Jämförande beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende byggnaders energiprestanda i Sverige

Transkript

1 Jämförande beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende byggnaders energiprestanda i Sverige Rapportering i enlighet med artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU 2010 om byggnaders energiprestanda

2

3 3 Sammanfattning Enligt artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (omarbetning) ska medlemsstaterna beräkna kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende byggnaders energiprestanda. Medlemsstaterna ska rapportera till kommissionen alla indata och antaganden som använts för dessa beräkningar samt resultat av dessa beräkningar. I denna rapport redovisas indata och antaganden samt resultat från initiala jämförande beräkningar av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende byggnaders energiprestanda i Sverige. Beräkningarna har genomförts i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 244/2012 av den 16 januari 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda genom fastställande av en ram för jämförelsemetod för beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende energiprestanda f ö r byggnader och byggnadselement, samt de till kommissionens delegerade förordning bifogade riktlinjerna (2012/C 115/1). För nya byggnader har tre referensbyggnader definierats, ett småhus, ett flerbostadshus och ett kontor. Byggnaderna är representativa för respektive byggnadskategori och uppfyller precis ställda krav på energihushållning enligt Boverkets byggregler (BFS 2011:26), BBR 19. För att bedöma om kravnivåerna i BBR är kostnadsoptimala har energianvändning och ekonomisk lönsamhet beräknats för olika varianter av respektive referensbyggnad där klimatskalets isolering, ventilationsvärmeväxling och storlek på värmepump varierats. För befintliga byggnader har två referensbyggnader definierats för respektive byggnadskategori; småhus, flerbostadshus och kontor. Referensbyggnaderna representerar byggnader som är frekvent förekommande vad avser storlek och tekniskt utförande. Därefter har byggnaderna försetts med olika energisparåtgärder för att uppfylla de krav på energihushållning som ställs vid ändring av byggnad enligt BBR. För att bedöma om dessa kravnivåer är kostnadsoptimala har energibesparingen och den ekonomiska lönsamheten beräknats för energisparåtgärder som går något längre än kravnivån i BBR. Dessa har sedan jämförts med åtgärder som precis fyller kravnivån. Därefter har värdet av energibesparingen jämförts med kostnaderna för den tillkommande investeringen för energisparåtgärden. Beräkningar har genomförts för referensbyggnader som har elvärme respektive fjärrvärme.

4 4 Den metod som använts för kostnadsberäkningarna är en investeringskalkyl. Alla kostnader för de prövade åtgärderna och energi har diskonterats till ett nuvärde och en livscykelkostnad har erhållits. Indirekta åtgärdskostnader som kostnader för underhåll/reparation, service och eventuella avgifter för investeringar och energieffektiviseringsåtgärder har ej tagits med i beräkningarna och inte heller s.k. byggherrekostnader. Vid valet mellan vilka av de fyra kalkylalternativen som ska användas (finansiell kalkyl, 6 % och 4 %, respektive makroekonomisk kalkyl, 3 % och 4 %) förordas den finansiella kalkylen med en kalkylränta på 4 %. Från samhällsekonomisk synvinkel är det inte tillräckligt med de kostnadskategorier som kommissionen inkluderar i den makroekonomiska kalkylen för att erhålla en samhällsekonomiskt effektiv fördelning av resurser. Med utgångspunkt i de byggkostnader, energipriser, prognoser för energiprisutveckling och kalkylränta som har varit tillgängliga visar de genomförda beräkningarna att energihushållningskraven i BBR ligger till absolut övervägande del inom ramen för den kostnadsoptimala nivån. Det bör påpekas att denna bedömning gäller för de angivna antagandena om räntenivåer, prisprognoser och kostnader i övrigt. De känslighetsanalyser som gjorts med avseende på alternativa energipriser respektive åtgärdskostnader antyder att resultaten är robusta.

5 5 Innehåll 1. Inledning... 9 Läsanvisning Utgångspunkter Metodval beroende på funktionskrav eller detaljkrav Regler om byggande Boverkets byggregler (BBR) BBR avsnitt 9 Energihushållning Kravnivåer Omfattning, avgränsningar och val Byggnadskategorier Uppvärmningssätt Primärenergiindikator Klimatzoner Ekonomiska utgångspunkter Två olika kalkyler Kalkylränta Energipris Åtgärdskostnader Antaganden Beräkningsförutsättningar Golvarean Atemp i de olika beräkningsfallen Byggnadens energianvändning Värmegenomgångskoefficient Ventilation Solvärme Termisk tröghet Fastighetsenergi Kyla Klimat Energiberäkningar Åtgärder för att finna den kostnadsoptimala nivån Nya byggnader prövas mot BBR:s explicita kravnivåer Ändring av befintlig byggnad Åtgärder för nybyggnads- och ändringsfallet Resultat Jämförande beräkningar av kostnadsoptimala nivåer Nytt småhus med fjärrvärme, klimatzon III (SmNFjvIII) Data för byggnaden Specifikation av byggnadsdelar Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl Sammanfattande resultat för nytt småhus med fjärrvärme, klimatzon III 39 Nytt småhus elvärme, klimatzon III (SmNELIII) Data för byggnaden Specifikation av byggnadsdelar Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl Sammanfattande resultat för nytt småhus med elvärme, klimatzon III Nytt flerbostadshus med fjärrvärme, klimatzon III (FbNFjvIII)... 47

6 6 Data för byggnaden Specifikation av byggnadsdelar Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl Sammanfattande resultat för nytt flerbostadshus med fjärrvärme, klimatzon III Nytt flerbostadshus med elvärme, klimatzon III (FbNELIII) Data för byggnaden Specifikation av byggnadsdelar Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl Sammanfattande resultat för nytt flerbostadshus med elvärme, klimatzon III Nytt kontorshus med fjärrvärme, klimatzon III (KoNFjvIII) Data för byggnaden Specifikation av byggnadsdelar Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl Sammanfattande resultat för nytt kontorshus med fjärrvärme, klimatzon III Nytt kontorshus med elvärme, klimatzon III (KoNELIII) Data för byggnaden Specifikation av byggnadsdelar Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl Sammanfattande resultat för nytt kontorshus med elvärme, klimatzon III70 Befintligt småhus från 1950 med fjärrvärme, klimatzon III (SmA1950FjvIII) Data för byggnaden Specifikation av byggnadsdelar Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl Sammanfattande resultat för befintligt småhus från 1950 med fjärrvärme, klimatzon III Befintligt småhus från 1950 med elvärme, klimatzon III (SmA1950ELIII) Data för byggnaden Specifikation av byggnadsdelar Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl Sammanfattande resultat för befintligt småhus från 1950 med elvärme, klimatzon III Befintligt småhus från 1970 med fjärrvärme, klimatzon III (SmA1970FjvIII) Data för byggnaden Specifikation av byggnadsdelar Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl Sammanfattande resultat för befintligt småhus från 1970 med fjärrvärme, klimatzon III Befintligt småhus från 1970 med elvärme, klimatzon III (SmA1970ELIII) Data för byggnaden Specifikation av byggnadsdelar Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl... 93

7 Sammanfattande resultat för befintligt småhus från 1970 med elvärme, klimatzon III Befintligt flerbostadshus från 1950 med fjärrvärme, klimatzon III (FbA1950FjvIII) Data för byggnaden Specifikation av byggnadsdelar Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl Sammanfattande resultat för befintligt flerbostadshus från 1950 med fjärrvärme, klimatzon III Befintligt flerbostadshus från 1950 med elvärme, klimatzon III (FbA1950ELIII) Data för byggnaden Specifikation av byggnadsdelar Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl Sammanfattande resultat för befintligt flerbostadshus från 1950 med elvärme, klimatzon III Befintligt flerbostadshus från 1970 med fjärrvärme, klimatzon III (FbA1970FjvIII) Data för byggnaden Specifikation av byggnadsdelar Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl Sammanfattande resultat för befintligt flerbostadshus från 1970 med fjärrvärme, klimatzon III Befintligt flerbostadshus från 1970 med elvärme, klimatzon III (FbA1970ELIII) Data för byggnaden Specifikation av byggnadsdelar Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl Sammanfattande resultat för befintligt flerbostadshus från 1970 med elvärme, klimatzon III Befintligt kontorshus från 1960 med fjärrvärme, klimatzon III (KoA1960FjvIII) Data för byggnaden Specifikation av byggnadsdelar Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl Sammanfattande resultat för befintligt kontorshus från 1960 med fjärrvärme, klimatzon III Befintligt kontorshus från 1960 med elvärme, klimatzon III (KoA1960ELIII) Data för byggnaden Specifikation av byggnadsdelar Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl Sammanfattande resultat för befintligt kontorshus från 1960 med elvärme, klimatzon III Befintligt kontorshus från 1970 med fjärrvärme, klimatzon III (KoA1970FjvIII) Data för byggnaden Specifikation av byggnadsdelar Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl

8 8 Sammanfattande resultat för befintligt kontorshus från 1970 med fjärrvärme, klimatzon III Befintligt kontorshus från 1970 med elvärme, klimatzon III (KoA1970ELIII) Data för byggnaden Specifikation av byggnadsdelar Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl Sammanfattande resultat för befintligt kontorshus från 1970 med elvärme, klimatzon III Bilaga 1. BBR 19, avsnitt 9 (BFS 2011:26)Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 2. Energiprisprognoser... Bilaga 3. Känslighetsanalys, energiprisutveckling... Bilaga 4. Känslighetsanalys, åtgärdskostnader (-15 procent)... Bilaga 5. Känslighetsanalys, åtgärdskostnader (+15 procent)... Bilaga 6. Ritningar... Nytt småhus med fjärrvärme, klimatzon III (SmNFjvIII)... Nytt småhus med elvärme, klimatzon III (SmNELIII)... Nytt flerbostadshus med fjärrvärme resp. elvärme, klimatzon III (FbNFjvIII / FbNELIII)... Nytt kontorshus med fjärrvärme resp. elvärme, klimatzon III (KoNFjvIII / KoNELIII)... Befintligt småhus från 1950 med fjärrvärme resp. elvärme, klimatzon III (SmA1950FjvIII /SmA1950ELIII)... Befintligt småhus från 1970 med fjärrvärme resp. elvärme, klimatzon III (SmA1970FjvIII /SmA1070ELIII)... Befintligt flerbostadshus från 1950 med fjärrvärme resp. elvärme, klimatzon III (FbA1950FjvIII / FbA1950ELIII)... Befintligt flerbostadshus från 1970 med fjärrvärme resp. elvärme, klimatzon III (FbA1970FjvIII / FbA1970ELIII)... Befintligt kontorshus från 1960 med fjärrvärme resp. elvärme, klimatzon III (KoA1960FjvIII / KoA1960ELIII)... Befintligt kontorshus från 1970 med fjärrvärme resp. elvärme, klimatzon III (KoA1970FjvIII / KoA1970ELIII)...

9 9 1. Inledning Enligt artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (omarbetning) ska medlemsstaterna beräkna kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende byggnaders energiprestanda. Medlemsstaterna ska rapportera till kommissionen alla indata och antaganden som använts för dessa beräkningar samt resultat av dessa beräkningar. I denna rapport redovisas indata och antaganden samt resultat från initiala jämförande beräkningar av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende byggnaders energiprestanda i Sverige. Beräkningarna har genomförts i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 244/2012 av den 16 januari 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda genom fastställande av en ram för jämförelsemetod för beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende energiprestanda f ö r byggnader och byggnadselement, samt de till kommissionens delegerade förordning bifogade riktlinjerna (2012/C 115/1). För nya byggnader har tre referensbyggnader definierats, ett småhus, ett flerbostadshus och ett kontor. Byggnaderna är representativa för respektive byggnadskategori och uppfyller precis ställda krav på energihushållning enligt Boverkets byggregler (BFS 2011:26), BBR 19. För att bedöma om kravnivåerna i BBR är kostnadsoptimala har energianvändning och ekonomisk lönsamhet beräknats för olika varianter av respektive referensbyggnad där klimatskalets isolering och storlek på värmepump varierats. För befintliga byggnader har två referensbyggnader definierats för respektive byggnadskategori; småhus, flerbostadshus och kontor. Referensbyggnaderna representerar byggnader som är frekvent förekommande vad avser storlek och tekniskt utförande. Därefter har byggnaderna försetts med olika energisparåtgärder för att uppfylla de krav på energihushållning som ställs vid ändring av byggnad enligt BBR. För att bedöma om dessa kravnivåer är kostnadsoptimala har energibesparingen och den ekonomiska lönsamheten beräknats för energisparåtgärder som går något längre än kravnivån i BBR. Dessa har sedan jämförts med åtgärder som precis fyller kravnivån. Därefter har

10 10 värdet av energibesparingen jämförts med kostnaderna för den tillkommande investeringen för energisparåtgärden. Beräkningar har genomförts för referensbyggnader som har elvärme respektive fjärrvärme. Anledningen är att det ställs strängare krav på byggnadens energianvändning i BBR om byggnaden har elvärme. Läsanvisning I avsnitt 2 redovisas tekniska och ekonomiska utgångspunkter för genomförda beräkningar avseende energianvändning och ekonomisk lönsamhet. Här redovisas bl.a. kravnivåer för energihushållning enligt BBR, valda avgränsningar vad avser referensbyggnader och energisparåtgärder samt energipriser, kalkylränta och åtgärdskostnader. I avsnitt 3 redovisas sammanfattande resultat av genomförda jämförande beräkningar av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende energiprestanda för byggnader. I avsnitt 4 redovisas detaljerade jämförande beräkningar av kostnadsoptimala nivåer. Beräkningarna redovisar indata för åtgärdskostnader och byggkostnader för respektive referensbyggnad. I bilagorna redovisas Sveriges gällande byggregler avseende energihushållning (BBR 19, avsnitt 9 Energihushållning), energiprisprognoser, en känslighetsanalys gällande energisprisutvecklingen, känslighetsanalyser gällande lägre respektive högre åtgärdskostnader, samt ritningar för valda referenshus.

11 11 2. Utgångspunkter Metodval beroende på funktionskrav eller detaljkrav Svenska byggregler skiljer sig från övriga länders inom EU på så sätt att vi har ett övergripande funktionskrav för byggnadens energianvändning. Denna energianvändning ska kunna verifieras i den färdiga byggnaden genom mätning. Fördelen med att vi numera ställer funktionskrav i BBR är att det ger stora friheter åt byggherrar att utforma sin byggnad på valfritt sätt, så länge det övergripande funktionskravet är uppfyllt. I andra länder har man mer av detaljkrav som kan avse en vägg, en dörr eller ett fönster och att man i vissa fall kräver en beräkning av den energimängd som byggnaden förväntas använda per år. Möjligheten att verifiera den verkliga energianvändningen utnyttjas ej. Det förevarande kravet på medlemsstater att genomföra jämförande beräkningar skulle kunna angripas med två olika metoder. Den ena skulle vara att projektera en byggnad som garanterat inte uppfyller energikraven i något avseende för att därefter pröva olika förbättringsåtgärder till dess man kommit fram till att byggnaden ligger exakt på den kostnadsoptimala nivån. Detta kan vara ett naturligt sätt att arbeta när man har detaljkrav som ska uppfyllas. Med svenska funktionskrav är frihetsgraderna mycket stora. Det är möjligt att välja olika sorters isolering i olika tjocklek och placerad på olika sätt i byggnaden. Detta kan kombineras med olika fönster och dörrar, fönsterstorlekar, orientering av byggnaden, storlek på byggnaden, antal våningar, olika sorters värmepumpar med olika verknings- och täckningsgrad, ventilationsvärmeväxlare med flera. Då dessa kan kombineras på valfritt sätt så länge det övergripande funktionskravet uppfylls, inses att antalet möjliga kombinationer är oerhört stort. Den metod som beskrivits ovan skulle därmed leda till ett nära nog oändligt beräkningsarbete för svensk del. Den andra metoden, som valts för denna rapport, utgår från att BBRkraven utgör referensnivån. För att hålla beräkningsarbetet på en rimlig nivå har detta inriktats på att se om det kan finnas ytterligare förbättringar som kan ge ett lönsamt utfall. Om sådana lönsamma förbättringar kan

12 12 påvisas kan man dra slutsatsen att den kostnadsoptimala nivån ligger något lägre än vad som anges i BBR. Om däremot åtgärden skulle visa sig vara olönsam kan man dra slutsatsen att kravnivån i BBR redan uppfyller den kostnadsoptimala nivån. I värderingen av eventuella lönsamma åtgärder ska hänsyn tas till det intervall på 15 % som ska användas vid utvärderingen om den aktuella åtgärden ligger på den kostnadsoptimala nivån. Ligger lönsamheten för åtgärden inom detta intervall ska den anses uppfylla den kostnadsoptimala nivån, enligt Kommissionens delegerade förordning nr 244/2012. Regler om byggande De regler som är utgångspunkt för detta uppdrag och som sätter ramarna för regler om byggande är Plan- och bygglagen (2010:900), PBL, Planoch byggförordningen (2011:338), PBF, och Boverkets byggregler (BFS 2011:26), BBR. Reglerna omfattar bl.a. utformningskrav och tekniska egenskapskrav och anger samhällets godtagbara kravnivå på byggnader vad gäller bostadsutformning, tillgänglighet och användbarhet, bärförmåga, brandskydd, hygien, hälsa, miljö, hushållning med vatten och avfall, bullerskydd, säkerhet vid användning och energihushållning. Det finns även andra regler som kan vara aktuella när man bygger. Exempel är arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen med tillhörande tillämpningsföreskrifter som ställer krav på arbetsmiljön. Dessa krav på arbetsmiljön påverkar också byggnaders tekniska egenskaper och hur byggnaderna kan utformas. EU-direktiv gäller inte direkt i medlemsstaterna när man bygger. EUdirektiv ska däremot införlivas i den nationella lagstiftningen med beaktande av de förutsättningar som råder i medlemsstaten. T.ex. är direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda införlivat i PBL, PBF och BBR samt i lagen om energideklaration av byggnad. Boverkets byggregler (BBR) Boverkets byggregler (BBR) innehåller tillämpningsföreskrifter och allmänna råd till delar av PBL och PBF. Föreskrifterna och de allmänna råden anger samhällets godtagbara kravnivå på byggnader när det gäller tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd, driftsutrymmen, bärförmåga, stadga, beständighet, brandskydd, hygien, hälsa, miljö, bullerskydd, säkerhet vid användning och energihushållning. BBR avsnitt 9 Energihushållning BBR avsnitt 9 Energihushållning 1 är tillämpningsföreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 14 och 3 kap. 15 första stycket PBF samt till 8 kap. 7 PBL. Byggnader ska ha bra inomhusklimat och god inomhusmiljö. För att uppnå detta måste värme och ibland även kyla tillföras. Detta ska uppnås med liten energimängd (3 kap. 14 PBF). Om byggnaden värms med el eller har eldriven komfortkyla ställs det krav på särskilt goda 1 BBR avsnitt 9 återges i sin helhet i bilaga 1.

13 13 energiegenskaper (3 kap. 15 PBF) eftersom el är en extra värdefull energiform som kan användas för många olika ändamål. I BBR avsnitt 9 ställs krav på högst tillåten specifik energianvändning för byggnaden uttryckt som kwh per m 2 uppvärmd golvarea och år. I byggnadens specifika energianvändning ingår den energi som används under ett år för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighetsenergi. Omvandlingsförluster som beror på verkningsgraden för uppvärmningsanordningar i byggnaden m.m. ingår också. Kraven avser den faktiska energianvändningen när byggnaden är i bruk. Kraven på byggnadens specifika energianvändning varierar om det är en bostad eller en lokal eller om elvärme används eller inte. På grund av stora klimatskillnader mellan norr och söder är Sverige indelat i tre klimatzoner (I, II och III). Fler krav som en byggnad också måste uppfylla är krav på värmeisolering av klimatskärmen, värme-, kyl- och luftbehandlingsinstallationer, effektiv elanvändning och mätsystem för energianvändningen. För elvärmda byggnader finns också en begränsning för maximalt installerad eleffekt för uppvärmning för att minska eleffektuttaget den kallaste tidpunkten under året. Krav på byggnadens värmeisolering ställs som högst tillåten genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m ) för byggnadens klimatskärm, inklusive köldbryggor. Byggnaden kan dock behöva isoleras mer för att den ska klara kravet på byggnadens specifika energianvändning. Om det är en elvärmd byggnad ska den även klara eleffektkravet som kan innebära behov av ytterligare värmeisolering. Tanken bakom att ställa krav på värmeisolering, fastän det finns ett krav på byggnadens specifika energianvändning, är att säkerställa att byggnadens klimatskal får en godtagbar kvalitet oavsett övriga tekniska installationer som installeras för att uppfylla energikravet. Krav på energihushållning vid ändring av byggnader När det gäller ändring av byggnader är utgångspunkten att det är samma krav som gäller vid ändring som vid uppförande av nya byggnader. Vid ändring ska dock kraven anpassas och avsteg får göras med hänsyn till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet. Kraven vid ändring kan ställas på den ändrade delen. Uppfyller en byggnad efter ändring av klimatskärmen inte de krav som ställs på nya byggnader, anges i reglerna U-värden som ska eftersträvas för tak, vägg, golv, fönster och ytterdörr. Om man gör en ändring i ett ventilationssystem eller ett ventilationsaggregat anges SFP 2 - värden respektive SFPv 3 -värden som man ska eftersträva att inte överskrida. Kravnivåer De kravnivåer som finns i BBR avsnitt 9 Energihushållning som jämförande beräkningar av kostnadsoptimala nivåer prövas mot redovisas i nedanstående tabeller. 2 Specifik fläkteffekt för ett ventilationssystem [kw/(m 3 /s) ] 3 Specifik fläkteffekt för ett ventilationsaggregat [kw/(m 3 /s) ]

14 14 Nya byggnader Bostäder ska vara utformade så att byggnadens specifika energianvändning, installerad eleffekt för uppvärmning och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m ) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (A om ), högst uppgår till de värden som anges i tabell 9:2a och 9:2b. Tabell 9:2a Bostäder som har annat uppvärmningssätt än elvärme Klimatzon I II III Byggnadens specifika energianvändning [kwh per m 2 A temp och år] Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient [W/m 2 K] ,40 0,40 0,40 Tabell 9:2b Bostäder med elvärme Klimatzon I II III Byggnadens specifika energianvändning [kwh per m 2 A temp och år] Installerad eleffekt för uppvärmning [kw] ,5 5,0 4,5 + tillägg då A temp är större än 0,035(A temp 130) 0,030(A temp 130) 0,025(A temp 130) 130 m 2 Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient [W/m 2 K] 0,40 0,40 0,40 Lokaler ska vara utformade så att byggnadens specifika energianvändning, installerad eleffekt för uppvärmning, och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m ) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (A om ), högst uppgår till de värden som anges i tabell 9:3a och 9:3b.

15 15 Tabell 9:3a Lokaler som har annat uppvärmningssätt än elvärme Klimatzon I II III Byggnadens specifika energianvändning [kwh per m 2 A temp och år] tillägg då uteluftsflödet av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2 i temperaturreglerade utrymmen. Där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas upp till 1,00 [l/s per m 2 ]. Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient [W/m 2 K] 110(q medel-0,35) 90(q medel-0,35) 70(q medel-0,35) 0,60 0,60 0,60 Tabell 9:3b Lokaler med elvärme Klimatzon I II III Byggnadens specifika energianvändning [kwh per m 2 A temp och år] tillägg då uteluftsflödet av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2 i temperaturreglerade utrymmen. Där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas upp till 1,00 [l/s per m 2 ]. Installerad eleffekt för uppvärmning [kw] 65(q medel-0,35) 55(q medel-0,35) 45(q medel-0,35) 5,5 5,0 4,5 + tillägg då A temp är större 0,035(A temp - 130) 0,030(A temp - 130) 0,025(A temp - 130) än 130 m 2 + tillägg då uteluftsflödet av utökade kontinuerliga hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2 i temperaturreglerade utrymmen. Där q är det maximala specifika uteluftsflödet vid DVUT. Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient [W/m 2 K] 0,030(q-0,35)A temp 0,026(q-0,35)A temp 0,022(q-0,35)A temp 0,60 0,60 0,60

16 16 Ventilationssystems eleffektivitet bör, vid dimensionerande luftflöde, inte överskrida följande värden på specifik fläkteffekt (SFP): SFP, kw/(m 3 /s) Från- och tilluft med värmeåtervinning: 2,0 Från- och tilluft utan värmeåtervinning: 1,5 Frånluft med återvinning: 1,0 Frånluft: 0,6 Ändring av byggnader Uppfyller byggnaden efter ändring inte de i avsnitt 9:2 respektive 9:3 angivna kraven på specifik energianvändning, ska vid ändring i klimatskärmen följande U-värden eftersträvas. (BFS 2011:26). Tabell 9:92 U i [W/m 2,K] U i [W/m 2,K] U tak 0,13 U vägg 0,18 U golv 0,15 U fönster 1,2 U ytterdörr 1,2 Då ändringar i ventilationssystemet görs ska man eftersträva att ventilationssystemet inte överskrider SFP-värden enligt tabell 9:95. Om enbart aggregatet byts ut ska man eftersträva att de i tabellen angivna SFPv-värdena inte överskrids. Tabell 9:95 Maximala värden på SFP (Specifik fläkteleffekt för ett ventilationssystem) respektive SFPv (Specifik fläkteleffekt för ett aggregat) Från- och tilluft med värmeåtervinning Från- och tilluft utan värmeåtervinning SFP, [kw/(m 3 /s)] SFPv [kw/(m 3 /s)] 2,0 2,0 1,5 1,5 Frånluft med återvinning 1,0 1,0 Frånluft 0,6 0,6

17 17 Omfattning, avgränsningar och val Byggnadskategorier Direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda, anger i bilaga I punkt 5, de kategorier byggnader bör delas in i. Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 244/2010 bilaga I punkt 1.1 anger vilka byggnadskategorier medlemsstaterna ska ta fram referensbyggnader för. Dessa är: 1. Enfamiljshus, 2. Flerfamiljshus och 3. Kontorsbyggnader. I samma bilaga under punkt 1.2 anges att förutom kontorsbyggnader ska medlemsstaterna även ta fram referensbyggnader för andra byggnadskategorier som inte är för bostadsändamål och för vilka specifika krav på energiprestanda finns. BBR innehåller inte några sådana specifika krav för andra byggnadskategorier varför detta analysarbete begränsas till att omfatta enfamiljshus, flerbostadshus och kontorsbyggnader. För varje byggnadskategori har ett referenshus för nybyggnadsfallet och två för ändringsfallet tagits fram. Dessa är hypotetiska byggnader men överensstämmer i de flesta avseenden med byggnader som finns i det svenska byggnadsbeståndet med hänsyn tagen till form, storlek, byggnadsår och byggteknik. De befintliga bostadsbyggnader som ingår i denna undersökning har valts ut med utgångspunkt i den statistik som finns för det svenska byggnadsbeståndet. Därvid har de ålderklasser som är de mest representativa antalsmässigt, valts. Detta medför byggnader från 1950-tal och 1970-tal. Urvalet har hämtats från Så byggdes husen, Arkitektur, konstruktion och material i våra flerbostadshus under 120 år, ISBN , Så byggdes villan, Svensk villaarkitektur från 1890 till 2010, ISBN och BETSI -Boverkets rikstäckande undersökning av byggnaders energianvändning, tekniska status och innemiljö , ISBN Kontorsbyggnader har valts ut enligt motsvarande principer. Av förenklingsskäl har balkonger i vissa fall utelämnats. Balkongdörren har beräkningsmässigt ersatts med yttervägg och fönster. Uppvärmningssätt Byggreglerna ställer olika krav på energihushållning för byggnader med elvärme och för byggnader som har annat sätt än elvärme. Fjärrvärme får här representera annat uppvärmningssätt än elvärme då fjärrvärme är det mest förekommande uppvärmningssättet för flerbostadshus och lokaler. Ungefär 85% av den uppvärmda arean i flerbostadhus och 80% i lokaler är anslutna till fjärrvärme 4. Fjärrvärme och elvärme har också fördelen i detta arbete att ha någorlunda kända energipriser och förväntad energiprisutveckling Byggnaderna värms därför antingen med fjärrvärme eller med elvärme i de beräkningar som utgör grunden för analysen. Antalet referensbyggnader blir därmed 2 * 9 = 18 stycken. I nybyggnadsfallet har även värmepump tagits med i några åtgärdsvarianter, då de är vanliga 4 Energistatistik för lokaler(es 2011:08) och flerbostadshus (ES 2011:09) från Energimyndigheten.

18 18 installationer för uppvärmning. Byggnader med värmepump definieras i normalfallet som eluppvärmda, enligt BBR. Primärenergiindikator Energihushållningskraven i BBR är utformade så att det ställs strängare krav på byggnadens energianvändning och krav på maximalt installerad eleffekt för uppvärmning om en byggnad värms med el eller har eldriven komfortkyla. Detta stämmer överens med 3 kap. 15 PBF som föreskriver att Utöver det som följer av 14 ska en byggnad som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler samt deras installationer för uppvärmning, kylning och ventilation ha särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med elenergi. Motivet till att man 2008 införde krav på särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med elenergi var att el är en extra värdefull energiform som kan användas för många olika ändamål. Detta sätt att ta hänsyn till olika energislag utan användning av primärenergifaktorer i de svenska byggreglerna stämmer överens med regeringens skrivelse 2011/12:131 Vägen till nära-nollenergibyggnader. I skrivelsen konstaterar man att byggreglerna beaktar primärenergiaspekter genom att ställa olika krav på energihushållning för elvärmda respektive icke elvärmda byggnader. Någon ytterligare omräkning som förändrar värderingen av skilda energislag är därmed inte påkallad. Primärenergifaktorn för Sverige kan därför sättas till 1 i detta sammanhang. Riktlinjer bifogade till kommissionen delegerade förordning (EU) nr 244/2012 anger också under punkt 2 Vid utvärdering av kostnadsoptimalitet tas den icke förnybara delen av primärenergin i beaktande. I exempelvis en byggnad med värmepump ska således endast elenergin till värmepumpen beaktas. Detta överensstämmer med det sätt som BBR definierar byggnadens energianvändning. Klimatzoner Det är stora skillnader i klimatförutsättningarna mellan södra och norra Sverige. I BBR finns därför en indelning av landet i klimatzoner. De är tre stycken och följer länsgränserna. Klimatzon III är den södra och omfattar enkelt uttryckt den del av landet som finns från Skåne till och med Uppsala. I denna klimatzon finns ca 80% av landets småhus, flerbostadshus och lokaler. Denna redovisning har därför fokuserats på klimatzon III där Stockholm kan anses representera medelvärdet för klimatet i zon III och utgöra tyngdpunkten för bebyggelsen. Stockholms klimat har därför valts som grund för de energiberäkningar som utförts.

19 19 Ekonomiska utgångspunkter Metoden för att beräkna kostnadsoptimala nivåer är att använda en ordinär investeringskalkyl. I en sådan undersöks om initiala investeringskostnader för energieffektivitetsåtgärder, vilka leder till lägre framtida energiutgifter, också leder till en lägre livscykelkostnad. Antag exempelvis att en energiinvesteringsåtgärd genomförs idag. Leder den till så stora minskningar i framtida energiutgifter, att de totala kostnaderna (inklusive initiala investeringskostnader) under kalkylperioden blir lägre än om åtgärden inte genomförts, då har livscykelkostnaden minskat. Blir, å andra sidan, minskningen i de framtida energiutgifterna marginella, riskerar energiinvesteringsåtgärden i stället att öka livscykelkostnaden. Den kostnadsoptimala nivån definieras som den lägsta punkten på den totala kostnadsfunktionen. 5 Det finns en utförlig beskrivning om metodiken i kommissionens delegerade förordning nr 244/2012 med tillhörande riktlinjer. Nedan redogörs kortfattat för hur kalkylerna ska hanteras. Två olika kalkyler Två olika typer av kalkyler ska genomföras, dels en finansiell kalkyl, dels en makroekonomisk kalkyl. I den finansiella kalkylen ska de relevanta priserna utgöras av de priser som betalas av kunden inklusive alla 5 När Boverket genomför konsekvensanalyser av skärpta energikrav görs detta med en investeringskalkyl och analysen följer i stort ett livscykelkostnadsperspektiv. Boverket definierar dock minskade framtida energiutgifter som intäkter. Det förändrar i sak inte slutresultatet. Se exempelvis Lägsta möjliga energianvändning i nya byggnader och kostnadskonsekvenser, Boverket Rapport 2011:31

20 20 tillämpliga skatter, moms och subventioner. 6 I den makroekonomiska kalkylen ska de relevanta priserna i stället utgöras av de priser som betalas av kunden exklusive alla tillämpliga skatter, moms och subventioner. Därutöver tillkommer en kostnadskategori i den makroekonomiska kalkylen som utgörs av kostnader för utsläpp av växthusgaser 7. Definitionen av den senare kostnadskategorin är penningvärdet av den miljöskada som orsakas av koldioxidutsläpp som är förbundna med energianvändningen i en byggnad. 8,9 Resultaten från den finansiella kalkylen respektive den makroekonomiska kalkylen kan mycket väl leda till olika kostnadsoptimala nivåer på energieffektiviseringen. I riktlinjerna till den delegerade förordningen anges att..skulle skillnaden mellan kostnadsoptimum på makroekonomisk nivå och kostnadsoptimum på finansiell nivå kunna ge anvisningar om vilka anslag och finansiella stödåtgärder som fortfarande kan behövas för att göra investeringar i energieffektivitet intressanta för investeraren. (s. 14 under punkt 6.1). 10 I bilaga 1 till den delegerade förordningen preciseras olika separata kostnadskategorier som kan inkluderas i kalkylerna såsom initiala investeringskostnader, löpande kostnader, energikostnader, kostnader för bortskaffning (där så är tillämpligt) samt kostnader för växthusgasutsläpp. Där preciseras även när kostnader kan utelämnas från kalkylerna. Det rör dels kostnader som är desamma för alla åtgärder/paket/varianter, dels kostnader som gäller byggnadselement som inte har någon påverkan på en byggnads energiprestanda. 6 Kommissionens delegerade förordning, bilaga 1, punkt I den svenska översättningen av den delegerade förordningen anges felaktigt att det ska vara exklusive alla tillämpliga skatter, moms och subventioner. 7 Den makroekonomiska kalkylen är inte liktydigt med en samhällsekonomisk kalkyl. En samhällsekonomisk kalkyl ska omfatta alla de väsentliga effekterna som en energieffektivisering leder till för samhället. På intäktssidan av en sådan kalkyl bör även minskade skadekostnader av andra negativa externa effekter såsom försurning, övergödning och partiklar inkluderas liksom ett ökat välbefinnande vid vistelse inomhus (buller reduceras, drag minskar). På kostnadssidan bör utbildningskostnader, transaktionskostnader, kostnader för eventuella negativa sidoeffekter (för låg luftomsättning, ökning av förekomsten av fukt och mögel) samt förlust av kulturvärden och estetiska värden inkluderas. Se Boverkets rapport Energi i bebyggelsen tekniska egenskaper och beräkningar, Riktlinjer för kommissionens delegerade förordning nr 244/2012, punkt 6. 9 I de energipriser som betalas av kunden i den finansiella kalkylen utgörs en del av kostnaden för utsläppsrätter. D.v.s. redan i den finansiella kalkylen inkluderas kostnader för utsläpp av växthusgaser. Det föreligger därför en risk för dubbelräkning i den makroekonomiska kalkylen om man dels explicit inkluderar en kostnadskategori för utsläpp av växthusgaser, dels exkluderar enbart moms och tillämpliga skatter i de priser som betalas av kunden. 10 Boverket vill här lyfta fram att från en samhällsekonomisk synvinkel är det inte tillräckligt med de kostnadskategorier som kommissionen inkluderar i den makroekonomiska kalkylen för att erhålla en samhällsekonomisk effektiv fördelning av resurserna. Man måste också ta med de kostnads- och intäktsposter som anges i fotnot 6.

21 21 Kalkylränta För att kunna jämföra kostnader och intäkter som infaller vid olika tidpunkter tar man dessa till ett s.k. nuvärde. Själva förfaringssättet benämns nuvärdesberäkning eller diskontering och det görs med hjälp av en kalkylränta. När kalkylräntan är fastställd kan samtliga framtida kostnader och intäkter tas till ett nuvärde och jämföras med de initiala investeringskostnaderna. Kalkylräntan ska avspegla det förräntningskrav som en investerare har på investeringen. Resonemanget bygger på att om energiinvesteringen inte gjordes skulle kapitalet frigöras till andra investeringar. Och avkastningen från den bästa av dessa alternativa investeringar utgör kalkylräntan. I kommissionens delegerade förordning anges för den finansiella kalkylen att medlemsstaterna ska fastställa diskonteringsräntan (=kalkylräntan) efter att ha genomfört känslighetsanalyser på minst två olika räntenivåer. De räntenivåer som använts i den finansiella kalkylen är 6 respektive 4 procent. 11 På motsvarande sätt anger kommissionen i den delegerade förordningen att medlemsstaterna för den makroekonomiska kalkylen ska fastställa en diskonteringsränta efter att ha genomförs en känslighetsanalys för minst två räntenivåer, av vilken en ska vara 3 procent uttryckt i reala termer. De räntenivåer som har använts i den makroekonomiska kalkylen är 3 respektive 4 procent. Energipris De energiprisprognoser för elvärme och för fjärrvärme som används i kalkylerna har tagits fram av Energimyndigheten och sträcker sig fram till och med 2042, dvs. 30 år framåt i tiden. Prognoserna återfinns i sin helhet bilaga 2. Förutsättningar för känslighetsanalys med alternativ energiprisutveckling redovisas i bilaga 3. I nedanstående tabell redovisas energiprisuppgifter för åren 2013, 2020, 2030 samt för Tabell 1. Energimyndighetens energiprisprognoser för el och fjärrvärme års priser inklusive moms. Elvärme Fjärrvärme Fjärrvärme Småhus Flerbostadshus, Kontor År öre/kwh* öre/kwh** öre/kwh** ,9 82,6 79, ,0 92,3 89, ,6 101,1 97, ,6 111,5 108,2 * Energimyndighetens prognos i Långtidsprognos 2012 **Energimyndighetens prognos i Långtidsprognos 2010, ER 2011:03, s. 56, uppräknat till 2010 års priser. 11 Vid ett seminarium i Bryssel i september 2012 anordnat av kommissionen rekommenderades att en av kalkylräntesatserna vid den finansiella kalkylen sätts till 6 procent.

22 22 När det gäller elpriset för uppvärmning i bostäder och lokaler används Energimyndighetens senaste långtidsprognos från år I denna prognos har det antagits att priset på utsläppsrätter ökar, vilket resulterar i en ökning av elpriset i förhållande till långtidsprognosen från år Utsläppsprisökningen ligger i linje med den beräknade koldioxidprisutvecklingen på lång sikt som anges i kommissionens delegerade förordning nr 244/2012. Att prognosticera fjärrvärmepriser är svårt på grund av de olika förutsättningar som råder i olika fjärrvärmenät. Fjärrvärmepriset har erhållits från Energimyndighetens långtidsprognos från 2010, vilket är den senast framtagna prognosen. Som alla prognoser är den förknippad med osäkerhet. Prognosen från år 2010 är framtagen efter principen om alternativkostnader främst för olja. Energimyndigheten anser att fjärrvärmeprisprognoserna från 2010 är de bästa som finns att tillgå. 12 Åtgärdskostnader Uppgifter om åtgärdskostnader har tagits fram av en konsultfirma som levererar beräkningsunderlag till ett flertal aktörer på den svenska byggmarknaden. Kostnadsuppgifterna för nybyggnad bedöms inkludera de relevanta ytterligare kostnaderna som energiåtgärderna leder till. I ändringsfallet kan ytterligare kostnader tillkomma till de som redovisas som t.ex. byggherrekostnader. Vidare har inga underhålls- och driftskostnader inkluderats i kalkylerna, utöver kostnaden för energi. Kostnadsuppgifterna redovisas i tabeller i kapitel 4 som inkluderar åtgärder, investering, energianvändning samt resultaten från de finansiella och makroekonomiska kalkylerna. En känslighetsanalys med lägre respektive högre åtgärdskostnader redovisas i bilaga 4 och 5. Antaganden Följande antaganden görs i kalkylerna: 13 Kalkylperioden är 30 år för bostadshus och 20 år för kommersiella byggnader (EU) Kalkylräntan sätts till 6 respektive 4 % i den finansiella kalkylen Kalkylräntan sätts till 3 respektive 4 % i den makroekonomiska kalkylen (3 % EU). Kalkylen görs i fasta priser (2012 års priser). Klimatskalsåtgärder: Livslängd 40 år. FTX: Livslängd 20 år. Bergvärmepump: Livslängd 20 år. SFP: Livslängd 20 år Solfångare: Livslängd 20 år. Restvärdena i kalkylerna beräknas med en linjär värdeminskning 12 Kommissionen anger i den delegerade förordningen att känslighetsanalyser för energiprisutvecklingen bör göras, se bilaga Vissa av antaganden har varit givna från kommissionen. De anges med EU inom parentes.

23 23 Beräkningsförutsättningar Underlaget till denna rapport utgörs av en mycket stor mängd beräkningar av olika slag. Exempel på sådana är U-värdesberäkningar för klimatskal ovan mark, mot mark och under mark. Men även beräkningar av soltillskott genom fönster, kylbehov, värmepumpar, ventilationsvärmeväxlare, effektiva fläktar, solfångare mfl. Beräkningarna har utförts i enlighet med Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 244/2012 och i enlighet med direktiv 2012/31/EU bilaga I och artikel 2.4. Energibalansberäkningarna har utförts med ett semidynamiskt program ( version: ) med tidsupplösningen 1 timma. Detta är baserat på den nationella beräkningsmetod som utgår från BBR:s energiavsnitt och använder svenska och CEN-standarder i tillämpliga delar. Indata till beräkningarna har i första hand hämtats från ( 14 och kompletterats med uppgifter från BETSIundersökningen 15. De erhållna beräkningsresultaten har stämts av genom jämförande handberäkning och med Excel. Dessutom har jämförelser gjorts med motsvarande beräkningar för nya hus i TMF:s kalkylblad TMF Energi 16, VIP 17 och IDA 18. Överensstämmelsen i resultaten är generellt god men beräkningsresultatet från IDA ligger noterbart lägre (ca 20 %) när det gäller specifik energianvändning. Med hänsyn tagen till att IDA har sin främsta styrka på rumsnivå och med indikationer från beräkningar som gjorts tidigare på Boverket, har detta lägre resultat inte bedömts vara lämpligt att använda som utgångspunkt i detta sammanhang. De standarder som använts i tillämpliga delar i beräkningarna är främst: SS-EN ISO 13789:2007, SS (2), SS-EN ISO 13370:2007, SS-EN ISO , EN ISO Golvarean Atemp i de olika beräkningsfallen När det gäller klimatskalsåtgärder på väggar har den tillkommande värmeisoleringen i samtliga fall anbringats utvändigt. Detta medför att byggnadens yttermått kommer att variera men att invändiga mått förblir intakta. Den invändiga golvarean Atemp blir därmed konstant för alla varianter av samma byggnad. Att byggnadens yttermått ökar får som konsekvens att fasadarea, tak, bottenplatta och tillhörande detaljer också ökar i viss mån. Vid utökad isolering under byggnaden tillkommer exempelvis kostnader för ytterligare schaktning. Detta beaktas i den ekonomiska utvärderingen. Däremot beaktas inte byggnadens extra krav på markutrymme. I andra sammanhang, som inte framgår av rapporten, kan begränsningar av markutrymmet leda till att förbättringsåtgärder måste vidtagas invändigt som då resulterar i en mindre uthyrningsbar area. Detta leder i så fall till ett intäktsbortfall som ska vara med som en kostnadspost i kalkylen. 14 Sveby är ett utvecklingsprogram som drivs av bygg- och fastighetsbranschen för att standardisera och verifiera energiprestanda i byggnader. 15 BETSI, Boverket rikstäckande undersökning av byggnaders energianvändning, tekniska status och innemiljö TMF:s beräkningshjälpmedel för att projektera och beräkna specifik energianvändning. 17 VIP-Energy från StruSoft AB i Malmö för beräkning av energianvändning i byggnader. 18 IDA Indoor Climate and Energy från EQUA Simulation AB i Stockholm.

24 24 Byggnadens energianvändning Byggnadens energianvändning är den energimängd som vid normalt brukande behöver levereras till byggnaden under ett normalår. Den svenska metod för beräkning av byggnadens energianvändning som utgår från föreskrifterna i BBR avsnitt 9 kan uttryckas enligt följande: Byggnadens energianvändning = + Energi för uppvärmning + Energi för komfortkyla + Energi för tappvarmvatten + Byggnadens fastighetsenergi - Interna värmetillskott - Solenergi från solfångare och solceller Värmegenomgångskoefficient För beräkning av klimatskalets värmegenomgångskoefficient, U-medel (Um), anger BBR avsnitt 9:12 följande hänvisningar till standarder och formel: Köldbryggor som finns i byggnadens klimatskärm såsom träreglar, metallreglar, kramlor m.m. medräknas i U-värdet för respektive byggnadsdel (tak, väggar, golv, fönster, dörrar). Vid beräkning av U-medel har hänsyn tagits till linjära och punktformiga köldbryggor genom ett generellt påslag på beräknat Ui med 20-25% där de nya kontors- och flerbostadsbyggnaderna har det högre värdet. Antagande om storleksordningen på påslaget hänför sig till erfarenheter vid tidigare beräkningar och genom bedömning gjord av extern expertis inom området. En anledning till skillnaden i procentsatser är att en välisolerad byggnad får en relativt sett större andel köldbryggor men även ytterväggens andel av klimatskalet inverkar. Den absoluta mängden energi som lämnar byggnaden på detta sätt blir dock normalt mindre i den bättre isolerade byggnaden. Vid utökad isolering, respektive tilläggsisolering, som är vanliga åtgärder i denna rapport, minskar således köldbryggornas absoluta energiförluster linjärt i samma mån som U- värdet förbättras. Ventilation Vid beräkning av nya byggnader har uteluftsflödet satts till 0,35 l/s m 2 enligt BBR samt tillägg för den dygnsvisa forceringen, som framgår av Svebys indataredovisning. I kontorshusen varierar ventilationsflödet över dygnet och en genomsnittlig ventilation har räknats fram för att användas i energiberäkningarna. De exakta flödena för respektive byggnad framgår

25 25 av indataförteckningen som presenteras tillsammans med övrig information om byggnaderna. I de äldre bostäderna som behandlas i denna rapport har ventilationsflödet satts till 0,23 l/ s m 2 i småhus och 0,35 l/s m 2 i flerbostadshus. Dessa är de genomsnittliga värden som inkluderar infiltration och vädring och som framkommit i BETSIundersökningen och får anses spegla verkligheten bättre än att anta att äldre bostädernas skulle ha samma ventilationsflöde som krävs för nya byggnader enligt BBR. Solvärme Den solvärme som byggnaden kan tillgodogöra sig genom fönster har beräknats med dynamisk beräkningsmetod enligt klump-modellen. Byggnadens långsida har därvid orienterats åt söder. Även eventuellt kylbehov har beräknats på detta sätt. För att underlätta och snabba upp det omfattande beräkningsarbetet har därefter, med utgångspunkt i den dynamiska beräkningen, schablonvärden för nyttiggjord solenergi fastställs. Dessa har sedan använts i energibalansberäkningarna. I äldre småhus har den nyttiggjorda solenergin ansatts till 20 kwh/m 2 Atemp och år och i nybyggda 10 kwh/m 2 år. Äldre byggnader med sämre energiegenskaper har längre uppvärmningsperiod och kan därför tillgodogöra sig solenergin i större omfattning. För kontorsbyggnader har det dynamiskt beräknade soltillskottet använts. Värdet för respektive byggnad framgår av indataförteckningen. Termisk tröghet Tidskonstanten har i energibalansberäkningen satts till 24 timmar, för samtliga byggnader. Detta motsvarar den lägsta dimensionerande vinterutetemperaturen enligt SMHI. I Stockholm, som varit det geografiska läge som valts för beräkningarna, är DVUT -17,1 C. Inomhustemperaturen har satts till 22 C i enlighet med allmänt råd i BBR 9:2. I beräkningarna har inomhustemperaturen hållits konstant varför eventuella fördelar av termisk massa och varierande inomhustemperatur inte tillgodogjorts annat än i solvärmeberäkningen. Inomhustemperaturen har tillåtits variera mellan +22 och +24 C i solvärmeberäkningen och hänsyn har tagits till byggnadens aktiva termiska massa, interna tillskott i form av personvärme, fastighets-, hushålls- och verksamhetsenergi. Fastighetsenergi Fastighetsenergi ingår som en komponent i BBR:s definition av specifik energianvändning. Indata för fastighetsenergi, hushållsenergi, tappvarmvatten, verksamhetsenergi och personvärme har hämtats från Sveby. När det gäller verksamhetsenergi för kontor har ett lägre schablonvärde (27 kwh/m 2 år) än Svebys (50 kwh/m 2 år) använts. Anledningen till detta är att kontorsmaskiner och belysning utvecklas ständigt och energibehovet för dessa har minskat under senare år. I fastighetsenergin ingår förutom el till pumpar och fläktar m.m. även el till belysning i allmänna utrymmen och driftutrymmen. Andelen energi till sådan belysning och dess besparingspotential vid installation av effektivare belysning är dock relativt liten sett i byggnadssammanhang. Den åtgärd som ligger närmast till hands för att reducera drifttiderna är att öka dagsljusinsläppet

26 26 exempelvis genom att använda fler eller större fönster eller fönster med högre dagsljusfaktor. Då detta samtidigt innebär ökade transmissionsförluster beroende på våra klimatbetingade utetemperaturer får åtgärder av den typen anses som mindre lämpliga i nordiskt klimat. Åtgärder för att minska eller effektivisera elanvändningen för belysning i allmänna utrymmen och driftutrymmen behandlas därför inte i denna rapport. Kyla Kylenergi har beräknats för kontorshusen och ingår i energibalansberäkningen. BBR ställer olika krav beroende på hur kylan genereras och levereras samt kombinationen med uppvärmningssätt. (el eller fjärrvärme). Dessa olika beräkningsförutsättningar inkluderas i beräkningarna. Klimat Den klimatfil som använts för energibalansberäkning har erhållits från SMHI och avser Stockholm år Något egentligt genomsnittsår har inte kunnat identifierats vad avser samtliga energipåverkande faktorer, enligt SHMI. Klimatfilen har därför valts ut så att den under den bedömda uppvärmningsperioden har timvisa temperaturvärden som sammantagna motsvarar det som i detta sammanhang kan anses vara ett normalår. För solvärmeberäkningarna har filen för Stockholm 2007 använts. Denna har hämtats från BETSI-projektet, ett tidigare projekt på Boverket avseende undersökning av energiegenskaper i befintliga hus. Sveby har under 2012 initierat ett nytt arbete med att ta fram relevanta klimatfiler för energiberäkningar där även normalår för kylbehovet kommer att inkluderas. Dessvärre finns dessa inte för handen idag. Vid beräkningarna, som i många fall avser förbättringar av klimatskal och i vissa fall ventilationsvärmeväxlare, kommer uppvärmningsperiodens längd att variera. Detta beror på att en förbättrad byggnad får en lägre balanstemperatur vid oförändrade interna värmetillskott och soltillskott. Det betyder att en åtgärd kan spara mer energi än vad som skulle kunna beräknas enligt den enklare graddagsmetoden. De beräkningsresultat som presenteras här har emellertid beräknats med en timmas tidsupplösning och inkluderar således även hänsynstagande till uppvärmningsperiodens förändring mellan referensnivån och nivån för olika åtgärder eller paket av åtgärder. Energiberäkningar I energiberäkningar finns alltid vissa osäkerheter involverade. Mycket av dessa osäkerheter härrör från de indata som används i beräkningarna och vilka metoder som används för beräkningarna. När det gäller indata, exempelvis nyttiggjord solenergi eller energitillskott från verksamhet i byggnaden, har energitillskott från dessa tillgodoräknats i en någorlunda restriktiv utsträckning. Detta medför då att byggnadens beräkningsmässiga köpta energianvändning ökar och att det således finns en större besparingspotential som skulle kunna utnyttjas genom att utöka byggnadens energikvalitéter med mer värmeisolering eller installationer. En sådan restriktiv syn skapar således gynnsammare förutsättningar för kalkyler som har för avsikt att påvisa att det är lönsamt att bygga bättre än vad BBR kräver.

27 27 Åtgärder för att finna den kostnadsoptimala nivån För att kunna avgöra hur reglerna i BBR förhåller sig till en kostnadsoptimal nivå (enligt direktivet) måste nivån på energihushållning varieras och de ekonomiska konsekvenserna av förändringarna analyseras. De nivåer som är aktuella att undersöka är de som finns angivna i BBR avsnitt 9 Energihushållning. I denna redovisning har reglerna för nya byggnader och reglerna för ändring belysts separat med undantag för de fall där åtgärder på befintliga byggnader (ändringsfallet) är så pass omfattande att byggnaden eller byggnadsdelen uppfyller kraven för nybyggnad. När väl detta krav är uppfyllt kan tillkommande åtgärder i ändringsfallet anses motsvara de förbättringar som prövas för nybyggnadsfallet. Någon särskild beräkning för ändringsfallet på denna högre kravnivå är därför ej påkallad utan belyses ur kostnadsoptimalitetssynpunkt av de resultat som framgår av åtgärderna på nya byggnader. Nya byggnader prövas mot BBR:s explicita kravnivåer För nya byggnader finns föreskrifter med angivna nivåer för: byggnadens specifika energianvändning, byggnadens U-medel och för elvärmda byggnader, maximalt installerad eleffekt. Dessutom finns krav på effektiv elanvändning där SFP-krav anges numeriskt som föreskrift. Det är således mot dessa kravvärden som beräkningarna om kostnadsoptimalitet kan jämföras. Då omfattningen av arbetet i denna rapport begränsats till byggnader belägna i klimatzon III, södra Sverige, kan antalet undersökta kravvärden begränsas men en viss variation förekommer ändå beroende på att energikraven kan tillåtas vara högre i lokaler i de fall uteluftsflödet av utökade kontinuerliga hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2 i tempererade utrymmen. Motsvarande högre värden medges även för installerad eleffekt för uppvärmning i lokaler med elvärme. Dessa förhöjda kravvärden avser således endast lokaler och är i detta sammanhang endast relevanta för det nybyggda kontorshus som redovisas i denna rapport. Ändring av befintlig byggnad När det gäller ändring av befintlig byggnad, framgår kraven av BBR avsnitt 9:9. De numeriska krav som kan prövas, mot den kostnadsoptimala nivån enligt direktivet, rör i första hand enskilda delar av byggnaden (berörd del). Sådana krav avser de U-värden som ska eftersträvas för de olika delarna av klimatskärmen såsom: tak, vägg, golv, fönster och ytterdörr. Och på samma sätt som för nybyggnadsfallet finns även föreskrift för effektiv elanvändning med angivande av högsta tillåtna SFP. Här anges både SFP och SFPv varvid det senare avser det enskilda ventilationsaggregatet. Vid mycket stora förändringar av en byggnad finns det oftast få förhållanden som kan motivera en annan kravnivå än den som gäller vid uppförandet av en ny byggnad. Vid ändring av byggnader ska dock tillämpningen av kraven även modifieras utifrån byggnadens förutsättningar. BBR 1:22 redovisar de hänsyn som får tas och att anpassning av kraven får göras om byggnaden ändå kan antas få godtagbara egenskaper. Det finns således inget exakt angivet värde i

28 28 ändringsfallet som direkt kan användas för prövning mot en kostnadsoptimal nivå. Prövningen i denna rapport inriktas därför på de delar som är möjliga att pröva. För att pröva om BBR:s kravnivå på ändrad del är kostnadsoptimal måste åtgärder på byggnaden beräkningsmässigt anpassas för att beskriva den marginella förändring som uppstår om kraven vore något skarpare. Den ändrade delen har därför försetts med så mycket tilläggsisolering att den precis uppfyller BBR-kravet i avsnitt 9:92. Därefter prövas en konstruktion som är något bättre energimässigt än vad som framgår av kraven i BBR. Energibesparingen av denna förändring jämförs sedan med den kostnadsökning som åtgärden medför. På samma principiella sätt har även fönster hanterats. Åtgärder för nybyggnads- och ändringsfallet Val av energieffektiviseringsåtgärder får inte gå utöver eller försämra övriga tekniska egenskapskrav som byggnaden ska uppfylla. Det kan gälla krav som dagsljusfaktor, fuktskydd, brandskydd, riktad operativ temperatur m.fl. Vid ändring av byggnad måste också hänsyn tas till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar och kulturvärden. Åtgärderna som satts in för att kunna utvärdera om befintliga byggregler ligger under, över eller på en kostnadsoptimal nivå är: Isolering av vindsbjälklag, isolering av väggar, byte till bättre fönster och dörrar, isolering av bottenbjälklag och källare, installation av ventilationsvärmeväxlare med hög verkningsgrad, installation av värmepump och eleffektivare ventilationsaggregat. I de redovisade beräkningsfallen har byggnadens luftläckage satts relativt lågt eftersom det är en förutsättning för att uppnå energikravet i BBR. I branschen är man idag medveten om hur man bygger tätare byggnader och då kostnaden för sådana åtgärder är mycket låg (Energimyndigheten, Dnr ) är det rimligt att anta att dessa normalt blir genomförda. Därmed finns inte anledning att räkna med ytterligare besparing på detta sätt. Några åtgärder ger inte enbart upphov till energibesparing utan orsakar även kostnader för underhåll och avgifter, under sin livstid. Exempel på sådana kostnader kan vara filterbyte och rengöring av ventilationsvärmeväxlare, service av värmepump och ökad fast avgift för elabonnemang för behov av högre säkring i samband med installation av värmepump. I lönsamhetskalkylerna för dessa åtgärder har sådana kostnader inte tagits med. Detta medför att den beräknade och här redovisade lönsamheten kan bli något högre än som annars vore fallet. Isoleringsåtgärderna såväl som fönsterbyten har undersökts i flera steg för att kunna ge en fylligare bild av förhållandet mellan BBR-kraven och en kostnadsoptimal nivå. Dessutom har olika paket med åtgärder satts samman och beräknats för att om möjligt kunna reducera investeringskostnaden genom synergieffekter och på så sätt öka lönsamheten för åtgärderna.

29 29

30 30 3. Resultat Det har undersökts om de svenska kraven på energihushållning i byggnader ligger på en kostnadsoptimal nivå. De undersökta kraven framgår av Boverkets byggregler, BBR 19 (BFS 2011:26). Med utgångspunkt i de byggkostnader, energipriser, prognoser för energiprisutveckling och kalkylränta som finns tillgängliga har de genomförda beräkningarna visat att energihushållningskraven i BBR ligger inom ramen för den kostnadsoptimala nivån. Det bör påpekas att denna bedömning gäller för de angivna antagandena om räntenivåer, prisprognoser och kostnader i övrigt. Beräkningarna visar, med redovisade avgränsningar och antaganden, att den övervägande delen av provade åtgärder är olönsamma. Det finns dock ett mindre antal åtgärder som uppvisar lönsamhet men med en mindre energivinst räknat i kilowattimmar och i förhållande till den totala energianvändningen för byggnaden. För kontorsbyggnader finns de största möjligheterna till ytterligare lönsamma besparingar. De åtgärder som ger mer betydande energivinster är installationsåtgärder och förbättrade fönster. När det gäller kombinationen av värmepump och ventilationsvärmeåtervinning (FTX) bör man notera att dessa installationer kan i viss mån reducera den förväntade besparingen för respektive installation, i vissa fall. En värmepump kan kopplas så att den återvinner värme ur ventilationsluften och medför då att värmeåtervinning med FTX inte blir en aktuell åtgärd. På samma sätt kan installation av FTX i en byggnad med värmepump, förta en viss del av värmepumpens bidrag till uppvärmningen. Värmepumpen används då inte i den omfattning som annars skulle vara möjligt. Detta är en kombination som behöver undersökas ytterligare för att ge ett mer genomarbetat resultat. Resultatet för kontorsbyggnader skulle vid ett första betraktande kunna tas för intäkt till att reglerna i BBR skulle kunna skärpas. Den kravnivå som framgår av BBR avser emellertid flera byggnadskategorier än kontorsbyggnader och sätter därvid ingen gräns för storleken på byggnaden. Sådana andra byggnader som lyder under samma krav är exempelvis affärslokaler, skolor, industribyggnader, idrottshallar och badhus. Denna indelning är en del av regelförenklingsarbetet i BBR och är användbar med de kravnivåer som gäller idag.

31 För vissa åtgärder som visar lönsamhet skulle man kunna prova ytterligare förbättring av just denna åtgärd. Men detta är inte alltid möjligt på grund av tekniska begränsningar. Exempelvis kan täckningsgraden för en värmepump högst bli 100% och motsvarande principiella resonemang gäller även FTX. Lönsamhetsberäkningarna utgår från direkta kostnader för åtgärden. Sålunda har kostnader för service, underhåll och eventuella tillkommande fasta avgifter (indirekta kostnader) inte tagits med i kalkylerna då dessa inte varit tillgängliga vid kalkyltillfället. Utöver dessa kostnader tillkommer, främst i ändringsfallet, även byggherrekostnader som varierar mellan olika byggherrar och kan vara betydande. Denna typ av kostnader har inte heller inkluderats i kalkylerna. De lönsamma åtgärder som redovisas i rapporten är därför i praktiken mindre lönsamma än vad som framgår av kalkylerna. Detta gäller naturligtvis på samma sätt för övriga åtgärder. Då underhålls-, service- och byggherrekostnader inte är lätt tillgängliga som samlad information skulle hänsyn till dessa kräva ett alltför omfattande underlagsarbete för den tid som anslagits för detta projekt. Sådana kostnader får därför vägas in vid bedömning av de olika resultaten i rapporten. I den sammanvägda bedömningen ska också hänsyn tas till den marginal som finns för den kostnadsoptimala nivån och som framgår av kommissionens delegerade förordning. I den anges att kravnivån i BBR inte bör överstiga den beräknade kostnadsoptimala nivån med mer än 15%. De kalkyler som redovisas i rapporten ligger till absolut övervägande del inom denna marginal. Resultaten av kalkylerna i rapporten och med hänsyn till de kompletterande kommentarer som framgår ovan, leder till den samlade bilden att gällande regelverk är i nivå med den kostnadsoptimala nivån. 31

32 32 4. Jämförande beräkningar av kostnadsoptimala nivåer Nedan redovisas för respektive referensbyggnad. Presentation av typbyggnaden Data för typbyggnaden Specifikation av byggnadsdelar Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell kalkyl, makroekonomisk kalkyl och lönsamhet Sammanfattande resultat för byggnaden Ritningar för respektive typbyggnad redovisas i bilaga 6.

33 33 Nytt småhus med fjärrvärme, klimatzon III (SmNFjvIII) Det nya småhuset som analyserats med avseende på energiåtgärder och kostnader är ett 1½ plans hus. Invändigt mått i bottenplan är 11x8 m och den sammanlagda golvarean för hela huset är 154 m 2. Platta på mark med underliggande isolering, träregelstomme med mellanliggande isolering och träfasad, sadeltak med lösullsisolering, mekanisk från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning (FTX). Byggnaden har fjärrvärme. Ritningar för byggnaden finns i bilaga 6.

34 34 Data för byggnaden SmNFjvIII Referensbyggnad Byggår Nytt Längd (m) 11 Bredd (m) bv.8, öv. 6 Antal våningar 1,5 Våningshöjd (m) 2,4 Antal lägenheter 1 Ort Stockholm Klimatzon enligt BBR III DVUT ( C) -17,1 Tidskonstant (h) 24 Uppvärmningssätt Fjärrvärme A temp (m 2 ) 154 A om (m 2 ) 324,2 Inomhustemperatur ( C) 22 Antal personer 4 Tappvarmvatten (kwh/m 2 och år) 20 Hushållsel (kwh/m 2 och år) 30 Verksamhetsel (kwh/år) 0 Energitillskott från solinstrålning genom fönster (kwh/år) 1540 Energitillskott från kontorsutrustning (kwh/år) 0 Reglerförluster (% av uppvärmningsenergin) 5 Vädring (kwh/m 2 och år) 4 Takisolering tjocklek (mm) 500 Takisolering area (m 2 ) 34,5 Takisolering U i (W/m 2 K) 0,087 Snedtak isolering (mm) 350 Snedtak isolering area (m 2 ) 56,9 Snedtak isolering U i (W/m 2 K) 0,108 Väggisolering plan 1, tjocklek (mm) 315 Väggsolering plan 1, area (m 2 ) 98,3 Väggisolering plan 1, U i (W/m 2 K) 0,148 Väggisolering plan 2 långsida, tjocklek 350

35 35 (mm) Väggisolering plan 2 långsida, area (m 2 ) 15,7 Väggisolering plan 2 långsida, U i (W/m 2 K) 0,122 Golvisolering tjocklek (mm) 300 Golvisolering area (m 2 ) 88 Golvisolering U i (W/m 2 K) 0,102 Fönster U i (W/m 2 K) 1,1 Fönster g-värde 0,57 Fönsterarea (m 2 ) 16,7 Fönsterriktning S, N, V, Ö 4,2/4,5/4,7/3,4 Tak-fönster U i (W/m 2 K) 1,2 Tak-fönster g-värde 0,57 Tak-fönsterarea (m 2 ) 7,8 Takfönsterriktning S, N, V, Ö Ytterdörr U i (W/m 2 K) 1,2 Ytterdörrarea (m 2 ) 4,2 Ytterdörriktning S, N, V, Ö 2,1/0/0/2,1 Fönsterdörr U i (W/m 2 K) 1,2 Fönsterdörrarea (m 2 ) 2,1 Fönsterdörriktning S, N, V, Ö 0/2,1/0/0 Köldbryggor (%) 20 U m klimatskärm (W/m 2 K) inkl. köldbryggor 0,259 Ventilation (l/s) inkl. forcering 55,15 Värmeåtervinning FTX (systemverkningsgrad %) 63 Infiltration (l/s m 2 vid 50 Pa) 0,3 Fastighetsenergi (kwh/år) 1000 SFP (FTX) 2 Byggnadens specifika energianvändning (kwh/m 2 och år) 90 Byggnadens energianvändning enl. BBR (kwh/år) 13834

36 36 Specifikation av byggnadsdelar

37 37

38 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl 38

39 39 Sammanfattande resultat för nytt småhus med fjärrvärme, klimatzon III Utgångspunkten i analysen av alla nya byggnader är att de har konstruerats för att precis uppfylla kraven i BBR. För det nya småhuset placerat i klimatzon III och som uppvärms med fjärrvärme ligger kravnivån för den specifika energianvändningen på 90 kwh per m 2 och år. Den 154 kvadratmeter stora byggnaden använder kwh per år, vilket bildar referenspunkten. Därefter varieras en åtgärd i taget från den ursprungliga kombinationen av åtgärder (paket av åtgärder), vilket leder till en förbättrad energiprestanda. Om taket isoleras ytterligare med 100 mm lösull krävs en investering på 1410 kronor exklusive moms 19. Detta leder till att den årliga energianvändningen minskar med 146 kwh ( ). Den totala kostnaden (livscykelkostnaden) sett över den 30-åriga kalkylperioden minskar med 212 kronor i den finansiella kalkylen med 6 procents kalkylränta och med 791 kronor med 4 procent kalkylränta. Eftersom den totala kostnaden minskar är det en lönsam åtgärd att genomföra. Utifrån den makroekonomiska kalkylen leder samma åtgärd till att livscykelkostnaden minskar med 945 kronor vid 3 procents kalkylränta och med 633 kronor vid 4 procent. Även med den makroekonomiska kalkylen framstår åtgärden som lönsam. För att belysa ytterligare ett exempel, om man i den ursprungliga kombinationen av åtgärder förbättrar energiprestandan genom att addera 100 mm cellplast i golvisolering krävs en ytterligare investering på kronor exklusive moms. Effekten på den totala energianvändningen blir en årlig minskning med 439 kwh ( ). I den finansiella kalkylen ökar livscykelkostnaden i förhållande till referensfallet (=BBR) med kronor och kronor vid 6 respektive 4 procent kalkylränta. Denna energiinvestering blir därför olönsam. Även i den makroekonomiska kalkylen blir investeringen olönsam, en förlust på kronor med 3 procent kalkylränta och en förlust på kronor med 4 procent kalkylränta. Som framgår av tabellen är de flesta av energieffektivitetsåtgärderna olönsamma. Endast åtgärden att förbättra systemverkningsgraden ifrånoch tilluftsvärmeväxlaren (FTX), från 63 till 70 procent, ger lägre livscykelkostnader (d.v.s. är lönsam) i samtliga kalkylalternativ. Det finns också exempel där kalkylresultaten inte ger en entydig bild av lönsamheten. Installation av en fönsterdörr med ett U-värde på 1.0 är olönsamt vid 6% kalkylränta enligt den finansiella kalkylen och lönsamt med de tre andra kalkylalternativen. Avslutningsvis, under PAKET i tabellen har fem olika åtgärder förbättrats i förhållande till den ursprungliga kombinationen av åtgärder. Den ytterligare investeringskostnaden som krävs uppgår till kronor exklusive moms och leder till en förbättrad energiprestanda med 731 kwh årligen. Investeringen är dock olönsam. 19 I den finansiella kalkylen räknas investeringen inklusive moms medan kostnaden i den makroekonomiska kalkylen är exklusive moms.

40 40 Nytt småhus elvärme, klimatzon III (SmNELIII) Det nya småhuset som analyserats med avseende på energiåtgärder och kostnader är ett 1½ plans hus. Invändigt mått i bottenplan är 11x8 m och den sammanlagda golvarean för hela huset är 154 m 2. Platta på mark med underliggande isolering, träregelstomme med mellanliggande isolering och träfasad, sadeltak med lösullsisolering, mekanisk frånluftsventilation med värmeåtervinning. Byggnaden har frånluftsvärmepump (FVP). Ritningar för byggnaden finns i bilaga 6.

41 41 Data för byggnaden SmNELIII Referensbyggnad Byggår Nytt Längd (m) 11 Bredd (m) bv.8, öv. 6 Antal våningar 1,5 Våningshöjd (m) 2,4 Antal lägenheter 1 Ort Stockholm Klimatzon enligt BBR III DVUT ( C) -17,1 Tidskonstant (h) 24 Uppvärmningssätt Elvärme A temp (m 2 ) 154 A om (m 2 ) 324,2 Inomhustemperatur ( C) 22 Antal personer 4 Tappvarmvatten (kwh/m 2 och år) 20 Hushållsel (kwh/m 2 och år) 30 Verksamhetsel (kwh/år) 0 Energitillskott från solinstrålning genom fönster (kwh/år) 1540 Energitillskott från kontorsutrustning (kwh/år) 0 Reglerförluster (% av uppvärmningsenergin) 5 Vädring (kwh/m 2 och år) 4 Takisolering tjocklek (mm) 400 Takisolering area (m 2 ) 34,5 Takisolering U i (W/m 2 K) 0,107 Snedtak isolering (mm) 250 Snedtak isolering area (m 2 ) 56,9 Snedtak isolering U i (W/m 2 K) 0,147 Väggisolering plan 1, tjocklek (mm) 215 Väggsolering plan 1, area (m 2 ) 98,3 Väggisolering plan 1, U i (W/m 2 K) 0,206 Väggisolering plan 2 långsida, tjocklek (mm) 250

42 42 Väggisolering plan 2 långsida, area (m 2 ) 15,7 Väggisolering plan 2 långsida, U i (W/m 2 K) 0,165 Golvisolering tjocklek (mm) 200 Golvisolering area (m 2 ) 88,0 Golvisolering U i (W/m 2 K) 0,14 Fönster U i (W/m 2 K) 1,2 Fönster g-värde 0,57 Fönsterarea (m 2 ) 16,7 Fönsterriktning S, N, V, Ö 4,2/4,5/4,7/3,4 Tak-fönster U i (W/m 2 K) 1,2 Tak-fönster g-värde 0,57 Tak-fönsterarea (m 2 ) 7,8 Takfönsterriktning S, N, V, Ö Ytterdörr U i (W/m 2 K) 1,2 Ytterdörrarea (m 2 ) 4,2 Ytterdörriktning S, N, V, Ö 2,1/0/0/2,1 Fönsterdörr U i (W/m 2 K) 1,2 Fönsterdörrarea (m 2 ) 2,1 Fönsterdörriktning S, N, V, Ö 0/2,1/0/0 Köldbryggor (%) 20 U m klimatskärm (W/m 2 K) 0,312 Ventilation (l/s) inkl. forcering 55,15 Värmeåtervinning FTX (systemverkningsgrad %) Infiltration (l/s m 2 vid 50 Pa) 0,3 Fastighetsenergi (kwh/år) 500 Värmepump (typ) FVP (N750) Effekt (kw) 3,7 COP 2,6-4,7 Byggnadens specifika energianvändning (kwh/m 2 och år) 55 Byggnadens energianvändning enl. BBR (kwh/år) 8406 Installerad eleffekt för uppvärmning (kw) 4,3 (BBR max 5,1)

43 Specifikation av byggnadsdelar 43

44 44

45 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl 45

46 Sammanfattande resultat för nytt småhus med elvärme, klimatzon III Utgångspunkten i analysen av alla nya byggnader är att de har konstruerats för att precis uppfylla kraven i BBR. För det nya småhuset placerat i klimatzon III och som uppvärms med el ligger kravnivån för den specifika energianvändningen på 55 kwh per m 2 och år. Till den 154 kvadratmeter stora byggnaden köps in kwh per år, vilket bildar referenspunkten. Därefter varieras en åtgärd i taget från den ursprungliga kombinationen av åtgärder (paket av åtgärder), vilket leder till en förbättrad energiprestanda. Om taket isoleras ytterligare med 100 mm lösull krävs en investering på 1410 kronor exklusive moms. Detta leder till att den årliga köpta energin minskar med 79 kwh ( ). Den totala kostnaden (livscykelkostnaden) sett över den 30-åriga kalkylperioden minskar med 99 kronor i den finansiella kalkylen med 6 procents kalkylränta och med 640 kronor med 4 procent kalkylränta. Eftersom den totala kostnaden minskar är det en lönsam åtgärd att genomföra. Utifrån den makroekonomiska kalkylen leder samma åtgärd till att livscykelkostnaden minskar med 334 kronor vid 3 procents kalkylränta och med 99 kronor vid 4 procent. Även med den makroekonomiska kalkylen framstår åtgärden som lönsam. I den ursprungliga kombinationen av åtgärder ingår bl.a. en frånluftsvärmepump. Om i stället en bergvärmepump installeras förbättras energiprestandan och den köpta energin reduceras årligen med kwh ( ). Investeringskostnaden ökar med ytterligare kronor exklusive moms. Värdet av de framtida minskningarna i energiutgifterna är dock inte tillräckligt stort för att investeringen ska vara lönsam. I den finansiella kalkylen ökar livscykelkostnaden i förhållande till referensfallet (=BBR) med kronor och kronor vid 6 respektive 4 procent kalkylränta. Denna energiinvestering blir därför olönsam. Även i den makroekonomiska kalkylen blir investeringen olönsam, en förlust på kronor med 3 procent kalkylränta och en förlust på kronor med 4 procent kalkylränta. Som framgår av tabellen är det endast den tidigare nämnda takisoleringen som framstår som lönsam. Alla andra åtgärder/åtgärdspaket är olönsamma. Exempelvis leder de fem olika åtgärderna i PAKET att den köpta energin reduceras med kwh årligen ( ). Den ytterligare investeringskostnaden uppgår till kronor exklusive moms. Kalkylerna visar dock att detta paket av åtgärder inte är lönsam i något av alternativen. 46

47 47 Nytt flerbostadshus med fjärrvärme, klimatzon III (FbNFjvIII) Det nya flerbostadshuset som har analyserats med avseende på energiåtgärder och kostnader är ett 4-våningshus med 16 lägenheter. Invändigt mått i bottenplan är 36x10 m och den sammanlagda golvarean för hela byggnaden är 1440 m 2. Golv av betong på makadam med mellanliggande isolering, ytterväggar av träkonstruktion med isolering, takbjälklag av betong med lösullsisolering, uppstolpat tak av trä och betongtakpannor, mekanisk från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning (FTX). Byggnaden har fjärrvärme. Ritningar för byggnaden finns i bilaga 6.

48 48 Data för byggnaden FbNFjvIII Referensbyggnad Byggår Nytt Längd (m) 36 Bredd (m) 10 Antal våningar 4 Våningshöjd (m) 2,5 Antal lägenheter (16 st 3:or) 16 Ort Stockholm Klimatzon enligt BBR III DVUT ( C) -17,1 Tidskonstant (h) 24 Uppvärmningssätt Fjärrvärme A temp (m 2 ) 1440 A om (m 2 ) 1640 Inomhustemperatur ( C) 22 Antal personer 35 Tappvarmvatten (kwh/m 2 och år) 25 Hushållsel (kwh/m 2 och år) 30 Verksamhetsel (kwh/år) 0 Energitillskott från solinstrålning genom fönster (kwh/år) Energitillskott från kontorsutrustning (kwh/år) 0 Reglerförluster (% av uppvärmningsenergin) 5 Vädring (kwh/m 2 och år) 4 Takisolering tjocklek (mm) 400 Takisolering area (m 2 ) 360 Takisolering U i (W/m 2 K) 0,109 Väggisloering tjocklek (mm) 265 Väggsolering area (m 2 ) 642,4 Väggisolering U i (W/m 2 K) 0,18 Golvisolering tjocklek (mm) 200 Golvisolering area (m 2 ) 360 Golvisolering U i (W/m 2 K) 0,126 Fönster U i (W/m 2 K) 1,2

49 49 Fönster g-värde 0,57 Fönsterarea (m 2 ) 268,8 Fönsterriktning S, N, V, Ö 112/112/22,4/22,4 Dörr U i (W/m 2 K) 1,2 Dörrarea (m 2 ) 8,8 Dörriktning S, N, V, Ö 8,8/0/0/0 Köldbryggor (%) 25 U m klimatskärm (W/m 2 K) 0,407 Ventilation (l/s) inkl. forcering 524 Värmeåtervinning FTX (systemverkningsgrad %) 55 Infiltration (l/s m 2 vid 50 Pa) 0,6 Fastighetsenergi (kwh/år) SFP (FTX) 2 Byggnadens specifika energianvändning (kwh/m 2 och år) 90 Byggnadens energianvändning enl. BBR (kwh/år)

50 50 Specifikation av byggnadsdelar

51 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl 51

52 Sammanfattande resultat för nytt flerbostadshus med fjärrvärme, klimatzon III Utgångspunkten i analysen av alla nya byggnader är att de har konstruerats för att precis uppfylla kraven i BBR. För det nya flerbostadshuset placerat i klimatzon III och som uppvärms med fjärrvärme ligger kravnivån för den specifika energianvändningen på 90 kwh per m 2 och år. Den kvadratmeter stora byggnaden förbrukar kwh per år, vilket bildar referenspunkten. Därefter varieras en åtgärd i taget från den ursprungliga kombinationen av åtgärder (paket av åtgärder), vilket leder till en förbättrad energiprestanda. Om taket isoleras ytterligare med 100 mm lösull krävs en ytterligare investering på kronor exklusive moms. Detta leder till att den årliga energianvändningen minskar med kwh ( ). Den totala kostnaden (livscykelkostnaden) sett över den 30-åriga kalkylperioden ökar med kronor i den finansiella kalkylen med 6 procents kalkylränta. Det innebär att investeringen vid denna kalkylränta är olönsam. Med 4 procent kalkylränta i den finansiella kalkylen blir investeringen däremot lönsam. Livcykelkostnaden blir här kronor lägre. Utifrån den makroekonomiska kalkylen leder samma åtgärd till att livscykelkostnaden minskar med kronor vid 3 procents kalkylränta och med kronor vid 4 procent. Med den makroekonomiska kalkylen framstår åtgärden som lönsam. Väljer man att isolera taket med ytterligare 100 mm lösull, d.v.s. med 200 mm, förbättras lönsamheten. Den årliga energiförbrukningen minskar med kwh ( ) och den ytterligare investeringskostnaden uppgår till kronor exklusive moms. I de fyra kalkylalternativen minskar livscykelkostnaden med 167, , respektive kronor. Som framgår av tabellen är det endast två av åtgärderna som framstår som lönsamma och då endast i något/några av kalkylalternativen. Exempelvis blir investeringen i fönster med ett U-värde på 1,1 lönsam i den makroekonomiska kalkylen vid en kalkylränta på 3 procent. Livscykelkostnaden beräknas här bli kronor lägre än i referensfallet. För de tre övriga kalkylalternativen blir fönsterinvesteringen olönsam. För flerbostadshuset har även ett PAKET med tre olika åtgärder skapats. Den årliga energiförbrukningen minskar med kwh ( ). Den ytterligare investeringskostnaden som krävs för detta paket uppgår till kronor exklusive moms. Dock leder denna investering till att livscykelkostnaden ökar i samtliga kalkylalternativ, och paketet är därför olönsamt. 52

53 53 Nytt flerbostadshus med elvärme, klimatzon III (FbNELIII) Det nya flerbostadshuset som har analyserats med avseende på energiåtgärder och kostnader är ett 4-våningshus med 16 lägenheter. Invändigt mått i bottenplan är 36x10 m och den sammanlagda golvarean för hela byggnaden är 1440 m 2. Golv av betong på makadam med mellanliggande isolering, ytterväggar av träkonstruktion med isolering, takbjälklag av betong med lösullsisolering, uppstolpat tak av trä och betongtakpannor, mekanisk frånluftsventilation. Byggnaden har bergvärmepump. Ritningar för byggnaden finns i bilaga 6.

54 54 Data för byggnaden FbNELIII Referensbyggnad Byggår Nytt Längd (m) 36 Bredd (m) 10 Antal våningar 4 Våningshöjd (m) 2,5 Antal lägenheter 16 Ort Stockholm Klimatzon enligt BBR III DVUT ( C) -17,1 Tidskonstant (h) 24 Uppvärmningssätt Elvärme/VP A temp (m 2 ) 1440 A om (m 2 ) 1640 Inomhustemperatur ( C) 22 Antal personer 35 Tappvarmvatten (kwh/m 2 och år) 25 Hushållsel (kwh/m 2 och år) 30 Verksamhetsel (kwh/år) 0 Energitillskott från solinstrålning genom fönster (kwh/år) Energitillskott från kontorsutrustning (kwh/år) 0 Reglerförluster (% av uppvärmningsenergin) 5 Vädring (kwh/m 2 och år) 4 Takisolering tjocklek (mm) 400 Takisolering area (m 2 ) 360 Takisolering U i (W/m 2 K) 0,109 Väggisloering tjocklek (mm) 265 Väggsolering area (m 2 ) 642,4 Väggisolering U i (W/m 2 K) 0,18 Golvisolering tjocklek (mm) 200 Golvisolering area (m 2 ) 360 Golvisolering U i (W/m 2 K) 0,126 Fönster U i (W/m 2 K) 1,2 Fönster g-värde 0,57

55 55 Fönsterarea (m 2 ) 268,8 Fönsterriktning S, N, V, Ö 112/112/22,4/22,4 Dörr U i (W/m 2 K) 1,2 Dörrarea (m 2 ) 8,8 Dörriktning S, N, V, Ö 8,8/0/0/0 Köldbryggor (%) 25 U m klimatskärm (W/m 2 K) 0,407 Ventilation (l/s) inkl. forcering 524 Värmeåtervinning FTX (systemverkningsgrad %) 0 Infiltration (l/s m 2 vid 50 Pa) 0,6 Fastighetsenergi (kwh/år) Värmepump (typ) Bergvärmepump Effekt (kw) 26 COP 3,0 SFP (F-ventilation) 0,6 Byggnadens specifika energianvändning (kwh/m 2 och år) 55 Byggnadens energianvändning enl. BBR (kwh/år) Installerad eleffekt för uppvärmning (kw) 36 (BBR max 37,2)

56 56 Specifikation av byggnadsdelar

57 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl 57

58 Sammanfattande resultat för nytt flerbostadshus med elvärme, klimatzon III Utgångspunkten i analysen av alla nya byggnader är att de har konstruerats för att precis uppfylla kraven i BBR. För det nya flerbostadshuset placerat i klimatzon III och som uppvärms med el ligger kravnivån för den specifika energianvändningen på 55 kwh per m 2 och år. Till den kvadratmeter stora byggnaden inköps kwh per år, vilket bildar referenspunkten. Därefter varieras en åtgärd i taget från den ursprungliga kombinationen av åtgärder (paket av åtgärder), vilket leder till en förbättrad energiprestanda. Om taket i flerbostadshuset isoleras ytterligare med 100 mm lösull krävs en ytterligare investering på kronor exklusive moms. Detta leder till att den årligt inköpta energimängden minskar med 871 kwh ( ). Den totala kostnaden (livscykelkostnaden) sett över den 30-åriga kalkylperioden minskar med 851 kronor i den finansiella kalkylen med 6 procents kalkylränta och med kronor med 4 procent kalkylränta. Utifrån det finansiella perspektivet är investeringen lönsam. Även utifrån den makroekonomiska kalkylen leder samma åtgärd till att livscykelkostnaden minskar, i dessa fall med respektive 897 kronor vid 3 respektive 4 procent kalkylränta. Med den makroekonomiska kalkylen framstår åtgärden också som lönsam. Väljer man att isolera taket med ytterligare 100 mm lösull, d.v.s. med 200 mm, förbättras lönsamheten. I den ursprungliga kombinationen av åtgärder ingår bl.a. en bergvärmepump. Om man investerar i en kraftfullare pump ökar investeringskostnaden med kronor exklusive moms. Den köpta energin reduceras årligen med kwh ( ). Värdet av de framtida minskningarna i energiutgifterna är nu tillräckligt stort för att göra investeringen lönsam. I den finansiella kalkylen minskar livscykelkostnaden i förhållande till referensfallet (=BBR) med kronor och kronor vid 6 respektive 4 procent kalkylränta. Även i den makroekonomiska kalkylen blir investeringen lönsam, en vinst (d.v.s. en lägre livscykelkostnad) på kronor med 3 procent kalkylränta och en vinst på kronor med 4 procent kalkylränta. En av de studerade åtgärderna är en fönsterinvestering med ett U- värde på 1,1. Utfallet från kalkylerna visar på resultat som inte är entydiga. Investeringen är lönsam i den finansiella kalkylen vid en kalkylränta på 4 procent. I övriga tre alternativ är investeringen olönsam. För flerbostadshuset har även ett PAKET med tre olika åtgärder skapats. Den årligt köpta energimängden minskar med kwh ( ). Den ytterligare investeringskostnaden som krävs för detta paket uppgår till kronor exklusive moms. Dock leder denna investering till att livscykelkostnaden ökar i samtliga kalkylalternativ, och paketet är därför olönsamt. 58

59 59 Nytt kontorshus med fjärrvärme, klimatzon III (KoNFjvIII) Det nya kontorshuset som har analyserats med avseende på energiåtgärder och kostnader är ett 5-våningshus med invändigt mått 65x16 m. Den sammanlagda golvarean för hela byggnaden är 5297 m 2. Golv av betong på makadam med mellanliggande isolering, ytterväggar av träkonstruktion med isolering, takbjälklag av betong med lösullsisolering, yttertak, mekanisk från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning (FTX). Byggnaden har fjärrvärme och elektrisk kylmaskin. Ritningar för byggnaden finns i bilaga 6.

60 60 Data för byggnaden KoNFjvIII Referensbyggnad Byggår Nytt Längd (m) 65 Bredd (m) 16,3 Antal våningar 5 Våningshöjd (m) 3,5 Antal lägenheter 0 Ort Stockholm Klimatzon enligt BBR III DVUT ( C) -17,1 Tidskonstant (h) 24 Uppvärmningssätt Fjärrvärme A temp (m 2 ) 5297,5 A om (m 2 ) 4964,5 Inomhustemperatur ( C) Antal personer 265 Tappvarmvatten (kwh/m 2 och år) 2 Hushållsel (kwh/m 2 och år) 0 Verksamhetsel (kwh/m2 och år) (energitillskott från kontorsutr.) 27* Energitillskott från solinstrålning genom fönster (kwh/år) Reglerförluster (% av uppvärmningsenergin) 5 Vädring (kwh/m 2 och år) 4 Takisolering tjocklek (mm) 300 Takisolering area (m 2 ) 1059,5 Takisolering U i (W/m 2 K) 0,142 Väggisloering tjocklek (mm) 215 Väggsolering area (m 2 ) 1394,2 Väggisolering U i (W/m 2 K) 0,217 Golvisolering tjocklek (mm) 100 Golvisolering area (m 2 ) 1059,5 Golvisolering U i (W/m 2 K) 0,169 Fönster U i (W/m 2 K) 1,2 Fönster g-värde 0,57

61 61 Fönsterarea (m 2 ) 1442,5 Fönsterriktning S, N, V, Ö 573/573/148/148 Solskydd inget Dörr U i (W/m 2 K) 1,5 Dörrarea (m 2 ) 8,8 Dörriktning S, N, V, Ö 4,4/4,4/0/0 Köldbryggor (%) 25 U m klimatskärm (W/m 2 K) 0,598 Ventilation (l/s), drifttidstyrt (kl.7-19)vard.+(kl.7-13)lörd 3125 Värmeåtervinning FTX (systemverkningsgrad %) 65 Infiltration (l/s m 2 vid 50 Pa) 0,3 Fastighetsenergi (kwh/år) Kylenergi (kwh/år) x3 (COP2,5) SFP (FTX) 2 Byggnadens specifika energianvändning (kwh/m 2 och år) 97 (=BBR) Byggnadens energianvändning enl. BBR (kwh/år) * Avvikelse från SVEBY som anger 50 kwh/m2 och år

62 62 Specifikation av byggnadsdelar

63 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl 63

64 Sammanfattande resultat för nytt kontorshus med fjärrvärme, klimatzon III Utgångspunkten i analysen av alla nya byggnader är att de har konstruerats för att precis uppfylla kraven i BBR. För den nya kontorsbyggnaden placerat i klimatzon III och som uppvärms med fjärrvärme ligger kravnivån för den specifika energianvändningen på 97 kwh per m 2 och år med hänsyn tagen till det högre ventilationsflödet. Den kvadratmeter stora byggnaden använder kwh per år, vilket bildar referenspunkten. Därefter varieras en åtgärd i taget från den ursprungliga kombinationen av åtgärder (paket av åtgärder), vilket leder till en förbättrad energiprestanda. Om taket i kontoret isoleras ytterligare med 100 mm lösull krävs en ytterligare investering på kronor exklusive moms. Detta leder till att den årliga energianvändningen minskar med kwh ( ). Den totala kostnaden (livscykelkostnaden) sett över den 20-åriga kalkylperioden minskar med kronor och med kronor i den finansiella kalkylen med 6 procents respektive 4 procents kalkylränta. I den finansiella kalkylen blir investeringen lönsam. Livcykelkostnaden i den makroekonomiska kalkylen blir respektive kronor lägre än i referensfallet vid 3 respektive 4 procents kalkylränta. Också i den makroekonomiska kalkylen framstår åtgärden som lönsam. En annan lönsam investeringsåtgärd i kontorsbyggnaden är att förbättra systemverkningsgraden i värmeåtervinningen, FTX. Investeringskostnaden av att förbättra från 65 procent till 75 procent beräknas till kronor exklusive moms. Detta leder till att den årligt köpta energimängden minskar från kwh till kwh, en minskning med kwh. Detta minskar på livscykelkostnaden för alla fyra kalkylalternativ och åtgärden blir därför lönsam. Andra lönsamma energiinvesteringar är att utnyttja SFP, liksom att installera fönster med ett U-värde på 1,1. För kontoret har även ett PAKET med fyra olika åtgärder skapats. Den årliga energianvändningen minskar med kwh ( ). Den ytterligare investeringskostnaden som krävs för detta paket uppgår till kronor exklusive moms. Dock leder denna investering till att livscykelkostnaden ökar i samtliga kalkylalternativ, och paketet är därför olönsamt. 64

65 65 Nytt kontorshus med elvärme, klimatzon III (KoNELIII) Det nya kontorshuset som har analyserats med avseende på energiåtgärder och kostnader är ett 5-våningshus med invändigt mått 65x16 m. Den sammanlagda golvarean för hela byggnaden är 5297 m 2. Golv av betong på makadam med mellanliggande isolering, ytterväggar av träkonstruktion med isolering, takbjälklag av betong med lösullsisolering, yttertak, mekanisk från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning (FTX). Byggnaden har bergvärmepump och elektrisk kylmaskin. Ritningar för byggnaden finns i bilaga 6.

66 66 Data för byggnaden KoNELIII Referensbyggnad Byggår Nytt Längd (m) 65 Bredd (m) 16,3 Antal våningar 5 Våningshöjd (m) 3,5 Antal lägenheter 0 Ort Stockholm Klimatzon enligt BBR III DVUT ( C) -17,1 Tidskonstant (h) 24 Uppvärmningssätt Elvärme A temp (m 2 ) 5297,5 A om (m 2 ) 4964,5 Inomhustemperatur ( C) Antal personer 265 Tappvarmvatten (kwh/m 2 och år) 2 Hushållsel (kwh/m 2 och år) 0 Verksamhetsel (kwh/m 2 och år) (energitillskott från kontorsutr.) 27* Energitillskott från solinstrålning genom fönster (kwh/år) Reglerförluster (% av uppvärmningsenergin) 5 Vädring (kwh/m 2 och år) 4 Takisolering tjocklek (mm) 300 Takisolering area (m 2 ) 1059,5 Takisolering U i (W/m 2 K) 0,142 Väggisloering tjocklek (mm) 215 Väggsolering area (m 2 ) 1394,2 Väggisolering U i (W/m 2 K) 0,217 Golvisolering tjocklek (mm) 100 Golvisolering area (m 2 ) 1059,5 Golvisolering U i (W/m 2 K) 0,169 Fönster U i (W/m 2 K) 1,2 Fönster g-värde 0,57

67 67 Fönsterarea (m 2 ) 1442,5 Fönsterriktning S, N, V, Ö 573/573/148/148 Solskydd inget Dörr U i (W/m 2 K) 1,5 Dörrarea (m 2 ) 8,8 Dörriktning S, N, V, Ö 4,4/4,4/0/0 Köldbryggor (%) 25 U m klimatskärm (W/m 2 K) 0,598 Ventilation (l/s), drifttidstyrt (kl.7-19)vard.+(kl.7-13)lörd 3125 Värmeåtervinning FTX (systemverkningsgrad %) 50 Infiltration (l/s m2 vid 50 Pa) 0,3 Fastighetsenergi (kwh/år) Värmepump (typ) BergVP Effekt (kw) 70 COP 3,0 Kylenergi - el (kwh/år) 6671 SFP (FTX) 2 Byggnadens specifika energianvändning (kwh/m 2 och år) 65 (BBR=66) Byggnadens energianvändning enl. BBR (kwh/år) Installerad eleffekt för uppvärmning 110 (max (kw) BBR=162) * Avvikelse från SVEBY som anger 50 kwh/m 2 och år

68 68 Specifikation av byggnadsdelar

69 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl 69

70 Sammanfattande resultat för nytt kontorshus med elvärme, klimatzon III Utgångspunkten i analysen av alla nya byggnader är att de har konstruerats för att precis uppfylla kraven i BBR. För den nya kontorsbyggnaden placerat i klimatzon III och som uppvärms med el ligger kravnivån för den specifika energianvändningen på 65 kwh per m 2 och år med hänsyn tagen till det högre ventilationsflödet. Till den kvadratmeter stora byggnaden köps in kwh per år, vilket bildar referenspunkten. Därefter varieras en åtgärd i taget från den ursprungliga kombinationen av åtgärder (paket av åtgärder), vilket leder till en förbättrad energiprestanda. Om taket i kontoret isoleras ytterligare med 100 mm lösull krävs en ytterligare investering på kronor exklusive moms. Detta leder till att den årliga energianvändningen minskar med kwh ( ). Den totala kostnaden (livscykelkostnaden) sett över den 20-åriga kalkylperioden minskar med kronor och med kronor i den finansiella kalkylen med 6 procents respektive 4 procents kalkylränta. I den finansiella kalkylen blir investeringen lönsam. Livcykelkostnaden i den makroekonomiska kalkylen blir respektive kronor lägre än i referensfallet vid 3 respektive 4 procents kalkylränta. Också i den makroekonomiska kalkylen framstår åtgärden som lönsam. En annan lönsam investeringsåtgärd i kontorsbyggnaden är bl.a att förbättra systemverkningsgraden i värmeåtervinningen, FTX och att installera en kraftfullare bergvärmepump. Investeringskostnaden för den senare av dessa energieffektiviseringsåtgärder uppgår till kronor exklusive moms. Detta leder till att den årligt köpta energimängden minskar från kwh till kwh, en minskning med kwh. Detta minskar på livscykelkostnaden för alla fyra kalkylalternativ och åtgärden blir därför lönsam. Andra lönsamma energiinvesteringar är att utnyttja SFP och att installera fönster med ett U-värde på 1,1. För kontoret har även ett PAKET med fyra olika åtgärder skapats. Den årliga energiförbrukningen minskar med kwh ( ). Den ytterligare investeringskostnaden som krävs för detta paket uppgår till kronor exklusive moms. Dock leder denna investering till att livscykelkostnaden ökar i samtliga kalkylalternativ, och paketet är därför olönsamt. 70

71 71 Befintligt småhus från 1950 med fjärrvärme, klimatzon III (SmA1950FjvIII) Småhuset från 50-talet som analyserats med avseende på energiåtgärder och kostnader är ett tidstypiskt 2-plans hus med kompakt form. Invändigt mått i bottenplan är 9,75x7,8 m och den sammanlagda golvarean för hela huset är på 152 m 2. Träregelstomme med mellanliggande isolering (95 mm) och träfasad, betonggolv, lågt lutande sadeltak med tegeltak, originalfönster och självdragsventilation. Byggnaden har fjärrvärme. Inga energisparåtgärder har genomförts. Ritningar för byggnaden finns i bilaga 6.

72 72 Data för byggnaden SmA1950FjvIII Referensbyggnad Byggår 1955 Längd (m) 9,75 Bredd (m) 7,8 Antal våningar 2 Våningshöjd (m) 2,4 Antal lägenheter 1 Ort Stockholm Klimatzon enligt BBR III DVUT ( C) -17,1 Tidskonstant (h) 24 Uppvärmningssätt Fjärrvärme A temp (m 2 ) 152,1 A om (m 2 ) 320,6 Inomhustemperatur ( C) 22 Antal personer 4 Tappvarmvatten (kwh/m 2 och år) 20 Hushållsel (kwh/m 2 och år) 30 Verksamhetsel (kwh/år) 0 Energitillskott från solinstrålning genom fönster (kwh/år) 3042 Reglerförluster (% av uppvärmningsenergin) 5 Vädring (kwh/m 2 och år) Ingår i vent. Takisolering tjocklek (mm) 100 Takisolering area (m 2 ) 76 Takisolering U i (W/m 2 K) 0,343 Väggisloering tjocklek (mm) 95 Väggsolering area (m 2 ) 140,9 Väggisolering U i (W/m 2 K) 0,445 Golvisolering tjocklek (mm) 0 Golvisolering area (m 2 ) 76 Golvisolering U i (W/m 2 K) 0,800 Fönster U i (W/m 2 K) 2,5 Fönster g-värde 0,78 Fönsterarea (m 2 ) 23,2

73 73 Fönsterriktning S, N, V, Ö 9,5/5,2/3,4/5,1 Dörr U i (W/m 2 K) 2,0 Dörrarea (m 2 ) 4,4 Dörriktning S, N, V, Ö 2,2/0/0/2,2 Köldbryggor (%) 20 U m klimatskärm (W/m 2 K) 0,81 Ventilation (l/s) 35* Värmeåtervinning FTX (systemverkningsgrad %) 0 Infiltration (l/s m 2 vid 50 Pa) Ingår i vent. Fastighetsenergi (kwh/år) 400 SFP v S-ventilation Byggnadens specifika energianvändning (kwh/m 2 och år) 261 Byggnadens energianvändning enl. BBR (kwh/år) *0,23 l/s m 2 inkl. infiltration och vädring (Enligt BETSI - Boverkets rikstäckande undersökning av byggnaders energianvändning, tekniska status och innemiljö )

74 74 Specifikation av byggnadsdelar

75 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl 75

76 Sammanfattande resultat för befintligt småhus från 1950 med fjärrvärme, klimatzon III Utgångspunkten i analysen är ett 152 kvadratmeter stort småhuset som uppvärms med fjärrvärme. Energianvändningen uppgår årligen till kwh. När det gäller ändring av befintlig byggnad, framgår kraven av BBR avsnitt 9:9. De numeriska krav som kan prövas, mot den kostnadsoptimala nivån enligt direktivet, rör i första hand enskilda delar av byggnaden (berörd del). Sådana krav avser de U-värden som ska eftersträvas för de olika delarna av klimatskärmen såsom: tak, vägg, golv, fönster och ytterdörr. Vid isolering av vindsbjälklag leder 220 mm lösull till att BBR-kravet uppfylls. Denna nivå utgör referenspunkten vid ändring av taket och energianvändningen minskar årligen med kwh ( ). Investeringskostnaden uppgår till kronor exklusive moms. Med 300 mm lösull i stället för 220 mm minskar den årliga energianvändningen med ytterligare 300 kwh ( ). Investeringskostnaden ökar med kronor exklusive moms ( ). Denna energiprestandaförbättring leder till att livscykelkostnaden minskar med kronor i den finansiella kalkylen vid 6 procent kalkylränta och med kronor vid 4 procent kalkylränta. Investeringen är därför lönsam. Lönsam är också investeringen i den makroekonomiska kalkylen. Livscykelkostnaden minskar med kronor vid 3 procent och med kronor vid 4 procent kalkylränta. När väggen ändras kan kraven i BBR uppnås med ett tillägg av120 mm + 45 mm mineralull. Energianvändningen minskar årligen med kwh ( ). Investeringskostnaden uppgår till kronor exklusive moms. Går man längre än BBR och lägger på 145 mm + 70 mm minskar energianvändningen ytterligare med 749 kwh per år ( ). Investeringskostnaden ökar med kronor ( ). Det ekonomiska utfallet är dock negativt (är olönsamt) eftersom livscykelkostnaden ökar i samtliga kalkylalternativ. Exempelvis ökar livscykelkostnaden med kronor i den finansiella kalkylen vid 6 procent kalkylränta. Motsvarande analys kan sedan göras för fönster och för dörrar. Livskostnaden ökar om man förbättrar energiprestandan utöver BBR. 76

77 77 Befintligt småhus från 1950 med elvärme, klimatzon III (SmA1950ELIII) Småhuset från 50-talet som analyserats med avseende på energiåtgärder och kostnader är ett tidstypiskt 2-plans hus med kompakt form. Invändigt mått i bottenplan är 9,75x7,8 m och den sammanlagda golvarean för hela huset är på 152 m 2. Träregelstomme med mellanliggande isolering (95 mm) och träfasad, betonggolv, lågt lutande sadeltak med tegeltak, originalfönster och självdragsventilation. Byggnaden har elvärme (elpanna). Inga energisparåtgärder har genomförts. Ritningar för byggnaden finns i bilaga 6.

78 78 Data för byggnaden SmA1950ELIII Referensbyggnad Byggår 1955 Längd (m) 9,75 Bredd (m) 7,8 Antal våningar 2 Våningshöjd (m) 2,4 Antal lägenheter 1 Ort Stockholm Klimatzon enligt BBR III DVUT ( C) -17,1 Tidskonstant (h) 24 Uppvärmningssätt Elvärme A temp (m 2 ) 152,1 A om (m 2 ) 320,6 Inomhustemperatur ( C) 22 Antal personer 4 Tappvarmvatten (kwh/m 2 och år) 20 Hushållsel (kwh/m 2 och år) 30 Verksamhetsel (kwh/år) 0 Energitillskott från solinstrålning genom fönster (kwh/år) 3042 Reglerförluster (% av uppvärmningsenergin) 5 Vädring (kwh/m 2 och år) Ingår i vent. Takisolering tjocklek (mm) 100 Takisolering area (m 2 ) 76 Takisolering U i (W/m 2 K) 0,336 Väggisloering tjocklek (mm) 95 Väggsolering area (m 2 ) 140,9 Väggisolering U i (W/m 2 K) 0,418 Golvisolering tjocklek (mm) 0 Golvisolering area (m 2 ) 76 Golvisolering U i (W/m 2 K) 0,800 Fönster U i (W/m 2 K) 2,5 Fönster g-värde 0,78 Fönsterarea (m 2 ) 23,2

79 79 Fönsterriktning S, N, V, Ö 9,5/5,2/3,4/5,1 Dörr U i (W/m 2 K) 2,0 Dörrarea (m 2 ) 4,4 2,2/0/0/2,2 Köldbryggor (%) 20 U m klimatskärm (W/m 2 K) 0,81 Ventilation (l/s) 35* Värmeåtervinning FTX (systemverkningsgrad %) 0 Infiltration (l/s m 2 vid 50 Pa) Ingår i vent. Fastighetsenergi (kwh/år) 400 SFP v S-ventilation Byggnadens specifika energianvändning (kwh/m 2 och år) 254 Byggnadens energianvändning enl. BBR (kwh/år) Installerad eleffekt för uppvärmning (kw) 11,6 *0,23 l/s m 2 inkl. infiltration och vädring (Enligt BETSI -Boverkets rikstäckande undersökning av byggnaders energianvändning, tekniska status och innemiljö )

80 80 Specifikation av byggnadsdelar

81 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl 81

82 Sammanfattande resultat för befintligt småhus från 1950 med elvärme, klimatzon III Utgångspunkten i analysen är ett 152 kvadratmeter stort småhuset som uppvärms med el. Energianvändningen uppgår årligen till kwh. När det gäller ändring av befintlig byggnad, framgår kraven av BBR avsnitt 9:9. De numeriska krav som kan prövas, mot den kostnadsoptimala nivån enligt direktivet, rör i första hand enskilda delar av byggnaden (berörd del). Sådana krav avser de U-värden som ska eftersträvas för de olika delarna av klimatskärmen såsom: tak, vägg, golv, fönster och ytterdörr. Vid isolering av vindsbjälklag leder ett tillägg av 220 mm lösull till att BBR-kravet uppfylls. Denna nivå utgör referenspunkten vid ändring av taket och energianvändningen minskar årligen med kwh ( ). Investeringskostnaden uppgår till kronor exklusive moms. Med 300 mm lösull i stället för 220 mm minskar den årliga energianvändningen med ytterligare 291 kwh ( ). Investeringskostnaden ökar med kronor exklusive moms ( ). Denna energiprestandaförbättring leder till att livscykelkostnaden minskar med kronor i den finansiella kalkylen vid 6 procent kalkylränta och med kronor vid 4 procent kalkylränta. Investeringen är därför lönsam. Lönsam är också investeringen i den makroekonomiska kalkylen. Livscykelkostnaden minskar med kronor vid 3 procent och med kronor vid 4 procent kalkylränta. När väggen ändras kan kraven i BBR uppnås med ett tillägg av 120 mm + 45 mm mineralull. Energianvändningen minskar årligen med kwh ( ). Investeringskostnaden uppgår till kronor exklusive moms. Går man längre än BBR och lägger på 145 mm + 70 mm minskar energianvändningen ytterligare med 727 kwh per år ( ). Investeringskostnaden ökar med kronor ( ). Det ekonomiska utfallet är dock negativt (är olönsamt) eftersom livscykelkostnaden ökar i samtliga kalkylalternativ. Exempelvis ökar livscykelkostnaden med kronor i den finansiella kalkylen vid 6 procent kalkylränta. Motsvarande analys kan sedan göras för fönster och för dörrar. Livskostnaden ökar om man förbättrar energiprestandan utöver BBR. 82

83 83 Befintligt småhus från 1970 med fjärrvärme, klimatzon III (SmA1970FjvIII) Småhuset från 70-talet som analyserats med avseende på energiåtgärder och kostnader är ett tidstypiskt 1 ½ plans hus. Invändigt mått i bottenplan är 10,8x7,8 m och den sammanlagda golvarean för hela huset är på 148 m 2. Träregelstomme med mellanliggande isolering (190 mm) och träfasad, platta på mark med underliggande isolering, sadeltak med tegeltak, originalfönster och mekanisk frånluftsventilation. Byggnaden har fjärrvärme. Inga energisparåtgärder har genomförts. Ritningar för byggnaden finns i bilaga 6.

84 84 Data för byggnaden SmA1970FjvIII Referensbyggnad Byggår 1970 Längd (m) 10,8/10,8 Bredd (m) 7,8/5,9 Antal våningar 1,5 Våningshöjd (m) 2,4 Antal lägenheter 1 Ort Stockholm Klimatzon enligt BBR III DVUT ( C) -17,1 Tidskonstant (h) 24 Uppvärmningssätt Fjärrvärme A temp (m 2 ) 148 A om (m 2 ) 323 Inomhustemperatur ( C) 22 Antal personer 4 Tappvarmvatten (kwh/m 2 och år) 20 Hushållsel (kwh/m 2 och år) 30 Verksamhetsel (kwh/år) 0 Energitillskott från solinstrålning genom fönster (kwh/år) 2960 Reglerförluster (% av uppvärmningsenergin) 5 Vädring (kwh/m 2 och år) Ingår i vent. Takisolering tjocklek (mm) 245 Takisolering area (m 2 ) 91,6 Takisolering U i (W/m 2 K) 0,16 Väggisolering tjocklek (mm) 190 Väggsolering area (m 2 ) 88,3 Väggisolering U i (W/m 2 K) 0,249 Stödbensväggisolering tjocklek (mm) 140 Stödbensväggisolering area (m 2 ) 31,4 Stödbensväggisolering U i (W/m 2 K) 0,29 Golvisolering tjocklek (mm) 50 Golvisolering area (m 2 ) 84,2 Golvisolering U i (W/m 2 K) 0,379

85 85 Fönster U i (W/m 2 K) 1,9 Fönster g-värde 0,71 Fönsterarea (m 2 ) 20,9 Fönsterriktning S, N, V, Ö 0,42/2,16/9,72/8,64 Dörr U i (W/m 2 K) 2,0 Dörrarea (m 2 ) 6,6 Dörriktning S, N, V, Ö 2,2/0/4,4/0 Köldbryggor (%) 20 U m klimatskärm (W/m 2 K) 0,486 Ventilation (l/s) 34* Värmeåtervinning FTX (systemverkningsgrad %) 0 Infiltration (l/s m 2 vid 50 Pa) Ingår i vent. Fastighetsenergi (kwh/år) 1500 SFP v F-ventilation Byggnadens specifika energianvändning (kwh/m 2 och år) 166 Byggnadens energianvändning enl. BBR (kwh/år) *0,23 l/s m 2 inkl. infiltration och vädring (Enligt BETSI -Boverkets rikstäckande undersökning av byggnaders energianvändning, tekniska status och innemiljö )

86 86 Specifikation av byggnadsdelar

87 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl 87

88 Sammanfattande resultat för befintligt småhus från 1970 med fjärrvärme, klimatzon III Utgångspunkten i analysen är ett 148 kvadratmeter stort småhuset som uppvärms med fjärrvärme. Energianvändningen uppgår årligen till kwh. Vid isolering av hanbjälklag leder ett tillägg av 70 mm lösull till att BBR-kravet uppfylls. Denna nivå utgör referenspunkten vid ändring av taket i småhuset från 1970 som uppvärms med fjärrvärme. Energianvändningen minskar årligen med 299 kwh ( ). Investeringskostnaden uppgår till kronor exklusive moms. Med 155 mm lösull i stället för 70 mm minskar den årliga energianvändningen med ytterligare 149 kwh ( ). Investeringskostnaden ökar med kronor exklusive moms ( ). Denna energiprestandaförbättring leder inte till ett entydigt resultat vad gäller livscykelkostnaden. I den finansiella kalkylen vid 6 procent kalkylränta ökar livscykelkostnaden med 239 kronor. Med dessa förutsättningar är investeringen olönsam. Om i stället en kalkylränta på 4 procent används i den finansiella kalkylen minskar livscykelkostnaden med 368 kronor. Även i de två kalkylalternativen i den makroekonomiska kalkylen (3 respektive 4 procent kalkylränta) framstår investeringen som lönsam. I dessa fall minskar livscykelkostnaden med 622 respektive 294 kronor. Vid ändring av väggar återfinns två alternativ för att uppfylla BBR kraven. Med en yttervägg av typ 1 med en 80 mm västkustskiva minskar energianvändningen med kwh per år. Investeringskostnaden för denna åtgärd uppgår till kronor exklusive moms. Drivs energieffektiviseringen längre genom att ha en 95 mm regelstomme + 80 mm västkustskivor minskar den årliga energianvändningen med ytterligare 299 kwh ( ) till en ytterligare investeringskostnad av kronor exklusive moms ( ). Denna energiprestandaförbättring leder dock entydigt till högre livscykelkostnader och är därmed olönsam. Exempelvis ökar livscykelkostnaden med kronor i den finansiella kalkylen vid 6 procent kalkylränta. Det andra alternativet vid ändring av väggar för att uppfylla BBR kraven är en yttervägg av typ 2 med 70 mm mineralull. Energianvändningen minskar årligen med 597 kwh ( ). Investeringskostnaden uppgår i detta fall till kronor exklusive moms. En ytterligare energieffektivisering kan fås genom att använda 120 mm i stället för 70 mm mineralull. Den årliga energianvändningen minskar med ytterligare 299 kwh ( ) till en ytterligare investeringskostnad av kronor exklusive moms ( ). Även detta fall leder entydigt till att livscykelkostnaden ökar och investeringen framstår som olönsam. Motsvarande analys kan sedan göras för fönster och för dörrar. Livskostnaden ökar om man förbättrar energiprestandan utöver BBR. 88

89 89 Befintligt småhus från 1970 med elvärme, klimatzon III (SmA1970ELIII) Småhuset från 70-talet som analyserats med avseende på energiåtgärder och kostnader är ett tidstypiskt 1 ½ plans hus. Invändigt mått i bottenplan är 10,8x7,8 m och den sammanlagda golvarean för hela huset är på 148 m 2. Träregelstomme med mellanliggande isolering (190 mm) och träfasad, platta på mark med underliggande isolering, sadeltak med tegeltak, originalfönster och mekanisk frånluftsventilation. Byggnaden har elvärme (elpanna). Inga energisparåtgärder har genomförts. Ritningar för byggnaden finns i bilaga 6.

90 90 Data för byggnaden SmA1970ELIII Referensbyggnad Byggår 1970 Längd (m) 10,8/10,8 Bredd (m) 7,8/5,9 Antal våningar 1,5 Våningshöjd (m) 2,4 Antal lägenheter 1 Ort Stockholm Klimatzon enligt BBR III DVUT ( C) -17,1 Tidskonstant (h) 24 Uppvärmningssätt Elvärme A temp (m 2 ) 148 A om (m 2 ) 323 Inomhustemperatur ( C) 22 Antal personer 4 Tappvarmvatten (kwh/m 2 och år) 20 Hushållsel (kwh/m 2 och år) 30 Verksamhetsel (kwh/år) 0 Energitillskott från solinstrålning genom fönster (kwh/år) 2960 Reglerförluster (% av uppvärmningsenergin) 5 Vädring (kwh/m 2 och år) Ingår i vent. Takisolering tjocklek (mm) 245 Takisolering area (m 2 ) 91,6 Takisolering U i (W/m 2 K) 0,16 Väggisolering tjocklek (mm) 190 Väggsolering area (m 2 ) 88,3 Väggisolering U i (W/m 2 K) 0,249 Stödbensväggisolering tjocklek (mm) 140 Stödbensväggisolering area (m 2 ) 31,4 Stödbensväggisolering U i (W/m 2 K) 0,29 Golvisolering tjocklek (mm) 50 Golvisolering area (m 2 ) 84,2 Golvisolering U i (W/m 2 K) 0,379

91 91 Fönster U i (W/m 2 K) 1,9 Fönster g-värde 0,71 Fönsterarea (m 2 ) 20,9 Fönsterriktning S, N, V, Ö 0,42/2,16/9,72/8,64 Dörr U i (W/m 2 K) 2,0 Dörrarea (m 2 ) 6,6 Dörriktning S, N, V, Ö 2,2/0/4,4/0 Köldbryggor (%) 20 U m klimatskärm (W/m 2 K) 0,486 Ventilation (l/s) 34* Värmeåtervinning FTX (systemverkningsgrad %) 0 Infiltration (l/s m 2 vid 50 Pa) Ingår i vent. Fastighetsenergi (kwh/år) 1500 SFP v F-ventilation Byggnadens specifika energianvändning (kwh/m 2 och år) 161 Byggnadens energianvändning enl. BBR (kwh/år) Installerad eleffekt för uppvärmning (kw) 7,5 *0,23 l/s m 2 inkl. infiltration och vädring (Enligt BETSI -Boverkets rikstäckande undersökning av byggnaders energianvändning, tekniska status och innemiljö )

92 92 Specifikation av byggnadsdelar

93 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl 93

94 Sammanfattande resultat för befintligt småhus från 1970 med elvärme, klimatzon III Utgångspunkten i analysen är ett 148 kvadratmeter stort småhuset som uppvärms med el. Energianvändningen uppgår årligen till kwh. Vid isolering av hanbjälklag leder ett tillägg av 70 mm lösull till att BBRkravet uppfylls. Denna nivå utgör referenspunkten vid ändring av taket i småhuset från Energianvändningen minskar årligen med 290 kwh ( ). Investeringskostnaden uppgår till kronor exklusive moms. Med 155 mm lösull i stället för 70 mm minskar den årliga energianvändningen med ytterligare 145 kwh ( ). Investeringskostnaden ökar med kronor exklusive moms ( ). Denna energiprestandaförbättring leder till ett entydigt resultat vad gäller livscykelkostnaden. I den finansiella kalkylen vid 6 procent kalkylränta minskar livscykelkostnaden med kronor och vid 4 procent kalkylränta med kronor. Även i de två kalkylalternativen i den makroekonomiska kalkylen (3 respektive 4 procent kalkylränta) framstår investeringen som lönsam. I dessa fall minskar livscykelkostnaden med respektive 890 kronor. Vid ändring av väggar återfinns två alternativ för att uppfylla BBR kraven. Med en yttervägg av typ 1 med en 80 mm västkustskiva minskar energianvändningen med kwh per år. Investeringskostnaden för denna åtgärd uppgår till kronor exklusive moms. Drivs energieffektiviseringen längre genom att ha en 95 mm regelstomme + 80 mm västkustskivor minskar den årliga energianvändningen med ytterligare 290 kwh ( ) till en ytterligare investeringskostnad av kronor exklusive moms ( ). Denna energiprestandaförbättring leder dock entydigt till högre livscykelkostnader och är därmed olönsam. Exempelvis ökar livscykelkostnaden med kronor i den finansiella kalkylen vid 6 procent kalkylränta. Det andra alternativet vid ändring av väggar för att uppfylla BBR kraven är en yttervägg av typ 2 med 70 mm mineralull. Energianvändningen minskar årligen med 580 kwh ( ). Investeringskostnaden uppgår i detta fall till kronor exklusive moms. En ytterligare energieffektivisering kan fås genom att använda 120 mm mineralull i stället för 70 mm. Den årliga energianvändningen minskar med ytterligare 289 kwh ( ) till en ytterligare investeringskostnad av kronor exklusive moms ( ). Även detta fall leder entydigt till att livscykelkostnaden ökar och investeringen framstår som olönsam. Motsvarande analys kan sedan göras för fönster och för dörrar. Livskostnaden ökar om man förbättrar energiprestandan utöver BBR för dessa energieffektiviseringsåtgärder. 94

95 95 Befintligt flerbostadshus från 1950 med fjärrvärme, klimatzon III (FbA1950FjvIII) Flerbostadshuset från 50-talet som har analyserats med avseende på energiåtgärder och kostnader är ett tidstypiskt 3-våningshus med 18 lägenheter och källare. Invändigt mått i bottenplan är 44,8x9,7 m och den sammanlagda golvarean för hela byggnaden är på 1738 m 2. Källargolv av betong på grus, källarväggar av betong med träullsplatta som isolering, ytterväggar av putsad lättbetong, takbjälklag av betong med kutterspån och koksaska som isolering samt uppstolpat tak av trä med betongpannor, originalfönster och självdragsventilation. Byggnaden har fjärrvärme. Inga energisparåtgärder har genomförts. Ritningar för byggnaden finns i bilaga 6.

96 96 Data för byggnaden FbA1950FjvIII Referensbyggnad Byggår 1950 Längd (m) 44,8 Bredd (m) 9,7 Antal våningar Källare + 3 Rumshöjd (m) 2,5 Antal lägenheter 18 Ort Stockholm Klimatzon enligt BBR III DVUT ( C) -17,1 Tidskonstant (h) 24 Uppvärmningssätt Fjärrvärme A temp (m 2 ) 1738 A om (m 2 ) 1959 Inomhustemperatur ( C) 22 Antal personer 36 Tappvarmvatten (kwh/m 2 och år) 25 Hushållsel (kwh/m 2 och år) 30 Verksamhetsel (kwh/år) 0 Energitillskott från solinstrålning genom fönster (kwh/år) Reglerförluster (% av uppvärmningsenergin) 5 Vädring (kwh/m 2 och år) Takisolering tjocklek (mm) Ingår i vent. 150 kutterspån +100 koksaska Takisolering area (m 2 ) 434,6 Takisolering U i (W/m 2 K) 0,374 Väggisloering tjocklek (mm) 250 lättbetong Väggsolering area (m 2 ) 633 Väggisolering U i (W/m 2 K) 0,572 Källarvägg öm isolering tjocklek (mm) 75 Källarvägg öm isolering area (m 2 ) 76,7 Källarvägg öm isolering U i 1,092 Källarvägg um isolering tjocklek (mm) 25 Källarvägg um isolering area (m 2 ) 185,3 Källarvägg um isolering U i 0,903

97 97 Golvisolering tjocklek (mm) 0 Golvisolering area (m 2 ) 434,6 Golvisolering U i (W/m 2 K) 0,421 Fönster U i (W/m 2 K) 2,8 Fönster g-värde 0,78 Fönsterarea (m 2 ) 158,1 Fönsterriktning S, N, V, Ö 65,2/78,9/7/7 Dörr U i (W/m 2 K) 2,0 Dörrarea (m 2 ) 36,8 Dörriktning S, N, V, Ö 6,6/30,2 Köldbryggor (%) 20 U m klimatskärm (W/m 2 K) 0,897 Ventilation (l/s) 608* Värmeåtervinning FTX (systemverkningsgrad %) 0 Infiltration (l/s m 2 vid 50 Pa) Ingår i vent. Fastighetsenergi (kwh/år) SFP v S-ventilation Byggnadens specifika energianvändning (kwh/m 2 och år) 193 Byggnadens energianvändning enl. BBR (kwh/ år) *0,35 l/s m 2 inkl. infiltration och vädring (Enligt BETSI -Boverkets rikstäckande undersökning av byggnaders energianvändning, tekniska status och innemiljö )

98 98 Specifikation av byggnadsdelar

99 99

100 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl 100

101 Sammanfattande resultat för befintligt flerbostadshus från 1950 med fjärrvärme, klimatzon III Utgångspunkten i analysen är ett kvadratmeter stort flerbostadshus som uppvärms med fjärrvärme. Energianvändningen uppgår årligen till kwh. Vid isolering av vindsbjälklag leder ett tillägg av 230 mm lösull till att BBR-kravet uppfylls. Denna nivå utgör referenspunkten vid ändring av taket i flerbostadshuset från 1950 som uppvärms med fjärrvärme. Energianvändningen minskar årligen med kwh ( ). Investeringskostnaden uppgår till kronor exklusive moms. Med 300 mm lösull i stället för 230 mm minskar den årliga energianvändningen med ytterligare kwh ( ). Investeringskostnaden ökar med kronor exklusive moms ( ). Denna energiprestandaförbättring leder till ett entydigt resultat vad gäller livscykelkostnaden. I den finansiella kalkylen vid 6 procent kalkylränta minskar livscykelkostnaden med kronor och vid 4 procent kalkylränta med kronor och är därför lönsam. Även i de två kalkylalternativen i den makroekonomiska kalkylen (3 respektive 4 procent kalkylränta) framstår investeringen som lönsam. I dessa fall minskar livscykelkostnaden med respektive kronor. Förbättras takisoleringen ytterligare med 100 mm lösull, till 400 mm kommer det ekonomiska resultatet att förbättras. Livscykelkostnaden med 6 procent kalkylränta vid den finansiella kalkylen är kronor lägre än BBR referensnivå och kronor lägre vid 4 procent kalkylränta. Även i den makroekonomiska kalkylen minskar livscykelkostnaden Vid ändring av väggar återfinns två alternativ för att uppfylla BBR kraven. Med en yttervägg med 150 mm cellplast + tjockputs minskar energianvändningen med kwh per år ( ). Investeringskostnaden för denna åtgärd uppgår till kronor exklusive moms. Drivs energieffektiviseringen längre genom att ha 200 mm cellplast minskar den årliga energianvändningen med ytterligare kwh ( ) till en ytterligare investeringskostnad av kronor exklusive moms ( ). Denna energiprestandaförbättring leder dock entydigt till högre livscykelkostnader och är därmed olönsam. Exempelvis ökar livscykelkostnaden med kronor i den finansiella kalkylen vid 6 procent kalkylränta. Det andra alternativet vid ändring av väggar för att uppfylla BBR kraven är en källarvägg av typ 1 (ovan mark) mm cellplast. Energianvändningen minskar årligen med kwh ( ). Investeringskostnaden uppgår i detta fall till kronor exklusive moms. En ytterligare energieffektivisering kan fås genom att använda 200 mm i stället för 180 mm cellplast. Den årliga energianvändningen minskar med ytterligare 299 kwh ( ) till en ytterligare investeringskostnad av kronor exklusive moms ( ). Även detta fall leder entydigt till att livscykelkostnaden ökar och investeringen framstår som olönsam. Motsvarande analys kan sedan göras för fönster. Livskostnaden ökar om man förbättrar energiprestandan utöver BBR för dessa energieffektiviseringsåtgärder och investeringarna är olönsamma. 101

102 102 Befintligt flerbostadshus från 1950 med elvärme, klimatzon III (FbA1950ELIII) Flerbostadshuset från 50-talet som har analyserats med avseende på energiåtgärder och kostnader är ett tidstypiskt 3-våningshus med 18 lägenheter och källare. Invändigt mått i bottenplan är 44,8x9,7 m och den sammanlagda golvarean för hela byggnaden är på 1738 m 2. Källargolv av betong på grus, källarväggar av betong med träullsplatta som isolering, ytterväggar av putsad lättbetong, takbjälklag av betong med kutterspån och koksaska som isolering samt uppstolpat tak av trä med betongpannor, originalfönster och självdragsventilation. Byggnaden har elvärme (elpanna). Inga energisparåtgärder har genomförts. Ritningar för byggnaden finns i bilaga 6.

103 103 Data för byggnaden FbA1950ELIII Referensbyggnad Allmän information om byggnaden Byggår 1950 Längd (m) 44,8 Bredd (m) 9,7 Antal våningar Källare + 3 Våningshöjd (m) 2,5 Antal lägenheter 18 Ort Stockholm Klimatzon enligt BBR III DVUT ( C) -17,1 Tidskonstant (h) 24 Uppvärmningssätt Elvärme A temp (m 2 ) 1738 A om (m 2 ) 1959 Inomhustemperatur ( C) 22 Antal personer 36 Tappvarmvatten (kwh/m 2 och år) 25 Hushållsel (kwh/m 2 och år) 30 Verksamhetsel (kwh/år) 0 Energitillskott från solinstrålning genom fönster (kwh/år) Reglerförluster (% av uppvärmningsenergin) 5 Vädring (kwh/m 2 och år) Takisolering tjocklek (mm) Ingår i vent. 150 kutterspån +100 koksaska Takisolering area (m 2 ) 434,6 Takisolering U i (W/m 2 K) 0,374 Väggisloering tjocklek (mm) 250 lättbetong Väggsolering area (m 2 ) 633 Väggisolering U i (W/m 2 K) 0,572 Källarvägg öm isolering tjocklek (mm) 75 Källarvägg öm isolering area (m 2 ) 76,7 Källarvägg öm isolering U i 1,092

104 104 Källarvägg um isolering tjocklek (mm) 25 Källarvägg um isolering area (m 2 ) 185,3 Källarvägg um isolering U i 0,903 Golvisolering tjocklek (mm) 0 Golvisolering area (m 2 ) 434,6 Golvisolering U i (W/m 2 K) 0,421 Fönster U i (W/m2 K) 2,8 Fönster g-värde 0,78 Fönsterarea (m 2 ) 158,1 Fönsterriktning S, N, V, Ö 65,2/78,9/7/7 Dörr U i (W/m 2 K) 2,0 Dörrarea (m 2 ) 36,8 Dörriktning S, N, V, Ö 6,6/30,2 Köldbryggor (%) 20 U m klimatskärm (W/m 2 K) 0,897 Ventilation (l/s) 608* Värmeåtervinning FTX (systemverkningsgrad %) 0 Infiltration (l/s m2 vid 50 Pa) Ingår i vent. Fastighetsenergi (kwh/år) SFP v S-ventilation Byggnadens specifika energianvändning (kwh/m 2 och år) 187 Byggnadens energianvändning enl. BBR (kwh/ år) Installerad eleffekt för uppvärmning (kw) 98 *0,35 l/sm 2 inkl. infiltration och vädring (Enligt BETSI -Boverkets rikstäckande undersökning av byggnaders energianvändning, tekniska status och innemiljö )

105 Specifikation av byggnadsdelar 105

106 106

107 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl 107

108 Sammanfattande resultat för befintligt flerbostadshus från 1950 med elvärme, klimatzon III Utgångspunkten i analysen är ett kvadratmeter stort flerbostadshus som uppvärms med el. Energianvändningen uppgår årligen till kwh. Vid isolering av vindsbjälklag leder ett tillägg av 230 mm lösull till att BBR-kravet uppfylls. Denna nivå utgör referenspunkten vid ändring av taket i flerbostadshuset från Energianvändningen minskar årligen med kwh ( ). Investeringskostnaden uppgår till kronor exklusive moms. Med 300 mm lösull i stället för 230 mm minskar den årliga energianvändningen med ytterligare kwh ( ). Investeringskostnaden ökar med kronor exklusive moms ( ). Denna energiprestandaförbättring leder till ett entydigt resultat vad gäller livscykelkostnaden. I den finansiella kalkylen vid 6 procent kalkylränta minskar livscykelkostnaden med kronor och vid 4 procent kalkylränta med kronor och är lönsam. Även i de två kalkylalternativen i den makroekonomiska kalkylen (3 respektive 4 procent kalkylränta) framstår investeringen som lönsam. I dessa fall minskar livscykelkostnaden med respektive kronor. Förbättras takisoleringen ytterligare med 100 mm lösull, till 400 mm kommer det ekonomiska resultatet att förbättras. Livscykelkostnaden med 6 procent kalkylränta vid den finansiella kalkylen är kronor lägre än BBR referensnivå och kronor lägre vid 4 procent kalkylränta. Även i den makroekonomiska kalkylen minskar livscykelkostnaden. Vid ändring av väggar återfinns två alternativ för att uppfylla BBR kraven. Med en yttervägg med 150 mm cellplast + tjockputs minskar energianvändningen med kwh per år ( ). Investeringskostnaden för denna åtgärd uppgår till kronor exklusive moms. Drivs energieffektiviseringen längre genom att ha 200 mm cellplast minskar den årliga energianvändningen med ytterligare kwh ( ) till en ytterligare investeringskostnad av kronor exklusive moms ( ). Resultaten av denna energiprestandaförbättring är dock inte entydigt. I den finansiella kalkylen och vid 6 procent kalkylränta ökar livscykelkostnaden med kronor och blir därmed olönsam. Vid 4 procent är den dock lönsam eftersom livscykelkostnaden då minskar med kronor. Även med den makroekonomiska kalkylen spretar resultaten. Vid 3 procent kalkylränta minskar livscykelkostnaden med kronor och vid 4 procent ökar kostnaden med kronor. I den förra är investeringen lönsam och i den senare olönsam. Det andra alternativet vid ändring av väggar för att uppfylla BBR kraven är en källarvägg av typ 1 (ovan mark) mm cellplast. Energianvändningen minskar årligen med kwh ( ). Investeringskostnaden uppgår i detta fall till kronor exklusive moms. En ytterligare energieffektivisering kan fås genom att använda 200 mm i stället för 180 mm cellplast. Den årliga energianvändningen minskar med ytterligare 291 kwh ( ) till en ytterligare investeringskostnad av kronor exklusive 108

109 moms ( ). Detta fall leder entydigt till att livscykelkostnaden ökar och investeringen framstår som olönsam. Motsvarande analys kan sedan göras för fönster. Här ökar livscykelkostnaden i vissa kalkylalternativ och minskar i andra. 109

110 110 Befintligt flerbostadshus från 1970 med fjärrvärme, klimatzon III (FbA1970FjvIII) Flerbostadshuset från 70-talet som har analyserats med avseende på energiåtgärder och kostnader är ett tidstypiskt 9-våningshus med 108 lägenheter. Invändigt mått i bottenplan är 60,5x13 m och den sammanlagda golvarean för hela byggnaden är på 7078 m 2. Golv av betong på grus, ytterväggar av betongelement med isolering (95 mm), takbjälklag av betong med lättbetongkross som isolering samt uppstolpat tak av trä med taktäckning av plåt, originalfönster och mekanisk frånluftsventilation. Byggnaden har fjärrvärme. Inga energisparåtgärder har genomförts. Ritningar för byggnaden finns i bilaga 6.

111 111 Data för byggnaden FbA1970FjvIII Referensbyggnad Byggår 1970 Längd (m) 60,5 Bredd (m) 13 Antal våningar 9 Våningshöjd (m) 2,5 Antal lägenheter 108 Ort Stockholm Klimatzon enligt BBR III DVUT ( C) -17,1 Tidskonstant (h) 24 Uppvärmningssätt Fjärrvärme A temp (m 2 ) 7078,5 A om (m 2 ) 4880,5 Inomhustemperatur ( C) 22 Antal personer 194 Tappvarmvatten (kwh/m 2 och år) 25 Hushållsel (kwh/m 2 och år) 30 Verksamhetsel (kwh/år) 0 Energitillskott från solinstrålning genom fönster (kwh/år) Reglerförluster (% av uppvärmningsenergin) 5 Vädring (kwh/m 2 och år) Ingår i vent. Takisolering tjocklek (mm) 240 Takisolering area (m 2 ) 786,5 Takisolering U i (W/m 2 K) 0,493 Väggisloering tjocklek (mm) 95 Väggsolering area (m 2 ) 2586,5 Väggisolering U i (W/m 2 K) 0,481 Golvisolering tjocklek (mm) 0 Golvisolering area (m 2 ) 786,5 Golvisolering U i (W/m 2 K) 0,438 Fönster U i (W/m 2 K) 2,8 Fönster g-värde 0,78 Fönsterarea (m 2 ) 697

112 112 Fönsterriktning S, N, V, Ö 333/414/15,2/15,2 Dörr U i (W/m 2 K) 2,0 Dörrarea (m 2 ) 24 Dörriktning S, N, V, Ö 12/12/0/0 Köldbryggor (%) 20 U m klimatskärm (W/m 2 K) 1,023 Ventilation (l/s) 2477* Värmeåtervinning FTX(systemverkningsgrad %) 0 Infiltration (l/s m 2 vid 50 Pa) Ingår i vent. Fastighetsenergi (kwh/år) SFP v F-ventilation (1,5) Byggnadens specifika energianvändning (kwh/m 2 och år) 145 Byggnadens energianvändning enl. BBR (kwh/ år) *0,35 l/sm 2 inkl. infiltration och vädring (Enligt BETSI -Boverkets rikstäckande undersökning av byggnaders energianvändning, tekniska status och innemiljö )

113 Specifikation av byggnadsdelar 113

114 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl 114

115 Sammanfattande resultat för befintligt flerbostadshus från 1970 med fjärrvärme, klimatzon III Utgångspunkten i analysen är ett kvadratmeter stort flerbostadshus som uppvärms med fjärrvärme. Energianvändningen uppgår årligen till kwh. Vid isolering av vindsbjälklag leder ett tillägg av 220 mm cellplast + 22 mm spånplatta till att BBR-kravet uppfylls. Denna nivå utgör referenspunkten vid ändring av taket i flerbostadshuset från 1970 som uppvärms med fjärrvärme. Energianvändningen minskar årligen med kwh ( ). Investeringskostnaden uppgår till kronor exklusive moms. Med 250 mm cellplast i stället för 220 mm minskar den årliga energianvändningen med ytterligare kwh ( ). Investeringskostnaden ökar med kronor exklusive moms ( ). Denna energiprestandaförbättring leder inte till ett entydigt resultat vad gäller livscykelkostnaden. I den finansiella kalkylen vid 6 procent kalkylränta ökar livscykelkostnaden med kronor och vid 4 procent kalkylränta med 607 kronor. Investeringen ter sig här olönsamt i båda fallen. I den makroekonomiska kalkylen och 3 procent kalkylränta minskar livscykelkostnaden med kronor och vid 4 procent ökar den med 486 kronor. I det förra fallet är investeringen lönsam och i den senare olönsam. Förbättras isoleringen ytterligare genom att lägga på 300 mm cellplast kommer livscykelkostnaden att öka i samtliga fyra kalkylalternativ. BBR:s referensnivå vid ändring av vägg uppnås med 150 mm cellplast + tjockputs. Energianvändningen minskar årligen med kwh ( ). Investeringskostnader uppgår till kronor exklusive moms. Förbättras vägg isoleringen så att 200 mm cellplats anbringas minskar energianvändningen årligen med ytterligare kwh. Den ytterligare investeringskostnaden som krävs uppgår till kronor exklusive moms. ( ). I samtliga kalkylalternativ ökar livscykelkostnaden och investeringen är olönsam. Exempelvis ökar livscykelkostnaden med kronor i den finansiella kalkylen vid en 6 procentig kalkylränta. Motsvarande analys kan sedan göras för fönster. Livskostnaden ökar om man förbättrar energiprestandan utöver BBR för dessa energieffektiviseringsåtgärder. 115

116 116 Befintligt flerbostadshus från 1970 med elvärme, klimatzon III (FbA1970ELIII) Flerbostadshuset från 70-talet som har analyserats med avseende på energiåtgärder och kostnader är ett tidstypiskt 9-våningshus med 108 lägenheter. Invändigt mått i bottenplan är 60,5x13 m och den sammanlagda golvarean för hela byggnaden är på 7078 m 2. Golv av betong på grus, ytterväggar av betongelement med isolering (95 mm), takbjälklag av betong med lättbetongkross som isolering samt uppstolpat tak av trä med taktäckning av plåt, originalfönster och mekanisk frånluftsventilation. Byggnaden har elvärme (elpanna). Inga energisparåtgärder har genomförts. Ritningar för byggnaden finns i bilaga 6.

117 117 Data för byggnaden FbA1970ELIII Referensbyggnad Byggår 1970 Längd (m) 60,5 Bredd (m) 13 Antal våningar 9 Våningshöjd (m) 2,5 Antal lägenheter 108 Ort Stockholm Klimatzon enligt BBR III DVUT ( C) -17,1 Tidskonstant (h) 24 Uppvärmningssätt Elvärme A temp (m 2 ) 7078,5 A om (m 2 ) 4880,5 Inomhustemperatur ( C) 22 Antal personer 194 Tappvarmvatten (kwh/m 2 och år) 25 Hushållsel (kwh/m 2 och år) 30 Verksamhetsel (kwh/år) 0 Energitillskott från solinstrålning genom fönster (kwh/år) Reglerförluster (% av uppvärmningsenergin) 5 Vädring (kwh/m 2 och år) Ingår i vent. Takisolering tjocklek (mm) 240 Takisolering area (m 2 ) 786,5 Takisolering U i (W/m 2 K) 0,493 Väggisloering tjocklek (mm) 95 Väggsolering area (m 2 ) 2586,5 Väggisolering U i (W/m 2 K) 0,481 Golvisolering tjocklek (mm) 0 Golvisolering area (m 2 ) 786,5 Golvisolering U i (W/m 2 K) 0,438 Fönster U i (W/m 2 K) 2,8 Fönster g-värde 0,78 Fönsterarea (m 2 ) 797

118 118 Fönsterriktning S, N, V, Ö 333/414/15,2/15,2 Dörr U i (W/m 2 K) 2,0 Dörrarea (m 2 ) 24 Dörriktning S, N, V, Ö 12/12/0/0 Köldbryggor (%) 20 U m klimatskärm (W/m 2 K) 1,023 Ventilation (l/s) 2477* Värmeåtervinning FTX (systemverkningsgrad %) 0 Infiltration (l/s m 2 vid 50 Pa) Ingår i vent. Fastighetsenergi (kwh/år) SFP v F-ventilation (1,5) Byggnadens specifika energianvändning (kwh/m 2 och år) 142 Byggnadens energianvändning enl. BBR (kwh/år) Installerad eleffekt för uppvärmning (kw) 326,5 *0,35 l/sm 2 inkl. infiltration och vädring (Enligt BETSI -Boverkets rikstäckande undersökning av byggnaders energianvändning, tekniska status och innemiljö )

119 Specifikation av byggnadsdelar 119

120 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl 120

121 Sammanfattande resultat för befintligt flerbostadshus från 1970 med elvärme, klimatzon III Utgångspunkten i analysen är ett kvadratmeter stort flerbostadshus som uppvärms med el. Energianvändningen uppgår årligen till kwh. Vid isolering av vindsbjälklag leder ett tillägg av 220 mm cellplast + 22 mm spånplatta till att BBR-kravet uppfylls. Denna nivå utgör referenspunkten vid ändring av taket i flerbostadshuset från Energianvändningen minskar årligen med kwh ( ). Investeringskostnaden uppgår till kronor exklusive moms. Med 250 mm cellplast i stället för 220 mm minskar den årliga energianvändningen med ytterligare kwh ( ). Investeringskostnaden ökar med kronor exklusive moms ( ). Denna energiprestandaförbättring leder till ett entydigt resultat vad gäller livscykelkostnaden. I den finansiella kalkylen vid 6 procent kalkylränta minskar livscykelkostnaden med kronor och vid 4 procent kalkylränta med kronor. Investeringen ter sig här lönsamt i båda fallen. I den makroekonomiska kalkylen och 3 procent kalkylränta minskar livscykelkostnaden med kronor och vid 4 procent minskar den med kronor. Investeringen är lönsam i båda fallen. Förbättras isoleringen ytterligare genom att lägga på 300 mm cellplast kommer livscykelkostnaden att öka i samtliga fyra kalkylalternativ. Denna investering är olönsam. BBR:s referensnivå vid ändring av vägg uppnås med 150 mm cellplast + tjockputs. Energianvändningen minskar årligen med kwh ( ). Investeringskostnader uppgår till kronor exklusive moms. Förbättras vägg isoleringen så att 200 mm cellplats anbringas minskar energianvändningen årligen med ytterligare kwh. Den ytterligare investeringskostnaden som krävs uppgår till kronor exklusive moms. ( ). I två av kalkylalternativen ökar livscykelkostnaden och i de två andra minskar livscykelkostnaden. Exempelvis ökar livscykelkostnaden med kronor i den finansiella kalkylen vid en 6 procentig kalkylränta. Motsvarande analys kan sedan göras för fönster. 121

122 122 Befintligt kontorshus från 1960 med fjärrvärme, klimatzon III (KoA1960FjvIII) Kontorshus från 60-talet som har analyserats med avseende på energiåtgärder och kostnader är ett tidstypiskt 5-våningshus med invändigt mått 57x11,5 m. Den sammanlagda golvarean för hela byggnaden är på 3277 m 2. Golv av betong mot mark, ytterväggar av betong, isolering (80 mm) och tegelfasad, takbjälklag av betong med isolering, uppstolpat tak av trä med taktäckning av plåt, originalfönster och mekanisk från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning (FTX). Byggnaden har fjärrvärme och elektrisk kylmaskin. Inga energisparåtgärder har genomförts. Ritningar för byggnaden finns i bilaga 6.

123 123 Data för byggnaden KoA1960FjvIII Referensbyggnad Byggår 1960 Längd (m) 57 Bredd (m) 11,5 Antal våningar 5 Våningshöjd (m) 3,0 Antal lägenheter 0 Ort Stockholm Klimatzon enligt BBR III DVUT ( C) -17,1 Tidskonstant (h) 24 Uppvärmningssätt Fjärrvärme A temp (m 2 ) 3277,5 A om (m 2 ) 3366 Inomhustemperatur ( C) 22 Antal personer 164 Tappvarmvatten (kwh/m 2 och år) 2 Hushållsel (kwh/m 2 och år) 0 Verksamhetsel (kwh/m 2 och år) (energitillskott från kontorsutrustning) 50 Energitillskott från solinstrålning genom fönster (kwh/år) Reglerförluster (% av uppvärmningsenergin) 5 Vädring (kwh/m 2 och år) 0 Takisolering tjocklek (mm) 150 Takisolering area (m 2 ) 655,5 Takisolering U i (W/m 2 K) 0,257 Väggisloering tjocklek (mm) 80 Väggsolering area (m 2 ) 1427 Väggisolering U i (W/m 2 K) 0,351 Golvisolering tjocklek (mm) 0 Golvisolering area (m 2 ) 655,5 Golvisolering U i (W/m 2 K) 0,473 Fönster U i (W/m 2 K) 2,5 Fönster g-värde 0,78

124 124 Fönsterarea (m 2 ) 619,5 Fönsterriktning S, N, V, Ö 245/245/64,8/64,8 Dörr U i (W/m 2 K) 3,0 Dörrarea (m 2 ) 8,8 Dörriktning S, N, V, Ö 8,8/0/0/0 Köldbryggor (%) 20 U m klimatskärm (W/m 2 K) 0,911 Ventilation (l/s), drifttidstyrt (kl.7-19)vard.+(kl.7-13)lörd 1917 (i snitt) Värmeåtervinning FTX (systemverkningsgrad %) 50 Infiltration (l/s m 2 vid 50 Pa) 1,5 Fastighetsenergi (kwh/år) Kylenergi, el (kwh/m 2 ) x SFP v 3,0 (FTX) Byggnadens specifika energianvändning (kwh/m 2 och år) 159 Byggnadens energianvändning enl. BBR (kwh/år)

125 Specifikation av byggnadsdelar 125

126 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl 126

127 Sammanfattande resultat för befintligt kontorshus från 1960 med fjärrvärme, klimatzon III Utgångspunkten i analysen är en kvadratmeter stor kontorsbyggnad som uppvärms med fjärrvärme. Energianvändningen uppgår årligen till kwh. Vid isolering av vindsbjälklag leder ett tillägg av 170 mm lösull till att BBR-kravet uppfylls. Denna nivå utgör referenspunkten vid ändring av taket i kontorsbyggnaden. Energianvändningen minskar årligen med kwh ( ). Investeringskostnaden uppgår till kronor exklusive moms. Med 250 mm lösull i stället för 170 mm minskar den årliga energianvändningen med ytterligare kwh ( ). Investeringskostnaden ökar med kronor exklusive moms ( ). Denna energiprestandaförbättring leder till att livscykelkostnaden i den finansiella kalkylen vid 6 procent kalkylränta ökar med 809 kronor och är olönsam. I de tre övriga alternativen är investeringen lönsam. Exempelvis är livscykelkostnaden i den finansiella kalkylen vid 4 procent kalkylränta kronor lägre än BBR:s referensnivå. Isoleras vindsbjälklaget ytterligare, till 350 mm lösull, förstärks resultaten. Energianvändningen minskar med ytterligare kwh ( ) till en ytterligare investeringskostnad av kronor exklusive moms ( ). I den finansiella kalkylen vid 6 procent kalkylränta ökar livscykelkostnaden med kronor och är olönsam. Vid 4 procent kalkylränta minskar livscykelkostnaden med kronor och blir lönsam. Även i de två kalkylalternativen i den makroekonomiska kalkylen (3 respektive 4 procent kalkylränta) framstår investeringen som lönsam. I dessa fall minskar livscykelkostnaden med respektive kronor. Vid ändring av vägg, med en yttervägg med 100 mm mineralull + tegel minskar energianvändningen med kwh per år ( ). Investeringskostnaden för denna åtgärd uppgår till kronor exklusive moms. Drivs energieffektiviseringen längre genom att ha 150 mm mineralull minskar den årliga energianvändningen med ytterligare kwh ( ) till en ytterligare investeringskostnad av kronor exklusive moms ( ). Denna energiprestandaförbättring leder entydigt till lägre livscykelkostnader och är därmed lönsam. Exempelvis minskar livscykelkostnaden med 198 kronor i den finansiella kalkylen vid 6 procent kalkylränta. Isoleras väggen ytterligare, med 170 mm mineralull i stället för 150 mm, minskar livscykelkostnaden ytterligare och lönsamheten förbättras. I exempelvis den finansiella kalkylen med 6 procent kalkylränta minskar kostnaden med kronor. Motsvarande analys kan sedan göras för fönster. Livskostnaden ökar om man förbättrar energiprestandan utöver BBR för dessa energieffektiviseringsåtgärder. Investeringarna är därför olönsamma. 127

128 128 Befintligt kontorshus från 1960 med elvärme, klimatzon III (KoA1960ELIII) Kontorshus från 60-talet som har analyserats med avseende på energiåtgärder och kostnader är ett tidstypiskt 5-våningshus med invändigt mått 57x11,5 m. Den sammanlagda golvarean för hela byggnaden är på 3277 m 2. Golv av betong mot mark, ytterväggar av betong, isolering (80 mm) och tegelfasad, takbjälklag av betong med isolering, uppstolpat tak av trä med taktäckning av plåt, originalfönster och mekanisk från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning (FTX). Byggnaden har elvärme (elpanna) och elektrisk kylmaskin. Inga energisparåtgärder har genomförts. Ritningar för byggnaden finns i bilaga 6.

129 129 Data för byggnaden KoA1960ELIII Referensbyggnad Byggår 1960 Längd (m) 57 Bredd (m) 11,5 Antal våningar 5 Våningshöjd (m) 3,0 Antal lägenheter 0 Ort Stockholm Klimatzon enligt BBR III DVUT ( C) -17,1 Tidskonstant (h) 24 Uppvärmningssätt Elvärme A temp (m 2 ) 3277,5 A om (m 2 ) 3366 Inomhustemperatur ( C) 22 Antal personer 164 Tappvarmvatten (kwh/m 2 och år) 2 Hushållsel (kwh/m 2 och år) 0 Verksamhetsel (kwh/m 2 och år) (energitillskott från kontorsutrustning) 50 Energitillskott från solinstrålning genom fönster (kwh/år) Reglerförluster (% av uppvärmningsenergin) 5 Vädring (kwh/m 2 och år) 0 Takisolering tjocklek (mm) 150 Takisolering area (m 2 ) 655,5 Takisolering U i (W/m 2 K) 0,257 Väggisloering tjocklek (mm) 80 Väggsolering area (m 2 ) 1427 Väggisolering U i (W/m 2 K) 0,351 Golvisolering tjocklek (mm) 0 Golvisolering area (m 2 ) 655,5 Golvisolering U i (W/m 2 K) 0,473 Fönster U i (W/m 2 K) 2,5

130 130 Fönster g-värde 0,78 Fönsterarea (m 2 ) 619,5 Fönsterriktning S, N, V, Ö 245/245/64,8/64,8 Dörr U i (W/m 2 K) 3,0 Dörrarea (m 2 ) 8,8 Dörriktning S, N, V, Ö 8,8/0/0/0 Köldbryggor (%) 20 U m klimatskärm (W/m 2 K) 0,911 Ventilation (l/s), drifttidstyrt (kl.7-19)vard.+(kl.5-13)lörd 1917 (i snitt) Värmeåtervinning FTX (systemverkningsgrad %) 50 Infiltration (l/s m 2 vid 50 Pa) 1,5 Fastighetsenergi (kwh/år) Värmepump (typ) 0 Effekt (kw) 0 COP 0 Kylenergi, el (kwh) 4488 SFP v 3,0 (FTX) Byggnadens specifika energianvändning (kwh/m 2 och år) 151 Byggnadens energianvändning enl. BBR (kwh/år) Installerad eleffekt för uppvärmning (kw) 151,3

131 Specifikation av byggnadsdelar 131

132 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl 132

133 Sammanfattande resultat för befintligt kontorshus från 1960 med elvärme, klimatzon III Utgångspunkten i analysen är en kvadratmeter stor kontorsbyggnad som uppvärms med el. Energianvändningen uppgår årligen till kwh. Vid isolering av vindsbjälklag leder ett tillägg av 170 mm lösull till att BBR-kravet uppfylls. Denna nivå utgör referenspunkten vid ändring av taket i kontorsbyggnaden. Energianvändningen minskar årligen med kwh ( ). Investeringskostnaden uppgår till kronor exklusive moms. Med 250 mm lösull i stället för 170 mm minskar den årliga energianvändningen med ytterligare kwh ( ). Investeringskostnaden ökar med kronor exklusive moms ( ). Denna energiprestandaförbättring leder till att livscykelkostnaden i de fyra kalkylalternativen minskar och är därför lönsam. I den finansiella kalkylen vid 6 procent kalkylränta minskar kostnaden med kronor och vid 4 procent kalkylränta med kronor i förhållande till BBR:s referensnivå. Isoleras vindsbjälklaget ytterligare, till 350 mm lösull, förstärks resultaten. Energianvändningen minskar med ytterligare kwh ( ) till en ytterligare investeringskostnad av kronor exklusive moms ( ). I den finansiella kalkylen vid 6 procent kalkylränta minskar livscykelkostnaden med kronor och vid 4 procent kalkylränta med kronor i förhållande till BBR;s referensnivå. Vid ändring av vägg, med en yttervägg med 100 mm mineralull + tegel minskar energianvändningen med kwh per år ( ). Investeringskostnaden för denna åtgärd uppgår till kronor exklusive moms. Drivs energieffektiviseringen längre genom att ha 150 mm mineralull minskar den årliga energianvändningen med ytterligare kwh ( ) till en ytterligare investeringskostnad av kronor exklusive moms ( ). Denna energiprestandaförbättring leder entydigt till lägre livscykelkostnader och är därmed lönsam. Exempelvis minskar livscykelkostnaden med kronor i den finansiella kalkylen vid 6 procent kalkylränta. Isoleras väggen ytterligare, med 170 mm mineralull i stället för 150 mm, minskar livscykelkostnaden ytterligare och lönsamheten förbättras. I exempelvis den finansiella kalkylen med 6 procent kalkylränta minskar kostnaden med kronor i förhållande till BBR:s referensnivå. Motsvarande analys kan sedan göras för fönster. Livscykelkostnaden kostnaden minskar om man förbättrar energiprestandan utöver BBR för dessa energieffektiviseringsåtgärder och är därför lönsam. 133

134 134 Befintligt kontorshus från 1970 med fjärrvärme, klimatzon III (KoA1970FjvIII) Kontorshus från 70-talet som har analyserats med avseende på energiåtgärder och kostnader är ett tidstypiskt 5-våningshus med invändigt mått 44,8x9,7 m. Den sammanlagda golvarean för hela byggnaden är på 3277 m 2. Golv av betong mot mark med mellanliggande isolering (50 mm), ytterväggar av betongelement med isolering (120 mm), takbjälklag av betong med isolering samt uppstolpat tak av trä med taktäckning av plåt, originalfönster och mekanisk från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning (FTX). Byggnaden har fjärrvärme och elektrisk kylmaskin. Inga energisparåtgärder har genomförts. Ritningar för byggnaden finns i bilaga 6.

135 135 Data för byggnaden KoA1970FjvIII Referensbyggnad Byggår 1970 Längd (m) 57 Bredd (m) 11,5 Antal våningar 5 Våningshöjd (m) 3,0 Antal lägenheter 0 Ort Stockholm Klimatzon enligt BBR III DVUT ( C) -17,1 Tidskonstant (h) 24 Uppvärmningssätt Fjärrvärme A temp (m 2 ) 3277,5 A om (m 2 ) 3366 Inomhustemperatur ( C) 22 Antal personer 164 Tappvarmvatten (kwh/m 2 och år) 2 Hushållsel (kwh/m 2 och år) 0 Verksamhetsel (kwh/m 2 och år) (energitillskott från kontorsutrustning) 50 Energitillskott från solinstrålning genom fönster (kwh/år) Reglerförluster (% av uppvärmningsenergin) 5 Vädring (kwh/m 2 och år) 0 Takisolering tjocklek (mm) 150 Takisolering area (m 2 ) 655,5 Takisolering U i (W/m 2 K) 0,257 Väggisloering tjocklek (mm) 120 Väggsolering area (m 2 ) 1224,2 Väggisolering U i (W/m 2 K) 0,28 Golvisolering tjocklek (mm) 50 Golvisolering area (m 2 ) 655,5 Golvisolering U i (W/m 2 K) 0,264 Fönster U i (W/m 2 K) 2,0 Fönster g-värde 0,70

136 136 Fönsterarea (m 2 ) 821,4 Fönsterriktning S, N, V, Ö 333/333/77,7/77,7 Dörr U i (W/m 2 K) 3,0 Dörrarea (m 2 ) 8,8 Dörriktning S, N, V, Ö 8,8/0/0/0 Köldbryggor (%) 20 U m klimatskärm (W/m 2 K) 0,842 Ventilation (l/s), drifttidstyrt (kl.7-19)vard.+(kl.7-13)lörd 1917 i snitt Värmeåtervinning FTX (systemverkningsgrad %) 50 Infiltration (l/s m 2 vid 50 Pa) 1,5 Fastighetsenergi (kwh/år) Kylenergi, el (kwh) x SFP v 3,0 (FTX) Byggnadens specifika energianvändning (kwh/m 2 och år) 146 Byggnadens energianvändning enl. BBR (kwh/år)

137 Specifikation av byggnadsdelar 137

138 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl 138

139 Sammanfattande resultat för befintligt kontorshus från 1970 med fjärrvärme, klimatzon III Utgångspunkten i analysen är en kvadratmeter stor kontorsbyggnad som uppvärms med fjärrvärme. Energianvändningen uppgår årligen till kwh. Vid isolering av vindsbjälklag leder ett tillägg av 170 mm lösull till att BBR-kravet uppfylls. Denna nivå utgör referenspunkten vid ändring av taket i kontorsbyggnaden. Energianvändningen minskar årligen med kwh ( ). Investeringskostnaden uppgår till kronor exklusive moms. Med 250 mm lösull i stället för 170 mm minskar den årliga energianvändningen med ytterligare kwh ( ). Investeringskostnaden ökar med kronor exklusive moms ( ). Denna energiprestandaförbättring leder till att livscykelkostnaden i samtliga fyra kalkylalternativ minskar och är därför lönsam. I exempelvis den finansiella kalkylen vid 6 procent kalkylränta minskar kostnaden med kronor i förhållande till BBR:s referensnivå. Isoleras vindsbjälklaget ytterligare, till 350 mm lösull, minskar energianvändningen ytterligare kwh ( ) till en ytterligare investeringskostnad av kronor exklusive moms ( ). I den finansiella kalkylen vid 6 procent kalkylränta ökar livscykelkostnaden med kronor och är olönsam. Vid 4 procent kalkylränta minskar livscykelkostnaden med kronor och blir lönsam. Även i de två kalkylalternativen i den makroekonomiska kalkylen (3 respektive 4 procent kalkylränta) framstår investeringen som lönsam. I dessa fall minskar livscykelkostnaden med respektive kronor. Vid ändring av vägg, med en yttervägg med 80 mm cellplast + puts minskar energianvändningen med kwh per år ( ). Investeringskostnaden för denna åtgärd uppgår till kronor exklusive moms. Drivs energieffektiviseringen längre genom att ha 120 mm cellplast minskar den årliga energianvändningen med ytterligare kwh ( ) till en ytterligare investeringskostnad av kronor exklusive moms ( ). Denna energiprestandaförbättring leder entydigt till högre livscykelkostnader och är därmed olönsam. Exempelvis ökar livscykelkostnaden med kronor i den finansiella kalkylen vid 6 procent kalkylränta. Isoleras väggen ytterligare, med 150 mm cellplast i stället för 120 mm, ökar livscykelkostnaden ytterligare och lönsamheten försämras. I exempelvis den finansiella kalkylen med 6 procent kalkylränta ökar kostnaden med kronor. Motsvarande analys kan sedan göras för fönster. Livscykelkostnaden ökar om man förbättrar energiprestandan utöver BBR för dessa energieffektiviseringsåtgärder. Investeringarna är därför olönsamma. 139

140 140 Befintligt kontorshus från 1970 med elvärme, klimatzon III (KoA1970ELIII) Kontorshus från 70-talet som har analyserats med avseende på energiåtgärder och kostnader är ett tidstypiskt 5-våningshus med invändigt mått 44,8x9,7 m. Den sammanlagda golvarean för hela byggnaden är på 3277 m 2. Golv av betong mot mark med mellanliggande isolering (50 mm), ytterväggar av betongelement med isolering (120 mm), takbjälklag av betong med isolering samt uppstolpat tak av trä med taktäckning av plåt, originalfönster och mekanisk från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning (FTX). Byggnaden har elvärme (elpanna) och elektrisk kylmaskin. Inga energisparåtgärder har genomförts. Ritningar för byggnaden finns i bilaga 6.

141 141 Data för byggnaden KoA1970ELIII Referensbyggnad Byggår 1970 Längd (m) 57 Bredd (m) 11,5 Antal våningar 5 Våningshöjd (m) 3,0 Antal lägenheter 0 Ort Stockholm Klimatzon enligt BBR III DVUT ( C) -17,1 Tidskonstant (h) 24 Uppvärmningssätt Elvärme A temp (m 2 ) 3277,5 A om (m 2 ) 3366 Inomhustemperatur ( C) 22 Antal personer 164 Tappvarmvatten (kwh/m 2 och år) 2 Hushållsel (kwh/m 2 och år) 0 Verksamhetsel (kwh/m 2 och år) (energitillskott från kontorsutrustning) 50 Energitillskott från solinstrålning genom fönster (kwh/år) Reglerförluster (% av uppvärmningsenergin) 5 Vädring (kwh/m 2 och år) 0 Takisolering tjocklek (mm) 150 Takisolering area (m 2 ) 655,5 Takisolering U i (W/m 2 K) 0,257 Väggisloering tjocklek (mm) 120 Väggsolering area (m 2 ) 1224,2 Väggisolering U i (W/m 2 K) 0,28 Golvisolering tjocklek (mm) 50 Golvisolering area (m 2 ) 655,5 Golvisolering U i (W/m 2 K) 0,264 Fönster U i (W/m 2 K) 2,0 Fönster g-värde 0,70

142 142 Fönsterarea (m 2 ) 821,4 Fönsterriktning S, N, V, Ö 333/333/77,7/77,7 Dörr U i (W/m 2 K) 3,0 Dörrarea (m 2 ) 8,8 Dörriktning S, N, V, Ö 8,8/0/0/0 Köldbryggor (%) 20 U m klimatskärm (W/m 2 K) 0,842 Ventilation (l/s), drifttidstyrt (kl.7-19)vard.+(kl.5-13)lörd 1917 i snitt Värmeåtervinning FTX (systemverkningsgrad %) 50 Infiltration (l/s m 2 vid 50 Pa) 1,5 Fastighetsenergi (kwh/år) Kylenergi, el (kwh) 5672 SFP v 3,0 (FTX) Byggnadens specifika energianvändning (kwh/m 2 och år) 139 Byggnadens energianvändning enl. BBR (kwh/år) Installerad eleffekt för uppvärmning (kw) 142,2

143 Specifikation av byggnadsdelar 143

144 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl 144