INFORMATION TILL ER SOM BOR NÄRA BARSEBÄCKS KÄRNKRAFTVERK. Sidorna 2, 3, 6 och 7. Enkät: Vad tycker du om beslutet att avveckla 1 Barsebäck?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INFORMATION TILL ER SOM BOR NÄRA BARSEBÄCKS KÄRNKRAFTVERK. Sidorna 2, 3, 6 och 7. Enkät: Vad tycker du om beslutet att avveckla 1 Barsebäck?"

Transkript

1 Nr. 3 november 2004 INFORMATION TILL ER SOM BOR NÄRA BARSEBÄCKS KÄRNKRAFTVERK BILD: PIERRE MENS Barsebäck i september Samtidigt som beskedet om avveckling kom går Barsebäck mot sitt kanske bästa produktionsår någonsin. Trepartiuppgörelse: Barsebäck avvecklas 2005 När beskedet om att (s), (c) och (v) var överens om att Barsebäck ska avvecklas 2005 kom måndagen 4 oktober, var det mot bakgrund av en försiktig optimism i Barsebäck. Verket går mot sitt kanske bästa driftår någonsin och internationellt pågår en gryende omvärdering av kärnkraft eftersom det är det enda av dagens energislag som producerar tillräckligt mycket el utan att förvärra den pågående globala klimatförändringen. Vi har inte tid att experimentera med visionära energikällor, varnar till exempel den brittiske miljödebattören, professor James Lovelock. Han uppmanar nu miljöpartister i alla länder att ompröva sin inställning till kärnkraft. Barsebäcks platschef och vice VD Leif Öst konstaterar att han hade hoppats att verkligheten skulle hinna i kapp de svenska politikerna. Roland Palmqvist, socialdemokratiskt kommunalråd i Kävlinge, kallar avvecklingen för ett idiotiskt beslut. Sidorna 2, 3, 6 och 7 Starkt stöd för fortsatt drift i Barsebäck 60 procent av svenska folket är emot stängningen av Barsebäck. Det visar en opinionsundersökning från Temo. I Sydsverige vill cirka 80 procent av befolkningen behålla Barsebäck. Samtidigt verkar bland annat Kävlingen arbetarekommun aktivt för att få behålla Barsebäck. Sid 2 Kan ni starta Sofia igen? Det var en av de frågor som 22 engagerade och kunniga elever i Tolvåkersskolans klass 9h ställde när de besökte Barsebäck. Eleverna fick tillsammans med fysiklärare Harald Ejder tillfälle att gå runt i Barsebäck och få sina frågor besvarade. Sid 4 5 Sverige behöver befintlig kärnkraft Kärnkraften ger oss tid att utveckla nya produktionsformer, eller rent av ny kärnkraft. Det menar Birgitta Resvik, svenskt Näringslivs taleskvinna i energi- och klimatfrågor. Sid 6 Finsk kärnkraft till Sverige? Nu byggs en ny kabel för överföring av el mellan Sverige och Finland. Den ska löpa mellan kärnkraftverken Forsmark i Sverige och Rauma i Finland. Finland ska snart börja bygga sin femte kärnkraftreaktor, stor som tre Barsebäcksreaktorer. Sid 5 Enkät: Vad tycker du om beslutet att avveckla 1 Barsebäck? Sidan 8

2 I RESTEN AV VÄRLDE Ledare: Barsebäck avvecklas trots miljön, elpriserna och jobben Näringsminister Leif Pagrotsky meddelade den 4 oktober att även Barsebäcks andra reaktor kommer att stängas, samtidigt som vi här i Barsebäck är på väg mot ett bra produktionsår - kanske det allra bästa hittills sedan Barsebäck 2 togs i drift Barsebäcks första reaktor avvecklades 1999 genom en överenskommelse mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet och centerpartiet. Den avvecklingen kostade skattebetalarna cirka 9 miljarder kronor, och naturligtvis har vi i Barsebäck sedan dess insett att sannolikheten varit hög för att även Barsebäck 2 skulle komma att stängas i förtid. Personligen har jag dock hoppats att verkligheten skulle hinna i kapp våra politiker. Det finns ju många argument som talar för en fortsatt drift och en rad opinionsmätningar visar att en majoritet av såväl skåningar som danskar har trott att Barsebäck skulle fortsätta att producera el i många år. 90 procent av skåningarna vill ha kvar Barsebäck och en mycket klar majoritet av alla svenskar vill behålla kärnkraften. Inte ens bland befolkningen i Köpenhamn finns det numera någon majoritet för att stänga svensk kärnkraft. Men statens förhandlare och regeringen har inte lyssnat på den opinion som ser kärnkraften som ett bättre alternativ än kol, olja och gas. Att Barsebäck är i drift är bra för både miljön, elpriset och tillgången på el. Svensk el som i huvudsak består av vatten- och kärnkraft är ren el. I Europa är det bara vattenkraftländerna Island och Norge som har mindre utsläpp av växthusgaser än vad Sverige har från sin elproduktion. Frankrike som också satsat på kärnkraft ligger i nivå med Sverige, medan elen från Danmark, som mest består av kol- och gaskraft, ger 40 gånger mer utsläpp av koldioxid per producerad kilowattimme än svensk och fransk elektricitet. Samtidigt kommer larmrapporter om att utsläppen av växthusgaser, varav koldioxid är en, ökar i allt snabbare takt. El från vattenkraft, kärnkraft och vindkraft är renast I de så kallade livscykelanalyser som Vattenfall och Sydkraft gjort är det tydligt att det är vattenkraft, kärnkraft och vindkraft man ska satsa på för att minimera utsläppen från elproduktion. Vindkraften har dock sina begränsningar: den kräver skattesubventioner för att bli lönsam och blåst för att fungera. Det är billigare och säkrare att investera i vatten- och kärnkraft. Energiförbrukningen ökar i samhället och det är viktigt att välja de energiformer som ger minst utsläpp av växthusgaser. Det är en klar fördel om man kan undvika fossila bränslen. Rätt producerad kan el vara så gott som fri från växthusgaser. Det gör att ett eluppvärmt hus ger mindre utsläpp än ett oljeeldat och att en elgräsklippare liksom en elbil inte ger några utsläpp och dessutom går tystare än de bensindrivna alternativen. Räkna med högre elpriser De ökande elpriserna har blivit en tung utgift för hushållen. Trots en billig svensk elproduktion med vatten och kärnkraft gör energiskatter och moms att det kilowattpris kunden betalar redan nu är högt. Punktskatten på el har ökat med 300 procent, kolpriset som styr prissättningen på elbörsen Nord- Pool har ökat med 100 procent. Dessutom har vi haft den torraste perioden på 50 år det saknas helt enkelt vatten i våra vattenmagasin och vi har därför tvingats importera mer kolkraft. En högteknologisk industri med många medarbetare Förutom negativa effekter på miljö, elförsörjning och elpriser är vi 350 medarbetare i Barsebäck som i framtiden inte längre kommer att ha någon arbetsplats här. Lägg sedan till ungefär lika många konsulter. Det är många människor som haft sin försörjning vid Barsebäck, och för Kävlinge kommuns del innebär nedläggningen att en högteknologisk industri försvinner. När detta skrivs har vi inte fått besked om något stoppdatum. Beslutet är i formell mening ännu inte fattat, men det är vår uppfattning att reaktorn kommer att stoppas eftersom det finns en sådan politisk vilja i regeringen. Och den här gången kan man fatta beslutet utan att gå tillbaka till riksdagen. Frågan är nu när vi ska stoppa. Fram till dess arbetar vi här i Barsebäck för att åstadkomma vårt bästa driftår någonsin och med arbetsrutiner och kompetens som garanterar högsta tänkbara säkerhet. Leif Öst vvd/platschef Ny opinionsmätning: 60 procent av svenska folket är emot stängningen! På uppdrag av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB har opinionsmätningsinstitutet Temo under veckan 6 12 oktober frågat drygt 1000 svenskar om deras inställning till kärnkraftens användning i landet. Den här gången kompletterades undersökningen med en fråga om hur intervjupersonerna såg på den nya överenskommelsen mellan regeringen, centern och vänsterpartiet om att stänga Barsebäck 2 under procent av svenskarna svarade att de tycker att det är dåligt att Barsebäck 2 stängs en procentandel som i Sydsverige stiger till hela 79 procent. Av alla svenskar ansåg 29 procent att det är bra (i Sydsverige bara 12 procent) medan 10 procent saknade uppfattning. Temo har också korrellerat synen på stängningen med partisympatier. En majoritet för beslutet hittar man enbart hos vänsterpartiets och miljöpartiets sympatisörer (där 51 respektive 56 procent anser att stängningen av Barsebäck 2 är bra). Däremot anser bara 31 procent av socialdemokraterna och 41 procent av centerpartisterna att stängningsbeslutet är bra, medan respektive 61 och 46 procent anser att det är dåligt. Ja till kärnkraften När det gäller övergripande inställning till kärnkraft visar undersökningen att en stor majoritet av svenskarna vill behålla kärnkraften i stället för att, som tills vidare gällande riksdagsbeslut, avveckla den. Av de tillfrågade ansåg bara 15 procent att kärnkraften bör avvecklas genom Budkavle från Kävlinge arbetarekommun stängningsbeslut. Mot den åsikten vänder sig 35 procent av befolkningen, som anser att kärnkraften bör användas så länge de nuvarande reaktorerna är säkra och lönsamma, 31 procent som anser att de nuvarande reaktorerna vid behov bör förnyas samt 16 procent som anser att kärnkraften bör byggas ut. Med andra ord anser totalt 82 procent av Sveriges befolkning att de nuvarande reaktorerna bör drivas vidare under sin tekniska livslängd. Inget av riksdagspartierna har bland sina sympatisörer någon majoritet för en förtida kärnkraftsavveckling; mest kärnkraftsfientliga är miljöpartiets anhängare, men också bland dem vill 37 procent att de nuvarande reaktorerna ska användas, och 22 procent anser att kärnkraftverken dessutom bör förnyas eller bli fler medan 42 procent av miljöpartisterna vill avveckla kärnkraften genom politiska beslut. På frågan om vad svenskarna ser som det viktigaste miljömålet väljer i dag 82 procent att inte öka utsläppen av växthusgaser, 12 procent att skydda de orörda älvarna och bara 5 procent att avveckla kärnkraften. Texten här nedan är skriven av Kävlinge arbetarekommun och är ett försök att hindra nedläggningen av Barsebäcksverket. Den kommer närmast att presenteras för LO:s Skånedistrikt. Kävlinge arbetarekommun protesterar kraftfullt mot en nedläggning av Barsebäcksverket! Detta är en gigantisk kapitalförstöring och motverkar en hållbar utveckling av miljön. Vi anser att regeringen måste ta ett större och mer seriöst ansvar för landets energiförsörjning. Partitaktik och kohandel får inte avgöra kärnkraftens framtid. Nu måste alla krafter i Sverige, som vill ha jobben kvar, utveckling och framtidstro, samla sig och kräva en omläggning av Sveriges energipolitik. Nu får det vara nog med utpressning mot regeringsmakten från småpartier i en för landet avgörande framtidsfråga! Nyheter från Barsebäck ges ut av Barsebäck Kraft AB. Ansvarig utgivare: Lars-Gunnar Fritz. Redaktion: Ann-Christine Buch, Lars-Gunnar Fritz, Gösta Larsen, Agneta Hansson och Evastina Törnqvist (projektledare). Produktion: Replik in Sweden AB. Tryckeri: NAtryck AB, Örebro Adress: Barsebäck Kraft AB Box 524, Löddeköpinge. Telefon: 046/ Telefax: 046/ Nästa nummer kommer ut i februari

3 EN RENÄSSANS FÖR KÄRNKRAFTEN? Försiktig dansk omprövning? De amerikanska presidentkandidaterna Bush och Kerry är för kärnkraft, men i Storbritannien anser premiärminister Tony Blair att en ny generation kärnkraftverk fordrar en stor ansträngning för att lugna människor, både beträffande kostnader och säkerhet, och i Sverige går regeringen emot en stark folkopinion och stänger Barsebäck helt. I Danmark, grannlandet som sedan länge uttalat ett kategoriskt nej till kärnkraft, verkar utvecklingen vara den motsatta morgontidningen Berlingske Tidende har nu inlett en debatt om energi och framtid. Stigande oljepriser, önskan att vara oberoende av oljeländerna i Mellanöstern samt problemen med att få fram ren och billig ersättningsenergi har fått kärnkraftindustrin att vädra morgonluft. Citatet är hämtat från en artikel den 22 augusti 2004 i den danska morgontidningen Berlingske Tidende. Artikeln fortsätter: Med nya supersäkra reaktorer ur tredje och fjärde generationen rustar sig industrin till en ny europeisk kärnkraftsepok. En ny lansering av kärnkraften som ett miljövänligt alternativ till den smutsiga energiproduktionen med olja, kol och gas ska ge kärnkraften en renässans. Dagen efter konstaterar Berlingske att ute i världen gror en ny debatt om kärnkraftens vara eller icke vara men att det i Danmark inte verkar tillåtas spela någon roll: De som säger att kärnkraft är ett sätt att slippa växthuseffekten har fullständigt Reaktor-in-box en lösning för U-länder? Bland pågående projekt i världen finns den amerikanska bag-in-box-reaktorn som enligt planerna ska bli 20 meter lång och är avsedd för utvecklingsländer. Återvinningssystemet bygger på att anläggningen är flyttbar och har en säker inneslutning, vilket enligt amerikanskaförhoppningar minimerar risken för vapenframställning inneslutningen kommer att förses med larm och vara så robust att risken för inbrott och stöld av radioaktivt material enligt utvecklarna är minimal. Reaktorn kallas för SSTAR (Small, Sealed, Transportable, Autonomous Reactor) och är tänkt som en liten evighetsmaskin som med fartyg och lastbil transporteras till utvecklingsländer där elnäten är min- En äng full av kor som vilar i höstsolen medan Sigyn hämtar kärnavfall i Barsebäck. rätt. Bortser man från avfallsproblematiken måste man konstatera att kärnkraft är en utomordentligt ren energikälla, men det ändrar inte det faktum att vi i Danmark har beslutat oss för att inte använda oss av kärnkraft. Ska den saken ändras måste det till en svängning i den allmänna opinionen, konstaterar Else Theill Sørensen, borgerlig politiker och ordförande i det danska energiutskottet. Den 23 augusti fortsätter debatten i Berlingske med rubriken: Atomkraft nej tack? där Morten W. Langer konstaterar att de höga oljepriserna tveklöst kommmer att öka intresset för nya produktionsmetoder hos både myndigheter och näringsliv. Kan inställningen till kärnkraft vara föremål för en försiktig omprövning även i Danmark? Det amerikanska energidepartementet planerar att utveckla en mobil och helt inkapslad rekatoranläggning som ska kunna lämnas på fältet i uppemot 30 år och sedan hämtas in när bränslet tagit slut. Det skriver tidningen Ny Teknik. dre utvecklade. I praktiken finns en del tekniska hinder: i vanliga reaktorer förbrukas bränslestavarna som byts kontinuerligt, men för att leverera energi under lång tid måste den flyttbara reaktorn vara av så kallad bridtyp. Hittills har nio bridreaktorer konstruerats i världen och under år 2003 var endast tre av dem i drift bland annat på grund av kylningsproblem. I en SSTAR-anläggning ska kärnbränsle, kylmedel i form av flytande bly och en ånggenerator vara inneslutna i ett enda kärl. Ut från denna anläggning går enbart rör som leder ångan till en extern turbin. De första skisserna visar en anläggning som är tänkt att kunna producera ca 100 megawatt och väga 500 ton. 3 Den svenska kärnkraften är på väg mot ett nytt rekordår 2004 kommer mängden producerad kärnkraftsel sannolikt att bli till och med större än under 1996, då det hittillsvarande rekordet sattes. Och det trots att en av Barsebäcks två reaktorer är avstängd. Vad som skett är att effekten i befintliga svenska kärnkraftreaktorer har höjts betydligt. Därmed används bränslet mer effektivt och värmeutsläppen till havet minskar. Sedan den svenska kärnkraften var utbyggd i mitten av 1980-talet har effekten i genomsnitt ökat med sju procent för de svenska reaktorerna. Under åren 2004 till 2006 byts samtliga lågtrycksturbiner ut i Forsmark. De nya turbinerna har en högre verkningsgrad, vilket gör att den elektriska effekten ökar med ungefär 130 megawatt. Prognoserna visar att behovet av el kommer att fortsätta att öka i Sverige, och mot den bakgrunden utreds möjligheterna till större effekthöjningar i svenska reaktorer. I Forsmark utreder man möjligheterna att öka effekten vid tre reaktorer till sammanlagt megawatt. Det skulle öka produktionsförmågan i Forsmark med drygt 3 terawattimmar per år. För Ringhals finns det möjlighet att öka effekten med 500 megawatt varav 280 redan är beslutade. Den beslutade effektökningen höjer årsproduktionen med cirka 2,3 terawattimmar. Pressar pris och sparar miljö Den konstanta tillförseln av billig kärnkraftsel till det svenska nätet bidrar till att hålla nere elpriset i landet, även om det under hösten dessutom sjunkit till följd av att vattenmagasinen fyllts på så att också den el som genereras av vatten- Kärnkraften tänder varannan lampa i Sverige I september var tre lågtrycksturbiner bytta i reaktorn Forsmark 3. Därmed höjdes effekten med 30 megawatt en höjning som räcker till att värma tusen hushåll. Nu vill regeringen stänga Barsebäck helt men några möjligheter att avveckla den svenska kärnkraften finns i praktiken inte under överskådlig framtid. kraft blivit en växande del av totalen. Miljömässigt är en effekthöjning vid befintliga svenska kärnkraftreaktorer ett mycket bra alternativ för att möta det ökande behovet av el. Skulle motsvarande produktion importeras är sannolikheten för att den kraften skulle produceras vid någon form av fossileldat kraftverk stor. Om de 3 terawattimmar som Forsmark planerar att höja effekten med skulle produceras vid ett naturgaseldat kraftverk hade de förorsakat ett utsläpp på mer än 1,2 miljoner ton koldioxid. Nya investeringar väntar Vi förbättrar ständigt våra anläggningar och höjer effekten så fort vi gör förändringar, som turbinbyten, säger Sydkrafts VD Lars Frithiof. För närvarande laddar den svenska kärnkraftens tre huvudägare Sydkraft, Vattenfall och Fortum för ett program som är tänkt både att förlänga livstiden hos dagens reaktorer och att ytterligare öka deras effekt. Satsningen innebär en investering på 26 miljarder kronor i kärnkraftverken. Programmet kommer att genomföras under de närmaste tio åren, och när det är genomfört tror jag att vi kan pressa ut åtskilliga hundra megawatt till ur de reaktorer som finns i Sverige, säger Lars Frithiof. Och tanken på att avveckla kärnkraften inom överskådlig framtid anser han i dagsläget är fullständigt orealistisk. Det går inte. Vi kommer att ha kärnkraft i många år till. Det måste vi ha. Varannan glödlampa, varannan hiss, varannan elektrisk motor, vartannat element i Sverige drivs av kärnkraftsel. Tänk på det nästa gång du går på stan: varannan glödlampa lyser tack vare kärnkraften. BILD: PIERRE MENS

4 Med sikte mot framtiden Klass 9h anländer till Barsebäck Kraft i sällskap med sin NO-lärare Harald Ejder. Kan ni starta Barsebäck 1 igen om det blir en kall vinter? Kan vi bli utan el i Skåne om det blir en riktigt kall vinter? Varför stängdes Sofia? Är kärnkraft verkligen så farligt? Vad kostar uran? Det är några av de frågor som ställdes av de vetgiriga eleverna i klass 9h, Tolvåkersskolan i Löddeköpinge, när de den 23 september besökte Barsebäck för att få veta mer om kärnkraft och elförsörjning, nu och i framtiden. Vi har förberett besöket med att tala kort om kärnkraft och elproduktion, säger Harald Ejder, NO-lärare på Tolvåkersskolan och den lärare som följde med 22 engagerade elever på en rundvandring i Barsebäck. För, mot eller mitt emellan? För precis tio år sedan gjorde Nyheter från Barsebäck ett reportage om en niondeklass vid just Tolvåkersskolan i Löddeköpinge. Ämnet var, nu som då, elevernas inställning till och kunskaper om kärnkraft och Barsebäck. Den gången följde en ganska hetsig debatt mellan å ena sidan klassens två kärnkraftmotståndare, å den andra de elva kärnkraftsanhängarna bland eleverna. Diskussionen handlade till stor del om vilka alternativa energiformer man skulle kunna tänka sig i stället för kärnkraft och om vad som skulle hända efter år 2010, då man trodde att den svenska kärnkraften skulle avvecklas. Förespråkarna talade entusiastiskt om fusioner och fissioner medan motståndarna hävdade att vindkraft och jordvärme var realistiska framtida alternativ. Eleverna i dagens klass har mer homogena uppfattningar. Många känner till Barsebäck sedan tidigare eftersom 4 någon har en pappa som tidigare arbetat där, en har en halvmamma som arbetar där och en har en bästa kompis vars pappa är anställd vid kraftverket. Daniel Rask berättar att han kommer att återvända om bara några veckor, eftersom han den här terminen ska prya i Barsebäck. Jag valde Barsebäck för att det verkar intressant och man kanske kan få lära sig något. Att stå i affär var inget alternativ som jag fastnade för, konstaterar han. Ingen säger sig vara emot kärnkraften, även om det möjligen finns några bland eleverna som inte har intresset för elproduktion på sina tio i topplistor. Det finns ingenting att välja på i stället för kärnkraft, säger Thomas Frank sammanfattande och ingen av de andra nämner vare sig jordvärme eller vindkraft. Science fiction? Maria Taranger är ansvarig för besöksverksamheten i Barsebäck och det är hon som tar emot Harald Ejder och eleverna i klass 9h. Många tror att kärnkraft är något väldigt konstigt, som science fiction ungefär, men det vi har här i Barsebäck är Daniel Rask, t.h. om Barsebäcks besöksansvariga Maria Taranger, ser fram emot att återvända till Barsebäck för en pryoperiod. Det känns som om jag skulle kunna lära mig något vettigt i Barsebäck, säger Daniel.

5 helt enkelt en elfabrik där vi kokar vatten till ånga och använder värmen till att producera elektricitet, upplyser hon inledningsvis och några elever ser en aning besvikna ut: hur kul är det att besöka en elfabrik, när man spetsat in sig på ett besök på ett av Sveriges mest kända och mest omdebatterade företag? Men Maria har en vaken publik när hon berättar hur kärnklyvning går till och låter Amanda Bengtsson och Sandra Jacobsson komma fram och känna på ett bränsleelement. Vad kostar uran, vill klassen veta och Maria berättar att kostnaden för ett bränsleelement är drygt två miljoner kronor och att det finns 444 bränsleelement i härden i Barsebäck: Det låter mycket, men jämför man med andra energislag har kärnkraft en låg bränslekostnad eftersom bränslet är mycket effektivt. Ett bränsleelement sitter i härden i fem år och gör att produktionskostnaden i Ringhalsgruppen, dit Barsebäck hör, ligger på öre per kilowattimme. Och så var en av de inledande frågorna besvarad. Varför är vattnet så blått? Rundvandringen börjar på besöksbalkongen till kontrollrummet i Barsebäck 1. Det är från kontrollrummet reaktorn styrs, säger Maria och pekar på att allt i kontrollrummet är igång, trots att reaktorn varit avställd sedan den 30 november Här i Barsebäck kallar vi det för servicedrift, förtydligar Maria. Alla system är intakta, men det finns inget bränsle i härden. Barsebäcks båda reaktorer är byggda som tvillingar och har dessutom ett antal gemensamma system. Den avstängda reaktorn måste därför drivas i avställningsläge för att Barsebäck 2 ska kunna fortsätta att producera el. Kan ni starta Barsebäck 1 igen då Från vänster: Cindy Persson och Sandra Jacobsson får hjälp av Maria Taranger med att prova ut skyddshjälmar. om det skulle bli en kall vinter? vill någon i klassen veta och blir informerad om att en återstart skulle ta flera år att genomföra och alltså inte hjälper en kall vinterdag om det blir ont om elektricitet i Skåne. Nästa stoppunkt är besöksbalkongen ovanför reaktorbassängen. Varför är vattnet så blått, undrar Sandra och får veta att det beror på att vattnet i bassängen är totalt avsaltat och renare än till och med destillerat vatten. Det gör att ljuset bryts annorlunda, vilket i sin tur gör att vattnet ser ut att vara intensivt blått. Gruppen fortsätter genom turbinhallen och Maria får berätta hur man städar inne i reaktorhallen nämligen med hjälp av särskilt strålskyddsutbildad personal som använder skurhinkar och vanligt Ajax. Jag kunde inte särskilt mycket när vi kom hit, men jag har lärt mig en hel del, konstaterar Sandra när det blivit dags att gå igenom den monitor som mäter strålning innan klassen lämnar det som kallas för kontrollerat område, och Nicole Hjerpe säger att det var spännande att komma till Barsebäck eftersom det är så omtalat. Frågor besvaras på nätet När rundvandringen sedan är slut har Maria Taranger ännu fler frågor att besvara: Kan vi bli utan el här i Skåne? undrar någon och Maria konstaterar att kärnkraftverket i Barsebäck är viktigt för den skånska elförsörjningen eftersom stamnäten från norr inte alltid klarar av att föra över så mycket el som vi behöver, till exempel kalla vinterdagar. Amanda Bengtsson vill veta vad det är för små bollar som ibland finns på stränderna i närheten av Barsebäck och hur mycket varmare havsvattnet är när det släpps ut från Barsebäck. Bollarna, säger Maria, är de kulor som används för att tvätta kylvattenrören rena från till exempel snäckor och tång, medan havsvattnet är tio grader varmare när det släpps ut. Och ingendera har vid något tillfälle varit i närheten av någon radioaktivitet. Det är nu någon vill veta varför Sofia, det vill säga Barsebäck 1, döpt efter det datum då reaktorn togs i drift, den 15 maj 1975, numera sedan några år står stilla. Det var ett politiskt beslut. Efter folkomröstningen 1980 har vi ju i Sverige bestämt att kärnkraften ska avvecklas. Stängningen av Barsebäck 1 har kostat oss skattebetalare 8.3 miljarder kronor och Sveriges energiförsörjning är numera mycket mer sårbar. Vi köper dyrare och smutsigare el utomlands och det enda som på kort sikt kan ersätta kärnkraften är fossila bränslen, säger Maria och avslutar därefter med att berätta att alla frågor som klass 9h vill ha besvarade i efterhand kan ställas till henne via kontaktadressen på Barsebäcks hemsida, Fysikläraren Harald Ejder gnuggar händerna och konstaterar att efter det här besöket ska klassen få lära sig mer om kärnklyvning. Text: Evastina Törnqvist Bild: Pierre Mens Finsk kärnkraft till Sverige? Svenska Kraftnät och Fingrid Oyj, det vill säga de båda företag som är systemansvariga i respektive Sverige och Finland, planerar att bygga en ny förbindelse för att kunna överföra mer elkraft mellan de båda länderna. En orsak till det ökande behovet av överföringskapacitet är beslutet att stänga Barsebäck samtidigt som en femte kärnkraftreaktor byggs i Finland. Barsebäcks Maria Taranger, i mitten, visar Amanda Bengtsson och Sandra Jacobsson hur ett bränsleelement ser ut. 5 Enligt planerna kommer den nya överföringen att ske i form av en likströmskabel parallellt med den befintliga likströmslänken FennoSkan mellan kraftverken Forsmark i Sverige och Rauma i Finland.Kabeln ska bestå av en ca 200 km lång sjökabel vars kapa- citet kommer att uppgå till megawatt effekt och den totala kostnaden beräknas till drygt 2 miljarder kronor. Beslut om själva genomförandet tas i början av 2005 och förbindelsen beräknas vara färdig Källa: Svenska Kraftnät

6 BILD: PIERRE MENS I RESTEN AV VÄRLDEN RENÄSSANS Kärnkraftsforskning pågår världen runt Kanske kommer Barsebäck att stängas nästa år. Men den svenska regeringens uppfattning delas inte av resten av världen. Två fakta har blivit centrala i debatten: Kärnkraft är ren och bidrar inte till växthuseffekten. Kärnkraft lämnar efter sig avfall som måste kapslas in och förvaras i berggrunden i år. De båda påståendena visar att det finns miljöargument både för och emot kärnkraft. I Sverige har vi en lag som förbjuder forskning som syftar till att uppföra nya reaktorer i Sverige men i USA arbetar man med att ta fram en ny och säkrare generation kärnkraftreaktorer som kommer att ge betydligt mindre avfall. Bara för att det finns gamla östtyska trabanter betyder inte det att bilen i sig är en föråldrad teknik, säger professor Imre Pázsit, avdelningen för reaktorfysik på Chalmers i Göteborg, men i den svenska kärntekniklagens sjätte paragraf heter det att Ingen får utarbeta konstruktionsritningar, beräkna kostnader, beställa utrustning eller vidta andra sådana förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en kärnkraftreaktor. Samtidigt har länder som USA inlett ett intensivt forskningsarbete för att få fram ny och säkrare kärnkraft och amerikanska forskare räknar med att den fjärde generationens reaktor kommer att vara färdigutvecklad inom 40 år. Då kommer kärnkraften att bli säkrare, billigare (produktionspriset får vara högst tre öre per kilowattimme medan Ringhalsgruppen, dit Barsebäck hör, i dag producerar el till en kostnad av mellan 15 och 20 öre/kwh) och lämna betydligt mindre avfall än dagens reaktorer. Japan är ett kärnkraftsland som satsar mycket på kärnkraft och en viss utveckling av kärnkraften sker även i Europa Finland har till exempel fattat beslut om att bygga sin femte reaktor. Kärnkraft för tredje världen? U-ländernas energibehov ökar medan en mycket stor del av elproduktionen i tredje världen i dag sker med fossila bränslen, med betydande miljö- och klimatpåverkan som följd. Kärnkraftanhängare hävdar att kärnkraft är ett effektivt sätt att tillgodose världens ökande elbehov utan att öka de utsläpp som bidrar till växthuseffekten och I USA pågår arbetet med att utveckla en flyttbar bag-in-box-reaktor (se artikel på sid 3) där man dessutom minimerat risken för stöld av radioaktivt material. Några olika reaktortyper: Kokvattenreaktor: Av dagens elva svenska reaktorer i drift är åtta kokvattenreaktorer, däribland Barsebäck 2. Bränslehärden värmer upp vatten till kokning och vattenångan driver en turbin som producerar elektricitet genom att driva runt en generator. Tryckvattenreaktorer: I en tryckvattenreaktor skapas ett högt tryck som gör att vattnet i reaktortanken inte kokar, trots att temperaturen är ca 300. Tryckvattenreaktorer har en ånggenerator som värmeväxlare mellan reaktorn och turbinen.i Sverige finns tre tryckvattenreaktor, samtliga i Ringhals. Kulbäddsreaktorer (s.k. pebblebeds ) är en typ av reaktor som man arbetar med att utveckla i Sydafrika. Bränslet består av urankulor (pebbles) inbäddade i kol. Bränslet tänds i ena änden och reaktionen rör sig sedan sakta mot den andra änden under 15 års tid.när kulbäddsreaktorn är färdigutvecklad kommer den att vara en reaktortyp med hög säkerhet. Bridreaktor: Här används både plutonium och uran som bränsle. Bridreaktorn är en snabb reaktor, vilket innebär att den saknar material som bromsar de neutroner som bildas vid klyvning av tunga atomkärnor. Bridreaktorn kan inte kylas med vatten eftersom det skulle bromsa neutronerna. I stället används flytande natrium. Utvecklingen av en bridreaktor har pågått sedan 1950-talet och går numera på sparlåga. I dag koncentreras forskningen på att ta fram nya och bättre generationer av dagens traditionella reaktorer. 6 En fortsatt god tillgång på el är nödvändig för tillväxt och välstånd. Det säger Birgitta Resvik vid Svenskt Näringsliv. Sverige har inte högre energianvändning än jämförbara länder. Däremot utgör den en stor andel av den energi vi förbrukar, vilket beror på att vår industri är mycket energikrävande och uppbyggd kring ett robust och tillgängligt elsystem. När man nu läser Svenska Kraftnäts rapporter om den försvagade effektblansen är det bara att konstatera att elförsörjningen vilar på en slak lina. Vi behöver mer elproduktion i Sverige, inte mindre. Här nämner Birgitta Resvik att man inte bara bör driva befintlig kärnkraft Svenskt Näringsliv: Vi behöver tid att satsa för framtiden Byter man både ovanlädret och sulan blir det nya skor. Svenskt Näringsliv anser att vi i stället för att stänga reaktorer bör förbättra och driva befintlig kärnkraft vidare i uppemot 60 år så att vi får tid att vidareutveckla kärnkraften eller hitta nya sätt att producera el. Den 24 maj 2004 skrev professor Lovelock en artkel i den brittiska dagstidningen Independant där han efterfrågar en utbyggnad av kärnkraften i syfte att hejda de pågående klimatförändringarna: Det är sorgligt och ironiskt att brittiska klimatforskare, med sin världsledande position inom området, förkastar varningar och goda råd och hellre lyssnar till miljörörelsen. Men även jag är miljöpartist och jag uppmanar mina vänner inom rörelsen att kasta av sig sina vanföreställningar om kärnkraft. Även om de hade haft rätt vad gäller kärnkraftens påstådda farlighet och det har de inte så skulle en fullt utbyggd kärnkraft över hela världen ändå innebära en liten risk jämfört med de outhärdliga och dödliga värmeböljor och stigande havsnivåer som hotar att dränka varenda kuststad i världen. Vi har inte tid att experimentera med visionära energikällor för vår civilisation är i överhängande fara och vi måste använda oss vidare så länge den uppfyller ställda säkerhets- och miljökrav, utan att Sverige dessutom bör satsa på energikällor som naturgas, biobränsle och även havsbaserade vindkraftverk: Svenskt Näringsliv anser att vi ska fortsätta att utnyttja befintlig elproduktion och satsa på forskning och utveckling för framtiden. Vi måste hålla alla möjligheter öppna för framtida elproduktion. Finns det ekonomiska förutsättningar för utveckling och utbyggnad av ny kärnkraft, bör vi använda oss av den möjligheten. Birgitta Resvik är civilingenjör i kemiteknik och svenskt Näringsliv taleskvinna i klimat- och energifrågor. Miljöprofessor varnar för klimatförändringarna: Miljöpartister bör ompröva sin inställning till kärnkraft! Professor James Lovelock är en ledande brittisk miljödebattör som uppmanar miljöpartister i alla länder att ändra sin inställning till kärnkraft eftersom han anser att enbart kärnkraft kan hejda den pågående globala uppvärmningen. av kärnkraft som är den enda säkra och tillgängliga energikällan, och vi måste göra det nu eller ta konsekvenserna. Vi kan inte fortsätta att använda oss av fossila bränslen och det finns inga möjligheter att förnybara energikällor som vind- och vattenkraft kan förse världen med tillräckligt mycket energi på den korta tid vi har på oss. Det skulle kanske ha varit möjligt om vi haft åtminstone 50 år på oss, men det har vi inte: planeten Jorden är redan så förgiftad av växthusgaser att skadorna skulle finnas kvar i hundra år, även om vi genast upphörde helt med fossileldning. Varje år som vi fortsätter att elda med kol förvärrar situationen för våra efterföljare och för den mänskliga civilisationen. Artikeln kan laddas ner i sin helhet från nätet via Peter Lovelocks egen hemsida finns på adress index.htm. BILD: PIERRE MENS

7 bort från nätet. En del medarbetare kommer naturligtvis att skaffa andra arbeten och sluta medan andra ser garantin som en trygghet och en försäkring om fortsatt inkomst. Samtidigt vill jag betona att Ringhals står inför en väldig upprustning och behöver i princip all den färdigutbildade personal som i dag finns i Barsebäck. BILD: PIERRE MENS Barsebäck 2 avvecklas: Ett idiotiskt beslut! Barsebäcks andra reaktor kommer att stoppas år Det meddelade näringsminister Leif Pagrotsky vid en presskonferens måndagen den 4 oktober. 350 medarbetare i Barsebäck oroar sig nu för sina jobb, liksom ungefär lika många entreprenörer, och många elkonsumenter är bekymrade över elpriserna, tillgången på el och miljöförstöringen. Kommunalrådet Roland Palmqvist (s) kallar kärnkraftnedläggningen för en ödesfråga för Sverige och förutspår att den kommer att få allvarliga konsekvenser: Det är industrin som drar den pågående högkonjunkturen. Att bortse från det är antingen okunskap eller bristande insikt eller båda delarna, säger han och Barsebäcks platschef och vice VD, Leif Öst, konstaterar att han hade hoppats och trott att verkligheten skulle hinna i kapp politikerna. Nedläggningen kommer att kosta skattebetalarna någonstans mellan 6 och 8 miljarder kronor. Sedan statens kärnkraftförhandlare Bo Bylund den 4 oktober offentliggjort att förhandlingarna med elindustrin brutit samman och näringsministern kort därpå meddelat att Barsebäck kommer att stängas har kommunalråden i kärnkraftkommunerna i Sverige samt kommunalråden i en lång rad kommuner med elintensiv industri börjat arbeta gemensamt för att försöka rädda elproduktionen i Barsebäck. Samarbetet och protesterna har redan givit upphov till både uppmärksamhet och debatt i media. Nätverket med 65 socialdemokratiska kommunalråd som är för kärnkraft leds av Benita Vikström, Oxelösund. Under tiden har bland andra folkpartiets talesman i energifrågor, Jan Björklund, besökt Barsebäck. Vi har fått mycket uppmärksamhet i media, men vilken påverkan det har på Göran Persson vet jag inte, säger Roland Palmqvist, som även talat med LO:s talesman i energifrågor, Jan-Erik Moreau: Jag hoppas att vi kan arbeta tillsammans för att rädda Barsebäck och kärnkraften. Vi kan ju inte bara se på medan Sverige avvecklas, jobben inom hela den elintensiva industrin skrotas och företagen flyttar utomlands. 350 anställda Ingen skulle bli gladare än vi om beslutet att stänga Barsebäck skulle komma att omprövas, men det är svårt att se något ljus i tunneln, säger Leif Öst. Vi är 350 medarbetare som arbetar Barsebäcks platschef Leif Öst och personalchef Eva Telg diskuterar stängningen av Barsebäck med Kävlinges kommunalråd Roland Palmqvist. vid ett lönsamt företag. Ändå lever vi sedan många år tillbaka under hotet av avveckling. Nu står vi inför faktum att alla dessa människor inte längre kommer att ha någon arbetsplats i Barsebäck, säger Leif Öst och konstaterar att när reaktorn väl stängts kommer antalet personer som behövs i verksamheten snabbt att sjunka; det första året till 200, sedan till 100 och när reaktorn efter tre år tömts på allt bränsle behövs inte mer än 30 medarbetare för att därefter sköta den servicedrift 7 som pågår fram till rivningen, som kan äga rum först 2020 då det svenska slutförvaret kommer att vara färdigställt. Eva Telg, personalchef i Barsebäck, talar om ungefär 100 berörda hushåll i Kävlinge kommun, och Roland Palmqvist säger att skulle de flytta kommer det naturligtvis att få allvarliga konsekvenser för kommunen: Kommunens intäkter består enbart av den skatt som betalas av de människor som bor där. Dessutom kommer omsättningen för butiker och andra företag att försämras och vår brandkår får varje år ett bidrag på 4 miljoner kronor av Barsebäck. Än kan jag inte säga om vi kommer att kunna behålla den. Det finns nämligen ett behov den kompetens som finns hos personalen i Barsebäck inom kärnkraftindustrin, inte minst hos moderbolaget Ringhals i Varberg. Men anställningar där kommer förmodligen att medföra flytt för både medarbetare och deras familjer. Vi blir av med en högtekonologisk industri med 350 medarbetare genom ett medvetet politiskt beslut, säger Roland Palmqvist, som förutom att lobba för en fortsatt drift i Barsebäck även träffat Barsebäcks ledning och representanter för arbetsförmedlingen. Bland annat nämner personalchef Eva Telg att alla anställda omfattas av en treårig anställningsgaranti från den dag Barsebäck kopplas Ersätts med smutsig fossilkraft Ser vi utanför det egna närområdet och konsekvenserna här, så handlar det om elförsörjningen i Sverige, vilken miljöpåverkan den ska tillåtas att ha och hur mycket elen ska få lov att kosta, säger Leif Öst. När Barsebäcks stängs försvinner 600 megawatt effekt eller 4,5 terawattimmar el. Det betyder i sin tur att elförsörjningen blir osäkrare i södra Sverige, till exempel kalla vinterdagar. Tittar vi på det elavbrott som inträffade i september 2003 så visar Svenska Kraftnäts rapport att det förmodligen inte hade inträffat om Barsebäcks reaktor varit i drift. Sedan dess har elnätet förstärkts och staten har förhandlat upp reserveffekter från bland annat Stenungssund och Karlshamnsverket. Men det är smutsig energi som kommer att ersätta Barsebäck. Politikerna brukar tala om att Barsebäck på kort sikt kommer att ersättas med fossila bränslen men vilket tidsperspektiv är det egentligen som avses? Det innebär den tid det tar att bygga upp ny elproduktion inom landet, vilket förmodligen blir gaskombiverk, som medför utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Förmodligen blir vi dessutom fortsatt beroende av dansk fossilkraft, säger Leif Öst. Under tiden ökar utsläppen av koldioxid kraftigt trots alla löften om motsatsen och inom EU talar man nu allt mer om behovet av kärnkraft. Sverige behöver mer elektricitet inte mindre Vi talar om att övriga svenska kärnkraftverk ska höja effekten och alltså producera mer el. Men det nordiska elnätet behöver i dag 380 terawattimmar per år. Den årliga ökningen är ungefär en procent, vilket innebär att elförbrukningen varje år ökar med 3,8 terawattimmar. Det är nästan en Barsebäckreaktor, säger Leif Öst och konstaterar att Sverige behöver mer elproduktion inte mindre. Det betyder att effekthöjningarna i de övriga kärnkraftverken hade genomförts även om Barsebäck 2 fått fortsätta driften. Nästa vallöfte? Trots alla argument för fortsatt drift är det ändå ett faktum att Barsebäcks första reaktor stängdes. Var det då inte väntat att även den andra reaktorn skulle drabbas av samma politiska beslut? Det stämmer att vi har haft drygt sju år på oss att förbereda det här, och trots att beslutet tar mycket energi från oss alla tror jag inte att någon drabbats av panik, säger Eva Telg medan Leif Öst säger att han hade trott och hoppats att verkligheten skulle hinna i kapp politikerna. Roland Palmqvist säger att beslutet är fullständigt aningslöst: Sannolikheten för att det skulle komma var hög men jag hade nog trott att partiets ledning skulle ta sitt sunda förnuft till fånga. Beslutet att stänga Barsebäck handlar om att visa makt och sätta kraftindustrin på plats, men det är naturligtvis även ett politiskt taktikspel som har splittrat den borgerliga alliansen. Det här beslutet kommer att leda till en ny kärnkraftdebatt i Sverige och jag tror att ett av vallöftena till nästa val kommer att vara att starta Barsebäcks reaktorer igen. Text: Evastina Törnqvist

8 BARSEBÄCK KRAFT BOX LÖDDEKÖPINGE Vad tycker du om beslutet att avveckla Barsebäck? Jag skulle bara vilja veta hur mycket elpriserna kommer att gå upp? Det är den fråga som genast infinner sig. Marianne Johansson, Höör Jag tycker det är fel. Många människor blir av med sina arbeten, och vi har redan arbetslösa så att det räcker här i landet. Camilla Hansson, Höör Det är huvudlöst! Det finns inget renare sätt att producera den el vi måste ha. I stället ska vi nu köpa skitig el från Danmark eller något östland. Bengt Brewald, Helsingborg Besöksverksamheten i somras: Stort intresse för att se Barsebäck inifrån För första gången kunde Barsebäcks besöksverksamhet sommaren 2004 utsträckas till att visa allmänheten runt inne i kärnkraftverket, i stället som tidigare i besöksbyggnaden utanför själva området. Det är fel. Det finns inga alternativa metoder som ger tillräckligt mycket el utan att samtidigt förstöra miljön. Vi kommer att tvingas köpa smutsig el utifrån och det är inte rimligt. Lise Holm, Tågarp Många var intresserade av att se verksamheten inifrån, berättare besöksansvariga Maria Taranger. Möjligen kan man säga att publikunderlaget var lite ojämnt: ibland hade vi små grupper, ibland var det så många som anmälde sig att vi blev tvingade att tacka nej till en del. Femton personer i varje grupp är den övre gränsen för hur många man får vara i en grupp i Barsebäck. Från midsommar och in i augusti Det som erfordrades för att som privatperson bli guidad runt inne på Barsebäcks område och inne i själva kärnkraftverket var att man ringt och anmält sig i förväg. I Barsebäck togs sedan besökarna emot i yttre vakten och fick promenera in till kärnkraftverket och på vägen se reningsverk och utloppet för kylvattnet. Därefter ledsagades de vidare in i Barsebäck och fick gå samma runda som klass 9h i reportaget på sidorna 6 7. Verksamheten pågick från midsommar fram till den 11 augusti. Vi är mycket glada över att kunna stå till tjänst med den här formen av besöksverksamhet, säger Maria Taranger som hoppas kunna erbjuda något liknande nästa sommar, även om det kanske blir den sista gång besökarna kommer att få se Barsebäcksverket i drift. Kort efter årsskiftet räknar hon med att få besked om hur det kommer att bli under år Fram till dess tar Barsebäck enbart emot förbokade grupper. 8 BILDER: PIERRE MENS Jag tycker det är okej att avveckla Barsebäck eftersom det ligger så nära Köpenhamn. John Thomsen, Saxtorp

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB november 2004 NR 2

BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB november 2004 NR 2 BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB november 2004 NR 2 Efter att medierna presenterat rubriker som att "kärnkraften på väg att slå produktionsrekord", kom regeringens ödesdigra

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

Ringhals historia från 1965 till 2014

Ringhals historia från 1965 till 2014 Ringhals historia från 1965 till 2014 1965 Vattenfall börjar köpa in mark på Väröhalvön. 1969 Den 20 februari börjar byggarbetena för Ringhals 1. 1970 Byggstart för Ringhals 2. 1972 Ringhals är en av Europas

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Framställning av elektricitet

Framställning av elektricitet Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Per Hedberg. Svenska folkets val av energikällor

Per Hedberg. Svenska folkets val av energikällor Svenska folkets val av energikällor Svenska folkets val av energikällor Per Hedberg I propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik redovisar regeringen sin syn på hur den svenska energiförsörjningen

Läs mer

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk

Läs mer

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Sista numret av Nyheter från Barsebäck

Sista numret av Nyheter från Barsebäck Från starten nr. 45 december 2006 INFORMATION TILL ER SOM BOR NÄRA BARSEBÄCKS KÄRNKRAFTVERK Barsebäck inför framtiden Efter nyår inträder Barsebäck i en ny organisation. Syftet med den är att förbereda

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB NR 1 januari 2004

BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB NR 1 januari 2004 BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB NR 1 januari 2004 En majoritet i Köpenhamn är för kärnkraft För första gången säger en majoritet, 54 %, av invånarna i Köpenhamn att man

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B Hållbar utveckling Energiförbrukning 1. Vindkraftverk 1-5- Handledare: Pernilla Vesterlund Ronja 9B Innehållsförteckning Bild 1... 1 Bild 2... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Bild 3... 3 Bild 4... 3 Bild

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken

Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken 25 december 2011 kl 18:29, uppdaterad: 27 december 2011 kl 14:01BRÄNNPUNKT ELPRISER När elen nu blivit radikalt dyrare

Läs mer

Manus Vindkraft en film av Roger Persson, i serien Sol, vind & vatten.

Manus Vindkraft en film av Roger Persson, i serien Sol, vind & vatten. Manus Vindkraft en film av Roger Persson, i serien Sol, vind & vatten. (Dramatisering) Vi ser en Volvo som kör in på en bensinstation. Ut kliver en tonåring, ca 12 år gammal, och hans pappa. Pappan öppnar

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

(S)veket mot industrin

(S)veket mot industrin (S)veket mot industrin Inledning Sverige har byggts starkt genom en framgångsrik industri och produktion som skapat arbetstillfällen runt om i hela landet. Nu utmanas detta av en allt hårdare internationell

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi Information till Sveriges elkunder SVENSK ENERGI är de svenska elföretagens samlade röst. En uppgift är att bidra i elföretagens dialog med elkunderna. EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Proposition om klimathotet

Proposition om klimathotet Proposition om klimathotet Gemenskapspartiet Jordens klimat har de senaste 100 åren långsamt blivit allt varmare. Klimatforskare anser att det är vi människor som orsakar uppvärmningen av jorden. Vi bidrar

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.)

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.) Lektion 24 SCIC tis18/03/2014 TEMA: ENERGI OCH NATURRESURSER A. Tre år efter katastrofen i Fukushima (http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4882778) Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord

Läs mer

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI Möjlighet till köp av andelar i Hjortseryd Vindkraftpark! GENOM ETT AVTAL MELLAN STENA RENEWABLE ENERGY AB OCH SVERIGES VINDKRAFTSKOOPERATIV, SVEF, ERBJUDS BOENDE I VRÅ OCH TORPA

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Svenskarnas inställning till kärnkraftens användning i Sverige. November 2001.

Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Svenskarnas inställning till kärnkraftens användning i Sverige. November 2001. TEMO AB Postadress Box 1359 S-171 26 SOLNA Besöksadress Gårdsfogdevägen 7, Bromma Telefon 08-629 60 00 Fax 08-629 60 99 Internet www.temo.se Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Svenskarnas inställning

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

RÄKNA MED VINDKRAFTEN

RÄKNA MED VINDKRAFTEN Vi skulle kunna ha betydligt mer vindkraft i Sverige. Med hjälp av vattenkraften kan de oberäkneliga vindarna jämnas ut. Men miljöhänsyn begränsar utbyggnaden. RÄKNA MED VINDKRAFTEN AV LENNART SÖDER Den

Läs mer

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1 Rikta in dig på en karriär som högskoleingenjör i kärnkraftteknik www.karnkraftteknik.se RIKTA IN DIG PÅ EN KARRIÄR SOM HÖGSKOLEINGENJÖR I KÄRNKRAFTTEKNIK Vill

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige?

Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige? Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige? My Nörrelökke 9c, 19/5 2010 Innehållsförteckning Inledning: s.2 Bakgrund: s.2 Syfte: s.2 Metod: s.2 Resultat: s.2 Slutsats: s.5 Felkällor: s.

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

INFORMATION TILL ER SOM BOR NÄRA BARSEBÄCKS KÄRNKRAFTVERK. Sidan 6

INFORMATION TILL ER SOM BOR NÄRA BARSEBÄCKS KÄRNKRAFTVERK. Sidan 6 Nr. 2 juni/juli 2005 INFORMATION TILL ER SOM BOR NÄRA BARSEBÄCKS KÄRNKRAFTVERK BILD: STEFAN LINDBLOM Lennart Ekström har varit Barsebäcks byalags talesman i kärnkraftsfrågan sedan 1989. Under den tiden

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Medlemsnytt December 2013

Medlemsnytt December 2013 Medlemsnytt December 2013 Kära O2-medlem, Vi kan glädjas åt att det blåst riktigt bra under oktober och november, vilket är bra eftersom vi i övrigt har haft ett något sämre vindår än föregående år. Nu

Läs mer

Häfte F: En hållbar utveckling. Kongress 2005. 29 oktober 3 november. Malmö

Häfte F: En hållbar utveckling. Kongress 2005. 29 oktober 3 november. Malmö Häfte F: En hållbar utveckling Kongress 2005 29 oktober 3 november Malmö Häfte F En hållbar utveckling Partistyrelsens utlåtanden och motioner som rör energipolitik (motionerna F1-F63)... 2 Partistyrelsens

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER Människan har i alla tider behövt energi för att värma sig och laga mat, för att få ljus och för att få draghjälp. Under de senaste femtio åren har energianvändningen ökat

Läs mer

Sveriges el-försörjning ombesörjes av i huvudsak två energikällor, vattenkraft och

Sveriges el-försörjning ombesörjes av i huvudsak två energikällor, vattenkraft och Fortsatt stöd för mer vindkraft Fortsatt stöd för mer vindkraft Per Hedberg Sveriges el-försörjning ombesörjes av i huvudsak två energikällor, vattenkraft och kärnkraft. I det här sammanhanget spelar fortfarande

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

SERO.s yttrande över förslag till höjd kärnavfallavgift

SERO.s yttrande över förslag till höjd kärnavfallavgift SVERIGES ENERGIFÖRENINGARS RIKSORGANISATION FÖRENINGEN FÖR FÖRNYBAR ENERGI Med sektioner för D VAnENKRAFT D BIOENERGI D VÄTGAS D VINDKRAFT SOLENERGI D ENERGIEFFEKTIVISERING D BISTÅND D UNGDOM FORDON 20121125

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer