Erik Thornström Områdesansvarig styrmedel, kraftvärme och EU-samordning Svensk Fjärrvärme Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Erik Thornström Områdesansvarig styrmedel, kraftvärme och EU-samordning Svensk Fjärrvärme 101 53 Stockholm"

Transkript

1 Erik Thornström Områdesansvarig styrmedel, kraftvärme och EU-samordning Svensk Fjärrvärme Stockholm Per e-post till: Stockholm, den 10 december 2014 Ärende: RÄTTSUTLÅTANDE AVSEENDE PRIMÄRENERGIFAKTORER GENOMFÖRANDE I SVENSK RÄTT UPPDRAGET OCH SLUTSATSER 1. Svensk Fjärrvärme har gett Advokatfirman Öberg & Associés AB ( Öberg & Associés ) i uppdrag att avge ett rättsutlåtande angående genomförandet i svensk rätt av regleringen om primärenergianvändning i direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda ( energiprestandadirektivet ) Boverket tycks inte anse att den nämnda regleringen behöver genomföras genom ytterligare uttryckliga bestämmelser i svensk rätt. Svensk Fjärrvärme önskar en utredning av huruvida de krav som följer av direktivet gällande primärenergianvändning och primärenergifaktorer har genomförts i svensk rätt på ett tillräckligt sätt. 3. Föreliggande utlåtande utgör redovisning av uppdraget. Våra slutsatser är följande. 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda, EUT L 153, s. 13.

2 2(17) Genomförandet i Sverige av den gemensamma allmänna ram för beräkning av byggnaders energiprestanda som föreskrivs i energiprestandadirektivet uppfyller inte de uttryckliga krav som ställs i direktivet. Sverige bryter därmed mot sina EU-rättsliga skyldigheter att genomföra energiprestandadirektivet på ett korrekt och fyllestgörande sätt. Boverkets föreskrifter ställer endast krav på att byggnadens levererade eller köpta energi ska anges. Den gemensamma allmänna ramen för beräkning av byggnaders energiprestanda ställer emellertid även krav på att byggnaders primärenergianvändning ska anges. Mätning av byggnaders primärenergianvändning går mycket förenklat ut på att beräkna hur mycket energi som totalt sett går åt för att producera, transportera och leverera den till byggnaden levererade eller köpta energin. Primärenergianvändningen skiljer sig från energislag till energislag. För att kunna jämföra byggnaders primärenergianvändning föreskriver energiprestandadirektivet att en numerisk indikator ska anges som grundas på en primärenergifaktor per energibärare. Eftersom energislaget el är allmänt känt för att ge stora energiförluster i samband med produktion och överföring, är t.ex. en i olika sammanhang använd viktningsfaktor mellan levererad el och levererad fjärrvärme 2,5. Mätning av byggnaders primärenergianvändning är en viktig del av energiprestandadirektivet och nödvändigt för att direktivets syften ska uppnås. Mätning av primärenergianvändningen möjliggör nämligen en jämförelse mellan det totala samhälleliga, nationella och globala energibehovet för en byggnad (också kallat energisystemperspektiv). Endast genom att också mäta byggnaders energianvändning i detta bredare perspektiv, kan en rättvis och ickekonkurrenssnedvridande jämförelse mellan uppvärmning med olika energislag uppnås. Att Boverket i viss mån tagit hänsyn till primärenergifaktorer vid fastställande av reglerna om högsta tillåtna energianvändning för bostäder och lokaler kan inte avhjälpa att primärenergianvändning inte ingår på ett klart och tydligt sätt i beskrivningen av byggnaders energiprestanda. Ett av syftena med att ange sådan primärenergianvändning är att få ett klart jämförelseunderlag, vilket varken Boverkets klassningssystem eller regler om högsta tillåtna energianvändning ger. Beskrivningen av byggnaders primärenergianvändning ska vara grundad på primärenergifaktorer per energibärare också just för att skapa klarhet kring de använda primärenergifaktorerna.

3 3(17) Energiprestandadirektivet ställer inte krav om att medlemsstaterna ska använda vissa specifika primärenergifaktorer, men enligt vår bedömning måste dessa åtminstone kunna förklaras på ett objektivt sätt. I dagsläget finns enligt uppgift ingen medveten strategi för skillnaden mellan nivåerna för högsta tillåtna energianvändning i byggnader som värms med el respektive byggnader som inte värms med el. Även detta utgör enligt vår uppfattning en brist i det svenska införlivandet av energiprestandadirektivet. Vår slutsats är således att det inte är förenligt med energiprestandadirektivet och energiprestandaförordningen att en byggnads energiprestanda uttrycks i energideklarationer m.m. helt utan angivande av en numerisk indikator för primärenergianvändning, grundad på primärenergifaktorer per energibärare. Att sätta en enda primärenergifaktor för ett helt land, oavsett energislag, står uttryckligen i strid med energiprestandadirektivets ordalydelse, innehåll och syften. Olika energislag har olika primärenergifaktorer och att sätta en enda allmän primärenergifaktor för alla energislag kan endast ses som ett försök på att kringgå energiprestandadirektivets krav. Sverige har därför inte bara brustit i sina skyldigheter vad gäller införlivandet av begreppet byggnaders energiprestanda, utan detta har också allvarliga och konkurrenssnedvridande konsekvenser och i slutänden mycket negativa effekter för hur man i Sverige förstår och kan beräkna landets totala energibehov för byggnader. UNIONSRÄTTEN Energiprestandadirektivet, energiprestandaförordningen och primärenergifaktorer 4. Energiprestandadirektivet ålägger medlemsstaterna att anta minimikrav avseende byggnaders eller byggnadsenheters energiprestanda i avsikt att uppnå kostnadsoptimala nivåer. 2 En byggnads 2 Artikel 4 i energiprestandadirektivet.

4 4(17) energiprestanda definieras som den beräknade eller uppmätta energimängd som behövs för att uppfylla det energibehov som är knutet till normalt bruk av byggnaden Energiprestanda ska beräknas enligt den metod som anges i artikel 3 i energiprestandadirektivet. 6. Artikel 3 i energiprestandadirektivet slår fast att medlemsstaterna ska tillämpa en metod för beräkning av byggnaders energiprestanda i enlighet med den gemensamma allmänna ram som finns i bilaga I till energiprestandadirektivet. 7. Enligt bilaga I till energiprestandadirektivet ska en byggnads energiprestanda bestämmas på grundval av den beräknade eller faktiska energi som förbrukas för att uppfylla olika behov som är knutna till normalt bruk av byggnaden och ska avspegla energibehoven för uppvärmning och kylning för att bibehålla de temperaturförhållanden som byggnaden är avsedd för och hushållens behov av varmvatten Enligt bilagan ska en byggnads energiprestanda uttryckas klart och tydligt och ska inkludera en energiprestandaindikator och en numerisk indikator för primärenergianvändning, vilken ska vara grundad på primärenergifaktorer per energibärare. Dessa kan bygga på nationella eller regionala viktade årsmedelvärden eller ett särskilt värde för lokal produktion. 5 Vidare bör metoden ta hänsyn till europeiska standarder och den ska vara förenlig med tillämplig unionslagstiftningen. 9. Primärenergi är energi från förnybara och icke-förnybara energikällor som inte har genomgått någon omvandling. 6 I kommissionens riktlinjer 7 till kommissionens delegerade förordning 244/2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda genom fastställande av en ram för jämförelsemetod för beräkning av kostnadsoptimala nivåer för 3 Artikel 2.4 i energiprestandadirektivet. 4 Bilaga I.1till energiprestandadirektivet. 5 Bilaga I.2 till energiprestandadirektivet. 6 Artikel 2.5 i energiprestandadirektivet. 7 Riktlinjer bifogade till kommissionens delegerade förordning (EU) nr 244/2012 av den 16 januari 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda genom att fastställa en ram för jämförbara metoder för beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende byggnaders och byggnadselements energiprestanda, EUT C 115, s. 1.

5 5(17) minimikrav avseende energiprestanda för byggnader och byggnadselement 8 ( energiprestandaförordningen ) definieras primärenergi på följande sätt: Primärenergi för en byggnad är den energi som krävs för produktion av den energi som levereras till byggnaden. Denna beräknas ur mängderna av tillförda och bortförda energibärare, med användning av omvandlingsfaktorer för primärenergi. Primärenergi innefattar icke-förnybar och förnybar energi. Om båda dessa tas med i beräkningen så kan detta kallas total primärenergi. 10. En byggnads energiprestanda ska alltså enligt bilaga I i energiprestandadirektivet uttryckas med en numerisk indikator och denna ska vara grundad på en primärenergifaktor uttryckt för varje energibärare, såsom elektricitet eller varmvatten i ett fjärrvärmenät. 11. Som anförs ovan ska medlemsstaterna uppställa minimikrav avseende byggnaders energiprestanda i syfte att uppnå kostnadsoptimala nivåer. Dessa kostnadsoptimala nivåer beräknas enligt den ram för jämförbara metoder för beräkning av kostnadsoptimala metoder som kommissionen ställt upp i energiprestandaförordningen. 9 Medlemsstaterna är sedan skyldiga att jämföra sina minimikrav med de kostnadsoptimala nivåerna. För det fall det framkommer att medlemsstatens gällande minimikrav är betydligt mindre energieffektiva än de kostnadsoptimala nivåerna, måste medlemsstaten motivera denna skillnad för kommissionen i den rapport som med jämna mellanrum ska överlämnas enligt artikel 5.2 i energiprestandadirektivet. 10 En avvikelse bör motiveras om skillnaden mellan de kostnadsoptimala nivåerna och de gällande minimikraven är över 15 % Enligt artikel 3 i energiprestandaförordningen ska medlemsstaterna vid beräkning av kostnadsoptimala nivåer använda den ram för jämförelsemetod som fastställts i bilaga I till energiprestandaförordningen. 13. Artikel 3.3 i energiprestandaförordningen anger att medlemsstaterna ska komplettera kommissionens ram för jämförelsemetod genom att för beräkningarna fastställa bl.a. primära energifaktorer. 14. Medlemsstaterna är enligt artikel 6 i energiprestandaförordningen skyldiga att rapportera alla indata och antaganden som använts vid beräkningen av de kostnadsoptimala nivåerna samt resultaten av dessa till 8 EUT L 81, s Se artiklarna 2.14 och 5.1 i energiprestandadirektivet samt dess bilaga III. 10 Artikel 5.3 i energiprestandadirektivet. 11 Se skäl 14 i energiprestandadirektivet.

6 6(17) kommissionen. Rapporten ska enligt samma bestämmelse innehålla uppgifter om de primära energiomvandlingsfaktorer som använts, resultaten av beräkningarna på makroekonomisk och finansiell nivå, en känslighetsanalys och de förmodade energiprisutvecklingarna. 15. I energiprestandaförordningens bilaga I anges hur beräkning av primärenergibehovet ska gå till. Där anges att energiprestanda ska beräknas i enlighet med de ramar som anges i bilaga I till energiprestandadirektivet. Medlemsstaterna ska enligt bilagan använda antingen relevanta befintliga CEN-standarder för beräkning av energiprestanda, eller en nationell beräkningsmetod, förutsatt att den är i enlighet med bilaga I och artikel 2.4 i energiprestandadirektivet. Energiprestandaresultat ska, för beräkningen av kostnadsoptimala nivåer, uttryckas i kvadratmeter användbar golvyta i en referensbyggnad och hänvisa till behovet av primärenergi I kommissionens riktlinjer bifogade till energiprestandaförordningen föreskriver kommissionen accepterade principer för de kostnadsberäkningar medlemsstaterna ska göra enligt energiprestandaförordningen. För beräkning av primärenergi bör enligt kommissionens riktlinjer de senaste nationella omräkningsfaktorerna användas, med hänsyn tagen till bilaga II till energieffektiviseringsdirektivet. 13 De nationella omräkningsfaktorerna måste rapporteras till kommissionen som en del av rapporteringen enligt artikel 5 i energiprestandadirektivet. 17. Det finns ingen praxis från EU-domstolen som direkt rör energiprestandadirektivet. Talan har väckts av kommissionen gentemot Belgien och Finland 14 avseende bristfälligt införlivande av vissa artiklar eller underlåtelse att anmäla införlivandebestämmelserna till kommissionen. Ingen talan avser dock frågan om primärenergiindikatorer, tolkningen av artikel 3 eller 9 i energiprestandadirektivet, eller tolkningen av bilaga I. 12 Avsnitt 3, bilaga I till energiprestandaförordningen. 13 Bilaga II till energieffektiviseringsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv användning av energi och om energitjänster och om upphävande av rådets direktiv 93/76/EEG, EUT L 114, s. 64) fastställer en metod för att fastställa kraftvärmeprocessers effektivitet. Direktiv 2006/32 har numera upphävts genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG, EUT L 315, s. 1 ( nya energieffektiviseringsdirektivet). Bilaga II till detta direktiv fastställer dock fortfarande en metod för att fastställa kraftvärmeprocessens effektivitet. 14 Se talan väckt den 24 juni 2014, kommissionen mot Konungariket Belgien (mål C-302/14), och talan väckt den 7 juli 2014, kommission mot Republiken Finland (mål C-329/14).

7 7(17) BOVERKETS FÖRESKRIFTER OCH RAPPORT 18. Energiprestandadirektivet har i Sverige genomförts genom lag (2006:985) om energideklaration för byggnader. Enligt 9 2 stycket får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela föreskrift om hur en byggnads energiprestanda ska fastställas. Genom 7 i förordning (2006:1592) om energideklaration har regeringen bemyndigat Boverket att meddela närmare föreskrifter om hur en byggnads energiprestanda ska anges i en energideklaration. 19. Boverket har antagit regler om energiprestanda genom Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4), ändrade genom BFS 2013:16 (BED 6). Där anges bl.a. att byggnaders energiprestanda ska anges som byggnadens energianvändning, 15 fördelad per A temp 16 uttryckt i kwh/m 2 och år. Klassningen av en byggnads energiprestanda ska anges i enlighet med 7a BED 6. Enligt denna bestämmelse sker klassningen enligt följande: Om byggnaden har en lägre energianvändning än de krav som ställs vid uppförandet av en ny byggnad utgör intervall A 50 procent av kravet vid uppförandet av en ny byggnad och intervall B > 50 procent och 75 procent. Intervall C utgör > 75 procent och 100 procent av kravet vid uppförandet av en ny byggnad. Om byggnaden har en högre energianvändning än de krav som ställs vid uppförandet av en ny byggnad utgör intervall D > 100 procent och 135 procent, intervall E > 135 procent och 180 procent, intervall F > 180 procent och 235 procent och intervall G > 235 procent. 20. Klassningen är alltså beroende av de krav som ställs vid uppförandet av en ny byggnad. Boverket har genom 10 kap. plan- och byggförordning (2011:338) (PBF) bemyndigats att anta föreskrifter om uppförandet av nya byggnader. 21. I avsnitt 9 i Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, ändrade genom BFS 2014:3 (BBR 21), finns regler om högsta tillåtna energianvändning för bostäder och lokaler. Bostäder och lokaler ska vara utformade så att byggnadens specifika 15 Den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även dess energianvändning (BBR 21 9:12). Hänvisningen till energi som levereras innebär att boverket endast räknar in köpt energi, i motsats till exempelvis använd energi. 16 Arean av samtliga våningsplan, vindsplan och källarplan för temperaturreglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10ºC, som begränsas av klimatskärmens insida. Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt, inräknas. Area för garage, inom byggnaden i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte (BBR 21 9:12).

8 8(17) energianvändning, installerad eleffekt för uppvärmning och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m ) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (A om ) högst uppgår till de värden som anges i Boverkets tabeller. Två av dessa tabeller har klippts in nedan. Värdena, uttryckta i kwh per m 2 A temp och år, är lägre för bostäder och lokaler med elvärme. Detta innebär att energianvändningen för byggnader som värms med el måste vara lägre än för byggnader som värms på andra sätt. För vissa byggnader finns också ett alternativt krav på energianvändning, vilket anges i avsnitt 9:4 BBR Nedan Boverkets tabell för de värden som bostäder som har annat uppvärmningssätt än elvärme högst får ha: 23. Nedan Boverkets tabell för de värden som bostäder med elvärme högst får ha: 24. I Boverkets rapport Optimala kostnader för energieffektivisering, en rapport som utgjorde underlag för regeringens rapport till kommissionen enligt artikel 5.2 i energiprestandadirektivet, anger Boverket att BBR:s regler, där strängare regler ställs på byggnadens energianvändning om en byggnad värms med el eller har eldriven komfortkyla, är ett sätt att ta hänsyn till olika energislag utan användning av

9 9(17) primärenergifaktorer. Här hänvisar Boverket till regeringens skrivelse 2011/13 Vägen till nära-nollenergibyggnader I Vägen till nära-nollenergibyggnader konstaterar regeringen att Boverkets byggregler beaktar primärenergiaspekter genom att ställa olika krav på energihushållning för elvärmda respektive icke elvärmda byggnader. 18 Regeringen menar att de strängare krav som ställs på energihushållning i elvärmda byggnader innebär att de svenska byggreglerna har en utformning som beaktar den högre grad av effektivitet som man kan bedöma att till exempelvis fjärrvärme har, i ett primärenergisammanhang. Enligt regeringen beaktar alltså Boverkets byggregler primärenergiaspekter, och det finns möjligheter att redovisa dessa aspekter i enlighet med det krav om numerisk indikator för primärenergi som ställs i energiprestandadirektivet Mot denna bakgrund anser också Boverket att ytterligare omräkning som förändrar värderingen av skilda energislag inte är påkallad. 20 Därför sätts primärenergifaktorn för Sverige till 1. Boverket hänvisar också till kommissionens riktlinjer till energiprestandaförordningen där följande anges: Vid utvärdering av kostnadsoptimalitet tas den icke-förnybara delen av primärenergin i beaktande. Det måste observeras att detta inte motsäger den definition av primärenergi som anges i energiprestandadirektivet för totala byggnadsprestanda ska både den icke-förnybara delen och den total [sic] mängden primärenergi som avser byggnadens drift anges. Motsvarande (omvandlings)faktorer för primärenergi ska fastställas på nationell nivå med hänsyn tagen till bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG Enligt Boverket innebär detta att i exempelvis en byggnad med värmepump endast elenergin till värmepumpen ska beaktas. Detta överensstämmer enligt verket med det sätt som BBR definierar byggnadens energianvändning Regeringens skrivelse 2011/12:131 Vägen till nära-nollenergibyggnader. 18 Regeringens skrivelse 2011/12:131 Vägen till nära-nollenergibyggnader, s Regeringens skrivelse 2011/12:131 Vägen till nära-nollenergibyggnader, s Optimala kostnader för energieffektivisering, s Riktlinjer bifogade till kommissionens delegerade förordning (EU) nr 244/2012 av den 16 januari 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda genom att fastställa en ram för jämförbara metoder för beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende byggnaders och byggnadselements energiprestanda, 2012/C 115/01, p Optimala kostnader för energieffektivisering, 20.

10 10(17) 28. Regeringens rapport till kommissionen Jämförande beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende byggnaders energiprestanda i Sverige, 23 som överlämnades till kommissionen i mars 2013, är i de delar som avser primärenergifaktorer identisk med Boverkets underlag. Kommissionen begärde genom en skrivelse som inkom till regeringen den 8 juli 2014 att de svenska myndigheterna skulle avhjälpa en del brister i rapporten. Bland annat ansåg kommissionen att Sverige inte lämnat tillräckliga uppgifter om kostnadsberäkningarna för byggnader som genomgår en större renovering. 24 Varken kommissionens frågor eller Sveriges svar 25 innehåller några uppgifter om primärenergifaktorer. ANALYS Allmänt om genomförande av direktiv 29. Enligt artikel 288 tredje stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) ska ett direktiv med avseende på det resultat som ska uppnås vara bindande för varje medlemsstat till vilken det är riktat, men ska överlåta åt de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagånssätt för genomförandet. 30. Det följer av en väletablerad rättspraxis från EU-domstolen att varje medlemsstat som ett direktiv riktar sig till är skyldig att, inom ramen för sin nationella rättsordning, vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa direktivets fulla verkan i enlighet med det mål som det strävar efter att uppnå Den rättsliga situation som följer av nationella åtgärder för införlivande måste vara tillräckligt klar och precis och de personer som berörs måste ges möjlighet att få full kännedom om sina rättigheter och, i förekommande fall, ges möjlighet att göra dem gällande vid de nationella domstolarna Jämförande beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende byggnaders energiprestanda i Sverige, Rapportering i enlighet med artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU 2010 om byggnaders energiprestanda. 24 EU-pilot, ref. nr 6719/14/ENER. 25 Svar på frågor i EU Pilot ref. nr 6719/14 ENER. 26 Se t.ex. dom kommissionen mot Italien, mål C-336/97, EU:C:1999:314, punkt 19, och dom kommissionen mot Frankrike, mål C-97/00, EU:C:2001:149, punkt 9.

11 11(17) Genomförande i det aktuella fallet 32. Energiprestandadirektivet kräver att en byggnads energiprestanda ska inkludera en energiprestandaindikator och en numerisk indikator för primärenergianvändning, och att denna numeriska indikator ska vara grundad på primärenergifaktorer per energibärare (vår kursivering). Enligt energiprestandaförordningen är medlemsstaterna också skyldiga att rapportera de primära omvandlingsfaktorer man tillämpat vid beräkningen av de kostnadsoptimala nivåerna mot vilka minimikraven ska jämföras. 33. Det är enligt vår uppfattning utan vidare klart att Sveriges genomförande av energiprestandadirektivet och energiprestandaförordningen inte uppfyller dessa krav som tydligt föreskrivs i bilagan till direktivet. 34. Energiprestanda ska i Sverige anges som byggnadens energianvändning uttryckt i kwh/m 2 per år (levererad eller köpt energi). Däremot omfattar det svenska genomförandet av metoden för beräkning av en byggnads energiprestanda inte andra delen av metoden i den allmänna ramen, nämligen kravet att det ska anges en en numerisk indikator för primärenergianvändning, grundad på primärenergifaktorer per energibärare. 35. Enligt vår uppfattning är det inte tillräckligt för genomförandet av direktivets krav avseende hur en byggnads energiprestanda ska beskrivas att Boverket har infört ett klassningssystem och i viss utsträckning tar hänsyn till primärenergianvändning genom att ställa upp olika gränsvärden för högsta tillåtna energianvändning för bostäder och lokaler beroende på om dessa är elvärmda eller icke elvärmda. 36. Syftet med energiprestandadirektivet är att förbättra byggnaders energiprestanda (skäl 33 till direktivet). Av övriga skäl till direktivet framgår att ytterligare syften med direktivet är att öka öppenheten kring byggnaders energiprestanda (skäl 31), att styra efterfrågan på energi i syfte att göra det möjligt för unionen att påverka den globala energimarknaden och öka försörjningstryggheten (skäl 4) samt att bidra 27 Se t.ex. dom kommissionen mot Grekland, mål C-365/93, EU:C:1995:76, punkt 9, dom kommissionen mot Nederländerna, mål C-144/99, EU:C:2001:257, punkt 17 och dom kommissionen mot Sverige, mål C-478/99, EU:C:2002:281, punkt 18.

12 12(17) till att unionen uppnår sina åtaganden avseende bl.a. utveckling av energi från förnybara energikällor (skäl 5-6). Det framgår således klart av direktivet att detta har ett s.k. energisystemperspektiv, dvs. tar ett totalt samhällsperspektiv på energiförbrukning och inte endast fokuserar på enskilda byggnaders förbrukning. 37. En metodik som den som tillämpas i Sverige, enligt vilken byggnaders energiprestanda endast fastställs mot bakgrund av den energi som levereras till byggnaden i fråga och en klassning i förhållande till gällande krav för nya byggnader, är enligt vår bedömning inte tillräcklig för att ge ett sådant differentierat informationsunderlag som efterfrågas i direktivet. 38. Primärenergianvändning är ett mycket viktigt element vad avser byggnaders energiprestanda sett i ett bredare perspektiv och kompletterar måttstocken den levererade eller köpte energi genom att tydliggöra hur mycket energi som olika energislag använder eller förlorar i kedjan från utvinning fram till slutanvändning. Det är således endast mot bakgrund av en byggnads primärenergianvändning som information ges om det totala behovet av och efterfrågan på energi i det omgivande samhället, medlemsstaten och globalt. 39. Det uttryckliga kravet på information om en byggnads primärenergianvändning förekommer således inte av en tillfällighet utan är en viktig del av den information som bör fastställas vad gäller byggnaders energiprestanda för att uppfylla direktivets syften. 40. Sveriges bristande införlivande av denna del av energiprestandadirektivet försvårar således mätning av det totala energibehovet som en byggnad med ett visst energislag kräver. Det snedvrider också konkurrensen mellan olika energislag. Byggnader som värms med fjärrvärme kan således komma att ha en relativt hög energiprestandaindikator (mätt i köpt energi), men en motsvarande mycket lägre indikator för primärenergianvändning (mätt i totalt energibehov för produktion av den köpta energin). Byggnader som värms med el har däremot typisk sett en relativt låg energiprestandaindikator (mätt i köpt energi), men en motsvarande högre indikator för primärenergianvändning (mätt i totalt energibehov för produktion av den köpta energin), därför att produktion och överföring av el ger relativt stora energiförluster. 41. Om hänsyn endast tas till den i Sverige definierade energiprestandaindikatorn, kan det framstå som om byggnader som värms med el i stort sett alltid är mer energisnåla än byggnader som värms med t.ex.

13 13(17) fjärrvärme, trots att en mätning av primärenergianvändningen kan ge vid handen att byggnader som värms med fjärrvärme totalt sett, sett i ett system- eller samhälleligt perspektiv, är mer energisnåla än byggnader som värms med fjärrvärme. 42. Vår slutsats är därför att Sverige inte bara har brustit i sina skyldigheter vad gäller införlivandet av begreppet byggnaders energiprestanda, utan att detta också har allvarliga och konkurrenssnedvridande konsekvenser och i slutänden har mycket negativa effekter för hur man i Sverige förstår och kan beräkna landets totala energibehov för byggnader. 43. Mätningen av en byggnads primärenergianvändning måste nödvändigtvis, som föreskrivs i direktivet, baseras på primärenergifaktorer per energibärare. Begreppet primärenergifaktor definieras inte i direktivet, men faktorn har till syfte att möjliggöra en jämförelse mellan den totala energianvändningen vid användning av olika energislag från produktion och transport till leverans. Som anförs ovan råder allmän enighet om att produktion och överföring av el ger relativt stora energimässiga förluster, varemot dessa förluster är mindre vid användning av fjärrvärme. En allmänt använt viktningsfaktor mellan el och fjärrvärme är multiplikationsfaktorn 2,5. Att fastställa en primärenergifaktor till ett fast värde för alla energibärare och för alla energislag ger däremot överhuvudtaget inte mening 44. För att uppfylla direktivets krav måste det således, utöver angivandet av byggnadens faktiska eller levererade energianvändning, även företas en beräkning av byggnadens primärenergianvändning. Denna primärenergianvändning måste beräknas per energislag som den levererade energin multiplicerad med en primärenergifaktor för energislaget i fråga. 45. Endast på så sätt uppfylls direktivets krav om att beräkningen av byggnaders energiprestanda också ska omfatta den totala samhälleliga energiförbrukningen som byggnadens energibehov ger anledning till. 46. Regeringen medgav uttryckligen i samband med genomförandet av det omarbetade energiprestandadirektivet att [i] det svenska regelverket finns det inget uttryckligt krav på numerisk indikator för primärenergi. 28 Regeringen var således medveten om denna brist i genomförandet av direktivet. Regeringen tillade att [r]egeringens bedömningar när det gäller denna fråga framgår i en 28 Se proposition 2011/12:120 Vägen till mer effektiva energideklarationer, s. 34.

14 14(17) nationell handlingsplan om nära-nollenergibyggnader. Att regeringen gjort vissa bedömningar i frågan i handlingsplanen, kan dock inte avhjälpa bristen i svensk rätt att kravet på användning av primärenergifaktorer per energibärare inte uppfylls vad avser beräkningen av byggnaders energiprestanda. 47. Som anförs ovan är primärenergianvändningen en mycket viktig del av den information som bör fastställas för att byggnaders energiprestanda ska bedömas på ett korrekt sätt. Även om det för en potentiell förvärvare av en byggnad är mest intressant vad som är byggnadens faktiska förbrukning av levererad energi i ett direkt kostnadsperspektiv, är förbrukningen av primärenergi minst lika viktig i ett system- och samhällsperspektiv och för att nationella myndigheter och unionen kan träffa välinformerade beslut på energipolitikens område. 48. Det svenska genomförandet av kravet på energiprestanda för byggnader är således helt enkelt inte fyllestgörande. Utan en numerisk indikator för primärenergianvändning, grundad på primärenergifaktorer per energibärare, går viktig information rörande byggnadens totala energiförbrukning förlorat. Om levererad energi uttrycks på vanligt sätt (kwh levererad el, MWh bränslevärde i olja, MWh levererad fjärrvärme etc.), måste energislagen viktas, om de skall kunna summeras, eftersom de i kedjan från utvinning fram till slutanvändning har använt olika mängder energi. 49. Konsekvensen av bristen i införlivandet av energiprestandadirektivet blir att måttstocken levererad energiförbrukning jämför en eluppvärmd byggnad direkt med t.ex. en med fjärrvärme uppvärmd byggnad, trots det att de två byggnadernas primärenergianvändning skiljer sig åt på betydande sätt på grund av de större energiförlusterna vid produktion och överföring av el. Genom att endast använda byggnadens faktiska förbrukning av energi, mäts inte den totala samhälleliga energianvändningen, vilket det omarbetade direktivet just har till syfte att mäta och tydliggöra. 50. Att det svenska genomförandet av energiprestanda för byggnader är bristfälligt framgår även av föreliggande europeiska standarder på området. Utan att ha genomfört en detaljerat genomgång av standarderna, 29 vilka medlemsstaterna bör ta hänsyn till vad avser metoden för beräkning av 29 Standarderna SS EN 15217:2007 och SS EN 15603:2008.

15 15(17) byggnaders energiprestanda, 30 kan vi konstatera att det även i dessa anläggs ett systemperspektiv, där hänsyn tas till viktning av levererat energi och primärenergifaktorer per energibärare 51. Mot samma bakgrund kom utredningen i SOU 2005:67 Energideklarationer Metoder, utformning, register och expertkompetens också fram till att det svenska huvudmåttet för det samlade energiprestandavärdet borde utgöras av begreppet levererad energi och att frågan om viktning av de olika energislagen borde utredas vidare Vår slutsats är således att det inte är förenligt med energiprestandadirektivet och energiprestandaförordningen att en byggnads energiprestanda uttrycks i energideklarationer m.m. helt utan angivande av en numerisk indikator för primärenergianvändning, grundad på primärenergifaktorer per energibärare. 53. Däremot följer det inte av energiprestandadirektivet eller energiprestandaförordningen att medlemsstaterna är skyldiga att tillämpa en viss primärenergifaktor. 54. Enligt kommissionens riktlinjer som är bifogade till energiprestandaförordningen bör medlemsstaterna för beräkning av primärenergi ta hänsyn till de senaste nationella omräkningsfaktorerna, med hänsyn tagen till bilaga II till energieffektiviseringsdirektivet. 32 De nationella omräkningsfaktorerna måste rapporteras till kommissionen som en del av rapporteringen enligt artikel 5 i energiprestandadirektivet. Även detta indikerar att medlemsstaterna själva får sätta sina omräknings- eller omvandlingsfaktorer, men att dessa ska rapporteras till kommissionen. 55. Omvandlingsfaktorer för vissa bränslen har fastställts genom bilaga IV till energieffektiviseringsdirektivet. 33 Dessa omvandlingsfaktorer ska tillämpas under energieffektiviseringsdirektivet, d.v.s. vid jämförelse av energibesparing och omvandling till 30 Artikel 2 andra stycket i bilaga 1 till energiprestandadirektivet. 31 Se SOU 2005:67 Energideklarationer Metoder, utformning, register och expertkompetens, s Bilaga II till såväl nya som gamla energieffektiviseringsdirektivet fastställer en metod för att fastställa kraftvärmeprocessers effektivitet. 33 Såväl nya som gamla energieffektiviseringsdirektivet.

16 16(17) jämförbara enheter. Medlemsstaterna får dock tillämpa andra omvandlingsfaktorer, om det kan motiveras Eftersom energieffektiviseringsdirektivet och reglerna om energiprestanda är nära sammankopplade både vad avser målsättning, syfte och innehåll, vore det närliggande att tänka sig att de omvandlingsfaktorer som listas i bilaga IV också kan användas av medlemsstaterna vid beräkning av energiprestanda. Dock är Boverket inte heller under energieffektivitetsdirektivet skyldigt att tillämpa en viss faktor, även om avsteg från omvandlingstabellen i bilaga IV måste motiveras. 57. I samband med förberedelserna inför införandet av kraven för de s.k. nära-nollenergibyggnaderna har Boverket i januari 2013 gett uttryck för att primärenergifaktorn för Sverige kan sättas till 1. Att sätta en enda primärenergifaktor för ett helt land, oavsett energislag, står uttryckligen i strid med energiprestandadirektivets ordalydelse, innehåll och syften. Olika energislag har olika primärenergifaktorer och att sätta en enda allmän primärenergifaktor för alla energislag kan endast ses som ett försök på att kringgå energiprestandadirektivets krav. 58. Vi anser således att Sverige bryter mot energiprestandadirektivet genom att inte ställa krav om att det vid mätning av en byggnads energiprestanda enligt energiprestandadirektivet tas hänsyn till byggnadens primärenergianvändning, uttryckt i form av en numerisk indikator grundad på primärenergifaktorer per energibärare. 59. Att Boverket i samband med införandet av reglerna om högsta tillåtna energianvändning för bostäder och lokaler i viss omfattning beaktar primärenergiaspekter genom att ställa olika krav på energihushållning för elvärmda respektive icke elvärmda byggnader, är enligt vår uppfattning inte tillräckligt för att uppfylla direktivets krav. Direktivet har ju till syfte att säkerställa att just primärenergianvändningen framgår klart och tydligt av beskrivningen av byggnadens energiprestanda, således att olika byggnaders totala energibehov kan jämföras på ett rättvist sätt i ett system-perspektiv och detta sker inte i dagsläget. Boverkets klassningssystem ger inte heller denna information även om klassningssystemet i viss mån avspeglar reglerna om högsta tillåtna energianvändning. I 34 Artikel 21 i energieffektiviseringsdirektivet (såväl nya som gamla ). Se också bilaga IV till direktivet, särskilt fotnoterna 1 och 4.

17 17(17) klassningssystemet kan nämligen även andra faktorer spela in och det är således inte säkert att klassningen påverkas just av byggnadens primärenergianvändning. 60. Kravet på formulering av olika primärenergifaktorer i samband med beskrivningen av byggnaders energiprestanda har även till syfte att skapa öppenhet och transparens kring nationella myndigheters viktning av olika energibärare. I dagsläget finns det dock enligt uppgift från Svensk Fjärrvärme inte någon medveten strategi bakom de fastställda kraven för eluppvärmda respektive icke eluppvärmda byggnader. 61. Även detta är ett uttryck för det otillräckliga genomförande av direktivet. I bilaga 1 till direktivet anförs uttryckligen att de primärenergifaktorer per energibärare som ska fastställas, kan bygga på nationella eller regionala viktade årsmedelvärden eller ett särskilt värde för lokal produktion. Det måste alltså fastställas ett visst värde som i och för sig kan skilja sig åt i olika regioner och därmed även olika klimatzoner. Värdet måste dock fastställas på objektiv grund och kan inte bygga på en rent skönsmässig bedömning. Vi har inte haft möjlighet att inom ramen för detta uppdrag kontrollera om Boverkets nivåer för högsta tillåtna energianvändning för el uppvärmda respektive icke el uppvärmda byggnader vilar på en sådan tillräcklig objektiv grund, men vi noterar i sammanhanget att Svensk Fjärrvärme anser att så inte är fallet. Stockholm, dag som ovan Ida Otken Eriksson EU-advokat Hanna Pettersson Biträdande jurist

Byggnaders energiprestanda förslag på ändringar i plan- och byggförordningen. Promemorians huvudsakliga innehåll

Byggnaders energiprestanda förslag på ändringar i plan- och byggförordningen. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Byggnaders energiprestanda förslag på ändringar i plan- och byggförordningen Promemorians huvudsakliga innehåll I denna promemoria redogörs för de ändringar i plan- och byggförordningen (2011:338)

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Boverkets författningssamling Utgivare: Yvonne Svensson

Boverkets författningssamling Utgivare: Yvonne Svensson Boverkets författningssamling Utgivare: Yvonne Svensson Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd; BFS 2016:13 Utkom från trycket den 23 november 2016

Läs mer

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/4-2017 VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD Att hänvisa till BBR BFS 2011:6 med ändringar t o m BFS 2016:13 dvs BBR 18 t o m BBR 24 grundförfattning BFS 2011:6

Läs mer

Arbete med Boverkets nya energiregler. Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018

Arbete med Boverkets nya energiregler. Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018 Arbete med Boverkets nya energiregler Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018 1 Innehåll Senaste ändringar i BBR Föreslagna ändringar för 2020 (remiss mars 2018) Vad innebär ändringarna i

Läs mer

Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016

Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016 1(8) Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 15 maj 2017 Remisslämnare Cecilia Hellner Organisation Vattenfall Kontaktperson

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning

Läs mer

Anmälan om svar på remiss av Förslag till ändringar i BBR (A) och BEN 2 Remiss från Boverket

Anmälan om svar på remiss av Förslag till ändringar i BBR (A) och BEN 2 Remiss från Boverket PM 2018: RII (Dnr 123-811/2017) Anmälan om svar på remiss av Förslag till ändringar i BBR (A) och BEN 2 Remiss från Boverket Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Anmälan

Läs mer

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2016:xx Utkom från trycket den 0 månad 0 beslutade

Läs mer

Nära-nollenergikrav. Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi

Nära-nollenergikrav. Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi Nära-nollenergikrav Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi Innehåll Ändringar i Boverkets föreskrifter Nära-nollenergiregler Verifiering av energiprestanda BEN en föreskrift om energiberäkning

Läs mer

BBR förslag till nya regler 2020 Ändringar i föreskriften. Mikael Näslund

BBR förslag till nya regler 2020 Ändringar i föreskriften. Mikael Näslund BBR förslag till nya regler 2020 Ändringar i föreskriften Mikael Näslund Remisser 7 mars för BBR och BED BBR, avsnitt 1, 5, 6 och 9 o Avsnitt 1 Inledning och bilaga med ikraftträdande 1 juli 2018 o Avsnitt

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: PRÄSTKRAGEN 11 Besiktningsuppgifter Datum: 2019-03-20 Byggnadens adress: GRIPENBERGSGATAN 32 56136 HUSKVARNA Utetemperatur: 2 C

Läs mer

Nya och kommande energiregler i BBR Nära-nollenergibyggnader. Mikael Näslund Plusenergiforum, Jönköping 18 oktober 2017

Nya och kommande energiregler i BBR Nära-nollenergibyggnader. Mikael Näslund Plusenergiforum, Jönköping 18 oktober 2017 Nya och kommande energiregler i BBR Nära-nollenergibyggnader Mikael Näslund Plusenergiforum, Jönköping 18 oktober 2017 Övergripande lagar etc för energikraven i BBR Plan och bygglagen (2009:900), PBL o

Läs mer

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11 Nationell strategi för lågenergibyggnader Tomas Berggren 2010-11-11 Befintliga styrmedel för byggnader Nya byggregler och energideklarationer (Boverket) Övergripande styrmedel som skatter mm Nytt energipolitiskt

Läs mer

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-08-06 Handläggare: Nicolas Heyum Telefon: 076 12 27 457 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-08-28 p 17 Motion (2012:17) om krav på

Läs mer

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser 1 Detta dokument är avsett som ett underlag för diskussioner om systemgränser som kan ligga till grund för formulering av energikrav

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: HÖRNEÅ 8:579 Besiktningsuppgifter Datum: 2019-02-26 Byggnadens adress: GRANVÄGEN 9 90532 HÖRNEFORS Utetemperatur: 5 C Expert: Christer

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BERGSHAMRA 2:96 Besiktningsuppgifter Datum: 2019-04-11 Byggnadens adress: Bergshamra byväg 36 76111 BERGSHAMRA Utetemperatur: 3

Läs mer

Konsekvensutredning BEN 2

Konsekvensutredning BEN 2 Konsekvensutredning BEN 2 s föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår Konsekvensutredning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: CITTRAN 7 Besiktningsuppgifter Datum: 2019-04-19 Byggnadens adress: BLOCKVÄGEN 19 18734 TÄBY Utetemperatur: 18 C Expert: Johan Tegerhag

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Valsätra 11:6.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Valsätra 11:6. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Valsätra 11:6 Byggnadens adress Stackvägen 12 756 47 Uppsala Datum 2018-10-26 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

Energideklarationsdagen 2017 Boverkets arbete för energieffektivitet. Mikael Näslund 25 januari 2017

Energideklarationsdagen 2017 Boverkets arbete för energieffektivitet. Mikael Näslund 25 januari 2017 Energideklarationsdagen 2017 Boverkets arbete för energieffektivitet Mikael Näslund 25 januari 2017 Mot energieffektivare byggnader EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD) Plan- och bygglagen

Läs mer

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut Sida 1 (6) 2015-07-13 Handläggare Ingmarie Ahlberg 08-508 264 54 Till Exploateringsnämnden 2015-08-20 Remiss om Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader. Svar på remiss

Läs mer

Energimyndigheten. Ett hållbart energisystem Tomas Berggren. Energimyndigheten

Energimyndigheten. Ett hållbart energisystem Tomas Berggren. Energimyndigheten Energimyndigheten Ett hållbart energisystem Tomas Berggren Energimyndigheten 2010-10-14 De nya energikraven Energimyndigheten Energimål Direktiv som styr Projekt och finansiering Program för mycket låg

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; BFS 2013:xx Utkom från trycket den 0 månad 2013 beslutade

Läs mer

Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Conny Pettersson 2015-08-31 Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Swedisol tackar för möjligheten att få lämna synpunkter på er remiss avseende svensk

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: HJÄLMEN 5 Besiktningsuppgifter Datum: 2019-03-19 Byggnadens adress: EDSVIKSVÄGEN 16 18233 DANDERYD Utetemperatur: 3 C Expert: Johan

Läs mer

Regeringens skrivelse 2018/19:152

Regeringens skrivelse 2018/19:152 Regeringens skrivelse 2018/19:152 Byggnaders energiprestanda Skr. 2018/19:152 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 13 juni 2019 Stefan Löfven Anders Ygeman (Infrastrukturdepartementet)

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: FLÄSKLÅDAN 1 Besiktningsuppgifter Datum: 2019-05-06 Byggnadens adress: UTSIKTSVÄGEN 2 83296 FRÖSÖN Utetemperatur: 3 C Expert: Jimmy

Läs mer

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson Uppdraget Boverket ska analysera och föreslå en definition av energiprestanda att tillämpas för

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning UPPSALA NÅNTUNA 37:70. Byggnadens adress Nåntuna Backe 18.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning UPPSALA NÅNTUNA 37:70. Byggnadens adress Nåntuna Backe 18. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning UPPSALA NÅNTUNA 37:70 Byggnadens adress Nåntuna Backe 18 75759 Uppsala Datum 2018-10-12 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: SKINNERSDAL 1:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2019-02-25 Byggnadens adress: SKINNERSDAL 59 55592 JÖNKÖPING Utetemperatur: 3 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: KÄLLBY 6:208. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: KÄLLBY 6:208. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: KÄLLBY 6:208 Byggnadens adress: 2019-09-06 Utetemperatur: TAMPGATAN 10 53173 KÄLLBY 10 C Expert: Hans

Läs mer

Beräkning av energiprestanda/primärenergital för några byggnader

Beräkning av energiprestanda/primärenergital för några byggnader Promemoria Datum 2019-01-30 Diarienummer Beräkning av energiprestanda/primärenergital för några byggnader Primärenergital ersatte specifik energianvändning som mått på byggnadens energiprestanda i och

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT "A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 5.1.2005 KOM(2004) 852 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Sverige att tillämpa en nedsatt skattesats för el som förbrukas

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: PRICKEN 1 Besiktningsuppgifter Datum: 2019-07-16 Byggnadens adress: SÖDRA RINGVÄGEN 14 93233 SKELLEFTEHAMN Utetemperatur: 16 C Expert:

Läs mer

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida

Läs mer

Webbsändning om nära-nollenergibyggnader. Stockholm 12 januari 2017

Webbsändning om nära-nollenergibyggnader. Stockholm 12 januari 2017 Webbsändning om nära-nollenergibyggnader Stockholm 12 januari 2017 Information om nya regler för nära-nollenergibyggnader Robert Johannesson Tf. Enhetschef Energi och Samhällsekonomi Befolkningsökning

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Lillskogen 1:84.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Lillskogen 1:84. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Lillskogen 1:84 Byggnadens adress Backmovägen 12 757 56 Uppsala Datum 2018-12-21 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm. 16 mars Stefan Norrman

Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm. 16 mars Stefan Norrman Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm 16 mars Stefan Norrman Boverkets byggregler, BBR Krav i form av föreskrifter enligt lag (PBL + PBF) 2015-03-19 Sida 2 Många frivilliga krav

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Erik Thornström Svensk Fjärrvärme AB 101 53 Stockholm. Per e-post till: erik.thornstrom@svenskfjarrvarme.se

Erik Thornström Svensk Fjärrvärme AB 101 53 Stockholm. Per e-post till: erik.thornstrom@svenskfjarrvarme.se Erik Thornström Svensk Fjärrvärme AB 101 53 Stockholm Per e-post till: erik.thornstrom@svenskfjarrvarme.se Stockholm, den 25 augusti 2015 Ärende: 25382170 PROMEMORIA RÄTTSUTREDNING AVSEENDE DEFINITIONEN

Läs mer

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016 1(11) Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2017-02-24 Remisslämnare Per Jonasson Organisation Svenska Kyl & Värmepumpföreningen

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Storvreta 4:72.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Storvreta 4:72. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 4:72 Byggnadens adress Fullerövägen 8 74332 Storvreta Datum 2017-03-02 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader, BED

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader, BED Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader, BED BFS 2007:4 med ändringar till och med BFS 2016:14 Detta är en konsoliderad version. Den konsoliderade versionen är en sammanställning

Läs mer

Föredragande borgarrådet Roger Mogert anför följande.

Föredragande borgarrådet Roger Mogert anför följande. PM 2017: RII (Dnr 123-150/2017) Anmälan om svar på remissen förslag till ändringar av Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd och (2016:12) byggnaders energianvändning Remiss från Boverket

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert UPPSALA HÄSSLE 4:13. Hässle 285.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert UPPSALA HÄSSLE 4:13. Hässle 285. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning UPPSALA HÄSSLE 4:13 Byggnadens adress Hässle 285 755 91 Uppsala Datum 2019-04-26 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning Energikompetens

Läs mer

Nära-nollenergiregler. Robert Johannesson, t.f. EC Energi och Samhällsekonomi BoBo, Belok, Byggherrarna, Vårkonferens, 4 maj 2017

Nära-nollenergiregler. Robert Johannesson, t.f. EC Energi och Samhällsekonomi BoBo, Belok, Byggherrarna, Vårkonferens, 4 maj 2017 Nära-nollenergiregler Robert Johannesson, t.f. EC Energi och Samhällsekonomi BoBo, Belok, Byggherrarna, Vårkonferens, 4 maj 2017 Tidplan och regler för 2017 och 2021 2012 2015 2017 2021 Återkoppling från

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Infrastrukturavdelningen Allmänna byrån, I1

Protokoll fört vid enskild föredragning Infrastrukturavdelningen Allmänna byrån, I1 PROTOKOLL Nummer 30 17.9.2019 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Infrastrukturavdelningen Allmänna byrån, I1 Beslutande Föredragande Justerat Minister Nina Fellman PBL-ingenjör Peter

Läs mer

Rapport energibehovsberäkning. Objekt: Tuna 6:66

Rapport energibehovsberäkning. Objekt: Tuna 6:66 Rapport energibehovsberäkning Objekt: Tuna 6:66 Rapporten beskriver hur mycket energi byggnaden kommer att använda för uppvärmning, varmvatten och faighetsel. EnergiTeamet AB Erling Ekeberg 2013-05-05

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: VÅRDTRÄDET 21 Besiktningsuppgifter Datum: 2019-02-08 Byggnadens adress: SAGOVÄGEN 65A 90754 UMEÅ Utetemperatur: 0 C Expert: Christer

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0209 (CNS) 13885/16 FISC 181 ECOFIN 984 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS DIREKTIV om ändring

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Fålhagen 65:3. Byggnadens adress Hammarbygatan 63.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Fålhagen 65:3. Byggnadens adress Hammarbygatan 63. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Fålhagen 65:3 Byggnadens adress Hammarbygatan 63 753 24 Uppsala Datum 2018-11-30 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

Konsekvensutredning BED 9. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader

Konsekvensutredning BED 9. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader Konsekvensutredning BED 9 s föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader Konsekvensutredning BED 9 s föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; BFS 2013:16 Utkom från trycket den 12 november 2013

Läs mer

Konsekvensutredning CEX 5. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:5) för certifiering av energiexpert

Konsekvensutredning CEX 5. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:5) för certifiering av energiexpert Konsekvensutredning CEX 5 s föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:5) för certifiering av energiexpert Konsekvensutredning CEX 5 s föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Konsekvensutredning BBR 24. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 9

Konsekvensutredning BBR 24. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 9 Konsekvensutredning BBR 24 s föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 9 Konsekvensutredning BBR 24 s föreskrifter om ändring i verkets byggregler

Läs mer

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Konsekvensutredning BBR (A) Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 9

Konsekvensutredning BBR (A) Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 9 Konsekvensutredning BBR (A) Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 9 Konsekvensutredning BBR (A) Boverkets föreskrifter om ändring

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KULLA 1:2 Besiktningsuppgifter Datum: 2018-06-14 Byggnadens adress: BREVEN 430 71595 KILSMO Utetemperatur: 18 C Expert: Marcus Axinge

Läs mer

Konsekvensutredning BFS 2020:XX. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, avsnitt 5 och 9

Konsekvensutredning BFS 2020:XX. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, avsnitt 5 och 9 Konsekvensutredning BFS 2020:XX s föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, avsnitt 5 och 9 Konsekvensutredning BFS 2020:XX s föreskrifter om ändring i verkets

Läs mer

Konsekvensutredning BBR 24. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 9.

Konsekvensutredning BBR 24. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 9. Konsekvensutredning BBR 24 s föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 9. Konsekvensutredning BBR 24 s föreskrifter om ändring i verkets byggregler

Läs mer

Konsekvensutredning. Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5

Konsekvensutredning. Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5 Konsekvensutredning Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5 Boverket juli 2012 Titel: Konsekvensutredning Boverket föreskrifter

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BFS 2012:xx Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; Utkom från trycket

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: HYGGET 56 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-10-17 Byggnadens adress: SANDBACKAVÄGEN 28S 90346 UMEÅ Utetemperatur: 5 C Expert: Christer

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert NORRTÄLJE NYBYN 1:3. Östra Syningevägen 81

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert NORRTÄLJE NYBYN 1:3. Östra Syningevägen 81 ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning NORRTÄLJE NYBYN 1:3 Byggnadens adress Östra Syningevägen 81 761 91 Norrtälje Datum 2019-04-12 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT

***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Konsoliderat lagstiftningsdokument 13.12.2011 EP-PE_TC2-COD(2009)0035 ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT fastställd vid andra behandlingen den 13 december 2011 inför antagandet

Läs mer

Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016

Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016 1(15) Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2017-05-18 Remisslämnare Pernilla Winnhed Organisation Energiföretagen

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: MALEVIK 1:180 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-05-10 Byggnadens adress: EKEBACKSVÄGEN 11 42935 KULLAVIK Utetemperatur: 10 C Expert:

Läs mer

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017 Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum Remisslämnare Organisation Kontaktperson

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Östhammar 21:7. Sturegatan 6.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Östhammar 21:7. Sturegatan 6. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Östhammar 21:7 Byggnadens adress Sturegatan 6 742 32 Östhammar Datum 2018-05-07 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning Energikompetens

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: FRÖSVE-TOVATORP 1:33 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-02-23 Byggnadens adress: ÅKLEBY LJUNGAGÄRDET 54191 SKÖVDE Utetemperatur: 4

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: VIGGBYHOLM 64:2 Besiktningsuppgifter Datum: 2018-08-27 Byggnadens adress: VINTERVÄGEN 3 18360 TÄBY Utetemperatur: 14 C Expert: Håkan

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: GRUNDBY 3:9 Besiktningsuppgifter Datum: 2019-08-14 Byggnadens adress: GRUNDBYSTRANDSVÄGEN 30 63509 ESKILSTUNA Utetemperatur: 20

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: GRÖNA BRINKEN 4 Besiktningsuppgifter Datum: 2018-10-31 Byggnadens adress: VÄSTHORJAVÄGEN 5 33135 VÄRNAMO Utetemperatur: 6 C Expert:

Läs mer

Hållbara byggnader och energi

Hållbara byggnader och energi Hållbara byggnader och energi Energihushållningsregler Boverkets remiss om förslag till ändringar i avsnitt 9 BBR Välkomna! Seminarium om ändrade energikrav Stockholm 3 september Dagens agenda 13.15 13.30

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0061 (NLE) 8112/16 JUSTCIV 69 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS BESLUT om bemyndigande av ett fördjupat

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TÄFTEÅ 10:32 Besiktningsuppgifter Datum: 2018-01-19 Byggnadens adress: SÅGVÄGEN 3 90788 TÄFTEÅ Utetemperatur: -6 C Expert: Christer

Läs mer

Information om stöd till renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden. Bild

Information om stöd till renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden. Bild Information om stöd till renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden Bild Regeringen har infört ett stöd för att stimulera renovering och energieffektivisering av hyresbostäder i områden

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TRÄDAN 30 Besiktningsuppgifter Datum: 2018-10-05 Byggnadens adress: ELIAS FRIES VÄG 20 55311 JÖNKÖPING Utetemperatur: 10 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TORP 16:3 Besiktningsuppgifter Datum: 2019-04-02 Byggnadens adress: HAGELYCKEGATAN 5 41656 GÖTEBORG Utetemperatur: 10 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TJÄRHOVET 5 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-05-04 Byggnadens adress: TJÄRHOVSGATAN 9 90420 UMEÅ Utetemperatur: 10 C Expert: Christer

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 22.2.2019 L 51 I/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2019/316 av den 21 februari 2019 om ändring av förordning (EU) nr 1408/2013 om tillämpningen av artiklarna 107

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KAXHOLMEN 6:90 Besiktningsuppgifter Datum: 2019-03-25 Byggnadens adress: ARONSVÄGEN 2 56146 HUSKVARNA Utetemperatur: 2 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: FLUGSNAPPAREN 2 Besiktningsuppgifter Datum: 2019-07-23 Byggnadens adress: BYGGARLASSES VÄG 47 59337 VÄSTERVIK Utetemperatur: 16

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den XXX [ ](2013) XXX draft ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Vägledande kommentar till direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Fjällbo 1:77. Fjällbo Selknä 133

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Fjällbo 1:77. Fjällbo Selknä 133 ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Fjällbo 1:77 Byggnadens adress Fjällbo Selknä 133 75597 Uppsala Datum 2017-10-30 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

Yttrande över förslag till ändring i Boverkets föreskrifter (2007:4) om energideklaration för byggnader

Yttrande över förslag till ändring i Boverkets föreskrifter (2007:4) om energideklaration för byggnader Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Fastighetsbranschens Energidag 2016

Fastighetsbranschens Energidag 2016 Fastighetsbranschens Energidag 2016 Skärpta energikrav skärps ytterligare Vad blir nästa steg 1 Mats Östlund AB Svensk Byggtjänst 2 Svensk Byggtjänst 1 Plan- och bygglagen, PBL Byggnadsverks tekniska egenskaper

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: DRÄNGSERED 1:200 Besiktningsuppgifter Datum: 2019-03-08 Byggnadens adress: DRÄNGSEREDSVÄGEN 92B 44835 FLODA Utetemperatur: 1 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TENHULT 27:2 Besiktningsuppgifter Datum: 2019-08-06 Byggnadens adress: CENTRUMVÄGEN 58 56160 TENHULT Utetemperatur: 20 C Expert:

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda Miljö- och energidepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 761 Europaparlamentets

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: DUVKULLAN 31 Besiktningsuppgifter Datum: 2019-09-12 Byggnadens adress: ÄNGSKLOCKEVÄGEN 15 18157 LIDINGÖ Utetemperatur: 17 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: SIGTUNA 2:180 Besiktningsuppgifter Datum: 2019-05-27 Byggnadens adress: SIGTUNAVÄGEN 32 64630 GNESTA Utetemperatur: 12 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Trönninge 3:22 Besiktningsuppgifter Datum: 2019-03-21 Byggnadens adress: Postiljonvägen 7 43292 Varberg Utetemperatur: 7 C Expert:

Läs mer