KTH bygger broar. Länkar samman akademi och industri för hållbar infrastruktur. Standard Magazine. Alla talar om BIM. Från Kina till Kinna samma metod

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KTH bygger broar. Länkar samman akademi och industri för hållbar infrastruktur. Standard Magazine. Alla talar om BIM. Från Kina till Kinna samma metod"

Transkript

1 STANDARDER FÅR VÄRLDEN ATT FUNGERA STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE 14 sidor om bygg och anläggning Standard Magazine Nr 4 December 2013 Pris 65 kr BYGGBRANSCHEN Alla talar om BIM ENERGIEFFEKTIVITET Från Kina till Kinna samma metod TRÄHUS Allt fler höghus byggs i trä KTH bygger broar Länkar samman akademi och industri för hållbar infrastruktur 1 STANDARD MAGAZINE TYSTARE INOMHUSMILJÖ EUROKODERNA REVIDERAS STANDARD MAGAZINE 1 HALKRISK

2 innehåll nr Noterat Bättre ljudmiljö med nya standarder inom akustik. 06 Reportage Standard Magazine Standardiserat Marknaden mogen för flerfamiljshus i trä. Standarder för BIM driver byggbranschen framåt. Trend KTH vill göra vägarna till gröna vener. Noterat Säkrare byggnadsställningar med nya väderskydd. Utblick EU ställer krav på energieffektiva hus. SIS Inside Lär dig konsten att standardisera. Visste du att Friktion avgör risk för halkolyckor. STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE Vi vill göra mer för fler I en föränderlig värld med nya förutsättningar för tillväxt och produktion ställs krav på nya samarbeten. För att öka spridningen och användningen av standarder undersöker vi kontinuerligt möjligheter till samarbeten som skapar nytta för samhället, för företag och organisationer samt för den enskilda individen. Ett exempel på en ny typ av samarbete är det avtal som SIS tecknade i somras med Boverket. Det innebär att det blir enklare för byggbranschen i Sverige att få tillgång till eurokoderna, det vill säga gemensamma europeiska byggstandarder. Eurokoderna finns tillgängliga på SIS webbplats genom en förbetald fleranvändarlicens för aktörer som är verksamma i Sverige. Tillsammans med Boverket har vi på det här sättet hittat en helt ny lösning som underlättar för byggbranschen att bygga både säkert och konkurrenskraftigt. Jag ser det här som en väldigt intressant möjlighet att göra standarder tillgängliga för en hel bransch. Ett annat spännande arbete som SIS nu inleder, är med Trafikverket som initiativtagare. Det syftar till att starta en kommitté som tar fram gränssnitt för dataflöden mellan geografisk information (GIS) och byggnadsinformation (BIM). Det kan du läsa mer om på sidan 9 här i tidningen. Ytterligare samarbeten och synergier finns alldeles säkert. SIS strävar mot att stimulera fler innovativa lösningar, hitta nya nationella och internationella samarbeten och hjälpa dig i din verksamhet att bli ännu mer effektiv och lönsam. Vi vill kort sagt göra mer för fler! Charlotta Nilsson, VD SIS ANSVARIG UTGIVARE Susanne Hallberg CHEFREDAKTÖR Lovisa Krebs FORM OCH PRODUKTION Appelberg Publishing Group. Redaktör Petra Lodén, AD Markus Ljungblom OMSLAG Sten Jansin TRYCK Alloffset PRIS 65 kr. Prenumeration 240 kr/år TELEFON ADRESS Stockholm BESÖKSADRESS Sankt Paulsgatan 6 WEBBADRESS sis.se STANDARD MAGAZINE ges ut av SIS, Swedish Standards Institute. Den utkommer fyra gånger per år och är en av förmånerna kopplade till medlemskapet i SIS. SIS huvuduppgift är att driva svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete så att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka innehållet i internationella standarder. SIS strävar mot att stimulera fler innovativa lösningar. facebook.com/svenskstandard 2 STANDARD MAGAZINE

3 TRÄ FÖRNYBART triggar byggare Standardiserat Trähus TEXT Cecilia Vinell FOTO Tord Rickard Söderström TRÄHUS Eurokoder är samlingsnamnet på europeiska konstruktionsstandarder och Eurokod 5 avser dimensionering av träkonstruktioner. Standarden SS-EN 1995 ingår i svenska myndighetskrav och finns tillgänglig kostnadsfritt via SIS webbplats sis.se. För mer information kontakta SIS projektledare Annika Andersson Stenmark, Säg flerfamiljshus i trä och skeptikerna har hittills skakat på huvudet. Men tjugo problemfria år och en ny standard, Eurokod 5, gör att intresset nu ökar. Mattias Brännström deltar i den europeiska tekniska kommittén för bärande träkonstruktioner, Eurokod 5, Dimensionering av träkonstruktioner. Han är även doktor i träteknik och VD för konsultbolaget Renewinn. Tidigare har arkitekter och träleverantörer förespråkat trä i byggandet, men nu ökar intresset allt mer bland vanliga entreprenörer, säger Mattias Brännström. Han ser flera orsaker till att ett mer omfattande byggande av höghus i trä har dröjt ända fram till nu. Den främsta orsaken är att brandreglerna blev funktionsinriktade Med det menas att man istället för att föreskriva ett visst tekniskt utförande ger frihet att välja utförande så länge funktionen, exempelvis brandmotstånd, uppfylls. Därefter fanns ett tekniskt utvecklingsbehov och slutligen ett behov av att övertyga den svenska marknaden om att det är tryggt att investera i flervåningsträhus. Mattias Brännström ser stora fördelar med att bygga i trä. Trä är ett lätt material som det går att bygga med snabbt och kostnadseffektivt, dessutom är det ett förnybart material. Träbyggandet är den enda säkra och ekonomiskt bärkraftiga kolsänkan som finns. Han säger att det är den enda möjlighet världen har att lagra kol och därmed minska koldioxidhalten i atmosfären, i väntan på mer tekniskt avancerade metoder som CCS (Carbon Capture and Storage). Naturligtvis krävs det att vi bygger mycket mer trähus för att det ska påverka halten av koldioxid i atmosfären. För mig är miljöeffekterna en stor motivationsfaktor i mitt dagliga arbete med träprodukter, säger Mattias Brännström. Not: Kolsänkor tar upp kol från atmosfären och binder det, motsatsen till koldioxidutsläpp STANDARD MAGAZINE 3

4 Noterat 3 nya standarder inom akustik Tystnad sägs vara framtidens lyx. Allt mer sällan är det helt tyst. SIS tekniska kommitté Byggakustik TK 197 arbetar för att det ska bli enklare att ställa krav på en bra ljudmiljö Nu kommer två uppdateringar inom ljudklassning av byggnader och en helt ny standard som utvärderar inredningsprodukter. De två första standarderna är komplement till Boverkets byggregler (BBR) och underlättar planering, projektering, produktion och kontroll samt tydliggör ansvarsfördelning.den tredje är en helt ny standard som publiceras inom kort. Ljudklassning i bostäder SS 25267, ny utgåva planeras till hösten Ljudklassning av utrymmen i byggnader Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell SS 25268, ny utgåva planeras till Akustik Skärmar eller enstaka objekt Utvärdering med hänsyn till ljudabsorption och skärmdämpning SS Vill du vara med och påverka? Kontakta SIS projektledare Annika Andersson Stenmark. Läs mer: sis.se/tk197 ISTOCKPHOTO B BOKTIPS BYGGHANDLINGAR 90 Bygghandlingar 90 är en bokserie som beskriver hur olika bygghandlingar bör utformas utifrån den svenska byggsektorns rekommendationer. Den omfattar nu åtta delar. Tillsammans med böckerna kommer inloggningsuppgifter till sajten bygghandlingar90.se där du kan ta del av ritningsexempel digitalt och andra smarta saker som olika mallar, inställningsfiler för Autocad och färginställningar till Adobe. Bygghandlingar 90 kan även beställas som e-böcker. Kontakta kundtjänst på telefon: , e-post: UPPDATERADE EUROKODER Eurokoderna, de gemensamma europeiska dimensioneringsreglerna för bärande konstruktioner, kommer att genomgå en omfattande revidering. Målet är bland annat att göra dem enklare och mer tillgängliga samt att minska antalet nationella parametrar. Inom SIS finns ansvaret för eurokoderna på ett antal tekniska kommittéer, där SIS/TK 203 har det övergripande koordineringsansvaret. En särskild hemsida finns där det går att följa vad som händer på området: STEP TILL EN NY NIVÅ AGREE är en ny programvara inom området produktionsteknik för hantering av STEP- fi l e r (Standard for the Exchange of Product data). Annica Ivert på KTH, som står bakom programmeringen av AGREE, hoppas att det kommer att vara till nytta inom både akademi och industrin. Med AGREE går det att skapa och modifiera STEP-filer, men tanken är framför allt att kunna bygga grafiska representationer i form av relationsdiagram. Den ger en tydligare överblick av filstrukturen än en textbaserad variant och underlättar både lärande kring och arbete med STEP. Du hittar AGREE här: Kom ihåg! Från och med 1 juli 2014 blir CE-märkning av bärande stålkonstruktioner obligatoriskt. BYGGHANDLINGAR 90, DEL 6 REDOVISNING AV OMBYGGNAD Del 6, Redovisning av ombyggnad, finns i en helt ny utgåva. Boken har bland annat utökats med aktuell lagstiftning för ändringar av byggnader och redogörelse för antikvariska förundersökningar. Den har fått ett helt nytt kapitel om uppmätningar, beskrivningskapitlet har utökats och relationsritningar, som är viktiga i ett ombyggnadsprojekt, har fått ett eget kapitel. Det sista kapitlet berör kort möjligheter med 3D-projektering och BIM för framtida förvaltning. Del 6 kan användas som en exempelsamling anpassad efter ombyggnadsprojektets förutsättningar. Art.nr: BCK Pris: kr 4 STANDARD MAGAZINE

5 Noterat Genom olika workshops har vi fått odlare i Kenya att bli medvetna om att standardisering kan gynna deras handel. Det sa Jane Ngige, kenyanska blomsterrådet, i en kommentar efter en workshop om hur standarder kan hjälpa utvecklingsländer att öka sin export. Workshopen var en del av Public forum 2013 på världshandelsorganisationen WTO i Genève och organiserades av SIS. Nytt inom betong Standardiseringen inom betongområdet, sker intensivt i Europa och svenska aktörer ser det som mycket viktigt att representation från Sverige finns med i arbetet med att ta fram nya och revidera standarder. Det skriver Markus Peterson vid Svensk Betong Service AB i tidningen Bygg & Teknik. Han är även ordförande i SIS kommittéerna Betong, SIS/TK 190, och Förtillverkade betongprodukter, SIS/TK 191, och han anger flera exempel där Sverige fått igenom sina krav. De två europeiska huvudstandarderna har reviderats. De heter EN Concrete Specification, performance, production and conformity och EN Common rules for precast concrete ducts. Nu pågår också proarbetet med de svenska standarderna som anger hur de europeiska standarderna ska tillämpas i Sverige. Nytt är bland annat att slagg nämns i standarden och att självkompakterande betong är inkluderat i EN 206. Även frågor kring gränsvärden, ballast och metoder för utvärdering finns med. För mer information: kontakta SIS projektledare Annika Almqvist, HÄNG MED I MOLNET Nu börjar arbetet med en global standard som ska göra det enklare att förstå vilken servicenivå en molntjänst innehål- ler. Det ska bli ett ramverk som både leverantörer och kunder kan utgå ifrån vid till exempel upphandlingar. SIS samlar svenska representanter som vill vara med och påverka arbetet. Y SIS I MEDIA Nu ska molntjänsterna få sin egen beskrivning av olika servicenivåer. Standardiseringen ska göra det lättare för leverantörerna att beskriva sina tjänster och för kunderna att jämföra dem. Den internationella standardiseringsorganisationen ISO har beslutat ta fram en global standardisering av servicenivåavtal för molntjänster, ett så kallat sla service level agreement. Computer Sweden 1 oktober Bevis på att du har kompetens att analysera, utforma och driva ett ledningssystem för miljö- och kvalitetsledning. Det är syftet med en ny personcertifiering som SIS erbjuder. Den nya personcertifieringen Certifierad specialist ledningssystem riktar sig till de som arbetar med kvalitets- och miljöledning, exempelvis kvalitets- och miljöchefer och konsulter. Det blir ett kvitto på kunskap och kompetens om kraven i ISO 9001 och ISO Miljö & Utveckling 30 september SIS samlar svenska intressenter som vill vara med och påverka hur spårvägar ska byggas och utvecklas. I ett första steg handlar arbetet om att se över vilka standarder som finns och fungerar. Sedan startar arbetet med att ta fram de standarder som kommer att bygga framtidens spårvägar. Branschnytt 10 oktober SIS har påbörjat arbetet med att utveckla en nationell standard för systematiskt spillskydd. Syftet är att minimera riskerna för både människor och miljö vid oljespill och kemikaliespill, vilket förekommer dagligen i samband med både vanlig drift och olyckor. Spill kan bland annat orsaka frätskador, förgiftning och en ökad halkrisk. Kemivärlden Biotech 15 oktober STANDARD MAGAZINE 5

6 Reportage Byggnadsinformationsmodellering Branschen behöver GEMENSAMMA BYGGDATA Nu utvecklas gemensamma standarder för byggbranschen, både på nationell och internationell nivå. Standarder är nödvändiga för att föra utvecklingen framåt, säger Kurt Löwnertz på Sweco IT. TEXT Lena Lidberg FOTO Sten Jansin Teknikkonsultbolaget Sweco är ett av många företag som använder sig av BIM, både internt och i samarbete med kunder och leverantörer. BIM, som är en förkortning av Building Information Modeling, är en metod för att samla information om en byggnad i en informationsmodell som kan användas och förädlas under hela byggnadens livscykel. Ur datamodellerna går det bland annat att få fram kalkyler, beräkningar, ritningar och visualiseringar. Bland de Sweco-medarbetare som har stora kunskaper om BIM finns Kurt Löwnertz, specialist på projektoch processutveckling på Sweco IT. Han arbetar med affärslösningar på huvudkontoret i Stockholm och har lång erfarenhet av standardisering, inte bara på svensk nivå utan även internationellt. Jag brinner för dessa frågor och för att vara med och skapa en rationell BIM-miljö i Sverige. Just nu befinner vi oss i en övergångsfas, där allt fler efterfrågar en branschgemensam standard. Standarder behövs för att driva utvecklingen framåt, säger han. För att BIM-informationen ska bli användbar och begriplig när den används av olika aktörer och i olika system behövs standarder. Standarder bidrar till tydliga processer för hanteringen, gemensam klassifikation och terminologi för innehållet, regler och metoder för hur innehållet presenteras samt dataformat för att utväxlingen ska fungera. I dag finns standarder delvis för dataformat och för klassifikation, men mycket saknas. Eftersom standarderna inte är heltäckande blir tillämpningen också sporadisk. Det mesta av hanteringen improviseras från fall till fall. 6 STANDARD MAGAZINE

7 Kurt Löwnertz är aktiv i flera arbetsgrupper med kopplingar till BIM. Bland annat är han ordförande i SIS kommitté Bygg- och förvaltningsdokumentation, SIS/TK 269. Han är dessutom en av medförfattarna till rapporten BIM Standardiseringsbehov som presenterades i juni. Bakom utredningen står Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, och branschföreningen Open BIM. Syftet med rapporten var att skapa en överblick över behovet av standardisering inom BIM-området och att föreslå insatser. Som vi ser det finns det tre huvudområden som skulle behöva standardiseras. För det första handlar det om begrepp, både för människor och för datorer. För det andra handlar det om processer, så att den integrerade bygg- och förvaltningsprocessen kan utvecklas på ett bra sätt. Sist men inte minst behöver vi gemensamma Kurt Löwnertz, specialist på projektoch processutveckling på Sweco IT, brinner för frågor som rör standardisering och menar att standarder behövs för att driva utvecklingen framåt. standarder kring dataformaten, så att olika parter enkelt kan kommunicera med varandra. Det övergripande syftet med standardiseringen är att göra all kommunikation, utbytet av information, mer effektiv och dessutom kvalitetssäkrad, förklarar Kurt Löwnertz. Han ser behov av standardisering på flera nivåer. Utöver en internationell ramverksstandard, förslagsvis på global nivå inom ISO, efterfrågar branschen även nationella regelverk och klassifikationssystem. En lång rad aktörer bedöms ha nytta av standarder inom BIM-området. I kedjan finns bland annat arkitekter, teknikkonsulter, programvaruleverantörer, byggbolag, bygg- och installationsentreprenörer och byggmaterialtillverkare. Dessutom skulle standarder vara till gagn för exempelvis fastighetsförvaltare och STANDARD MAGAZINE 7

8 Reportage Byggnadsinformationsmodellering Syftet med standardiseringen är att göra all kommunikation mer effektiv och dessutom kvalitetssäkrad. Kurt Löwnertz, Sweco myndigheter, enligt rapporten. Bland de fördelar som nämns finns bland annat säkrare kalkyler, lägre kostnader, högre kvalitet, förkortade byggtider samt bättre drift och skötsel. Andra fördelar är en bättre användning av skattemedel och hyror, mindre resursförbrukning och ökad energieffektivitet. Rapporten över standardiseringsbehovet ingår i basen för en strategisk forsknings- och innovationsagenda för ICT-BIM, där ICT står för informationsoch kommunikationsteknologier. Bakgrunden är att regeringen har deklarerat att det här är ett prioriterat område. Innan årets slut är det tänkt att innovationsmyndigheten Vinnova ska göra utlysningar kring program för utveckling av svensk industri. Det är en av de viktiga pusselbitarna för att få fram ett nationellt program, med nationella riktlinjer för BIM, säger Kurt Löwnertz. Han betonar att SIS får en nyckelroll i arbetet med att ta fram svenska BIM-standarder. SIS är en opartisk organisation med hög kompetens. De konsensusöverenskommelser som träffas i SIS namn får som regel hög status både som standarder och som rekommendationer. Dessutom fungerar SIS som en samlingspunkt för information, och som en ingång till den internationella standardiseringen, sammanfattar Kurt Löwnertz. SIS projektledare Annika Andersson Stenmark berättar att SIS är på gång med att formulera en behovsbeskrivning för BIM. Vi ska se mer i detalj var det behövs standarder och var SIS bäst kan gå in. Parallellt bevakar vi även ISO-standardiseringen på området. BIM är ett brett område som spänner över hela byggnadsprocessen. Ytterst handlar det om att effektivisera och att kapa felmarginaler i branschen, säger hon. Kurt Löwnertz tror att de som kommer att ha störst nytta av branschgemensamma standarder är de aktörer som har rollen som förvaltare, oavsett om det gäller fastigheter eller anläggningar såsom vägar. Drivkraften är att skapa ett mer hållbart samhällsbyggande, från planläggning till byggande, förvaltande och underhåll. Här finns också ett intressant gränssnitt mellan BIM och GIS. Även de geografiska informationssystemen har betydelse för oss alla, inte minst vid kommunal planering, säger Kurt Löwnertz. Annedal är en ny stadsdel mellan Sundbyberg och Stockholm. Ett tjugotal företag bygger lägenheter för cirka personer. För mer information om BIM kontakta SIS projektledare Annika Andersson Stenmark, sis.se och om BIM och GIS kontakta Fredrik Fehn 8 Standard Magazine

9 Trafikverket vill se ökad samordning I de nya, moderna samhällsbyggnadsprojekten uppstår allt fler gränsytor mellan byggnadsinformation och geografisk information, BIM och GIS. Branschen strävar nu mot ökad standardisering. TEXT Lena Lidberg FOTO Sten Jansin De senaste åren har systemen kring BIM och GIS, geografiska informationssystem, allt mer flutit samman. Annelie Norlin, teknisk specialist inom GIS på Trafikverket i Solna, ser det som en naturlig utveckling. För mig känns det fel att separera BIM och GIS. Jag ser VARFÖR BIM? det snarare som olika nivåer av samma sak, hur information om objekt strukture- En konsekvent användning av BIM i en sammanhållen kedja leder ras, hanteras och samordnas, säger hon. till förbättringar inom både projektering, upphandling, tillverkning, Annelie Norlin arbetar logistik och handel, bygge/ bland annat med Förbifart montering samt i användnings- Stockholm och saknar där och förvaltningsfasen. en standard som knyter Källa: rapporten BIM Standardiseringsbehov. ihop BIM och GIS. Hade det funnits en standard kunde vi ha jobbat mer effektivt. En gemensam plattform hade sparat pengar åt både skattebetalare och företag. Trafikverket utgår så här långt från BSAB-systemet, tabeller anpassade för byggsektorn, och de rekommendationer som byggsektorn har samlat inom Bygghandlingar 90. Utöver det har verket fått komplettera med egna lösningar. En viktig fråga vid arbete med BIM är att återanvända data genom alla skeden, från planering och projektering till byggande, drift och underhållsarbete. Att hitta standardiserade dataflöden både när det gäller namnsättning och överföring vore önskvärt, säger Annelie Norlin. Om informationsutbytet mellan olika verksamheter och branscher var bättre samordnat skulle det bli lättare för oss att formulera våra krav vid upphandlingarna, samtidigt som det skulle bli lättare för marknaden att förhålla sig till det som vi efterlyser. SIS projektledare Fredrik Fehn konstaterar att de nya, stora samhällsbyggnadsprojekten kännetecknas av ett helhetstänkande. Nya Karolinska är en stadsdel snarare än ett sjukhus, och kring Friends Arena i Solna uppförs den nya stadsdelen Arenastaden. Byggprojekten har blivit mer komplexa, men ny teknik gör samtidigt att det har blivit lättare att räkna på Annelie Norlin på Trafikverket saknar en standard som knyter ihop BIM och GIS. projekten och på finansieringen. Bland annat finns modeller för att kunna beräkna slitage, miljöpåverkan och förvaltningskostnader, säger Fredrik Fehn. På SIS är han med och följer vad som pågår i gränssnittet mellan BIM och GIS och på global nivå inom ISO. Vi planerar att starta en ny svensk kommitté på området. Syftet är att svenska företag, myndigheter och andra intressenter ska kunna vara med och påverka de internationella standarder och överenskommelser som ska tas fram. BIM OCH GIS Inom kort planerar SIS att bilda en ny svensk kommitté som tar ett gemensamt grepp kring byggnadsinformationsmodellering, BIM, och geografisk information, GIS. I målgruppen finns bland annat myndigheter, kommuner, länsstyrelser, fastighetsägare, entreprenörer och forsknings- och utvecklingsaktörer. Standardisering inom BIM och GIS sköts i dagsläget i flera olika kommittéer inom SIS. Med en ökad samordning finns en möjlighet för Sverige att ta en ledande position även internationellt, kanske i form av ett ISO-sekretariat, säger Fredrik Fehn, projektledare på SIS STANDARD MAGAZINE 9

10 Trend Infrastruktur Gröna TRANSPORTV Infrastruktur är oerhört viktig för såväl samhället som den ekonomiska tillväxten. KTH är med och skapar hållbara innovationer för utvecklingen av nya byggmetoder och tekniker där glappet mellan industri och akademi suddas ut. Standarder blir verktyget för att förverkliga arbetet. TEXT Anne Margrethe Mannerfelt FOTO Sten Jansin 10 STANDARD MAGAZINE

11 Nicole Kringos är universitetslektor vid KTH, Väg- och banteknik, och forskningschef på kompetenscentret Road2Science. ÄGAR Årligen satsas mer än 100 miljarder kronor på att bygga och underhålla Sveriges väg- och järnvägsnät. GIMI, Green Infrastructure Material Innovation, är ett initiativ för att skapa hållbara innovationer inom infrastrukturbyggandet. Initiativet kommer från KTH med stöd från Sveriges innovationsmyndighet Vinnova som genom forskning och utveckling inom industrin vill att Sverige ska bli världsledande på grön infrastruktur. Forskningscentret Road2Science på KTH jobbar rent konkret med initiativet sedan 2012 och kommer inom kort att presentera sitt förslag. Nicole Kringos, forskningschef på Road2Science, tror att vi redan 2014 kommer att kunna se de första tecknen på förändringar i branschen. Road2Science är ett Center of Excellence där industri och forskning samarbetar om att riva murarna mellan forskningen och innovationer som kommer från näringslivet och den offentliga sektorn. Arbetet sker genom tvärvetenskapliga program, kurser, STANDARD MAGAZINE 11

12 Trend Infrastruktur SIS kan visa på hur standarder kan vara en interaktiv process som blir en viktig drivkraft för att driva forskningen framåt. Nicole Kringos evenemang, stipendier, erfarenhetsutbyten allt för att skapa en starkare koppling mellan industri och akademi. Redan från början lade vi på Road2Science stort fokus på miljöfrågor och identifierade vilka frågor som vi skulle prioritera. GIMI har utvecklats från de diskussionerna, säger Nicole Kringos. Järnvägen och motorvägen är centrala för samhället och investeringar sker i långa tidsperspektiv. En väg måste hålla i 15 till 20 år och om någonting inte funkar får det stor påverkan på samhället. - Vi som jobbar med infrastruktur måste bidra och anpassa vårt tänkande och vårt arbete till hur långt andra områden har kommit när det gäller miljöanpassade produkter och tekniker. Vi vill hitta lösningar för att dra ner energianvändningen, minska användningen av fossila bränslen, utveckla vägmaterial som är mer miljöanpassade och göra det lätt för eldrivna fordon att transporteras på vägarna. Till exempel jobbar GIMI med att utveckla sensorer i vägar som gör det möjligt för eldrivna fordon att lätt laddas. I framtiden ska bilar som färdas på vägarna kunna generera energi som kan användas i samhällena runt vägarna. Nicole Kringos menar att GIMI kommer att bidra till att utveckla ett paradigmskifte inom infrastrukturbyggandet och också förändra den roll som infrastrukturen har i dag. Vi vill bygga gröna vener i samhället, där innovation är det syre som driver branschen framåt. Standarder kanske inte är det första som forskare tänker på när de vill utveckla nya lösningar, men Nicole Kringos menar att det är ovärderliga verktyg när nya idéer och innovationer omsätts i praktiken. När GIMI utvecklar innovationer är det av stor betydelse att redan från början standardisera projektet. Det är viktigt för forskare och representanter från industrin att bli mer medvetna om de steg som behöver tas för att utveckla standarder. Nicole 12 STANDARD MAGAZINE Nicole Kringos menar att GIMI (Green Infrastructure Material Innovation) kommer att förändra den roll som infrastruktur har i dag. Vi vill bygga gröna vener i samhället, där innovation är det syre som driver branschen framåt.standarder blir ett ovärderligt verktyg när nya idéer och innovationer omsätts i praktiken. Kringos tror att det handlar om att föra samman intressenter på ett tidigt skede av innovationsprocessen för att så snabbt som möjligt hitta en standardiseringslösning. - SIS är en viktig part i det här arbetet. SIS har kunskap om och erfarenhet av hur standardiseringsprocessen fungerar och som är väldigt viktig för oss. Vi behöver lära oss av SIS för att kunna förutse vilka standarder som kan behövas i framtiden och vilka gällande normer som behöver ses över. Nicole Kringos beskriver också SIS som ett fönster från Sverige mot Europa och resten av världen när det gäller standardiseringsarbete. SIS kommer att spela en viktig roll för GIMI internationellt. De kan visa på hur standarder kan vara en dynamisk och interaktiv process som blir en viktig drivkraft för att driva forskningen framåt. Anna Furness-Lindén deltar i arbetet från SIS och hon välkomnar samarbetet med KTH. Vi behöver förstå hur innovationsprocesser och standardisering hänger ihop för att kunna göra ännu större nytta. GIMI är ett exempel där vi inte bara tror att vi behöver facilitera innovation genom ny standardisering utan också genom att vara kvickare på att revidera gamla standarder som i dag kanske hindrar ett optimalt innovationsarbete. GIMI GIMI:s vision är att etablera ett paradigmskifte inom sektorn för svensk infrastruktur genom ett nära samarbete mellan industri och akademi. Ett mål är att ta fram stödjande standarder och regler och att etablera ett starkt nationellt och internationellt nätverk för spridning, kommunikation och tvärvetenskaplig samverkan.

13 Skyddad mot väder och vind Inom kort kommer en ny standard för väderskydd på byggnadsställningar. En skyddad arbetsplats innebär en effektivare byggprocess eftersom arbetet kan fortgå trots dåligt väder. Det är en viktig standard eftersom det varit otydligt vilka krav som gäller, säger Gunnar Söderlind från SP som är ordförande i SIS kommitté Byggnadsställningar. Det är en europeisk standard och Sverige har ordförandeposten i den arbetsgrupp som tagit fram standarden. Det kommer nya material, kraven höjs på arbetsmiljön och kraven ökar också på effektivare och snabbare byggprocesser. Standarden handlar bland annat om hur de som jobbar på ett bygge ska slippa regn och snö och hur väderskydden ska dimensioneras för att klara snö och kraftig blåst. Den riktar sig till dem som levererar väderskydd och de som bygger och monterar dem. Syftet med standarden är framför allt att skapa en säker arbetsmiljö. Åke Norelius på Arbetsmiljöverket berättar att de håller på att skriva om sina föreskrifter för byggnadsställningar så att de hänvisar till standarder. I våra föreskrifter kan vi inte vara lika detaljerade som en standard kan vara, våra föreskrifter ska vara kort formulerade. Därför är det väldigt bra att kunna hänvisa till en standard, säger Åke Norelius. Det sker många olyckor med byggnadsställningar och vi hoppas kunna minska dem med de nya föreskrifterna, och den nya standarden blir ett viktigt hjälpmedel att uppfylla kraven i föreskrifterna. Han berättar att de två absolut vanligaste olyckstyperna med byggnadsställningar är fallolyckor på grund av att skyddsräcken saknas eller att ställningen går sönder samt ergonomiska risker som överbelastning, i samband med att ställningen uppförs eller nedmonteras. VÄDERSKYDD Den nya standarden för väderskydd Temporära konstruktioner Väderskydd Krav och utförande SS-EN publiceras under hösten Standarden riktar sig till tillverkare av väderskydd, byggherrar och byggentreprenörer. Läs mer på sis.se/tk173 Kostnadsfri behovsanalys = bättre affärer Man kan vara bäst i hantverket, men förlora affären på småsaker. Låt oss hjälpa dig hitta exakt det ditt företag behöver för att uppfylla kraven. Du kan behöva ett startpaket för standarder i din bransch, en prenumeration på standarder du vet du behöver eller låta oss göra en utvärdering av vad ditt företag behöver för att ligga precis rätt. En liten investering på rätt ställe öppnar dörrarna för nästa stora affär. Kostnadsfri behovsanalys Förändring är inte självklar. Därför kan vi låta någon av våra experter titta på ert företag med nya ögon och föreslå enkla standardiserade vägar till förbättring. Det kostar noll. Det är inte svårt. Det är ofta mycket lönsamt. Besök sis.se/kontroll för att boka en kostnadsfri behovsanalys eller e-posta till STANDARD MAGAZINE 13

14 Utblick Energieffektivitet tak Ett bra klimatskal (väggar, tak, fönster och golv) är välisolerat, tätt och släpper ut lite värme. Mest värme försvinner ut genom fönstren. Därför är det där samt vid tilläggsisolering (vindsbjälklaget) av taket som investeringar lönar sig bäst. Ytterväggar När byggmetoder förbättras får vi byggnader som inte gör av med mer energi än de själva producerar, nollenergi. I täta välisolerade hus blir värme från människor och apparater allt mer dominerande vid beräkning av en byggnads totala energiprestanda. Så blir husen mer energieffektiva ISO och CEN ska se över och bättre anpassa standarder till EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. Det handlar om allt från beräkningsmodeller för material i väggar, tak och fönster till mätning av energiflöden och utvärdering av hela byggnader. TexT Susanna Lidström illustration Graham Samuels 14 Standard Magazine Definitioner, beräkningar och provning är tre fokusområden som präglat standardiseringsarbetet när det gäller energi användning i byggnader sedan starten på 1970-talet. Sverige har haft en drivande roll ända från början, och i dag leds de tekniska kommittéerna på området av svenskt ordförandeskap inom såväl europeiska CEN som globala ISO. Egil Öfverholm, projektledare vid Statens Energimyndighet i Eskilstuna och ordförande i ISO:s kommitté för energianvändning i byggnader, beskriver det praktiska arbetet med att revidera och ta fram förslag på nya standarder: Det handlar dels om att definiera material och konstruktioner, så att konsulter från olika delar av världen kan kommunicera med varandra och veta att de talar om samma sak. Dessutom gäller det att ta fram

15 Ventilation Småhus som byggs idag förses med smarta ventilationssystem och värmeväxling. Frånoch tilluftsventilation med återvinning kan tillföra stora mängder ventilationsluft och systemet fungerar oberoende av väderleken. Energibesparingen kan bli procent jämfört med om värmen inte återvinns. Fönster Byta fönster är en åtgärd som bör genomföras om fönstren är i dåligt skick och ändå ska bytas. Energimyndigheten har infört ett frivilligt system med energimärkning baserat på mätning av fönstrens U-värde och annan kvalitetsprestanda. standardiserade beräkningsmodeller, till exempel hur man räknar ut värmeförlusten. För att kunna testa väggkonstruktionen, och fastställa att man verkligen fick den energibesparing eller det flöde som var tänkt, måste det finnas väl förankrade provningsmetoder, säger Egil Öfverholm. Historiskt har standardiseringsarbetet inriktats på enskilda konstruktionsdelar eller material, men nu ökar kraven på att kunna beräkna de totala energiförlusterna och klimatpåverkan från en byggnad på ett enhetligt sätt. Då gränsar vårt arbete till vad andra kommittéer inom ISO håller på med. Vi har startat en gemensam arbetsgrupp inom ISO där vi samarbetar om ett holistiskt perspektiv på byggnader, exempelvis genom att även ta med faktorer som inomhusklimat kopplat till energiprestanda i standardiseringsarbetet. Samarbetet sträcker sig även utanför den egna organisationens väggar, inte minst förs en tät dialog med motsvarande kommitté inom den europeiska standardiseringsorganisationen. Just nu styrs arbetet exempelvis till stor del av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda, som syftar till att minska såväl energianvändningen som beroendet av icke förnybara energikällor och utsläppen av växthusgaser. GolV, källare Energiåtgången blir ofta större med golvvärme än med radiatorer. Golvvärme kräver också välisolerade fönster, för att undvika kallras. En panna håller källaren torr, men byte till fjärrvärme eller värmepump kan ge fukt i källaren, skorstensstocken och på vinden. Vi samarbetar om ett holistiskt perspektiv på byggnader Standard Magazine 15

16 Utblick Energieffektivitet 2001 byggdes Sveriges första passivhus i Lindås Park. Cirka 40 procent av all energianvändning inom EU går till bebyggelsen. Det finns högvis med rapporter som pekar på en stor besparingspotential, säger docent Per-Erik Nilsson, VD för CIT Energy Management, ett expertföretag knutet till Chalmers tekniska högskola, och ordförande i den europeiska kommittén för energiprestanda i byggnader. I förarbetet till EU-direktivet konstaterade kommissionen att det finns en del luckor i det omfattande standardpaket som i dag används för att bedöma byggnaders energiprestanda. Totalt ska hundratalet standarder, inom både ISO och CEN, ses över och bättre anpassas till EU-direktivet. En stor utmaning är att få standarderna att passa ihop och hänvisa till varandra, utan att något ramlar mellan stolarna. De tekniska kommittéerna inom CEN och ISO delar upp arbetet mellan sig enligt den så kallade Wien-överenskommelsen, som reglerar hur samverkan bör ske för att båda organisationerna ska kunna vara med och påverka processen mot en gemensam standard. Ambitionen är att samtliga medlemsländer engageras via sina spegelkommittéer, så att arbetet blir väl genomtänkt och förankrat från nationell till europeisk och internationell nivå. Per-Erik Nilsson poängterar att standarden i sig naturligtvis inte gör att en byggnad blir mer energieffektiv eller ett visst material bättre. Men om tillverkare världen över kan definiera sina produkters prestanda enligt jämförbara normer underlättar det för dem som bygger att välja konstruktionsdelar som de vet uppfyller vissa fastställda kriterier. Sedan är det upp till byggnadsbeställarna, eller myndigheterna som utformar byggregler, att sätta ribban. I Sverige är det många byggherrar som ställer mycket mer långtgående krav på energiprestanda än vad gällande byggregler föreskriver. Men för att kunna följa upp att byggnaden verkligen får den prestanda den byggts efter krävs också standarder för hur detta ska mätas på ett rättvisande sätt, påpekar Per-Erik Nilsson. Egil Öfverholm framhåller att nya utmaningar tillkommer i takt med att byggmetoderna förbättras och att vi nu närmar oss nollenergihus, det vill säga byggnader som inte gör av med mer energi än de själva producerar. Tidigare, när de stora förlusterna uppstod i väggar, fönster och tak, märktes inte andra faktorer så mycket. Med dagens täta välisolerade hus, och smarta installationer för exempelvis ventilation och värmeväxling, blir istället värme från människor och apparater allt mer dominerande vid beräkning av en byggnads totala energiprestanda. Det behöver vi ta mer hänsyn till i standarderna, säger Egil Öfverholm. Ytterligare en utmaning för hans ISOkommitté är att se till att de standarder som kommer fram även fungerar i andra delar av världen än Europa och Nordamerika, som är mest etablerade inom den internationella standardiseringen på området. Vid vårt senaste internationella möte tog exempelvis Kinas, Japans och Koreas representanter ett intressant initiativ. Egil Öfverholm ENERGIANVÄNDNING I BYGGNADER Sverige och SIS leder de internationella sekretariaten för de kommittéer som leder standardiseringsarbetet inom både europeiska CEN och internationella ISO när det gäller viktiga delområden inom energianvändning i byggnader: Thermal performance of buildings and building components, CEN/TC 89 och Thermal performance and energy use in the built environment, ISO/TC 163. Just nu styrs arbetet mycket av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda, 2010/31/EU. Hundratalet standarder gällande definitioner samt beräknings- och provningsmetoder ses över och kompletteras vid behov av helt nya, eller revideras tekniskt och redaktionellt för att möta kraven i direktivet. Standarderna används dels som grund för myndigheternas regelgivning, dels i kommersiella sammanhang när projektörer beräknar hur mycket energi en planerad byggnad kommer att dra, och för kontroll av den färdiga byggnaden eller byggnadsdelen. SIS samordnar de svenska intressenterna i kommittén Innemiljö och energianvändning i byggnader SIS/TK 189, som aktivt deltar i de internationella kommittéerna. Det finns ett hundratal standarder som på olika sätt handlar om energieffektivisering och energiprestanda i byggnader. Om du vill ha hjälp att hitta rätt standard kontakta SIS kundtjänst på eller För mer information om SIS arbete med energianvändning i byggnader, kontakta SIS projektledare Navid Gohardani, Läs mer: sis.se/tk189 Kultur och klimatförutsättningar varierar en hel del mellan olika länder. Om standarderna till exempel inte tar hänsyn till extrem värme, kan det påverka material och konstruktioner på ett sätt som inte var tänkt när de utvecklades på våra kyligare breddgrader, säger Egil Öfverholm. Samtidigt konstaterar han med glädje att länder som tidigare haft en mer tillbakadragen roll i kommitténs arbete nu engagerar sig allt mer: Vid vårt senaste stora internationella möte, som hölls i Stockholm nu i höstas med SIS som värd, tog exempelvis Kinas, Japans och Koreas representanter ett intressant initiativ. De hade observerat brister när det gäller provningsmetoder för olika fönsterkonstruktioners dagsljusinsläpp, och tog fram ett gemensamt förslag till standard som de presenterade. 16 STANDARD MAGAZINE

17 Mer kontroll. Precis som på ritningen. Noll osäkerhet. Så blir det när man jobbar med standarder. Därför står Sveriges företag bakom SIS. Vi försöker tillsammans hitta gemensamma vägar till effektivitet. Allt ska fungera ihop. Det ska vara lätt att kolla upp att allt har gjorts på rätt sätt. Det blir så mycket enklare när alla vet precis vad som gäller. I många företag finns en brist på kunskap kring konkurrenskraften i att använda standardisering fullt ut. Ett enkelt kunskapslyft för några nyckelpersoner via någon av SIS utbildningar kan ge stora vinster både i effektivitet och i lönsamhet. Utnyttja tillgången på utbildning och fakta. Ta chansen att låta medarbetare delta i framtagningar av ny standard inom ert verksamhetsfält. Varför låta någon annans metod bli standard när er egen kan bli det? Och håll er uppdaterade. Självklart finns alla svenska och internationella standarder tillgängliga på nätet via våra prenumerationstjänster eller som shop one. Arbetslivet kan bli enklare. Gå in på sis.se/kontroll Förstånd ska vara standard STANDARD MAGAZINE 17

18 SIS Inside Så blir du en fullfjädrad kommittédeltagare 2 Sead frågor till Canovic, Volvo Group Trucks Technology har gått Standardisering för kommittédeltagaren grundkurs. Kursen Standardisering för kommittédeltagaren är uppskattad och deltagarna vittnar om många ahaupplevelser och nya kunskaper som de kommer ha stor användning av. TEXT Petra Lodén FOTO Istockphoto Att jobba med standardiseringsarbete i någon av SIS kommittéer är ett givande och roligt uppdrag. Som nybliven deltagare kan det vara mycket att sätta sig in i. Därför erbjuder SIS en grundkurs och en fortsättningskurs för dig som deltar i SIS kommittéarbete. Kurserna har blivit mycket populära. SIS grundkurs ger en god inblick i standardiseringsprocessen och rutiner inom SIS, CEN och ISO. Grundkursen är en utmärkt start för den som är ny i standardiseringssammanhang, säger Ulrika Edholm, utbildningsansvarig på SIS Standardisering. Vi erbjuder även en fortsättningskurs med fokus på möteskultur, internationella möten och hur man skriver en standard. Det finns också möjlighet att få en skräddarsydd utbildning anpassad till sin organisation. Den som är ny deltagare och som snabbt vill komma in i arbetet i sin kommitté, kan även kontakta SIS projektledare för mer information. Läs mer på sis.se/utbildning Anders Borggren, SSAB har gått Standardisering för kommittédeltagaren fortsättningskurs. Varför gick du kursen? Vad har du lärt dig? Jag är ny inom standardisering, jag började på Volvo för ungefär ett år sedan och det ingick i mina arbetsuppgifter att delta i två olika tekniska kommittéer. Den här kursen är en bra introduktion till det arbetet, både i den svenska tekniska kommittén och på internationell nivå. Jag är intresserad av internationellt standardiseringsarbete och jag uppskattar att kunna sätta in mitt arbete i ett större sammanhang och få en helhetsbild. På kursen fick jag kännedom om hur man kan påverka, vilka de olika kommunikationskanalerna är och hur mitt arbete kommer in i ett större perspektiv. Jag fick lära mig detaljer kring hur standardiseringsarbetet sker, såväl nationellt som internationellt, och hur en standard kommer till. Det är roligt att SIS är så aktiva internationellt. Jag anade det innan, men nu fick jag det bekräftat. Det är viktigt att ha en aktiv roll i de frågor som berör oss. Trots att Sverige är ett litet land, ska vi ta ansvar för våra områden. Fler borde engagera sig. Jag kan verkligen rekommendera utbildningen. Den omedelbara anledningen var att jag skulle iväg på mitt första internationella standardiseringsmöte, i Paris. Det slumpade sig att kursen gick en torsdag och jag skulle iväg tisdagen efter. Det var mycket värdefullt att få gå kursen precis innan. Mötet i Paris gick bra, alla hade samma mål och vi arbetade effektivt men det fanns självklart kulturskillnader, allt från olika sätt att hantera frågor till olika typer av humor. Men jag var förberedd på det, delvis tack vare kursen. Jag fick ramverket för internationellt standardiseringsarbete beskrivet: hur möten går till och arbetet satt i ett sammanhang. Vissa byggstenar kände jag till, men de var inte sammanfogade. Det finns en tågordning och den finns där av en anledning. En del av kursen handlade om kulturskillnader, det tilltalade mig. Det är viktigt att vara öppen och visa intresse för andra men också att kunna reflektera kring sin egen roll vem/vad representerar jag? Kursen blev också ett tillfälle att ta del av andras erfarenheter och se hur de löst frågor som är mer generella såsom myndighetsaspekter eller hållbarhet. 18 STANDARD MAGAZINE

19 SIS Inside g NYA ANSIKTEN Agneta Engberg är ny ordförande för Stanlis styrgrupp inom SIS. Gruppen ansvarar för samordning och strategi för standardisering inom geodataområdet. Agneta är civilingenjör från KTH med inriktning teknisk lantmätare och arbetar som chef vid Lantmäteriet i Gävle med ansvar för standardisering. Agneta ingår i samarbetet mellan SMHI och Lantmäteriet med målet att bygga upp nätverksbildade sjöar och vattendrag för miljötillämpningar och bättre klimatanpassning. Hon har tidigare varit arbetsgruppsledare i SIS kommitté Vattensystem och utarbetat den första svenska vattenstandarden. Marie Skogström är ny ordförande för SIS kommitté Värmemätare, SIS/TK 407. Marie representerar Elforsk med Svensk Fjärrvärme som bakomliggande uppdragsgivare. Marie arbetar hos One Nordic AB med renovering och kalibrering av värme- och volymmätare i ackrediterat laboratorium. Hon arbetar också med support, mätteknik och utbildning samt deltar i auktorisationsnämnden för värmemätaremontörer. Marie är svensk expert inom CEN, i kommittén för värmemätare. Marie är också ordförande i Svensk Fjärrvärmes expertgrupp Mätargruppen. Sam Behrmann är omvald som ordförande för SIS kommitté Fritidsbåtar, SIS/TK 232. Sam är före detta chefsingenjör hos Volvo Penta AB och deltar som representant både för Volvo Penta AB och SWE- BOAT. Sam är aktiv inom nationell och internationell standardisering för fritidsbåtar och är bland annat ordförande i den internationella kommittén inom ISO, Motorer och framdrivningssystem för fritidsbåtar. Sam är dessutom styrelsemedlem i IMCI, International Marine Certification Institute. Ebbe Östebo är ny ordförande för SIS kommitté Rullningslager, SIS/ TK 105. Ebbe arbetar som standardiseringsingenjör hos SKF i Göteborg inom ritregler, GPS och designregler. Ebbe är också ordförande i den internationella ISO-kommittén Implementation of geometrical product specification (GPS) system into ISO/TC 4 standards. Lars Hjelm är ny ordförande för SIS kommitté Lim och limningsteknik, SIS/TK 162. Lars är möbel- och inredningssnickare samt utbildad i försäljning och marknadsföring på IHMS Business School. Lars har byggt upp Casco Adhesives provningslaboratorium i Singapore och USA för provning enligt flera olika internationella standarder. Sedan 20 år tillbaka är Lars Hjelm anställd på Casco Adhesives AB i Stockholm där han är chef för standardisering och godkännanden. p NYA MEDLEMMAR 22 augusti 7 november 2013 Arbetslivsresurs AR AB AstraZeneca AB Sweden Atos IT Solutions and Services AB Bjorninwork Briab - Brand & Riskingenjörerna AB Clean Combustion Denios AB Digpro Solutions AB Dorma Sverige AB Econova Recycling AB Enbio AB Exengo Installationskonsult AB Fastighetsägarna Stockholm Food Diagnostics AB GE Healthcare Bio-Sciences AB Grafokett AB Göteborgs Spårvagn AB Höörs kommun Ikaros Cleantech AB Karpesjö Consulting Klippan Safety AB Kronan Trademark AB Livrustkammaren LLENTAB AB Medical Care System MCS AB Mediq Sverige AB Nacka kommun Nationalmuseum PK Produkter AB Predoc Preem AB Preemraff Profsafe AB RNB Retail and Brands AB Rolfsen & Son Skydda Protecting People Europe AB SQC Swedish Qualification Centre AB SSC Stiliom AB Städa Sverige SVEP Information & Service AB TD Rail & Industry Consulting AB WSPA Sverige Östergötlands museum AKTUELLA S UTBILDNINGAR Kvalitetsledning Grunderna i kvalitetsledning Kursen ger dig en introduktion till kvalitetsledning och nyttan med ett kvalitetsledningssystem. Vi tar också upp hur processinriktning, certifiering samt hur miljö (ISO 14001) och arbetsmiljö (OHSAS 18001) kan samordnas/integreras i ledningssystemet. Under kursen går vi grundligt igenom de krav i ISO 9001 som handlar om dokumentation, inköp och intern revision samt hur man tillämpar dem januari 2014, Stockholm Skapa ett kvalitetsledningssystem Ett ledningssystem för kvalitet bidrar till lönsamheten och skapar framgångsrika företag. Kursen ger dig djupare kunskaper om standardens krav, vilka metoder som används för att bygga upp ett fungerade kvalitetsledningssystem enligt ISO 9001 samt hur processen för certifiering går till. 4 6 februari 2014, Stockholm Standardiseringsarbete Standardisering för kommittédeltagaren Grundkurs Kursen riktar sig till dig som arbetar med standardisering i någon av SIS kommittéer. 10 februari 2014, Stockholm Standardisering för kommittédeltagaren Fortsättningskurs Kursen är till för dig med erfarenhet av standardiseringsarbete. Under kursen behandlar vi tre områden: Internationella möten, Cultural awareness (med Patricia Craig på engelska), Skriva standard. 20 mars 2014, Stockholm Materialteknik Svets Nya svetsbeteckningar och ny standard för Konsekvensklassning. Hur påverkas du? Vi går igenom förändringarna i utformning av svetsbeteckningar och de förändringar i ansvar som kommer att ske i samband med revidering av SS-ISO 2553 samt införandet av en ny standard, SS februari 2014, Stockholm För mer information besök sis.se/utbildning STANDARD MAGAZINE 19

20 POSTTIDNING B AVSÄNDARE: SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE STOCKHOLM VISSTE DU ATT? text Cecilia Vinell Foto Istockphoto Halkolyckor orsakar lidande men också enorma vårdkostnader. Nu kommer en standard som bedömer halkmotstånd. Varning för halka Ny standard mäter friktion i våt miljö et är mitt i vintern, D snön yr och under skorna packas snön. Då är det skönt att komma in i värmen i det lokala shoppingcentret. Men den som inte går försiktigt eller inte i tid ser skylten som varnar för hala golv kan lätt halka och slå sig illa, i värsta fall med sjukhusvård som följd. Just på blöta golv är halkrisken som störst. Men hur ska arkitekten eller beställaren veta hur hala golven är? Just nu tar SIS fram en standard som ska underlätta enhetlig mätning och bedömning av halkvärden och som beräknas vara klar Tillverkare ska kunna informera om vilken halksäkerhet just deras produkt har och beställaren ska kunna specificera vilken halksäkerhet man vill ha på olika ytor beroende på miljö. Vi har inom kort en standardiserad metod för hur friktion ska mätas i våt miljö. Den verkliga nyttan blir att olika produktslag kan presentera resultaten på ett enhetligt sätt, vilket underlättar produktvalet för alla parter på marknaden, säger Per Sternegård, ordförande i SIS kommitté Halksäkerhet och produktchef på Tarkett. Tanken är att standarden ska täcka ett så brett användningsområde som möjligt. Därför omfattar den alla ytor där fotgängare bär skor, oavsett om det är inomhus eller utomhus. Utvärderingen sker dessutom i våt miljö, i vilken halkrisken är som störst. Enda undantagen är sportytor och vägbeläggningar. En standard underlättar inte bara för beslutsfattare, utan även för oss tillverkare. Det blir lättare för oss att förklara skillnaden mellan våra produkter och föreslå de som är mest lämpliga för ändamålet, säger Per Sternegård.

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005 Vad? Hur? SIS Förlag Vad är SIS och standardisering? Oktober 2005 SIS tre produktområden SIS, Swedish Standards Institute En kund till SIS kan: påverka standarders inriktning och innehåll få tillgång till

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

SIS och Ledningssystem för hållbar IT

SIS och Ledningssystem för hållbar IT SIS och Ledningssystem för hållbar IT Standardisering En framgångsrik beprövad modell för att ta fram accepterade lösningar på gemensamma utmaningar hos företag, myndigheter och organisationer 2014-11-14

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet. Sponsorer:

Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet. Sponsorer: Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet Sponsorer: Ögonoptik Glasögonbågar, SS-EN ISO 12870 Termiska egenskaper hos fönster SS-EN ISO 10077-1 Betong, del 1 SS-EN 206-1 Belysningsstolpar,

Läs mer

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller Standardisering kunskap och påverkan Bodil Möller Svensk standardisering Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS Fakta SIS Verksamheten bedrivs

Läs mer

Det är inte pengar som får världen att fungera.

Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. Standarder som hjälp vid tjänsteupphandlingar Om standarder Standarder i offentlig upphandling Exempel på tjänstestandarder Joakim Rönnblom

Läs mer

ABC - Hur certifiera verksamheten?

ABC - Hur certifiera verksamheten? ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti

Läs mer

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011 Vad? Hur? Exempel Om SIS Januari 2011 Vad är SIS och standardisering? Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. 2011-01-24 5 SIS tre produktområden En kund till SIS kan: påverka

Läs mer

Byggmaterialinformation i digitalt format

Byggmaterialinformation i digitalt format Byggmaterialinformation i digitalt format BIM-hantering av material i hela byggkedjan från råvaruutvinning, tillverkning, förvaltning och slutligen återvinning. WSP Environmental, Byggnadsfysik Sthlm Byggvaruinformation

Läs mer

FM-standarder. IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB

FM-standarder. IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB FM-standarder IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB Global marknad kräver globalt tänkande ISO International Organization for Standardization CEN Europeiska standardiseringskommittén

Läs mer

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute SIS Ledningssystem Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25 Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute 2010-08-25 2 Vad är SIS? SIS, Swedish Standards Institute

Läs mer

Standardisering trender i en föränderlig värld. Henning Törner SIS, Swedish Standards Institute henning.torner@sis.se

Standardisering trender i en föränderlig värld. Henning Törner SIS, Swedish Standards Institute henning.torner@sis.se Standardisering trender i en föränderlig värld Henning Törner SIS, Swedish Standards Institute henning.torner@sis.se Vid förändring behövs standarder Förändringens vindar hos SIS Produkter Arbetssätt Nya

Läs mer

MILJÖ- och ARBETSMILJÖ- BERÄTTELSE 2014

MILJÖ- och ARBETSMILJÖ- BERÄTTELSE 2014 INAIR AB MILJÖ- och ARBETSMILJÖ- BERÄTTELSE MILJÖ- OCH ARBETSMILJÖBERÄTTELSE tillsvidare Sida 2 Vår verksamhet INAIR AB grundades 1990, vi har ett brinnande intresse för ventilation och söker ständigt

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till 1 (8) Revision av ISO 14001 Användarna tycker till Resultat av SIS nationella undersökning oktober 2012 SIS, Swedish Standards Institute SIS is the Swedish member of ISO and CEN Postadress: 118 80 STOCKHOLM

Läs mer

Bygg- och förvaltningsprocesserna

Bygg- och förvaltningsprocesserna Bygg- och förvaltningsprocesserna Informationsleveranser i bygg och förvaltning Exempel Regionservice Verksamhetsstöd Regionservice ska vara en självklar partner i allt arbete som rör förvaltning av våra

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Ett klimatsmart projekt

Ett klimatsmart projekt Ett klimatsmart projekt För att stoppa klimatförändringarna måste våra utsläpp av växthusgaser minska dramatiskt. Det krävs konstruktiva samarbeten för att ta oss från individuellt koldioxidsnåla produkter

Läs mer

Information om den Europeiska standarden för kundkontaktcenter. Bakgrund status - framtid

Information om den Europeiska standarden för kundkontaktcenter. Bakgrund status - framtid 1(5) Information om den Europeiska standarden för kundkontaktcenter Nr: SS- EN 15838:2009 Bakgrund status - framtid En standard för kvalitetssäkring av mötet mellan kundkontaktcenter och kunden Informationsblad

Läs mer

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... HÅLLBARHETSPROGRAM Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... 5 Folksam Fastigheters hållbarhetskrav... 5

Läs mer

Träbyggande och boende Internationell innovationspartner inom träbyggande

Träbyggande och boende Internationell innovationspartner inom träbyggande Träbyggande och boende Internationell innovationspartner inom träbyggande Träkonstruktionsteknik i samverkan med andra material Husbyggnad Brobyggnad Utomhuskonstruktioner och fasader Renovering Trä och

Läs mer

ROCKWOOL SVERIGE. TOPROCK System En ny generation takisolering

ROCKWOOL SVERIGE. TOPROCK System En ny generation takisolering SYSTEM ROCKWOOL SVERIGE System En ny generation takisolering Nya direktiv innebär mer isolering Allt hårdare miljödirektiv och lagar gör att det ställs höga krav på de hus som byggs idag. För att nå de

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Grönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information

Grönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information Grönt Byggindex 2011 Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20 Syfte med Grönt Byggindex Ge en bild av grönt byggande i Sverige, hur marknaden ser ut idag,

Läs mer

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde 2008-09-04

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde 2008-09-04 Seminarium om energieffektivt byggande Skövde 2008-09-04 Dagens program Inledning Västra Götalandsregionens program för energieffektiva byggnader Passivhuscentrum Smart Energi fokusgruppen för effektiv

Läs mer

Framtidens byggande och BIM

Framtidens byggande och BIM Framtidens byggande och BIM Mårten Lindström Projektledare OpenBIM (J&W/WSP, Sweco, NCC, More10 m m) 1970-1985 BIM mycket mer än att rita! 98 % handritat, 2 % ritat med stordatorer, logiskt tänkt, men

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

VILLA SOLGLÄNTAN. Ett vanligt hus med ovanliga lösningar och många möjligheter

VILLA SOLGLÄNTAN. Ett vanligt hus med ovanliga lösningar och många möjligheter VILLA SOLGLÄNTAN Ett vanligt hus med ovanliga lösningar och många möjligheter VILLA SOLGLÄNTAN Villa Solgläntan är ett vanligt hus med ovanliga lösningar och många möjligheter. Huset är ett traditionellt

Läs mer

Systematiskt energiarbete. Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29

Systematiskt energiarbete. Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29 Systematiskt energiarbete Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29 1 ÅF i korthet Omsättning: ca 8 500 MSEK Medarbetare och nätverk: Med 7 500 medarbetare och 20 000

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Läs mer

ÅF Ljud och Vibrationer Akustik

ÅF Ljud och Vibrationer Akustik ÅF Ljud och Vibrationer Akustik Tillsynsträff 2012-10-10. Buller i och kring flerbostadshus Anna Berglöw Maikel Rofail Tel +46 (0)10 505 60 62 Tel +46 (0)10 505 60 28 anna.berglow@afconsult.com maikel.rofail@afconsult.com

Läs mer

Buller - Skydd av bostäder och lokaler, enligt BBR, avsnitt 7 Visby 2015-05-06 FSB-seminarium Christian Simmons

Buller - Skydd av bostäder och lokaler, enligt BBR, avsnitt 7 Visby 2015-05-06 FSB-seminarium Christian Simmons Buller - Skydd av bostäder och lokaler, enligt BBR, avsnitt 7 Visby 2015-05-06 FSB-seminarium Christian Simmons ab, Chalmers Teknikpark, 412 88 Göteborg, Tel: 031 27 66 00, info@simmons.se,, www.simmons.se

Läs mer

Standardisering inom OFP. Otto Björnberg SIS Swedish Standards Institute

Standardisering inom OFP. Otto Björnberg SIS Swedish Standards Institute Standardisering inom OFP Otto Björnberg SIS Swedish Standards Institute Dagens presentation Standardiseringen nationellt/internationellt Påverkan på OFP På gång inom OFP-standardiseringen 2012-03-27 2

Läs mer

Europeisk standard för kundkontaktcenter. Bakgrund status - framtid

Europeisk standard för kundkontaktcenter. Bakgrund status - framtid 1(5) Europeisk standard för kundkontaktcenter Nr: SS- EN 15838:2009 Bakgrund status - framtid En standard för kvalitetssäkring av mötet mellan kundkontaktcenter och kunden Informationsblad Europastandard

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

ICT-BIM för bättre processer och produkter

ICT-BIM för bättre processer och produkter ICT-BIM för bättre processer och produkter Workshop 2013-01-22 PhD Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad neutral nod och katalysator för sektorsövergripande frågor Samverka och påverka! Främja forskning, innovation

Läs mer

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för?

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Titel En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Angelica Hafström, Innovationsstrateg, Innovare R&D och kommittérepresentant SIS/TK 532 Nationell innovationskonferens, Luleå 2015-02-05

Läs mer

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen

Läs mer

RubberShell Självhäftande gummiduk

RubberShell Självhäftande gummiduk RubberShell Självhäftande gummiduk RubberShell Ny teknologi för snabbare, enklare och säkrare tätning av byggnader. RubberShell är en nyutvecklad, kraftfull och självhäftande gummiduk i EPDM för byggnaders

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor!

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Var finns prylarna? Med milslånga lagerytor hos många företag är den frågan idag dessvärre alldeles för vanlig. Utan ett snabbt och korrekt svar blir

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Safety Services BY SAFETY SOLUTIONS JONSEREDS. Solving problems before they occur

Safety Services BY SAFETY SOLUTIONS JONSEREDS. Solving problems before they occur Safety Services BY SAFETY SOLUTIONS JONSEREDS Solving problems before they occur Förutse riskerna och se till att de inte uppstår Safety Solutions Jonsereds har specialistkunskapen som behövs för att göra

Läs mer

Git Eliasson 19 maj 2009. Regelverk och ansvar för IT-system i vården

Git Eliasson 19 maj 2009. Regelverk och ansvar för IT-system i vården Git Eliasson 19 maj 2009 Regelverk och ansvar för IT-system i vården Hur började det? Pappersjournal Insamling Dokumentering Elektronisk patientjournal Första standarden Safety of medical electrical equipment-

Läs mer

Kvalitetssäkringssystem

Kvalitetssäkringssystem Kvalitetssäkringssystem för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus 1 Kvalitetssäkring vid renovering av flerbostadshus 2 Kvalitetssäkringssystemet - Överblick 3 Fem

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Lokalt och kulturellt influerat -Vernacular Västerbottensgård 3 Parstugan Vernacular i kallt klimat Konstruktion - Varm

Läs mer

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5 Sammanfattning I detta kapitel beskrivs Höganäs verksamhetsstyrning och egenkontroll. Lagstiftning som styr egenkontroll utgörs huvudsakligen av kap 26 19 i miljöbalken samt förordningar och föreskrifter

Läs mer

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Vårt kvalitets- och miljöarbete Vårt kvalitets- och miljöarbete MÅLINRIKTAT KVALITETS- OCH MILJÖARBETE Temporent är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Med kunden i fokus arbetar vi målinriktat

Läs mer

Ett energieffektivt samhälle

Ett energieffektivt samhälle Ett energieffektivt samhälle Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende

Läs mer

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader ByggaF L E www.fuktcentrum.se www.lufttathet.se Finansiärer till ByggaE ByggaE utvecklas i samverkan med företagen inom FoU Väst. Finansieras av:

Läs mer

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET N VVS ARKITEKT KONSTRUKTÖR KVALITETSSÄKRING AV HANDLINGAR EL BYGGHERRE PROJEKTLEDARE KVALITETSSÄKRING AV BYGGPROCESS ENTREPRENÖR UPPFÖLJNING UTBILDNING/STÖD AV PROJEKTGRUPP ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Hos oss är kunskap standard

Hos oss är kunskap standard Abonnemang Sveriges största tekniska förlag SIS Förlag AB ger ut allt som rör standarder och deras tillämpning. Vi erbjuder alltid aktuell information och kunskap om tekniska lösningar och hur de tillämpas,

Läs mer

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering Certifiering för framgång Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering Inledning När ert företag har visat att ledningssystem uppfyller internationella standarder vinner ett företag mycket på att

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktskador drabbar byggbranschen Obehag och ohälsa för brukarna Stora kostnader för

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Välj ett yrke där du bygger ett hållbart samhälle

Välj ett yrke där du bygger ett hållbart samhälle Välj ett yrke där du bygger ett hållbart samhälle Betong överraskar Betong är ett spännande material. Med sina unika egenskaper hjälper det arkitekter och byggare över hela världen att skapa hus, broar,

Läs mer

International Passive House Association

International Passive House Association www.igpassivhus.se Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet International Passive House Association Plattform för kompetens, utbildning, projekt och komponenter IG Passivhus

Läs mer

Vad gör SIS? - exempel på hur SIS hjälper företag med deras standardiseringsbehov

Vad gör SIS? - exempel på hur SIS hjälper företag med deras standardiseringsbehov Vad gör SIS? - exempel på hur SIS hjälper företag med deras standardiseringsbehov Elforsk 7 november, 2013 Anna Furness-Lindén Swedish Standards Institute Vad gör SIS? 1. Utvecklar 2. Förvaltar 3. Tillhandahåller

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling Åsa Wahlström, CIT Energy Management EG direktivet om byggnaders energiprestanda 2002 Nybyggnadsregler 2006 med skärpning för eluppvärmda byggnader

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1 Utgåva 1:1 2014-03-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 147:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Vem ska man välja som byggpartner?

Vem ska man välja som byggpartner? DET ÄR VI SOM BYGGER. Vem ska man välja som byggpartner? En medelstor aktör i Stockholm. Ett alternativ på din lista. I Sverige fanns det 2010 enligt svenskt Näringslivs Ekonomifakta 81 449 företag inom

Läs mer

Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology

Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology Chalmers University of Technology Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology - men hur funkar det egentligen? Per-Erik Josephson Chalmers tekniska högskola Pågående forskning, exempel

Läs mer

Tänk Business Mobility. Upptäck fördelarna med Alphabet.

Tänk Business Mobility. Upptäck fördelarna med Alphabet. Tänk Business Mobility. Upptäck fördelarna med Alphabet. Stadshuset Om ni har några frågor är ni välkomna att kontakta oss. Företag Alphabet Fleet Services Adress Vetenskapsvägen 10, Sollentuna Internet

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management 2015-03-30

Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management 2015-03-30 Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management 2015-03-30 SIS på 1 minut Sveriges medlem i CEN och ISO Neutral plattform + processmetodik INNEHÅLLET skapar experter! Ideell förening

Läs mer

Utrymme för vård och omsorgsarbete

Utrymme för vård och omsorgsarbete Utrymme för vård och omsorgsarbete Arbetsutrymme Arbetsutrymme Utrymme som behövs för hjälpmedel. Utrymme som behövs för hjälpmedel. DET ÄR VIKTIGT att det finns tillräckligt med plats för vårdarbete.

Läs mer

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens 27-28 november 2014

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens 27-28 november 2014 www.igpassivhus.se Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet EnergiRådgivarnas Konferens 27-28 november 2014 En kompetent beställare kan fatta hållbara beslut och skapar

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus Martin Persson SP Projektinformation Projektstart: april 2012 Projektavslut: juni 2014 Finansierat av: Energimyndigheten, Effsys+ Trä och möbelföretagen

Läs mer

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare beskrivits, beräknas den aktuella byggnadens energiprestanda och jämförs med kraven för det valda Minergie-klassningssystemet. Beräkningarna skickas till en Minergie-handläggare som bemyndigats

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

NMA Workshop 2012 MEDICINTEKNIK, BIOTEKNIK OCH NÄRLIGGANDE OMRÅDEN. Kunskapsnavet inom Life Science

NMA Workshop 2012 MEDICINTEKNIK, BIOTEKNIK OCH NÄRLIGGANDE OMRÅDEN. Kunskapsnavet inom Life Science NMA Workshop 2012 MEDICINTEKNIK, BIOTEKNIK OCH NÄRLIGGANDE OMRÅDEN Unna dig en dag med lärande diskussioner! Kunskapsnavet inom Life Science Nordic Medical Advisor Sagsjövägen, 428 81 Kållered. Tel: 031-795

Läs mer

Eurokoder inledning. Eurocode Software AB

Eurokoder inledning. Eurocode Software AB Eurokoder inledning Eurocode Software AB Eurokoder/Eurocodes Eurokoder (engelska: Eurocodes) är Europagemensamma dimensioneringsregler för byggnadskonstruktion. Dessa får nu i Sverige användas parallellt

Läs mer

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS BYGG FÖR FRAMTIDEN MED A-HUS Alla hus som kommer från A-hus tillverkas både med hänsyn till miljön och din plånbok. Klimatsmart boende är ett begrepp som ligger i tiden och innebär

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

AFFÄRSPROGRAM FÖR INDIVIDER OCH FÖRETAG

AFFÄRSPROGRAM FÖR INDIVIDER OCH FÖRETAG PROGRAMUTBUD AFFÄRSPROGRAM FÖR INDIVIDER OCH FÖRETAG BUSINESS IN PROGRESS IHM MANAGEMENT IS DOING THINGS RIGHT, LEADERSHIP IS DOING THE RIGHT THINGS. PETER DRUCKER IHM School in Progress IHM verkar mitt

Läs mer

Industriellt (trä)byggande Nuläge och framtida potential

Industriellt (trä)byggande Nuläge och framtida potential Industriellt (trä)byggande Nuläge och framtida potential Potential 2020 - positivt scenario Totala bostadsbyggandet omkring 40 000 lgh 45 % småhusbyggande, trästommeandel 90% 12 000 trähus 55 % flerbostadsbyggande,

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Energiberäkna och spara energi. Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem

Energiberäkna och spara energi. Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem Energiberäkna och spara energi Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem 1 2 Sunda system och produkter för hållbart byggande Inledning Weber värnar om traditionen med putsprodukter baserade på naturmaterial

Läs mer

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg 2014 09 18 Kvalitets och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Tjänster Projektering

Tjänster Projektering Tjänster Projektering VVE-Teknik projekterar, installerar, kontrollerar och underhåller klimatanläggningar. Vi utför även analyser, besiktningar och statuskontroller på alla typer av fastigheter och system.

Läs mer

Byggnad. Ljud & Vibrationer

Byggnad. Ljud & Vibrationer Byggnad Ljud & Vibrationer Idag ställs allt högre krav på bra ljudkvalitet. Trafiken och industrin ska generera så lite buller som möjligt. Samtidigt ökar insikten om att tysta bostäder och arbetsplatser

Läs mer