KTH bygger broar. Länkar samman akademi och industri för hållbar infrastruktur. Standard Magazine. Alla talar om BIM. Från Kina till Kinna samma metod

Transkript

1 STANDARDER FÅR VÄRLDEN ATT FUNGERA STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE 14 sidor om bygg och anläggning Standard Magazine Nr 4 December 2013 Pris 65 kr BYGGBRANSCHEN Alla talar om BIM ENERGIEFFEKTIVITET Från Kina till Kinna samma metod TRÄHUS Allt fler höghus byggs i trä KTH bygger broar Länkar samman akademi och industri för hållbar infrastruktur 1 STANDARD MAGAZINE TYSTARE INOMHUSMILJÖ EUROKODERNA REVIDERAS STANDARD MAGAZINE 1 HALKRISK

2 innehåll nr Noterat Bättre ljudmiljö med nya standarder inom akustik. 06 Reportage Standard Magazine Standardiserat Marknaden mogen för flerfamiljshus i trä. Standarder för BIM driver byggbranschen framåt. Trend KTH vill göra vägarna till gröna vener. Noterat Säkrare byggnadsställningar med nya väderskydd. Utblick EU ställer krav på energieffektiva hus. SIS Inside Lär dig konsten att standardisera. Visste du att Friktion avgör risk för halkolyckor. STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE Vi vill göra mer för fler I en föränderlig värld med nya förutsättningar för tillväxt och produktion ställs krav på nya samarbeten. För att öka spridningen och användningen av standarder undersöker vi kontinuerligt möjligheter till samarbeten som skapar nytta för samhället, för företag och organisationer samt för den enskilda individen. Ett exempel på en ny typ av samarbete är det avtal som SIS tecknade i somras med Boverket. Det innebär att det blir enklare för byggbranschen i Sverige att få tillgång till eurokoderna, det vill säga gemensamma europeiska byggstandarder. Eurokoderna finns tillgängliga på SIS webbplats genom en förbetald fleranvändarlicens för aktörer som är verksamma i Sverige. Tillsammans med Boverket har vi på det här sättet hittat en helt ny lösning som underlättar för byggbranschen att bygga både säkert och konkurrenskraftigt. Jag ser det här som en väldigt intressant möjlighet att göra standarder tillgängliga för en hel bransch. Ett annat spännande arbete som SIS nu inleder, är med Trafikverket som initiativtagare. Det syftar till att starta en kommitté som tar fram gränssnitt för dataflöden mellan geografisk information (GIS) och byggnadsinformation (BIM). Det kan du läsa mer om på sidan 9 här i tidningen. Ytterligare samarbeten och synergier finns alldeles säkert. SIS strävar mot att stimulera fler innovativa lösningar, hitta nya nationella och internationella samarbeten och hjälpa dig i din verksamhet att bli ännu mer effektiv och lönsam. Vi vill kort sagt göra mer för fler! Charlotta Nilsson, VD SIS charlotta.nilsson@sis.se ANSVARIG UTGIVARE Susanne Hallberg CHEFREDAKTÖR Lovisa Krebs FORM OCH PRODUKTION Appelberg Publishing Group. Redaktör Petra Lodén, AD Markus Ljungblom OMSLAG Sten Jansin TRYCK Alloffset PRIS 65 kr. Prenumeration 240 kr/år TELEFON ADRESS Stockholm BESÖKSADRESS Sankt Paulsgatan 6 standardmagazine@sis.se WEBBADRESS sis.se STANDARD MAGAZINE ges ut av SIS, Swedish Standards Institute. Den utkommer fyra gånger per år och är en av förmånerna kopplade till medlemskapet i SIS. SIS huvuduppgift är att driva svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete så att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka innehållet i internationella standarder. SIS strävar mot att stimulera fler innovativa lösningar. facebook.com/svenskstandard 2 STANDARD MAGAZINE

3 TRÄ FÖRNYBART triggar byggare Standardiserat Trähus TEXT Cecilia Vinell FOTO Tord Rickard Söderström TRÄHUS Eurokoder är samlingsnamnet på europeiska konstruktionsstandarder och Eurokod 5 avser dimensionering av träkonstruktioner. Standarden SS-EN 1995 ingår i svenska myndighetskrav och finns tillgänglig kostnadsfritt via SIS webbplats sis.se. För mer information kontakta SIS projektledare Annika Andersson Stenmark, annika.stenmark@sis.se Säg flerfamiljshus i trä och skeptikerna har hittills skakat på huvudet. Men tjugo problemfria år och en ny standard, Eurokod 5, gör att intresset nu ökar. Mattias Brännström deltar i den europeiska tekniska kommittén för bärande träkonstruktioner, Eurokod 5, Dimensionering av träkonstruktioner. Han är även doktor i träteknik och VD för konsultbolaget Renewinn. Tidigare har arkitekter och träleverantörer förespråkat trä i byggandet, men nu ökar intresset allt mer bland vanliga entreprenörer, säger Mattias Brännström. Han ser flera orsaker till att ett mer omfattande byggande av höghus i trä har dröjt ända fram till nu. Den främsta orsaken är att brandreglerna blev funktionsinriktade Med det menas att man istället för att föreskriva ett visst tekniskt utförande ger frihet att välja utförande så länge funktionen, exempelvis brandmotstånd, uppfylls. Därefter fanns ett tekniskt utvecklingsbehov och slutligen ett behov av att övertyga den svenska marknaden om att det är tryggt att investera i flervåningsträhus. Mattias Brännström ser stora fördelar med att bygga i trä. Trä är ett lätt material som det går att bygga med snabbt och kostnadseffektivt, dessutom är det ett förnybart material. Träbyggandet är den enda säkra och ekonomiskt bärkraftiga kolsänkan som finns. Han säger att det är den enda möjlighet världen har att lagra kol och därmed minska koldioxidhalten i atmosfären, i väntan på mer tekniskt avancerade metoder som CCS (Carbon Capture and Storage). Naturligtvis krävs det att vi bygger mycket mer trähus för att det ska påverka halten av koldioxid i atmosfären. För mig är miljöeffekterna en stor motivationsfaktor i mitt dagliga arbete med träprodukter, säger Mattias Brännström. Not: Kolsänkor tar upp kol från atmosfären och binder det, motsatsen till koldioxidutsläpp STANDARD MAGAZINE 3

4 Noterat 3 nya standarder inom akustik Tystnad sägs vara framtidens lyx. Allt mer sällan är det helt tyst. SIS tekniska kommitté Byggakustik TK 197 arbetar för att det ska bli enklare att ställa krav på en bra ljudmiljö Nu kommer två uppdateringar inom ljudklassning av byggnader och en helt ny standard som utvärderar inredningsprodukter. De två första standarderna är komplement till Boverkets byggregler (BBR) och underlättar planering, projektering, produktion och kontroll samt tydliggör ansvarsfördelning.den tredje är en helt ny standard som publiceras inom kort. Ljudklassning i bostäder SS 25267, ny utgåva planeras till hösten Ljudklassning av utrymmen i byggnader Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell SS 25268, ny utgåva planeras till Akustik Skärmar eller enstaka objekt Utvärdering med hänsyn till ljudabsorption och skärmdämpning SS Vill du vara med och påverka? Kontakta SIS projektledare Annika Andersson Stenmark. annika.stenmark@sis.se Läs mer: sis.se/tk197 ISTOCKPHOTO B BOKTIPS BYGGHANDLINGAR 90 Bygghandlingar 90 är en bokserie som beskriver hur olika bygghandlingar bör utformas utifrån den svenska byggsektorns rekommendationer. Den omfattar nu åtta delar. Tillsammans med böckerna kommer inloggningsuppgifter till sajten bygghandlingar90.se där du kan ta del av ritningsexempel digitalt och andra smarta saker som olika mallar, inställningsfiler för Autocad och färginställningar till Adobe. Bygghandlingar 90 kan även beställas som e-böcker. Kontakta kundtjänst på telefon: , e-post: sis.sales@sis.se UPPDATERADE EUROKODER Eurokoderna, de gemensamma europeiska dimensioneringsreglerna för bärande konstruktioner, kommer att genomgå en omfattande revidering. Målet är bland annat att göra dem enklare och mer tillgängliga samt att minska antalet nationella parametrar. Inom SIS finns ansvaret för eurokoderna på ett antal tekniska kommittéer, där SIS/TK 203 har det övergripande koordineringsansvaret. En särskild hemsida finns där det går att följa vad som händer på området: STEP TILL EN NY NIVÅ AGREE är en ny programvara inom området produktionsteknik för hantering av STEP- fi l e r (Standard for the Exchange of Product data). Annica Ivert på KTH, som står bakom programmeringen av AGREE, hoppas att det kommer att vara till nytta inom både akademi och industrin. Med AGREE går det att skapa och modifiera STEP-filer, men tanken är framför allt att kunna bygga grafiska representationer i form av relationsdiagram. Den ger en tydligare överblick av filstrukturen än en textbaserad variant och underlättar både lärande kring och arbete med STEP. Du hittar AGREE här: Kom ihåg! Från och med 1 juli 2014 blir CE-märkning av bärande stålkonstruktioner obligatoriskt. BYGGHANDLINGAR 90, DEL 6 REDOVISNING AV OMBYGGNAD Del 6, Redovisning av ombyggnad, finns i en helt ny utgåva. Boken har bland annat utökats med aktuell lagstiftning för ändringar av byggnader och redogörelse för antikvariska förundersökningar. Den har fått ett helt nytt kapitel om uppmätningar, beskrivningskapitlet har utökats och relationsritningar, som är viktiga i ett ombyggnadsprojekt, har fått ett eget kapitel. Det sista kapitlet berör kort möjligheter med 3D-projektering och BIM för framtida förvaltning. Del 6 kan användas som en exempelsamling anpassad efter ombyggnadsprojektets förutsättningar. Art.nr: BCK Pris: kr 4 STANDARD MAGAZINE

5 Noterat Genom olika workshops har vi fått odlare i Kenya att bli medvetna om att standardisering kan gynna deras handel. Det sa Jane Ngige, kenyanska blomsterrådet, i en kommentar efter en workshop om hur standarder kan hjälpa utvecklingsländer att öka sin export. Workshopen var en del av Public forum 2013 på världshandelsorganisationen WTO i Genève och organiserades av SIS. Nytt inom betong Standardiseringen inom betongområdet, sker intensivt i Europa och svenska aktörer ser det som mycket viktigt att representation från Sverige finns med i arbetet med att ta fram nya och revidera standarder. Det skriver Markus Peterson vid Svensk Betong Service AB i tidningen Bygg & Teknik. Han är även ordförande i SIS kommittéerna Betong, SIS/TK 190, och Förtillverkade betongprodukter, SIS/TK 191, och han anger flera exempel där Sverige fått igenom sina krav. De två europeiska huvudstandarderna har reviderats. De heter EN Concrete Specification, performance, production and conformity och EN Common rules for precast concrete ducts. Nu pågår också proarbetet med de svenska standarderna som anger hur de europeiska standarderna ska tillämpas i Sverige. Nytt är bland annat att slagg nämns i standarden och att självkompakterande betong är inkluderat i EN 206. Även frågor kring gränsvärden, ballast och metoder för utvärdering finns med. För mer information: kontakta SIS projektledare Annika Almqvist, annika.almqvist@sis.se HÄNG MED I MOLNET Nu börjar arbetet med en global standard som ska göra det enklare att förstå vilken servicenivå en molntjänst innehål- ler. Det ska bli ett ramverk som både leverantörer och kunder kan utgå ifrån vid till exempel upphandlingar. SIS samlar svenska representanter som vill vara med och påverka arbetet. Y SIS I MEDIA Nu ska molntjänsterna få sin egen beskrivning av olika servicenivåer. Standardiseringen ska göra det lättare för leverantörerna att beskriva sina tjänster och för kunderna att jämföra dem. Den internationella standardiseringsorganisationen ISO har beslutat ta fram en global standardisering av servicenivåavtal för molntjänster, ett så kallat sla service level agreement. Computer Sweden 1 oktober Bevis på att du har kompetens att analysera, utforma och driva ett ledningssystem för miljö- och kvalitetsledning. Det är syftet med en ny personcertifiering som SIS erbjuder. Den nya personcertifieringen Certifierad specialist ledningssystem riktar sig till de som arbetar med kvalitets- och miljöledning, exempelvis kvalitets- och miljöchefer och konsulter. Det blir ett kvitto på kunskap och kompetens om kraven i ISO 9001 och ISO Miljö & Utveckling 30 september SIS samlar svenska intressenter som vill vara med och påverka hur spårvägar ska byggas och utvecklas. I ett första steg handlar arbetet om att se över vilka standarder som finns och fungerar. Sedan startar arbetet med att ta fram de standarder som kommer att bygga framtidens spårvägar. Branschnytt 10 oktober SIS har påbörjat arbetet med att utveckla en nationell standard för systematiskt spillskydd. Syftet är att minimera riskerna för både människor och miljö vid oljespill och kemikaliespill, vilket förekommer dagligen i samband med både vanlig drift och olyckor. Spill kan bland annat orsaka frätskador, förgiftning och en ökad halkrisk. Kemivärlden Biotech 15 oktober STANDARD MAGAZINE 5

6 Reportage Byggnadsinformationsmodellering Branschen behöver GEMENSAMMA BYGGDATA Nu utvecklas gemensamma standarder för byggbranschen, både på nationell och internationell nivå. Standarder är nödvändiga för att föra utvecklingen framåt, säger Kurt Löwnertz på Sweco IT. TEXT Lena Lidberg FOTO Sten Jansin Teknikkonsultbolaget Sweco är ett av många företag som använder sig av BIM, både internt och i samarbete med kunder och leverantörer. BIM, som är en förkortning av Building Information Modeling, är en metod för att samla information om en byggnad i en informationsmodell som kan användas och förädlas under hela byggnadens livscykel. Ur datamodellerna går det bland annat att få fram kalkyler, beräkningar, ritningar och visualiseringar. Bland de Sweco-medarbetare som har stora kunskaper om BIM finns Kurt Löwnertz, specialist på projektoch processutveckling på Sweco IT. Han arbetar med affärslösningar på huvudkontoret i Stockholm och har lång erfarenhet av standardisering, inte bara på svensk nivå utan även internationellt. Jag brinner för dessa frågor och för att vara med och skapa en rationell BIM-miljö i Sverige. Just nu befinner vi oss i en övergångsfas, där allt fler efterfrågar en branschgemensam standard. Standarder behövs för att driva utvecklingen framåt, säger han. För att BIM-informationen ska bli användbar och begriplig när den används av olika aktörer och i olika system behövs standarder. Standarder bidrar till tydliga processer för hanteringen, gemensam klassifikation och terminologi för innehållet, regler och metoder för hur innehållet presenteras samt dataformat för att utväxlingen ska fungera. I dag finns standarder delvis för dataformat och för klassifikation, men mycket saknas. Eftersom standarderna inte är heltäckande blir tillämpningen också sporadisk. Det mesta av hanteringen improviseras från fall till fall. 6 STANDARD MAGAZINE

7 Kurt Löwnertz är aktiv i flera arbetsgrupper med kopplingar till BIM. Bland annat är han ordförande i SIS kommitté Bygg- och förvaltningsdokumentation, SIS/TK 269. Han är dessutom en av medförfattarna till rapporten BIM Standardiseringsbehov som presenterades i juni. Bakom utredningen står Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, och branschföreningen Open BIM. Syftet med rapporten var att skapa en överblick över behovet av standardisering inom BIM-området och att föreslå insatser. Som vi ser det finns det tre huvudområden som skulle behöva standardiseras. För det första handlar det om begrepp, både för människor och för datorer. För det andra handlar det om processer, så att den integrerade bygg- och förvaltningsprocessen kan utvecklas på ett bra sätt. Sist men inte minst behöver vi gemensamma Kurt Löwnertz, specialist på projektoch processutveckling på Sweco IT, brinner för frågor som rör standardisering och menar att standarder behövs för att driva utvecklingen framåt. standarder kring dataformaten, så att olika parter enkelt kan kommunicera med varandra. Det övergripande syftet med standardiseringen är att göra all kommunikation, utbytet av information, mer effektiv och dessutom kvalitetssäkrad, förklarar Kurt Löwnertz. Han ser behov av standardisering på flera nivåer. Utöver en internationell ramverksstandard, förslagsvis på global nivå inom ISO, efterfrågar branschen även nationella regelverk och klassifikationssystem. En lång rad aktörer bedöms ha nytta av standarder inom BIM-området. I kedjan finns bland annat arkitekter, teknikkonsulter, programvaruleverantörer, byggbolag, bygg- och installationsentreprenörer och byggmaterialtillverkare. Dessutom skulle standarder vara till gagn för exempelvis fastighetsförvaltare och STANDARD MAGAZINE 7

8 Reportage Byggnadsinformationsmodellering Syftet med standardiseringen är att göra all kommunikation mer effektiv och dessutom kvalitetssäkrad. Kurt Löwnertz, Sweco myndigheter, enligt rapporten. Bland de fördelar som nämns finns bland annat säkrare kalkyler, lägre kostnader, högre kvalitet, förkortade byggtider samt bättre drift och skötsel. Andra fördelar är en bättre användning av skattemedel och hyror, mindre resursförbrukning och ökad energieffektivitet. Rapporten över standardiseringsbehovet ingår i basen för en strategisk forsknings- och innovationsagenda för ICT-BIM, där ICT står för informationsoch kommunikationsteknologier. Bakgrunden är att regeringen har deklarerat att det här är ett prioriterat område. Innan årets slut är det tänkt att innovationsmyndigheten Vinnova ska göra utlysningar kring program för utveckling av svensk industri. Det är en av de viktiga pusselbitarna för att få fram ett nationellt program, med nationella riktlinjer för BIM, säger Kurt Löwnertz. Han betonar att SIS får en nyckelroll i arbetet med att ta fram svenska BIM-standarder. SIS är en opartisk organisation med hög kompetens. De konsensusöverenskommelser som träffas i SIS namn får som regel hög status både som standarder och som rekommendationer. Dessutom fungerar SIS som en samlingspunkt för information, och som en ingång till den internationella standardiseringen, sammanfattar Kurt Löwnertz. SIS projektledare Annika Andersson Stenmark berättar att SIS är på gång med att formulera en behovsbeskrivning för BIM. Vi ska se mer i detalj var det behövs standarder och var SIS bäst kan gå in. Parallellt bevakar vi även ISO-standardiseringen på området. BIM är ett brett område som spänner över hela byggnadsprocessen. Ytterst handlar det om att effektivisera och att kapa felmarginaler i branschen, säger hon. Kurt Löwnertz tror att de som kommer att ha störst nytta av branschgemensamma standarder är de aktörer som har rollen som förvaltare, oavsett om det gäller fastigheter eller anläggningar såsom vägar. Drivkraften är att skapa ett mer hållbart samhällsbyggande, från planläggning till byggande, förvaltande och underhåll. Här finns också ett intressant gränssnitt mellan BIM och GIS. Även de geografiska informationssystemen har betydelse för oss alla, inte minst vid kommunal planering, säger Kurt Löwnertz. Annedal är en ny stadsdel mellan Sundbyberg och Stockholm. Ett tjugotal företag bygger lägenheter för cirka personer. För mer information om BIM kontakta SIS projektledare Annika Andersson Stenmark, annika.stenmark@ sis.se och om BIM och GIS kontakta Fredrik Fehn fredrik.fehn@sis.se 8 Standard Magazine

9 Trafikverket vill se ökad samordning I de nya, moderna samhällsbyggnadsprojekten uppstår allt fler gränsytor mellan byggnadsinformation och geografisk information, BIM och GIS. Branschen strävar nu mot ökad standardisering. TEXT Lena Lidberg FOTO Sten Jansin De senaste åren har systemen kring BIM och GIS, geografiska informationssystem, allt mer flutit samman. Annelie Norlin, teknisk specialist inom GIS på Trafikverket i Solna, ser det som en naturlig utveckling. För mig känns det fel att separera BIM och GIS. Jag ser VARFÖR BIM? det snarare som olika nivåer av samma sak, hur information om objekt strukture- En konsekvent användning av BIM i en sammanhållen kedja leder ras, hanteras och samordnas, säger hon. till förbättringar inom både projektering, upphandling, tillverkning, Annelie Norlin arbetar logistik och handel, bygge/ bland annat med Förbifart montering samt i användnings- Stockholm och saknar där och förvaltningsfasen. en standard som knyter Källa: rapporten BIM Standardiseringsbehov. ihop BIM och GIS. Hade det funnits en standard kunde vi ha jobbat mer effektivt. En gemensam plattform hade sparat pengar åt både skattebetalare och företag. Trafikverket utgår så här långt från BSAB-systemet, tabeller anpassade för byggsektorn, och de rekommendationer som byggsektorn har samlat inom Bygghandlingar 90. Utöver det har verket fått komplettera med egna lösningar. En viktig fråga vid arbete med BIM är att återanvända data genom alla skeden, från planering och projektering till byggande, drift och underhållsarbete. Att hitta standardiserade dataflöden både när det gäller namnsättning och överföring vore önskvärt, säger Annelie Norlin. Om informationsutbytet mellan olika verksamheter och branscher var bättre samordnat skulle det bli lättare för oss att formulera våra krav vid upphandlingarna, samtidigt som det skulle bli lättare för marknaden att förhålla sig till det som vi efterlyser. SIS projektledare Fredrik Fehn konstaterar att de nya, stora samhällsbyggnadsprojekten kännetecknas av ett helhetstänkande. Nya Karolinska är en stadsdel snarare än ett sjukhus, och kring Friends Arena i Solna uppförs den nya stadsdelen Arenastaden. Byggprojekten har blivit mer komplexa, men ny teknik gör samtidigt att det har blivit lättare att räkna på Annelie Norlin på Trafikverket saknar en standard som knyter ihop BIM och GIS. projekten och på finansieringen. Bland annat finns modeller för att kunna beräkna slitage, miljöpåverkan och förvaltningskostnader, säger Fredrik Fehn. På SIS är han med och följer vad som pågår i gränssnittet mellan BIM och GIS och på global nivå inom ISO. Vi planerar att starta en ny svensk kommitté på området. Syftet är att svenska företag, myndigheter och andra intressenter ska kunna vara med och påverka de internationella standarder och överenskommelser som ska tas fram. BIM OCH GIS Inom kort planerar SIS att bilda en ny svensk kommitté som tar ett gemensamt grepp kring byggnadsinformationsmodellering, BIM, och geografisk information, GIS. I målgruppen finns bland annat myndigheter, kommuner, länsstyrelser, fastighetsägare, entreprenörer och forsknings- och utvecklingsaktörer. Standardisering inom BIM och GIS sköts i dagsläget i flera olika kommittéer inom SIS. Med en ökad samordning finns en möjlighet för Sverige att ta en ledande position även internationellt, kanske i form av ett ISO-sekretariat, säger Fredrik Fehn, projektledare på SIS STANDARD MAGAZINE 9

10 Trend Infrastruktur Gröna TRANSPORTV Infrastruktur är oerhört viktig för såväl samhället som den ekonomiska tillväxten. KTH är med och skapar hållbara innovationer för utvecklingen av nya byggmetoder och tekniker där glappet mellan industri och akademi suddas ut. Standarder blir verktyget för att förverkliga arbetet. TEXT Anne Margrethe Mannerfelt FOTO Sten Jansin 10 STANDARD MAGAZINE

11 Nicole Kringos är universitetslektor vid KTH, Väg- och banteknik, och forskningschef på kompetenscentret Road2Science. ÄGAR Årligen satsas mer än 100 miljarder kronor på att bygga och underhålla Sveriges väg- och järnvägsnät. GIMI, Green Infrastructure Material Innovation, är ett initiativ för att skapa hållbara innovationer inom infrastrukturbyggandet. Initiativet kommer från KTH med stöd från Sveriges innovationsmyndighet Vinnova som genom forskning och utveckling inom industrin vill att Sverige ska bli världsledande på grön infrastruktur. Forskningscentret Road2Science på KTH jobbar rent konkret med initiativet sedan 2012 och kommer inom kort att presentera sitt förslag. Nicole Kringos, forskningschef på Road2Science, tror att vi redan 2014 kommer att kunna se de första tecknen på förändringar i branschen. Road2Science är ett Center of Excellence där industri och forskning samarbetar om att riva murarna mellan forskningen och innovationer som kommer från näringslivet och den offentliga sektorn. Arbetet sker genom tvärvetenskapliga program, kurser, STANDARD MAGAZINE 11

12 Trend Infrastruktur SIS kan visa på hur standarder kan vara en interaktiv process som blir en viktig drivkraft för att driva forskningen framåt. Nicole Kringos evenemang, stipendier, erfarenhetsutbyten allt för att skapa en starkare koppling mellan industri och akademi. Redan från början lade vi på Road2Science stort fokus på miljöfrågor och identifierade vilka frågor som vi skulle prioritera. GIMI har utvecklats från de diskussionerna, säger Nicole Kringos. Järnvägen och motorvägen är centrala för samhället och investeringar sker i långa tidsperspektiv. En väg måste hålla i 15 till 20 år och om någonting inte funkar får det stor påverkan på samhället. - Vi som jobbar med infrastruktur måste bidra och anpassa vårt tänkande och vårt arbete till hur långt andra områden har kommit när det gäller miljöanpassade produkter och tekniker. Vi vill hitta lösningar för att dra ner energianvändningen, minska användningen av fossila bränslen, utveckla vägmaterial som är mer miljöanpassade och göra det lätt för eldrivna fordon att transporteras på vägarna. Till exempel jobbar GIMI med att utveckla sensorer i vägar som gör det möjligt för eldrivna fordon att lätt laddas. I framtiden ska bilar som färdas på vägarna kunna generera energi som kan användas i samhällena runt vägarna. Nicole Kringos menar att GIMI kommer att bidra till att utveckla ett paradigmskifte inom infrastrukturbyggandet och också förändra den roll som infrastrukturen har i dag. Vi vill bygga gröna vener i samhället, där innovation är det syre som driver branschen framåt. Standarder kanske inte är det första som forskare tänker på när de vill utveckla nya lösningar, men Nicole Kringos menar att det är ovärderliga verktyg när nya idéer och innovationer omsätts i praktiken. När GIMI utvecklar innovationer är det av stor betydelse att redan från början standardisera projektet. Det är viktigt för forskare och representanter från industrin att bli mer medvetna om de steg som behöver tas för att utveckla standarder. Nicole 12 STANDARD MAGAZINE Nicole Kringos menar att GIMI (Green Infrastructure Material Innovation) kommer att förändra den roll som infrastruktur har i dag. Vi vill bygga gröna vener i samhället, där innovation är det syre som driver branschen framåt.standarder blir ett ovärderligt verktyg när nya idéer och innovationer omsätts i praktiken. Kringos tror att det handlar om att föra samman intressenter på ett tidigt skede av innovationsprocessen för att så snabbt som möjligt hitta en standardiseringslösning. - SIS är en viktig part i det här arbetet. SIS har kunskap om och erfarenhet av hur standardiseringsprocessen fungerar och som är väldigt viktig för oss. Vi behöver lära oss av SIS för att kunna förutse vilka standarder som kan behövas i framtiden och vilka gällande normer som behöver ses över. Nicole Kringos beskriver också SIS som ett fönster från Sverige mot Europa och resten av världen när det gäller standardiseringsarbete. SIS kommer att spela en viktig roll för GIMI internationellt. De kan visa på hur standarder kan vara en dynamisk och interaktiv process som blir en viktig drivkraft för att driva forskningen framåt. Anna Furness-Lindén deltar i arbetet från SIS och hon välkomnar samarbetet med KTH. Vi behöver förstå hur innovationsprocesser och standardisering hänger ihop för att kunna göra ännu större nytta. GIMI är ett exempel där vi inte bara tror att vi behöver facilitera innovation genom ny standardisering utan också genom att vara kvickare på att revidera gamla standarder som i dag kanske hindrar ett optimalt innovationsarbete. GIMI GIMI:s vision är att etablera ett paradigmskifte inom sektorn för svensk infrastruktur genom ett nära samarbete mellan industri och akademi. Ett mål är att ta fram stödjande standarder och regler och att etablera ett starkt nationellt och internationellt nätverk för spridning, kommunikation och tvärvetenskaplig samverkan.

13 Skyddad mot väder och vind Inom kort kommer en ny standard för väderskydd på byggnadsställningar. En skyddad arbetsplats innebär en effektivare byggprocess eftersom arbetet kan fortgå trots dåligt väder. Det är en viktig standard eftersom det varit otydligt vilka krav som gäller, säger Gunnar Söderlind från SP som är ordförande i SIS kommitté Byggnadsställningar. Det är en europeisk standard och Sverige har ordförandeposten i den arbetsgrupp som tagit fram standarden. Det kommer nya material, kraven höjs på arbetsmiljön och kraven ökar också på effektivare och snabbare byggprocesser. Standarden handlar bland annat om hur de som jobbar på ett bygge ska slippa regn och snö och hur väderskydden ska dimensioneras för att klara snö och kraftig blåst. Den riktar sig till dem som levererar väderskydd och de som bygger och monterar dem. Syftet med standarden är framför allt att skapa en säker arbetsmiljö. Åke Norelius på Arbetsmiljöverket berättar att de håller på att skriva om sina föreskrifter för byggnadsställningar så att de hänvisar till standarder. I våra föreskrifter kan vi inte vara lika detaljerade som en standard kan vara, våra föreskrifter ska vara kort formulerade. Därför är det väldigt bra att kunna hänvisa till en standard, säger Åke Norelius. Det sker många olyckor med byggnadsställningar och vi hoppas kunna minska dem med de nya föreskrifterna, och den nya standarden blir ett viktigt hjälpmedel att uppfylla kraven i föreskrifterna. Han berättar att de två absolut vanligaste olyckstyperna med byggnadsställningar är fallolyckor på grund av att skyddsräcken saknas eller att ställningen går sönder samt ergonomiska risker som överbelastning, i samband med att ställningen uppförs eller nedmonteras. VÄDERSKYDD Den nya standarden för väderskydd Temporära konstruktioner Väderskydd Krav och utförande SS-EN publiceras under hösten Standarden riktar sig till tillverkare av väderskydd, byggherrar och byggentreprenörer. Läs mer på sis.se/tk173 Kostnadsfri behovsanalys = bättre affärer Man kan vara bäst i hantverket, men förlora affären på småsaker. Låt oss hjälpa dig hitta exakt det ditt företag behöver för att uppfylla kraven. Du kan behöva ett startpaket för standarder i din bransch, en prenumeration på standarder du vet du behöver eller låta oss göra en utvärdering av vad ditt företag behöver för att ligga precis rätt. En liten investering på rätt ställe öppnar dörrarna för nästa stora affär. Kostnadsfri behovsanalys Förändring är inte självklar. Därför kan vi låta någon av våra experter titta på ert företag med nya ögon och föreslå enkla standardiserade vägar till förbättring. Det kostar noll. Det är inte svårt. Det är ofta mycket lönsamt. Besök sis.se/kontroll för att boka en kostnadsfri behovsanalys eller e-posta till sis.sales@sis.se STANDARD MAGAZINE 13

14 Utblick Energieffektivitet tak Ett bra klimatskal (väggar, tak, fönster och golv) är välisolerat, tätt och släpper ut lite värme. Mest värme försvinner ut genom fönstren. Därför är det där samt vid tilläggsisolering (vindsbjälklaget) av taket som investeringar lönar sig bäst. Ytterväggar När byggmetoder förbättras får vi byggnader som inte gör av med mer energi än de själva producerar, nollenergi. I täta välisolerade hus blir värme från människor och apparater allt mer dominerande vid beräkning av en byggnads totala energiprestanda. Så blir husen mer energieffektiva ISO och CEN ska se över och bättre anpassa standarder till EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. Det handlar om allt från beräkningsmodeller för material i väggar, tak och fönster till mätning av energiflöden och utvärdering av hela byggnader. TexT Susanna Lidström illustration Graham Samuels 14 Standard Magazine Definitioner, beräkningar och provning är tre fokusområden som präglat standardiseringsarbetet när det gäller energi användning i byggnader sedan starten på 1970-talet. Sverige har haft en drivande roll ända från början, och i dag leds de tekniska kommittéerna på området av svenskt ordförandeskap inom såväl europeiska CEN som globala ISO. Egil Öfverholm, projektledare vid Statens Energimyndighet i Eskilstuna och ordförande i ISO:s kommitté för energianvändning i byggnader, beskriver det praktiska arbetet med att revidera och ta fram förslag på nya standarder: Det handlar dels om att definiera material och konstruktioner, så att konsulter från olika delar av världen kan kommunicera med varandra och veta att de talar om samma sak. Dessutom gäller det att ta fram

15 Ventilation Småhus som byggs idag förses med smarta ventilationssystem och värmeväxling. Frånoch tilluftsventilation med återvinning kan tillföra stora mängder ventilationsluft och systemet fungerar oberoende av väderleken. Energibesparingen kan bli procent jämfört med om värmen inte återvinns. Fönster Byta fönster är en åtgärd som bör genomföras om fönstren är i dåligt skick och ändå ska bytas. Energimyndigheten har infört ett frivilligt system med energimärkning baserat på mätning av fönstrens U-värde och annan kvalitetsprestanda. standardiserade beräkningsmodeller, till exempel hur man räknar ut värmeförlusten. För att kunna testa väggkonstruktionen, och fastställa att man verkligen fick den energibesparing eller det flöde som var tänkt, måste det finnas väl förankrade provningsmetoder, säger Egil Öfverholm. Historiskt har standardiseringsarbetet inriktats på enskilda konstruktionsdelar eller material, men nu ökar kraven på att kunna beräkna de totala energiförlusterna och klimatpåverkan från en byggnad på ett enhetligt sätt. Då gränsar vårt arbete till vad andra kommittéer inom ISO håller på med. Vi har startat en gemensam arbetsgrupp inom ISO där vi samarbetar om ett holistiskt perspektiv på byggnader, exempelvis genom att även ta med faktorer som inomhusklimat kopplat till energiprestanda i standardiseringsarbetet. Samarbetet sträcker sig även utanför den egna organisationens väggar, inte minst förs en tät dialog med motsvarande kommitté inom den europeiska standardiseringsorganisationen. Just nu styrs arbetet exempelvis till stor del av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda, som syftar till att minska såväl energianvändningen som beroendet av icke förnybara energikällor och utsläppen av växthusgaser. GolV, källare Energiåtgången blir ofta större med golvvärme än med radiatorer. Golvvärme kräver också välisolerade fönster, för att undvika kallras. En panna håller källaren torr, men byte till fjärrvärme eller värmepump kan ge fukt i källaren, skorstensstocken och på vinden. Vi samarbetar om ett holistiskt perspektiv på byggnader Standard Magazine 15

16 Utblick Energieffektivitet 2001 byggdes Sveriges första passivhus i Lindås Park. Cirka 40 procent av all energianvändning inom EU går till bebyggelsen. Det finns högvis med rapporter som pekar på en stor besparingspotential, säger docent Per-Erik Nilsson, VD för CIT Energy Management, ett expertföretag knutet till Chalmers tekniska högskola, och ordförande i den europeiska kommittén för energiprestanda i byggnader. I förarbetet till EU-direktivet konstaterade kommissionen att det finns en del luckor i det omfattande standardpaket som i dag används för att bedöma byggnaders energiprestanda. Totalt ska hundratalet standarder, inom både ISO och CEN, ses över och bättre anpassas till EU-direktivet. En stor utmaning är att få standarderna att passa ihop och hänvisa till varandra, utan att något ramlar mellan stolarna. De tekniska kommittéerna inom CEN och ISO delar upp arbetet mellan sig enligt den så kallade Wien-överenskommelsen, som reglerar hur samverkan bör ske för att båda organisationerna ska kunna vara med och påverka processen mot en gemensam standard. Ambitionen är att samtliga medlemsländer engageras via sina spegelkommittéer, så att arbetet blir väl genomtänkt och förankrat från nationell till europeisk och internationell nivå. Per-Erik Nilsson poängterar att standarden i sig naturligtvis inte gör att en byggnad blir mer energieffektiv eller ett visst material bättre. Men om tillverkare världen över kan definiera sina produkters prestanda enligt jämförbara normer underlättar det för dem som bygger att välja konstruktionsdelar som de vet uppfyller vissa fastställda kriterier. Sedan är det upp till byggnadsbeställarna, eller myndigheterna som utformar byggregler, att sätta ribban. I Sverige är det många byggherrar som ställer mycket mer långtgående krav på energiprestanda än vad gällande byggregler föreskriver. Men för att kunna följa upp att byggnaden verkligen får den prestanda den byggts efter krävs också standarder för hur detta ska mätas på ett rättvisande sätt, påpekar Per-Erik Nilsson. Egil Öfverholm framhåller att nya utmaningar tillkommer i takt med att byggmetoderna förbättras och att vi nu närmar oss nollenergihus, det vill säga byggnader som inte gör av med mer energi än de själva producerar. Tidigare, när de stora förlusterna uppstod i väggar, fönster och tak, märktes inte andra faktorer så mycket. Med dagens täta välisolerade hus, och smarta installationer för exempelvis ventilation och värmeväxling, blir istället värme från människor och apparater allt mer dominerande vid beräkning av en byggnads totala energiprestanda. Det behöver vi ta mer hänsyn till i standarderna, säger Egil Öfverholm. Ytterligare en utmaning för hans ISOkommitté är att se till att de standarder som kommer fram även fungerar i andra delar av världen än Europa och Nordamerika, som är mest etablerade inom den internationella standardiseringen på området. Vid vårt senaste internationella möte tog exempelvis Kinas, Japans och Koreas representanter ett intressant initiativ. Egil Öfverholm ENERGIANVÄNDNING I BYGGNADER Sverige och SIS leder de internationella sekretariaten för de kommittéer som leder standardiseringsarbetet inom både europeiska CEN och internationella ISO när det gäller viktiga delområden inom energianvändning i byggnader: Thermal performance of buildings and building components, CEN/TC 89 och Thermal performance and energy use in the built environment, ISO/TC 163. Just nu styrs arbetet mycket av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda, 2010/31/EU. Hundratalet standarder gällande definitioner samt beräknings- och provningsmetoder ses över och kompletteras vid behov av helt nya, eller revideras tekniskt och redaktionellt för att möta kraven i direktivet. Standarderna används dels som grund för myndigheternas regelgivning, dels i kommersiella sammanhang när projektörer beräknar hur mycket energi en planerad byggnad kommer att dra, och för kontroll av den färdiga byggnaden eller byggnadsdelen. SIS samordnar de svenska intressenterna i kommittén Innemiljö och energianvändning i byggnader SIS/TK 189, som aktivt deltar i de internationella kommittéerna. Det finns ett hundratal standarder som på olika sätt handlar om energieffektivisering och energiprestanda i byggnader. Om du vill ha hjälp att hitta rätt standard kontakta SIS kundtjänst på eller sis.sales@sis.se För mer information om SIS arbete med energianvändning i byggnader, kontakta SIS projektledare Navid Gohardani, navid.gohardani@sis.se Läs mer: sis.se/tk189 Kultur och klimatförutsättningar varierar en hel del mellan olika länder. Om standarderna till exempel inte tar hänsyn till extrem värme, kan det påverka material och konstruktioner på ett sätt som inte var tänkt när de utvecklades på våra kyligare breddgrader, säger Egil Öfverholm. Samtidigt konstaterar han med glädje att länder som tidigare haft en mer tillbakadragen roll i kommitténs arbete nu engagerar sig allt mer: Vid vårt senaste stora internationella möte, som hölls i Stockholm nu i höstas med SIS som värd, tog exempelvis Kinas, Japans och Koreas representanter ett intressant initiativ. De hade observerat brister när det gäller provningsmetoder för olika fönsterkonstruktioners dagsljusinsläpp, och tog fram ett gemensamt förslag till standard som de presenterade. 16 STANDARD MAGAZINE

17 Mer kontroll. Precis som på ritningen. Noll osäkerhet. Så blir det när man jobbar med standarder. Därför står Sveriges företag bakom SIS. Vi försöker tillsammans hitta gemensamma vägar till effektivitet. Allt ska fungera ihop. Det ska vara lätt att kolla upp att allt har gjorts på rätt sätt. Det blir så mycket enklare när alla vet precis vad som gäller. I många företag finns en brist på kunskap kring konkurrenskraften i att använda standardisering fullt ut. Ett enkelt kunskapslyft för några nyckelpersoner via någon av SIS utbildningar kan ge stora vinster både i effektivitet och i lönsamhet. Utnyttja tillgången på utbildning och fakta. Ta chansen att låta medarbetare delta i framtagningar av ny standard inom ert verksamhetsfält. Varför låta någon annans metod bli standard när er egen kan bli det? Och håll er uppdaterade. Självklart finns alla svenska och internationella standarder tillgängliga på nätet via våra prenumerationstjänster eller som shop one. Arbetslivet kan bli enklare. Gå in på sis.se/kontroll Förstånd ska vara standard STANDARD MAGAZINE 17

18 SIS Inside Så blir du en fullfjädrad kommittédeltagare 2 Sead frågor till Canovic, Volvo Group Trucks Technology har gått Standardisering för kommittédeltagaren grundkurs. Kursen Standardisering för kommittédeltagaren är uppskattad och deltagarna vittnar om många ahaupplevelser och nya kunskaper som de kommer ha stor användning av. TEXT Petra Lodén FOTO Istockphoto Att jobba med standardiseringsarbete i någon av SIS kommittéer är ett givande och roligt uppdrag. Som nybliven deltagare kan det vara mycket att sätta sig in i. Därför erbjuder SIS en grundkurs och en fortsättningskurs för dig som deltar i SIS kommittéarbete. Kurserna har blivit mycket populära. SIS grundkurs ger en god inblick i standardiseringsprocessen och rutiner inom SIS, CEN och ISO. Grundkursen är en utmärkt start för den som är ny i standardiseringssammanhang, säger Ulrika Edholm, utbildningsansvarig på SIS Standardisering. Vi erbjuder även en fortsättningskurs med fokus på möteskultur, internationella möten och hur man skriver en standard. Det finns också möjlighet att få en skräddarsydd utbildning anpassad till sin organisation. Den som är ny deltagare och som snabbt vill komma in i arbetet i sin kommitté, kan även kontakta SIS projektledare för mer information. Läs mer på sis.se/utbildning Anders Borggren, SSAB har gått Standardisering för kommittédeltagaren fortsättningskurs. Varför gick du kursen? Vad har du lärt dig? Jag är ny inom standardisering, jag började på Volvo för ungefär ett år sedan och det ingick i mina arbetsuppgifter att delta i två olika tekniska kommittéer. Den här kursen är en bra introduktion till det arbetet, både i den svenska tekniska kommittén och på internationell nivå. Jag är intresserad av internationellt standardiseringsarbete och jag uppskattar att kunna sätta in mitt arbete i ett större sammanhang och få en helhetsbild. På kursen fick jag kännedom om hur man kan påverka, vilka de olika kommunikationskanalerna är och hur mitt arbete kommer in i ett större perspektiv. Jag fick lära mig detaljer kring hur standardiseringsarbetet sker, såväl nationellt som internationellt, och hur en standard kommer till. Det är roligt att SIS är så aktiva internationellt. Jag anade det innan, men nu fick jag det bekräftat. Det är viktigt att ha en aktiv roll i de frågor som berör oss. Trots att Sverige är ett litet land, ska vi ta ansvar för våra områden. Fler borde engagera sig. Jag kan verkligen rekommendera utbildningen. Den omedelbara anledningen var att jag skulle iväg på mitt första internationella standardiseringsmöte, i Paris. Det slumpade sig att kursen gick en torsdag och jag skulle iväg tisdagen efter. Det var mycket värdefullt att få gå kursen precis innan. Mötet i Paris gick bra, alla hade samma mål och vi arbetade effektivt men det fanns självklart kulturskillnader, allt från olika sätt att hantera frågor till olika typer av humor. Men jag var förberedd på det, delvis tack vare kursen. Jag fick ramverket för internationellt standardiseringsarbete beskrivet: hur möten går till och arbetet satt i ett sammanhang. Vissa byggstenar kände jag till, men de var inte sammanfogade. Det finns en tågordning och den finns där av en anledning. En del av kursen handlade om kulturskillnader, det tilltalade mig. Det är viktigt att vara öppen och visa intresse för andra men också att kunna reflektera kring sin egen roll vem/vad representerar jag? Kursen blev också ett tillfälle att ta del av andras erfarenheter och se hur de löst frågor som är mer generella såsom myndighetsaspekter eller hållbarhet. 18 STANDARD MAGAZINE

19 SIS Inside g NYA ANSIKTEN Agneta Engberg är ny ordförande för Stanlis styrgrupp inom SIS. Gruppen ansvarar för samordning och strategi för standardisering inom geodataområdet. Agneta är civilingenjör från KTH med inriktning teknisk lantmätare och arbetar som chef vid Lantmäteriet i Gävle med ansvar för standardisering. Agneta ingår i samarbetet mellan SMHI och Lantmäteriet med målet att bygga upp nätverksbildade sjöar och vattendrag för miljötillämpningar och bättre klimatanpassning. Hon har tidigare varit arbetsgruppsledare i SIS kommitté Vattensystem och utarbetat den första svenska vattenstandarden. Marie Skogström är ny ordförande för SIS kommitté Värmemätare, SIS/TK 407. Marie representerar Elforsk med Svensk Fjärrvärme som bakomliggande uppdragsgivare. Marie arbetar hos One Nordic AB med renovering och kalibrering av värme- och volymmätare i ackrediterat laboratorium. Hon arbetar också med support, mätteknik och utbildning samt deltar i auktorisationsnämnden för värmemätaremontörer. Marie är svensk expert inom CEN, i kommittén för värmemätare. Marie är också ordförande i Svensk Fjärrvärmes expertgrupp Mätargruppen. Sam Behrmann är omvald som ordförande för SIS kommitté Fritidsbåtar, SIS/TK 232. Sam är före detta chefsingenjör hos Volvo Penta AB och deltar som representant både för Volvo Penta AB och SWE- BOAT. Sam är aktiv inom nationell och internationell standardisering för fritidsbåtar och är bland annat ordförande i den internationella kommittén inom ISO, Motorer och framdrivningssystem för fritidsbåtar. Sam är dessutom styrelsemedlem i IMCI, International Marine Certification Institute. Ebbe Östebo är ny ordförande för SIS kommitté Rullningslager, SIS/ TK 105. Ebbe arbetar som standardiseringsingenjör hos SKF i Göteborg inom ritregler, GPS och designregler. Ebbe är också ordförande i den internationella ISO-kommittén Implementation of geometrical product specification (GPS) system into ISO/TC 4 standards. Lars Hjelm är ny ordförande för SIS kommitté Lim och limningsteknik, SIS/TK 162. Lars är möbel- och inredningssnickare samt utbildad i försäljning och marknadsföring på IHMS Business School. Lars har byggt upp Casco Adhesives provningslaboratorium i Singapore och USA för provning enligt flera olika internationella standarder. Sedan 20 år tillbaka är Lars Hjelm anställd på Casco Adhesives AB i Stockholm där han är chef för standardisering och godkännanden. p NYA MEDLEMMAR 22 augusti 7 november 2013 Arbetslivsresurs AR AB AstraZeneca AB Sweden Atos IT Solutions and Services AB Bjorninwork Briab - Brand & Riskingenjörerna AB Clean Combustion Denios AB Digpro Solutions AB Dorma Sverige AB Econova Recycling AB Enbio AB Exengo Installationskonsult AB Fastighetsägarna Stockholm Food Diagnostics AB GE Healthcare Bio-Sciences AB Grafokett AB Göteborgs Spårvagn AB Höörs kommun Ikaros Cleantech AB Karpesjö Consulting Klippan Safety AB Kronan Trademark AB Livrustkammaren LLENTAB AB Medical Care System MCS AB Mediq Sverige AB Nacka kommun Nationalmuseum PK Produkter AB Predoc Preem AB Preemraff Profsafe AB RNB Retail and Brands AB Rolfsen & Son Skydda Protecting People Europe AB SQC Swedish Qualification Centre AB SSC Stiliom AB Städa Sverige SVEP Information & Service AB TD Rail & Industry Consulting AB WSPA Sverige Östergötlands museum AKTUELLA S UTBILDNINGAR Kvalitetsledning Grunderna i kvalitetsledning Kursen ger dig en introduktion till kvalitetsledning och nyttan med ett kvalitetsledningssystem. Vi tar också upp hur processinriktning, certifiering samt hur miljö (ISO 14001) och arbetsmiljö (OHSAS 18001) kan samordnas/integreras i ledningssystemet. Under kursen går vi grundligt igenom de krav i ISO 9001 som handlar om dokumentation, inköp och intern revision samt hur man tillämpar dem januari 2014, Stockholm Skapa ett kvalitetsledningssystem Ett ledningssystem för kvalitet bidrar till lönsamheten och skapar framgångsrika företag. Kursen ger dig djupare kunskaper om standardens krav, vilka metoder som används för att bygga upp ett fungerade kvalitetsledningssystem enligt ISO 9001 samt hur processen för certifiering går till. 4 6 februari 2014, Stockholm Standardiseringsarbete Standardisering för kommittédeltagaren Grundkurs Kursen riktar sig till dig som arbetar med standardisering i någon av SIS kommittéer. 10 februari 2014, Stockholm Standardisering för kommittédeltagaren Fortsättningskurs Kursen är till för dig med erfarenhet av standardiseringsarbete. Under kursen behandlar vi tre områden: Internationella möten, Cultural awareness (med Patricia Craig på engelska), Skriva standard. 20 mars 2014, Stockholm Materialteknik Svets Nya svetsbeteckningar och ny standard för Konsekvensklassning. Hur påverkas du? Vi går igenom förändringarna i utformning av svetsbeteckningar och de förändringar i ansvar som kommer att ske i samband med revidering av SS-ISO 2553 samt införandet av en ny standard, SS februari 2014, Stockholm För mer information besök sis.se/utbildning STANDARD MAGAZINE 19

20 POSTTIDNING B AVSÄNDARE: SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE STOCKHOLM VISSTE DU ATT? text Cecilia Vinell Foto Istockphoto Halkolyckor orsakar lidande men också enorma vårdkostnader. Nu kommer en standard som bedömer halkmotstånd. Varning för halka Ny standard mäter friktion i våt miljö et är mitt i vintern, D snön yr och under skorna packas snön. Då är det skönt att komma in i värmen i det lokala shoppingcentret. Men den som inte går försiktigt eller inte i tid ser skylten som varnar för hala golv kan lätt halka och slå sig illa, i värsta fall med sjukhusvård som följd. Just på blöta golv är halkrisken som störst. Men hur ska arkitekten eller beställaren veta hur hala golven är? Just nu tar SIS fram en standard som ska underlätta enhetlig mätning och bedömning av halkvärden och som beräknas vara klar Tillverkare ska kunna informera om vilken halksäkerhet just deras produkt har och beställaren ska kunna specificera vilken halksäkerhet man vill ha på olika ytor beroende på miljö. Vi har inom kort en standardiserad metod för hur friktion ska mätas i våt miljö. Den verkliga nyttan blir att olika produktslag kan presentera resultaten på ett enhetligt sätt, vilket underlättar produktvalet för alla parter på marknaden, säger Per Sternegård, ordförande i SIS kommitté Halksäkerhet och produktchef på Tarkett. Tanken är att standarden ska täcka ett så brett användningsområde som möjligt. Därför omfattar den alla ytor där fotgängare bär skor, oavsett om det är inomhus eller utomhus. Utvärderingen sker dessutom i våt miljö, i vilken halkrisken är som störst. Enda undantagen är sportytor och vägbeläggningar. En standard underlättar inte bara för beslutsfattare, utan även för oss tillverkare. Det blir lättare för oss att förklara skillnaden mellan våra produkter och föreslå de som är mest lämpliga för ändamålet, säger Per Sternegård.