STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Transkript

1 STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2012:03 Nötkreaturssektorns uppbyggnad En analys av struktur och slakt i nötkreaturssektorn An analysis of the Swedish cattle industry Sammanfattning En ögonblicksbild av nötkreaturssektorn i juni år 2011 Denna rapport syftar till att beskriva strukturen i den svenska nötkreaturssektorn. Detta görs genom en analys av samtliga nötkreatur vid ett tillfälle i juni år Dessutom görs en fördjupad analys av de nötkreatur som föddes år et nötkreatur i riket var Av dessa stod ca 48 % på företag inriktade på köttproduktion och 52 % på företag inriktade på mjölkproduktion. Köttföretagen var till antalet och hade en genomsnittlig besättning på drygt 46 djur. Mjölkföretagen var till antalet och hade i genomsnitt ca 147 djur i sina besättningar. Andelen nötkreatur som finns i ekologisk produktion var i hela riket knappt 19 % år Det är sett till antalet djur vanligare med ekologisk produktion i köttdjuruppfödning än i mjölkföretag, andelen av företagen inom varje driftsinriktning som bedriver ekologisk produktion eller var under omställning var knappt 12 % bland mjölkföretagen och ca 16 % bland köttföretagen. Händelser i livet för alla nötkreatur födda år 2008 De över kalvarna som föddes år 2008 fördelades jämnt över könen. Handel med nötkreatur mellan företag följer ett mönster där handjuren säljs till gårdar med köttdjursuppfödning medan hondjuren går den motsatta riktningen till företag med mjölkproduktion. Av de hondjur som föddes år 2008 hade i juni år 2012 drygt 61 % fått minst en egen kalv. Tablå 1.1 samt tabellerna 1.1 samt 2.12a, 2.12b, 2.12c har uppdaterats den 19 december Markus Nyemad statistik@jordbruksverket.se Statistiken har producerats av Statens Jordbruksverk. Utkom den 28 augusti 2012.

2 2 Statistikrapport 2012:03 Innehållsförteckning Statistiken med kommentarer 5 Syfte 5 Fokus jordbruksföretag 5 Del 1 Nötkreaturssektorns struktur 6 Nötkreatur i riket i juni Besättningssammansättning mjölkföretag 7 Besättningssammansättning köttföretag 8 Nötkreatur i ekologisk produktion 10 Rekryteringsprocent 10 Del 2 En översikt av nötkreatur födda år Födelse 11 Raser 11 Flytt mellan jordbruksföretag 13 Kalvningar 14 Dödfödda kalvar 15 Dödsorsaker och slakt 15 Tabeller 18 Teckenförklaring och andel av nötkreatur i riket i juni 2011 efter företagstyp a företag och nötkreatur av olika slag i riket i juni 2011 efter besättningsstorlek b mjölkföretag och nötkreatur av olika slag på dessa i riket i juni 2011 efter besättningsstorlek c köttföretag och nötkreatur av olika slag på dessa i riket i juni 2011 efter besättningsstorlek Företag med ekologisk produktion och antal nötkreatur på dessa i juni 2011 efter produktionsinriktning, antal och andel av totala antalet i ekologisk i riket Andel av det totala antalet nötkreatur av olika sorter inom varje produktionsinriktning som fanns på företag med ekologisk produktion i juni a Mjölkföretag med ekologisk produktion och antal nötkreatur av olika slag på dessa i riket i juni 2011 efter besättningsstorlek b Köttföretag med ekologisk produktion och antal nötkreatur av olika slag på dessa i riket i juni 2011 efter besättningsstorlek köttföretag utan moderdjur och nötkreatur på dessa i juni 2011 efter besättningsstorlek födda kalvar per vecka år 2008 uppdelat efter kön och produktionsinriktning 23

3 3 Statistikrapport 2012: födda kalvar per ras år 2008 uppdelat efter kön och produktionsinriktning födda kalvar åren uppdelat efter födelsemånad och produktionsinriktning förflyttningshändelser för nötkreatur födda år 2008 efter kön och produktionsinriktning försäljningar av nötkreatur födda år 2008 uppdelat på produktionsinriktning hos försäljande företag, produktionsinriktning hos handelspartner och kön på det sålda djuret och andel i procent av försäljningar av nötkreatur födda år 2008 under viss levnadsmånad uppdelat efter kön Ackumulerat antal och andel i procent av försäljningar som skett med nötkreatur födda år 2008 visst antal levnadsdagar uppdelat efter kön nöt av hontyp födda år 2008 som fött visst antal kalvar fram till 18 juni Genomsnittlig ålder i dagar vid födsel av första och andra kalven för kor födda år 2008 som kalvat fram till 18 juni kor födda år 2008 som fött visst antal dödfödda kalvar fram till 18 juni Genomsnittlig livslängd för nötkreatur födda år 2008 per avlivningsform uppdelat efter kön och produktionsinriktning, dagar a Avlivade/slaktade nötkreatur födda år 2008 per avlivningsform uppdelat efter kön och produktionsinriktning, antal samt andel i procent b Avlivade/slaktade handjur födda år 2008 per avlivningsform uppdelat efter produktionsinriktning, antal samt andel i procent c Avlivade/slaktade hondjur födda år 2008 per avlivningsform uppdelat efter produktionsinriktning, antal samt andel i procent a och andel i procent av kalvar födda år 2008 slaktade under första levnadsåret, efter ålder i veckor uppdelat efter produktionsinriktning och kön b och andel i procent av kalvar födda år 2008 slaktade under andra levnadsåret, efter ålder i veckor uppdelat efter produktionsinriktning och kön c och andel i procent av kalvar födda år 2008 slaktade under tredje levnadsåret, efter ålder i veckor uppdelat efter produktionsinriktning och kön a och andel i procent av kalvar födda år 2008 avlivade under första levnadsåret, efter ålder i veckor uppdelat efter produktionsinriktning och kön b och andel i procent av kalvar födda år 2008 avlivade under andra levnadsåret, efter ålder i veckor uppdelat efter produktionsinriktning och kön c och andel i procent av kalvar födda år 2008 avlivade under tredje levnadsåret, efter ålder i veckor uppdelat efter produktionsinriktning och kön Ackumulerad andel nötkreatur födda år 2008 som avlivat/slaktats efter visst antal levnadsmånader uppdelat efter kön och produktionsinriktning, procent 36 Fakta om statistiken 37 Fakta om statistiken 37 Detta omfattar statistiken 37 Uttagsdatum 37 Klassificering av företag 37 Typologiskillnader statistik till Eurostat och Jordbruksstatistisk årsbok 38 Statistikens tillförlitlighet 38 Bearbetningar 38 In English 41 Summary 41

4 4 Statistikrapport 2012:03 A snapshot of the cattle sector in June Events in the lives of cattle born in List of tables 41 List of terms 43

5 Statistiken med kommentarer 5 Statistikrapport 2012:03 Produktionsvärdet av mjölk och nötkött står för nästan 32 % av värdet för produktionen av jordbruksvaror. Ungefär 30 % av åkermarken och 52 % av betesmarken brukas av företag specialiserade på nötköttseller mjölkproduktion. et företag som har mjölkkor är och minskar stadigt, medan antalet företag som har köttdjur har varit förhållandevis stabilt de senaste åren. Syfte Denna rapport innehåller uppgifter om: - Nötkreaturssektorns struktur i form av besättningsstruktur etc. - Hur nötkreatur förflyttas mellan företag. - Vilka djur som finns på gårdar utan moderdjur. - Förutsättningarna för produktionen t.ex. inkalvningsålder vid första kalvningen, dödlighet, slaktålder o.s.v. De uppgifter som tas fram i rapporten är en del i det underlagsmaterial som behövs för de metodrapporter som EU önskar för den EU-harmoniserade statistiken. Resultaten kommer också att ingå som underlag i t.ex. de prognoser och den typklassificering som görs av jordbruksföretag i Sverige. Samtidigt är förhoppningen att de uppgifter som tas fram kan vara till nytta för fler, varför vi publicerar siffrorna som en statistikrapport. Fokus jordbruksföretag Vid framtagandet av statistiken till denna rapport har fokus legat på att analysera nötkreaturssektorn utifrån de jordbruksföretag som finns inom denna. Detta innebär att begreppet jordbruksföretag under en och samma driftsledning varit ledande och arbetet har utgått ifrån de identifikationsnummer (IDNR) som finns för jordbruksföretag med nötkreatur i Lantbruksregistret (LBR). Jordbruksföretag som har nötkreatur på flera olika produktionsplatser har behandlats som om de har en enskild besättning. Detta arbetssätt anser vi ge en rättvisande bild av hur verksamheten i nötkreaturssektorn är uppbyggd. En del gränsdragningsproblem uppstår i samband med översättningen av produktionsplatsnummer till IDNR. Dessa beskrivs närmare i Fakta om statistiken.

6 Del 1 Nötkreaturssektorns struktur 6 Statistikrapport 2012:03 Den första delen i denna rapport behandlar nötkreaturssektorns struktur. Genomlysningen av denna har gjorts genom att utdrag med samtliga nötkreatur i Centrala nötkreatursregistret, CDB, har gjorts för juni under vart och ett av åren Rapporten koncentreras dock på uppgifter från Uppgifterna har sedan bearbetats och arrangerats för att på ett bra sätt beskriva nötkreaturssektorns uppbyggnad. Nötkreatur i riket i juni 2011 I juni 2011 fanns totalt nötkreatur registrerade i CDB. Hur dessa fördelades mellan företag med mjölk- respektive köttproduktion visas i Tabell 1.1. et nötkreatur på företag inom respektive produktionsinriktning är förhållandevis jämnt där mjölkföretagen har något större andel av det totala antalet djur, ca 52 %. Det betydligt lägre antalet företag med mjölkproduktion gör att den genomsnittliga besättningsstorleken är betydligt större, 147 djur mot köttföretagens 46 djur. Här kan även noteras att det fåtal företag som har produktionsplatser med både mjölk- och köttproduktion har förhållandevis fler djur. Dessa 19 företag uppvisar en genomsnittlig besättningsstorlek på 199 djur. När det gäller de yngre djuren samt kalvarna är dessa uppdelade mellan företagen så att handjuren i större utsträckning finns på köttföretag medan hondjuren finns på mjölkföretag. Denna uppdelning är inte helt ologisk med hänsyn till produktionen och ett flyttmönster mellan företagen kan anas som närmare undersöks i den senare delen av denna rapport. Tablå 1.1 nötkreatur i juni 2011 Mjölkföretag Köttföretag Samtliga Samtliga Därav med moderdjur Därav utan moderdjur Kvigkalvar Tjurkalvar Kvigor 1-2 år Tjur/stut 1-2 år Kvigor>2 år Tjur/stut>2 år Mjölkkor Am-och dikor Summa Besättningssammansättningen för hela nötkreaturssektorn beskrivs i Tabell 1.2a i tabelldelen. Mer än hälften av alla företag med nötkreatur, 58 %, hade i juni 2011 någonstans mellan 1-49 nötkreatur i sin besättning. Till antalet flest djur fanns dock i de större besättningarna. I gruppen med företag som hade besättningar på djur fanns ca 7 % av företagen med nötkreatur. Dessa besättningar innefattade samtidigt drygt 36 % av mjölkkorna, knappt 29 % av kvigorna och kvigkalvar och nästan 29 % av tjurkalvarna. Besättningar i storleksordningen djur är ovanliga i riket och besättningsstorlekar över djur är mycket ovanliga. I denna rapport har för jämförbarhetens skull alla företag delats in efter två huvudsakliga driftsinriktningar, företag inriktade mot mjölkproduktion respektive företag inriktade mot köttproduktion. Alla företag som under året levererat mjölk (baserat på uppgifter från Svensk Mjölk) har klassificerats som mjölkföretag medan företag som inte levererat mjölk har klassificerats som köttföretag. Denna klassificering överensstämmer i stort med den som görs i den officiella statistiken (se vidare fakta om statistiken). Ett företag som levererat mjölk kan också ha djur av köttras även om studien visar på att det inte är vanligt. Ett företag helt specialiserat på mjölkproduktion kommer vid sidan av mjölkintäkter också att ha intäkter från köttproduktion m.m. t.ex. i form av försäljning till slakt av utslagskor, kalvar och ungdjur eller genom försäljning av kalvar som inte behövs för mjölkproduktionen till specialiserade köttdjursuppfödare. Uppgifter från Jordbruksekonomiska undersökningen tyder på att intäkter från kött och försäljning av djur motsvarar 15-20% av mjölkintäkternas storlek för specialiserade mjölkföretag.

7 nötkreatur nötkreatur 7 Statistikrapport 2012: Diagram 1.1 nötkreatur och besättningssammansättning på företag med nötkreatur efter besättningsstorlek över 1000 Besättningsstorlek Kor Kvigor över 2 år Tjurar/stutar över 2 år Kvigor 1-2 år Tjurar/stutar 1-2 år Kvigkalvar Tjurkalvar Besättningssammansättning mjölkföretag Besättningssammansättningen för de mjölkföretagen beskrivs i Tabell 1.2b. De flesta företagen hade besättningar i storleksordningen nötkreatur, men det var de större besättningarna, främst på djur, som svarade för merparten av antalet nötkreatur. Få mjölkföretag, 2,5 %, hade besättningar som var större än 500 djur och endast ett tjugotal mjölkföretag hade besättningar med fler än djur Diagram 1.2 nötkreatur och besättningssammansättning på mjölkföretag efter besättningsstorlek över 1000 Besättningsstorlek Mjölkko Am- och dikor Kvigor över 2 år Tjurar/stutar över 2 år Kvigor 1-2 år Tjurar/stutar 1-2 år Kvigkalvar Tjurkalvar

8 nötkreatur 8 Statistikrapport 2012:03 Bland ungdjuren var kvigor generellt sett vanligare på mjölkföretagen. 61 % av alla kvigor över 1 år samt 62 % av alla kvigkalvar, alltså hondjur under 1 år, fanns i juni 2011 på företag med inriktning på mjölkproduktion. Vissa tydliga skillnader fanns mellan besättningar av olika storleksordningar. I de mindre besättningarna, upp till 49 djur, fanns en mindre andel av rikets kvigor. et företag med besättningar upp till 49 djur var även ganska få i förhållande till antalet köttföretag med samma besättningsstorlek. Således svarade mjölkföretagen för en ganska liten andel av det totala antalet nötkreatur som fanns i besättningar i den storleksgruppen. Företag med blandad produktion På de sammanlagt 19 företagen med blandad produktion ingår nötkreatur som kan stå på flera olika produktionsplatser med separat produktion, dels med mjölkproduktion, dels med köttdjursuppfödning. Nötkreaturen ingår dock i verksamheten på ett och samma företag enligt den definition som används i Lantbruksregistret och behandlas därför som en och samma besättning i denna rapport. Företagen med blandad produktion redovisas ihop med mjölkföretagen, vilket leder till att en del am- och dikor som står på dessa företag men inte förekommer i mjölkproduktion har redovisats i Tabell 1.2b. Eftersom antalet företag med blandad produktion är så pass få kan några långtgående slutsatser inte dras. Det mest utmärkande för de här företagen är den generellt stora besättningsstorleken. Nästan två tredjedelar av företagen med blandproduktion hade mer än 150 nötkreatur. Besättningssammansättning köttföretag Besättningssammansättningen för de köttföretagen beskrivs i Tabell 1.2c. Det stora flertalet av köttföretagen hade en förhållandevis småskalig uppfödning, då ca 73 % av företagen hade besättningar på upp till 49 djur. Det totala antalet djur var ganska jämnt fördelat över besättningar med djur. Köttföretag med besättningar större än 500 djur var mycket ovanligt Diagram 1.3 nötkreatur och besättningssammansättning på köttföretag efter besättningsstorlek över 1000 Besättningsstorlek Mjölkko Am- och dikor Kvigor över 2 år Tjurar/stutar över 2 år Kvigor 1-2 år Tjurar/stutar 1-2 år Kvigkalvar Tjurkalvar Mer eller mindre samtliga kalvar och ungdjur i besättningar upp till 24 djur fanns i juni 2011 på företag med inriktning på köttproduktion. Detta indikerar att det är vanligt att företag med mer småskalig verk-

9 nötkreatur i storleksgrupp 9 Statistikrapport 2012:03 samhet föder upp djur för vidareförsäljning till större företag med mjölk- eller köttproduktion. Ser man till samtliga nötkreatur som fanns på köttföretag märks att majoriteten av handjuren befanns i sådan produktion. Mer än tre fjärdedelar av alla tjurar och stutar över 1 år fanns på företag inriktade på köttuppfödning. Även tjurkalvarna fanns i stor utsträckning på köttföretag. Nötkreatur på gårdar utan moderdjur I juni år 2011 fanns det företag som helt saknade mjölkkor eller am- och dikor. Tabell 1.6 visar antalet nötkreatur av olika typ på dessa företag. Dessa var näst intill uteslutande köttföretag, men det förekom även några få mjölkföretag som kom med i denna grupp eftersom de någon gång under året levererat mjölk men just vid datumet som räkningen avser ej hade moderdjur på företaget. De flesta besättningarna utan moderdjur har ett mindre antal djur där majoriteten utgörs av tjurar och stutar över 1 år. et nötkreatur som står på gårdar utan moderdjur är förhållandevis jämnt fördelat på olika besättningsstorlekar. Drygt 53 % av dessa nötkreatur står på företag med mer än 99 djur. I diagrammet nedan visas det totala antalet djur på gårdar inom varje storleksgrupp och besättningssammansättningen inom storleksgrupperna Diagram 1.4 nötkreatur och besättningssammansättning på gårdar utan moderdjur efter besättningsstorlek Över 1000 Besättningsstorlek Kvigkalv Tjurkalv Tjur/stut 1-2år Kviga 1-2år Tjur/stut över 2år Kviga över 2år Av de nötkreatur som finns på gårdar utan moderdjur så är det en liten andel av djuren som fötts på just den gården då moderdjur en gång funnits där eller möjligtvis för tillfället har slaktats ut. De djur som finns kvar har sitt ursprung företrädesvis på mjölkgårdar (ca 84%). När det gäller tjurar och tjurkalvar så är det nästan uteslutande så att de kommer från mjölkgårdar medan kvigor som är äldre än 1 år i mer än 50 % av fallen kommer från köttgårdar. Av de djur som ändrat plats sedan födseln så är en majoritet tjurar eller tjurkalvar (ca 84%). Förflyttningar mellan företag beskrivs närmare i avsnitt 2.

10 10 Statistikrapport 2012:03 Diagram 1.5 Ursprungsgård för nötkreatur som nu finns på gårdar utan moderdjur 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvigkalv Tjurkalv Tjur/stut 1-2 år Kviga 1-2 år Tjur/stut över 2 år Kviga över 2 år Mjölkgård Köttgård Nötkreatur i ekologisk produktion I Tabell samt 1.5a och 1.5b visas antal nötkreatur som står på företag med certifierad ekologisk produktion. Siffrorna innefattar dels omställd produktion dels produktion under omställning. Den ekologiska produktionen på företagen i denna grupp har blivit kontrollerad av något av de kontrollorgan som verkar inom jordbrukssektorn. Av samtliga företag som hade nötkreatur i juni 2011 bedrev 15,0 % ekologisk produktion. Av det totala antalet nötkreatur i riket fanns eller 19 % på företag med ekologisk produktion. Produktionsformen var förhållandevis ovanlig på företag med de allra minsta besättningarna, men förekom på omkring en femtedel av alla företag med 25 eller fler nötkreatur. Det nötkreatursslag som mest frekvent förekom i ekologisk produktion var am- och dikor, men även i kategorierna kvigor och kvigkalvar samt tjurar och stutar över 2 år fanns en hög andel i ekologisk produktion. Tabell 1.4 visar andelen av företag och djur inom varje produktionsinriktning samt totalt i riket som ingår i ekologisk produktion. På köttföretagen är det framförallt hondjuren som finns i ekologisk produktion då % av am- och dikor, kvigor och kvigkalvar som fanns på köttföretag ingick i ekologisk produktion. Bland mjölkkorna på mjölkföretagen ingår ca 14 % i ekologisk produktion. Företagen med blandad produktion som producerar ekologiskt visas även i tabellen. Dessa är dock till antalet få vilket gör det svårt att dra säkra slutsatser. Rekryteringsprocent Den andel av mjölkkorna i ett mjölkföretags besättning som omsätts varje år har betydelse för en rad aspekter av företagets produktion. I syfte att undersöka denna beräknades antalet nötkreatur av honkön som under 2011 fick sin första kalv och således blev kor. Detta antal uppgick till sammanlagt djur då kvigorna som föddes något av åren räknades samman. Detta skall sättas i relation till antalet slaktade kor under år 2011 som enligt slaktstatistiken uppgår till Detta antal kan antas vara underskattat, eftersom djur som är avlivade samt hemslaktade inte ingår i slaktstatistiken. Som jämförelse fanns det i juni år mjölkkor i riket.

11 födda kalvar 11 Statistikrapport 2012:03 Del 2 En översikt av nötkreatur födda år 2008 Denna andra del av rapporten följer de nötkreatur som föddes år Översikten är upplagd efter den händelsekedja ett nötkreaturs liv normalt följer, från födsel till slakt. Födelse et nötkreatur som föddes under år 2008 uppgick till Hur antalet födda nöt fördelades under årets veckor redovisas i Tabell 2.1. Fördelningen mellan könen var 50,8 % tjurkalvar och 49,2 % kvigkalvar. De flesta födslarna skedde under våren, med mars som topp då kalvar föddes. De många vårkalvningarna beror på att födslar under månaderna februari till april dominerar på produktionsplatser med köttuppfödning. När det gäller produktionsinriktningen är skillnaderna mellan företag med mjölkproduktion och de med köttproduktion påtaglig. Köttföretagen har flest kalvningar under våren, vilket i kombination med mjölkföretagens mer jämna kalvningsmönster bidrar till att kalvningsfrekvensen är högst under våren. Under veckorna 9-15 föddes över kalvar per vecka. Andelen av samtliga kalvar som föddes vid köttföretag under veckorna 9-15 år 2008 var ca 36 %. Utökar man perioden till att omfatta de tio veckorna 9-18, var andelen så hög som 47 %. Detta kan jämföras med andelen av samtliga kalvar på mjölkföretag i landet som föddes under samma period, vilken var ca 19 % av nötkreaturen födda år 2008 på mjölkföretagen. Företagen som levererar mjölk har ett mer jämnt kalvningsmönster där antalet kalvar per vecka generellt låg på under större delen av året. Under sommarmånaderna sjönk antalet födslar på mjölkföretagen till en bit under kalvar per vecka. Diagram 2.1 födda kalvar 2008 efter vecka och produktionsinriktning Vecka Mjölkföretag Tjurkalvar Mjölkföretag Kvigkalvar Köttföretag Tjurkalvar Köttföretag Kvigkalvar Sett till alla nötkreatur som föddes åren är skillnaderna små när det gäller vilken tid på året kalvarna föds. En långsiktig trend är att antalet födda kalvar minskar, vilket är en naturlig följd av att nötkreaturssektorn i riket i stort krymper. et kalvar som föddes i riket fördelat på årets månader och den typ av produktion som fanns på företaget när kalven föddes finns redovisat i Tabell 2.3. Raser Fördelningen mellan de olika raser som registreras i CDB visas för kalvar födda år 2008 i Tabell 2.2.

12 12 Statistikrapport 2012:03 Bland djuren födda på köttföretag var korsningar/övriga raser överlägset vanligast. De renrasiga nöt som framförallt förekom på dessa företag är i fallande frekvensordning Charolais, Svensk låglandsboskap (SLB), Hereford, Svensk röd och vit boskap (SRB) och Simmental. Bland de djur som föddes på mjölkföretag dominerade SRB och SLB kraftigt då 50 % respektive 37 % var av dessa raser. Tredje vanligast var korsningar/övriga raser. Ett tydligt mönster märks vid studie av vilka raser som är specifika för de kalvar som föds på mjölkföretag respektive köttföretag. Från detta kan vissa raser mer eller mindre klassas som specifika kött- respektive mjölkraser. Denna uppdelning är möjlig att använda i statistiken för att ytterligare säkerställa antalet nötkreatur som finns i respektive produktionsinriktning. Tabellen visar den procentuella fördelningen mellan mjölkföretag och köttföretag för kalvar födda år 2008 uppdelat på de raser som förekommer i CDB. Tablå 2.1 Andel av kalvar uppdelat på raser födda år 2008 på företag med olika produktionsinriktning Raser för kalvar födda år 2008 Procent födda på företag efter produktionsinriktning Mjölkföretag Köttföretag Svensk röd och vit boskap 87,7 12,3 Svensk låglandsboskap 87,4 12,6 Svensk kullig boskap 66,2 33,8 Svensk Jerseyboskap 83,8 16,2 Svensk Ayrshireboskap 91,8 8,2 RB 38,1 61,9 Hereford 7,7 92,3 Charolais 5,4 94,6 Aberdeen Angus 14,4 85,6 Limousin 9,0 91,0 Simmental 11,7 88,3 Highland Cattle 2,7 97,3 Belted Galloway 6,8 93,2 Blonde d Aquitaine 3,9 96,1 Dexter - 100,0 Galloway 15,8 84,2 Tiroler Grauvieh 63,6 36,4 Piemontese 66,7 33,3 Belgisk vit och blå 20,0 80,0 Gelbvieh 7,7 92,3 Chianina 31,6 68,4 South Devon 100,0 - Montbéliard 83,3 16,7 Fleckvie 79,1 20,9 Wagyu 3,0 97,0 Brown Swiss 96,0 4,0 Rödkulla 7,89 92,1 Fjällko 47,0 53,0 Väneko 10,5 89,5 Bohuskulla - 100,0 Ringamålako 11,8 88,2 Telemarkfe 25,0 75,0 Vestlandsk fjordfe 42,3 57,7 Dolafe 20,0 80,0 Amerikansk bison 1,2 98,8 Buffel, vattenbuffel - 100,0 Korsning / övriga raser 20,9 79,1

13 13 Statistikrapport 2012:03 Flytt mellan jordbruksföretag Det stora flertalet av de djur födda år 2008 och som har flyttat mellan olika produktionsplatsnummer genom handel har gjort detta EN gång. Engångsförflyttade djur står för ca 86 % av det totala antalet djur som har förflyttats. De djur som genomgått två försäljningar/förflyttningar står för ytterligare ca 12 % vilket innebär att endast ett fåtal procent av alla djur som någon gång flyttar permanent från det företag vid vilket de föddes gör det mer än två gånger. et försäljningar/exporter respektive köp/importer som registrerats på olika djur födda år 2008 listas uppdelat på kön i Tabell 2.4. En större del av de förflyttningar som sker avser handjur som svarar för mer än tre fjärdedelar av alla djur som sålts en gång. Tydligt är dock att det är hondjuren som förflyttas fler gånger. För djur som sålts två gånger är könsfördelningen jämn, men vid tre eller fler flyttar är hondjuren dominerande. Tabell beskriver handel med nötkreatur av olika kön mellan företag med olika driftsinriktning. Det totala antalet händelser som rör handel, alltså både försäljningar och köp, uppgår för 2008 års kalvar till ca et försäljningar/exporter är ca 0,4 % fler än antalet köp/importer vilket har sin förklaring i handel med utlandet samt viss möjlig felrapportering, se fakta om statistiken. Mjölkföretagen svarar för en större del av försäljningarna med 55 %. Av de djur som sålts på mjölkföretag är huvuddelen tjurar, vilket speglar mönstret för kalvarna födda år 2008 i stort där handeln hittills har avsett handjur i drygt 68 % av fallen. Diagram 2.2 Schematisk bild över antal försäljningar av nötkreatur födda år 2008 mellan företag efter kön och produktionsinriktning Handeln mellan företag skiljer sig något beroende på produktionsinriktning. Figuren ovan är baserad på uppgifterna i Tabell 2.5 och visar att köttföretag säljer till andra köttföretag i huvudelen av fallen både när det gäller kvigor/kor och tjurar/stutar. Mjölkföretagen å sin sida har handlat med företag inom respektive produktionsinriktning i ungefär hälften av fallen när det gäller kvigor/kor samtidigt som man handlat med

14 14 Statistikrapport 2012:03 ett köttföretag i nästan 93 % av fallen när det rör ett handjur. Totalt sett har 94 % av alla köp/importer av handjur födda år 2008 genomförts av köttföretag, vilket ytterligare pekar på hur tjurar/stutar generellt rör sig mot köttgårdar. Viss handel med nötkreatur sker även till de produktionsplatsnummer som tillhör ett slakteri. Dessa har dock svarat för en mycket liten del av alla transaktioner som berört nötkreaturen födda år 2008, utan är snarare inblandade när djuren skickas till slakt. Vid sidan av inrikes försäljning mellan olika jordbruksföretag finns en del registrerade transaktioner i CDB som berör handel med utlandet. Dessa registreras då som en försäljning till ett produktionsplatsnummer som representerar det land till vilket nötkreaturet har sålts. Nedan visas antalet försäljningar med utlandet för nötkreatur födda år Tablå 2.2 registrerade försäljningar av nötkreatur födda år 2008 till utlandet efter produktionsinriktning Exportdestination Försäljande företag Mjölkföretag Köttföretag Samtliga Danmark Finland Litauen Polen Spanien Italien Tyskland Frankrike Norge Storbritannien Estland Det finns stora skillnader mellan könen vad gäller tiden för handel med djur mellan företagen. Tabell 2.6 listar antalet försäljningar under en specifik tid i nötkreaturets liv, medan Tabell 2.7 visar hur stor andel av handeln som har skett fram till en viss ålder. Siffrorna pekar tydligt på att handeln med handjur främst sker under det första levnadsåret då 93 % av försäljningarna av tjurar/stutar födda år 2008 genomfördes under de första 365 levnadsdagarna. När det gäller hondjuren är situationen den omvända. Strax över en femtedel av försäljningarna sker under det första halvåret och mindre än hälften under det första året. Under det andra levnadshalvåret ökade dock handeln med hondjur födda år 2008 till en nivå som överskred den för handjur under första halvan av andra levnadsåret. Samtidigt som handeln med handjur avtog under andra levnadsåret bibehölls den för hondjur ända fram till att nötkreaturen är 2,5 år gamla. Efter denna ålder avtog även handeln med kvigor/kor. Handelsfrekvensen för nötkreatur födda år 2008 visas i Tabell 2.6. Här märks att handjuren framförallt säljs under levnadsmånad 2-4, med betoning på den tredje månaden. För hondjuren sker de flesta transaktionerna efter det första halvåret. Kalvningar Av de sammanlagt kvigorna som föddes år 2008 har fått minst en kalv. Detta innebär att av kvigkalvarna födda år 2008 har 62 % fött minst en egen kalv. Den övervägande delen av dessa, ca 69 %, finns på produktionsplatser som levererade mjölk någon gång under året Andelen hondjur som får egna kalvar, och således blir kor, är med knappt 73 % avsevärt högre på mjölkföretag än på köttföretag, där andelen är drygt 46 %.

15 15 Statistikrapport 2012:03 et kor som fött flera kalvar redovisas i Tabell 2.8. De kor som fött fler än tre kalvar har vid något eller flera av kalvningstillfällena fött tvillingar eller trillingar. Det maximala antalet kalvar som fötts av en ko, vilken själv är född år 2008, är 6. Det genomsnittliga antalet födda kalvar per ko var för alla kor, som själva föddes 2008, 1,73 kalvar. et var något högre bland korna på köttföretagen, 1,95 kalvar per ko, och något lägre på mjölkgårdarna, 1,63 kalvar per ko. Inkalvningsålder Den genomsnittliga åldern hos hondjuren vid den första kalven är något lägre hos köttföretagen 849 dagar (2 år och 4 månader) jämfört med 882 dagar (2 år och 5 månader) på mjölkföretag. Vid den andra kalvningen skiljer fortfarande ca 1 månad mellan kött- och mjölkföretagen Diagram 2.3 Födda kalvar per år uppdelat på kön Kvigkalvar Tjurkalvar Dödfödda kalvar Av kvigkalvarna som föddes år 2008 har (ca 10 % av de som kalvat) fått minst en dödfödd kalv. Dessa registreras på moderdjuret som en händelse där kalven själv inte blir öronmärkt med ett eget identifikationsnummer. I Tabell 2.10 redovisas antalet kor som fött dödfödda kalvar. Jämför man antalet födda kalvar med antalet dödfödda för de två olika produktionsinriktningarna märks att det är förhållandevis vanligare att en ko från ett mjölkföretag föder en dödfödd kalv, då drygt 8 % av antalet registrerade levande födda kalvar var dödfödda. Motsvarande andel för kor som föddes på köttföretag år 2008 är knappt 4 %. När det gäller den genomsnittliga åldern för dödfödslarna är denna förhållandevis lika mellan kor på de båda produktionsinriktningarna, ungefär 2,6 år. Sammanlagt hade kor som föddes år 2008 fött dödfödda kalvar fram till den 18 juni Dödsorsaker och slakt I CDB finns ett antal olika dödsorsaker som används för registrering när ett djur avlidit. Dessa fyra listas nedan. - Avlivning/självdöd till destruktionsanläggning - Avlivning/självdöd ej till destruktionsanläggning - Hemslakt - Slakt Om antalet inhemskt födda kalvar år 2008 räknas samman med de importerade djur som är födda samma år, uppgår det totala antalet nötkreatur till djur. et döda djur och den andel dessa utgör av

16 16 Statistikrapport 2012:03 alla djur födda år 2008 listas i Tabell 2.12a-c. Sammanlagt hade av nötkreaturen födda år 2008 dött av olika orsaker vid uttagsdatumet. I princip samtliga tjurkalvar hade vid utdragstillfället, den 18 juni 2012, slaktats eller avlivats. Bland tjurkalvar födda på köttföretag hade 89 % skickats till slakt, medan motsvarande siffra för mjölkgårdar var 85 %. Sett över hela perioden fram till utdragstillfället är den genomsnittliga livslängden för en tjur 558 dagar eller drygt 1,5 år. Här skiljer sig dock produktionsinriktningarna åt då tjurar födda på mjölkföretag tenderar att leva något längre. Under det andra levnadsåret slaktas omkring 70 % av handjuren födda på köttföretag och knappt 55 % av de födda på mjölkföretag. De månader då antalet slaktade djur är som högst skiljer mellan de två olika produktionsinriktningarna och ligger något senare hos mjölkföretagen, runt den nittonde månaden, medan den hos köttföretagen ligger när tjurkalvarna är 16 månader. 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% Diagram 2.4 Andel nötkreatur födda år 2008 som avlivats/slaktats inom viss tid efter födelsen uppdelat på kön och typ av företag 0,00% Första månaden Första 3 månaderna Första halvåret Första året Första 18 månaderna Första två åren Tjurar på köttföretag Tjurar på mjölkföretag Kor på köttföretag Kor på mjölkföretag

17 17 Statistikrapport 2012: Diagram 2.5 slaktade tjurkalvar födda år 2008 på mjölkföretag per levnadsvecka Levnadsvecka Diagram 2.6 slaktade tjurkalvar födda år 2008 på köttföretag per levnadsvecka Levnadsvecka Bland kvigkalvarna från 2008 års kull hade sammantaget 52 % dött på olika sätt vid utdragstillfället, antingen genom avlivning eller slakt. Här märks en markant skillnad mellan de båda produktionsinriktningarna då endast 37 % av kvigkalvarna födda på köttföretag fortfarande levde, att jämföra med 57 % av kvigkalvarna från mjölkföretagen. Anmärkningsvärt är även att det bland hondjuren på mjölkföretag var betydligt vanligare med avlivning på gården för vidaresändning till biologisk destruering. Samma mönster med högre avlivningsfrekvens bland kalvarna på mjölkföretagen märks även hos tjurkalvarna i 2008 års kull. På mjölkföretagen överlever 87 % av kvigkalvarna sina första 24 månader, medan motsvarande siffra är 67 % på köttföretagen. Det är framförallt mot slutet av de första två åren som kvigkalvar som föds på köttföretag börjar tas ur produktion och slaktas i större utsträckning. Huvuddelen, 58 %, av de kvigkalvar ur 2008 års kull som hade dött vid utdragstillfället hade dock slaktats efter två års ålder.

18 18 Statistikrapport 2012:03 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols - Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05 Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available.. osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1.1 och andel av nötkreatur i riket i juni 2011 efter företagstyp 1.1 Number and percentage of cattle nationwide in June 2011 by type of holding Typ av nötkreatur Mjölkföretag Köttföretag Totalt Andel Andel företag , , Mjölkkor ,0 1 0, Am- och Dikor , , Kvigor över 2 år , , Tjur/Stut över 2 år , , Kvigor 1-2 år , , Tjur/Stut 1-2 år , , Kvigkalv , , Tjurkalv , , Totalt , , a företag och nötkreatur av olika slag i riket i juni 2011 efter besättningsstorlek 1.2a Number of holdings and cattle of different sorts in June 2011 by size of herd Besättningsstorlek antal nötkreatur företag Mjölkkor Am- och dikor Kvigor över 2 år Tjur/stut över 2 år Kvigor 1-2 år Tjur/stut 1-2 år Kvigkalvar Tjurkalvar Summa nötkreatur över Totalt

19 19 Statistikrapport 2012:03 1.2b mjölkföretag och nötkreatur av olika slag på dessa i riket i juni 2011 efter besättningsstorlek 1.2b Number of holdings with milk production and cattle of different sorts at these in June 2011 by size of herd Besättningsstorlek antal nötkreatur företag Mjölkkor Am- och dikor Kvigor över 2 år Tjur/stut över 2 år Kvigor 1-2 år Tjur/stut 1-2 år Kvigkalvar Tjurkalvar Summa nötkreatur över Totalt c köttföretag och nötkreatur av olika slag på dessa i riket i juni 2011 efter besättningsstorlek 1.2c Number of holdings with meat production and cattle of different sorts at these in June 2011 by size of herd Besättningsstorlek antal nötkreatur företag Mjölkkor Am- och dikor Kvigor över 2 år Tjur/stut över 2 år Kvigor 1-2 år Tjur/stut 1-2 år Kvigkalvar Tjurkalvar Summa nötkreatur över Totalt

20 20 Statistikrapport 2012: Företag med ekologisk produktion och antal nötkreatur på dessa i juni 2011 efter produktionsinriktning, antal och andel av totala antalet i ekologisk i riket 1.3 Holdings with organic production and cattle at these in June 2011 by type of production, number and percentage of total number in organic production nationwide Mjölkproduktion Köttproduktion Samtliga Andel Andel företag , , Mjölkkor , Am- och dikor 246 0, , Kvigor över 2 år , , Tjur/stut över 2 år , , Kvigor 1-2 år , , Tjur/stut 1-2 år , , Kvigkalvar , , Tjurkalvar , , Totalt , , Anm: Avser djur i produktion som är omställd och under omställning. 1.4 Andel av det totala antalet nötkreatur av olika sorter inom varje produktionsinriktning som fanns på företag med ekologisk produktion i juni Percentage of cattle of different sorts nationwide within each type of production that were at holdings with organic production in June 2011 Mjölkproduktioproduktion Kött- Samtliga Andel Andel Andel företag 12,0 16,1 15,0 Mjölkkor 13,9-13,9 Am- och dikor 16,1 32,5 32,4 Kvigor över 2 år 13,9 25,7 18,5 Tjur/stut över 2 år 16,3 22,8 21,3 Kvigor 1-2 år 13,8 26,9 18,8 Tjur/stut 1-2 år 10,7 15,0 14,2 Kvigkalvar 30,8 31,2 20,6 Tjurkalvar 5,0 24,6 15,7 Totalt 13,6 24,6 18,8 Anm: Avser djur i produktion som är omställd och under omställning.

21 21 Statistikrapport 2012:03 1.5a Mjölkföretag med ekologisk produktion och antal nötkreatur av olika slag på dessa i riket i juni 2011 efter besättningsstorlek 1.5a Holdings with organic milk production and number of cattle of different sorts at these in June 2011 by size of herd företag Mjölkkor Am- och dikor Kvigor över 2 år Tjur/stut över 2 år Kvigor 1-2 år Tjur/stut 1-2 år Besättningsstorlek antal nötkreatur Kvigkalvar Tjurkalvar Summa nötkreatur över Totalt Anm: Avser djur i produktion som är omställd och under omställning 1.5b Köttföretag med ekologisk produktion och antal nötkreatur av olika slag på dessa i riket i juni 2011 efter besättningsstorlek 1.5b Holdings with organic meat production and number of cattle of different sorts at these in June 2011 by size of herd företag Mjölkkor Am- och dikor Kvigor över 2 år Tjur/stut över 2 år Kvigor 1-2 år Tjur/stut 1-2 år Besättningsstorlek antal nötkreatur Kvigkalvar Tjurkalvar Summa nötkreatur över Totalt Anm: Avser djur i produktion som är omställd och under omställning

22 22 Statistikrapport 2012: köttföretag utan moderdjur och nötkreatur på dessa i juni 2011 efter besättningsstorlek 1.6 Number of holdings without cows and cattle at these in June 2011 by size of herd Besättningsstorlek antal nötkreatur företag Kvigor över 2 år Tjur/stut över 2 år Kvigor 1-2 år Tjur/stut 1-2 år Kvigkalvar Tjurkalvar Summa nötkreatur över Totalt

23 23 Statistikrapport 2012: födda kalvar per vecka år 2008 uppdelat efter kön och produktionsinriktning 2.1 Number of calves born per week in 2008 by sex and type of production Vecka Mjölkföretag Köttföretag Totalt Tjurkalvar Kvigkalvar Samtliga Tjurkalvar Kvigkalvar Samtliga Tjurkalvar Kvigkalvar Samtliga Totalt

24 24 Statistikrapport 2012: födda kalvar per ras år 2008 uppdelat efter kön och produktionsinriktning 2.2 Number of calves born in 2008 by breed, sex and type of production Ras Tjurkalvar Kvigkalvar Totalt Mjölkföretag Köttföretag Samtliga Mjölkföretag Köttföretag Samtliga Mjölkföretag Köttföretag Samtliga Svensk röd och vit boskap Svensk låglandsboskap Svensk kullig boskap Svensk Jerseyboskap Svensk Ayrshireboskap Hereford Charolais Aberdeen Angus Limousin Simmental Highland Cattle Blonde D Aquitaine Fleckvie Brown Swiss Rödkulla Fjällko Korsningar/Övriga raser Totalt

25 25 Statistikrapport 2012: födda kalvar åren uppdelat efter födelsemånad och produktionsinriktning 2.3 Number of calves born in by month of birth and type of production Ras Samtliga Samtliga Samtliga Mjölkföretag Köttföretag Mjölkföretag Köttföretag Mjölkföretag Köttföretag Mjölkföretag Köttföretag Samtliga Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Totalt förflyttningshändelser för nötkreatur födda år 2008 efter kön och produktionsinriktning 2.4 Number of transfer events for cattle born in 2008 by sex and type of production Förflyttningshändelse Produktionsinriktning vid rapporterande företag Mjölkföretag Köttföretag Samtliga Försäljning/export Hondjur Handjur Köp/import Hondjur Handjur Totalt