Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2

3

4

5

6 Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2015:xx BBR xx Utkom från trycket den 0 månad 2015 beslutade den 0 månad Informationsförfarande enligt förordningen (1994:2029) om tekniska regler har genomförts 1. Med stöd av 10 kap. 1, 3, 4, 8, 9 och 24 plan- och byggförordningen (2011:338) föreskriver Boverket ifråga om verkets byggregler (2011:6) dels att avsnitt 9:3 ska upphöra att gälla, dels att rubriker och avsnitten 9:11, 9:12, 9:2, 9:21, 9:4, 9:71, 9:8, 9:91 och 9:92 ska ha följande lydelse, dels att nuvarande 9:21 ska betecknas 9:25, dels att det ska införas nya avsnitt och ny rubrik i 9:22, 9:23 och 9:24. 9 Energihushållning 9:11 2 Tillämpningsområde Dessa regler gäller för alla byggnader med undantag för växthus eller motsvarande byggnader som inte skulle kunna användas för sitt ändamål om dessa krav behövde uppfyllas, byggnader eller de delar av byggnader som endast används kortare perioder, byggnader där inget behov av uppvärmning eller komfortkyla finns under större delen av året, och byggnader där inget utrymme avses värmas till mer än 10 ºC och där behovet av energi för komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi är lågt. Kraven i avsnitten 9:2 och 9:4 behöver inte uppfyllas för byggnader där värmetillskottet från industriella processer inom byggnaden täcker större delen av uppvärmningsbehovet. Detta ska visas genom särskild utredning. Kraven i avsnittet 9:4 som avser elvärme gäller för byggnader med en area som överstiger 50 m 2 (A temp ). 1 Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, , s. 37, Celex 398L0034), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, , s. 18, Celex 398L0048). 2 Senaste lydelse BFS 2014:3. 1

7 BFS 2015:xx BBR xx 9:12 3 Definitioner A f A temp Byggnadens energianvändning Byggnadens fastighetsenergi Byggnadens specifika energianvändning Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient U m där U i A i Sammanlagd area för fönster, dörrar, portar och dylikt (m 2 ), beräknad med karmyttermått. Arean av samtliga våningsplan, vindsplan och källarplan för temperaturreglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10 ºC, som begränsas av klimatskärmens insida. Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt, inräknas. Area för garage, inom byggnaden i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte. Den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även dess energianvändning. Den del av fastighetselen som är relaterad till byggnadens behov där den elanvändande apparaten finns inom, under eller anbringad på utsidan av byggnaden. I denna ingår fast belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen. Dessutom ingår energi som används i värmekablar, pumpar, fläktar, motorer, styr- och övervakningsutrustning och dylikt. Även externt lokalt placerad apparat som försörjer byggnaden, exempelvis pumpar och fläktar för frikyla, inräknas. Apparater avsedda för annan användning än för byggnaden, exempelvis motor- och kupévärmare för fordon, batteriladdare för extern användare, belysning i trädgård och på gångstråk, inräknas inte. Byggnadens energianvändning fördelat på A temp uttryckt i kwh/m 2 och år. Hushållsenergi inräknas inte. Inte heller verksamhetsenergi som används utöver byggnadens grundläggande verksamhetsanpassade krav på värme, varmvatten och ventilation. Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för byggnadsdelar och köldbryggor (W/m 2 K) bestämd enligt SS- EN ISO 13789:2007 och SS (2) samt beräknad enligt nedanstående formel, U m n m ( U A l ) i i k k j i 1 k 1 j 1 Värmegenomgångskoefficient för byggnadsdel i (W/m 2 K). A Arean för byggnadsdelen i:s yta mot uppvärmd inneluft (m 2 ). För fönster, dörrar, portar och dylikt beräknas A i med karmyttermått. om p 2 3 Senaste lydelse BFS 2013:14.

8 BFS 2015:xx BBR xx ψ k l k χ j A om Dimensionerande vinterutetemperatur, DVUT Elvärme Energi för komfortkyla Hushållsenergi Innetemperatur Värmegenomgångskoefficienten för den linjära köldbryggan k (W/mK). Längden mot uppvärmd inneluft av den linjära köldbryggan k (m). Värmegenomgångskoefficienten för den punktformiga köldbryggan j (W/K). Sammanlagd area för omslutande byggnadsdelars ytor mot uppvärmd inneluft (m 2 ). Med omslutande byggnadsdelar avses sådana byggnadsdelar som begränsar uppvärmda delar av bostäder eller lokaler mot det fria, mot mark eller mot delvis uppvärmda utrymmen. Den temperatur, för representativ ort, som framgår av 1-dagsvärdet i n-day mean air temperature enligt SS-EN ISO Temperaturen får ökas om byggnadens tidskonstant överstiger 24 timmar. Ökningen framgår av standardens redovisade temperaturer för 2, 3 eller 4 dygn. Byggnadens tidskonstant, mätt i dygn, används för val av motsvarande tabellvärde (n-day). Temperaturökning, beroende på högre tidskonstant än 96 timmar kan fastställas genom särskild utredning. Uppvärmningssätt med elektrisk energi, där den installerade eleffekten för uppvärmning är större än 10 W/m 2 (A temp ). Exempel är berg-, jord-, sjö- eller luftvärmepump, direktverkande elvärme, vattenburen elvärme, luftburen elvärme, elektrisk golvvärme, elektrisk varmvattenberedare och dylikt. Eleffekt i fastbränsleinstallation, som installeras för att utgöra tillfällig reserv, inräknas inte om fastbränsleinstallationen är konstruerad för permanent drift. Den till byggnaden levererade kyl- eller energimängd som används för att sänka byggnadens inomhustemperatur för människors komfort. Kylenergi som hämtas direkt från omgivningen utan kylmaskin från sjövatten, uteluft eller dylikt (s.k. frikyla), inräknas inte. Den el eller annan energi som används för hushållsändamål. Exempel på detta är elanvändningen för diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat (även i gemensam tvättstuga), spis, kyl, frys, och andra hushållsmaskiner samt belysning, datorer, TV och annan hemelektronik och dylikt. Den temperatur som avses hållas inomhus när byggnaden brukas. 3

9 BFS 2015:xx BBR xx Installerad eleffekt för uppvärmning Klimatzon I Klimatzon II Klimatzon III Klimatzon IV Normalår Normalårskorrigering Specifik fläkteffekt (SFP) Verksamhetsenergi Den sammanlagda eleffekt som maximalt kan upptas av de elektriska apparater för uppvärmning som behövs för att kunna upprätthålla avsett inomhusklimat, tappvarmvattenproduktion och ventilation när byggnadens maximala effektbehov föreligger. Det maximala effektbehovet kan beräknas vid DVUT och tappvarmvattenanvändning motsvarande minst 0,5 kw per lägenhet, om inte annat högre belastningsfall är känt vid projekteringen. Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Jönköpings, Kronobergs, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Gotlands län samt Västra Götalands län utom kommunerna Göteborg, Härryda, Mölndal, Partille och Öckerö. Kalmar, Blekinge, Skåne och Hallands län samt i Västra Götalands län kommunerna Göteborg, Härryda, Mölndal, Partille och Öckerö. Medelvärdet av utomhusklimatet (t.ex. temperatur) under en längre tidsperiod (t.ex. 30 år). Korrigering av byggnadens uppmätta klimatberoende energianvändning utifrån skillnaden mellan klimatet på orten under ett normalår och det verkliga klimatet under den period då byggnadens energianvändning verifieras. Summan av eleffekten för samtliga fläktar som ingår i ventilationssystemet dividerat med det största av tilluftsflödet eller frånluftsflödet, kw/(m 3 /s). Den el eller annan energi som används för verksamheten i lokaler. Exempel på detta är processenergi, belysning, datorer, kopiatorer, TV, kyl-/frysdiskar, maskiner samt andra apparater för verksamheten samt spis, kyl, frys, diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat, andra hushållsmaskiner och dylikt. 9:2 4 Bostäder och lokaler Bostäder och lokaler ska vara utformade så att byggnadens specifika energianvändning, installerad eleffekt för uppvärmning, klimatskärmens genomsnittliga luftläckage, och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m ) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (A om ), högst uppgår till de värden som anges i tabell 9:21a, 9:21b, 9:22a, 9:22b, 9:23a, 9:23b, 9:24a och 9:24b. 4 Senaste lydelse BFS 2013:14. 4

10 BFS 2015:xx BBR xx 9:21 Zon I Tabell 9:21a Byggnader som har annat uppvärmningssätt än elvärme, zon I Bostäder Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m 2 A temp och år] Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m) [W/m 2 K] Klimatskärmens genomsnittliga luftläckage vid 50 Pa tryckskillnad [l/s m 2 ] Småhus 130 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Småhus där A temp är Inget krav 0,33 0,6 mindre än 50 m 2 Flerbostadshus 115 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Flerbostadshus där A temp är 50 m 2 eller större och som till övervägande delen (>50 % A temp) innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m 2 vardera Lokaler 125 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Lokal där A temp är Inget krav 0,33 0,6 mindre än 50 m 2 1) Lokaler 105 1) 0,60 Enligt avsnitt 9:25 Tillägg får göras med 70(q medel-0,35) då uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2, där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas upp till 1,00 [l/s per m 2 ]. 5

11 BFS 2015:xx BBR xx Tabell 9:21b Byggnader med elvärme, zon I Bostäder Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m 2 A temp och år] Installerad eleffekt för uppvärmning [kw] Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m) [W/m 2 K] Klimatskärmens genomsnittliga luftläckage vid 50 Pa tryckskillnad [l/s m 2 ] Småhus 95 5,5 1) 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Småhus där A temp är mindre än 50 m 2 Inget krav Inget krav 0,33 0,6 Flerbostadshus 85 5,5 1) 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Flerbostadshus där A temp är 50 m 2 eller större och som till övervägande delen (>50 % A temp) innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m 2 vardera Lokaler Lokal där A temp är mindre än 50 m 2 1) 2) 3) 90 5,5 1) 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Inget krav Inget krav 0,33 0,6 Lokaler 85 2) 5,5 1), 3) 0,60 Enligt avsnitt 9:25 Tillägg får göras med 0,030(A temp - 130) då A temp är större än 130 m 2. Tillägg får göras med 45(q medel-0,35) då uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2, där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas upp till 1,00 [l/s per m 2 ]. Tillägg får göras med 0,026(q-0,35)A temp då uteluftsflödet av utökade kontinuerliga hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2 i temperaturreglerade utrymmen. Där q är det maximala specifika uteluftsflödet vid DVUT. 6

12 BFS 2015:xx BBR xx 9:22 Zon II Tabell 9:22a Byggnader som har annat uppvärmningssätt än elvärme, zon II Bostäder Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m 2 A temp och år] Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m) [W/m 2 K] Klimatskärmens genomsnittliga luftläckage vid 50 Pa tryckskillnad [l/s m 2 ] Småhus 110 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Småhus där A temp är Inget krav 0,33 0,6 mindre än 50 m 2 Flerbostadshus 100 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Flerbostadshus där A temp är 50 m 2 eller större och som till övervägande delen (>50 % A temp) innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m 2 vardera Lokaler 110 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Lokal där A temp är Inget krav 0,33 0,6 mindre än 50 m 2 1) Lokaler 90 1) 0,60 Enligt avsnitt 9:25 Tillägg får göras med 70(q medel-0,35) då uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2, där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas upp till 1,00 [l/s per m 2 ]. 7

13 BFS 2015:xx BBR xx Tabell 9:22b Byggnader med elvärme, zon II Bostäder Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m 2 A temp och år] Installerad eleffekt för uppvärmning [kw] Genomsnittli g värmegenom -gångskoefficient (U m) [W/m 2 K] Klimatskärmens genomsnittliga luftläckage vid 50 Pa tryckskillnad [l/s m 2 ] Småhus 75 5,0 1) 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Småhus där A temp är mindre än 50 m 2 Inget krav Inget krav 0,33 0,6 Flerbostadshus 65 5,0 1) 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Flerbostadshus där A temp är 50 m 2 eller större och som till övervägande delen (>50 % A temp) innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m 2 vardera Lokaler Lokal där A temp är mindre än 50 m 2 1) 2) 3) 70 5,0 1) 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Inget krav Inget krav 0,33 0,6 Lokaler 65 2) 5,0 1), 3) 0,60 Enligt avsnitt 9:25 Tillägg får göras med 0,030(A temp - 130) då A temp är större än 130 m 2. Tillägg får göras med 45(q medel-0,35) då uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2, där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas upp till 1,00 [l/s per m 2 ]. Tillägg får göras med 0,026(q-0,35)A temp då uteluftsflödet av utökade kontinuerliga hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2 i temperaturreglerade utrymmen. Där q är det maximala specifika uteluftsflödet vid DVUT. 8

14 BFS 2015:xx BBR xx 9:23 Zon III Tabell 9:23a Byggnader som har annat uppvärmningssätt än elvärme, zon III Bostäder Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m 2 A temp och år] Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m) [W/m 2 K] Klimatskärmens genomsnittliga luftläckage vid 50 Pa tryckskillnad [l/s m 2 ] Småhus 90 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Småhus där A temp är Inget krav 0,33 0,6 mindre än 50 m 2 Flerbostadshus 80 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Flerbostadshus där A temp är 50 m 2 eller större och som till övervägande delen (>50 % A temp) innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m 2 vardera Lokaler Lokal där A temp är mindre än 50 m 2 1) 90 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Lokaler 70 1) 0,60 Enligt avsnitt 9:25 Tillägg får göras med 70(q medel-0,35) då uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2, där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas upp till 1,00 [l/s per m 2 ]. 9

15 BFS 2015:xx BBR xx Tabell 9:23b Byggnader med elvärme, zon III Bostäder Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m 2 A temp och år] Installerad eleffekt för uppvärmning [kw] Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m) [W/m 2 K] Klimatskärmens genomsnittliga luftläckage vid 50 Pa tryckskillnad [l/s m 2 ] Småhus 55 4,5 1) 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Småhus där A temp är mindre än 50 m 2 Inget krav Inget krav 0,33 0,6 Flerbostadshus 50 4,5 1) 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Flerbostadshus där A temp är 50 m 2 eller större och som till övervägande delen (>50 % A temp) innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m 2 vardera Lokaler Lokal där A temp är mindre än 50 m 2 1) 2) 3) 55 4,5 1) 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Inget krav Inget krav 0,33 0,6 Lokaler 50 2) 4,5 1), 3) 0,60 Enligt avsnitt 9:25 Tillägg får göras med 0,030(A temp - 130) då A temp är större än 130 m 2. Tillägg får göras med 45(q medel-0,35) då uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2, där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas upp till 1,00 [l/s per m 2 ]. Tillägg får göras med 0,026(q-0,35)A temp då uteluftsflödet av utökade kontinuerliga hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2 i temperaturreglerade utrymmen. Där q är det maximala specifika uteluftsflödet vid DVUT. 10

16 BFS 2015:xx BBR xx 9:24 Zon IV Tabell 9:24a Byggnader som har annat uppvärmningssätt än elvärme, zon IV Bostäder Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m 2 A temp och år] Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m) [W/m 2 K] Klimatskärmens genomsnittliga luftläckage vid 50 Pa tryckskillnad [l/s m 2 ] Småhus 80 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Småhus där A temp är Inget krav 0,33 0,6 mindre än 50 m 2 Flerbostadshus 70 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Flerbostadshus där A temp är 50 m 2 eller större och som till övervägande delen (>50 % A temp) innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m 2 vardera Lokaler 80 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Lokal där A temp är Inget krav 0,33 0,6 mindre än 50 m 2 1) Lokaler 60 1) 0,60 Enligt avsnitt 9:25 Tillägg får göras med 70(q medel-0,35) då uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2, där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas upp till 1,00 [l/s per m 2 ]. 11

17 BFS 2015:xx BBR xx Tabell 9:24b Byggnader med elvärme, zon IV Bostäder Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m 2 A temp och år] Installerad eleffekt för uppvärmning [kw] Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m) [W/m 2 K] Klimatskärmens genomsnittliga luftläckage vid 50 Pa tryckskillnad [l/s m 2 ] Småhus 50 4,5 1) 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Småhus där A temp är mindre än 50 m 2 Inget krav Inget krav 0,33 0,6 Flerbostadshus 45 4,5 1) 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Flerbostadshus där A temp är 50 m 2 eller större och som till övervägande delen (>50 % A temp) innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m 2 vardera Lokaler Lokal där A temp är mindre än 50 m 2 1) 2) 3) 50 4,5 1) 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Inget krav Inget krav 0,33 0,6 Lokaler 45 2) 4,5 1), 3) 0,60 Enligt avsnitt 9:25 Tillägg får göras med 0,030(A temp - 130) då A temp är större än 130 m 2. Tillägg får göras med 45(q medel-0,35) då uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2, där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas upp till 1,00 [l/s per m 2 ]. Tillägg får göras med 0,026(q-0,35)A temp då uteluftsflödet av utökade kontinuerliga hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2 i temperaturreglerade utrymmen. Där q är det maximala specifika uteluftsflödet vid DVUT. Mer elenergi och högre eleffekt än vad som anges i tabell 9:21b, 9:22b, 9:23b och 9:24b kan godtas om särskilda förhållanden föreligger. Allmänt råd Exempel på särskilda förhållanden där mer elenergi och högre eleffekt kan vara motiverat är om geologiska eller andra förutsättningar inte möjliggör installation av värmepump och inga andra uppvärmningsformer såsom fjärrvärme eller biobränsle är möjliga, eller om kravet på specifik energianvändning inte är möjligt att uppfylla av kulturhistoriskt motiverade begränsningar. Vid sådan förutsättning bör värdena i tabell 9:21b, 9:22b, 9:23b och 9:24b dock inte överskridas med mer än 20 %. Om en byggnad försörjs med värme eller kyla från en annan närbelägen byggnad eller apparat, anses energislaget och kylsättet för den mottagande byggnaden vara detsamma som för den levererande byggnaden, under förutsättning att byggnaderna finns på samma fastighet eller byggnaderna har samma 12

18 BFS 2015:xx BBR xx ägare. Detsamma gäller för fastigheter inom samma byggnad vid tredimensionell fastighetsbildning. Om byggnaden har annat uppvärmningssätt än elvärme ska elenergi till elektriska kylmaskiner för komfortkyla räknas upp med faktorn 3, vid bestämning av byggnadens specifika energianvändning. Byggnaders specifika energianvändning får reduceras med energin från solfångare eller solceller placerade på huvudbyggnad, uthus eller byggnadens tomt, i den omfattning byggnaden kan tillgodogöra sig energin. För byggnader som innehåller både bostäder och lokaler viktas kraven på U m, specifik energianvändning och installerad eleffekt för uppvärmning i proportion till golvarean (A temp ). Allmänt råd Kraven i avsnitt 9:2 bör verifieras dels genom beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient vid projekteringen, dels genom mätning av specifik energianvändning i den färdiga byggnaden. För elvärmda byggnader bör dessutom installerad eleffekt för uppvärmning beräknas vid projekteringen och verifieras i färdig byggnad, genom summering av märkeffekter. Vid beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning bör lämpliga säkerhetsmarginaler tillämpas så att kravet på byggnadens specifika energianvändning uppfylls när byggnaden tagits i bruk. Beräkningar bör utföras med utgångspunkt i ortens klimat, avsedd innetemperatur, normalt brukande av tappvarmvatten och vädring. Om innetemperaturen är okänd vid projekteringen kan 22 C användas som genomsnittlig inomhuslufttemperatur för bostäder vid energi- och effektberäkning. Särskilda regler om termisk komfort finns i avsnitt 6:42. Mätningar av byggnadens energianvändning kan utföras enligt avsnitt 9:71. Byggnadens energianvändning bör mätas under en sammanhängande 12-månadersperiod, avslutad senast 24 månader efter det att byggnaden tagits i bruk. Normalårskorrigering och eventuell korrigering för avvikelse från projekterat brukande av byggnaden (innetemperatur, tappvarmvattenanvändning, vädring och dylikt) bör redovisas i en särskild utredning. Verifiering av byggnadens specifika energianvändning kan samordnas med en energideklaration enligt lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. 9:25 Klimatskärmens lufttäthet Byggnadens klimatskärm ska vara så tät att krav på byggnadens specifika energianvändning och installerad eleffekt för uppvärmning uppfylls. Allmänt råd Ytterligare regler om klimatskärmens lufttäthet ur fukt- och ventilationssynpunkt framgår av avsnitten 6:255 Täthet och 6:531 Lufttäthet. Regler om täthet mot brandspridning, finns i avsnitt 5 Brandskydd. 9:3 har upphävts genom BFS 2015:xx. 9:4 Alternativt krav på byggnadens energianvändning Som alternativ till kraven i avsnitt 9:2 för byggnader där golvarean A temp uppgår till högst 100 m 2, fönster- och dörrarean A f uppgår till högst 0,20 A temp, och 13

19 BFS 2015:xx BBR xx inget kylbehov finns, kan i stället följande krav på byggnadens värmeisolering, klimatskärmens täthet och värmeåtervinning väljas. Den högsta värmegenomgångskoefficienten (U i ) får, för omslutande byggnadsdelar (A om ), inte överskrida de värden som anges i tabell 9:4. Tabell 9:4 U i [W/m 2 K] U i Byggnad med annat uppvärmningssätt än elvärme Byggnad med elvärme där A temp är m 2 U tak 0,13 0,08 U vägg 0,18 0,10 U golv 0,15 0,10 U fönster 1,3 1,1 U ytterdörr 1,3 1,1 Allmänt råd För byggnader med elvärme där A temp inte överstiger 50 m 2 tillämpas kraven för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme. Den installerade eleffekten för uppvärmning får högst uppgå till 5,5 kw för byggnad med elvärme där A temp är m 2. Byggnadens klimatskärm ska vara så tät att det genomsnittliga luftläckaget vid + 50 Pa tryckskillnad inte överstiger 0,6 l/s m 2. Därvid ska arean A om användas. Allmänt råd Metod för bestämning av luftläckage finns i SS-EN Om byggnadens golvarea A temp överstiger 60 m 2 ska byggnaden förses med anordning för värmeåtervinning ur ventilationsluften eller med värmepump. Allmänt råd Byggnaden bör förses med lämpligt dimensionerad, med hänsyn tagen till distributionsförluster och förekommande drivenergi, ventilationsvärmeväxlare som överför värme från frånluften till tilluften med lägst 70 % temperaturverkningsgrad eller värmepump som ger motsvarande besparing. 9:71 Mätsystem Byggnadens energianvändning ska kontinuerligt kunna följas upp genom ett mätsystem. Mätsystemet ska kunna avläsas så att byggnadens energianvändning för önskad tidsperiod kan beräknas. Allmänt råd Mätning av byggnadens energianvändning och verifiering av kravnivåer enligt avsnitten 9:2 kan ske genom avläsning och summering av till byggnaden levererade energimängder (kwh) som används för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. För tillbyggnad kan mätning ske genom befintlig byggnads mätsystem. I byggnad som har elvärme bör hushållsenergi och verksamhetsenergi, i de fall de förekommer, vara möjliga att avläsa separat. Byggnad som har annat uppvärmningssätt än elvärme och har elektrisk kylmaskin bör förses med möjlighet till separat avläsning av kylmaskinens elanvändning. 14

20 BFS 2015:xx BBR xx Avläsning av energimätning bör göras lätt tillgänglig för abonnenten, i eller i anslutning till byggnaden. För energislag som inte erhålls direkt i kwh, t.ex. olja och biobränsle, kan uppmätta volymer av bränslet omräknas till kwh med hjälp av bränsletypernas värmevärde. 9:8 Klassning av byggnadens energianvändning Allmänt råd Om byggherren vill ställa högre krav på energihushållning, än vad som framgår av tabell 9:21a 9:24b, kan detta anges på ett standardiserat sätt. För att en byggnad ska anses ha låg energianvändning bör dess specifika energianvändning vara högst 75 % av tillämpligt värde, i ovan angivna tabeller. Mycket låg energianvändning kan anses vara om byggnadens specifika energianvändning uppgår till högst 50 % av tillämpligt tabellvärde. Oavsett vilken energiklass som väljs är det byggherren som ska se till att energiklassen uppfylls. Kommunens myndighetsutövning omfattar i detta sammanhang endast de kravnivåer som framgår av tabellerna 9:21a 9:24b. 9:91 Allmänt Byggnader ska vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning. Regler om ändring av byggnader finns också i avsnitt 1:22 Kraven på energihushållning ska tillämpas så att de övriga tekniska egenskapskraven kan tillgodoses och så att byggnadens kulturvärden inte skadas och att de arkitektoniska och estetiska värdena kan tas tillvara. (BFS 2011:26). Allmänt råd För att verifiera kravet om energihushållning kan, om inte de i avsnitt 9:2 angivna kraven på specifik energianvändning är uppfyllda, en genomgång behöva göras av vilka åtgärder som kan vidtas för att minska byggnadens energianvändning. Har en energideklaration upprättats i enlighet med lagen (2006:985) om energideklarationer kan det där finnas förslag på åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda. Olika energieffektiviseringslösningar finns i skriften Renovera Energismart. Regler för luftkvalitet, ventilation, ljusförhållanden, termisk komfort och fuktsäkerhet finns i avsnitt 6. Regler till skydd för byggnadernas kulturvärden finns i 8 kap. 13 och 17 PBL. Ändring av byggnader får inte medföra att energieffektiviteten försämras, om det inte finns synnerliga skäl. Dock får energieffektiviteten försämras om byggnaden efter ändring ändå uppfyller kraven i avsnitt 9:2 9:6. Allmänt råd Synnerliga skäl kan vara när det krävs för att tillgodose andra tekniska egenskapskrav, till exempel en god inomhusmiljö. 9:92 Klimatskärm Uppfyller byggnaden efter ändring inte de i avsnitt 9:2 angivna kraven på specifik energianvändning, ska vid ändring i klimatskärmen följande U-värden eftersträvas. 15

21 BFS 2015:xx BBR xx Tabell 9:92 U i [W/m 2 K] U i [W/m 2 K] U tak 0,13 U vägg 0,18 U golv 0,15 U fönster 1,2 U ytterdörr 1,2 (BFS 2011:26). Allmänt råd Enkla åtgärder för att förbättra byggnadens energieffektivitet kan vara tätning eller komplettering av fönster och dörrar och tilläggsisolering av vindsbjälklag. Om klimatskärmen tätas, bör uteluftstillförseln säkerställas. Vid tilläggsisolering förändras kondensationspunkten i konstruktionen. Regler om hur detta ska beaktas finns i avsnitt 6:92 respektive 6:95. Yttervägg: Skäl för att medge ett högre U-värde kan vara om t.ex. endast en del av en yttervägg berörs eller det medför att användbarheten av en balkong minskar avsevärt. Av tekniska skäl kan det vara olämpligt att tilläggsisolera vissa väggkonstruktioner. Vid utvändig tilläggsisolering bör det övervägas hur detta påverkar byggnadens karaktär, detaljer såsom dörr- och fönsteromfattningar, samt relationen mellan fasad och takfot respektive sockel. T.ex. kan fönstren behöva flyttas ut för att bibehålla husets karaktär. Vid invändig tilläggsisolering behöver konsekvenserna för byggnadens invändiga kulturvärden klarläggas. Fönster: Fönstren är ofta av stor betydelse för hur byggnaden upplevs och dess kulturvärden. Skäl för avsteg från kravet på högsta U-värde kan vara om fönstren tillverkats speciellt för att tillgodose byggnadens estetiska värden eller kulturvärden. Ursprungliga fönster bör endast bytas om de kan ersättas av fönster som med avseende på material, proportioner, indelning och profilering är väl anpassade till husets karaktär. Fönster kan också ha så betydande kulturvärden att de inte bör bytas om det inte finns synnerliga skäl. Istället bör andra åtgärder vidtas för att öka värmemotståndet. Ytterdörr: Dörrar är ofta av stor betydelse för hur byggnaden upplevs och dess kulturvärden. Skäl för avsteg från kravet på högsta U-värde kan vara om dörren har tillverkats för att tillgodose byggnadens estetiska värden eller kulturvärden. Ursprungliga dörrar bör endast bytas om de kan ersättas av sådana som är väl anpassade till husets karaktär. Dörrar kan också ha så betydande kulturvärden att de inte bör bytas om det inte finns synnerliga skäl. De kan t.ex. vara hantverksmässigt utförda eller vara speciellt ritade för en viss byggnad. Istället bör andra åtgärder vidtas för att öka värmemotståndet. Tak: Om vindsutrymmet inte är avsett att vara uppvärmt kan isoleringen placeras i vindsbjälklaget. Vid tilläggsisolering av vind ska risken för fuktskador beaktas. Regler om detta finns i avsnitt 6. Skäl för avsteg från U- värdeskraven kan vara om inte fuktproblematiken kan hanteras på ett betryggande sätt, eller om kravet påtagligt försämrar användbarheten av vindsutrymmet. 16

22 BFS 2015:xx BBR xx 1. Denna författning 5 träder i kraft den 1 februari Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som a) kräver bygglov och ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 februari 2016 b) kräver anmälan och anmälan kommer in till kommunen före den 1 februari 2016, c) varken kräver bygglov eller anmälan och arbetena påbörjas före den 1 februari På Boverkets vägnar FÖRNAMN EFTERNAMN Förnamn Efternamn 5 BFS 2015:xx. 17

23 Konsekvensutredning BBR 2015 Ändring av Boverkets byggregler (BBR) avsnitt 9 Energihushållning Boverket juni 2014

24 Titel: Konsekvensutredning BBR Ändring av Boverkets byggregler (BBR) avsnitt Utgivare: Boverket juni 2014 Dnr: /2014 Boverket 2014

25 3 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Bakgrund och utgångspunkter...6 Genomförande...9 Beskrivning av förändringar Ändrade föreskrifter Genomförda utredningar Alternativa lösningar samt effekten om ingen reglering görs Berörda aktörer Information om berörda företag Kostnadsmässiga och andra konsekvenser av ändringarna Uppdelning av kategorin bostadsbyggnader Generell skärpning av energihushållningskraven Klimatzon IV Företagens administrativa kostnader Förändrade konkurrensförhållande för företagen Andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen Regleringens överensstämmelse med EU-rätten Tidpunkten för ikraftträdande och behovet av informationsinsatser.. 25 Författningsändringar med konsekvenser Avsnitt 9 Energihushållning Bilaga 1 Klimatkorrigering, ny Zon IV... 33

26 4 Konsekvensutredning BBR 2014 Ändring av Boverkets byggregler (BBR)

27 5 Sammanfattning De ändringar som behandlas i denna konsekvensutredning rör avsnitt 9, energihushållning, i Boverkets byggregler, BBR. Här följer en kort sammanfattning av de viktigaste ändringarna. För en utförligare beskrivning av ändringarna och vilka konsekvenser de får hänvisas till avsnittet Författningsändringar med konsekvenser, där varje underavsnitt inleds med en sammanfattning av ändringarna och dess konskevenser. I avsnitt 9 om energihushållning ändras energihushållningskraven för byggnader som är större än 50 m 2 och som till övervägande delen innehåller lägenheter om högst 35 m 2. Dessa byggnader får en lättnad i kraven med 10 kwh/m 2 och år för icke elvärmda byggnader och med 5 kwh/m 2 och år för elvärmda byggnader. Byggnadskategorin bostäder delas in i två underkategorier, småhus och flerbostadhus. En generell skärpning av kraven på energihushållning med ca 10 % görs för byggnadskategorierna flerbostadshus och lokaler. Det nuvarande systemet med tre klimatzoner får en kompletterande fjärde zon som omfattar kustlänen i södra Sverige inklusive Göteborg med närmast intilliggande kommuner. Effekten av den nya klimatzonen blir att kraven skärps med ytterligare ca 10 % för alla byggnader, inklusive småhus, i den nya zonen.

28 Inledning Denna konsekvensutredning avser ändringar i energihushållningsreglerna i Boverkets byggregler, BBR. I inledningskapitlet redogörs för bakgrunden till ändringarna. Nästa avsnitt besvarar övergripande på frågorna i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. I sista avsnittet redovisas motiv och konsekvenser för var och en av ändringarna i BBR. Bakgrund och utgångspunkter Den aktuella revideringen har sin bakgrund i två separata regeringsuppdrag till Boverket. Det första uppdraget, som syftade till att stimulera byggandet av student- och ungdomsbostäder, rapporterades till regeringen i juni Utredningen identifierade möjligheter att sänka produktionskostnaderna för mindre bostäder genom att göra lättnader i utformningskraven och i energihushållningskraven. Det andra uppdraget som ligger till grund för denna revidering rapporterades i juni Uppdraget syftade till att se över och skärpa energikraven generellt för nyproduktion av byggnader. I utredningen identifierades ett generellt utrymme för skärpning av kraven på ca 10 % för byggnadskategorierna flerbostadshus och lokaler. För småhus bedömdes utrymmet för skärpning som litet. En möjlighet att åstadkomma en justering av kravnivåerna genom att ta noggrann hänsyn till klimatet identifierades också och utredningen föreslog att ytterligare en klimatzon IV skulle införas. Regeringsuppdrag om bostäder åt unga och studenter Regeringsuppdraget om bostäder åt unga och studenter har bland annat lett fram till att Boverket den 1 juli 2014 kommer att införa lättnader i 1 S2012/8156/PBB Uppdrag att föreslå författningsändringar i syfte att stimulera byggande av student- och ungdomsbostäder 2 S2013/6492/PBB Uppdrag att se över och skärpa nivåerna för energihushållning

29 Inledning 7 reglerna om bostadsutformning för studentbostäder 3 och ändringar i energiavsnittet för små byggnader. Förutom utformningsreglerna för studentbostäder och ändringar i energiavsnittet för små byggnader föreslog Boverket i sin rapport även ändringar i energiavsnittet för byggnader som till övervägande delen innehåller smålägenheter. Regeringsuppdrag om bygglovsbefriade åtgärder Boverket fick i november 2013 regeringsuppdraget att överväga ytterligare åtgärder som skulle kunna undantas från bygglovsplikt. Med anledning av detta presenterade Boverket i december 2013 ett antal förslag i en rapport 4. Boverket föreslog bygglovsbefrielse för byggnader på upp till 25 m 2 som uppförs i anslutning till befintliga en- och tvåbostadshus och som skulle kunna användas som självständiga bostäder. Detta genomförs genom ändringar i PBL (SFS 2014:477) den 2 juli 2014 enligt prop. 2013/14:127 och genom ändringar i BBR den 1 juli För att klara bostadsutformningskraven på en så liten byggnad måste även energikraven ändras. Boverket utredde frågan och fann att detta behov redan var tillgodosett genom de ändringar som redan föreslagits i studentbostadsuppdraget. Utifrån de gränser som EPBD anger kan byggnader om högst 50 m 2 (EPBD Art 4, 2 p. e) undantas från hur man beräknar en byggnads energiprestanda. Boverket valde därför denna areagräns. Byggnader om högst 50 m 2 behöver bara uppfylla kraven på U-värde och täthet. Regeringsuppdrag om att skärpa kraven för energihushållning i Boverkets byggregler EU:s Energiprestandadirektiv EPBD 5 och Energieffektiviseringsdirektivet, EED 6, ställer höga krav på medlemsländerna att åstadkomma ett energieffektivt byggnadsbestånd. Artikel 4 i EED innehåller krav på medlemsländerna att anta nationella handlingsplaner för energieffektivisering i befintlig bebyggelse. Sverige rapporterade sin nationella handlingsplan till kommissionen i april Artikel 9 i EPBD behandlar nära-nollenergibyggnader. En näranollenergibyggnad definieras i direktivet som en byggnad som använder mycket lite energi och att den energi som tillförs till stor del ska vara förnybar. Formuleringarna i artikel 9 avspeglar en mycket hög ambitionsnivå när det gäller energiprestanda i byggnader. Energifrågorna har behandlats i ett flertal regeringsuppdrag både till Boverket och till Energimyndigheten. När det gäller nära-nollenergibyggnader gav regeringen uttryck för sin bedömning av hur antalet näranollenergibyggnader ska öka i Sverige i skrivelsen 2011/12:131 Vägen till nära-nollenergibyggnader. För närvarande handlägger Boverket, som en följd av skrivelsen, två regeringsuppdrag om nära-nollenergibyggna- 3 Rapport 2013:20 Förslag på regeländringar för fler bostäder åt unga och studenter 4 Rapport 2013:35 Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Friggebodar m.m. 5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. 6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet

30 8 Konsekvensutredning BBR 2014 Ändring av Boverkets byggregler (BBR) der. Ett av dem syftar till att fastställa en definition för nära-nollenergibyggnader 7 och det andra är inriktat på mätning och uppföljning av nya och ombyggda lågenergibyggnader i olika delar av landet 8. Båda dessa uppdrag ska redovisas den 15 juni Av remissvaren till Byggkravsutredningens delbetänkande, Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav - genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) och remissvaren till Promemoria II: Förslag och bedömningar avseende näranollenergibyggnader (N2011/7477/E) framgick att branschen uppfattar att det finns ett utrymme för att skärpa energikraven vid nybyggnad. Uppdraget att skärpa nivåerna för energi ska ses som ett led på väg mot nära-nollenergibyggnader. Tidigare förslag till regeländringar för avsnitt 9 Hösten 2013 gick en remiss ut från Boverket med förslag till ändringar i avsnitt 1, 3, 5, 6, 7, 8 och 9. När det gäller avsnitt 9 innehöll remissen förslag till: lättnader i energikraven för vissa byggnader, förslag till uppdelningar i flera byggnadskategorier och förslag till införande av geografiska justeringsfaktorer. Av remissvaren kan utläsas en farhåga för att införa lättnader för vissa byggnader när det övergripande målet är att minska energianvändningen. Trots denna farhåga framgick det att remissinstanserna ansåg det förenligt att göra lättnader för vissa kategorier av byggnader samtidigt som framtida generella skärpningar är väntade. Remissinstansernas reaktion på att dela in byggnadskategorierna i flera underkategorier var i huvudsak positiv. Den främsta kritiken riktades mot att de nya lokalkategorierna, trots uppdelning, ändå skulle bli för grova för att på ett trovärdigt sätt spegla den stora variation som finns inom gruppen lokalbyggander. När det gäller de geografiska justeringsfaktorerna framfördes i remissvaren en generellt sett positiv syn men med förslag till förändring av utformningen av faktorerna. Av konsekvensutredningen framgår att effekten av övergången till geografiska justeringsfaktorer kommer att medföra en skärpning av kraven i vissa kommuner med upp till 26 %. För elvärmda byggnader blir effekten en skärpning i hela zon I (Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands län) och hela zon II (Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län). Regelrådet ansåg i sitt yttrande över konsekvensutredningen 9 att effekterna av de geografiska justeringsfaktorerna var bristfälligt redovisade och att effekterna därför inte kunde bedömas. De förslag till förändringar i avsnitt 9 som gick ut på remiss hösten 2013 var en förberedelse för de skärpta energikrav som förväntades 7 N2014/75/E Uppdrag att föreslå definition och kvantitativ riktlinje avseende energihushållningskrav för nära-nollenergibyggnader 8 N2014/74/E Uppdrag att utarbeta underlag till kontrollstation avseende näranollenergibyggnader 9 Regelrådets yttrande

31 Inledning 9 införas till följd av Boverkets regeringsuppdrag 10 om skärpta kravnivåer för energi. Det förslag som nu skickas ut på remiss har bearbetats och skiljer sig åt från det tidigare förslaget. Detta ska inte tolkas som att Boverket ser negativt på, eller vill avvika från, de ansatser som gjorts i tidigare förslag till revideringar. Det åligger oss dock att först fullt ut redovisa konsekvenserna av samtliga ändringar innan de genomförs. Genomförande Arbetet med att ta fram förslaget till föreskrifter och allmänna råd samt denna konsekvensutredning har drivits i ett projekt. I projektet har civilingenjörer, systemvetare, ekonomer, arkitekt, jurist och administratör varit delaktiga. Samråd under projektet I arbete med regeringsuppdraget om student- och ungdomsbostäder hade Boverket kontakt med ett stort antal myndigheter och organisationer. I arbetet med regeringsuppdraget om skärpta energikrav genomfördes ett seminarium om reviderade energikrav i BBR i november 2013 med ett drygt 40-tal deltagare. En hearing genomfördes den 27 maj 2014 i Stockholm där utredningsresultatet av Boverkets regeringsuppdrag presenterades. Hearingen var ett sätt att förbereda intressenterna på den kommande remissen. Vid hearingen framkom att man, generellt sett, uppfattade nivån på skärpningen som rimlig. I övrigt har konsulter anlitats som gjort utredningar kring energiprestandan i lågenergihus och för de geografiska justeringsfaktorerna. Remissförfarande Förslagen till ändringar i BBR skickas ut på remiss till ett stort antal instanser inom Sverige samt till byggmyndigheterna i de övriga nordiska länderna. Remissen kommer att vara öppen för alla att svara på mellan den 24 juni och den 5 september Boverket informerar bl.a. på om remissen. Efter remissen kommer svaren att bearbetas och eventuella justeringar att göras. Förslaget till ändrad BBR anmäls sedan till EU-kommissionen enligt EU:s anmälningsdirektiv. 11 Inriktningen är att kraven ska träda i kraft den 1 februari S2013/6492/PBB, Uppdrag att se över och skärpa nivåerna för energihushållning. 11 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter.

32 Beskrivning av förändringar I detta avsnitt svarar Boverket övergripande på frågorna i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning samt sammanfattar de viktigaste konsekvenserna av ändringarna. Andringarna görs enbart i avsnitt 9. Bakgrund och motiv för varje ändring redovisas i avsnittet Författningsändringar med konsekvenser. Ändrade föreskrifter Det görs flera ändringar i energiavsnittet och de görs av olika anledningar som beskrivs ovan i avsnittet Bakgrund och utgångspunkter. Ändringarna i avsnitt 9 innebär: att byggnadskategorin bostäder delas upp i två nya kategorier, småhus och flerbostadshus. Kategorin lokalbyggnader behålls intakt. en generell skärpning av kraven med ca 10 % för flerbostadshus och lokalbyggnader. För småhus föreslås inte någon skärpning. de geografiska justeringsfaktorerna införs inte fullt ut men en fjärde klimatzon införs som kompletterar de tre nu gällande klimatzonerna. Effekten av den fjärde klimatzonen blir att kraven skärps med i storleksordningen 10 % för samtliga byggnaders i klimatzon IV. En översikt över de nya kravnivåerna med en redovisning av procentuell skärpning visas i översikten nedan. byggnader som är större än 50 m 2 och till mer än hälften innehåller bostäder om högst 35m 2 får en lättnad med 10 kwh/m 2 och år för icke elvärmda byggnader och 5 kwh/m 2 och år för elvärmda byggnader. Lättnaden är lika stor i alla fyra klimatzoner.

33 Beskrivning av förändringar 11 Bild 1 Översikt över den generella ändringen i kravnivåerna i BBR[kWh/m 2 och år] med angivande av procentuell skärpning för varje kategori och zon. Tabellen visar de föreslagna nya kravnivåerna fördelade på byggnadskategori och klimatzon. De gröna fälten redovisar kravnivåerna för icke elvärmda byggnader och de vita kravnivåerna för elvärmda byggnader. Siffrorna inom parentes anger den nu gällande kravnivån. Den nedersta siffran i varje fält visar hur stor den procentuella skärpningen blir per kategori, per klimatzon och per uppvärmningssätt. Utöver dessa generella nivåer tillkommer lättnaderna i kravnivå för bostäder över 50 m 2 som innehåller smålägenheter. Genomförda utredningar Ekonomiska beräkningar Enligt direktivet om byggnaders energiprestanda 12 ska medlemsstaterna fastställa minimikrav på byggnaders eller byggnadsenheters energiprestanda för att uppnå kostnadsoptimala nivåer för byggnadernas energiprestanda. Den kostnadsoptimala nivån för en byggnads energiprestanda definieras i direktivet som den energiprestanda som ger den lägsta kostnaden för byggnadens energiförsörjning under den beräknade ekonomiska livslängden. Utgångspunkten i det här uppdraget har varit att översynen och skärpningen ska ha kostnadsoptimala nivåer som riktmärke. Syftet är att skärpa kraven på energihushållning utan att reglerna systematiskt tvingar fram olönsamma investeringar. För att undersöka om skärpningen är kostnadsoptimal har vi utfört beräkningar på sex referenshus och utgått 12 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. Byggnaders energiprestanda motsvaras i Boverkets byggregler av begreppet specifik energianvändning.

34 12 Konsekvensutredning BBR 2014 Ändring av Boverkets byggregler (BBR) från att en skärpning runt 10 % skulle kunna vara rimlig 13. Det antagandet är gjort mot bakgrund av tidigare skärpningar i BBR och resultaten av Boverkets utredning Lägsta möjliga energianvändning i nya byggnader och kostnadskonsekvenser 14 och Optimala kostnader för energieffektivisering 15. De sex referenshusen representerar olika byggnadskategorier och är konstruerade så att de i utgångsläget har samma energiprestanda som de nu gällande energihushållningskraven. Från detta utgångsläge har vi lagt till investeringar i form av ytterligare isolering eller ändrade installationer. Kostnaden för investeringarna har ställts mot de minskade kostnaderna för tillförd energi under byggnadens ekonomiska livslängd. Syftet med dessa beräkningar har varit att få en bild av var gränserna går mellan åtgärder vars investeringskostnad kan bäras av minskade energikostnader över livslängden och sådana åtgärder där detta inte är fallet. Samma metod har använts för att göra beräkningar på två verkliga byggprojekt. Utöver de fastighetsekonomiska beräkningarna har beräkningar också gjorts på makroekonomisk nivå där utsläpp till luft av växthusgaser, kväveoxider, svaveldioxid samt flyktiga organiska ämnen är inkluderade. Miljöeffekterna av minskade utsläpp ingår också i kalkylen. Energideklarationsregistret De teoretiska beräkningarna har kompletterats med en undersökning av nya byggnaders uppmätta energianvändning med uppgifter hämtade från Boverkets energideklarationsregister. Information om energiprestandan har hämtats för byggnader uppförda mellan 2002 och Erfarenheter från lågenergihus Ytterligare stöd för bedömningen av vilken nivå som är lämplig för skärpningen har tillförts från studier av lågenergibyggnader hämtade ur Lågans register 16. Sammantaget ger dessa undersökningar en bild av hur mycket energihushållningskraven kan skärpas utan att skapa oönskade effekter. Alternativa lösningar samt effekten om ingen reglering görs Alternativa lösningar Allmänt gäller att regelgivaren är skyldig att anpassa samhällets regler så att de är uppdaterade utifrån nya vetenskapliga och tekniska rön. Bover- 13 Rapport 2014:19 Skärpta energihushållningskrav redovisning av regeringens uppdrag att se över och skärpa energireglerna i Boverkets byggregler. 14 Rapport 2011:3, Lägsta möjliga energianvändning i nya byggnader och kostnadskonsekvenser. 15 Optimala kostnader för energieffektivisering underlag enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. 16 Lågan är ett samarbete mellan Energimyndigheten, Boverket, Sveriges byggindustrier, Västra Götalandsregionen, Formas, byggherrar, entreprenörer och konsulter och syftet är att öka byggtakten av lågenergibyggnader.

35 Beskrivning av förändringar 13 ket föreslår regeländringar när vi bedömer att det inte är tillräckligt att informera om de nya vetenskapliga och tekniska rönen, utan föreskrifterna och de allmänna råden måste korrigeras för att få en förändring till stånd. Exempel på när det inte finns någon alternativ lösning är när ett EUdirektiv ska implementeras som kräver regelgivning, när myndigheten får direkta uppdrag att reglera och när effekten av det man vill åstadkomma inte kan uppnås på annat sätt än genom det administrativa styrmedlet BBR. Regeländringarna som avser att stimulera byggandet av mindre bostäder är ett exempel på det sistnämnda. Där har Boverket i några fall funnit skäl att mildra kraven i regelverket. Sådana lättnader kan inte åstadkommas på annat sätt än genom att ändra BBR. Att driva på utvecklingen mot mer energieffektiva byggnader vid nyproduktion kan delvis åstadkoms på frivillig väg. Förbättringar av byggnaders energiprestanda kan komma till stånd genom ett brett användande av t ex något av de certifieringssystem 17 som finns på marknaden. Ett annat sätt är att det ställs högre krav mellan olika parter genom avtal. Certifieringssystemen framstår som framgångsrika men används framförallt på kontorslokaler och i mindre utsträckning på bostäder. Effekter om inte regleringen görs De ändringar i avsnitt 3:2 om bostadsutformning som görs i juli 2014 och i avsnitt 9 i denna revidering syftar till att möjliggöra för byggherrar att uppföra bostäder som är mindre än vad som nu är tillåtet. Det görs för att stimulera ett ökat bostadsbyggande som det finns ett behov av. Ändringarna i avsnitt 9 som gäller byggnader som framförallt innehåller små lägenheter understödjer de regler om bostadsutformning som träder i kraft den 1 juli Möjligheten att bygga mindre bostäder i flerfamiljshus försvåras om ändringarna inte genomförs. Effekterna, om inte en generell skärpning görs av kravnivåerna för energi, blir att den kraftiga signal till marknaden som en regeländring innebär uteblir. Utöver de krav som ställs i BBR kan inga skärpta krav ställas på byggnader. Olika särkrav kan både leda till en extra arbetsbörda för företagen och skapa osäkerhet kring vilka regler som egentligen gäller. Berörda aktörer Ändringarna kommer att beröra samtliga bygg- och entreprenadföretag som åtar sig bygg-, installations- och konstruktionsarbeten, tillverkare, byggprodukttillverkare, byggherrar, projektörer och andra aktörer som är verksamma i byggsektorn. Även myndigheter, kommuner och länsstyrelser, domstolar, utbildnings- och informationsföretag samt SIS Standardiseringen i Sverige berörs. Se vidare under rubriken Information om berörda företag. 17 Miljöbyggnad, BREEAM, LEED, GreenBuilding m fl

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2015:3 Utkom från trycket den 24 februari 2015 beslutade den 24 februari

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (1993:57) föreskrifter och allmänna råd; BFS 2008:20 Utkom från trycket den 19 december 2008

Läs mer

9 Energihushållning. 9:1 Allmänt BFS 2011:26 BBR 19. 9:11 Tillämpningsområde. 9:12 Definitioner

9 Energihushållning. 9:1 Allmänt BFS 2011:26 BBR 19. 9:11 Tillämpningsområde. 9:12 Definitioner 9 Energihushållning Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 14 och 3 kap. 15 första stycket PBF. Avsnitt 9:9 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 PBL.

Läs mer

Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 9 BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2008:20

Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 9 BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2008:20 13, avsnitt 9 BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2008:20 Denna författning träder i kraft den 1 februari 2009. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som kräver bygganmälan och för vilka bygganmälan

Läs mer

9 Energihushållning. 9:1 Allmänt. 9:11 Tillämpningsområde

9 Energihushållning. 9:1 Allmänt. 9:11 Tillämpningsområde Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. För uppgift om ikraftträdande och övergångsbestämmelser och samtliga fotnoter; se respektive

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx REMISSUTGÅVA 2006-06-29 Kompletterande föreskrifter gällande byggnader som använder el för uppvärmnings- och kyländamål. Föreslagna ändringar är markerade med

Läs mer

Avsnitt 9. Energihushållning vid byggande

Avsnitt 9. Energihushållning vid byggande Avsnitt 9. Energihushållning vid byggande Innehållsförteckning 9 Energihushållning... 1 9:1 Allmänt... 1 9:11 Tillämpningsområde... 1 9:12 Definitioner... 1 9:2 Bostäder... 4 9:23 Klimatzon III - Åland...

Läs mer

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd; Utkom från trycket den 0 månad 0 BFS 2017:xx beslutade

Läs mer

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser 1 Detta dokument är avsett som ett underlag för diskussioner om systemgränser som kan ligga till grund för formulering av energikrav

Läs mer

Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm. 16 mars Stefan Norrman

Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm. 16 mars Stefan Norrman Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm 16 mars Stefan Norrman Boverkets byggregler, BBR Krav i form av föreskrifter enligt lag (PBL + PBF) 2015-03-19 Sida 2 Många frivilliga krav

Läs mer

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/4-2017 VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD Att hänvisa till BBR BFS 2011:6 med ändringar t o m BFS 2016:13 dvs BBR 18 t o m BBR 24 grundförfattning BFS 2011:6

Läs mer

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida

Läs mer

Regelsamling för byggande, BBR

Regelsamling för byggande, BBR Boverket Regelsamling för byggande, BBR Supplement februari 2009 9 Energihushållning 2008 Regelsamling för byggande, BBR 2008 Supplement februari 2009, 9 Energihushållning Boverket 2009 1 Titel: Regelsamling

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx FÖRSLAG 2008-08-27 Förslag till ändrade föreskrifter. Ändringar är markerade med kantstreck. BFS 200X:XX BBR XX Utkom från trycket den xx månad 2008 Boverkets

Läs mer

2011-03-16 Fastighet

2011-03-16 Fastighet Fastighet Rickard Berg 1 1. Förutsättningar Byggnad, BTA: 33 500 m 2 Tomtarea: 11 200 m 2 1. Ett modernt kontorshus med hög standard blir uppfört 2012. 2. Huset skall ha en våningsbjälklagshöjd om cirka

Läs mer

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd; BFS 2017:xx Utkom från trycket den 0 månad 0 beslutade

Läs mer

Regelsamling för byggande, BBR

Regelsamling för byggande, BBR Boverket Regelsamling för byggande, BBR Supplement februari 2009 9 Energihushållning 2008 Regelsamling för byggande, BBR 2008 Supplement februari 2009, 9 Energihushållning Boverket 2009 1 Titel: Regelsamling

Läs mer

Fastighetsbranschens Energidag 2016

Fastighetsbranschens Energidag 2016 Fastighetsbranschens Energidag 2016 Skärpta energikrav skärps ytterligare Vad blir nästa steg 1 Mats Östlund AB Svensk Byggtjänst 2 Svensk Byggtjänst 1 Plan- och bygglagen, PBL Byggnadsverks tekniska egenskaper

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; BFS 2013:xx Utkom från trycket den 0 månad 2013 beslutade

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning

Läs mer

Energikrav för lokalbyggnader

Energikrav för lokalbyggnader Version 6, september 2015 Tidigare versioner: Version 5, augusti 2011 Version 4, maj 2010 Version 3, maj 2008 Version 2, januari 2008 Version 1, augusti 2006 Energikrav för lokalbyggnader Beställargruppen

Läs mer

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Mats Rönnelid Energi och miljöteknik Högskolan Dalarna Presentation vid nätverksträff 1 februari 2012 Fönster viktiga för byggnadens

Läs mer

Boverkets Byggregler, BBR

Boverkets Byggregler, BBR Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2009-03. Ersätter Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2007-05 B5-02

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; BFS 2013:16 Utkom från trycket den 12 november 2013

Läs mer

Konsekvensutredning BBR 2015. Ändring av Boverkets byggregler (BBR) avsnitt 9 Energihushållning

Konsekvensutredning BBR 2015. Ändring av Boverkets byggregler (BBR) avsnitt 9 Energihushållning Konsekvensutredning BBR 2015 Ändring av Boverkets byggregler (BBR) avsnitt 9 Energihushållning Boverket juni 2014 Titel: Konsekvensutredning BBR 2015. Ändring av Boverkets byggregler (BBR) avsnitt Utgivare:

Läs mer

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov Lunds universitet LTH Avd Energi och ByggnadsDesign Inst för arkitektur och byggd miljö 36% av den totala

Läs mer

Konsekvensutredning BBR 24. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 9.

Konsekvensutredning BBR 24. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 9. Konsekvensutredning BBR 24 s föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 9. Konsekvensutredning BBR 24 s föreskrifter om ändring i verkets byggregler

Läs mer

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:1 om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande

Läs mer

Missiv. Bilagor: - Förslag Boverkets föreskrifter om ändring (2017:xx) i verkets byggregler (2011 :6) - föreskrifter och allmänna råd, BBR (A)

Missiv. Bilagor: - Förslag Boverkets föreskrifter om ändring (2017:xx) i verkets byggregler (2011 :6) - föreskrifter och allmänna råd, BBR (A) Boverket Myndigheten för sernhallsplsnerinq, byggande och boende Missiv Datum 2017-01-20 3.2.1 Enligt sändlista Diarienummer 4562/2016 Remiss; Förslag till ändringar i Boverkets byggregler m.m. Ni får

Läs mer

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter och allmänna råd om bestämning av en byggnads energianvändning vid normalt brukande; BFS 2016:xx Utkom från trycket den

Läs mer

Konsekvensutredning BBR 24. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 9

Konsekvensutredning BBR 24. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 9 Konsekvensutredning BBR 24 s föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 9 Konsekvensutredning BBR 24 s föreskrifter om ändring i verkets byggregler

Läs mer

Vad krävs för att fasaderna ska uppfylla moderna energikrav. Carl-Magnus Capener, Tekn.dr., Forskare, SP Energiteknik

Vad krävs för att fasaderna ska uppfylla moderna energikrav. Carl-Magnus Capener, Tekn.dr., Forskare, SP Energiteknik Vad krävs för att fasaderna ska uppfylla moderna energikrav samt resultat från ett Cerbof-projekt Carl-Magnus Capener, Tekn.dr., Forskare, SP Energiteknik Carl-Magnus.Capener@sp.se Nya BBR - Energihushållning

Läs mer

Konsekvensutredning BBR. Ändring av Boverkets byggregler (BBR) avsnitt 9 Energihushållning

Konsekvensutredning BBR. Ändring av Boverkets byggregler (BBR) avsnitt 9 Energihushållning Konsekvensutredning BBR Ändring av Boverkets byggregler (BBR) avsnitt 9 Energihushållning Boverket februari 2015 Titel: Konsekvensutredning BBR Ändring av Boverkets byggregler, avsnitt 9 Utgivare: Boverket

Läs mer

Webbsändning om nära-nollenergibyggnader. Stockholm 12 januari 2017

Webbsändning om nära-nollenergibyggnader. Stockholm 12 januari 2017 Webbsändning om nära-nollenergibyggnader Stockholm 12 januari 2017 Information om nya regler för nära-nollenergibyggnader Robert Johannesson Tf. Enhetschef Energi och Samhällsekonomi Befolkningsökning

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

Energideklarationsdagen 2017 Boverkets arbete för energieffektivitet. Mikael Näslund 25 januari 2017

Energideklarationsdagen 2017 Boverkets arbete för energieffektivitet. Mikael Näslund 25 januari 2017 Energideklarationsdagen 2017 Boverkets arbete för energieffektivitet Mikael Näslund 25 januari 2017 Mot energieffektivare byggnader EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD) Plan- och bygglagen

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Boverkets arbete med PBL och BBR

Boverkets arbete med PBL och BBR Boverkets arbete med PBL och BBR Martin Storm martin.a.storm@boverket.se Hur mycket byggs det? Bostadsbyggandet har återhämtat sig, men det byggs fortfarande för lite Jämn fördelning mellan hyresrätt

Läs mer

Energikrav för lokalbyggnader

Energikrav för lokalbyggnader Tidigare versioner: Version 1, Augusti 2006 Version 2, Januari 2008 Energikrav för lokalbyggnader Version 3, Augusti 2011 Bakgrund Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BFS 2012:xx Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; Utkom från trycket

Läs mer

Byggnadstypologier Sverige

Byggnadstypologier Sverige Byggnadstypologier Sverige Inneha llsfo rteckning Byggnadstypologier... 3 Bakgrund... 3 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan 1960 (area 125 m 2 )... 4 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan

Läs mer

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader, BED

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader, BED Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader, BED BFS 2007:4 med ändringar till och med BFS 2016:14 Detta är en konsoliderad version. Den konsoliderade versionen är en sammanställning

Läs mer

Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik

Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet Svein Ruud SP Energiteknik Mål med revideringen (BBR16, fr.o.m. 2010-01-01) Målsättning är att de reviderade reglerna ska styra mot

Läs mer

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11 TUVE BYGG BRF BJÖRKVIKEN Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11 ENERGIBALANSRAPPORT Antal sidor: 8 Göteborg 2014-03-11 Töpelsgatan 5b, 416 55 Göteborg Tel 031-350 70 00, fax 031-350 70 10 liljewall-arkitekter.se

Läs mer

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11 Nationell strategi för lågenergibyggnader Tomas Berggren 2010-11-11 Befintliga styrmedel för byggnader Nya byggregler och energideklarationer (Boverket) Övergripande styrmedel som skatter mm Nytt energipolitiskt

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration parhus Fastighetsbeteckning Uppsala- Svartbäcken 8:31 Byggnadens adress Ingvarsgatan 71 75334 Uppsala Datum 2016-01-29 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:

Läs mer

Lokala riktlinjer för byggnadens specifika energianvändning vid markanvisning och exploateringsavtal

Lokala riktlinjer för byggnadens specifika energianvändning vid markanvisning och exploateringsavtal Lokala riktlinjer för byggnadens specifika energianvändning vid markanvisning och exploateringsavtal Datum: 2011-05-17 Upprättad av: Sven-Erik Johansson Reviderad version: 2013-01-18 av Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Sammanställning Resultat från energiberäkning Sammanställning Resultat från energiberäkning Resultat Fastighetsbeteckning: Freberga 6:171 Namn: Daniel Andersson Datum beräkning: 2014.09.04 08:04 Klimatzon: Byggnadstyp: Ort: Län: Uppvärmning enl. BBR:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1 Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11 75591 Uppsala Datum 2015-05-27 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader Svein Ruud, Energi och bioekonomi SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Direktiv 2010/31/EG 19 (maj 2010 ) om byggnaders energiprestanda

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43 Byggnadens adress Frejvägen 8 749 60 Örsundsbro Datum 2015-09-19 Utetemperatur 20 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Konsekvensutredning H 15. Ändring av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar

Konsekvensutredning H 15. Ändring av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar Konsekvensutredning H 15 Ändring av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar Konsekvensutredning H 15 Ändring av Boverkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8 Byggnadens adress Geijersgatan 35A 75231 Uppsala Datum 2015-09-08 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: MALEVIK 1:180 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-05-10 Byggnadens adress: EKEBACKSVÄGEN 11 42935 KULLAVIK Utetemperatur: 10 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: FRÖSVE-TOVATORP 1:33 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-02-23 Byggnadens adress: ÅKLEBY LJUNGAGÄRDET 54191 SKÖVDE Utetemperatur: 4

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: SMÖGENÖN 73:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-05-23 Byggnadens adress: HAMNEN 3 45043 SMÖGEN Utetemperatur: 22 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

användarguide Kompanigatan 5, Box 11505, 550 11 Jönköping www.rockwool.se

användarguide Kompanigatan 5, Box 11505, 550 11 Jönköping www.rockwool.se användarguide Kompanigatan 5, Box 11505, 550 11 Jönköping www.rockwool.se INNEHÅLL Inledning 3 Förutsättningar 4 Programmets uppbyggnad 5 U-värdeberäkning 6 Energiberäkning 7 Resultatsammanställning 11

Läs mer

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016 1(5) Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2017-02-17 Remisslämnare Organisation Swedisol Kontaktperson Mats Björs E-postadress

Läs mer

Konsekvensutredning CEX 5. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:5) för certifiering av energiexpert

Konsekvensutredning CEX 5. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:5) för certifiering av energiexpert Konsekvensutredning CEX 5 s föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:5) för certifiering av energiexpert Konsekvensutredning CEX 5 s föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Validitetskontroll energideklaration 2014

Validitetskontroll energideklaration 2014 Validitetskontroll energideklaration 2014 2 Validitetskontroll energideklaration 2014 Titel: Validitetskontroll energideklaration 2014 Utgivare:, juli 2015 Dnr: 1554-2015 Process: 3.4.1 Validitetskontroll

Läs mer

Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05

Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05 Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05 ENERGI INNEHÅLLSFÖRTECKNING ENERGI... 2 SYFTE... 3 Allmänna anvisningar... 4 Kravbeskrivning... 4 Effekt... 4 Energi... 4 Kompensation för skuggning... 5 Ventilationstillägg...

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rektorn 1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rektorn 1 Utgåva 1:1 2013-10-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rektorn 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

Boverkets Byggregler, BBR 2012

Boverkets Byggregler, BBR 2012 Boverkets Byggregler, BBR 2012 Isolering vid nybyggnad, ombyggnad och ändring T3-01 2012-01. Ersätter Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2009-03 B5-02

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blåklockan 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blåklockan 2 Utgåva 1:1 2015-02-09 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blåklockan 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009

Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009 Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009 Svar mailas till registraturen@boverket.se Datum 2011-01-31 Remisslämnare Organisation Kontaktperson E-postadress Adress Telefon Swedisol Conny Pettersson

Läs mer

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader Energideklarering av byggnader Energicertifiering av byggnader Beräkningsmetodik Minimikrav för energiprestanda Direktiv 2002/91/EG Kontroller av värmepannor Kontroller av luftkonditioneringssystem Frågeställningar

Läs mer

Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Conny Pettersson 2015-08-31 Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Swedisol tackar för möjligheten att få lämna synpunkter på er remiss avseende svensk

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (5) INNEHÅLL 1 ALLMÄNT 4 2 ENERGIBEHOV 4 3 U-VÄRDEN 4 4 TÄTHET 5 5 ÖVRIGT 5 3 (5) FÖRKLARING TILL STYRDOKUMENT Detta dokument

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Heby Risänge 1:6. Risänge 130.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Heby Risänge 1:6. Risänge 130. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Heby Risänge 1:6 Byggnadens adress Risänge 130 74047 Harbo Datum 2016-07-07 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration har

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KARSEGÅRDEN 6:7 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-02-27 Byggnadens adress: KARSEGÅRDSVÄGEN 38 43931 ONSALA Utetemperatur: 3 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOLERED 76:10 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: KRABBELIDERNA 36 41728 GÖTEBORG Utetemperatur: 17 C Expert:

Läs mer

Kommande regeländringar. Yvonne Svensson Rättschef

Kommande regeländringar. Yvonne Svensson Rättschef Kommande regeländringar Yvonne Svensson Rättschef Fem aktuella lagändringar och lagförslag Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen och ny lag om färdigställandeskydd Fler bostäder åt unga

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TJÄRHOVET 5 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-05-04 Byggnadens adress: TJÄRHOVSGATAN 9 90420 UMEÅ Utetemperatur: 10 C Expert: Christer

Läs mer

Konsekvensutredning BED 9. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader

Konsekvensutredning BED 9. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader Konsekvensutredning BED 9 s föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader Konsekvensutredning BED 9 s föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KÅHÖG 11:22 Besiktningsuppgifter Datum: 2016-12-16 Byggnadens adress: ÄNGSVÄGEN 2 43376 JONSERED Utetemperatur: 2 C Expert: Liselotte

Läs mer

Svensk energi & Svensk fjärrvärme

Svensk energi & Svensk fjärrvärme Svensk energi & Svensk fjärrvärme Energieffektivisering och energitjänster Göteborg 2014-05-22 Per-Erik Nilsson CIT Energy Management pe.nilsson@cit.chalmers.se www.energy-management.se Byggnader i Sverige

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOTTEN 1:245 Besiktningsuppgifter Datum: 2016-11-04 Byggnadens adress: TOTTHYLLAN 31 83013 ÅRE Utetemperatur: -3 C Expert: Johan

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BUR 131:42 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-01-26 Byggnadens adress: LÅKEBERGSGATAN 93 42334 TORSLANDA Utetemperatur: 6 C Expert:

Läs mer

Energiberäkna och spara energi. Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem

Energiberäkna och spara energi. Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem Energiberäkna och spara energi Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem 1 2 Sunda system och produkter för hållbart byggande Inledning Weber värnar om traditionen med putsprodukter baserade på naturmaterial

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 6:392

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 6:392 Utgåva 1:1 2012-08-15 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 6:392 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Lågenergihus för attraktivt boende

Lågenergihus för attraktivt boende Lågenergihus för attraktivt boende 09:00 Inledning 09:15 Därför bygger vi lågenergihus 09:40 Vad är lågenergihus? 11:00 Renovering och energieffektivisering av miljonprogrammet 11:30 Byggprocessen och

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: SAXHYTTAN 102:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2011-11-23 Byggnadens adress: GRANSTIGEN 2 77014 NYHAMMAR Utetemperatur: 2 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: ÄLVSBORG 101:9 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-02 Byggnadens adress: BLODBOKSGATAN 21 42674 VÄSTRA FRÖLUNDA Utetemperatur: 11

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut Sida 1 (6) 2015-07-13 Handläggare Ingmarie Ahlberg 08-508 264 54 Till Exploateringsnämnden 2015-08-20 Remiss om Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader. Svar på remiss

Läs mer

Arstaängsvägen 19 B 100 74 Stockholm Energimyndigheten. Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor

Arstaängsvägen 19 B 100 74 Stockholm Energimyndigheten. Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor Svensk Ventilation Datum 2013-01-23 Svensk Ventilation Näringsdepartementet Arstaängsvägen 19 B och 100 74 Stockholm Energimyndigheten Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Kedjehus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Fålhagen 32:5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Kedjehus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Fålhagen 32:5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Kedjehus Fastighetsbeteckning Uppsala Fålhagen 32:5 Byggnadens adress Liljegatan 20B 75324 Uppsala Datum 2016-07-18 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Storvreta 4:72.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Storvreta 4:72. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 4:72 Byggnadens adress Fullerövägen 8 74332 Storvreta Datum 2017-03-02 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Att ställa energikrav vid nybyggnation Att ställa energikrav vid nybyggnation Utmaningar och möjliga lösningar Jens Johansson Miljöstyrningsrådet www.msr.se Bred avstämning - intressenter MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSSTÖD PRISBELÖNT I EU

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala - Årsta 52:5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala - Årsta 52:5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala - Årsta 52:5 Byggnadens adress Sellerigatan 7 754 49 Uppsala Datum 2016-08-22 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BILLINGE 3:53 Besiktningsuppgifter Datum: 2011-05-10 Byggnadens adress: RÖSTÅNGAVÄGEN 9 24195 BILLINGE Utetemperatur: 16 C

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2015-03-19 06:45 Utförd av:, Stiba AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Göteborg Län: Västra Götalands län Atemp bostad:

Läs mer