Har vi rätt tempo för omvärlden?

Transkript

1 Har vi rätt tempo för omvärlden? En stallnära nulägesanalys med stort hopp om framtidens hästnäring FRAMTIDSSPANING 2.0

2 Innehåll Inledning 3 Om HUS 4 Om projektet 5 Arbetsprocessen 8 Pressklipp 10 Del 1 Personlighetstyper 12 Omvärldsanalys 14 Trender 16 Del 2 Ökad rekrytering 21 Reellt ungdomsinflytande 34 Slutsatser 40 Med på spaningarna 42 Inledning Hösten 2010 kom det in en projektansökan till Hästnäringens Ungdomssatsning (HUS) signerad Avelsföreningen Svenska Varmblodiga Hästen (ASVH) och Svensk Galopp (SG). Det blev startskottet för satsningens största gemensamma projekt någonsin Framtidsspaning 2.0. Under året som gått har vi diskuterat och processat framtidsfrågor i hästsektorn med närmare 560 personer i åldrarna 13 till 73 år. Vi har rest från Sundsvall i norr till Malmö i söder. Vi har träffat ungdomar, beslutsfattare, aktiva och ledare. Inom ramen för projektet och med stöd av arbetsprocessen, har organisationerna satt ord på sina utmaningar och möjligheter. Innehållet i analysen bygger på upplägget i framtidsspaningarna. Del 1 av spaningarna var en inspirationsföreläsning, del 2 var mer av ett diskussions- och processarbetspass där grupperna fick skriva ner sina tankar och funderingar kring ökad rekrytering och reellt ungdomsinflytande. Utifrån de anteckningar som förts vid spaningarna, de individuella utvärderingar som deltgarna har lämnat in plus personliga möten och samtal, har projektgruppen i första hand valt att lyfta de gemensamma områden som har identifierats. Genom hela analysen finns kommentarer från projektgruppen och avslutningsvis finns tre slutsatser som vi tror vore värdefulla för organisationerna att arbeta vidare med. Med hästen i centrum och med sikte mot framtiden! Vem är vad? Där annat inte anges avses med barn i den här analysen personer upp till 12 år och med ungdom år. Aktiva kan vara på såväl hobbysom professionell nivå. Med ledare avses i första hand alla med ett formellt uppdrag/jobb inom någon av organisationerna. I begreppet vi ingår projektgruppen samt de organisationer som varit en del av Framtidsspaning 2.0. I möjligaste mån har citat och sägningar valts som är applicerbara på majoriteten av organisationerna som deltagit, men undantag förekommer. Vid frågor kring nulägesanalysen eller projektet Framtidsspaning, kontakta Jessica Ortiz Bergström, projektledare för Framtidsspaningen. E-post: jessica.bergstrom@travsport.se eller Anahita Arai, verksamhetssamordnare på HNS. E-post: anahita.arai@nshorse.se 2 Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys 3

3 Om projektet Projektet Framtidsspaning 2.0 är det största, gemensamma projektet någonsin inom Hästnäringens Ungdsomssatsning. Sex organisationer har samverkat och ett gäng människor har varit involverade i stort som smått. Projektgruppen Given samverkan inom HUS I år fyller Hästnäringens Ungdomssatsning (HUS) 15 år. Sedan starten 1997 har HUS format, vässat och gjort avtryck i ungdomsverksamheten för de organisationer som varit en del av satsningen. Förutom det faktum att HUS skapar utrymme för organisationerna att testa idéer i den egna verksamheten, är samverkan mellan organisationerna en annan vinnande ingrediens i upplägget. Genom regelbundna arbetsmöten med projektledarna har informella och formella nätverk tagit form. Vi ser det i ansökningar och vi ser exempel på det i projektrapporterna. I år är sju organisationer med i HUS Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen (ASVH), Brukshästarnas Riksorganisation (Brunte), Svensk Galopp (SG), Svensk Travsport (ST), Svenska Islandshästförbundet (SIF), Svenska Hästavelsförbundet (SH), Svenska Ridsportförbundet (SvRF). HUS finansieras via Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) ett samverkansorgan inom svensk hästsektor. Speciellt intresse ägnas åt utbildning och avel och uppfödning. HNS har det övergripande ekonomiska och organisatoriska ansvaret för Hästnäringens Riksanläggningar Flyinge, Strömsholm och Wången. Andra verksamhetsområden är gemensamma hästpolitiska frågor, Hästnäringens ungdomssatsning samt forskning och utveckling via Stiftelsen Hästforskning. Helena Carlsson som var med på framtidsturnén som föreläsare. Helena arbetade med projektet Framtidsspaning 2.0 under våren 2011 då hon bland annat ansvarade för workshopen i maj, dessutom tog hon fram ramarna för spaningsupplägget. Hon arbetar till vardags på Riksidrottsförbundet (RF) och har en lång erfarenhet av förtroendeuppdrag inom ridsporten. För närvarande sitter Helena som ordförande i Svenska Ridsportförbundets Centrala Ungdomssektion (CUS) och även som ledamot i Svenska Ridsportförbundets styrelse. Johan Fyrberg är konsult främst inom ledarskap, prestation och talangutveckling och har bland annat lotsat unga talanger i ridsporten med framgång. Johan blev en del av projektet hösten 2011 då han dels var moderator vid spaningarna, dels har han fungerat som kontaktperson med projektledarna. Jessica Ortiz Bergström är samordnare för hela HUS och övergripande projektledare för Framtidsspaningen. Hon har dels varit ansvarig för produktionen av arbetsmaterialet samt står som författare för den här nulägesanalysen. Anahita Arai är verksamhetssamordnare på HNS och sedan 2011 har Anahita ansvar för HUS. Med sin bakgrund som journalist har hon varit ett stort stöd i kommunikationen kring projektet och har även haft rollen som projektledare under flertalet spaningar. Projektledare samt projektarbetare från respektive organisation: Sara Strömberg, Anna Rogell och Annika Söderholm (ST), Ann-Catrine Bengtsson (SvRF), Lotta Malmborg, Helena Gärtner och Cecilia Gråberg (SG), Iia Abenius (ST & SG), Ann-Charlotte Cardier och Elisabeth Olsson (ASVH), Ulrika Backan och Cina Falk Norgren (SIF) samt Ulrika Myhr (SH) har även varit delaktiga i allt från innehållet i arbetsmaterialet till processupplägg, uppföljningsarbete och rapportinput. Tack även till Angelica Söderberg som har varit med och dokumenterat ett antal spaningar. Cecilia Åkerblom är ledarskapsforskare med en bakgrund från Handelshögskolan i Stockholm och Kungliga Tekniska Högskolan. Hon publicerade nyligen sin doktorsavhandling vid KTH. Den handlar om ungt ledarskap och har titeln Ledarskap, makt och känsla. Cecilia har stöttat projektgruppen genom att vara med på två spaningsdagar och utifrån sin forskning och kunskap varit ett bollplank i projektgruppens analysarbete. 4 Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys 5

4 Åldersfördelningen på spaningarna 3% Under 18 år 26% år 22% år 23% år 16% år 9% år 1% Över 70 år Antal kvinnor/män Gemensamma utmaningar En gemensam projektidé signerad Avelsföreningen Svenska Varmblodiga Hästen (ASVH) och Svensk Galopp (SG) kom till Hästnäringens Ungdomssatsning (HUS) Ansökan utvecklades och samtliga organisationer bjöds in till en workshop i Hästsportens Hus i maj Till den kom ungdomar, projektledare och tjänstemän med ungdomsfrågor på sitt bord. På workshopen enades vi om att vi vill att så många unga som möjligt ska ha möjlighet att hålla på med hästar på hobby- eller elitnivå (oavsett ras, gren eller intresseinriktning), att ungdomar ska kunna tävla, engagera sig, ta plats och ta ansvar i hästnäringens olika organisationer och att hästnäringen ska vara rätt rustad för framtiden. De ungdomar som vill ska även kunna utbilda sig för att så småningom börja arbeta professionellt med hästar. Riktlinjerna för projektet drogs upp i slutet av dagen, bland annat bestämdes att fokus skulle ligga på två gemensamma frågor. Ökad rekrytering. Alla organisationer upplever att det blivit tuffare att rekrytera unga till verksamheten samt engagera och behålla dem. Reellt ungdomsinflytande. Med ett ökat ungdomsperspektiv i hela organisationen skapas förutsättningar för ett reellt inflytande. 74% Kvinnor 26% Män 36% egenskap av beslutsav deltagarna var på plats i fattare inom sin organisation Framtidsspaning på turné Det här blev startskottet för nästa steg Framtidsspaning 2.0. Projektgruppen konceptualiserade arbetsformerna och kommunikationen runt projektet. Bland annat togs ett arbetsmaterial fram samt ett upplägg kring processen. Organisationerna bjöd in allt mellan 25 och 200 personer för att prata framtidsfrågor. Sammanlagt har tio spaningsdagar genomförts. De närmare 560 deltagarna (varav ett tiotal personer har varit med vid flera spaningar) i åldrarna år från Sundsvall i norr till Malmö i söder, har med utgångspunkt från arbetsmaterialet, kryddat med en föreläsning kring personlighetstyper, omvärld och trender (Helena Carlsson) och under ledning av spaningarnas moderator (Johan Fyrberg), fått sätta ord på vilka utmaningar respektive organisation står inför om man vill lyckas öka sin rekrytering samt bereda de unga som finns i organisationen plats. Engagemanget på spaningarna talade sitt tydliga språk frågorna är aktuella och i allra högsta grad relevanta. Samlade erfarenheter Något som projektgruppen tagit fasta på i Framtidsspaning 2.0 är hur mycket vi kan lära av varandra. Att lyssna in, inspireras och kopiera väl valda delar är i mångt och mycket ett vinnande koncept. Det gäller det mesta. Genom att sedan arbeta strukturerat enligt principen fundera, planera, genomföra och utvärdera kommer man långt. Vi har summerat era erfarenheter och kunskaper genom de anteckningar som förts under spaningarna samt de individuella utvärderingar som deltagarna har lämnat in. Förhoppningen är att respektive organisation hittar delar i analysen som kan vara av värde för framtids- och utvecklingsarbetet. Att processen kan bidra till att organisationerna får lite bättre grepp om framtida utmaningar och ser möjligheterna när det gäller att rusta för framtiden. Nästa steg blir att stödja organisationernas projektledare samt beslutsfattare i processen att mejsla ut förbundsspecifika frågor samt prioritera vilken eller vilka utmaningar man upplever mest relevanta att arbeta vidare med, på egen hand eller inom ramen för nästa steg i projektet Framtidsspaning 2.1. Det unika i det här upplägget är nämligen att det finns en fortsättning. Att resurser finns reserverade inom HUS för att ta frågorna vidare och gå från vad till hur från ord till handling. Projektgruppen är övertygad om att styrkan i projektet till stor del ligger i att organisationerna ges möjlighet att jobba vidare med frågorna genom att Genomförda framtidsspaningar 1. Stötta ekonomiskt 2. Ta fram ytterligare verktyg för att jobba mer effektivt med slutsatserna som finns beskrivna sist i den här nulägesanalysen 3. Ge stöd till projektledarna i det fortsatta arbetet Svensk Travsport (ST), den 26 augusti på Bergsåker (pilotspaning), 9 november på Solvalla och 17 januari på Jägersro. Svenska Islandshästförbundet (SIF), 21 oktober och 18 november i Stockholm. Avelsföreningen Svenska Varmblodiga Hästen (ASVH), 11 november i Nässjö. Svenska Hästavelsförbundet (SH), 12 november i Skövde och 21 januari i Skövde. Svenska Ridsportförbundet (SvRF), 8 januari i Stockholm. Svensk Galopp (SG), 14 januari i Täby. Med rätt stöd tror vi i projektgruppen att ungdomarna kan få hästnäringen i rätt tempo för omvärlden. Det här är bara början! 6 Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys 7

5 Arbetsprocessen nulägesanalysens röda tråd Innehållet i den här nylägesanalysen hänger ihop med upplägget vid framtidsspaningarna. I korthet beskrivs hur arbetsprocessen gått till och i vad som kommit fram vid spaningarna. Det handlar till stor del om att sprida den kunskap och de erfarenheter som projektgruppen samlat på sig under den här resan. Det ligger i sakens natur att diskussionerna tog sig olika uttryck i respektive organisation därför kommer du som har varit med på någon framtidsspaning att känna igen dig mycket i en del som står skrivet och mindre i andra. Medskicket från organisationerna och följaktligen utgångspunkterna när upplägget sattes samman var: Få igång processen genom att öppna upp för dialog Utgå från varje organisations behov och särdrag Inte ge några svar på hur utmaningarna ska lösas, utan i första hand skapa medvetenhet Samverka kring processen, kommunikationen och rapporten Tillsammans med projektledarna från alla deltagande organisationer togs arbetsmaterialet fram som har legat till grund för samtliga spaningar. Förutom att projektgruppen ville få deltagarna att börja diskutera rekrytering och ungdomsinflytande, var det även viktigt att vi kunde få siffror som kan ge en bild av verkligheten att bygga vidare det fortsatta arbetet på. Det löstes genom att mixa inspirationsföreläsningen med grupparbeten (bordlös sittning, sex-åtta personer i varje grupp). Deltagarna fick diskutera och föra anteckningar i grupphäften som sedan samlades in. Avslutningsvis fick även deltagarna fylla i en egen utvärdering. Där fångades deras egen syn på organisationens framtid upp. Vi har även haft en person ur projektgruppen som fört anteckningar vid varje spaning. Det mesta som har noterats har även funnits med i gruppernas arbetshäften, men det har varit värdefullt att få på pränt stämningen, citat och vi har även kunnat fånga upp vissa likheter och olikheter mellan organisationerna. Organisationerna fick själva välja vilka man bjöd in till sin spaning och ansvarade även för gruppindelningen. En del valde att blanda styrelseledamöter och aktiva, medan andra delade in grupperna mer utifrån funktion. Vi upplever att vi har haft en sammantaget bra representation med i processen, allt från ungdomar till högsta beslutande instans. Antalet deltagare har varierat från 25 till närmare 200 personer. Med facit i hand kan vi konstatera att det optimala antalet för den här typen av arbetsprocess ligger runt 50 deltagare. Då har vi fått bäst spänst i diskussionerna och lyckats fånga upp angelägna frågor. Generellt har det varit ett väldigt öppet klimat på spaningarna och högt i tak i diskussionerna. En bidragande faktor har sannolikt varit att projektet kommit lite utifrån den egna organisationen, med dels nya infallsvinklar dels värdefull input från andra organisationer. Projektgruppen kommenterar: 8 Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys 97% tror att ungdomarna kan göra skillnad Det nätverk som har tagit form och öppenheten inom projektet, är och har varit en värdefull pusselbit i arbetet. Istället för att bygga strukturer ovanifrån i ett försök att stöpa alla i samma form, har vi processat fram minsta gemensamma nämnare och värnat om respektive organisations särart. Ett arbetssätt som gett mersmak och en tydlig indikation på att nätverksbaserad samverkan skulle kunna vara framtidens melodi. Uppsnappat på spaningarna: I grupperna blev det stundtals tydligt att det behövs träning och kompetens för att lyssna in, se de yngre och ge deras åsikter utrymme. Flera ungdomar kände att de fick prata men att de äldre i gruppen ändå inte riktigt tog till sig budskapet och hörde vad de sa. Ett viktigt medskick inför framtiden. Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys 9

6 Ett axplock ur det som skrivits om organisationernas Framtidsspaningar. På framtidsspaning med ASVH Ett 30-tal personer framtidsspanade med ASVH i Nässjö den november. Något som många med mig slogs av under dagen var vilket fantastiskt stort engagemang som fanns i rummet och i arbetsgrupperna, alla vill vi framåt och det fanns gott om idéer för hur vi ska nå vidare. Detta känns häftigt, inte minst med tanke på att det i rummet fanns deltagare från år och såväl medlemmar som ASVH anställda. Framtidsspaning 2.0 gav verkligen en positiv känsla av gemenskap, framtidsanda och utvecklingspotential som även märktes av under lördagens avelskonferens. Tillsammans kan vi utveckla vår organisation till att bli precis så som vi vill ha den! Vilken energiboost! Lördagen 12 november samlades ett 20-tal personer från SH:s medlemsföreningar för att framtidsspana tillsammans med SH och Avelsbiten. Engagemanget och viljan att utvecklas var påtaglig. Hästsverige, inklusive SH, ser ett stort behov av att hänga med i pågående samhällstrender för att förstå hur vi ska agera för att kunna rekrytera fler ungdomar till näringen och aveln. Vi vet även att ungdomar har mycket klokt att säga varför vi, genom Avelsbiten, aktivt arbetar med att ungdomar ska få ökat reellt ungdomsinflytande. Föreläsare och moderator för spaningsdagen var Johan Fyrberg, välkänd profil inom ridsporten. Johan besitter en lysande förmåga att snappa upp vad som sägs och sedan plocka ut kärnan ur det. Han är även mycket kompetent i sitt sätt att driva diskussionen framåt, och det är just framåt vi ska. Det är ju där framtiden är. Foto: Stefan Olsson / SG Processledarna Johan och Helena. På spaning efter framtidens ledare Hästnäringen går i bräschen för reellt ungdomsinflytande När hästnäringens framtidsspaningar nu nått halvvägs står det klart att oavsett vilken typ av häst som engagerar finns det många gemensamma nämnare. Även mellan så till synes olika verksamheter som ideellt burna ridskoleverksamheter och trav- och galoppsporternas mest kommersiella sida. Under det första processarbetet i början av 2011 utmejslades de två viktigaste framtidsfrågorna: rekrytering och reellt ungdomsinflytande. Jag tror att alla, både ungdomar och vuxna, känner att det här är gemensamma framtidsfrågor som inte bara berör ungdomar, säger Anahita Arai. En som själv är en produkt av reellt ungdomsinflytande och en förebild för många inom hästnäringen är Helena Carlsson, 27 år. Hon är den yngsta styrelseledamoten på ordinarie mandat i Svenska Ridsportförbundets förbundsstyrelse och föreläsare inom Framtidsspaning 2.0. Jag arbetar i dag som idrottspolitisk rådgivare vid Riksidrottsförbundet. Det kan jag tacka mitt engagemang inom ridsporten och den möjlighet jag har fått genom att vara förtroendevald sedan jag var tretton år, säger hon. I takt med omvärlden Viljan att hitta hållbara metoder för organisationsutveckling märktes tydligt under den novembermörka fredagskväll då Svenska Islandshästförbundet samlades för sin andra framtidsspaning. Frågor ställdes på sin spets och diskuterades, vilket i sin tur väckte ännu fler frågor att gå vidare med. Vilka trender i samhället påverkar vår verksamhet, hur kan vi förbättra informationen om vad vi står för och har att erbjuda? Är det ett problem eller en möjlighet att vi påverkas så mycket av att allt fler utgår från what s in it for me? Varefter timmarna gick utmejlsades allt fler möjliga utvecklingsområden, en del förmodligen mer unika för Islandshästförbundets medlemmar andra som snabbt visar sig vara gemensamma med övriga hästsporten. Josefine Denami, ungdomsrepresentant inom rikstäckande avelsföreningen Idun och en nystartad islandshästridskola, ser en akut fråga som går igen även i det svenska näringslivet som helhet. Många äldre lägger ner sina islandshästföretag eftersom de inte har någon som tar över. Generationsskiftet syns väldigt tydligt, säger hon. Islandshästgymnasierna ger en viss återväxt av unga företagare, men Josefine tror det är långt ifrån tillräckligt för att täcka framtidens behov. Vilket gör hästnäringens framtidsspaningar och så småningom slutsatser än mer viktiga. Unga uppfödare i ASVH. Jägersro framtidsspanade Nu har även södra Sverige framtidsspanat och därmed avslutat den första framtidsspaningsturnén för travets del. Ca 60 personer fanns på plats, bland annat från landets södra banor, basorganisationer och gymnasieskolor. Även delar av Travets Talanger samt styrelseledamöter ur Svensk Travsports styrelse och representanter från gruppen Horisont 2017 hade tagit sig till Malmö för att delta i spaningen och ta del av diskussionerna. Processledare var återigen Helena Carlsson och Johan Fyrberg. Detta var den nionde spaningen för dem och det märktes att de var varma i kläderna. Liksom tidigare spaningar blev det diskussioner om travets behov att öppna upp och släppa in alla som vill engagera sig, inte minst unga. Dagen avslutades med en ungdomspanel som fick svara på frågor vad som får unga engagerade och får dem att stanna kvar i sporten. En galoppspaning in i framtiden Ur Travronden: I onsdags möttes ungdomar och äldre personer i samspråk i Nordin-salen på Solvalla för att spana in i framtiden. Vad som blev mycket tydligt i sammanhanget är hur svårt det är för ungdomarna att få sin röst hörd i travvärlden. Rekrytering och ett ökat ungdomsinflytande. Det var två huvudfrågor som behandlades när Hästnäringens Ungdomssatsning och Svensk Galopp bjöd in sportens ungdomar och förtroendevalda till framtidsspaning under en hel dag på Täby Galopp. Drygt 50 personer deltog i lördagens Framtidsspaning, framför allt yngre aktiva under 35 år, men även flera av Svensk Galopps styrelse- och fullmäktigeledamöter. Uppskattningsvis hälften av deltagarna kom från Jägersro- och Göteborgsregionen. Hela galoppsverige fanns med andra ord representerat. Syftet med spaningen var egentligen inte att komma fram till några konkreta lösningar utan snarare skapa en diskussion runt de problem och förbättringar som kan göras i sporten. Helena Carlsson inledde sitt anförande med att beskriva hur ungdomsrepresentation och ungdomsinflytande ser ut i andra idrottsgrenar. Idrottsföreningar som är anslutna till Riksidrottsförbundet har exempelvis ofta en ungdomssektion med en egen styrelse där ungdomarna tidigt får ta ansvar för sina egna frågor. Ungdomssektionen har vidare en kvoterad plats i föreningens huvudstyrelse. Sedan de första projekten med att ge ungdomar ett ökat inflytande initierades i början på 90-talet har flera positiva effekter uppnåtts, såväl på organisations som på individnivå. Men förändringen måste betraktas som en långsiktig process. Det går inte att sätta in ungdomarna i situationer och ansvarsområden som de inte är redo för. En lång och intensiv lördag summerades med en öppen diskussion där framför allt deltagarna under 26 år fick möjlighet att utrycka sina önskemål och idéer. Även Svensk Galopps VD Gunnar Werner deltog i spaningen och avslutade dagen med ett kortare framförande. Ungdomarnas starka engagemang har tagit tag i oss alla sedan vi startade vår ungdomssatsning. Vi måste betrakta ungdomarna som en integrerad del av vår sport. Inte enbart med tanke på att det är här vi har vår viktigaste rekryteringsbas, utan även för att Svensk Galopp är en öppen och välkomnande sport. Foto: Stefan Olsson / SG Galoppungdomar på spaning. 10 Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys 11

7 Del 1 av arbetsprocessen Personlighetstyper Del 1 av arbetsprocessen Personlighetstyper Deltagande personlighetstyper 42% Entreprenören 28% Lagledaren 16% Idealisten 14% Forskaren Personlighetstyper En attraktionskraft i en organisation kan vara just att det finns många typer av människor det måste vi ta fasta på och sträva efter i större utsträckning, var en återkommande kommentar. Idén att inleda med att låta deltagarna på plats kategorisera sig som en viss personlighetstyp var i första hand en övning för att få igång processen. Vi ville få igång snacket snarare än samla information att bygga några egentliga slutsatser kring. Vi ville också tydliggöra det faktum att en 73-åring i grund och botten kan vara mer lik en 13-åring än någon jämngammal, och att det som skiljer de olika generationerna åt snarare hänger ihop med hur omvärldens förutsättningar har förändrats. Det som projektgruppen såhär i efterhand kan konstatera är att övningen ändå gav oss lite tydligare signaler än vi trott på förhand. För, även om våra fyra typer entreprenören (styrs ofta av sina behov som är frihet att agera efter impulser och möjlighet att göra intryck), lagledaren (kännetecknas av medlemskap, samhörighet, ansvar och plikt), forskaren (gillar att vara organisatör, visionär, strateg kategoriserar och analyserar gärna) och idealisten (vars värderingar styrs av djupa relationer, enighet, samarbete, etik och moral, äkthet och en bra och meningsfull värld samt självförverkligande) är grovt utmejslade, och de flesta människor med största sannolikhet kan plocka drag från samtliga, fick vi ändå en indikation på vilka egenskaper och personlighetsdrag som premieras i våra organisationer. Vi pratar ofta om att hästar lockar till sig individualister som är vana att arbeta utifrån principen kan själv. Starka, drivna personer som många gånger även tar plats och som gillar när det händer saker. Så långt stämmer det överens med vad vi fick fram på spaningarna, där hela 42 % valde att kategorisera sig som entreprenör. Men den input vi fick på spaningarna var att det inte är hela sanningen, utan bara ett tecken på att det i första hand är starka och drivna personer som representerar sina organisationer och föreningar, medan övriga återfinns i andra delar av verksamheten. Flera menade att medan entreprenörerna drar iväg (i dubbel bemärkelse) är idealisterna hemma i stallet och håller ställningarna. Vi fick tydliga signaler på att ser man till hela verksamheten bredd, elit, aktiva, ledare och förtroendevalda finns sannolikt alla fyra personlighetstyperna mer jämnt representerade. Sagt på spaningarna: Vi vill ju att det helst ska hända igår. Det blir naturligt att vi driver frågor, men det kan gå för fort. En styrelse med övervägande entreprenörer kan tendera att bli för operativ vilket kan behöva balanseras mot det uppdrag man har och vad en ideell förening står för. Idealisterna som ibland upplevs som bromsklossar av entreprenörerna är obekväma men inte desto mindre värdefulla för organisationen. Välj smart! Passet med personlighetstyper fick många att notera värdet av att hitta rätt mix av personer till beslutande funktioner. Inte enbart fördelningen män/kvinnor, åldrar och kompetenser utan även ta hänsyn till hur man är som person. Här har valberedningarna en nyckelroll. Det är viktigt att valberedarna besitter en stor kompetens och kunskap kring hur en styrelse bör vara sammansatt för att kunna ge förslag på styrelseledamöter som tillsammans bidrar positivt till organisationens utveckling. Till vilka människor ställs egentligen frågan? De som syns och hörs mest? Ser man verkligen alla? Speglar styrelsen medlemmarnas mångfald? Projektgruppen kommenterar: Vi är generellt är för dåliga på att fånga upp alla typer av människor som finns i vår organisation. Ska vi lyckas nå även de personer som inte hörs och syns mest, spelar valberedningarna en nyckelroll En styrelse som speglar organisationens mångfald har större chans att lyckas med sitt uppdrag. Om vi i första hand premierar en viss typ av människor och kompetenser, missar vi garanterat sidor av ledarskapet som idag inte utvecklas och synliggörs men som sannolikt skulle gynna hela verksamheten 12 Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys 13

8 Del 1 av arbetsprocessen Omvärldsanalys Del 1 av arbetsprocessen Omvärldsanalys Omvärldsanalys En omvärldsanalys handlar om att spana utanför den egna sfären, men också att ha insikt och kunskap om hur den egna organisationen fungerar och reagerar på förändringar. Forskarkollen: Medvetenhet och vilja behövs för att åstadkomma förändring. Dessutom handlar det om en förståelse för att verkligheten inte ÄR, den är SKAPAD. I det ligger förändringspotentialen. För att på ett enkelt sätt börja titta på den egna organisationen, använde vi oss av ett upplägg där tidsperspektivet och organisationens drivkraft delades in i A: bevarande, B: agera här och nu, C: rusta för framtiden. Sedan fick deltagarna i uppgift att svara utifrån tre frågeställningar: Vilket tidsperspektiv har din organisation, gäller samma för ungdomsverksamheten och vad skulle du önska att organisationen hade för tidsperspektiv? Vilket tidsperspektiv har din organisation? 20% A Gäller samma för ungdomsverksamheten? 0% A Vad skulle du önska att organisationen hade för tidsperspektiv? 0% A Till de organisationer som varit med i Framtidsspaningen finns många gånger anställda och kanslier kopplade. Det gör dem i en generell jämförelse med omvärlden och andra ideella, idéburna organisationer, till hög grad professionella. Det tycks vara så att många aktiva med liten insyn i hur organisationen fungerar, upplever att kansliet är organisationen och från deras horisont förväntas det både stå för hög service och organisationsutveckling. Men med starka tillika operativa styrelser är risken stor att kanslierna i för stor utsträckning blir rena serviceorganisationer. Många som har varit med på spaningarna anser att en nyckel till framgång för respektive organisation är en ökad öppenhet, ett enat förbund med gemensam målsättning, bättre kommunikation inom organisationen, tydlighet etc. De här inspelen är symtomen de otydliga rollerna skulle möjligtvis kunna vara orsaken. 75% B 55% B 10% B Sagt på spaningarna: 5% C A: bevarande B: agera här och nu C: rusta för framtiden Om de två sistnämnda frågeställningarna i första hand blev bra snackisar på plats väckte den första frågan desto fler tankar, reflektioner och diskussioner. Relativt många upplever att organisationerna i stor utsträckning agerar här och nu. Att det läggs så mycket fokus på att lösa uppkomna krissituationer och släcka bränder, att de strategiska frågorna hamnar i skymundan. Till och med på styrelsenivå. En del förtroendevalda håller med allt för lite tid ägnas åt frågor av mer strategisk karaktär medan andra menar att det faktiskt bedrivs ett aktivt framtidsarbete på styrelsenivå. I det sistnämnda fallet handlar det i så fall om bristande kommunikation. Att för få känner till vilka frågor som behandlas på mötena och hur de drivs inom organisationen. Men mycket tyder ändå på att flera styrelser är förhållandevis operativa. I ett vidare resonemang kan det innebära att kanslier och personal inte tas till vara till sin fulla potential. Sagt på spaningarna: 45% C 90% C Med en allt snabbare och föränderlig omvärld, ställer det än högre krav på att styrelserna lyfter blicken och ser framtiden an. Vi har olika syn beroende på bristande information och kommunikation vi inom organisationen upplever att vi jobbar proaktivt, medan de som är ute i verksamheten upplever det som att vi bara bevarar det som varit. Unga vet vad unga vill Det var tydligt vid spaningarna att ungdomsverksamheten många gånger upplevs som den del av organisationen som bäst rustar för framtiden. Här testar organisationerna nytt och vågar ta ut svängarna i större utsträckning. Det finns en risk om inte organisationerna ser ungdomsverksamheten som viktig och prioriterad att man inte tar vara på de erfarenheter som görs. Det är även viktigt att organisationen ger nya styrelseledamöter den kompetens som krävs för att lyckas i sitt uppdrag. Tänkvärt är att vilken kompetens som värdesätts mest i en styrelse hänger till stor del ihop med vilket fokus man har i arbetet. I en styrelse där strategiska frågor prioriteras, kan det rentav räcka med att vara ung för att tillföra värdefulla dimensioner till besluten. Omvänt kan en väldigt operativ styrelse ställa krav på kunskap och erfarenhet som inte alla unga har. Därför är det viktigt att det finns en stödjande miljö med chans att utvecklas och växa in i ansvaret. Backspegeln är liten och vindrutan stor. Nu väntar nya äventyr! 14 Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys 15

9 Del 1 av arbetsprocessen Trender Del 1 av arbetsprocessen Trender Trender Oavsett vad vi tycker om de trender som finns i vårt samhälle, måste vi förhålla oss till det som händer på något vis. Helt enkelt gilla läget. Att fokusera på möjligheterna är en bra början. För de flesta som var med på någon av spaningarna står det nog klart att påverkade av omvärlden blir vi vare sig vi vill det eller inte. Och bäst gör vi i att försöka hänga på samhällsförändringarna och använda dessa på ett vettigt sätt med framförhållning och eftertanke. Kontakten med djur är ett MÅSTE för att odla ett intresse. Om fler och fler bor långt ifrån stallen, måste vi se till att de får uppleva hästen så att de inser värdet i att åka. Artikulering. Artikulering är ett samlingsnamn för synlighet och hörbarhet och kommer ifrån att vi just nu lever i uppmärksamhetssamhället i ett flöde av saker som kräver uppmärksamhet. Det betyder ökat krav på transparens, att du hela tiden behöver ta plats och visa upp dig på olika rankinglistor. Det ställer i sin tur stora krav på en tydlighet gällande att paketera, profilera och positionera sig gentemot såväl medlemmar som omvärld. Lars Strannegård, forskare och professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, ser just nu 4 stycken stora, pågående trender för samhället. Med hjälp av dessa gjorde vi en minivariant av omvärldsanalys för att få hjälp med att försöka identifiera vilka möjligheter som hästnäringen har. Vilka trender kan vi ta fasta på och använda till vår fördel när det gäller att möta framtidens hästfolk? Totalt sätt så var det individualisering som fångade den största uppmärksamheten och som ansågs ha stor betydelse. Det var många på spaningarna som uttryckte att det är svårare att engagera människor nu men vidare konstaterades att det snarare handlar om nya former av engagemang. Det i sin tur gör artikuleringen till en viktig pusselbit i rekryteringen. Organisationerna behöver utveckla former för att möta de nya kraven på alla nivåer såväl lokal, regionalt som centralt. Demografiska förändringar. Den första trenden handlar om de förändringar som sker i vår population. Till exempel att fler barn föds och de äldre blir äldre och friskare och friskare. Vissa forskare kallar 40-talisterna passionärer. Friska människor som vill uppleva saker, får mycket fritid och har det relativt gott ställt ekonomiskt. Storstadsregionerna växer (uppskattningsvis kommer var fjärde invånare i Sverige att bo i Stockholm 2017) och fler pendlar till jobbet. Allt fler unga rör sig mer samtidigt som allt fler unga rör sig mindre. Sagt på spaningarna: Fler och fler flyttar till storstäder, det är en möjlighet för galoppen med banor i Stockholm, Malmö och Göteborg. Kan bli billigare mark för de som väljer att bo kvar på landsbygden. Sagt på spaningarna: Viktigt att vi syns i media syns man inte, finns man inte. Förenkla sporten för ny publik. Bli tydligare med vilka som är våra kärnvärden, med hästen i centrum! En lyckad väg för rekrytering har varit via Internet. Det är för svårt att hitta info inom organisationen. Men för bra information gör att man riskerar missa den viktiga personliga kontakten. Utbudet av aktiviteter och informationsflödet ökar, vilket kräver profilering och tydlighet för att nå fram särskilt när det gäller verksamheten utöver tävling Hitta profiler och marknadsför dem. Synliggör ungdomarna. Individualisering. Forskningen visar att vi gör allt mindre tillsammans men tittar å andra sidan gärna på när andra gör saker. Det gör att andelen organisationer ökar men att antalet medlemmar minskar. Fler och fler människor tänker i banor som Jag AB, what s in it for me och vikten av sitt personliga varumärke. Det är till exempel inte viktigt längre att ha flest antal vänner på Facebook utan vilka som är ens vänner och vad de representerar spelar roll. 16 Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys 17

10 Del 1 av arbetsprocessen Trender Del 1 av arbetsprocessen Trender Sagt på spaningarna: Här finns det en potential vi är till stor del en individuell idrott! Det behöver inte vara någon nackdel att vi blir fler lokala föreningar. Det kan vara ett sätt att fånga upp fler medlemmar. Hur skapar man medlemsvärden? Plusmedlemmar? Man väljer inte längre det som är närmast, utan det som är BÄST FÖR MIG. Idag är man mer otrogen. Man går dit man får ut mest för egen del. Ökad specialisering nischa sig mer i framtiden? Gäller i första hand den yngre generationen. Kommersialisering. Det sker en kommersialisering av den ideella världen samtidigt som näringslivet lånar begrepp och idéer från den ideella. Näringslivet vill stärka vi-känslan och bygga upp lojaliteten bland sina kunder, medan föreningar lånar begreppet kunder vilket omvänt ställer nya krav på verksamheten. Som medlem har man helt enkelt andra rättigheter och skyldigheter än man har som kund. Viljan att vara med i ett sammanhang, hur fångar ni upp det intresset? Den kommersiella världen runt hästen har ökat men fortfarande bygger mycket på ideellt engagamang, frivilligt arbete och att livsstilen lockar. Galoppen, travsporten och aveln kan ha en konkurrensfördel i att det kanske finns en möjlighet att kommersialisera sin verksamhet. Chanserna att tjäna pengar på sin hobby ska inte underskattas. Stimulera uppfödarna att hitta nya vägar för att sälja hästarna. Skapar vi en bättre vi-känsla borde vi kunna öka intresset för att lägga tiden som krävs. Värna om den ideella organisationsformen och utveckla den istället för att tro att det blir bättre i AB-form Vi är ett idrottsförbund, ingen näringslivsorganisation. Kommersialiseringen påverkar oss. Idrotten har kommersiella intressen hur länge kan detta ideella fortgå? Att få till mixen är avgörande. När man pratar om kommersialisering så handlar det till exempel om att man kan välja klubb utifrån vad som erbjuds. Ger vi tillbaka rätt saker till en MEDLEM eller en kund..? Tar vi då också död på engagemanget..? Sagt på spaningarna: Det har svängt rejält på den här punkten för år sedan fick hästägarna komma med chokladkartong till tränarna som tack för att de fick ha sin häst där i träning idag är det tvärtom. Nu får tränarna åka ut med chokladkartong och tacka för att de får ha din häst i träning 18 Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys Vilka trender fångade din uppmärksamhet mest? MEST Individualisering MYCKET Demografisk trend MINDRE Artikulering MINST Kommersialisering Mest betydelse för organisationen: MEST Artikulering MYCKET Individualisering MINDRE Kommersialisering MINST Demografisk trend Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys 19

11 Del 2 av arbetsprocessen Ökad rekrytering Del 2 av arbetsprocessen Ökad rekrytering Ökad rekrytering Vid den förberedande workshopen i maj 2011 kom vi fram till att rekrytering är något som samtliga organisationer upplever som en angelägen fråga. Grupperna fick i uppgift att svara på ett antal frågor i grupphäftet som handlade om rekrytering. Det är ett komplext område, eftersom målgrupperna ser väldigt olika ut. Det fanns även vissa tolkningssvårigheter vilket inte gjorde arbetsprocessen optimal och ett konkret exempel på hur dumt det kan vara att stöpa alla i en och samma form. Att deltagarna känner igen sig i begreppen är väldigt viktigt. Även om övningen lämnade lite i övrigt att önska, kunde projektgruppen ändå fånga upp ett par tydliga tendenser när det gäller att nå nya målgrupper och behålla befintliga. För att komma vidare i processen finns ett antal frågor som kan vara bra för organisationen att ställa sig: Är organisationens koncept tillräckligt attraktivt? Tror vi själva på det? Vad får oss redan frälsta att fortsätta? Vet organisationen svaret är det sannolikt även svaret på varför andra skulle kunna tänkas vilja vara med. Är organisationen tillräckligt vass på att nå ut med budskapet? Är tröskeln för hög för att komma in? Hur ser tillgängligheten ut? Vill organisationen möta nya målgrupper gäller det även att miljön känns trygg och trivsam. För gammal som ung. Kille som tjej. Sagt på spaningarna: Det kan vara värt att tänka även lite utanför ramarna stalljobb behöver inte bara handla om att borsta hästen, det kan lika gärna handla om att harva banan. Dags för del 2 Snygga dokument och formuleringar i all ära inget slår upplevelsen. Att vara lite mer pang på utan att säkerheten går förlorad, är i sig en utmaning hur kan vi anta utmaningen? Det måste hela tiden finnas ett alternativ för den som vill komma vidare en chans till utveckling. Oavsett om siktet är inställt på en professionell karriär i stallet eller om det är hästarna som hobby som gäller. Visar vi vägen tillräckligt tydligt? Andra halvan av framtidsspaningarna bjöd på mer tid för grupperna att diskutera. Under rubrikerna Ökad rekrytering (sid 21-33) och Reellt ungdomsinflytande (sid 34-39) har projektgruppen summerat och analyserat de klokheter som deltagarna lyfte fram i samband med spaningarna. Vi har fördjupat oss i de områden som vi upplevde angelägna för majoriteten av organisationerna. 20 Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys 21

12 Del 2 av arbetsprocessen Ökad rekrytering Del 2 av arbetsprocessen Ökad rekrytering Så här svarade grupperna: Hur lätt eller svårt är det för organisationen att rekrytera nya? Svårt 75% Mittemellan 21% Lätt 4% Hur lätt eller svårt är det att få aktiva att engagera sig mer och exempelvis bli organisationsledare (ta plats i styrelsen)? Vilken är första byggstenen i hästnäringens framtidsbygge? Hästlivet och allt runt omkring ser till stor del ganska lika ut som det gjort i många årtionden. Vi har förlitat oss på att intresset fött sig självt, utan att egentligen reflektera över vad nästa generation kommer att ställa för krav, vad vi kan erbjuda och hur vi kan nå ut med vårt budskap. Svårt 70% Mittemellan 25% Lätt 5% Projektgruppen kommenterar: Självklart går det att snegla på hur man gör i andra länder, men inte mer än så. Vi måste utveckla vår egen svenska modell hitta former som fungerar här och lirar med vår omvärld. Det är en utmaning att få organisationerna att hitta vilka delar av verksamheten som skulle kunna utvecklas för att öppna dörrarna för fler. Det handlar oftast inte om att starta något helt nytt även om ett ridsportens snowboard givetvis vore en hit! Nej, många gånger finns det redan verksamhet som drivs i mindre skala som skulle kunna utvecklas. Verksamhet som med lite fantasi och stöttning kan få det lyft som gör att den utvecklas till ordinarie. Det kan självklart även handla om att göra än mer hållbara förändringar, som att se över sina system och stadgar. Det visade sig att organisationerna i ganska liten utsträckning arbetar med målgruppsanalyser, det gäller befintliga målgrupper men särskilt tydligt när det gäller nya. Hästnäringen har sammantaget mycket goda möjligheter att nå fler och nya målgrupper inte minst genom den bredd och geografiska/demografiska mångfald vi erbjuder tillsammans. Om det skulle gå att organisera hästnäringen med respekt för varandras särart och än mer dra nytta av varandra i externa relationer, skulle det säkert stärka våra positioner både vad det gäller såväl rekrytering som finansiering och opinionsinsatser. Om organisationerna blir ännu skickligare på att ta hand om och utveckla det befintliga engagemanget hos aktiva / medlemmar och möta framtida förväntningar kommer det sannolikt även att få en positiv effekt på rekryteringen. Om organisationerna vill nå och etablera relationer med nya målgrupper, som för vissa organisationer kanske är helt nödvändigt, kommer det omvänt att ställa helt nya krav på organisationerna, både strukturellt och kulturellt. Det som är en självklarhet för någon som fötts in i hästvärlden, kommer upplevas som ett helt nytt universum för andra som helt saknar erfarenhet från djur i allmänhet och hästar i synnerhet. I samband med frågan om organisationernas tidsperspektiv och drivkrafter i samband med spaningarna, har flera deltagare kommenterat att det finns en viss rädsla i organisationerna för att skruva på system och stadgar. Åtminstone om risken finns att göra något som har fungerat bra, som nu fungerar lite sämre att fungera ännu sämre i framtiden och den risken finns (nästan) alltid. Därför upplevs det som att saker och ting många gånger får vara som de alltid har varit. Alternativt görs något, men inte något hållbart som förändringar i stadgar eller regelverk, utan det startas projekt, görs en begränsad satsning eller utvecklas en tävlingsform som ligger utanför ordinarie tävlingssystem. Inte sällan handlar det om ungdomsverksamhet, vilket kan vara en anledning till att den upplevs mer proaktiv än övriga delar av organisationen. Här är kommunikationen inom organisationen oerhört viktig, så att goda erfarenheter tas tillvara. Vi måste skapa en proaktiv organisation där alla medlemmar känner sig delaktiga i utvecklingen genom en fungerande kommunikation mellan alla nivåer. Grundläggande borde vara att all verksamhet ligger i linje med FN:s barnkonvention (här räknas alla upp till 18 år som barn) och liksom delar av näringslivet, kommuner, landsting och övriga idrotten ta fasta på den och utveckla organisationer utifrån den. Så här har Riksidrottförbundet sammanfattat Idrotten vill med utgångspunkt från FN:s barnkonvention: Idrott för barn och ungdomar ska vara lekfull, allsidig och ta hänsyn till individens utvecklingstakt, den ska bedrivas i en kamratlig och trygg social miljö och med hjälp av utövarnas synpunkter och erfarenheter på tränings- och tävlingsverksamheten stimulerar till kvalitativ och långsiktig utveckling för varje individ vilket bidrar till ett livslångt intresse för idrott. 22 Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys 23

13 Del 2 av arbetsprocessen Ökad rekrytering Del 2 av arbetsprocessen Ökad rekrytering Ett livslångt intresse Rekrytera fler eller, ta bättre hand om och behålla de vi har? Båda delarna behövs och behoven ser ganska olika ut i de olika organisationerna men en sak är tydlig: vi måste bli bättre att ta hand om våra aktiva från första stallsteget. För vissa är det en rent ekonomisk fråga att man väljer bort hästarna när annat börjar konkurrera om kronorna. Att ge unga ekonomiskt stöd menar många kan ge fler möjlighet att behålla sitt intresse det kan handla om allt från billigare medlemskap till träningsstöd. Det kan även spela roll att föräldrarna inser värdet av sitt barns intresse. Det är de som håller i pengarna och prioriterar i huskassan. Att få med hela familjen på hästtåget är en värdefull pusselbit. Många efterlyser även enklare vägar från ponnygaloppen till träningsstallen, travskolan till tränarna, mellan aveln och sporten, ridskolorna och proffsen. Det kan lätt bli ett glapp. Från båda håll måste man fundera på om man kan bli bättre på att bjuda in och vara tydligare med vad som görs. Många gångers görs bra saker i ena änden av tåget, som den andra änden inte känner till. Här kan vi alla bli mycket bättre på att tala om vad vi gör och bjuda in fler att ta del av verksamheten. Dra nytta och lär av varandra. Många gräsrötter sitter på kunskap som kan spridas uppåt. Se till att göra det lättare för ungdomar att få fotfäste i organisationen. Kostnaderna, bättre utbildning. Inte bara pappas pojkar och mammas flickor utan även de som inte har den naturliga kontakten med hästarna sedan barnsben. Att utvecklas är för många en stor drivkraft det gäller såväl ung som gammal. Kan man dessutom fånga upp lokala talanger i regionala eller centrala satsningar, lär det inspirera fler på lokal nivå att göra den här typen av kraftsamlingar. Det är värdefullt för såväl ungdomar som ledare att ingå i ett större sammanhang. En bredd med tydlig koppling till eliten och näringen har större förutsättningar att spela en viktig roll för hela organisationen, som en spanare uttryckte det. Det gäller att inte ha bråttom för det finns inga genvägar till framgången men har man rätt inställning och en stor inre drivkraft så kan man lyckas! Använd de anläggningar som finns och utveckla våra rid- och travskolor till kompetenscentrum för hela hästsektorn. Svenska hästungdomar är populära internationellt de är kända för att de har känsla för hästar, är plikttrogna och jobbar hårt. Inom flera organisationer finns goda exempel där man gett stöd för träning kompletterat med avsutten verksamhet och föreläsningar. Här har man satt fokus på den viktiga helheten och gett ungdomarna en inblick i vad som krävs för att lyckas med sin idrott. Genom att låta ungdomarna träna ihop med andra, sätta upp gemensamma mål, skapa mervärden och öka kunskapen sporras de att stanna kvar. Det handlar också om att skapa förutsättningar för att utveckla framtidens ledare, uppfödare, hästägare och aktiva så att de förstår att värna om hästen med kunskap, kärlek och omsorg. Det handlar i slutändan om allas vår trovärdighet i samhället, att vi formar en verksamhet som lever upp till vad vi vill stå för. En gång bjöd vi in en avelsorganisation till ridskolan för att berätta om avel och uppfödning med våra elever, en annan gång en lokal travtränare som pratade träningsfysiologi det blev väldigt lyckat. 24 Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys Uppsnappade klokheter från Framtidsspaningarna: Ta fram utvecklingsmodeller där man lyfter in alla delar och koppla utbildningen tajt till tävlingssystemen så att det som lärs ut till våra unga premieras. Inte bara i en avlägsen framtid, utan här och nu. Underskatta inte vikten av att inkludera frågor som rör trygghet, kost och allmänt välbefinnande. Barn och unga som mår bra presterar bättre och stannar kvar längre det oavsett om målet är hålla på med hästen som hobby, göra en helhjärtad elitsatsning eller sikta på en professionell karriär i stallet. Det handlar om att se individen och erbjuda en stödjande miljö. Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys 25

14 Del 2 av arbetsprocessen Ökad rekrytering Del 2 av arbetsprocessen Ökad rekrytering Potentiella hästkarlar och en å annan eldsjäl Unga upplevs allt svårare att attrahera. Åtminstone knackar de inte på stalldörren i samma utsträckning som tidigare. Men vid framtidsspaningarna framgår det tydligt att hästnäringen ser en potential i flera målgrupper som vi av tradition är rätt dåliga på att möta. Vi måste givetvis satsa på ungdomarna men även pensionärerna! Många menar att organisationerna i större utsträckning skulle kunna rekrytera nya medlemmar och aktiva hos varandra inte minst gäller det de som i första hand är sekundära rekryteringsorganisationer, men även övriga. En före detta ridtravarryttare kan sadla om och köpa svenskt varmblod, en ridtjej kan börja jobba i travet, en islandshästentusiast köpa galopphäst och en före detta jockey bli uppfödare... Att det viktigaste är att hästintresset kickar igång, sedan hänger det på hur ens intresse utvecklar sig. Men det här tankesättet kräver att vi ser oss som en enad aktör som snarare konkurrerar med andra fritidsintressen och idrotter, än med varandra. Att organisationerna ser sig som en del i en brokig hästfamilj, som i kraft av sin mångfald kan erbjuda inte bara en färg i paletten, utan hela färgskalan! Många av deltagarna på spaningarna efterlyser mer samverkan inom organisationen, och utanför. För hur det än är, hästen förenar oss och vi har alla allt att vinna på att fler människor får ett hästintresse. Det är första steget. Det finns förmodligen många som skulle vilja komma in i våra sporter invandrare, äldre, killar men det ställer ett omvänt krav på organisationerna. De flesta tycks ha svårt att nå unga killar och nya svenskar. Ridsporten har sedan många år varit en av Sveriges största ungdomsidrotter och då främst lockat unga tjejer. Vissa menar att det allt för länge pratats om ridsporten som en tjejsport och att det måste bli tydligare att ridsporten är betydligt mer än ponnys och rosa ludd, som en spanare uttryckte det. En majoritet av tjejer verkar vara något som även gäller övriga organisationer. Bland yngre travsportare hittar man övervägande tjejer, samma sak i galoppsporten, bland islandshästarna och i aveln. Tjejerna står inte på kö men grabbarna lyser med sin frånvaro. Samma sak gäller nya svenskar. I de här grupperna finns med andra ord en hel hög med potentiella hästmänniskor. Men det är inte en helt lätt församling. Vi har inom HUS gjort en del insatser för båda grupperna, vi har även sett prov på ett flertal projekt inom Idrottslyftet. Bland killarna sker en viss nyrekrytering, medan många integrationsprojekt möts av väldigt positiv respons, vilket kan spilla över till nya aktiva i en mer avlägsen framtid, men det är väldigt få som nappar direkt. Det handlar snarare om att de unga som kommer idag, tar med sina barn imorgon. Det gäller att ställa sig frågan om kostnaderna är relevanta i förhållande till vad det tillför organistionen, och vad kan en sådan satsning få för andra konsekvenser? Andra målgrupper som hästsektorn skulle kunna bli bättre på att fånga upp är pensionärer i arbetsmaterialet även omnämnda som passionärer (40-talister med gott om både tid och pengar många gånger med barnbarn). Såväl tänkbara aktiva som ideella eldsjälar i våra föreningar. Även föräldrar, och då i första hand återvändare, är en målgrupp som åtminstone ridsporten tycks ha blivit allt duktigare på att rekrytera. Kvinnor i årsåldern som efter småbarnsåren tycks helt på det klara med värdet av att investera i lite egen tid genom att plocka upp sitt hästintresse från förr. Vi måste kunna erbjuda en häst för alla oavsett om man vill vara i stallet en timme i veckan eller sju dagar! Kloka medskick från ridsporten och Idrottslyftet gällande integration: Skolsamverkan kan vara en väg till att få fler killar att få kontakt med hästarna. Inom ridsporten har det gjorts genom Idrottslyftet och där upplever man att en viss rekrytering har gjorts. Däremot tycks integrationsprojekten, där det också finns exempel på otroligt bra verksamhet, haft svårt att överleva utan bidragen. Det har även varit svårt att hitta former för att rekrytera nya aktiva ur gruppen. Men kanske, kanske kan vi få effekt av de här positiva mötena på längre sikt? Föreningslivet i Sverige är unikt. Informera om hur er verksamhet fungerar och tala om hur barnen och föräldrarna kan aktivera sig i föreningen utöver ridlektionerna. Utgå från att alla föräldrar vill få information om verksamheten. Berätta gärna öga mot öga om den ni pratar med inte talar svenska fullt ut. Ordna gärna översättningar av information. Kontrollera vilka språk som dominerar på skolan utöver svenska och utgå från det. Eller, översätt ert material till de stora världsspråken. Ha tålamod. Vanan vid hästar kan vara väldigt liten och rädslan stor. Stressa inte fram mötet med hästarna. Se till att det finns gott om utrymme runt dem så att rädda barn inte känner sig trängda. 26 Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys 27

15 Del 2 av arbetsprocessen Ökad rekrytering Del 2 av arbetsprocessen Ökad rekrytering Laddat medlemskap Här kommer ett erbjudande om ett medlemskap laddat med, vadå? Vilken är den egentliga medlemsnyttan? Varför ska jag vara med? Medlemskapet kan vara ett sätt att engagera sig, men det finns även andra sätt att relatera till en organisation. Traditionellt har man mätt engagemang i antal medlemmar. Nu kanske man hittar engagemanget på andra sätt? Till viss del har projektgruppen upplevt vid spaningarna att medlemsbegreppet är laddat delvis negativt. Det är på sätt och vis ballare att vara aktiv. Värt att fundera på är om medlemskapet i sig är ett hinder för engagemang? Kan man hitta andra ännu lägre trösklar för att nå nya målgrupper? Kan det räcka med att som i ASVH:s Unga Uppfödare ingå i ett nätverk för att få ta del av vissa aktiviteter? Uppsnappade klokheter från Framtidsspaningarna: Det gäller även att vara öppen och välkomnande. Kanske det skulle vara en idé att utse en välkomstkommitté, fylld med socialt begåvade medlemmar som tar sig an rollen att ta emot och välkomna nya medlemmar och potentiella dito? En trivselombudsman i föreningen eller en medlemsmentor som guidar nya medlemmar rätt, fångar upp dem och verkar för att minska glappet mellan medlemmarna och styrelsen? Differentierat medlemskap nämns vid många spaningar. Medlemskap som gör att alla som vill kan vara med på sin nivå. Det nämns som särskilt värdefullt när det gäller att nå målgrupper som organisationen rimligtvis borde nå men som man ändå inte lyckas locka till sig. Någon rider kanske islandshäst, men tävlar inte, det finns uppfödare i mindre skala som inte förstår värdet av att lösa medlemskap. Sedan finns även gruppen hästfrälsta som kanske inte är aktiva själva, men ändå vill vara med på ett hörn. Vad finns för dem? I flera spaningar nämns Medlemsnyttan. Vissa menar att den inte är tillräckligt stor, andra menar att den finns men att det är svårt att nå ut med budskapet. Men det räcker inte med yttre belöningar för att bygga relationer och lojalitet, för att få fler unga att vilja vara med och stanna kvar behöver organisationen erbjuda personlig utveckling och delaktighet. Med de ingredienserna kommer man långt. Dessutom är det mycket som tyder på att det är enklare att nå unga om föräldrarna redan är medlemmar eller aktiva. Vissa ridklubbar är inte så bra på att hålla kontakten med de tävlingsryttare som inte har någon naturlig kontakt med ridklubbens geografiska plats. Skulle vi kunna bli bättre på att stärka klubbtillhörigheten? Att samverka i större utsträckning med andra organisationer eller delar av den egna för att ge fler mervärden skulle kunna vara en väg att gå, i alla fall när det handlar om mer lokala och regionala aktiviteter. Visa på mångfalden och inte för tidigt fastna i vi och dem. Med respekt för varandras särart borde det vara helt möjligt. I projektet ingår organisationer som idag inte ens erbjuder medlemskap. Men, det finns ett stort engagemang, en potential och vilja att öppna upp nuvarande strukturer både bland ungdomar och beslutsfattare. Flera poängterar att en mer flexibel struktur är en nyckel till framgång. Istället för att man fokuserar på ett stort medlemstapp och lägger all kraft på att bromsa det kanske vi lika gärna kan hjälpa nya, mindre föreningar till en kick-start så att de kanske får några fler medlemmar vilket på sikt kan göra att vi får fler medlemmar i hela förbundet Vi har inte de naturliga mötesplatserna så vår rekrytering sker på andra platser därför blir föräldrarna en stor, viktig del i vår sport som skjutsar sina ungdomar och deras hästar. Det gör att föräldrarna till en viktig målgrupp. 28 Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys 29

16 Del 2 av arbetsprocessen Ökad rekrytering Det magiska steget från intresserad till engagerad Ett ideellt engagemang är en investering för framtiden. I projektgruppen var vi tidigt överens om att just rekryteringen var något som alla organisationerna hade mer eller mindre svårt med en utmaning som samtliga organisationer behöver lyfta och jobba mer med. Vid spaningarna fick dock den frågan något av en underordnad betydelse åtminstone i den form vi först tänkt oss. Diskussionerna som verkligen tog fart handlade om utmaningen att få unga aktiva att bli mer engagerade. Ta större ansvar i verksamheten. Bli ledare eller förtroendevalda. Det är inte helt lätt att få nya att engagera sig och det är svårt att få unga att ta egna initiativ. Många hävdar att tidsbristen är en stor anledning till att allt färre engagerar sig ideellt. Om tidsaspekten är något som gör det svårare för unga (och äldre) att dra sitt strå till stacken kan en lösning vara att göra insatsen mindre tidskrävande. Dela på uppgifterna. Välj in unga på kortare tid, att vara 25 år och bli vald på fyra år i en styrelse kan upplevas som otroligt länge, man vet ju knappt vad man gör nästa termin, som Helena Carlsson uttrycker det. Det ideella engagemanget är en investering i den personliga utvecklingen och framtiden. När Helena berättar om sin resa spelar den personliga utvecklingen en roll. I näringslivet pratas det allt mer om den tysta idrottsskolan som formar ansvarstagande, drivna personer med förmåga att nå uppsatta mål. Hästintresset adderar säkert fler ingredienser, lite beroende på hur ens engagemang har sett ut. Hästar får folk att växa. Att vara tydlig med vilka förväntningar som finns och vilka krav som ställs är också viktigt. Det är viktigt att det finns möjlighet att påverka att det går att utbilda sig i ledarskap och att det finns goda stödstrukturer i kansli och hos andra förtroendevalda. Uppsnappade klokheter från Framtidsspaningarna: Del 2 av arbetsprocessen Ökad rekrytering Helena Carlsson berättade vid flera Framtidsspaningar om sin egen start som förtroendevald i den lokala ungdomssektionen. Hennes ridlärare frågade henne inte en, utan TRE gånger innan hon till slut svarade ja. Det hela handlade om att hon till stor del tvekade på vad hon själv skulle kunna tillföra. Hennes tre tips för att få unga att engagera sig: Ställ frågan flera gånger! Fråga unga i grupp, det är alltid lättare att få två att gå med än en ensam och ställ gärna frågan personligen. En målgrupp som flera organisationer upplever extra svår att få engagerad är ungdomar med egen häst, och allra helst de som tävlar. Egen häst tar tid och minskar möjligheten att engagera sig. Samtidigt upplever många organisationer att just denna grupp har mycket åsikter. Många gånger utan vetskap om hur besluten fattas och att det faktiskt kan finnas möjlighet att göra sin röst hörd och påverka vad som beslutas. För att nå den här gruppen kan ett sätt vara att möta ungdomarna där de ändå är. Sätt upp möten i samband med tävlingar eller utställningar, bjud på fika mellan klasserna och ställ frågor som engagerar. Vad tycker de egentligen om de nya bedömningarna? Har de några idéer på hur utbildningarna skulle kunna utvecklas? Tävlingssystemet? Det finns även grupper som organisationerna inte når idag, eftersom de inte ser värdet av att tillhöra någon organisation än mindre satsa sin egen tid. Men försök att möta de här människorna och ställ frågan flera gånger. En person som inte har möjlighet att engagera sig idag, kanske har det imorgon. Man måste våga ta initiativ, göra fel och lära av misstagen! Ibland är eldsjälarna lite för dominanta, så pass att de inte släpper fram andra. Har man en gång varit en engagerad medlem så är man det nog alltid. Problemet med eldsjälarna är de ofta bränns i alla ändar, det är en utmaning vi har. Att eldsjälarna engagerar sig lagom. Forskarkollen: Engagemanget hos den svenska befolkningen är konstant (ökar något i åldersgruppen år) men kanaliseras på annat sätt än förr vilket medför att unga blir allt mindre erfarna av ideella organisationer. Facebook kan vara en väg till det personliga mötet. Avelsvärderingar måste öka. Ökningen där måste ske med unga människor vid tygeln. 30 Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys 31

17 Del 2 av arbetsprocessen Ökad rekrytering Del 2 av arbetsprocessen Ökad rekrytering Utökade aktiviteter i tuffa tider Även om hästarna fortfarande lockar, har det blivit färre som tar klivet in i stallen. Är det ett tecken på samhällsutvecklingen? Det ekonomiska läget? Ökad konkurrens med andra intressen? Ökade krav från skolan? Mindre fritid? I takt med att omvärlden förändras allt snabbare, kraven ökar och tempot skruvas upp ökar vårt behov av att ingå i ett sammanhang. Där tror vi att hästarna kan spela en viktig roll i framtiden. Vi tror nämligen på hästarnas kraft att föra människor närmare varandra och att de får oss att växa och utvecklas. Vi har historiskt sett varit rätt bortskämda inom hästsektorn med att det fyllts på i strid ström med nya unga, aktiva. Ridskolorna har haft kö, travtränarnas kall har gått i arv, nya uppfödare har inte varit någon direkt bristvara och islandshästarna har sedan sitt genombrott haft en bra rekrytering av nya. Har så fortfarande. Men även inom Svenska Islandshästförbundet upplever man en utmaning när det gäller att organisera de unga. Stall som samlingsplats saknas och i mångt och mycket är islandshästen inte någon barnhäst, utan nybörjarna är många gånger vuxna. På de traditionella ridskolorna har det varit ett visst tapp under en längre tid, men olika åtgärder ofta av mer kortsiktig karaktär har hållit siffrorna i schack. Men tappet börjar bli kännbart även där. Det faktum att hästintresset blivit allt mer en av flera hobbys, kan vara en trend som vi till viss del tagit fasta på tidigare och som sedan fått konsekvensen att vi rationaliserat bort tiden i stallet och därmed har vi även tappat lite av kärnan i vår sport, nämligen umgänget med hästen. Till skillnad från förr, då många ungdomar var i stallet även tider och dagar då man inte hade lektion, kommer dagens unga allt oftare strax innan sin schemalagda aktivitet och åker hem rätt omgående efter den är slut. Därför ser allt fler föreningar behovet av att konceptualisera tiden i stallet. På travskolan är upplägget så. Där är eleverna oftast två timmar, två elever på en och samma häst, och de får hästkunskap halva tiden och körtid den andra. Även många ridskolor har plockat upp det här. Exakt vilket upplägg man väljer varierar, gemensamt är att man plussar på sin verksamhet med avsutten utbildning i hästväg. Kontinuerlig kunskap om sig själv, hästen och stallet. Mer schemalagd tid i stallen ger de aktiva mer kunskap, vilket fördjupar intresset. Dessutom lär man känna fler och chansen att man stannar kvar i stallet ökar. Låt ungdomarna påverka sin egen stund i stallet genom att vara med och tycka till om vad de vill lära sig. Låt det vara lite spretigt och blanda traditionella hästteoritimmar med praktiska övningar. Attraktiv hästkraft Hästen är unik. Det vet jag. Det vet säkert du. Men exakt vad gör umgänget med hästarna så fantastiskt? Rösterna var rörande överens från Jägersro i söder till Bergsåker i norr organisationerna måste bli ännu tydligare i sin paketering av sina erbjudanden. Inte minst bli bättre på att nå ut med våra kärnvärden i mötet med helt nya målgrupper. Det unika runt hästen. Framhålla alla positiva upplevelser som stunden i stallet ger. Att hålla på med hästar tar mycket tid, pengar och kraft men det är så väl värt det!. Det är helt tydligt att organisationerna måste bli bättre på att kommunicera upplevelsen kring hästen. Beroende på vilken del av hästsektorn det gäller, berätta what s in it for me och då inte i första hand medlemsnyttan utan snarare de emotionella värdena och den personliga utmaningen. Vi måste visa att det ligger mer hjärta och känsla bakom varje häst och lyfta fram passionen. Kloka tankar kring vad som kommuniceras bör: Den jordnära ledarskolan, ansvar, mindfulness light och mycket mer. Det är något med utsidan hos en häst som är bra för insidan hos en människa. Så enkelt är det. Hjälp ungdomarna och föräldrarna att förstå storheten i att hantera hästen från marken, berätta sådant som vi tar för givet men som många inte har en susning om. Identifiera vad som gör er verksamhet unik, vilka utmaningar i hästväg kan ni ta fasta på i er kommunikation? Samvaron. Inte bara med hästen, utan med andra. Vi vill ha roligt tillsammans, som en av framtidsspaningens yngsta deltagare sa. Ta henne på orden. Det kan vara lika mycket värt att lägga tid på att stärka gruppen som att lära eleverna häst till en början. Där ens kompisar är vill man helt enkelt hänga. Visa upp hela verksamheten och vilka vägar som finns för att lyckas redan dag ett. Någon kanske vill viga sitt liv åt hästarna, en annan bli ledare och en tredje vill bara umgås med sina kompisar. Gemensamt är att hästen lockar. Visa vad som krävs om man vill lyckas med en helhjärtad elitsatsning eller vill utvecklas som ledare men visa även vad hästarna kan krydda vardagen med om det bara är rensa knoppen och kroppen från stress som är målet med stunden i stallet. Lyft fram idrotten och idrottarna. Tvåbenta som fyrbenta med hästen i centrum. Hitta bra profiler och lyft fram dem. 32 Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys Uppsnappade klokheter från Framtidsspaningarna: Om organisationen tydligare kommunicerade kärnvärdena, skulle det i så fall gå att inspirera fler att sponsra bredden? Idag går nästan alla pengar till redan etablerade grupper men det borde inte vara helt omöjligt att få in aktörer som stöttar ett förändringsarbete? Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys 33

18 Del 2 av arbetsprocessen Reellt ungdomsinflytande Del 2 av arbetsprocessen Reellt ungdomsinflytande Reellt ungdomsinflytande När den lätt ledande frågan ställdes på framtidsspaningarna Skulle ungdomarna vara en tillgång för organisationen om de hade möjlighet att vara med och fatta strategiska beslut? svarade 97% att ABSOLUT. Ungdomarna är framtiden! Släpp fram kreativiteten! Unga vet vad unga vill! Den andra diskussionsdelen handlade om ungdomars inflytande i organisationen. Här fick deltagarna mer tid att säga sitt kring hur det ser ut idag och vilka utmaningar som organisationen står inför om målsättningen är ett bättre reellt ungdomsinflytande i besluten som fattas. Vi har inte råd att välja att inte lyssna på ungdomarna, då har vi snart ingen framtid att diskutera som en spanare sa. Men att få ungdomsperspektivet att bli en naturlig del i beslutsprocessen är lättare sagt än gjort. Många bitar måste falla på plats om pusslet reellt ungdomsinflytande ska bli komplett. För att uttrycka en komplex historia på ett enkelt sätt, så behövs struktur, kultur och stöd. Projektgruppen kommenterar: Ungdomsrepresentationen och inflytandet i organisationerna är generellt mycket lågt, samtidigt som organisationerna anser att få med unga är en viktigt del i den framtida utvecklingen och att unga har mycket att tillföra i det strategiska arbetet. Framtidsspaningen visar på att det finns ett stort glapp mellan nuläge och önskat läge. Ungdomars arbete måste värderas högre och ungas representation och inflytande måste prioriteras. Här krävs insatser både i befintliga strukturer och riktat direkt mot unga. Startstäckan bör kunna vara relativt kort, det handlar om att gå från ord till handling. Så här svarade grupperna: Här har vi valt att exkludera siffrorna från Svenska Ridsportförbundets grupper, eftersom organisationen skiljer sig så markant från övriga gällande i första hand ungdomsrepresentationen. Med reserverade ungdomsplatser på alla nivåer i organisationen, är ridsporten unik. I hela idrottsfamiljen. Det gör även att inflytandet är större, även om många menar att inflytandet inte är lika stort inom alla områden och på alla nivåer. Hur bra är ungdomsrepresentationen i er organisation? (SvRF exkluderad) Obefintlig 78% Mittemellan 22% Mycket god 20% Vilket inflytande har ungdomarna i besluten som fattas? (SvRF exkluderad) Inget alls 62% Mittemellan 31% Fullt 7% Uppsnappade klokheter från Framtidsspaningarna: Sagt på spaningarna: Vi är ju usla på ungdomsinflytande! Det är meningslöst att starta ungdomsgrupper som inte ges något reellt inflytande. Ungdomarna måste ha något sorts mandat. Det är också viktigt att uppdraget för ungdomsgruppen är tydligt. Ska det vara en ung, rebellisk grupp eller ska ungdomsgruppen vara väl integrerad med stora styrelsen och en del av besluten? 34 Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys 35

19 Del 2 av arbetsprocessen Reellt ungdomsinflytande Del 2 av arbetsprocessen Reellt ungdomsinflytande Hjälp ungdomarna att växa med uppgiften Det är inte så lätt att vara ung och säga vad man tycker. Ibland behöver man guidning i konsten att uttrycka sig, ibland behöver man någon som ställer frågan. Flera gånger. Med sina öronmärkta ungdomsplatser i styrelsen på central, regional och lokal nivå ligger Svenska Ridsportförbundet (SvRF) i framkant inte bara inom hästsfären, utan även i jämförelse med övriga idrotten står ridsporten i en klass för sig. Men bra kan bli bättre. I spaningarna anser en klar majoritet att unga inte har något reellt inflytande i våra organisationer ridsporten inkluderad. Åtminstone inte i frågor som rör ekonomi, stadgar och regler. På ungdomarnas bord hamnar ungdomsfrågor. Punkt slut. Även om ungdomar till viss del finns representerade där besluten fattas, upplevs de snarare som en remissinstans med förslagsrätt men utan beslutsrätt. Det låter rätt illa, men det positiva är att den här processen har gett indikationer på att hästnäringens organisationer verkligen vill verka för en öppen, demokratisk ordning. Med det färskt i minnet blir de ungas inflytande en lika självklar som strategisk pusselbit i utvecklingen av framtidens organisationer. I den demokratiska processen blir ungdomarna av central betydelse, för de är framtiden! Sedan kan man självklart välja att inkludera dem i besluten eller exkludera dem. Forskarkollen: Språket har en central betydelse i den sociala konstruktionen av verkligheten. Därför kan ord även ses som handlingar. Ledarskap handlar mycket om att skapa konstruktiva relationer. Att se och främja andra människors potential är en kompetens som alla kan utveckla. Vill du veta mer? Vi rekommenderar boken Ledarskap, makt och känsla En narrativ studie av unga ledare av Cecilia Åkerblom. Några av travets engagerade ungdomar. Att lyssna på unga är viktigt för beslutsprocessen för det ger en mångfald till besluten. Men även om allt tyder på att det finns en stor medvetenhet och vilja, är det här en process som kräver stor uthållighet för att ro i land. Flera delar måste samverka om det ska lyckas. Det krävs mer än att bara sätta in två stolar och fråga två gånger. Det handlar givetvis om att få in ungdomarna i rummen där besluten fattas, förändra strukturer och ge ungdomarna plats. Men när det gäller att få barn- och ungdomsperspektivet att genomsyra hela dagordningen ligger ansvaret till stor del på de som redan har makten. Att välja in två unga i styrelsen kan i bästa fall vara början på en ny era men det kan också bli lite av en quick fix som inte leder till vare sig stordåd eller reellt ungdomsinflytande. Om inte frågorna blir mer strategiska blir inte inflytandet större och verksamheten bättre än de personer som driver dem. Ungdomarna hänger med i utvecklingen på ett helt annat sätt än vi gamla stofiler. Modernisera beslutsfattandet, kom bort från grupperingar så att man verkar för helheten! Vi måste fånga upp de här bra ungdomarna. Bjud in de som var på Framtidsspaningen på en fika. Ge stöd till de unga som finns, gör en lista inventera behovet. Det krävs mod att väga in mjuka värderingar i beslut som fattas inte bara kronor och ören 36 Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys 37

20 Del 2 av arbetsprocessen Reellt ungdomsinflytande Del 2 av arbetsprocessen Reellt ungdomsinflytande Forskarkollen: Att vara en del av en majoritet eller representera en minoritet i gruppen skapar olika villkor för deltagarna. Kanter, 1977 Struktur, kultur och stöd Struktur, kultur och stöd tre delar som var för sig måste utgå från respektive organisation och som väl på plats ger organisationen goda förutsättningar för ett hållbart, reellt ungdomsinflytande. Kunskapsöverföring mer än ett generationspussel Det borde vara högre status på att man är delaktig i att bereda plats och lotsa in nya i rollen som förtroendevald. Gedigen erfarenhet i kombination med ungas nytänk och positiv energi. Samtidigt som det ställs stort hopp till ungdomarnas förmåga att tillföra nya dimensioner till besluten, är det häftigt hur många som poängterar vikten av att ta vara på all den erfarenhet och kunskap som finns i våra organisationer i såväl stallet som styrelserummet. Och det är en parameter att vara väl medveten om, ska nya krafter in måste någon lämna sin plats till förfogande. Ett sätt att ta vara på den samlade kompetensen är att hitta former för att arbeta med mentorskap. En annan idé som nämnts i sammanhanget är seniorsektioner forum för klokheter som sedan tas till vara i organisationen på samma sätt som ungdomarnas framtidsvisioner. Men, det handlar inte enbart om att ta vara på den äldre generationen, utan även om andra engagerade som kanske lämnar sitt uppdrag, tillika unga vuxna som vi tenderar att tappa när de egentligen borde ha tagit steget från ung ryttare till senior, från ung uppfödare till medlem i en avels- eller rasorganisation, från ponnytravet eller ponnygaloppen till den stora sporten, från ungdomsrepresentant till ordinarie. En idé som nämnts vid en spaning är Hästnäringens kompetensteam där man skulle fånga upp tidigare förtroendevalda och aktiva alla åldrar som har valt att dra ner på sitt engagemang. På något sätt borde deras kompetens kunna tas tillvara på i större utsträckning, här och nu eller i framtiden. 38 Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys Stig H en given kunskapsspridare Uppsnappade klokheter från Framtidsspaningarna: Strukturen: Strukturerna gör det svårt och trögt för ungdomar att komma in. Att skruva i stadgarna kan vara ett sätt. Men att förändra i befintliga strukturer tar (vanligtvis) tid. Börja enkelt. Sätt in två stolar och låt ungdomarna vara med i styrelserummet. Ta sedan gemensamt ansvar för att frågorna lyfts och bereds på ett sätt som även ungdomarna kan ta ställning till. Lyssna på vad de säger, ställ frågor och uppmuntra till delaktighet. Låt även unga plockas in på kortare praktikplatser i styrelsen. Skola in fler ungdomar samtidigt och öka delaktigheten. Kulturen: Hjälp varandra på traven. Utse motorer på mötena som får i uppgift att guida nykomlingen rätt inte bara i styrelserummet, utan än hellre i fikapausen. En lightvariant på mentor men som inte ställer större krav på ledsagaren än lite vanligt sunt förnuft och social kompetens. Sätt samman informella nätverk. Låt unga mötas, informera om organisationen men gör det där de unga ändå är. Bjud på fika i travskolan när det är tävlingsdag, bjud in alla unga som ändå är på plats lärlingar, hästskötare och elever. Åk till den regionala hopptävlingen och låt unga tycka till om licenssystemet mellan klasserna. Bjud på lunch som tack för hjälpen! Ta deras kontaktuppgifter och håll kontakten. Lyft in och upp ungdomsperspektivet ännu tydligare på styrelseborden. Gör en enkel framtidsanalys vid alla beslut som fattas ställ er frågan hur barn, unga och våra huvudrollsinnehavare hästarna, påverkas. På kort och lång sikt. Det handlar om ren och skär trovärdighet att vi sätter våra fyrbenta i första rummet, men det är samtidigt ett sätt att göra ungdomsperspektivet till en naturlig del av beslutsprocessen. Stödet: Stötta ungdomarna och ge dem tid och utrymme att växa in i ansvaret. Vi kan inte förvänta oss att de har den kompetensen utan den måste organisationen ge dem. En grundläggande organisations- och ledarutbildning räcker långt. Det är även ovärderligt att det finns ett stöd hos kansliet och andra förtroendevalda. Framtidsspaning 2.0 Nulägesanalys 39