågsved och Fittja är sådana stationer. I Huddinge kommun bor 71 procent av befolkningen inom ett faktiskt gång- eller cykelavstånd på 1560 meter från station, och 39 procent bor inom 780 meter. 22 procent av arbetstillfällena är belägna inom 780 meter från station och ökar vi avståndet till 1560 meter är det cirka hälften (52 procent) som arbetar stationsnära. Huddingeborna bor därmed i hög grad i lägen med god tillgänglighet med kollektivtrafik, medan arbetsplatserna inte på samma sätt är lokaliserade tillgängligt med kollektivtrafik. I bilagor till rapporten finns ytterligare underlag relaterat till analyserna: bakgrund och information, en detaljerad metodbeskrivning, detaljerade nedslag i Huddinges samtliga stationslägen samt förslag på uppföljningsrutiner och framtida analysmöjligheter. Titel: Stationsnära lägen i Huddinge kommun Utgångsläge 2012 och förslag på uppföljningsrutiner Dnr: GK-2007/ Beställare Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen, Huddinge kommun. Projektsamordnare: Nicklas Lord. Konsultgrupp Linda Kummel (Spacescape, Projektansvarig) Helena Lundin Kleberg (Spacescape) Alexander Ståhle (Spacescape) 3

4 4

5 1. Stationsnära lägen Gångavstånd till station I denna rapport analyseras boendes och arbetandes tillgänglighet till stationslägen inom olika gångavstånd. Det vanligaste sättet att mäta avstånd i ett geografiskt informationssystem (GIS) är fågelavstånd. Det betyder det närmaste avståndet mellan två punkter på karta. I denna rapport ligger tyngdpunkten på det mer realistiska och verklighetsnära måttet gångavstånd. Gångavstånd mäts som faktiskt gångavstånd, där det är möjligt att gå, från en punkt till en annan i landskapet. Det betyder att det tas hänsyn till gång- och gatuvägnätets sträckning som begränsas av både kvartersformer, barriärer och avstängda områden. Gångavstånd mäts i meter. För att kunna ta fram ett mått på stationsnära lägen i denna rapport har fågelavstånden 600 m och 1200 m omvandlats enligt schablon (fågelavstånd*1,3) till ett gångavstånd, som skall motsvara ett faktiskt gångavstånd. Dessa schablongångavstånd, 780 respektive 1560 m, har sedan använts för att ta fram geografiska ytor, isokroner, som visar vilken yta som nås via dessa avstånd från stationspunkten ifråga. De olika zongränserna svarar mot hur långt man normalt hinner gå på 10 respektive 20 minuter. Förslag på rutin: Vid större förändring i gång- och gatuvägnätet bör nya isokroner tas fram. TRÅNGSUND Befolkningens avstånd till spårstation påverkas även av stationer intill SKOGÅS En isokron som är mindre än fågelavståndsradien tyder på brister i gångnätet Vattenytan räknas inte med i isokronens yta Figur. Kartbilden visar gångnätsisokronen (grönt) och fågelavstånd (svart) för Skogås station. 5

6 SÄTRA FRUÄNGEN VÅRBERG SKÄRHOLMEN VÅRBY GÅRD HAGSÄTRA MASMO FITTJA STUVSTA RÅGSVED HUDDINGE C FARSTA STRAND TRÅNGSUND FLEMINGSBERG SKOGÅS Figur. Kartbilden visar de stationer som nås inom ett avstånd på 780 eller 1560 meter via gång- och gatuvägnätet. Även stationer utanför kommungräns visas i det fall de ligger inom gångavstånd från Huddinge. Gångnätsisokronerna visas i rosa och grönt och fågelavstånd 600 m resp 1200 m visas med svart streckad linje Statistiskt underlag I denna rapport har de statistiska termerna boende respektive arbetande använts. Statistik för arbetande är ett grovt mått för att visa förvärvsarbetande personer med arbetsplats i Huddinge kommun år 2012, och boende fångar de som bor på en adresspunkt i Huddinge kommun år I underlaget till analysen har samtliga boende på adresspunkter i kommunen beräknats till personer. Förslag på rutin: Statistik för boende och arbetande kopplad till adresspunkter för Huddinge kommun tas fram årligen av kommunens lantmäteriavdelning. Statistikt underlag tas från kommuninvånarregistret samt utdrag från upplysningsföretaget UC AB gällande företagens besöksadress och antal anställda. 6

7 1.3. Analysresultat: Hur många bor och arbetar stationsnära 2012 Stationsnära boende 71% Stationsnära arbetande 52% En bedömning av hur många som bor och arbetar stationsnära är ett sätt att visa hur många som har möjlighet att använda kollektivtrafiken för att nå sin arbetsplats. Genom att analysera antalet objekt inom de olika isokronerna kan ett analysresultat tas fram. Samtliga isokroner bedöms både enskilt, för att kunna analysera den unika stationens upptagningsområde, men även samlat, för att kunna ta fram ett mått på hur många som sammanlagt bor eller arbetar stationsnära. För den samlade beräkningen analyseras antalet boende och arbetande i de samlade isokronytorna. Detta för att undvika den dubbelräkning som en sammanläggning av de enskilda ytorna hade resulterat i. Resultat för de enskilda stationerna kan ses i sin helhet i bilaga 3. I Huddinge kommun bor personer, eller 71 procent av kommunens befolkning, inom ett faktiskt gångavstånd på 1560 meter från station, och 39 procent bor inom 780 meter personer, eller 22 procent av de som arbetar i Huddinge kommun, arbetar inom 780 meter från station och ökar vi gångavståndet till 1560 meter är det 52 procent som arbetar stationsnära. Andelen stationsnära arbetsplatser är därmed relativt låg vilket tyder på att den regionala tillgängligheten med kollektivtrafik till Huddinges arbetsplatser är låg. Kollektivtillgängligheten är det som har högst signifikans för betalningsviljan för både boende och kontorslokaler i Stockholms län enligt studierna Betalningsvilja för stadskvalitet genomförda på uppdrag av Regionplanekontoret under Kommunen Stationsnära En uppföljning av analysresultaten skulle visa förändring över tid och ger ett svar på hur mycket befolkningen i de stationsnära områdena har ökat, både som samlade ytor och enskilt. Förslag på rutin: Boende respektive arbetande inom samtliga isokroner jämförs med hela kommunens boende och arbetande. De enskilda isokronernas resultat följs upp årligen för att fånga förändringar över tid m 1560 m m 1560 m Antal boende isokron Antal arbetande isokron Figur. Diagrammen visar antalet boende respektive arbetande inom de samlade ytor som de olika avståndsisokronerna utgör. De gröna staplarna motsvarar 71 % respektive 52% av det samlade underlaget. 7

8 8

9 Bilaga 1. Bakgrund och information Mål och uppföljning Att sätta upp mål för planeringen är bra, men målen måste också följas upp. För att kunna sätta mål, och därefter följa upp målen krävs dels en nulägesbeskrivning och dels en måluppföljning, till exempel i anslutning till verksamhetsplaneringen. Att börja med att mäta och beskriva nuläget är en förutsättning för ett systematiskt och rationellt arbete för att utveckla stationslägena i en kommun och för att sätta realistiska mål. Huddinge kommun arbetar aktivt med översiktlig planering och strategisk trafikplanering. För att resultatet av detta arbete skall kunna följas upp på ett adekvat sätt behöver kunskaperna om stadsplaneringens effekter, särskilt i stationsnära lägen, förbättras. I dagsläget saknas kunskap om utvecklingen i dessa lägen varför Spacescape har tillfrågats för att ta fram ett förslag på rutin för uppföljning. Uppföljning är nödvändig för att kunna läsa av förändringar över tid och för att kunna jämföra olika stationslägen med varandra och med kommunen som helhet. En rutin där Huddinges riktlinjer för förtätning i stationsnära läge kan mätas med tydliga indikatorer och mål för att kommunen skall kunna få ett kvitto på att arbetet leder åt rätt håll har tagits fram. Kommunens inriktningsmål om att verka för att större infrastrukturprojekt kommer till stånd kan med en uppföljningsrutin som kopplar samman bebyggelseplanering och infrastrukturplanering ge ökad kunskap, både hos politiker som tjänstemän. Verksamhetsplanen I verksamhetsplanen beskriver nämnden hur verksamheten ska genomföras utifrån den budget nämnden har givits av kommunfullmäktige. I nämndens verksamhetsplan hanteras verksamhetens organisation och hur budgeten är fördelad. Planen skall beskriva vad nämnden åtar sig att utföra, och till vilken kvalitetsnivå, utifrån målen i mål- och budgetbeslutet, samt hur man ska arbeta för att uppnå detta. Hur nämnden följer upp och redovisar verksamhetens resultat utifrån de mål och åtaganden som beslutats skall också beskrivas. De åtgärder som har hög prioritet och potential för att nå översiktsplanens mål föreslås lyftas upp i en åtgärdsplan, eller utbyggnadsplan som görs i samband med verksamhetsplaneringen. Denna åtgärdsplan/ utbyggnadsplan följs upp inför nästa verksamhetsplans uppstart. Bebyggelsestruktur och resmönster En stads eller kommuns uppdelning i olika funktioner genererar transporter eftersom behovet av att röra sig mellan olika delar av en stad, kommun eller region hänger samman med lokalisering av bostäder, arbetsplatser och urbana verksamheter. Generellt brukar befolkningens resvanor kopplas till tillgängligheten i gång- och cykelvägnätet och avstånd till stationer eller större kollektivtrafikhållplatser. Genom att analysera de stationsnära lägena med avseende på boende, arbetande och urbana verksamheter får kommunen ett verktyg för att kunna följa upp effekterna av stationsnärhetsprinciper. Ytterligare verktyg som kan användas för att följa upp befolkningens resmönster är resvaneundersökningar. Utförs dessa på en detaljerad nivå, och med jämna intervall, kan de ge svar på befolkningens resmönster och se om stationsnärhetsprincipen ger effekter på befolkningens resmönster över tid. 9

10 10

11 Bilaga 2. Metodik Statistiskt underlag och begränsningar Boende och arbetande En adresspunkts boende är de som är folkbokförda på adressen. De arbetande är i stället registrerade på sin arbetsplats, och kan därmed vara bosatta i en annan kommun. Befolkningsstatistiken i denna rapport utgår från Huddinge kommuns egen statistik från december Information om de boende hämtas via Tieto från Skatteverket och de arbetande hämtas via upplysningsföretaget UC från Bolagsregistret. Företagsinformationen innehåller antalet anställda per företag i intervaller, SNI-koder och besöksadress. Kommunens lantmäteriavdelning har sedan kopplat informationen mot adresspunkter i GIS. Begränsningar Barn är inte inkluderade i begreppet arbetande, utan statistiken visar de förvärvsarbetande i kommunen. Då även barn och ungdomar nyttjar kollektivtrafiken för att ta sig till skolor och fritidssysselsättningar kan detta ses som en begränsning. Vidare finns inga exakta angivelser för antalet anställda på de enskilda företagen utan i stället har ett medeltal för det angivna intervallet använts. Analyserna innefattar inte tillgängligheten till kollektivtrafikpunkterna med annan kollektivtrafik eller med bil, utan det vägnät som analyserats är det som kan användas av gående- och cyklister. En bedömning av detta näts trafiksäkerhet har inte heller gjorts. Ytterligare en avgränsning som gjorts är att endast ytor inom Huddinge kommun har analyserats. Det betyder att boende och arbetande i grannkommuner med närhet till Huddinges kollektivtrafikstationer ej räknats med Kommunbefolkning (boende) inom isokron Figur. Diagrammet visar boende inom 1560 meter via gång- och gatuvägnätet fördelat på station. *= mindre än 80 % av isokronens yta ligger inom kommunen 11

12 Fågelavstånd, gångavstånd och isokroner I denna rapport analyseras fotgängares tillgänglighet till stationslägen i form av olika avstånd. Det vanligaste sättet att mäta avstånd i geografiskt informationssystem (GIS) är fågelavstånd. Det betyder närmaste avståndet mellan två punkter på karta. I denna rapport ligger tyngdpunkten på måttet faktiskt gångavstånd. Underlag till framtagandet av de stationsnära ytorna har varit SL:s underlag för spårstationer, vilka bearbetats så att enbart stationsläget finns i lagret, Spacescapes axialkarta (kartering av samtliga gångvägar och gator med blandtrafik) samt ett rutnät på 50*50m. Axiallinjekartan, som är en representation av gatu- och gångvägnätet, har karterats av Spacescape under åren utifrån karteringsmetodiken utvecklad vid Space Syntax Laboratory vid UCL i London (se Hillier 1996, Linjerna karteras först utifrån en flygbild (ortofoto) och kontrolleras sedan i fält. Varje punkt i rutnätet har analyserats utifrån sitt avstånd till varje enskild spårstation mätt i faktiskt gångavstånd. Punkterna överförs därefter till ett rutnät. Samtliga rutor med lägre värden än 780 m respektive 1560 m väljs ut och sätts samman till en sammanhängande yta enligt bildexempel. Mindre hål i ytorna tas bort manuellt. Figur. Exempel på isokron enligt rutnätsmodellen. 12

13 Bilaga 3. Huddinges stationsnära lägen 2012 Farsta Strand Farsta strand ligger i Stockholms kommun, angränsande till stadsdelen Fållan i Huddinge kommun. Inom gångavståndet 780 meter bor inga huddingebor, och inga arbetsplatser finns heller i Huddinge kommun inom det avståndet. Inom gångavståndet 1560 meter bor 165 personer och 36 personer har sin arbetsplats inom detta avstånd. Det genomsnittliga gångavståndet till Farsta Strand från Huddinge kommuns adresspunkter är meter. FARSTA STRAND TRÅNGSUND Fittja Fittja är en tunnelbanestation i Botkyrka kommun, angränsande till Huddinge kommun i norr. Inom gångavståndet 780 meter bor inga huddingebor, och inga arbetsplatser finns inom det avståndet. Inom gångavståndet VÅRBERG 1560 meter bor 588 personer med adress i Huddinge och 73 personer har sin arbetsplats inom detta avstånd. Inom 1200 meters fågelavstånd bor närmare 2000 huddingebor, vilket skiljer sig avsevärt från de ca 600 personer som nås inom motsvarande gångavstånd. Det vittnar om den barriär som vattnet utgör i detta läge. VÅRBY GÅRD SÄTRA SKÄRHOLMEN FITTJA MASMO 13

14 Flemingsberg Flemingsbergs pendeltågstation ligger i Huddinge kommun. Inom gångavståndet 780 meter bor huddingebor, och personer arbetar inom det avståndet. Inom gångavståndet meter bor personer och personer har sin arbetsplats inom detta avstånd. Flemingsbergs isokron avviker inte nämnvärt från fågelavstånden. För det längre avståndet når man till och med längre än fågelavståndet 1200 meter. Det genomsnittliga gångavståndet för de som bor inom 1560 meter är 1010 meter. FLEMINGSBERG Fruängen Fruängens tunnelbanestation ligger i Stockholms kommun, gränsande mot Huddinge kommun. 7 huddingebor bor inom 780 meter från stationen, och personer i Huddinge bor inom meters gångavstånd. Inom 780 meter från tunnelbanestationen arbetar inga personer i Huddinge, men ökar avståndet till meter syns 441 personer i statistiken. Gång- och cykelvägnätet är väl utbyggt då isokronen i det närmaste överlappar fågelavståndet. SÄTRA FRUÄNGEN RHOLMEN 14

15 Hagsätra Hagsätra är en tunnelbanestation i Stockholms kommun, angränsande till Huddinges kommundel Stuvsta. Inom gångavståndet 780 meter bor 27 huddingebor, men inga arbetsplatser finns inom det avståndet. Inom gångavståndet 1560 meter bor huddingebor och 362 personer har sin arbetsplats på huddingesidan av kommungränsen. HAGSÄTRA SÄTRA STUVSTA FRUÄNGEN RÅGSVED BERG SKÄRHOLMEN RBY GÅRD ASMO Huddinge C Huddinge C är det stationsläge i Huddinge kommun med flest arbetande. Inom gångavståndet 780 meter bor huddingebor, och arbetsplatser finns inom det avståndet. Jämfört med Flemingsberg bor det färre inom detta avstånd från station, men det är fler som har nära till Huddinge C inom gångavståndet 1560 meter. I Huddinge C bor personer och personer har sin arbetsplats inom detta avstånd. Det tyder på att Flemingsberg är tätare närmre stationen, HAGSÄTRA men att tätheten i Huddinge C är jämnare på ett längre avstånd från stationen. Huddinge C har också den arealmässigt största isokronen vilket betyder att gång- och gatuvägnätet är mest utvecklat i detta stationsläge. STUVSTA RÅGSVED HUDDINGE C 15 FLEMINGSBERG

16 Masmo Masmo är en tunnelbanestation strax norr om kommungränsen mot Botkyrka kommun. Inom gångavståndet 780 meter bor huddingebor, och 444 arbetsplatser finns inom det avståndet. Inom gångavståndet meter bor personer och personer har sin arbetsplats inom detta avstånd. Masmos isokron är väldigt liten, vilket visar landskapets otillgänglighet. Därför skiljer sig inte heller antalet boende inom de olika avståndsisokronerna nämnvärt. VÅRBY GÅRD FITTJA MASMO Rågsved UÄNGEN Rågsved är en tunnelbanestation i Stockholms stads södra delar, angränsande till Huddinge kommun. Inom gångavståndet 780 meter bor endast 13 huddingebor, och inga arbetsplatser finns inom det avståndet. Inom det faktiska gångavståndet 1560 meter bor personer och 379 personer har sin arbetsplats inom detta avstånd. Rågsveds isokron är väsentligt mindre än fågelavståndsytan, vilket tyder på ett gångoch gatuvägnät med dåliga kopplingar och flera barriärer. HAGSÄTRA STUVSTA RÅGSVED HUDDINGE C 16 FARSTA STRAND

17 Skogås Skogås i Huddinges nordöstra delar är en pendeltågsort med många boende och arbetande. Inom gångavståndet 780 meter bor personer, och arbetsplatser finns inom det avståndet. Inom gångavståndet meter ökar antalet boende till personer och personer har sin arbetsplats inom detta avstånd. Det är Huddinges tredje största arbetsort. Det genomsnittliga gångavståndet för de som bor i 1560m-isokronen är 809 meter. Det tyder på en tät struktur. FARSTA STRAND TRÅNGSUND SKOGÅS Skärholmen Skärholmen är en kollektivtrafikknutpunkt med både tunnelbana och buss i Stockholms kommun, gränsande mot Kungens Kurva i Huddinge kommun. Inom gångavståndet 780 meter bor inga huddingebor, och inga arbetsplatser finns inom det avståndet. Inom gångavståndet meter bor personer med adress Huddinge och personer har sin arbetsplats i Huddinge. SÄTRA FRUÄN VÅRBERG SKÄRHOLMEN VÅRBY GÅRD 17

18 Stuvsta FRUÄNGEN Stuvsta är en pendeltågsstation i norra delen av Huddinge kommun. Inom gångavståndet 780 meter bor huddingebor, och 482 arbetsplatser finns inom det avståndet. Inom gångavståndet meter bor personer och personer har sin arbetsplats inom detta avstånd. Inom 1200 meters fågelavstånd bor 8 011huddingebor, vilket stämmer väl med de personer som bor inom gångavståndsisokronen. Det tyder på ett välfungerande gångnät. HAGSÄTRA STUVSTA RÅGSVED HUDDINGE C FARSTA S Sätra Sätra är en tunnelbanestation i Stockholms kommun, angränsande till Segeltorp och Smista i Huddinge kommun. Inom gångavståndet 780 meter bor 33 huddingebor, och 24 arbetsplatser finns inom det avståndet. Inom gångavståndet 1560 meter bor personer och 525 personer har sin arbetsplats inom detta avstånd. Gång- och cykelvägen under E4/E20 vid Fornminnesvägens förlängning syns tydligt som en utbuktning i den rosa isokronen där annars E4/E20 har en tydlig barriäreffekt. EMINGSBERG SÄTRA FRUÄNGE VÅRBERG SKÄRHOLMEN 18

19 Trångsund Trångsund är en pendeltågsstation i nordöstra kommundelen. Inom gångavståndet 780 meter bor huddingebor, och 437 arbetsplatser finns inom det avståndet. Inom gångavståndet 1560 meter bor personer och personer har sin arbetsplats inom detta avstånd. FARSTA STRAND TRÅNGSUND SKOGÅS Vårberg Vårberg är en tunnelbanestation i Stockholms kommun, angränsande till Huddinge kommun i söder. Inom gångavståndet 780 meter bor 9 huddingebor, och endast 3 arbetsplatser finns inom det avståndet. Inom gångavståndet 1560 meter bor huddingebor och 628 personer har sin arbetsplats på Huddinges sida av kommungränsen. SÄTRA F VÅRBERG SKÄRHOLMEN VÅRBY GÅRD 19

20 Vårby Gård Vårby Gård är en tunnelbanestation i Huddinge kommun, angränsande till Vårberg i Stockholms kommun. Inom gångavståndet 780 meter bor huddingebor, och 867 arbetsplatser finns inom det avståndet. Inom gångavståndet 1560 meter bor endast något fler än för den mindre isokronen, nämligen huddingebor personer har sin arbetsplats i Huddinge kommun inom detta avstånd. Den lilla skillnaden mellan antalet boende mellan isokronerna visar tydligt vilka barriärer motorvägen och terrängen är i detta läge liksom den starka koncentrationen kring stationsläget. VÅRBERG SKÄRHOLMEN VÅRBY GÅRD MASMO 20

21 Bilaga 4. Förslag på uppföljningsrutiner Analysresultaten i föreliggande rapport ger en god grund för att löpande kunna följa upp befolkningsutvecklingen inom faktiskt gångavstånd från viktiga kollektivtrafiklägen. Genom att ha en tydlig rutin för uppföljning och utvärdering och väl definierade indikatorer kan befolkningsutvecklingen följas upp löpande och kommunen kan se huruvida arbetet med stadsutveckling i stationsnära lägen leder i rätt riktning. Förslagsvis sätter Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden målnivåer med utgångspunkt i utgångslägets resultat. På så sätt blir uppföljningen lättare att koppla till åtgärdsplaner eller utbyggnadsprogram, liksom till förvaltningens övergripande mål. Huddinge kommun föreslås arbeta vidare med GIS-analys av befolkningsutvecklingen i stationsnära lägen. Kommunen skall själv kunna följa upp utvecklingen årligen i samband med verksamhetsplaneringen. För att få ytterligare kunskap om de stationsnära lägena föreslås kommunen att cirka var tredje år låta genomföra en avstämning med avseende på gång/cykelavstånd, urbana verksamheter (och eventuellt resvanor) och ta fram en åtgärdsplan/ubp kopplad till analysens resultat. Vid dessa avstämningar bör nya isokroner tas fram, och geografisk information om urbana verksamheter behöver köpas in från SCB, även för grannkommunerna. Att stämma av vart tredje år ger en möjlighet att fånga upp förändringar som är lite större, tex vid utbyggnad av nya bebyggelseområden. Mindre förtätningar, eller små tillägg i gångoch cykelinfrastrukturen bedöms inte påverka isokronerna nämnvärt. Föreslagna indikatorer Genom att använda sig av indikatorer blir uppföljning och utvärdering enklare att genomföra. Indikatorerna blir ett pedagogiskt verktyg för planeraren eller förvaltningen i kommunikation med politiker, allmänhet och inom kommunen. Här föreslås en uppsättning av indikatorer som kan användas för att lyfta fram just aspekten stationsnärhet. Befolkningsanalyserna skall kommunen kunna genomföra på egen hand i samband med den årliga verksamhetsplaneringen. Befolkning 1. Antal huddingebor inom isokroner 780 resp 1560 meter från station. Station i annan kommun räknas med. Måttet visar hur många huddingebor som bor inom olika avstånd från de analyserade stationslägena. Resultat tas fram för samtliga befintliga stationer. 2. Andel huddingebor som bor stationsnära. Resultat tas fram för samtliga ytor med måtten 780 resp 1560 meter från station och jämförs med samtliga kommuninvånare. Denna indikator anges i procent är andelen 39 respektive 71 procent. 3. Antal arbetande inom 780 resp meter från station. Arbetsplatser med närhet till station i annan kommun räknas med. Resultat tas fram för samtliga befintliga stationer. 4. Andel arbetande i Huddinge som arbetar stationsnära. Resultat tas fram för samtliga ytor med måtten 780 resp 1560 meter från station och jämförs med hela kommunens antal är andelen 22 respektive 52 procent. 21

22 5. Befolkning (boende och arbetande sammanlagt) inom isokroner (780 m och m) jämförs med befolkning inom hela kommunen. Resultat tas fram för samtliga stationer. Bebyggelse och infrastruktur 6. Area inom isokroner (780 m och m) jämfört med area inom fågelavstånd (600 m och 1200 m). Resultat tas fram för samtliga stationer. Analysen visar schablonens riktighet och gång- och gatuvägnätets täckning. 7. Genomsnittligt gångavstånd till station räknas ut med hjälp av befolkningen inom isokronen och deras gångavstånd till stationen. Analysen visar om gång- och cykelvägnätet är gent. 8. Andel beslutade stationsnära bostäder. Måttet är en jämförelse över planerad bostadsyta (BTA) i antagna detaljplaner inom isokroner (780 m och 1560 m) jämfört med kommunen som helhet. Urbana verksamheter och grönytetillgång Fler boende ger ett större underlag för urbana verksamheter. Som urban verksamhet räknas restauranger, butiker samt dagligvaruhandel. Det är också vanligt att nya urbana verksamheter tillkommer i kollektivtrafiknära lägen varför indikatorer inom detta område föreslås följas upp. Här bör urbana verksamheter utanför kommungräns räknas med vilket kräver inköp av statistiskt underlag utanför kommungräns. 9. Antal urbana verksamheter inom 780 m från station. 10. Andel urbana verksamheter inom 780 m från station jämfört med urbana verksamheter inom Huddinge kommun. Analysen visar hur stor del av tillkommande urbana verksamhetar som placerats stationsnära. 11. Andel av befolkning i stationsnära läge med grönyta på minst x kvm inom 500 m. Analysen görs med hjälp av GIS och resultatet blir ett mått på befolkningens tillgång till grönytor. Ger vid uppföljning ett mått på förtätningens effekter Revision 2015, 2018 mfl 2015 föreslås en första revision göras där nya isokroner för gångavstånd tas fram till grund för analyserna. De nya isokronernas totala yta jämförs med de tidigare isokronernas ytor för att få svar på om förändringar i gång- och cykelvägnätet har ökat tillgängligheten till stationen. Cirka vart tredje år behöver isokronerna göras om bör också en analys av befolkningens tillgång till större grönytor tas fram för att kunna följa upp hur tillgången till park- och naturyta påverkas av nyexploatering och förtätning i de stationsnära lägena. 22

23 Bilaga 5. Framtida möjligheter En analys av tillgång till urbana verksamheter i Huddinges stationsnära lägen vore ett bra mått på förtätningens effekter men förutsätter statistiskt underlag utanför kommungränsen. Med kunskap om boende, arbetsplatser och urbana verksamheter på andra sidan kommungränsen kan planeringens effekter tydligare utläsas. En framtida möjlighet är att köpa in detta för att kunna göra än mer detaljerade analyser för Huddinge. Resvaneundersökningar möjliggör kunskap om befolkningens resmönster och kan ge svar på om befolkningens resmönster förändras över tid. I dagsläget är kommunens resvaneundersökning inte tillräckligt detaljerad för att kunna särskilja stationslägena från resterande kommundelar. Med en mer geografiskt detaljerad resvaneundersökning i framtiden kan resmönster uttydas och följas över tid. BEHOV AV SÄRSKILDA ANALYSER Om förändringar planeras, vilka kan komma att påverka en isokron avsevärt, eller öka antalet isokroner, föreslås nya analyser genomföras för att ta fram ett korrekt isokronunderlag för de årliga uppföljningarna. Enbart förtätning (utan påverkan på gång- och gatuvägnätet) fångas upp i den årliga uppföljningen. Förändringar som bedöms skapa ett behov av nya isokroner är följande: MISSING LINK Vid ombyggnad eller föreslagen ombyggnad av gång- och cykelvägnätet med avseende på Missing links kan en analys av hur tillgången till stationen ändras göras med hjälp av en särskild analys. Här kan en ny isokron tas fram som ger nya resultat för hur många som når stationen via gång- och cykelvägnätet. Om en saknad länk byggs till det befintliga nätet ökar befolkningen inom de olika måtten eftersom isokronen då ökar sin yta. På så sätt kan en ny gångväg öka antal och andelen av befolkningen som bor eller arbetar i stationsnära lägen. NYA STATIONSLÄGEN ELLER ENTRÈER Vid analys av eventuella nya stationslägen eller stationsentréer kan en analys av befolkningens tillgänglighet till det föreslagna läget analyseras. Här kan en ny isokron tas fram på samma sätt som för befintliga stationslägen. Med en jämförelse mot hela kommunens befolkning kommer det tillkommande stationsläget påverka antalet och andelen boende och arbetande i stationsnära lägen. 23

Slakthusområdet. Stadsstrukturanalys 6 november 2015

Slakthusområdet. Stadsstrukturanalys 6 november 2015 Slakthusområdet Stadsstrukturanalys 6 november 2015 SAMMANFATTNING Utredningen syftar till att vara ett kunskapsunderlag för stråk, noder, täthet och gröntillgång i den föreslagna strukturplanen för Slakthusområdet.

Läs mer

Utgångslägesrapport till. Kollektivtrafikplan för Huddinge kommun. November 2016 KS-2015/48

Utgångslägesrapport till. Kollektivtrafikplan för Huddinge kommun. November 2016 KS-2015/48 Utgångslägesrapport till Kollektivtrafikplan för Huddinge kommun November 2016 KS-2015/48 Dokumentinformation Titel: UTGÅNGSLÄGESRAPPORT TILL KOLLEKTIVTRAFIKPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Diarienummer: KS-2015/48

Läs mer

Huddinge kommuns kollektivtrafikplan Remiss från Huddinge kommun Remisstid den 31 mars 2015

Huddinge kommuns kollektivtrafikplan Remiss från Huddinge kommun Remisstid den 31 mars 2015 PM 2015: RVII (Dnr 123-110/2015) Huddinge kommuns kollektivtrafikplan Remiss från Huddinge kommun Remisstid den 31 mars 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Som svar

Läs mer

-betalningsvilja för småhus. Tillväxt, miljö och regionplanering

-betalningsvilja för småhus. Tillväxt, miljö och regionplanering -betalningsvilja för småhus Tillväxt, miljö och regionplanering Enligt uppdrag från Stockholms läns landsting har konsultföretagen Evidens, Spacescape och White genomfört denna studie Värdering av stadskvalitet

Läs mer

TOLLARE. Oktober 2006 Konsulter: Alexander Ståhle Tobias Nordström

TOLLARE. Oktober 2006 Konsulter: Alexander Ståhle Tobias Nordström TOLLARE Stadsstrukturanalys av programskiss 061002 Övergripande och lokal rumstillgänglighet Tillgänglighet till naturområden, strandpromenad utsiktsplatser, park och torget Oktober 2006 Konsulter: Alexander

Läs mer

STADSKVALITETER RAD 2. Underlag till rapporten Skillnader i livsvillkor i Stockholm Undertitel

STADSKVALITETER RAD 2. Underlag till rapporten Skillnader i livsvillkor i Stockholm Undertitel TITEL TILLGÅNG FRAMSIDA TILL STADSKVALITETER RAD 2 Underlag till rapporten Skillnader i livsvillkor i Stockholm Undertitel 2015-04-23 Datum BAKGRUND Stockholm stad har påbörjat arbetet med en kommission

Läs mer

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

JÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15

JÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15 JÄRNVÄGSUTREDNING Sundsvall Härnösand Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15 Titel: PM Timrå resecentrum Utgivningsdatum: 2013-10-15 Utgivare: Trafikverket

Läs mer

betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen

betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen... 3 1. Tillgänglighet

Läs mer

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Fokus Skärholmen Projekt på samråd

Fokus Skärholmen Projekt på samråd Fokus Skärholmen Projekt på samråd 5 september - 17 oktober, 2017 stockholm.se/fokusskarholmen Fokus Skärholmen Stockholm växer snabbt och snart är vi en miljon invånare. Nu planeras framtidens Skärholmen!

Läs mer

Kungens kurva - Skärholmen

Kungens kurva - Skärholmen resurs pporten e vs i de yttre Kungens kurva - Skärholmen Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen e i den Kungens kurva Skärholmen Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen Uppföljning av utvecklingen

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2014/2015

Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2014/2015 1 (8) HANDLÄGGARE Marika Norrberg 08-535 365 65 Marika.norrberg @huddinge.se Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2014/2015 Förslag till beslut Nämnden beslutar

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

BOSTADSBYGGRÄTTER HUDDINGE HÖGMORA 2:24

BOSTADSBYGGRÄTTER HUDDINGE HÖGMORA 2:24 BOSTADSBYGGRÄTTER HUDDINGE HÖGMORA 2:24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 3 Läge 4 Infrastruktur och Kommunikationer 5 Fastigheten 6 Flygfoto 7 Byggrätter 8-9 Fakta Huddinge Kommun 10-11 Kontakt 12 BILAGOR

Läs mer

2.1 GATUNÄTETS TILLGÄNGLIGHET

2.1 GATUNÄTETS TILLGÄNGLIGHET 10 2. STRÅK 2.1 GATUNÄTETS TILLGÄNGLIGHET Ett differentierat nätverk av olika typer av stråk och platser ger Slakthusområdet en potentiell variation av intensivare stadsliv och lugnare bostadsliv. Slakthusområdet

Läs mer

Årstad En ny stad på Årstafältet i Stockholm

Årstad En ny stad på Årstafältet i Stockholm Årstad En ny stad på Årstafältet i Stockholm Beräkning av antal lägenheter och kommersiella ytor Redovisning av täthet och exploateringsgrad Jämförelse av skala referenser Jerker Söderlind, 070409 Mail:

Läs mer

Utställningsförslag till ny översiktsplan för Stockholm

Utställningsförslag till ny översiktsplan för Stockholm Enskede- Årsta- Vantör stadsdelsförvaltning Lokal och stadsmiljö Tjänsteutlåtande Dnr 1.5.3.-437/2017 Sida 1 (5) 2017-08-16 Handläggare Eskil Swerkersson Telefon: 08-50814020 Till Enskede-Årsta-Vantörs

Läs mer

Stadsbyggnadsanalyser och förtätningsstrategier

Stadsbyggnadsanalyser och förtätningsstrategier SPACESCAPE 2013-06-24 Stadsbyggnadsanalyser och förtätningsstrategier Vårby gård, Trångsund, Skogås, Stuvsta, Segeltorp, Huddinge C, Masmo Innehåll Inledning 3 Befolkning 9 Bebyggelse 19 Tillgänglighet

Läs mer

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas. Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen

Läs mer

Ekholmsvägen 88. Industri, m 2, Stockholm, Skärholmen. Webbadress:

Ekholmsvägen 88. Industri, m 2, Stockholm, Skärholmen. Webbadress: Webbadress: www.lokalnytt.se/lokal/269058 Ekholmsvägen 88 Industri, 1050-1229 m 2, Stockholm, Skärholmen Denna lokal ligger i källarplan i centrala Skärholmen, nära butiksstråket vid Skärholmsgången. Lokalen

Läs mer

ALLA BEHÖVER NÄRHET. En smart stad är. Cities are proximity, density, closeness. Edward Glaeser, Harvard University. Internet.

ALLA BEHÖVER NÄRHET. En smart stad är. Cities are proximity, density, closeness. Edward Glaeser, Harvard University. Internet. ALLA BEHÖVER NÄRHET Alexander Ståhle, VD och Tekn dr ǀ URBAN RESEARCH & DESIGN Cities are proximity, density, closeness. Edward Glaeser, Harvard University Internet Urbanization En smart stad är En smart

Läs mer

STRUCTOR MARK STOCKHOLM AB, SOLNAVÄGEN 4, STOCKHOLM, TEL , ORG. NR

STRUCTOR MARK STOCKHOLM AB, SOLNAVÄGEN 4, STOCKHOLM, TEL , ORG. NR STRUCTOR MARK STOCKHOLM AB, SOLNAVÄGEN 4, 113 65 STOCKHOLM, TEL. 08-545 556 30, ORG. NR. 55 66 24-68 55 P M T r a f i k P a r k e r i n g s u t r e d n i n g - N y b e b y g g e l s e i H u s b y 2018-04-

Läs mer

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE 2009/245.474 BILD. Diarienummer. Underrubrik. December 2009

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE 2009/245.474 BILD. Diarienummer. Underrubrik. December 2009 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE Rubrik, Cykelvägvisning titel Diarienummer 2009/245.474 Underrubrik December 2009 BILD MEDVERKANDE Cykelvägvisningsplanen har tagits fram av Alexandra

Läs mer

Uppföljning av projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2014-2016 och remiss inför projektplan 2015-2017

Uppföljning av projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2014-2016 och remiss inför projektplan 2015-2017 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-07-25 SN-2014/2852.319 1 (2) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 37805 johan.andersson@huddinge.se Socialnämnden Uppföljning

Läs mer

SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS. Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull

SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS. Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull Juli Datum 2016 GÅNGNÄT KORSNINGAR PER KM2* Södermalms gång- och gatunät är generellt

Läs mer

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet

Läs mer

Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen och beslutar att planområdet kan utökas inför samråd av detaljplan.

Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen och beslutar att planområdet kan utökas inför samråd av detaljplan. Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Sida 1 (5) 2016-11-09 Handläggare Anna Olmårs Telefon 08-508 27 265 Till Stadsbyggnadsnämnden Ställningstagande inför samråd av förslag till detaljplan för del av

Läs mer

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge 2015-02-19 Dnr KTF2015-0044 Samhälle och trafik Lena Hübsch Tfn 073-866 59 62 E-post lena.hubsch@ul.se Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4)

Läs mer

Yttrande över granskningshandling Fördjupad översiktsplan norra Vallentuna och Lindholmen

Yttrande över granskningshandling Fördjupad översiktsplan norra Vallentuna och Lindholmen 1 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Olof Evers Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över granskningshandling Fördjupad översiktsplan norra Vallentuna och Lindholmen Ärendebeskrivning Stockholms läns

Läs mer

Underlag för bedömningen av förslag på lämpliga p-tal för kvarter Isafjord är:

Underlag för bedömningen av förslag på lämpliga p-tal för kvarter Isafjord är: UPPDRAG Trafikstöd Isafjord 1 m.fl. UPPDRAGSLEDARE Käti Lingenäs Güthlein DATUM 2018-02-16 UPPDRAGSNUMMER 7002904000 UPPRÄTTAD AV Käti Lingenäs Güthlein REV. Parkering Sammanfattning Enligt parkeringsutredningen

Läs mer

Lundaförslag Cykelväg Genarp - Kyrkheddinge

Lundaförslag Cykelväg Genarp - Kyrkheddinge Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikavdelningen 1(6) Hanna Zakrisson 046-359 47 84 hanna.zakrisson@lund.se Tekniska nämnden Lundaförslag Cykelväg Genarp - Kyrkheddinge Dnr TN 2019/0321 Sammanfattning

Läs mer

TRAFIKUTREDNING I ANSLUTNING TILL PLANPROGRAM FÖR TOKARPSBERG I BORÅS

TRAFIKUTREDNING I ANSLUTNING TILL PLANPROGRAM FÖR TOKARPSBERG I BORÅS 12601321 TRAFIKUTREDNING I ANSLUTNING TILL PLANPROGRAM FÖR TOKARPSBERG I BORÅS Sweco Society Sweco Society Beställare Borås stad, kontaktperson Jonatan Westlin Konsult, Sweco Society Stefan Andersson,

Läs mer

UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor UTVECKLING AV STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor 1 for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Stockholm ska bli världsledande i parkplanering.

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter. Värdering av stadskvaliteter 1

Värdering av stadskvaliteter. Värdering av stadskvaliteter 1 1 Syfte med projekt - identifiera stadskvaliteters attraktivitet för boende - kvantifiera dessa värden i monetära termer - beskriva relationen stadskvalitet stadsbyggande - ge underlag för exploateringsekonomiska

Läs mer

Reflektion från seminarium 5

Reflektion från seminarium 5 Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,

Läs mer

Förstudie för Spårväg syd

Förstudie för Spårväg syd SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING DNR: 1.5.3.-414/11 SID 1 (5) 2011-10-19 Handläggare: Inger Bogne Telefon: 508 15450 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2011-11-10 Förstudie för Spårväg syd Svar på remiss från

Läs mer

VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING

VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, Undertitel kontor och handel i Göteborgsregionen 161206 Datum METOD METOD Spatiala analyser Statistiska analyser Förklaringsmodell

Läs mer

De nya tätorterna Definition Metod - Statistik

De nya tätorterna Definition Metod - Statistik De nya tätorterna Definition Metod - Statistik Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö Supercrossdatabaser Jönköping 2016-11-18 SCBs gränser för koncentrerad bebyggelse

Läs mer

Yttrande över Handlingsplan för förskole- och skolplatser , UBN 2011/86-610

Yttrande över Handlingsplan för förskole- och skolplatser , UBN 2011/86-610 2013-09-03 1 (5) FÖRSLAG TILL YTTRANDE MSN 2013/88-219 Utbildningsnämnden Yttrande över Handlingsplan för förskole- och skolplatser 2014-2022, UBN 2011/86-610 Sammanfattning Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Bilparkering Parkering vid bostad Vid beräkning av parkering vid bostäder finns två alternativ. Är antal och typ av lägenheter

Läs mer

PM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d

PM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d 1(13) PM Trafik Södra Årby 20111031 Tyréns - Arvid Gentele 2(13) Inledning En ny stadsdel, Södra Årby, planeras i anslutning till Läggesta station. Området omfattar bostäder, verksamheter och samhällsservice.

Läs mer

Bilpool i Stockholm. 1. Inledning. trender och nuläge Bakgrund. Uppdraget. Thaddäus Tiedje Kristina Nyström

Bilpool i Stockholm. 1. Inledning. trender och nuläge Bakgrund. Uppdraget. Thaddäus Tiedje Kristina Nyström 1 PM 2017:29 Erik Stigell Thaddäus Tiedje Kristina Nyström 2017-05-03 Bilpool i Stockholm trender och nuläge 2017 1. Inledning 1.1 Bakgrund Uppdraget Under 2014 tog Trivector fram en beskrivning 1 av utbudet

Läs mer

Mobility management i Huddinge kommun

Mobility management i Huddinge kommun Mobility management i Huddinge kommun 2017-11-07 2 Om Huddinge kommun Stockholmsregionens näst största kommun 108 000 invånare (150 000 år 2030) Yta 140 000 kvm varav en tredjedel naturreservat Stora arbetsgivare

Läs mer

Projektbeskrivning Program Björnkulla

Projektbeskrivning Program Björnkulla Projektbeskrivning Program Björnkulla Syfte med planläggning är att utreda möjligheterna till utveckling och förtätning inom Björnkulla. Tidiga volymstudier indikera att området skulle kunna rymma ca 2

Läs mer

PM - Parkeringsavgifter på gatumark/allmän platsmark i Huddinge kommun

PM - Parkeringsavgifter på gatumark/allmän platsmark i Huddinge kommun 2017-02-24 KS-2016/2475.353 1 (5) HANDLÄGGARE Katharina Staflund Katharina.Staflund@huddinge.se - Parkeringsavgifter på gatumark/allmän platsmark i Huddinge kommun Denna är en sammanfattning över den rapport/utredning

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8

Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Projektbeställare Projektledare Fredrik Nestor Camilla Bennet Datum 2016-11-23 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2016/0360 Innehållsförteckning

Läs mer

Strategiska samband Magelungsstråket, Mälaräng och Järvadalen Bakgrund

Strategiska samband Magelungsstråket, Mälaräng och Järvadalen Bakgrund Strategiska samband Magelungsstråket, Mälaräng och Järvadalen Bakgrund Stockholm är en segregerad stad där de sociala skillnaderna mellan stadsdelar och grannskap är stora. En stad för alla måste hålla

Läs mer

Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050?

Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsspaningar Dialog med samhällsplaneringens aktörer Megatrender Hantera växande stadsregioner Skapa en hållbar

Läs mer

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket Jämtlandsstråket Varför då? Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att

Läs mer

Hallunda-Norsborg Dialogforum Botkyrkas nya översiktsplan (ÖP)

Hallunda-Norsborg Dialogforum Botkyrkas nya översiktsplan (ÖP) MINNESANTECKNINGAR 1 [2] Referens: Alexander Szögi Hallunda-Norsborg Dialogforum Botkyrkas nya översiktsplan (ÖP) Dag och tid 11 April, kl. 18.30-20.30 Plats Hallunda Folkets hus Närvarande Ledamöter i

Läs mer

Näringslivsstrategi för Huddinge år , bilaga 2. Befintliga verksamhetsområden i Huddinge kommun

Näringslivsstrategi för Huddinge år , bilaga 2. Befintliga verksamhetsområden i Huddinge kommun 1 (5) Handläggare Fredrik Welander Fredrik.Welander@huddinge.se Mottagare Näringslivsstrategi för Huddinge år 2018-2022, bilaga 2. Befintliga verksamhetsområden i Huddinge kommun Nordvästra Huddinge 1.

Läs mer

PM angående mobilitetslösningar i Detaljplan för område vid Sätra gård, del av Sätra 2:1 i stadsdelen Sätra. DP

PM angående mobilitetslösningar i Detaljplan för område vid Sätra gård, del av Sätra 2:1 i stadsdelen Sätra. DP PM angående mobilitetslösningar i Detaljplan för område vid Sätra gård, del av Sätra 2:1 i stadsdelen Sätra. DP2016-00337 Bakgrund En detaljplan är under framtagande för ett område i korsningen mellan

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Komplettering: Östligare sträckning av avgreningen till Grön linje

Komplettering: Östligare sträckning av avgreningen till Grön linje 1(21) Handläggare Stefan Persson 08-686 1688 Stefan.persson@sll.se Komplettering: Östligare sträckning av avgreningen till Grön linje På uppdrag av regeringens förhandlingspersoner kompletteras här underhandsrapporten

Läs mer

Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön

Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön 2014-01-09 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2012/148-214 Projekt nr 9218 Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön Yttrande

Läs mer

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Huddinges befolkning ökar precis som antalet transporter. Dagens och morgondagens växande behov kräver ett

Läs mer

Antagandehandling Enkelt Planförfarande

Antagandehandling Enkelt Planförfarande Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen SBN PL 2007/13.318 Dp 1-C-17:3 Antagandehandling Enkelt Planförfarande Planen består av: Plankarta med bestämmelser Till planen hör: Denna planbeskrivning Ändring

Läs mer

Remissyttrande: TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Vägen mot ett hållbart samhälle Diarienummer: GK-2007/

Remissyttrande: TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Vägen mot ett hållbart samhälle Diarienummer: GK-2007/ 1 -ansluten till Villaägarnas Riksförbund och med mer än 1 200 medlemmar i Stuvsta/Snättringe www.stuvstagard.se Remissyttrande: TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Vägen mot ett hållbart samhälle Diarienummer:

Läs mer

REVIDERAT PLANPROGRAM FÖR SÖDRA BISKOPSNÄSET ETAPP 1, LUDVIKA KOMMUN

REVIDERAT PLANPROGRAM FÖR SÖDRA BISKOPSNÄSET ETAPP 1, LUDVIKA KOMMUN REVIDERAT PLANPROGRAM FÖR SÖDRA BISKOPSNÄSET ETAPP 1, LUDVIKA KOMMUN SAMRÅDSHANDLING Upprättad av kommunledningskontoret, Ludvika kommun 2010-10-19 1 SYFTE Syftet med planprogrammet är att ligga till grund

Läs mer

Upphävande av del av detaljplaner inom område för Saltsjögatans nya dragning i Söder tälje stadskärna P 1600 A

Upphävande av del av detaljplaner inom område för Saltsjögatans nya dragning i Söder tälje stadskärna P 1600 A Samhällsbyggnadskontoret PLANBESKRIVNING Upphävande av del av detaljplaner inom område för Saltsjögatans nya dragning i Söder tälje stadskärna P 1600 A Upprättad 2011-03-08 Laga kraft 2011-04-20 LAGA KRAFTHANDLING

Läs mer

Bostadspotential och markvärden i kölvattnet av ny infrastruktur

Bostadspotential och markvärden i kölvattnet av ny infrastruktur Bostadspotential och markvärden i kölvattnet av ny infrastruktur 216-9-21 1 Antal bostäder per kvartal Bostadsbyggandet ökar högre konjunkturberoende efterfrågan och större planutbud påverkar byggtakten

Läs mer

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1 KUNGENS KURVA Diagonalen 1 Kungens Kurva Kungens Kurva är inte bara ett av Sveriges snabbast växande handelsområden, det är även den största handelsplatsen i hela Skandinavien. I området finns totalt 230

Läs mer

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning Guide Att genomföra en resvaneundersökning Varför genomföra en resvaneundersökning? En resvaneundersökning kan vara en viktig hörnsten i ett systematiskt arbete med hållbara resor och transporter. Resultaten

Läs mer

Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN

Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN 2007-09-06 5 1 Programprocessen Programområdet omfattar de fyra stadsdelarna Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg. Bakgrund

Läs mer

Sverigeförhandlingen. Niklas Lundin/Huvudsekreterare. Sverigeförhandlingen. sverigeforhandlingen@regeringskansliet.se.

Sverigeförhandlingen. Niklas Lundin/Huvudsekreterare. Sverigeförhandlingen. sverigeforhandlingen@regeringskansliet.se. Sverigeförhandlingen Niklas Lundin/Huvudsekreterare Sverigeförhandlingen sverigeforhandlingen@regeringskansliet.se Tranås 215-11-6 Er förfrågan daterad 22 oktober 215; Tranås Kommun Nyttoanalys 215-1-1

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Stockholm Arlanda Airport Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Bilaga MKB2.1 Utvecklingsområden för bebyggelse - 1 - Bilaga MKB2.1 Planerade bebyggelseområden.doc

Läs mer

Översiktlig trafikutredning Brämhult. 1. Bakgrund och syfte. 2. Utredningsområde

Översiktlig trafikutredning Brämhult. 1. Bakgrund och syfte. 2. Utredningsområde 8-04-06 Översiktlig trafikutredning Brämhult 1. Bakgrund och syfte Borås stad har tagit fram ett förslag till detaljplan som möjliggör utbyggnad av 100 bostäder samt utvidgning av befintlig förskoleverksamhet

Läs mer

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning

Läs mer

INNEHÅLL. Vatten och avlopp...8 El- och telenät...8 Uppvärmning...8

INNEHÅLL. Vatten och avlopp...8 El- och telenät...8 Uppvärmning...8 INNEHÅLL Syfte och inledning...4 Planändringens syfte...4 Bakgrund...4 Planprocessen efter samrådet...4 Planområdet...5 Planändringens avgränsnig...5 Markägoförhållanden...5 Nuvarande markanvändning...

Läs mer

Dnr Kst 2018/885 Planuppdrag för fastighet Jakobsberg 18:19 och del av Jakobsberg 18:1

Dnr Kst 2018/885 Planuppdrag för fastighet Jakobsberg 18:19 och del av Jakobsberg 18:1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr Kst 2018/885 Planuppdrag för fastighet Jakobsberg 18:19 och del av Jakobsberg 18:1 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter. Värdering av stadskvaliteter 1

Värdering av stadskvaliteter. Värdering av stadskvaliteter 1 1 Syfte med projekt - identifiera stadskvaliteters attraktivitet för boende - kvantifiera dessa värden i monetära termer - beskriva relationen stadskvalitet stadsbyggande - ge underlag för exploateringsekonomiska

Läs mer

PM Inventering av gående och cyklister vid Ullevigatan/Fabriksgatan Detaljplan för kontor vid Ullevigatan

PM Inventering av gående och cyklister vid Ullevigatan/Fabriksgatan Detaljplan för kontor vid Ullevigatan cyklister vid Ullevigatan/Fabriksgatan Detaljplan för kontor vid Ullevigatan Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Inventering... 4 2.1 Storlek och tidpunkt på flöden... 5 2.1.1 Eftermiddag

Läs mer

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 ANTAGANDEHANDLING Tillägg till planbeskrivning Tillägg till genomförandebeskrivning Enkelt planförfarande Kartan visar

Läs mer

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/ Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/175.441 HANDLÄGGARE Per Francke, Nicklas Lord Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Gatu- och trafikavdelningen 3 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund

Läs mer

Tunnelbana till Järfälla

Tunnelbana till Järfälla Tunnelbana till Järfälla Järfälla en kort översikt 69 000 invånare Area 63 km 2 8:e minsta kommun 7:e mest tätbefolkade kommun 38 procent grönområden Naturreservat Inpendling 13 500 Utpendling 21 300 Järfälla

Läs mer

nya bostäder för en hållbar framtid

nya bostäder för en hållbar framtid 20 000 nya bostäder för en hållbar framtid Tre fokusområden STOCKHOLM Kungens kurva Skandinaviens största shoppingområde expanderar Skandinaviens största shoppingområde Kungens kurva-skärholmen växer med

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av del av Farsta 2:1 m fl. vid Nykroppagatan i stadsdelen Farsta (ca lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av del av Farsta 2:1 m fl. vid Nykroppagatan i stadsdelen Farsta (ca lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2013-03-22 Handläggare: Eva Nyberg-Björklund Tfn 08-508 27 249 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Farsta

Läs mer

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Fagersjö till AB Familjebostäder

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Fagersjö till AB Familjebostäder Dnr Sida 1 (7) 2017-11-06 Handläggare Therese Ericsson 08-508 266 12 Till Exploateringsnämnden 2017-12-07 Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Fagersjö till AB Familjebostäder

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Förprövning gällande planbesked för avstyckning av fastighet vid Brevduvegatan (Älvsborg 270:13), inom stadsdelen Älvsborg

Förprövning gällande planbesked för avstyckning av fastighet vid Brevduvegatan (Älvsborg 270:13), inom stadsdelen Älvsborg 2018-03-26 Diarienummer: 0594/17 Hamid Akhlaghi Boozani Telefon: 031-368 81578 E-post: hamid.akhlaghi.boozani@sbk.goteborg.se Förprövning gällande planbesked för avstyckning av fastighet vid Brevduvegatan

Läs mer

Statistiska centralbyråns. Tätorter Statistik, definition, metod. Karin Hedeklint, Avdelningen för regioner och miljö

Statistiska centralbyråns. Tätorter Statistik, definition, metod. Karin Hedeklint, Avdelningen för regioner och miljö Statistiska centralbyråns Tätorter 2015 Statistik, definition, metod Karin Hedeklint, karin.hedeklint@scb.se Avdelningen för regioner och miljö SCBs gränser för koncentrerad bebyggelse Tätort Småort Fritidshusområde

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Parkeringsnorm Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 Parkeringsnorm vid bygglovsprövning i Strömstads kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2011-02-02 Antagen

Läs mer

Planbeskrivning. Brunn 44:4 m.fl., Torget i Hedesunda mm Detaljplan för torg (allmän plats) samt upphävande av detaljplan Gävle kommun, Gävleborgs län

Planbeskrivning. Brunn 44:4 m.fl., Torget i Hedesunda mm Detaljplan för torg (allmän plats) samt upphävande av detaljplan Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE GRANSKNINGSHANDLING 2013-06-03 DNR: 13BMN3 HANDLÄGGARE: LOUISE GRANÉR Planbeskrivning Brunn 44:4 m.fl., Torget i Hedesunda mm Detaljplan för torg (allmän plats) samt upphävande av

Läs mer

Förändringar i SL-trafiken 2015/2016

Förändringar i SL-trafiken 2015/2016 Älvsjö stadsdelsförvaltning Kansli- och serviceavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-03-05 Handläggare Kajsa Pärke Telefon: 08-508 21 083 Till Älvsjö stadsdelsnämnd 26 mars 2015 Förändringar i SL-trafiken

Läs mer

Miljøvennlig transport i by

Miljøvennlig transport i by Miljøvennlig transport i by verktyg och metoder Linda Kummel, planeringsarkitekt Varför? Stockholm växer rekordsnabbt 2500000 Befolkning Stockholms län Befolkning Stockholms stad 2000000 1500000 1000000

Läs mer

Bilaga 2 Bakgrund till parkeringstalen

Bilaga 2 Bakgrund till parkeringstalen Bilaga 2 Bakgrund till parkeringstalen Att beräkna parkeringstal för bil handlar om att försöka finna en balans mellan tillräckligt antal parkeringsplatser vid nyetablering eller förändrad markanvändning,

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur Nyttan med en GISbaserad modell för att simulera framtida bebyggelsestruktur som underlag för den fysiska strukturen i RUFS 2010 och dialogen med kommunerna Helena Näsström, Tillväxt, miljö och regionplanering

Läs mer

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering

Läs mer

Remiss: Trafikförändringar i SL-trafiken 2017/2018 (T18)

Remiss: Trafikförändringar i SL-trafiken 2017/2018 (T18) 25 april 2017 Dnr 2017/114 Samhällsutveckling Helene Olofsson Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Remiss: Trafikförändringar i SL-trafiken 2017/2018 (T18) Inledning Trafikförvaltningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Stadsrum och stadsutveckling. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

Stadsrum och stadsutveckling. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor Stadsrum och stadsutveckling Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Tät stad Grön stad Stockholm ska

Läs mer

Trafikutredning Fridhem, Tjörns kommun I samband med detaljplan Fridhem del av Hövik 5:1

Trafikutredning Fridhem, Tjörns kommun I samband med detaljplan Fridhem del av Hövik 5:1 Beställare: 471 80 SKÄRHAMN Beställarens representant: Kristina Stenström Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 104 23 38 Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

R AP P O RT. Sporthotellet Kista EXPLOATERINGSKONTORE T STHLM STADS & TRAFIK UTFORMNING TRAFIK UPPDRAGSNUMMER

R AP P O RT. Sporthotellet Kista EXPLOATERINGSKONTORE T STHLM STADS & TRAFIK UTFORMNING TRAFIK UPPDRAGSNUMMER R AP P O RT EXPLOATERINGSKONTORE T Sporthotellet Kista UPPDRAGSNUMMER 70016 95000 TRAFIK 5-0 0-1 5 1 0 2 x c o ḍ 1 0 o p re 2017-01 - 31 STHLM STADS & TRAFIK UTFORMNING SIV LIVING Sweco Society AB JAKOB

Läs mer