Plan mot diskriminering och kränkande behandling för läsåret 2016/2017. Baldergymnasiet, Skellefteå

Transkript

1 Skellefteå Plan mot diskriminering och kränkande behandling för läsåret 2016/2017 Baldergymnasiet, Skellefteå Enhet: BF 1

2 Innehållsförteckning 1. Mål Resurser för likabehandlingsarbete Likabehandlingsteam Elevskyddsombud Kamratombud Kommunikation av likabehandlingsplanen Lagar och föreskrifter Om likabehandlingsplanen Planens giltighetstid Elevers delaktighet Ansvar att lämna information Ansvar för utredning och åtgärder Diskrimineringslagen Skollagen Definitioner Diskrimineringsgrunder Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Ålder Sexuell läggning Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Trakasserier Sexuella trakasserier Kränkande behandling Repressalier Främja likabehandling Främjande insatser

3 7. Rutiner vid akuta situationer Elev-elev Uppföljning Om kränkningarna ej upphör Personal-elev Dokumentation Kartläggning och nulägesanalys 15/ Mål för 2016/ Åtgärder 2016/ Utvärdering, och upprättande av ny plan Bilaga 1 Bilaga 2 Samtalsmodell Blankett för dokumentation 3

4 1. Mål Baldergymnasiet ska vara en skola där elever och personal trivs och mår bra. Ingen ska på skolan utsättas för kränkningar, diskriminering eller trakasserier. All personal ska ansvara och jobba med dessa frågor. Baldergymnasiet ska tillämpa Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever och personal så att ingen utsätts för detta på grund av: Kön Könsidentitet eller köns uttryck Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder. 2. Resurser för likabehandlingsarbete Huvudansvarig för arbetet med likabehandling och lagens tillämpning på skolan är Verksamhetschefen. Rektor ansvarar för arbete med likabehandling och lagens tillämning på respektive enhet. Alla på skolan har ett ansvar att motverka, förebygga, upptäcka handlingar och attityder som kan antas vara i strid med lagen. Utöver det generella ansvaret så har Likabehandlingsteamet har ett mer specifikt ansvar att jobba operativt. 2.1 Likabehandlingsteam Skolan har ett likabehandlingsteam (LBT), som under läsåret 2016/17 består av följande personer: Erik Burstrand (verksamhetschef), Liza Lundqvist (kurator), Viktoria Holmström (skolsköterska), Monika Pertulla Goppold, (Fritidspedagog), Maritha Lindholm, (Lärare) Rigmor Berglund (elevassistent), Magnus Flank (lärare), Jan Lundmark (lärare), Maria Eriksson (hälsopedagog/assistent). Teamet träffas 4 gånger per läsår för allmänna uppföljningsträffar, samt då ärenden uppkommit som kräver LBT:s insatser. Utöver LBT:s arbete har såväl ledningsgruppen, elevvårdsteamet som lärare och övrig personal som uppgift och skyldighet att jobba för att motverka kränkning, trakasserier och diskriminering. 4

5 2.2 Elevskyddsombud åk 2-3 Elevskyddsombuden är en viktig del i detta likabehandlingsarbetet. Deras uppgift är bevaka såväl fysisk (kyla/värme/bullerm.m.) som psykosocial arbetsmiljö (stress, sömn kränkningar m.m.) Elevskyddsombuden genomgår en utbildning för uppdraget. När elever upptäcker missförhållanden meddelar de fritidspedagogen som vidtar åtgärder. 2.3 Kamratombud åk 1 Alla elever på Baldergymnasiet är kamratombud. De är en viktig del i detta arbete med att förebygga konflikter och kränkningar. Alla årskurs ettor utbildas på introduktionsdagarna av sina mentorer. Mentorer väljer varje termin ut 2 kamratombud/elever som får ett frågeformulär där man skattar hur läget är i klassen. Vid dessa träffar efterfrågas kamratombudens observationer och erfarenheter av klassen, samt om de känner till om någon elev är utsatt för något som strider mot lagen om likabehandling. På Baldergymnasiet utbildas kamratombud. Elevernas uppdrag är att, tillsammans med personal, upptäcka diskriminering eller annan kränkande handling i sina klasser. Mentorer har ett särskilt ansvar att 2 ggr/läsår ha kontakt med elever/kamratombuden i klassen och därigenom upptäcka diskriminering eller kränkande handling. 3. Kommunikation av likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen ska göras känd för all personal, alla elever på skolan och föräldrar. Kommunikation sker genom allmän information vid t ex föräldramöten och upptakt för personal, via skolans hemsida, intranätet och elevinformationshäfte samt utbildning för alla årskurs ettor. Ansvarig för information till all personal: Ansvarig för information till vikarier: Ansvarig för information till lärarkandidater. Ansvarig för information/utbildning till klasser: Erik Burstrand (Verksamhetschef) x (Rektor) resp. handledare mentor 5

6 4. Lagar och föreskrifter 4.1 Om likabehandlingsplanen Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen. Skolan ska varje år upprätta en likabehandlingsplan (mot diskriminerande behandling) (3 kap 16 Diskrimineringslagen) och en årlig plan mot kränkande behandling (6 kap Skollagen). Dessa får föras samman till en plan, vilket Baldergymnasiet har valt att göra i denna likabehandlingsplan. De olika regelverk som berörs är: Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Den årliga planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder man avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.(6 kap. 8 Skollagen (SFS 2010:800)) Skolor är skyldiga att arbeta förebyggande mot diskriminering på alla grunder förutom könsidentitet eller könsuttryck och ålder. DO rekommenderar ändå att skolor arbetar förebyggande även när det gäller dessa grunder och att ta med dem i planen. Ett förebyggande arbete minskar risken för diskriminering och trakasserier. På Baldergymnasiet skall det finnas en likabehandlingsplan för varje enhet på skolan. 4.2 Planens giltighetstid Likabehandlingsplanen gäller under läsåret Elevers delaktighet Elever är delaktiga i likabehandlingsarbetet genom att direkt och indirekt till likabehandlingsteamet komma med synpunkter på situationen på skolan, och vad som behöver förbättras. Samt i akuta lägen kontakta personal som agerar enligt gällande arbetssätt. 6

7 4.4 Ansvar att lämna information All personal har skyldighet att anmäla till likabehandlingsteamet när de får kännedom om att någon elev blivit kränkt eller farit illa. LBT informerar rektor om pågående ärende. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. (Enligt skollagen, SFS 2010:800) Huvudman är gymnasienämnden/gymnasiechefen. 4.5 Ansvar för utredning och åtgärder Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn, en elev eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. (2 kap. 7 Diskrimineringslagen (2008:567)) 4.6 Diskrimineringslagen En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. (3 kap. 14 Diskrimineringslagen (2008:567)) En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller verksamhet enligt skollagen ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, eller för sexuella trakasserier. (3 kap. 15 Diskrimineringslagen (2008:567) 4.7 Skollagen Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. (6 kap. 6 Skollagen (SFS 2010:800)) Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 samma kapitel 7

8 5. Definitioner 5.1 Diskrimineringsgrunder De lagskyddade diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen är Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder. 5.2 Kön Alla människor är lika i värde och rättigheter. Det betyder att ingen får diskrimineras eller hindras från att utnyttja sina rättigheter på grund av kön. 5.3 Könsidentitet eller könsuttryck Med kön avses i diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses i diskrimineringslagen att någon identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. 5.4 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. 5.5 Religion eller annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i den svenska grundlagen. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning. 5.6 Funktionshinder Varaktiga fysiska, psykiska eller intellektuella handikapp. Som funktionshinder räknas både sådana som syns eller inte märks lika tydligt. Exempel på den senare formen är ADHD eller dyslexi. 8

9 5.7 Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan p.g.a. ålder. Det är tillåtet att särbehandla p.g.a. ålder, om det finns ett berättigat syfte, och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. 5.8 Sexuell läggning Avser en persons homo-, bi- eller heterosexualitet. 5.9 Direkt diskriminering En elev får inte missgynnas på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering beskrivs i lagen som när någon blir missgynnad genom tillämpningen av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som förefaller vara neutralt men som i praktiken särskilt kan missgynna personer, visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såtillvida bestämmelsen inte kan motiveras med ett berättigat syfte och är nödvändig och lämplig Trakasserier Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns, en elevs eller en vuxenstuderandes värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, 9

10 hotad, kränkt eller illa behandlad. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera. Läs gärna mer om trakasserier på t.ex Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexuell jargong Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i kapitel 6 i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Läs gärna mer om kränkningar på t.ex. / Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 6. Främja likabehandling- allmänt Att främja likabehandling kan handla om att skaffa kunskaper om varje diskrimineringsgrund och vad som utgör kränkande behandling. Dessa kunskaper ska sedan användas för att förebygga och jobba emot kränkande eller diskriminerande handling. 6:1 Främjande insatser - Hemspråksundervisning för elever med annan språklig bakgrund än svenska - Överrapportering från tidigare skola vid funktionshinder eller andra särskilda svårigheter. Förberedelse för att börja på Baldergymnasiet, anpassning av lokaler och annat vid behov. - Möjlighet till stöd och särskilt stöd - Snabb hantering av frånvaro - Personalresurser i elevhälsan samt fritidspedagog som arbetar nära eleverna under deras lektionsfria tid. 10

11 7. Rutiner vid akuta situationer Skolan ska ta varje signal eller annan uppgift om kränkande handling på allvar och utreda vad som ligger bakom. 7:1 Elev-Elev Om personal, elev eller förälder misstänker att elev kränks av annan elev ska LBT och rektor informeras. (se bilaga1,2) LBT samlar in information från den kränkte och från personal, och utreder vad som ligger bakom. Utredningens omfattning är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Utifrån detta planeras lämplig åtgärd beroende på ärendets art. Tex. samtal med aktuella mobbare. 7:2 Uppföljning Likabehandlingsteamet följer upp ärendet med berörda personer, den kränkte och de som kränkt. Man kontrollerar att kränkandet har upphört, är så inte fallet kan t.ex. ett möte med mobbare och föräldrar bli aktuellt. Fortsatt mobbning, kränkningar kan innebära att skolan gör en anmäla till socialkontorer eller polisen. 7:3 Om kränkningarna ej upphör Om kränkningarna inte upphör trots gjorda insatser ovan utreds ärendet vidare och kan omfatta samtal med fler elever, föräldrar och personal etc. samt observationer av de inblandade. Resultatet av denna utredning ligger som grund för fortsatta åtgärder. (se bilaga1) 7:4 Personal- Elev Om personal handlar i strid mot lagen är närmast arbetsledare ansvarig för att omgående utreda ärendet och skyndsamt se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Ansvarig arbetsledare följer upp ärendet med berörda personer och kontrollerar att lagen följs. Alla som arbetar på skolan skall meddela ansvarig rektor för eleven, om man misstänker att personal agerat i strid med lagen. 7:5 Dokumentation Det som inträffat och alla gjorda insatser i ett ärende, oavsett om det är personal eller elev som utfört handlingen ska dokumenteras skriftligen. (Se bilaga 2) Dokumentationen ska arkiveras på skolan i minst 10 år efter avslutat ärende. 11

12 8. Kartläggning och nulägesanalys 2016/2017 Under varje läsår görs successivt en kartläggning av läget på skolan, där vi samlar information om hur eleverna har det i stort, vilka svagheter som finns och vad vi som skola behöver bli bättre på. Informationen får vi genom följande kartläggningsinstrument: En trivselenkät som alla ettor gör i december. Fördjupad trivselenkät, programvis. Drogvaneundersökning (inkl. frågor om trivsel och mobbing, som alla tvåor gör under hösten, resultat klart i nov.) Utvärdering som alla treor gör i april, som presenteras programvis. Rektorsträffar för utvärdering med alla treor under VT. Mentorssamtal och utvecklingssamtal som eleverna har med sina mentorer. Hälsosamtal som samtliga ettor erbjuds hos skolsköterska och dokumenteras programvis. Kurators samtal med elever. Kamratombudens lägesrapport. Översyn av uppkomna likabehandlingsärenden, och dokumentationen av dessa. Likabehandlingsteamet träffas under vårterminen för att analysera vad som framkommit från dessa olika kanaler. Utifrån analysen formuleras mål för olika områden under kommande läsår. Åtgärder planeras för att kunna nå dessa mål. Behövs åtgärder redan under pågående termin så skall det också planeras och sättas in snarast. Detta kan dokumenteras i LBTs mötesprotokoll. Resultatet av analysen kommer att sparas separat på skolan, för att inte bryta mot ev. sekretessbelagda uppgifter kring utsatta elever, eller sprida information som inte obehöriga bör ha tillgång till. (likabehandlingsplanen publiceras på skolans hemsida.) I likabehandlingsplanen kommer nya åtgärder och mål att presenteras, formulerade utifrån resultatet av analysen. Pärm för dokumentation och analys förvaras i arkivet. 9. Mål för 2016/2017 Förbättra elever och vuxnas delaktighet med arbetet med likabehandling. Utveckla likabehandlingsteamets arbetessätt så att det ger avtryck i verksamheten. Minska frånvaron 12

13 10. Åtgärder under skolåret 2016/ 2017 Årshjul för att kommunicera rutinerna runt likabehandlingsarbetet. Uppmana all personal att dokumentera saker som händer på skolan, som har att göra med kränkande behandling (se blankett länk). Införa frågan om kränkning och diskriminering i rektorernas utvärderingssamtal med treorna. Utveckla introduktionsdagarna för årskurs ett. Syftet med dagarna är att de nya eleverna ska bli mer trygga med varandra och skolan, innan de äldre eleverna kommer. Mentorerna tar upp likabehandlingsplanen i klasserna. Alla i åk 1 utbildas till kamratombud. Årskurs ett får hälsosamtal hos skolsköterska. Under detta tar man bl.a. upp frågan om man ser någon som far illa i klassen, och vidtar därefter åtgärder mot det som eventuellt framkommit. Halv temadag för åk 2, på temat relationer: kärleken är fri. Föreläsning för åk 1 om nätmobbning: nätkärlek Må bra för årskurs 1 (syftar till lära känna varandra under avslappnade former) Påminna mentorer att ha kontakt med sina kamratombud för att följa upp hur den fysiska och psykiska arbetsmiljön upplevs i klassen 2 ggr/läsår. Under arbetsplatsträff informera om likabehandlingsplanens innehåll och uppsatta mål. 11. Utvärdering, och upprättande av ny plan. Uppföljning och utvärdering av skolans arbete med att förebygga och/eller åtgärda kränkning, diskriminering och trakasserier ska göras årligen, och innan nästa års likabehandlingsplan upprättas. Detta görs genom att skolans likabehandlingsteam träffas i maj, och utvärderar de mål som sats för läsåret, samt ser över de likabehandlingsärenden som uppkommit under året för att lära inför nästa år. Till denna utvärdering kan trivselenkätens resultat samt övrig insamlad information från skolan användas. I samband med detta kan även nya mål för kommande läsår formuleras, samt kommande läsårs likabehandlingsplan förberedas. När skolan fått mer information om kommande läsårs elever, kan likabehandlingsplanen revideras utifrån uppkomna behov. Varje läsårs likabehandlingsplan skall sedan upprättas i början av höstterminen. Mål och åtgärder för likabehandlingsarbetet bör utformas i samarbete mellan LBT, elever, arbetslag och ledningsgrupp. 13

14 LBT utvärderar följande frågor: Hur har informationen nått ut? Vilka förebyggande åtgärder har vidtagits under läsåret? Hur har eventuella ärenden hanterats och följts upp? Bör något ändras i Likabehandlingsplanen? Vad mer behöver vi göra för att förebygga kränkning, diskriminering och trakasserier? Vad är elevrepresentanternas åsikt om skolans arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling? I kommande års likabehandlingsplan ska det redogöras för de insatser som gjorts under läsåret, och hur de fallit ut. I samband med utvärderingen prövas vad (fortbildning, information och förebyggande arbete m.m.) som bör prioriteras under det kommande året. Förslag om revidering och/eller prioriteringar lämnas till skolenhetschefen som tar upp det som ett beslutsärende. 14

15 Samtalsmodell Bilaga 1 Förslag till samtalsmodell för skolledning och likabehandlingsteam vid utredning av diskriminering eller annan kränkande behandling vid Balderskolan (bilaga till likabehandlingsplanen) Kallelse Berörd elev kallas till samtal med Lika behandlingsteamet. Deltagare Det bör alltid vara två personer ur LBT närvarande vid träffen, en samtalsledarare och en som antecknar. Dokumentationen är viktig eftersom den ligger till grund för de åtgärder som ska vidtas. Dokumentationen förvaras i arkivet. Förslag till frågemodell Steg 1 Samtal med berörd elev Samtalet sker runt den aktuella händelsen. Det bör handla om en händelse som påverkar eleven i sin skolgång. Anteckna vad som hände och hur det påverkar eleven. En fyllig beskrivning gör det lättare att utreda och jämföra olika versioner När/var? Datum Klockslag När jag kom in i klassrummet/korridoren så. Vilket klassrum, korridor, matsal Hur? Först kallade han mig Sedan gjorde han En noggrann genomgång av händelsen ger en; bekräftelse av den som upplever sig kränkt och en upprättelse av den som anser sig oskyldigt anklagad. Vem eller vilka? Det var två kompisar Det är viktigt att veta vilka personer som anses vara inblandade. Har alla inblandade samma uppfattning om vem/vilka som utfört/orsakat händelsen? 15

16 Ytterligare frågor till den/de som kränker Vi vill nu kontakta de som kränker dig och kommer att ställa samma frågor, känns det OK? Ser du någon möjlig lösning till problemet? Hur ställer du dig till ett uppföljningssamtal? Medlingssamtal - kan du tänka dig att träffa den/ de som kränker dig? Detta om LBT anser att det skulle vara möjligt efter samtal med de inblandade. Vi vill kontakta din familj. Steg 2 Samtal med den/de som kränker Likadana frågor till den/de som kränker. När? Var? Hur? Vem/vika? Om flera personer är inblandade frågas var och en för sig. Ytterligare frågor till den/de som kränker Ser du någon möjlig lösning på problemet? Medlingssamtal- hur ställer du dig till ett möte med alla inblandade som arrangeras av skolledningen? Boka tid för ett uppföljningssamtal. Steg 3 Information till den kränkte och den som kränker. Information ges till båda parter i ett gemensamt samtal eller var och en för sig beroende på hur utredningen utvecklas. Balderskolan är en skola som erbjuder studier i en trygg miljö. Vi accepterar inte att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer på skolan. Misstanke om ovanstående rapporteras till skolledningen. Uppföljning sker alltid Vi vill kontakta familjerna. 16

17 Anmälan till likabehandlingsteamet Bilaga 2 Elevens namn Personnummer Klass Vårdnadshavare Skola Elevens mentor Ansvarig rektor Ansvarig LBT Närvarande Datum Anmälan avser: Beskrivning av händelsen: Åtgärder: Uppföljning/utvärdering: Underskrift av närvarande: 17

18 18