Om försvarsindustrin

Transkript

1 Om försvarsindustrin

2

3 ISBN: Spetsteknologi, säkerhet och sysselsättning Försvarsindustrin är en av de mest högteknologiska branscher vi har i Sverige. Det finns bara sex länder i Västeuropa som har en försvarsindustri med egen utvecklingskapacitet, varav Sverige är ett av dessa länder. Ett tydligt exempel på svensk försvarsindustris kunnande är utvecklandet av JAS 39 Gripen. I hela världen finns bara tre andra liknande system. Även Kockums u-båtar med luftoberoende framdrivning och stealthegenskaper, det vill säga syns inte på radar, är att annat exempel på teknik i världsklass. Sverige har i relation till folkmängd en stor försvarsindustri. Detta är ett resultat av en neutralitetspolitik som ställde krav på att landet skulle vara självförsörjande på försvarsmaterial i händelse av oro i omvärlden. Sverige deltar idag tillsammans med Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland i något som kallas sexnationssamarbetet. Detta samarbete syftar till att länderna gemensamt säkerställer tillgången till försvarsmateriel och får en uthållig försvarsindustristruktur. I budgetpropositionen för 2008 aviserar regeringen besparingar på materielanslaget med 1,6 miljarder kronor. Besparingen motsvarar 8,5 procent av förväntat utfall för Det finns sedan många år ett nära samarbete mellan Försvarsmakten, Försvarets materielverk och försvarsindustrin i materielfrågor. Samarbetet har visat sig fungera väl, både för att driva den högteknologiska utvecklingen och för att ta fram materiel med låga livscykelkostnader genom kostnadseffektiva processer. Försvarsindustrin befinner sig ofta utvecklingsmässigt i den absoluta teknologifronten. Stora krav från beställarna på hållfasthet, funktionssäkerhet, simuleringar och systemförmåga gör att detta är en bransch som flyttar den tekniska kunskapsnivån framåt. Civil flygproduktion, mobiltelefoni, personbilar, mätteknik, medicinsk teknik och IT är områden som har utvecklats med hjälp av teknologi från försvarsindustrin. Ungefär personer jobbar inom försvarsindustrin i Sverige. Inkluderar man underleverantörer blir antalet ungefär det dubbla. Runt 75 procent av de sysselsatta i försvarsindustrin finns utanför storstäderna. I dessa regioner spelar försvarsindustrin en viktig roll som arbetsgivare. Företagen är också viktiga köpare av tjänster samt bärare av teknisk kompetens och infrastruktur. Företagen är ofta en del av navet i de regionala innovationssystemen. Unionen har cirka medlemmar i försvarsindustrin. 3

4 Unionen arbetar för branschens utveckling i Sverige Unionen är ett nytt fackförbund, bildat av HTF och Sif den 1 januari Det har gjorts ett antal större insatser i frågor om försvarsindustrins utveckling genom åren publicerade Sif en utredning, Svensk flygindustris framtida förutsättningar, vilken innehöll en omfattande genomgång av teknik, konkurrens och marknadsförutsättningar på såväl det civila som det militära området. Inför 1996 års försvarsbeslut publicerade Sif rapporten Det behövs en försvarsindustripolitik, vilken innehöll en genomgång av marknaderna för försvarsmateriel, den svenska försvarsindustrins struktur och förutsättningar för framtida konkurrenskraft. Vid den tidpunkten stod försvarsindustrin på tröskeln av internationaliseringen och konceptet insatsförsvar skulle komma att ersätta invasionsförsvar. Utifrån rapporten genomfördes sedan ett antal uppvaktningar av de politiska partierna. Rapporten Spetsteknologi, säkerhet och sysselsättning publicerades inför 2004 års försvarsbeslut. Omstruktureringen, internationaliseringen och det ökade tjänsteinnehållet hade vid den tiden satt tydliga avtryck i försvarsindustrin. Rapporten utmynnade i fyra skäl till att utveckla försvarsindustrin i Sverige, och 14 punkter till hur detta skulle kunna göras. Inför försvarsbeslutet uppvaktade Sif sedan de politiska partierna och deltog i ett antal seminarier och konferenser. 4

5 Försvarsindustrins utveckling Några karakteristiska drag för försvarsindustrin Försvarsindustrin över hela världen har kontinuerligt genomgått kraftfulla omstruktureringar under de senaste 30 åren. Detta har skett i takt med att omvärlden förändrats och att utvecklandet av ny materiel blivit allt dyrare. Den svenska försvarsindustrins struktur och kapacitet är i stor utsträckning ett resultat av neutralitetspolitiken och alliansfriheten. Det finns en bredd i produkter och kompetenser, som ett resultat av behovet att förse många vapenslag med utrustning. Det finns en hög teknologinivå som kommer ur behovet av att själva klara av att utveckla ny materiel. Här har svensk ingenjörstradition och ett nära samarbete med annan industri spelat en viktig roll. Bred kompetens, högt teknologikunnande och korta produktserier har tvingat företagen att klara sig med små organisationer vilka genomgått kontinuerliga rationaliseringar. Kostnadseffektivitet har varit ett nyckelord i företagen. Det har också tvingat fram väldigt kostnadseffektiva produkter och materielsystem. Huvudkunden, det svenska försvaret, har haft begränsat med pengar och detta har gjort det nödvändigt att materielen ska kunna utvecklas över tiden och ha låga livscykelkostnader. Från många till få Under de senaste decennierna har antalet större försvarsindustriföretag i Sverige minskat från 13 till sex. Det finns ett antal drivkrafter som drivit fram denna utveckling och alla försvarsindustriföretag har påverkats av denna process. Utvecklingen har ökat av nya produkter och system med ett stort teknik- och systeminnehåll. Samtidigt har kostnaderna för att sälja materielen stigit. Företagen har därför strävat efter att skapa större enheter för att bättre kunna utnyttja stordrift samt skapa möjligheter att rationalisera bolagen. Företagen har också renodlat verksamheter och bolagsstrukturer för att göra försvarsmateriel till den strategiska verksamhetsinriktningen. Många av bolagen hade tidigare verksamheter som utgick från ett traditionellt brett ingenjörskunnande. Genom renodlingen har företagen fått tydligare strategisk inriktning med ökade möjligheter att bygga kompetens, infrastruktur och förstärkt affärsmässighet. 5

6 Från nationell till internationell En viktig drivkraft till förändringarna i den svenska försvarsindustrin har varit förändringar i ägandet. Då produktionen har långa ledtider och det finns en stark politisk reglering av försvarsmarknaderna, krävs ägare som förstår detta och som vill arbeta under dessa förutsättningar. Långsiktiga investerings- och utvecklingsplaner och god tillgång till finansiellt kapital är en förutsättning för att verksamheterna ska kunna utvecklas. Det finns idag ett betydande internationellt ägande inom svensk förvarsindustri. Det är en utveckling som har ökat under det senaste decenniet och som av säkerhetspolitiska skäl var otänkbar tidigare. Idag är det bara Volvo Aero och Saab som har svenska huvudägare. Den höga kompetensen inom svensk försvarsindustri har varit en viktig orsak bakom det utländska intresset. Genom att förvärva svenska bolag har de utländska bolagen fått tillgång till ny och högkvalificerad teknologi. Ett annat viktigt skäl har varit möjligheten för utländska bolag att utöka sina marknader. De svenska företagen har traditionellt haft väldigt höga marknadsandelar i Sverige. Genom förvärven har de utländska köparna fått tillgång till andra marknader där de tidigare svenska bolagen också varit verksamma. Den svenska marknaden är liten och det är svårt att skapa tillräckliga volymer. I samband med omstruktureringar har ägarna valt att knoppa av och förbereda vissa delar för försäljning. Behovet av större marknader har varit ett viktigt skäl för tidigare svenska ägare att sälja sina företag eller att låta dem delta i internationella omstruktureringar. Det finns också en brist på intresserade inhemska potentiella ägare. Som konstaterats ovan ställer försvarsindustrin stora krav på sina ägare. Kapitalbrist, svaga framtidsutsikter och/eller förhandlingspositioner har angivits som orsak för tidigare svenska ägare att lämna försvarsindustrin. Det har samtidigt funnits ett tydligt politiskt tryck från statsmakterna på att internationalisera ägandet inom försvarsindustrin. Därmed har staten kunnat avsäga sig en del av ansvaret för att säkra beställningar och kompetensen i företagen. Detta senaste satte ett tydligt märke genom de offentliga diskussionerna inom regeringen runt arbetet med budgetpropositionen för Regeringen skriver där att Försvarsdepartementet ska närmare redovisa hur utgifterna kan minskas med sammantaget i storleksordningen 3 4 miljarder kronor i nivå, inklusive nu aviserade besparingar. 6

7 Från produktion till systemutveckling Omvandlingen av försvarsindustrin har inte bara rört strukturer och ägande. Verksamheter och produkter har också förändrats i grunden. I takt med att kunderna önskar högre funktionalitet till lägre priser, har industrin strävat efter att utnyttja ny teknik och höja förädlingsvärdet i produkterna. Företagen har flyttat sin interna fokus från produktionsorganisationen till utvecklingsorganisationen och systemens tjänsteinnehåll. Utvecklandet av försvarsmateriel är kostsamt och kräver långsiktiga investeringar. Det är därför viktigt att systemen går att vidareutveckla under deras livslängd, så att dessa kan möta behov som finns inte bara vid beställningstidpunkten, utan som också uppstår långt senare. En viktig orsak som tvingar fram ett ökande tjänsteinnehåll i produkterna är kravet på produktionens förmåga att samverka med andra, utländska materielsystem. Det svenska deltagandet i EU:s militära snabbinsatsstyrka och de ökande internationella åtaganden som gjorts från regerings och riksdags sida förutsätter att svenska system kan fungera tillsammans med utländska system. Goda möjligheter till övning och simulering ställer också stora krav på tjänsteinnehållet. Övningsverksamhet måste kunna bedrivas under realistiska förhållanden, samtidigt som denna verksamhet måste vara både säker och ekonomiskt försvarbar. Under senare år har det förevarit en kraftig utveckling av sensorer, simulatorer och träningsanläggningar. Det nätverksbaserade försvaret (NBF) är ett begrepp som sammanfattar flera av dessa utvecklingskrafter. Den bärande tanken bakom NBF är att bättre beslutsunderlag tas fram för den militära verksamheten. Alla ska veta vad som händer för att därigenom kunna öka effektiviteten i insatserna genom förbättrad styrning av vapensystem med mera. Genom att länka samman sensorer, materielsystem och människor bidrar NBF till att dessa uppträder gemensamt som en enhet. En annan viktig del i utvecklingen av NBF är i ökad utsträckning kunna använda militära komponenter i civila system. En ökad mångsidighet hos systemen minskar enhetskostnaderna och ökar möjligheterna att använda systemen även i civila sammanhang, såsom vid räddningsinsatser och vid gränsbevakning. Försvarsindustripolitiken Försvarsindustrins militära marknad skiljer sig från övriga marknader genom att den är fullt ut reglerad av staten. Det är också alltid en statsmakt, svensk eller utländsk, som är kunden. Det innebär att det krävs ett stort engagemang, och en viss varsamhet, från statens sida för att industrin ska utvecklas väl. 7

8 Ett viktigt inslag i försvarsmaterielaffärer består av att bygga politiska relationer mellan länder. Inköpens storlek gör att den köpande staten ofta kräver motköp för att på så sätt gynna sitt inhemska näringsliv. Det är då en förutsättning att det finns en bred samverkan mellan industri och stat för att kunna sätta samman attraktiva paket bestående av industriellt samarbete, referensaffärer, samövningar och utbildningssamarbeten. Såväl försvaret som försvarsindustrin har sedan många år genomgått en lång och kontinuerlig neddragningsprocess. Hotet från omvärlden har förändrats och i takt med det har försvarets uppgifter också ändrats. Samtidigt behöver försvarspolitiken, och framför allt försvarsindustripolitiken, bli än mer långsiktig. Större materielsystem kan ha en operativ livslängd på uppemot 30 år. Läggs därtill en period för utveckling och en period för avveckling ger det en sammanlagd livslängd på kanske 40 till 45 år. Det kan vara värt att komma ihåg att arbetet med att utveckla Gripen inleddes i slutet av 1970-talet och att beslutet om att beställa planet fattades Riksdagen har fattat beslut om att göra försvarsbeslutsperioderna treåriga, eftersom de tidigare fyraåriga perioderna ansågs för långa. Treåriga beslutsperioder kan lämpa sig väl för att styra utbildnings- och övningsverksamheten. Materielförsörjningsprocessen behöver dock ett längre perspektiv för att kunna utvecklas på ett bra sätt. Även små förändringar i dessa beslut riskerar få kraftiga effekter för den svenskbaserade försvarsindustrins möjligheter att utvecklas. Ett mer effektivt resursutnyttjande En möjlighet att utnyttja resurser mer effektivt och samtidigt stärka samhällets skyddsförmåga är att skapa ett samhällsförsvar och därmed en större integration mellan försvaret och närliggande myndigheter. Det finns ett antal uppgifter i gränsen mellan fred och ofred, mellan nationella och internationella intressen och mellan vad som är militära uppgifter och uppgifter för andra myndigheter såsom polis, räddningsverk etcetera. Exempel på dessa uppgifter kan vara gränsövervakning, motverka sabotage, hantera olyckor, ta hand om flyktingströmmar eller göra insatser vid miljökatastrofer. Försvarsindustrin skulle kunna medverka i arbetet med dessa uppgifter genom allsidiga system där militär och civil teknik kombineras och där låga kostnader kombineras med hög funktion och driftssäkerhet. Även Försvarets materielverk har en viktig roll som upphandlare och teknikutvecklare till de många myndigheter som har uppgifter inom området. 8

9 Utveckla försvarsindustrin Försvarsindustripolitiken måste bli mer långsiktig Stora materielsystem ska ofta leva under mycket långa perioder. Den stora utmaningen för försvarsindustrin är att på mycket lång sikt, under marknadsmässiga former, bygga kompetens för utveckling, produktion och underhåll av materiel. Det kräver en försvarsindustripolitik med tydliga och uthålliga målbilder, täta kontrollstationer och politiskt mod att genomföra politiken. Arbetet inom ramen för sexnationsavtalet måste förstärkas Genom sexnationsavtalet finns möjligheter att omstrukturera försvarsindustrin i Europa och därigenom skapa en starkare och mer konkurrenskraftig försvarsindustri. Det förutsätter att industrin ges konkreta utvecklings- och produktionsprojekt att samarbeta och struktureras kring. Utveckla samarbetet Det finns ett antal påfrestningar som naturkatastrofer, grov kriminalitet, stora olyckor som skulle kunna hanteras bättre genom en starkare samverkan mellan militära och civila myndigheter. Ett första steg kan vara samordning vid katastrofer samt materielsamarbete. Strukturera de svenska materielinköpen Det finns ett antal myndigheter som Försvarsmakten, Polisen, Tullverket och Räddningsverket, vilka alla har behov av materiel som klarar svåra förhållanden och som samtidigt har låga livscykelkostnader. Samordnade materielinköp borde kunna ge lägre kostnader. Inför export-/importsymmetri Sverige köper försvarsmateriel från länder som vi inte skulle kunna tänka oss att sälja till. Det är ologiskt och orimligt, eftersom import också ger stöd till det säljande landets militära förmåga. Trovärdighet i exporthinder uppnås bara om symmetri kring import av militärt materiel skapas. I annat fall bör för konsekvensens skull en översyn av nuvarande exportregler göras. 9

10 Utnyttja befintliga resurser och produktionsanläggningar Försvarsmakten och industrin har idag parallella anläggningar för delar av det tyngre underhållet. Genom samordning av resurserna kan en sådan produktionsbeläggning skapas, samtidigt som underhållet säkerställs utan dubbel infrastruktur. Skapa teknik- och utvecklingsprojekt inom civila/militära samarbetsnischer För att öka samverkan, stärka samhällsskyddet och samtidigt minska industrins beroende av militära beställningar måste det skapas utrymme för industrin att växa in i. En liten del av försvarsanslaget bör kunna användas till att växla över utvecklingsverksamheten mot sådana civila nischer. Ägarna måste ta sitt ansvar Försvarsindustrin har internationaliserats kraftig sedan mitten av talet. Ägarna måste ta ansvar för att se till att de företag de förvärvat får dubbla hemmamarknader och kan tillgodogöra sig volymfördelar. Ägarna måste ta ett långsiktigt ansvar för kompetens, individer och anläggningar. Koncernintegrationen i företagen måste förbättras Försvarsindustrikoncernerna måste intensifiera arbetet med att nationellt och internationellt fördela roller och arbetsuppgifter, så att människor och deras kompetens tas tillvara, företagens konkurrenskraft förstärks och beläggningssvackor i möjligaste mån undviks. 10

11 Viktiga avtalsfrågor som Unionen driver inom försvarsindustrin Unionen vill att arbetsgivare och fackförbund inom försvarsindustrin gemensamt ska främja industriell utveckling, lönsamhet och konkurrenskraft. Därigenom läggs grunden för god löneutveckling och goda villkor i övrigt för de anställda. Vi vill ta vårt ansvar och bidra till att lägga en god grund för att Sveriges näringsliv ska kunna utvecklas och förnyas. Dessa krav fördes fram redan i avtalsrörelsen 2007 och gäller även idag. Unionen kräver därför att företagen inom försvarsindustrin på motsvarande sätt tar sitt ansvar till den industriella utvecklingen i Sverige genom ökade investeringar, satsning på forskning och utveckling och för ett långsiktigt industriellt agerande. Löner Unionen kräver löneavtal som ger reallöneökning för våra medlemmar och som innehåller en individuell löneökningsgaranti. Lönestrukturer i företagen ska utformas så att de stöder en utveckling av de anställdas kompetens och arbetsuppgifter. Jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjlighet till utveckling i arbetet, samma möjlighet till att förena fritid och arbetsliv samt att ingen lönediskriminering på grund av kön förekommer. Kompetensutveckling Unionen kräver att företagen ger våra medlemmar möjlighet och resurser till kompetensutveckling så att Sverige även i framtiden kan producera och sälja högteknologiskt försvarsmateriel på en internationell marknad. Utvecklingssamtal utgör en viktig grund för den individuella utvecklingsplaneringen. 11

12 Arbetsmiljö I syfte att bidra till ett uthålligt och konkurrenskraftigt arbetsliv vill Unionen stärka och utveckla det partsgemensamma arbetsmiljöarbetet genom att alla medlemmar och arbetsplatser ska ha tillgång till företagshälsovård med god kvalitet. Alla medlemmar ska kunna må bra på och av jobbet. Arbetstid Unionen arbetar för att arbetstiden inte ska vara för lång och påfrestande för våra medlemmar och att individen ska få större inflytande över den. Unionen bevakar att medlemmar får de föreskrivna viloperioder som kollektivavtalen säger. 12

13 Ingela Olsson, Karlskoga. Försvaret. Inköpsadministratör, BAE Systems Bofors, Karlskoga. Ekonomistudier bland annat. Medlem i Sif sedan Ingela Olsson arbetar bland annat med budgetuppföljning, men mest med kalkylsamordning. Vid en offertförfrågan från kund kommer uppdraget att ta in priser till inköpsavdelningen. Hon tar emot och fördelar uppdraget på inköparna samt sammanställer och levererar det färdiga resultatet till offertansvarig. Hon fungerar alltså som en sorts koordinator. Det är ett intressant och mångsidigt jobb. Branschen är väldigt teknikintensiv samtidigt som det är en industri. Vi har fokus på utveckling och ingenjörsarbete. Ingela Olsson har svårt att tänka sig att inte vara medlem i facket, framför allt för möjligheten att påverka. Skulle jag argumentera för medlemskap skulle det vara just för påverkansmöjligheten, stödet det ger och för min egen del insynen i företaget. Johan Löfling, Linköping Försvaret. Ingenjör, Saab, Linköping. Bland annat klubbordförande (heltid). Gymnasieingenjör. Medlem i Sif sedan Johan Löfling säger att han arbetar i en starkt politiserad bransch med många fördomar. Få vet, eller bryr sig om att ta reda på, varken politiker eller journalister, att detta är en högteknologisk industri med forskning och utveckling som gagnar hela landet. Han menar att ingen annan bransch, förutom läkemedelsindustrin kanske, har forskningsprojekt med en utvecklingstid på tio år. För att behålla sin position krävs fortsatt tillgång till den vassaste kompetens som finns att uppbringa. Sitt eget jobb beskriver Johan Löfling som utvecklande och alltid i teknikens yttersta framkant. Och han har inga problem att föra fram fördelarna med medlemskap i Unionen: solidaritet, gemenskap, påverkansmöjligheter. 13

14 Lite fakta om försvarsindustrin Bilden nedan ger en översiktlig bild över omstruktureringen i försvarsindustrin under de senaste tre decennierna. På kort tid, från 1990-talets början och framåt, har industrin internationaliserats. Samtliga bolag, utom Saab och Volvo Aero, ingår numera i utländska koncerner. Diagrammet nedan visar utvecklingen av antalet anställda inom försvarsindustrin. De mörkgröna staplarna visar det totala antalet anställda inom försvarsindustriföretagen, medan de ljusgröna staplarna visar antalet anställda som är direkt sysselsatta med försvarsmaterielproduktion. [Anställda] [År] 14

15 Det totala antalet anställda inom försvarsindustrin i Sverige var 2006 ungefär personer. Runt 75 procent av dessa jobb finns utanför de tre storstadsregionerna och sammantaget finns försvarsindustri lokaliserat till 14 län. Unionen har cirka medlemmar som jobbar inom försvarsindustrin Källor: Förtroendevalda och anställda i Unionen, SCB Säkerhets- och försvarsföretagen 15

16 Unionen är ett helt nytt fackförbund, bildat av HTF och Sif den 1 januari Unionen är Sveriges största fackförbund på den privata arbetsmarknaden och landets största tjänstemannaförbund. Vi är cirka medlemmar, varav förtroendevalda i över företag och organisationer. Unionen finns i allt från stora internationella koncerner till små familjeföretag. Vår vision är att skapa trygghet, framgång och glädje i arbetslivet. Tnr: 1014:1. ISBN: Jan ex. Produktion: Blomquist & Co. Foto: Lena Granefelt. Tryck: Ekotryckredners Olof Palmes Gata Stockholm Tel Om försvarsindustin ingår i en serie skrifter om branscher våra medlemmar finns i. Skrifterna beskriver branschen, frågor som vi i Unionen driver och förslag för att utveckla branschen och våra medlemmar. Du kan beställa övriga skrifter på