Behov av infrastruktura tga rder i o stra Mellansverige

Transkript

1 Behov av infrastruktura tga rder i o stra Mellansverige Komplement till systemanalysen 2008 Stockholms, Uppsala, Va stmanlands, O rebro, So rmlands, O stergo tlands och Gotlands la n

2 2 INNEHÅLL FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER FÖRHÅLLANDET TILL SYSTEMANALYSEN GEMENSAM MÅLBILD OMVÄRLDSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRINGAR OCH TRENDER FUNKTIONELLA KRAV INRIKTNING FÖR FRAMTIDENS TRAFIK OCH INFRASTRUKTUR... 10

3 3 FÖRORD Sedan flera år tillbaka samverkar ett stort antal aktörer i Stockholmsregionen och de omkringliggande länen om infrastruktur och transportfrågor under det gemensamma begreppet En bättre sits. Mälardalsrådet, en samverkansorganisation för kommuner och landsting i Stockholm Mälarregionen, har en samordnande roll i arbetet. Inom ramen för En bättre sits samarbetet presenterade länen i december 2007 för regeringen en gemensam syn på och prioritering av hur infrastrukturen i regionen bör utvecklas. Samma år slöts ett avtal om Citybanans finansiering mellan staten och företrädare för fem län. Inför den förra planeringsomgången gjorde fem Mälardalslän och Gotland en gemensam regional systemanalys Samverkan mellan aktörerna har successivt fördjupats och omfattar idag samtliga länsplaneupprättare och regionala kollektivtrafikmyndigheter i sju län Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland. Infrastruktur och trafikeringsfrågorna kopplas allt närmare varandra och behöver ses i en helhet. Samverkansparterna har nyligen inlett en process med att börja se över systemanalysen från Ett bredare politiskt förankringsarbete i de sju länen kring en större revidering av systemanalysen planeras att ske under Under tiden är regionens företrädare eniga om att tidigare överenskommelser och prioriteringar är fortsatt aktuella, samtidigt som det finns ett behov av att komplettera på vissa områden. Denna PM har tagits fram på relativt kort tid för att översiktligt framföra regionens syn och behov med hänsyn till den påbörjade statliga revideringen av nationella transportplanen hösten PM:en gör inte anspråk på att vara komplett, utan ska ses som en för de sju länen kortfattad aktuell beskrivning av behovet av infrastrukturåtgärder och som ett komplement till den regionala systemanalysen från 2008, kompletterad med åtgärder i Östergötland. Stockholm i oktober 2012 Ledamöterna i En bättre sits Lilla Gruppen Christer G Wennerholm (M) Stockholms läns landsting, ordförande Chris Heister Länsstyrelsen Stockholm Cecilia Forss (M) Regionförbundet Uppsala län Johan Örjes (C) Kollektivtrafiknämnden, Landstinget Uppsala län Tommy Levinsson (S) Landstinget Västmanland Sofia Wallström Länsstyrelsen Västmanland Jonas Karlsson (S) Landstinget Örebro län Irén Lejegren (S) Regionförbundet Örebro Viking Jonsson (S) Regionförbundet Sörmland Åsa Kullgren (S) Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Jan Owe Larsson (M) Regionförbundet Östsam Göran Gunnarsson (C) Trafiknämnden, Landstinget Östergötland Åke Svensson (S) Region Gotland

4 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 4 Den snabba tillväxten samt trängseln och klimatfrågan är stora utmaningar för de sju länen i östra Mellansverige och av stor nationell betydelse. Det är nödvändigt att förbättra underhållet och genomföra åtgärder för effektivare användning av transportsystemet, men takten på investeringar i infrastrukturen får inte minska. Det finns ett stort behov att i samverkan och med bred systemsyn förbättra beredskapen för framtida åtgärder i transportsystemet i östra Mellansverige. Östra Mellansverige, som i denna PM avser länen Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland, står för hälften av landets produktion och ännu mer inom kunskapsintensiva näringar. 1 Utvecklingen här är därför viktig för hela landet. Den kraftiga tillväxten i regionen fortsätter, vilket har förstärkt behovet av en sammanhållen regional kollektivtrafik. Ett sammanhållet system är viktigt för den önskade regionala utvecklingen mot flerkärnighet och en förstorad arbetsmarknad. Vi parterna inom östra Mellansverige ställer oss till allra största del bakom slutsatserna i kapacitetsutredningen och behovet att stärka insatserna för en robust och effektivt använd infrastruktur. Men mot bakgrund av trängseln i trafiksystemet och den snabba tillväxten vill vi även särskilt markera att investeringstakten i regionen inte kan minska. Ytterligare medel måste tillföras till regionens infrastruktur. De viktigaste åtgärderna i östra Mellansverige för perioden fram till 2025 är i första hand förstärkt satsning på drift och underhållsåtgärder samt kapacitetshöjande trimningsåtgärder i järnvägssystemet så att detta blir pålitligt och robust samt stödjer en effektiv trafikering. särskilda storstadsåtgärder som mobility management, trimningsåtgärder för vägtrafiken, satsningar på kollektivtrafiken och cykeltrafiken samt effektivisering av distributionstrafiken. investeringar på väg, järnväg och i kollektivtrafiken enligt En bättre sits listan från systemanalysen 2008, kompletterad med åtgärder i Östergötland. Beredskap måste även finnas i perioden fram till 2025 för vissa ännu inte beskrivna behov. Det gäller i första hand reinvesteringsåtgärder på väg och järnväg i Stockholm, åtgärder på land och i farleder för en effektiv sjöfart samt ytterligare åtgärder för att nå klimatmålen. Parterna i östra Mellansverige avser att ta fram en ny systemanalys under 2013 i samverkan med bland annat Trafikverket och med tidsperspektivet 2050 som bortre horisont. 1 I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, används begreppet Östra Mellansverige, ÖMS, med en något annan definition och omfattar där länen Stockholm, Uppsala, Gävleborg, Västmanland, Örebro, Sörmland och Östergötland.

5 1. FÖRHÅLLANDET TILL SYSTEMANALYSEN 5 I denna PM ges en för sju län gemensam kortfattad beskrivning av behovet av åtgärder i infrastrukturen i östra Mellansverige inför den kompletterande nationella planen för perioden I stort gäller ännu det som redovisades i systemanalysen Sedan den gjordes har dock vissa förändringar skett. Samverkansparterna i Stockholm Mälarregionen har utökats med Östergötlands län. Vissa omvärldsförutsättningar för regionens utveckling har förändrats eller förstärkts och målen för transportpolitiken har reviderats. Detta beskrivs i avsnitten nedan. I denna PM redovisas också de funktionella krav och inriktningsområden som nu är allra viktigast att fokusera på samt de åtgärder som bör prioriteras vid den kommande översynen av planerna när det gäller östra Mellansverige. Denna PM är i hög grad koncentrerad på den spårburna infrastrukturen. Det är framför allt när det gäller denna som förutsättningarna har förändrats. Det innebär att systemanalysen i allt väsentligt är aktuell när det gäller vägsystemet, med kompletteringar från Östergötland. 2. GEMENSAMMA ÖVERGRIPANDE MÅL I arbetet med En bättre sits har gemensamma övergripande mål för transportsystemet i östra Mellansverige formulerats. Regionens mål harmonierar med de nationella målen, som har reviderats och antagits av riksdagen sedan systemanalysen gjordes. Det övergripande nationella målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Målet preciseras i ett funktionsmål om tillgänglighet och ett hänsynsmål om säkerhet, miljö och hälsa. GEMENSAMMA MÅL FÖR TRANSPORTSYSTEMET I ÖSTRA MELLANSVERIGE Målet är att skapa ett transportsystem där regionens och nationens internationella konkurrenskraft utvecklas och bidrar till attraktivitet för de samverkande länen i östra Mellansverige. där utvecklingen är långsiktigt hållbar ekonomiskt, socialt och ekologiskt. där samverkan, helhetssyn och utnyttjande av alla fyra trafikslagen leder till effektivitet. där flerkärnighet och en förstorad arbetsmarknad främjar den regionala utvecklingen. 3. OMVÄRLDSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRINGAR OCH TRENDER SNABBARE BEFOLKNINGSTILLVÄXT ÄN VÄNTAT Sedan 2008 har befolkningen i östra Mellansverige ökat med närmare personer, varav i Stockholms län. Det är betydligt mer än tidigare bedömningar och nya prognoser visar en fortsatt högre tillväxttakt. Befolkningstillväxten har i stor utsträckning skett i Stockholms län och i större orter med goda tågförbindelser till Stockholm. Till 2050 kan befolkningen i östra Mellansverige öka med mer än en miljon invånare, vilket ytterligare ökar kraven på transport

6 6 systemet. Trafikverkets kapacitetsutredning (Rapport 2012:100) grundas på äldre prognoser och tar inte hänsyn till den kraftiga befolkningsökning som pågår. Det innebär att efterfrågan på transporter i östra Mellansverige har underskattats i utredningen. Befolkningsförändring i östra Mellansverige Rött = ökning. Gult = oförändrat. Grönt = minskning. Källa: SCB, bearbetad av Regionförbundet Uppsala län Befolkningsutveckling i Stockholms län och övriga ÖMS (=Uppsala, Gävleborg, Örebro Västmanland, Sörmland och Östergötland) till 2050, alternativ Hög. Källa: Rapport 1:2012, TMR, Stockholms läns landsting FÖRVÄRRAD TRÄNGSEL I STOCKHOLM PÅVERKAR TILLVÄXTEN I HELA LANDET Stockholm ligger i utkanten av den globala marknaden men är ändå en viktig knutpunkt för kunskapsintensiva och konkurrenskraftiga företag. I Stockholmsregionen produceras en tredjedel av Sveriges BNP, ett av tre nystartade företag etableras här och regionen sysselsätter en fjärdedel av landets arbetande befolkning. Stockholm har med tiden kommit att bli en allt viktigare arbetsmarknad för de övriga nodstäderna i östra Mellansverige (Linköping, Norrköping, Nyköping, Eskilstuna, Örebro, Västerås och Uppsala) och deras omland. Inte minst har de stora förbättringarna av den spårburna trafiken under 1990 talet varit drivande för denna utveckling. Stockholm har under 2000 talet beskrivits som en av Europas mest kunskapsintensiva regioner, men regionen har börjat tappa i konkurrenskraft. Förutsättningarna för fortsatt tillväxt begränsas bland annat av växande bostadsbrist och ökande trängsel i transportsystemet, som försvårar arbetsmarknadens rekrytering av personal och hämmar Stockholms utveckling. Trots de redan beslutade spår och vägsatsningar som ingår i gällande planer försämras framkomligheten på de stora infarterna och trängseln i kollektivtrafiken ökar markant. Vid ett fortsatt lågt bostadsbyggande i Stockholm sker en viss omflyttning av befolkningstillväxten till andra län i östra Mellansverige, vilket ytterligare i så fall ökar belastningen på transportsystemet kring Stockholm. ÖKAD KUNSKAP OM BEHOV AV ÅTGÄRDER FÖR ATT BEGRÄNSA KLIMATPÅVERKAN De senaste åren har klimatet hamnat betydligt mer i fokus än tidigare och insikten ökat om att transportsystemet måste hantera mål om begränsad klimatpåverkan. Detta påverkar givetvis mål, funktionella krav och strategier. För att nå klimatmålen 2050 krävs en kombination av flera faktorer: ett transportsnålt samhälle, ökat kollektivresande, utvecklad samhällsplanering, teknikutveckling och en effektivare användning av transportsystemet. Det krävs också ökad kunskap om ekonomiska styrmedel och att fossila bränslen ersätts av förnyelsebara bränslen, att resurshållning

7 7 eftersträvas samt att den mest energieffektiva tekniken premieras. Ett klimatrelaterat problem som har blivit allt större under senare år är den ökande risken för översvämning av Mälaren. GEMENSAM AVSIKTFÖRKLARING OM REGIONALT STOMNÄT I ÖSTRA MELLANSVERIGE De regionala kollektivtrafikmyndigheterna i östra Mellansverige planerar att under hösten 2012 presentera en gemensam avsiktsförklaring om att utveckla och förbättra den regionala tågtrafiken. Utvecklingen ska ske genom att länen successivt etablerar ett nytt gemensamt persontrafiksystem när Citybanan öppnats ett storregionalt stomnät för arbets och vardagsresande i östra Mellansverige. ERFARENHETER AV STÖRNINGSKÄNSLIGHET PÅ JÄRNVÄG Trafiken på järnvägsnätet i regionen har under många år återkommande och under alla årstider drabbats av störningar av olika slag, bland annat växel, signal och elfel. Många störningar fortplantas ut i övriga delar av landet och leder till avbrott i tågtrafiken under lång tid, ibland ett eller flera dygn. Ett mycket stort antal resenärer och företag drabbas återkommande av kostsamma förseningar. ÖKAD EFTERFRÅGAN PÅ GODSTRANSPORTER PÅ JÄRNVÄG Intresset för godstransporter på järnväg har ökat sedan 2008 och förväntningarna på att järnvägen ska bidra till mer klimateffektiva godstransporter är stora. Kapacitetsbrist på de tunga godsstråken på järnväg och brister i anslutningarna till hamnarna i regionen kan samtidigt begränsa möjligheten att utveckla sjöfarten i östra Mellansverige. RENÄSSANS FÖR GRUVDRIFTEN I BERGSLAGEN LEDER TILL KAPACITETSKONFLIKT OM SPÅRUTRYMMET I östra Mellansverige, och framför allt i Bergslagen, är det åter aktuella att ta gamla järnmalmsgruvor i drift. Malmtransporter på järnväg från dessa verksamheter innebär en kapacitetskonflikt med persontrafiken på delar av järnvägen runt Mälaren och i Bergslagen. ÖSTRA MELLANSVERIGE ALLT VIKTIGARE SOM LOGISTIKCENTRUM Östra Mellansverige är Sveriges största industriregion med mer än en tredjedel av landets varuproduktion. Regionen är ett viktigt transitområde men här finns också flera av de största målpunkterna för gods. Det blir allt vanligare att företagens logistik baseras på ett nationellt eller skandinaviskt lager, som ofta lokaliseras i ett område från Hjälmaren/ Mälarenområdet ner mot Östergötland. Denna utveckling förstärker östra Mellansverige som centrum för godstransporter och ställer krav på bättre kapacitet till intermodala terminaler. FÖRÄNDRADE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SJÖFARTEN Sjöfarten har under senare år uppmärksammats som ett trafikslag utan kapacitetsbrister. Östersjöhamnarna från Norrköping till Gävle utvecklas successivt. Den pågående ombyggnaden av Södertälje Sluss och åtgärder i farleden i Mälaren gör det möjligt för större och säkrare fartyg att trafikera Mälaren från och med 2017, då ombyggnaden beräknas slutförd. NY LAGSTIFTNING INNEBÄR NYA SPELREGLER Ny eller förändrad lagstiftning av betydelse för transportområdet har skett inom flera områden. De viktigaste redovisas nedan.

8 8 FÖRÄNDRAD LAGSTIFTNING Lagen om kollektivtrafik (2010:1065) trädde i kraft den 1 januari 2012 och innebär bland annat att regionala kollektivtrafikmyndigheter bildats med ansvar för att ta fram regionala trafikförsörjningsprogram. Lagen öppnar också för att kommersiella aktörer fritt kan etablera sig på kollektivtrafikmarknaden. Miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet har skärpts genom luftkvalitetsförordningen (2010:477). När det införs medför det högre kostnader för sjötransporter, oklart hur mycket. Reglerna om svavelhalten i marina bränslen skärps genom EG direktiv 1999/32/EG, som införs Planeringsprocessen för infrastruktur föreslås förändras och förenklas genom regeringens proposition (Prop. 2011/2012:118). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari EU:s direktiv om inre vattenvägar gäller inte i Sverige, men ett införande från 2014 utreds för närvarande. Om det införs medför det lägre kostnaderna för transporter på definierade inre vattenvägar och att nya fartygstyper kommer att kunna trafikera Mälaren och andra vatten som definierats som inre vattenvägar. ÖKAT BEHOV AV SAMPLANERING MELLAN OLIKA AKTÖRER En konsekvens av redovisade förändringar och trender är att behovet av samplanering av infrastruktur, kollektivtrafik och bebyggelseutveckling har ökat i betydelse och blivit allt viktigare för en samhällsutveckling i balans. Avregleringen av kollektivtrafikmarknaden ställer ökade krav på samplanering och samverkan mellan olika aktörer. I kombination med att regionens delar alltmer integreras med varandra innebär det att fokus har satts på behovet av ett gemensamt trafiksystem som fungerar smidigt, oavsett trafikslag, gränser och aktörer. 4. FUNKTIONELLA KRAV Målen för östra Mellansverige ställer en mängd funktionella krav. Nedanstående redovisning lyfter framför allt fram funktionskrav som inte redan tydligt framgår av systemanalysen från Redovisningen nedan följer kapacitetsutredningens disposition. PERSONTRAFIKEN Kollektivtrafiken ska bidra till att nå målen om en starkare flerkärnig region och präglas av ett hela resan perspektiv. En sammanhållen, integrerad och funktionell kollektivtrafik: Resenären ska uppleva kollektivtrafiken som sammanhållen, integrerad och funktionell, oavsett operatör, geografiska och organisatoriska gränser m.m. Kvalitet, förutsebarhet och långsiktighet i trafikutbudet : Vid människors bostadsval och lokalisering av verksamheter är tillgänglighet och robusthet viktiga faktorer. Resenärerna ska känna trygghet i att tåget eller bussen kommer att fortsätta gå vid givna tider och med givna restider. Kapacitet att klara ett fortsatt ökat resande: Eftersom regionen växer snabbt är det viktigt att kollektivtrafiken kan hantera ett snabbt ökat resande. Prognoser visar att pendlingen över länsgränserna i regionen kommer att öka kraftigt. Järnvägssystemet ska ha en kapacitet som ger utrymme för regionaltåg med regelbunden, tät trafik och god tillgång till sittplatser.

9 9 Stabila och långsiktiga förutsättningar för Gotland: Gotland med sina speciella villkor behöver långsiktiga och stabila förutsättningar för person och godstrafiken. Framför allt överfartstider, turtäthet och prissättning är avgörande för en väl fungerande färjetrafik. Förbindelserna till Gotland ska kunna jämföras med fastlandstrafiken. Färjetrafiken måste ses som en del i den nationella infrastrukturplaneringen och finansieras på samma sätt som annan infrastruktur. Arbetspendlingen i östra Mellansverige Godstrafikering Källa: Arbetsmaterial Banverket, bearbetning av ÅF Infraplan. GODSTRAFIKEN En fungerande godstrafik är en förutsättning för att nå målet om att utveckla den regionala och nationella konkurrenskraften. Utgångspunkten är att hållbara godstransporter ska underlättas genom ett effektivt transportsystem, präglat av samverkan och helhetssyn, och att potentialen hos alla trafikslag tas tillvara. Ökad kapacitet längs de stora godsstråken genom östra Mellansverige från landets norra delar till Göteborgs hamn och Skåne prioriteras högt. Detta står även högt på näringslivets lista över åtgärdsbehov och är en nödvändig förutsättning för en utökad godstrafik på järnväg. Ett tillförlitligt järnvägssystem robust och punktligt: Robustheten och punktligheten för godstrafiken på järnväg ska vara sådan att transportköparna kan lita på att leveranser kommer fram i tid. Sjöfartens lediga kapacitet och förändrade förutsättningar tas till vara : Ledig kapacitet hos sjöfarten och förbättrade möjligheter till sjötransporter längs kusten och på Mälaren ska kunna utnyttjas på ett effektivt sätt, bland annat genom kombitrafik med väl fungerande väg och järnvägsanslutningar till hamnar. Fungerande transportsystem med kapacitet för både gods och persontransporter: i nodstäderna, och särskilt i Stockholm, ska lokal distributionstrafik och annan nyttotrafik ha

10 10 tillräcklig framkomlighet. Spårkapaciteten på belastade järnvägssträckor i regionen ska vara sådan att den räcker till för både person och godstrafik. STORSTADSTRAFIKEN Bristen på bostäder, företagens efterfrågan på kompentens och kapacitetsbristen i såväl väg som järnvägsnät är stora utmaningar för Storstockholm. Effektivt utnyttjande av transportsystemet och minskad klimatbelastning: Stockholms högbelastade transportsystem måste utnyttjas så effektivt som möjligt. Bebyggelseutvecklingen ska i högre grad anpassas till kollektivtrafikens förutsättningar och kollektivtrafikresandet prioriteras för att bryta mönstret med den ökande privatbilsanvändningen. Cykelnätet ska vara så väl utbyggt att det kan stödja och avlasta både kollektivtrafiken och personbilstrafiken. Tillräcklig kapacitet och tillgänglighet: Framkomligheten i Storstockholms transportsystem, särskilt för kollektivtrafiken och näringslivets transporter, ska fungera tillfredsställande och ha tillräcklig kapacitet, även under perioder då många och stora bygg och ombyggnadsprojekt utgör hinder. NATIONELL OCH INTERNATIONELL TILLGÄNGLIGHET En god ekonomisk utveckling i östra Mellansverige är beroende av internationella kontakter och framgång i den globala konkurrensen om människor, jobb och företag. Därför krävs goda regionala, nationella och globala transportmöjligheter för människor och gods. Tillgängligheten till Arlanda flygplats ska vara hög, liksom kopplingen mellan östra Mellansverige och landets övriga tillväxtregioner. 5. INRIKTNING FÖR FRAMTIDENS TRAFIK OCH INFRASTRUKTUR Gemensamt synsätt och gemensamt ansvar Vi parterna som ingår i östra Mellansverige vill tillsammans fortsätta utveckla samhällsbygget i vår region, grundat på våra gemensamma mål om konkurrenskraft, långsiktig hållbarhet, effektivitet och regional utveckling. Trafiken och infrastrukturen är verkningsfulla medel som bidrar till att nå målen. Valda åtgärder ska präglas av såväl ett samhälls och tillväxtperspektiv som ett klimat och miljöperspektiv. Det innebär för det första att steg 1 och 2 åtgärder får ett betydligt ökat fokus. På så sätt kan åtgärder till exempel bidra till ett begränsat transportbehov. För det andra ska sådana åtgärder väljas som leder till ett transportsystem där människor och gods färdas på ett betydligt mer energieffektivt sätt och som i ökande grad baseras på förnyelsebara energikällor. Vi håller fast vid de överenskommelser som redan gjorts, bland annat inom ramen för En bättre sits. De är resultat av ett omfattande arbete, där regionens parter genom ett givande och tagande ställt sig bakom gemensamma prioriteringar. Långsiktiga överenskommelser, som ger resenärer och företag en stabil grund för boende och verksamheter, är av stor betydelse. Den planerade avsiktsförklaringen om ett framtida storregionalt stomnät för järnvägstrafiken i östra Mellansverige är exempel på att regionen är beredd att ta ansvar. En förutsättning är att staten bidrar till att göra detta möjligt, bland annat genom ramavtal

11 11 som ger ett stabilt och långsiktigt spårtillträde. För långsiktiga lösningar av trafiken till och från Gotland bör färjetrafiken dit behandlas och finansieras inom ramen för den nationella infrastrukturplaneringen/nationella planen. Prioriterade inriktningsområden Denna PM fokuserar på några inriktningsområden för utvecklingen av trafiken och infrastrukturen i östra Mellansverige. De föreslagna inriktningarna utgår från de strategier som redovisats i systemanalysen och innebär en precisering av dessa. Områdena har valts utifrån de förändringar och förstärkta trender i omvärlden som skett sedan systemanalysen gjordes och avser främst perioden fram till DEN BEFINTLIGA JÄRNVÄGSINFRASTRUKTUREN: Underhåll och nyttja mer effektivt Parterna i östra Mellansverige instämmer i kapacitetsutredningens slutsatser om att drift och underhållsåtgärder samt reinvesteringar och trimning av det befintliga järnvägssystemet i det korta perspektivet har högsta prioritet, det vill säga främst steg 2 och 3 åtgärder. Vi anser att robusthet och turtäthet måste ges högsta prioritet. Genom ett mer väl underhållet järnvägssystem och ett effektiv nyttjande nås även vissa effekter på restid och kapacitet. Val av åtgärder bör ske ur ett långsiktigt och samlat systemperspektiv utifrån de funktionella krav som tidigare preciserats, inkludera all trafik samt ske i samverkan mellan Trafikverket, regionala aktörer och trafikföretag. Kraftsamling Mälardalen är en bra förebild. STORSTADSTRAFIKEN: Prioritera kollektivtrafiken och förbättra framkomligheten i Stockholm Bebyggelseplaneringen bör som norm utgå från hög tillgänglighet till kollektivtrafik. Kollektivtrafiken, nyttotrafiken samt gång och cykeltrafiken prioriteras i Stockholm genom åtgärder inom alla fyra stegen. Reinvestering och trimning i högbelastade delar av Stockholms vägnät är också högprioriterat vid sidan av redan nämnda åtgärder i järnvägsnätet. Den regionala vägkapaciteten bör aktivt fördelas så att trafiken fungerar utan allvarliga köer. Exempel på angelägna steg 1 3 åtgärder som redovisas i systemanalysen är förbättringar av kollektivtrafiken, cykelåtgärder, förändringar av trängselskatt och parkeringsavgifter, utveckling av miljözoner och mobility management åtgärder. GODSTRANSPORTER: Öka framkomligheten och pålitligheten Kapaciteten på delar av järnvägen runt Mälaren och i Bergslagen behöver ökas för att räcka till för både persontrafiken och de ökande malmtransporterna på grund av gruvorna i Bergslagen. För att öka kapaciteten för godstrafiken och avlasta väg och järnvägsnätet närmast Stockholm bör åtgärder för att utveckla möjligheterna att transportera gods via kustnära sjöfart och via Mälarsjöfarten identifieras. Exempel på sådana steg 1 3 åtgärder kan vara att se till hela transportkedjan vid planering av åtgärder i transportsystemet, att underlätta kunskapsspridning om valmöjligheter för transporter, att identifiera och åtgärda felande länkar i transportkedjor och arbeta för att medel för sådana åtgärder avsätts i olika planer och program. Ansvariga för planering av infrastruktur på regional nivå behöver i samverkan med statliga och kommunala aktörer samt näringslivet utveckla kunskap om och samarbetsformer för godsfrågor. Behov och åtgärder för en effektiv citylogistik samt logistik och distributionscentra är exempel på viktiga frågor för sådana samarbeten.

12 12 STEG 4 ÅTGÄRDER: EBS listan ligger fast, kompletterad med prioriterade åtgärder för Östergötlands län och sjöfartsåtgärder Den stora tillväxten i regionen med ökande trängsel som följdleder till ett mycket stort behov av steg 4 åtgärder för att de gemensamma målen om konkurrenskraft, långsiktig hållbarhet, effektivitet och regional utveckling ska kunna nås. Det handlar bland annat om åtgärder för att skapa en gemensam arbetsmarknad, bättre tillgänglighet till angränsande regioner, ökad framkomlighet och kapacitet både när det gäller järnvägar och vägar. Steg 4 åtgärder redovisas i EBS listan från systemanalysen, se nedan, kompletterad med prioriterade åtgärder för Östergötlands län och för sjöfarten i östra Mellansverige. Stockholmsöverenskommelsen ingår som en viktig del i EBS listan. Kompletterande prioriterade åtgärder i Östergötlands län Ostlänken Linköping Norrköping Järna Järnvägsanslutning Södra Stambanan Norrköpings hamn, den så kallade Kardonbanan E22 fyrfältsväg Norrköping Söderköping, inklusive förbifart Söderköping E22 förbi Norrköping, den så kallade Norrleden Prioriterade sjöfartsåtgärder för östra Mellansverige Södertälje sluss med tillhörande farledsåtgärder