Erik Thornström Svensk Fjärrvärme AB Stockholm. Per e-post till:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Erik Thornström Svensk Fjärrvärme AB 101 53 Stockholm. Per e-post till: erik.thornstrom@svenskfjarrvarme.se"

Transkript

1 Erik Thornström Svensk Fjärrvärme AB Stockholm Per e-post till: Stockholm, den 25 augusti 2015 Ärende: PROMEMORIA RÄTTSUTREDNING AVSEENDE DEFINITIONEN AV NÄRA-NOLLENERGIBYGGNADERS ENERGIPRESTANDA I UPPDRAGET OCH SLUTSATSER 1. Svensk Fjärrvärme AB ( Svensk Fjärrvärme ) har vänt sig till Advokatfirman Öberg & Associés AB ( Öberg & Associés ) för att få utfört en rättsutredning angående Boverkets förslag till genomförande i svensk rätt av de krav rörande s.k. nära-nollenergibyggnaders energiprestanda som följer av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda ( energiprestandadirektivet ) Boverket har i sin utredning Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 2 föreslagit den s.k. systemgränsen levererad (köpt) energi, vilket innebär att s.k. fritt flödande energi (energi från sol, vind, mark, luft och vatten) som produceras vid eller i närheten av nära-nollenergibyggnader inte ska räknas in i energiprestandakravet ( Boverkets förslag ). Svensk Fjärrvärme önskar utrett 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda, EUT L 153, s

2 2(16) huruvida detta förslag kan anses följa direkt av energiprestandadirektivet eller av direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor ( förnybarhetsdirektivet ) Våra slutsatser är de följande. Det framgår klart av ordalydelsen av energiprestandadirektivets definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader att beräkningen av energiprestandan består av två olika delar. En näranollenergibyggnad ska dels ha en mycket hög energiprestanda (dvs. låg energiprestandaindikator), dels bör den mycket låga mängden energi som krävs i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten. Båda delarna av definitionen är viktiga och bör enligt direktivet och kommissionens utkast till tolkningsmeddelande avseende direktivet beräknas och mätas var för sig. Enligt vår uppfattning innebär Boverkets förslag att de två olika delarna av beräkningen av näranollenergibyggnaders energiprestanda blandas ihop på ett sätt som inte är avsett i direktivet. Boverkets förslag uppfyller därmed inte fullt ut de krav som ställs i direktivet utan öppnar upp för kringgående och mindre effektiv tillämpning av direktivet. Boverkets förslag innebär nämligen att den mängd energi som byggnaden rent faktiskt fordrar inte nödvändigtvis redovisas, då fritt flödande energi som tas tillvara och tillförs byggnaden med hjälp av t.ex. värmepump, vindkraft eller solceller på plats eller i närheten av byggnaden inte mäts, utan ändå tillåts påverka beräkningen av byggnadens energiprestandaindikator. En näranollenergibyggnad kan med Boverkets metod ha en formellt sett mycket hög total energiprestanda (låg energiprestanda-indikator), även om byggnaden på grund av stor tillförsel av fritt flödande energi har en mycket hög faktisk energianvändning. Med Boverkets förslag riskerar energiprestandadirektivets krav på nära-nollenergibyggnader således att gå miste om en del av dess syfte att begränsa byggnaders faktiska energianvändning (öka byggnaders energieffektivitet). I stället borde Boverket välja en metod (systemgräns) som mäter all den energi som faktisk behöver tillföras byggnaden. Först därmed uppnås direktivets syfte att sporra till utveckling av mer energieffektiva byggnader. 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG, EUT L 140, s. 16.

3 3(16) Boverket anser i sitt förslag att systemgränsen nettoenergi inte uppfyller energiprestandadirektivets krav. Vi kan inte instämma i denna tolkning av direktivet. Även systemgränsen nettoenergi måste enligt vår uppfattning anses beakta värmeanläggningar, varmvattenförsörjning och luftkonditioneringsanläggningar, eftersom systemgränsen mäter den energi som dessa anläggningar avger. Enligt vår uppfattning överensstämmer systemgränsen nettoenergi långt bättre än Boverkets förslag med energiprestandadirektivets syfte och definitioner. Det följer varken av energiprestandadirektivet eller av förnybarhetsdirektivet att fritt flödande energi på plats eller i närheten av byggnaden särskilt ska prioriteras eller gynnas. Förnybar energi kan härstamma från andra källor än de som Boverket låter falla under det nya begreppet fritt flödande energi. Av energiprestanda- och förnybarhetsdirektiven framgår tvärtemot att medlemsstaterna som förnybar energi bl.a. ska räkna fjärrvärme eller fjärrkyla som produceras med hjälp av en avsevärd andel förnybara energikällor. Snarare än att ge stöd för att gynna lokal fritt flödande energi förespråkar direktiven således att all energi från förnybara energikällor ska gynnas. Boverket anför inte heller någon förklaring till varför verket förefaller vilja inkludera kravet om förnybar energi i den valda systemgränsen. Det är enligt vår uppfattning mer logiskt och i bättre överensstämmelse med direktivet att följa direktivets systematik enligt vilken man först väljer en systemgräns för energi till byggnaden och därefter gör en beräkning av mängden energi från förnybara energikällor. Sistnämnda är för övrigt inget skarpt krav utan endast en princip. Vid beräkningen bör all förnybar energi kunna räknas in och inte endast den lokalt producerade. Således bör även t.ex. sol och värmepumpsproduktion som inte är lokal, energi från ved, vind och fjärrvärme kunna räknas som helt eller delvis förnybar energi. Boverket bör även fastställa verkliga primärenergiindikatorer i stället för att uppställa en fiktiv viktningsfaktor på 2,5 för el. Viktningsfaktorn 2,5 för el är kanske i sig en rimlig primärenergiindikator, men faktorn bör i så fall fastslås i sin egen rätt. De skäl som Boverket anför för att införa viktningsfaktorn 2,5 för el ( hushålla med elenergi och beakta teknikneutraliteten vid val av systemgräns levererad (köpt) energi ) finner i varje fall varken stöd i energiprestandadirektivet eller i förnybarhetsdirektivet. II BAKGRUND 4. Energiprestandadirektivet har till syfte att öka energieffektiviteten i unionen. I direktivet fastställs en gemensam ram för en metod för beräkning av byggnaders energiprestanda (bilaga I) och vissa

4 4(16) minimikrav avseende energiprestanda på nya byggnader. Energiprestanda definieras i artikel 2.4 enligt följande: Den beräknade eller uppmätta energimängd som behövs för att uppfylla det energibehov som är knutet till normalt bruk av byggnaden, vilket bland annat inbegriper energi som används för uppvärmning, kylning, ventilation, varmvatten och belysning. 5. Enligt energiprestandadirektivet ska från och med den 1 januari 2021 alla nya byggnader i Europa vara s.k. nära-nollenergibyggnader. Senast den 1 januari 2019 ska nya byggnader som ägs och används av offentliga myndigheter vara nära-nollenergibyggnader. En nära-nollenergibyggnad definieras i artikel 2.2 i energiprestandadirektivet: En byggnad som har mycket hög energiprestanda, som bestäms i enlighet med bilaga I. Nära nollmängden eller den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten. 6. Enligt bilaga I till energiprestandadirektivet ska en byggnads energiprestanda bestämmas på grundval av den beräknade eller faktiska energi som förbrukas för att uppfylla olika behov som är knutna till normalt bruk av byggnaden och ska avspegla energibehoven för uppvärmning och kylning för att bibehålla de temperaturförhållanden som byggnaden är avsedd för och hushållens behov av varmvatten Enligt bilagan ska en byggnads energiprestanda uttryckas klart och tydligt och inkludera en energiprestandaindikator och en numerisk indikator för primärenergianvändning. Den senare ska vara grundad på primärenergifaktorer per energibärare. Dessa kan bygga på nationella eller regionala viktade årsmedelvärden eller ett särskilt värde för lokal produktion. 5 Vidare bör metoden ta hänsyn till europeiska standarder och den ska vara förenlig med tillämplig unionslagstiftning. I tillämpliga fall ska positiv påverkan av följande aspekter tas med i beräkningen: lokal solexponering, aktiva solvärmesystem och andra värme- eller elsystem som baseras på energi från förnybara energikällor, el från kraftvärme, fjärr-/närvärmesystem och fjärr-/närkylsystem och naturligt ljus. 6 4 Bilaga I.1till energiprestanda-direktivet. 5 Bilaga I.2 till energiprestanda-direktivet. 6 Bilaga I.4 till energiprestanda-direktivet.

5 5(16) 8. I förslaget till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader föreslår Boverket att den mängd energi som ska tas med i beräkningen av energiprestandan ska vara den energi som levereras till byggnadens tekniska system för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och för byggnadens fastighetsdrift, exklusive s.k. fritt flödande energi som kan tillvaratas på plats eller i närheten. Denna lösning betecknas systemgräns levererad (köpt) energi Boverket anför att [s]om ett sätt att uppfylla energiprestandadirektivets intention att särskilt främja användningen av energi från förnybara energikällor föreslås att fritt flödande energi, som omvandlas till värme, el eller kyla på plats eller i närheten, inte ingår i den mängd energi som energiprestandakravet ställs på. Med fritt flödande energi menas energi från sol, vind, mark, luft och vatten. Med uttrycket på plats eller i närheten menas att anläggningen, under vissa förutsättningar, kan vara placerad på en plats utanför tomtgränsen Boverket analyserar i förslaget även två andra förslag till systemgränser: nettoenergi och levererad energi. Nettoenergi omfattar all energi som tillförs byggnaden från tekniska system inom byggnaden för uppvärmning, komfortkyla och tappvarmvatten samt energi för byggnadens fastighetsdrift. Levererad energi omfattar den energi som levereras till byggnadens tekniska system för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och för byggnadens fastighetsdrift. Skillnaden mellan systemgräns levererad energi och systemgräns nettoenergi är att den energi som tillförs värme- och kylanläggningar faller inom systemgränsen levererad energi. 11. Skillnaden mellan systemgräns levererad energi och systemgräns levererad (köpt) energi är att sistnämnda inte räknar in fritt flödande energi som tillvaratas på plats eller i närheten av byggnaden t.ex. från sol, vind, mark, luft eller vatten. 12. Där systemgränsen nettoenergi innebär att all energi värderas lika och systemgräns levererad energi gynnar kollektiva lösningar framför individuella (t.ex. fjärrvärme framför värmepannor i den egna byggnaden), gynnar systemgränsen levererad (köpt) energi individuella lösningar framför kollektiva, framförallt värmepumpar framför fjärrvärme. 7 Boverkets förslag, s. 7 8 Boverkets förslag, s. 7.

6 6(16) 13. Boverket konstaterar i sitt förslag att systemgränsen nettoenergi inte uppfyller energiprestandadirektivets krav om att beakta byggnadens värme- och kylanläggningar. 9 Metoden anses därför inte kunna väljas som systemgräns vid genomförandet av energiprestanda för näranollenergibyggnader i Sverige Av bilagan till energiprestandadirektivet framgår som anförts ovan att en byggnads energiprestanda ska uttryckas som en energiprestandaindikator och en numerisk indikator för primärenergianvändning, grundad på primärenergifaktorer per energibärare. 15. Primärenergi är energi från förnybara och icke-förnybara energikällor som inte har genomgått någon omvandling. 11 I kommissionens riktlinjer 12 till kommissionens delegerade förordning 244/2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda genom fastställande av en ram för jämförelsemetod för beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende energiprestanda för byggnader och byggnadselement 13 ( energiprestandaförordningen ) definieras primärenergi på följande sätt: Primärenergi för en byggnad är den energi som krävs för produktion av den energi som levereras till byggnaden. Denna beräknas ur mängderna av tillförda och bortförda energibärare, med användning av omvandlingsfaktorer för primärenergi. Primärenergi innefattar icke-förnybar och förnybar energi. Om båda dessa tas med i beräkningen så kan detta kallas total primärenergi. 16. En byggnads energiprestanda ska alltså enligt bilaga I till energiprestandadirektivet uttryckas med en numerisk indikator och denna ska vara grundad på en primärenergifaktor uttryckt för varje energibärare, såsom elektricitet eller varmvatten i ett fjärrvärmenät. 17. Boverket finner i sitt förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader att bestämningen av primärenergifaktorer för olika energislag är mycket komplex och att osäkerheten är stor. Boverket drar 9 Boverkets förslag, s Boverkets förslag, s Artikel 2.5 i energiprestandadirektivet. 12 Riktlinjer bifogade till kommissionens delegerade förordning (EU) nr 244/2012 av den 16 januari 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda genom att fastställa en ram för jämförbara metoder för beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende byggnaders och byggnadselements energiprestanda, EUT C 115, s EUT L 81, s. 18.

7 7(16) slutsatsen att det inte finns några entydiga primärenergifaktorer som beskriver den faktiska energianvändningen i hela energikedjan och att det inte heller är möjligt att bestämma faktorer som på ett korrekt sätt beskriver den faktiska primärenergianvändningen. Trots den osäkerhet som finns, konstaterar Boverket dock att faktorer för elenergi generellt är högre än för andra energislag Boverket framhåller vidare i sitt förslag att det framgår av energiprestandadirektivet att energianvändningen i en nära-nollenergibyggnad i mycket hög grad bör täckas av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats eller i närheten. Boverket anför även att förnybarhetsdirektivet anger att byggregler ska innehålla åtgärder som ökar andelen förnybara energikällor. Boverket citerar i sammanhanget artikel 13.6 i förnybarhetsdirektivet enligt vilken byggregler ska främja användningen av värme- och kylsystem som drivs med energi från förnybara energikällor Boverket konstaterar mot denna bakgrund att systemgränserna nettoenergi och levererad energi saknar incitament för val av energislag. Enligt Boverket är detta inte fallet vad avser levererad (köpt) energi eftersom denna metod inte omfattar den fritt flödande energi som kan tillvaratas på plats eller i närheten av byggnaden. 16 Boverket finner därför att systemgränsen levererad (köpt) energi är den systemgräns som sammantaget bäst svarar upp mot vad som enligt definitionen i energiprestandadirektivet ska utmärka en nära-nollenergibyggnad Boverket tillägger att systemgränsen levererad (köpt) energi inte är teknikneutral utan främjar användningen av värmepumpar framför andra uppvärmningssystem, och att systemgränsen därför behöver kompletteras med en viktningsfaktor för elenergi som är högre än för andra energislag. En sådan viktningsfaktor skulle fylla två funktioner: dels syftet att hushålla med elenergi, dels att beakta teknikneutraliteten vid val av systemgräns levererad (köpt) energi Enligt Boverket är en viktningsfaktor på 2,5 lämplig för elenergi för att reglerna ska styra mot att begränsa elanvändningen för uppvärmning, komfortkyla och varmvatten i framtida nära- 14 Boverkets förslag, s Boverkets förslag, s Boverkets förslag, s Boverkets förslag, s Boverkets förslag, s. 60.

8 8(16) nollenergibyggnader. Faktorn skulle också utjämna skillnaderna mellan värmepumpar och andra uppvärmningsformer och beakta teknikneutraliteten. 22. Boverket konstaterar att viktningsfaktorn 2,5 inte har bestämts utifrån en bedömning av primärenergianvändning, men att faktorn dock faller inom gränserna för bestämningar av viktningsfaktorer, däribland primärenergifaktorer. Boverket finner därför att viktningsfaktorn 2,5 för elenergi och faktorn 1,0 för övriga energislag (inklusive fjärrvärme) bör kunna användas som grund för en indikator för primärenergianvändning och som en del i att uppfylla energiprestandadirektivet i detta avseende Boverkets slutsats är således att systemgränsen levererad (köpt) energi med en viktningsfaktor på 2,5 för uppvärmning, komfortkyla och varmvatten uppfyller direktivet och beaktar styrningens teknikneutralitet. 20 III ANALYS Boverkets förslag följer inte av energiprestandadirektivet 24. Av ordalydelsen av definitionen av en nära-nollenergibyggnad i artikel 2.1 i energiprestanda-direktivet framgår klart och tydligt att definitionen består av två delar. En nära-nollenergibyggnad ska dels ha en mycket hög energiprestanda (dvs. låg energiprestandaindikator), dels bör den mycket låga mängden energi som krävs i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten av byggnaden. 25. Definitionen av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader består således av två delar. Båda delarna viktiga och ska uppfyllas. Enligt vår uppfattning innebär Boverkets förslag dock att dessa två olika delar blandas ihop på ett sätt som inte är avsett i direktivet. 26. Av den gemensamma ramen för beräkning av byggnaders energiprestanda framgår med lika stor tydlighet att metoden för beräkning av byggnaders energiprestanda ska inkludera dels en 19 Boverkets förslag, s Boverkets förslag, s. 63.

9 9(16) energiprestandaindikator (som anger den beräknade eller faktiska energi som krävs för normalt bruk av byggnaden), dels en numerisk indikator för primärenergianvändning. 27. Boverket föreslår en viktningsfaktor på 2,5 för el, men anför samtidigt uttryckligen att viktningsfaktorn inte har bestämts utifrån en bedömning av primärenergianvändning. Verket menar att faktorn faller inom gränserna för bestämningar av viktningsfaktorer, däribland primärenergifaktorer. Boverket anser att viktningsfaktorn först och främst ska styra mot att begränsa elanvändningen för uppvärmning, komfortkyla och varmvatten i framtida nära-nollenergibyggnader och utjämna skillnaderna mellan värmepumpar och andra uppvärmningsformer och beakta teknikneutraliteten. Sådana hänsyn har dock ingen grund i energiprestandadirektivet. 28. Av bestämmelserna om primärenergi i bl.a. energiprestandaförordningen framgår däremot att man vid beräkningen av primärenergiindikatorn bl.a. beaktar om en viss mängd energi är förnybar eller inte, samt hur mycket energi som förloras i samband med produktionsprocess och transport. 29. Enligt vår uppfattning innebär det anförda att Boverket vid sitt val av systemgräns levererad (köpt) energi med en viktningsfaktor på 2,5 för el blandar ihop två saker som energiprestandadirektivet håller isär, nämligen dels beräkningen av en byggnads energiprestanda (i form av en energiprestandaindikator), dels betydelsen av huruvida en viss mängd energi är förnybar eller inte (i form av en numerisk indikator för primärenergianvändning), samt möjligen en särskild faktor för byggnader som visar hur stor en del av den krävde energin som kommer från förnybara källor. 30. Boverkets förslag innebär att den mängd energi som byggnaden rent faktiskt kräver inte nödvändigtvis redovisas, då fritt flödande energi som tas tillvara och tillförs byggnaden med hjälp av t.ex. värmepump, vindkraft eller solceller på plats eller i närheten av byggnaden inte mäts, utan tillåts påverka byggnadens energiprestandaindikator. 31. Boverkets metod för beräkning av nära-nollenergibyggnadens energiprestanda blir därmed missvisande. En nära-nollenergibyggnad skulle med Boverkets metod kunna ha en formellt sett mycket hög total energiprestanda (låg energiprestandaindikator), även om byggnaden har en mycket hög faktisk energianvändning, där energin som brukas är fritt flödande energi.

10 10(16) 32. Av energiprestandadirektivet framgår tydligt att det har till syfte att främja en förbättring av energiprestanda i byggnader i unionen. 21 Av skälen till direktivet framgår att byggnader svarar för 40 % av den sammanlagda energianvändningen inom unionen och att sektorn expanderar, vilket med all säkerhet kommer att öka dess energianvändning. Därför är en minskad energianvändning samt användningen av energi från förnybara energikällor inom bygg- och fastighetssektorn viktiga åtgärder som krävs för att minska unionens energiberoende, som också spelar en viktig roll för att främja en trygg energiförsörjning och teknisk utveckling Med Boverkets förslag till svensk tillämpning kan energiprestandadirektivets krav till näranollenergibyggnader dock förväntas att få relativt mindre praktisk betydelse. 34. Som Boverket anför i sitt förslag bygger nära-nollenergibyggnader implicit på antagandet att man, genom att införa energikrav som är mer ambitiösa än vad som på kort sikt motsvarar de kostnadsoptimala nivåerna, kan generera dynamiska effekter i form av teknisk utveckling och därtill knutna positiva samhällsekonomiska effekter som i förlängningen mer än neutraliserar de merkostnader som kravskärpningen initialt medför. 23 Enligt Porterhypotesen kommer förbättrade produkter och processer att leda till ökad konkurrenskraft som i sin tur driver på tillväxten. Boverket konstaterar att skärpta energikrav kommer att ge incitament till innovationer, men att det är mer svårbedömt i vilken utsträckning som innovationer och teknisk utveckling kommer att ske. Mot bakgrund av osäkerheten angående storleken på dessa samhällsekonomiskt positiva effekter anser Boverket att det är centralt att de krav på nära-nollenergibyggnader som införs inte är så skarpa att de riskerar att medföra stora negativa effekter Boverket drar dock slutsatsen att effekterna av skärpta energikrav på energisystemet verkar bli små, mest beroende på att energibesparingarna i nybyggda hus motsvarar en mycket liten del av den totala energianvändningen i byggnader Artikel Skäl Boverkets förslag s Boverkets förslag, s Boverkets förslag, s. 46.

11 11(16) 36. Det är enligt vår uppfattning uppenbart att effekterna av skärpta energikrav på byggnader blir ännu mindre om energikraven kan kringgås genom att byggnaders energibehov i stället täcks genom fritt flödande lokal energi. Även om det givetvis är positivt ur energiperspektiv att en så stor del som möjligt av byggnaders energibehov täcks genom sådan energi som kan ses som gratis i ett systemperspektiv, bidrar inte ett sådant genomförande av direktivet till direktivets syfte att främja byggnaders energiprestanda. Tvärtemot innebär Boverkets förslag snarast ett gynnande av lokal produktion av förnybar energi och motsvarande lägre motivation att utveckla och förbättra energiprestandan i byggnaden. 37. För att uppfylla direktivets syfte är det alltså viktigt att beakta energiprestandadirektivets definition av nära-nollenergibyggnader, enligt vilken byggnaden först och främst ska ha en hög energiprestanda, dvs. låg energiprestandaindikator. Först därefter ska beaktas att den energi som rent faktiskt krävs i så hög grad som möjligt ska komma från förnybar energi. 38. Endast genom att ta tillvara båda mättalen uppfylls direktivets syfte att driva på utvecklingen av byggnaders energieffektivitet och att få den energi som krävs att komma från förnybar energi. 39. Vi anser därför att Boverkets förslag till genomförande av kraven till nära-nollenergibyggnader inte fullt ut speglar de krav som ställs i direktivet utan öppnar upp för kringgående och mindre effektiv tillämpning av direktivets krav. 40. Boverkets förslag kan således inte anses följa direkt av energiprestanda-direktivet, utan andra och bättra genomförandesätt är möjliga. Boverkets motivering för val av systemgräns måste enligt vår uppfattning också ifrågasättas. 41. Boverkets grund för att välja systemgräns levererad (köpt) energi begränsas till konstaterandet att systemgränsen nettoenergi inte uppfyller energiprestandadirektivets krav samt att levererad (köpt) energi är den enda analyserade systemgränsen som främjar användningen av förnybara energikällor och därför sammantaget bäst svarar upp mot vad som enligt definitionen i energiprestandadirektivet ska utmärka en nära-nollenergibyggnad Boverkets förslag, s. 58.

12 12(16) 42. Vi kan emellertid inte instämma i slutsatsen att systemgränsen nettoenergi inte skulle uppfylla energiprestandadirektivets krav. Boverket menar att systemgränsen nettoenergi inte i direktivets mening beaktar värme- och kylanläggningar. Det är riktigt att energiprestandan ska fastställas bl.a. med beaktande av åtminstone faktorerna värmeanläggningar och varmvattenförsörjning, inbegripet deras isoleringsegenskaper samt luftkonditioneringsanläggningar. Även systemgränsen nettoenergi måste dock anses beakta värmeanläggningar, varmvattenförsörjning och luftkonditioneringsanläggningar, eftersom systemgränsen mäter den energi som dessa anläggningar avger. Enda skillnaden mellan levererad energi och nettoenergi i detta avseende är om man mäter den totala energi som tillförs värmeoch kylanläggningarna i fråga eller den energi som dessa anläggningar avger. Enligt vår förståelse kan således även det eventuella energispill mellan den energi som tillförs och den energi som avges av anläggningarna i fråga räknas in i systemgränsen nettoenergi, eftersom även sådan spillenergi kan sägas att tillföras byggnaden från de tekniska anläggningarna. 43. Vi kan inte heller instämma i att det följer av energiprestandadirektivet att fritt flödande energi på plats eller i närheten av byggnaden särskilt ska prioriteras. Direktivet anger förvisso att den mycket låga mängden energi som behövs i nära-nollenergibyggnader i så hög grad som möjligt bör komma från förnybar energi. Förnybar energi kan dock härstamma från andra källor än de som Boverket låter falla under det nya begreppet fritt flödande energi som produceras på plats eller i närheten av byggnaden. Energiprestandadirektivets formulering om sådan lokalt producerad energi utgör endast en exemplifiering ( bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten (vår kursivering). 27 Detta innebär att lokal förnybar energi endast är en bland många andra former av förnybar energi som kan användas enligt direktivet. Boverket anför ingen motivering till varför endast denna form av förnybar energi ska tillgodoräknas i förslaget. Av direktivets artikel 6 framgår tvärtemot att decentraliserade energiförsörjningssystem som baseras på energi från förnybara energikällor och fjärr/närvärme eller fjärr/närkyla, särskilt om den helt eller delvis baseras på energi från förnybara energikällor, är att jämställa som högeffektiva alternativa system (i positiv bemärkelse i direktivets mening). 27 Engelska including, franska notamment, danska herunder och tyska einschließlich.

13 13(16) 44. Boverket anför inte heller någon förklaring till varför verket nödvändigtvis förefaller vilja bygga in kravet om förnybar energi i den valda systemgränsen. Det är enligt vår uppfattning mer logiskt och i bättra överensstämmelse med direktivet att följa direktivets systematik enligt vilken det först väljs en systemgräns för energi till byggnaden och därefter görs en beräkning av mängden energi från förnybara energikällor. 45. I övrigt följer av punkten 4 i definitionen av energiprestanda i direktivets bilaga I att det inte endast är energi från förnybara energikällor som i givet fall ska tas med i beräkningen i tillämpliga fall. Punkten nämner på lika fot med förnybara energikällor el från kraftvärme, fjärr-/närvärmesystem och fjärr-/närkylsystem samt naturligt ljus. Boverkets val att prioritera lokal förnybar energi i samband med beräkningen av en byggnads energiprestanda framstår enligt vår uppfattning som märklig mot bakgrund av att direktivet på detta sätt likställer de positiva effekterna av lokal förnybar energi och kollektiv förnybar energi. 46. Vår slutsats blir att Boverkets skäl för att välja systemgränsen levererad (köpt) energi inte har stöd i direktivet utan tycks bygga på en missvisande tolkning av detta. Boverket bör i stället välja en systemgräns som rent faktiskt speglar byggnadens behov av energi på ett sådant sätt att syftet med direktivet att sporra utvecklingen av byggnaders energieffektivitet uppnås. Enligt vår uppfattning speglar systemgränsen nettoenergi energiprestandadirektivets syfte och definitioner långt bättre än Boverkets förslag. 47. Boverket bör även fastställa verkliga primärenergiindikatorer t.ex. i enlighet med kommissionens rekommendationer i stället för att uppställa fiktiva viktningsfaktorer på det sätt som anges i förslaget. Viktningsfaktorn 2,5 för el i förhållandena till övriga energislag är kanske i sig en rimlig faktor, men faktorn bör i så fall fastslås i sin egen rätt. Andra viktningsfaktorer för andra energislag bör övervägas i stället för att en viktningsfaktor på 2,5 införs för att hushålla med elenergi och beakta teknikneutraliteten vid val av systemgräns levererad (köpt) energi. 48. Kravet på att nära-nollenergibyggnader först och främst ska förses med energi från förnybara energikällor bör i enlighet med direktivets formuleringar genomföras genom en egen beräkning av hur stor del av byggnadens energi som bör vara förnybar. Detta krav är inget skarpt krav utan endast en princip. Vid beräkningen bör all förnybar energi kunna räknas in och inte endast den lokalt

14 14(16) producerade. Således bör även t.ex. sol och värmepumpsproduktion som inte är lokal, energi från ved, vind och fjärrvärme kunna räknas som helt eller delvis förnybar energi. 49. Vår tolkning av energiprestanda-direktivet har i övrigt stöd i kommissionens utkast till tolkningsmeddelande rörande direktivet. Av utkastet till tolkningsmeddelande följer att även kommissionen utgår ifrån att direktivet först och främst har till syfte att säkerställa att nya byggnader får en mycket hög energiprestanda. Se t.ex. punkt 9: The principle of NZEBs is accompanied by clear targets to make very high energy performance the norm for all new buildings by 31 December Se även punkterna 44-45: Article 2(2) has two well differentiated parts: While the EPBD sets this framework definition of NZEBs, the detailed application in practice of that definition (e.g. what is a very high energy performance and what would the recommended significant contribution of energy from renewable sources be) is the responsibility of the Member States when they transpose the Directive into their national legal systems. Nevertheless, the concepts of nearly zero or very low amount of energy introduced by the EPBD provide indications as to the extent and limits of Member States discretions. 51. Av punkten 52 framgår också att beräkningen av en nära-nollenergibyggnads energiprestanda består av flera steg: Under Annex 1(3) to the Regulation, the calculation of energy performance involves first the calculation of final energy needs for heating and cooling, then the final energy needs for all energy uses and thirdly the primary energy use 52. Formuleringen i punkten 55 enligt vilken On-site energy production using locally available renewable energy sources shall be deducted from the primary energy demand and delivered energy innebär enligt vår uppfattning inte att kommissionen förordar systemgränsen levererad (köpt) energi. Punkten avser beräkningen av behovet av primärenergi ( steg 3 i beräkningen ) och inte beräkningen av byggnadens totala energibehov ( steg 1 i beräkningen ).

15 15(16) 53. Av avsnitt 6.2 i kommissionens utkast till tolkningsmeddelande (punkterna 57-65) följer också att beräkningen av andelen förnybar energi till nära-nollenergibyggnader bör ske självständigt, dvs. oavhängigt av beräkningen av byggnadens totala energibehov. I punkten 61 anförs t.ex.: recital 15 makes clear that alternative energy supply systems should be considered for new buildings, regardless of their size, pursuant to the principle of first ensuring that energy needs for heating and cooling (and domestic hot water) are reduced to cost-optimal levels. It seems therefore that the first focus needs to be setting sufficiently ambitious minimum energy performance requirements (at least at cost-optimal level) and from that level onwards assess alternative energy supply systems, including those based on energy from renewable sources. 54. I punkten 63 sammanfattar kommissionen att Therefore, nearly zero-energy should be achieved above all through energy efficiency measures. Tillägget i samma punkt om att At the same time, the provisions of the Directive naturally drive the use of renewable energy sources, notably on-site as the energy produced onsite must be deducted from the primary energy demand and delivered energy tar enligt vår uppfattning endast sikte på beräkningen av primärenergibehovet och kan inte tas till intäkt för att beräkningen av byggnadens totala energibehov nödvändigtvis ska ske med avdrag för fritt flödande energi som produceras på plats eller i närheten av byggnaden. 55. Sammanfattningsvis förefaller Boverkets förslag inte bygga på en fullständig analys av den EU-rättsliga regleringen utan begränsar sig till att presentera en lösning som ligger mycket nära de befintliga svenska reglerna. 56. Det är intressant i sammanhanget att även Energimyndigheten som Boverket enligt dess uppdrag ska arbeta i nära dialog med inte kan ställa sig bakom förslagen och bl.a. instämmer i vår uppfattning om att en annan tolkning av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda gällande systemgräns kan vara möjlig och att direktivet kan ge utrymme för alternativa systemgränser. Boverkets förslag följer inte heller av förnybarhetsdirektivet 57. Boverket hänvisar i sitt förslag till artikel 13.6 i förnybarhetsdirektivet, vilken föreskriver att medlemsstaterna ska i sina byggregler och byggnormer främja användningen av värme- och kylsystem som drivs med energi från förnybara energikällor och system som ger betydande sänkningar av energianvändningen.

16 16(16) 58. Bestämmelsen föreskriver förvisso att användning av energi från förnybara energikällor ska främjas, men ger på intet sätt stöd för Boverkets förslag om att särskilt främja lokalt producerad fritt flödande energi på bekostnad av annan energi från förnybara energikällor. Tvärtemot följer t.ex. av artikel 13.4 i förnybarhetsdirektivet att medlemsstaterna ska i sina byggregler och byggnormer införa lämpliga åtgärder för att öka andelen energi från alla typer av energi från förnybara energikällor i byggsektorn. Denna bestämmelse tillägger att medlemsstaterna i sina byggregler och byggnormer eller på andra sätt som har motsvarande verkan ska kräva att miniminivåer av energi från förnybara energikällor senast den 31 december 2014 används i nya byggnader och i befintliga byggnader som genomgår betydande renoveringar. 59. Kravet om att nära-nollenergibyggnaders energibehov företrädelsevis bör täckas av förnybar energi borde rimligen kunna koordineras med denna reglering. 60. Artikel 13.4 preciserar i övrigt att medlemsstaterna ska tillåta att dessa miniminivåer uppnås, bland annat genom fjärrvärme eller fjärrkyla som produceras med hjälp av en avsevärd andel förnybara energikällor. Snarare än att ge stöd för att gynna lokalt fritt flödande energi förespråkar förnybarhetsdirektivet således att all energi från förnybara energikällor ska gynnas. 61. Förnybarhetsdirektivet kan således inte användas som stöd för Boverkets val av systemgränsen levererad (köpt) energi. Stockholm, dag som ovan Ida Otken Eriksson EU-advokat och delägare Medlem av det danska advokatsamfundet Registrerad vid Sveriges advokatsamfund Hanna Pettersson Biträdande jurist

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader Svein Ruud, Energi och bioekonomi SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Direktiv 2010/31/EG 19 (maj 2010 ) om byggnaders energiprestanda

Läs mer

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Thomas Johansson Uppdraget Boverket ska analysera och föreslå en definition av energiprestanda att tillämpas för energihushållningskrav avseende

Läs mer

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser 1 Detta dokument är avsett som ett underlag för diskussioner om systemgränser som kan ligga till grund för formulering av energikrav

Läs mer

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut Sida 1 (6) 2015-07-13 Handläggare Ingmarie Ahlberg 08-508 264 54 Till Exploateringsnämnden 2015-08-20 Remiss om Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader. Svar på remiss

Läs mer

Omarbetningen av direktivet om byggnaders energiprestanda och lågenergibyggnader.

Omarbetningen av direktivet om byggnaders energiprestanda och lågenergibyggnader. Omarbetningen av direktivet om byggnaders energiprestanda och lågenergibyggnader. Tomas Berggren Avdelningen för främjande tomas.berggren@energimyndigheten.se 1.Mål för energieffektivisering i bebyggelsen

Läs mer

Kan framtidens byggnader klara sig utan energiförsörjningssystem?

Kan framtidens byggnader klara sig utan energiförsörjningssystem? Kan framtidens byggnader klara sig utan energiförsörjningssystem? Jan-Olof Dalenbäck Excellence profile Buildings Energy use and efficiency SO Energi 5 nov 2010 1 Jan-Olof Dalenbäck Fler frågor..? Hur

Läs mer

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson Uppdraget Boverket ska analysera och föreslå en definition av energiprestanda att tillämpas för

Läs mer

Effektivare energianvändning i byggnader

Effektivare energianvändning i byggnader Effektivare energianvändning i byggnader Tomas Berggren Energimyndigheten Avd för främjande Enheten för industri och byggnader tomas.berggren@energimyndigheten.se Tel. 016-544 2046 Energimyndighetens instruktion

Läs mer

PROTOKOLLSUTDRAG Miljö- och samhällsnämnden. 2015-08-26 Dnr 1280-2015

PROTOKOLLSUTDRAG Miljö- och samhällsnämnden. 2015-08-26 Dnr 1280-2015 PROTOKOLLSUTDRAG Miljö- och samhällsnämnden 2015-08-26 Dnr 1280-2015 213 Remiss - rapporten Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader - Rapport 2015:26 M2015/2507/Ee Boverket har tagit

Läs mer

Erik Thornström Områdesansvarig styrmedel, kraftvärme och EU-samordning Svensk Fjärrvärme 101 53 Stockholm

Erik Thornström Områdesansvarig styrmedel, kraftvärme och EU-samordning Svensk Fjärrvärme 101 53 Stockholm Erik Thornström Områdesansvarig styrmedel, kraftvärme och EU-samordning Svensk Fjärrvärme 101 53 Stockholm Per e-post till: erik.thornstrom@svenskfjarrvarme.se Stockholm, den 10 december 2014 Ärende: 25382113

Läs mer

RIEEB-projektet skall öka kunskap och medvetenhet i energieffektivitet i byggnader bland deltagande regioner.

RIEEB-projektet skall öka kunskap och medvetenhet i energieffektivitet i byggnader bland deltagande regioner. Inom RIEEB har energikonsulter analyserat hur nationella regler (BBR mm) påverkar energieffektivitet inom ett 30-tal byggnader (bostäder, kontor, skolor mm). Hänsyn har tagits till de särskilda förhållanden

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 14.2.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 14.2.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.2.2014 C(2014) 967 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 14.2.2014 om undantag från Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.7.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.7.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.7.2014 C(2014) 4580 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.7.2014 om villkorför klassificering utan provning av vissa obehandlade trägolv enligt

Läs mer

Utlåtande 2013:88 RIII (Dnr 315-565/2012)

Utlåtande 2013:88 RIII (Dnr 315-565/2012) Utlåtande 2013:88 RIII (Dnr 315-565/2012) Krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras Motion (2012:17) av Jan Valeskog (S)

Läs mer

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03)

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03) 20.5.2003 Europeiska unionens officiella tidning C 118/5 Kommissionens meddelande Exempel på försäkran rörande uppgifter om ett företags status som tillhörande kategorin mikroföretag samt små och medelstora

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr / av den 7.7.2014

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr / av den 7.7.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.7.2014 C(2014) 4517 final KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr / av den 7.7.2014 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EC avseende krav på

Läs mer

Stockholm den 24 februari 2012

Stockholm den 24 februari 2012 R-2012/0160 Stockholm den 24 februari 2012 Till Socialdepartementet S2012/430/RU Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 1 februari 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Europeiska kommissionens

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.3.2015 COM(2015) 138 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om utövande av delegering av befogenheter till kommissionen i enlighet med Europaparlamentets

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD) 17279/3/09 REV 3 ADD 1 SOC 762 CODEC 1426 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Rådets ståndpunkt vid första

Läs mer

Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet

Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet Till Finansdepartementet Enheten för försäkring och redovisning E-postadress: registrator@finance.se 2012-07-12 Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och

Läs mer

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11 Nationell strategi för lågenergibyggnader Tomas Berggren 2010-11-11 Befintliga styrmedel för byggnader Nya byggregler och energideklarationer (Boverket) Övergripande styrmedel som skatter mm Nytt energipolitiskt

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Statligt stöd Finland SA.41559 (2015/N) Stöd för avbytartjänster inom jordbruket på Åland Bryssel den 22.6.2015 C(2015) 4357 final Efter att ha granskat upplysningarna från era

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU. av den 30.1.2015

KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU. av den 30.1.2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.1.2015 C(2015) 383 final KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU av den 30.1.2015 om ändring, för anpassning till den tekniska utvecklingen, av bilaga III till

Läs mer

Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee)

Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee) 2015-08-28 1.1.2-2015/2151 Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee) Forskargruppen vid MDH föreslår: Rapportens förslag om att använda begreppet

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.6.2016 COM(2016) 373 final 2016/0174 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av Europeiska unionens ståndpunkt vad gäller vissa beslut som ska antas inom

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: REPHULT 1:6 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-09-08 Byggnadens adress: REPHULT 3 34374 LIATORP Utetemperatur: 15 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus Martin Persson SP Projektinformation Projektstart: april 2012 Projektavslut: juni 2014 Finansierat av: Energimyndigheten, Effsys+ Trä och möbelföretagen

Läs mer

Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse

Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse Bakgrund Som nämnts i de tidigare faktabladen så saknas en tydlig definition av begreppet allmänna tjänster på gemenskapsnivån. Däremot

Läs mer

5386/3/10 REV 3 KSM/lg,ml,nev,am DG C

5386/3/10 REV 3 KSM/lg,ml,nev,am DG C EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 14 april 2010 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0223 (COD) 5386/3/10 REV 3 ENER 12 ENV 16 CODEC 17 PARLNAT 3 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Rådets

Läs mer

146/2010. 103 33 Stockholm Ju 2010/326/L3146/2010. Remissvar. Kommissionens förslag till förordning för EU-patentets översättningsarrangemang

146/2010. 103 33 Stockholm Ju 2010/326/L3146/2010. Remissvar. Kommissionens förslag till förordning för EU-patentets översättningsarrangemang Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt Vår referens/dnr: 146/2010 Rosenbad Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Ju 2010/326/L3146/2010 Stockholm 2010-08-27 Remissvar Kommissionens

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

REMISSVAR: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

REMISSVAR: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030 Miljö- och energidepartementet Klimatenheten 103 33 Stockholm Dnr M2015/03246/Kl Malmö den 28 december 2015 REMISSVAR: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030 Avfall Sverige är

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.2.2014 COM(2014) 4 final 2014/0033 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 89/608/EEG, 90/425/EEG och 91/496/EEG vad gäller

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt skatt på biodrivmedel Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll För hållbara biodrivmedel gäller i dag viss befrielse från energiskatt och hel

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 11 maj 2015 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 11 maj 2015 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 11 maj 2015 (OR. en) 8756/15 ENER 140 ENV 277 FÖLJENOT från: inkom den: 6 maj 2015 till: Komm. dok. nr: D038978/02 Ärende: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat

Läs mer

Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Conny Pettersson 2015-08-31 Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Swedisol tackar för möjligheten att få lämna synpunkter på er remiss avseende svensk

Läs mer

Hur styr Boverkets byggregler idag? Hur bör de styra i framtiden?

Hur styr Boverkets byggregler idag? Hur bör de styra i framtiden? SAMVERKAN MELLAN EL- OCH VÄRMEMARKNADERNA, ENERGIKOMMISSIONEN, 24 MAJ 2016 Hur styr Boverkets byggregler idag? Hur bör de styra i framtiden? MARIA BROGREN ENERGI- OCH MILJÖCHEF, SVERIGES BYGGINDUSTRIER

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: STORMHATTEN 6 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-02-24 Byggnadens adress: SKYTTEGATAN 6 76142 NORRTÄLJE Utetemperatur: 4 C Expert:

Läs mer

Energideklarationsdagen 2017 Boverkets arbete för energieffektivitet. Mikael Näslund 25 januari 2017

Energideklarationsdagen 2017 Boverkets arbete för energieffektivitet. Mikael Näslund 25 januari 2017 Energideklarationsdagen 2017 Boverkets arbete för energieffektivitet Mikael Näslund 25 januari 2017 Mot energieffektivare byggnader EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD) Plan- och bygglagen

Läs mer

Olika uppfattningar om torv och

Olika uppfattningar om torv och Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar

Läs mer

Miljöåterbetalningstid för energieffektiviseringsförslag i förhållande till BBR19

Miljöåterbetalningstid för energieffektiviseringsförslag i förhållande till BBR19 NR U 5226 MAJ 2015 RAPPORT Miljöåterbetalningstid för energieffektiviseringsförslag i förhållande till BBR19 Exempelbyggnader För Boverket och Energimyndigeheten Martin Erlandsson Författare: Martin Erlandsson

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.6 Dekl.id: 324852 Byggnaden - Identifikation Län Västernorrland Kommun Sundsvall Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Silje 5:1 Egna hem (småhus) som skall deklareras

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV 8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG

Läs mer

Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter

Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter 1 (7) 2014-03-06 Dnr SU FV-1.1.3-0386-14 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter 1. Inledning Europeiska

Läs mer

Remiss av Transportstyrelsens rapport Förslag till införlivande av regler i första järnvägspaketet i svensk lagstiftning (N2009/9192/TR)

Remiss av Transportstyrelsens rapport Förslag till införlivande av regler i första järnvägspaketet i svensk lagstiftning (N2009/9192/TR) 2010-01-19 Sid. 1 (7) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av Transportstyrelsens rapport Förslag till införlivande av regler i första järnvägspaketet i svensk lagstiftning (N2009/9192/TR) På uppdrag

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Östhammar Öregrund 5:9.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Östhammar Öregrund 5:9. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Östhammar Öregrund 5:9 Byggnadens adress Höjdvägen 10 74243 Öregrund Datum 2016-04-28 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om bemyndigande för Danmark att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel 75 i rådets direktiv 2006/112/EG

Förslag till RÅDETS BESLUT. om bemyndigande för Danmark att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel 75 i rådets direktiv 2006/112/EG EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.4.2012 COM(2012) 185 final 2012/0093 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Danmark att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel 75 i rådets

Läs mer

3. I upphandlingens annons i TED (Tenders Electronic Daily) anges bl.a. följande under rubriken Sammanfattning :

3. I upphandlingens annons i TED (Tenders Electronic Daily) anges bl.a. följande under rubriken Sammanfattning : KKV1030, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-05-30 Dnr 285/2012 1 (13) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Mål nr 1857-12 Toshiba TEC Nordic AB./. SKL Kommentus Inköpscentral AB angående överprövning

Läs mer

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader 2015-08- 31 M2015/2507/Ee Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser- energi@regeringskansliet.se Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-09-30

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-09-30 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-09-30 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Göran Schäder. Enligt en lagrådsremiss den 18 september

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel 251.2 andra stycket i EG-fördraget

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel 251.2 andra stycket i EG-fördraget EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.12.2002 SEK(2002) 1202 slutlig 2001/0033 (COD) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET enligt artikel 251.2 andra stycket i EG-fördraget

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 11.3.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 11.3.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.3.2014 C(2014) 1447 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 11.3.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 23 december 2013 (6.1) (OR. en) 18171/13 Interinstitutionellt ärende: 2013/0435 (COD)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 23 december 2013 (6.1) (OR. en) 18171/13 Interinstitutionellt ärende: 2013/0435 (COD) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 23 december 2013 (6.1) (OR. en) 18171/13 Interinstitutionellt ärende: 2013/0435 (COD) DENLEG 164 AGRI 881 CODEC 3090 FÖRSLAG från: Europeiska kommissionen av den: 20

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets byggregler

Remissvar avseende Boverkets byggregler Borlänge 14 Jan 2011 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets byggregler Revidering av avsnitt 9 Energihushållning och Regler om ändring av byggnad Inom projektet SWX-Energi har

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Trä 1472, 268 72 Teckomatorp Svalövs kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1879 Energideklarations-ID: 619632

ENERGIDEKLARATION. Trä 1472, 268 72 Teckomatorp Svalövs kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1879 Energideklarations-ID: 619632 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Trä 1472, 268 72 Teckomatorp Svalövs kommun Nybyggnadsår: 1879 Energideklarations-ID: 619632 Energiprestanda: 101 /m² och år Energideklarationen i sin helhet finns hos

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU)

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 28.5.2014 L 159/41 FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 574/2014 av den 21 februari 2014 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 vad gäller bilaga III

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av EU-direktivet om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden. Dir.

Kommittédirektiv. Genomförande av EU-direktivet om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden. Dir. Kommittédirektiv Genomförande av EU-direktivet om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden Dir. 2011:118 Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2011 Sammanfattning En

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion

Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion Kort om Riksbyggen Kärnaffär Bygger fastigheter med bostadsrätt Skapar bostadsrättsföreningar Förvaltar fastigheterna åt bostads- rättföreningarna Antal

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Östhammar Öregrund 103:3.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Östhammar Öregrund 103:3. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Östhammar Öregrund 103:3 Byggnadens adress Västergatan 54 74242 Öregrund Datum 2016-06-09 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: SILLEN 9 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-22 Byggnadens adress: STOCKBERGSVÄGEN 28 12552 ÄLVSJÖ Utetemperatur: 9 C Expert: Peter

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: EDSALA 5:319 Besiktningsuppgifter Datum: 2012-03-02 Byggnadens adress: LINGONVÄGEN 33 64793 MARIEFRED Utetemperatur: 5 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

15605/2/12 REV 2 ADD 1 /chs 1 DG D 1B

15605/2/12 REV 2 ADD 1 /chs 1 DG D 1B EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 31 maj 2013 (3.6) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0243 (COD) 15605/2/12 REV 2 ADD 1 ASILE 129 CODEC 2520 OC 601 UTKAST TILL RÅDETS MOTIVERING Ärende: Rådets

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Sångkören 158 Besiktningsuppgifter Datum: 2016-05-24 Byggnadens adress: Basvägen 59 931 46 Skellefteå Utetemperatur: 11 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: APOLLO 11 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-09-29 Byggnadens adress: HERMESVÄGEN 7 98144 KIRUNA Utetemperatur: 3 C Expert: Fredrik

Läs mer

Maskinsäkerhet och standarder

Maskinsäkerhet och standarder Maskinsäkerhet och standarder Standarder är frivilliga att använda Målet med föreläsningen Förståelse för standarders nytta och användbarhet Ge en bild av hur koppling mellan standarder och lagstiftning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Börje Åkerby 1:14.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Börje Åkerby 1:14. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Börje Åkerby 1:14 Byggnadens adress Börje Åkerby 207 75592 Uppsala Datum 2016-05-09 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.7.2015 COM(2015) 362 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om utövandet av kommissionens befogenhet att anta delegerade akter i enlighet

Läs mer

Inges till Förvaltningsrätten i Stockholm Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 Stockholm

Inges till Förvaltningsrätten i Stockholm Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 Stockholm KKV1040, v1.3, 2012-09-20 ÖVERKLAGANDE 2014-01-31 Dnr 57-58/2013 1 (7) Inges till Förvaltningsrätten i Stockholm Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 Stockholm Överklagande Klagande Konkurrensverket,

Läs mer

En NNE-byggnad är (EPBD2, artikel 2.2)

En NNE-byggnad är (EPBD2, artikel 2.2) En NNE-byggnad är (EPBD2, artikel 2.2) en byggnad som har en mycket hög energiprestanda [...] Nära nollmängden eller den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Rud 89:27 Adress: Lonsegårdsvägen 17, Västra Frölunda Uppvärmd golvyta (A temp): 128 m 2, byggår 1977. Värmesystem: Direktverkande el, radiatorer. Ventilation:

Läs mer

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Leif Gustavsson Energiting Sydost 2011 5 maj 2011 Linnéuniversitetet, Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 Målnummer: UM8090-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-06-14 Rubrik: En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar

Läs mer

Kansliets svar begränsas i huvudsak till frågor som ligger inom E-delegationens verksamhetsområde.

Kansliets svar begränsas i huvudsak till frågor som ligger inom E-delegationens verksamhetsområde. Synpunkter 2012-03-05 Fi2009:01/2012/7 E-delegationen N Fi 2009:01 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Johan Bålman Telefon 08-4051580 E-post johan.balman@enterprise.ministry.se Kommissionens förslag

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KUNGSLADUGÅRD 71:13 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-12-18 Byggnadens adress: SOLLIDSGATAN 8 41476 GÖTEBORG Utetemperatur: 8 C Expert:

Läs mer

Utbildning Buy Smart+

Utbildning Buy Smart+ Utbildning Buy Smart+ Grön upphandling Introduktion - 1. Vad ska vara första steget i en grön upphandlingsprocess? - a) Definition av tilldelningskriterier - b) Behovsanalys - c) Inbjudan att lämna anbud

Läs mer

Är energikvartershubbar en viktig del av framtidens hållbara städer?

Är energikvartershubbar en viktig del av framtidens hållbara städer? Är energikvartershubbar en viktig del av framtidens hållbara städer? - En fjärdedel av energin som används i Knivsta produceras lokalt -Försöksplats Knivsta Frågor Hur skulle den/de tekniskt bästa energilösningen/rna

Läs mer

PARLAMENTET OCH RÅDET FÖRLIKNINGSKOMMITTÉ. Överenskommelse om tredje järnvägspaketet

PARLAMENTET OCH RÅDET FÖRLIKNINGSKOMMITTÉ. Överenskommelse om tredje järnvägspaketet EUROPEISKA UNIONENS RÅD C/07/49 Bryssel den 22 juni 2007 08/07 (Presse 49) (OR. en) PARLAMENTET OCH RÅDET FÖRLIKNINGSKOMMITTÉ Överenskommelse om tredje järnvägspaketet Rådet och Europaparlamentet nådde

Läs mer

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården Promemoria 2009 03 27 S2009/2697/HS Socialdepartementet Enheten för hälso- och sjukvård Kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Samråd om Grönboken Den europeiska arbetskraften inom

Läs mer

BUY SMART. Utbildningsmaterial: Byggkomponenter. Supported by:

BUY SMART. Utbildningsmaterial: Byggkomponenter. Supported by: BUY SMART Grön upphandling för smarta inköp Utbildningsmaterial: Byggkomponenter Byggsektorn och Grön Upphandling särdrag äd Höga investeringskostnader (nybygge, ombygge, renovering). Lång livslängd själva

Läs mer

Livsmedelsverkets förslag om anpassning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013

Livsmedelsverkets förslag om anpassning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013 1 (16) REMISS Livsmedelsverkets förslag om anpassning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013 1. Bakgrund 2. Upphävande av Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2000:14) om särskilda

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

De föreslagna föreskrifterna inför i huvudsak endast de ändringar som Kommissionens direktiv 2012/4/EU innebär.

De föreslagna föreskrifterna inför i huvudsak endast de ändringar som Kommissionens direktiv 2012/4/EU innebär. samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (13) Rättsenheten Kim Reenaas 010-240 50 66 kim.reenaas@msb.se Konsekvensutredning avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps förslag till föreskrifter

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning Energideklaration Version: Dekl.id: 1. 374538 Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Österåker Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Översättra 1:208

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning. RÅDETS DIREKTIV 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns

Europeiska gemenskapernas officiella tidning. RÅDETS DIREKTIV 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns L 203/53 RÅDETS DIREKTIV 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av Fördraget om upprättandet

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2012/7477/E daterad 2011-12-23

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2012/7477/E daterad 2011-12-23 Conny Pettersson 2012-02-03 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2012/7477/E daterad 2011-12-23 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP

Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP Remissvar Sida 1(6) Diarienr 1.6-82/2015 Handläggare Godkänd av Marguerite Sjöström- Josephson t.f. VD Regeringskansliet Näringsdepartementet Enheten för IT politik 103 33 Stockholm Kompletterande yttrande

Läs mer

Konsekvensutredning BEN 2

Konsekvensutredning BEN 2 Konsekvensutredning BEN 2 s föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår Konsekvensutredning

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer Energideklaration Version: Dekl.id: 2.1 563130 Byggnaden - Identifikation Län Värmland Kommun Kristinehamn Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Målaren 10 Husnummer 1 Adress Nolåsgatan 4 Prefix

Läs mer

Särskilda mätföreskrifter för energikrav 2009

Särskilda mätföreskrifter för energikrav 2009 Särskilda mätföreskrifter för energikrav 2009 Svebyprogrammet Projektrapport 2009-04-14 Sveby Stockholm 2009 Förord Sveby står för Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader och i programmet

Läs mer

EE MUSIC Seminar Sverige.

EE MUSIC Seminar Sverige. EE MUSIC Seminar Sverige. Energikonsult för landet: EE MUSIK ambassadör i landet: Vor dem Workshop (für Clubbesitzer und betreiber),, Innan seminariet [om du äger en plats för möten eller operatör] För

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

U 34/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen

U 34/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen U 34/2011 rd Statsrådets skrivelse till Riksdagen om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om fritidsbåtar och vattenskotrar (ändring av det s.k. direktivet om fritidsbåtar)

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.11.2012 SWD(2012) 392 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rapport från kommissionen till

Läs mer

ECOEKONOMI tjäna pengar OCH rädda världen

ECOEKONOMI tjäna pengar OCH rädda världen ECOEKONOMI tjäna pengar OCH rädda världen...eller vill vi snart bo i en ekologisk banan? DET ÄR BARA ATT KONSTATERA Vi står inför stora miljö- och klimatmässiga utmaningar Studier visar att omgivningsfaktorer

Läs mer