Säteriskolans Likabehandlingsplan. Läsåret Fastställd i Enhetsrådet Barbro Högberg Rektor

Transkript

1 Säteriskolans Likabehandlingsplan Läsåret Fastställd i Enhetsrådet Barbro Högberg Rektor 1

2 Innehåll Introduktion sid 3 Vision och målsättning sid 4 Definition av begrepp sid 5 Främjande och förebyggande arbete sid 7 Handlingsplan sid 11 Prioriterade mål sid 13 Uppföljning och utvärdering sid 14 2

3 1. Introduktion till vårt arbete med likabehandlingsplanen Att lära av och med varandra är viktiga ledord för oss på Säteriskolan. Vi får många möjligheter att lära om oss själva och omvärlden i mötet med människor från olika kulturer och sammanhang. Att lära av och med varandra bygger på att vi visar respekt för våra olika förutsättningar, utgångspunkter och syn på livet. Förmågan att ta någon annans perspektiv är en förutsättning för att kunna utveckla en gemensam syn på den värdegrund vårt samhälle vilar på. Alla barn har rätt att utvecklas utifrån sin förmåga och det är vår skyldighet att aktivt motverka alla hinder i form av diskriminering och kränkande behandling. Vår likabehandlingsplan syftar till att all personal på Säteriskolan aktivt och målinriktat ska främja barns och elevers lika rättigheter, samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I vår likabehandlingsplan framgår det hur vårt förebyggande och främjande arbetet ser ut, hur diskriminering och kränkande behandling upptäcks och utreds samt vilka åtgärder som vidtas vid trakasserier och kränkande behandling. Detta arbete kommer årligen att följas upp och planen ska då revideras. Planen ska användas som ett aktivt verktyg i den dagliga verksamheten. Likabehandlingsplanen är ett dokument som berör personal, barn och elever inom både skola och fritidsverksamhet. Planen omfattar all skolans personal, även de som inte är anställda under rektor. Det finns två lagar som är till för att skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan. I diskrimineringslagen finns bestämmelser om förbud mot diskriminering. I skollagen 6 kap beskrivs vad skolan måste göra för att motverka kränkande behandling av barn och elever. En kartläggning av skolans nuläge gjordes genom en trivselenkät i oktober 2015 Resultatet presenteras för personal och elever i skolan samt för föräldrar i brukarrådet. En inventering av pedagogernas förebyggande och främjande arbete med elever gjordes i december. Kartläggning och inventering har lagt grunden för våra prioriterade mål för Målen presenteras under punkt 7. Mål och strategier diskuteras och förankras i olika grupper: 3

4 o Likabehandlingsteamet och elevhälsoteamet tillsammans med rektor o Kamratstödjargruppen under ledning av representant från likabehandlingsteamet och kurator. o Elevrådet och klassråden under ledning av ansvariga pedagoger o Arbetsplatsträffar med all personal samt arbetslags- och kategorimöten o Brukarrådet tillsammans med rektor och pedagoger En ny kartläggning genomförs under höstterminen Därefter påbörjas arbetet med en plan för läsåret Fastställd plan finns på harryda.se/sateriskolan 2. Vision och målsättning I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal i förskola och skola ska känna sig trygga och respekterade i förskola och skola. Diskriminering eller kränkande behandling accepteras inte i någon form, vare sig mellan elever eller mellan personal och elever eller personal emellan. All verksamhet i Härryda kommuns förskolor och skolor ska genomsyras av ett jämlikt, solidariskt och demokratiskt förhållningssätt. Arbetsmiljön i förskola/skola ska präglas av respekt, trygghet och studiero. Välmående och kunskapsutveckling följer varandra. Alla barn och elever har rätt att gå till skolan med glädje och att känna ett välbefinnande i att få ta del av en social gemenskap och utvecklas i sitt lärande. På Säteriskolan baserar vi vårt arbete på den värdegrund som läroplanen förmedlar. Vi vill att alla elever känner sig sedda och accepterar inte att någon utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. 4

5 3. Definition av begrepp Läroplanen ger skolan i uppdrag att främja förståelse för andra människor och att aktivt motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Skollagen definierar kränkande behandling som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Diskrimineringslagen anger sju diskrimineringsgrunder: Kön Med kön avses att någon är född till man eller kvinna, men här ingår även transexuella, alltså personer som har eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning Med religion eller annan trosuppfattning menas tillhörighet till en religiös åskådning där även ateism ingår. Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födsel, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Könsöverskridande identitet Med könsöverskridande identitet menas att en person på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män är, pojkar och flickor förväntas vara och se. 5

6 Ålder Med ålder menas den biologiska åldern. Skolans åldersindelningar strider inte mot diskrimineringsgrunden ålder. Diskriminering kan vara av olika typ: Direkt diskriminering En elev missgynnas om han eller hon behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation om missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering En elev missgynnas genom att någon med ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar någon utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Fler begrepp som behöver definieras: Annan kränkande behandling Kränkande behandling som inte är kopplat till diskrimineringsgrunderna. Det är den drabbade som avgör om den uppfattar uppträdandet som oönskat eller kränkande. Kränkningar kan vara o Fysiska (t ex slag och knuffar) o Verbala (hot eller tillmälen) o Psykosociala (utfrysning, ryktesspridning) o Text- och bildburna (klotter, brev, lappar och sociala medier. Främlingsfientlighet Stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella /etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi (HBT-fobi) Motvilja mot eller förakt för homo-, bi- eller transsexualitet och homo-, bi- och transsexuella personer. 6

7 Instruktioner att diskriminera När någon beordrar eller uppmanar andra att kränka någon. Mobbning När någon kränks vid upprepade tillfällen. Detta skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Repressalier När någon utsätts för kränkande behandling eller bestraffning för att han eller hon anmält något som uppfattats som felaktigt. Trakasserier Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. 4. Främjande och förebyggande arbete Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas till alla och är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Förebyggande arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar de områden som identifierats som riskfaktorer. På Säteriskolan genomförs främjande och förebyggande insatser kontinuerligt. Arbetet anpassas till olika grupper och olika åldrar. I en inventering har arbetslagen gett exempel på hur de arbetar i sin barngrupp: Att vara goda förebilder genom att 7

8 - bemöta varandra på ett trevligt och respektfullt sätt - se varje barn - tala med alla barn varje dag - visa på goda exempel - ta vuxenansvar i gruppindelning och placering - se olikheter som en tillgång Skapa goda kamratrelationer genom - kompissamtal - massage-sagor - gemensamma samlingar kring olika teman - att träna socialt samspel i lekar och andra aktiviteter - skolgemensamma aktiviteter Dialog och samarbetsavtal - komma överens om hur vi vill bli bemötta och tilltalade - komma överens om klassrumsregler - informera om och diskutera skolans regler - klassvärdar med trivseluppgifter - klassråd med trivsel på agendan - samtal om det som händer på raster, följa utveckling Arbetslagen ansvarar för att förebyggande och främjande aktiviteter genomförs fortlöpande under året. Vi arbetar enhetsövergripande för att förebygga diskriminering och kränkande behandling genom: Trivselregler På Säteriskolan har grupper och klasser regler om hur arbetet i skolan skall fungera. Ansvar: Rektor och ansvarig lärare Tidpunkt: Läsårsstart 8

9 Klassråd Klassråd är ett forum som alla klasser har regelbundet. På klassråd fattar klassen beslut bland annat om klassreglerna och eleverna kan ta upp sådant som berör klassen enskilt eller skolan/skolmiljön. Frågor av det senare slaget förs vidare till elevråd av klassens elevrådsrepresentanter vid behov hjälper ansvarig lärare till. Klassrådet är viktigt ur demokrati- och likabehandlingssynpunkt eftersom det är en grundläggande princip att alla har en röst och att varje röst är lika mycket värd. Ansvar: Klasslärare/Arbetslag Tidpunkt: Fortlöpande under året Elevråd Elevråd hålls en gång i månaden med elever i åk 2-5. Två representanter deltar från varje klass och har till uppgift att föra klassens talan. En pedagog utses för att under läsåret närvara på elevråden och bistå eleverna med det formella och det praktiska, som till exempel kontakter med aktuella vuxna på skolan. Liksom klassrådet utgör elevrådet grundläggande träning i och förståelse för demokratiska principer. Ansvar: Rektor och ansvarig pedagog Tidpunkt: Fortlöpande under året. Kamratstödjare Kamratstödjare utses i varje klass i åk 2-4. Kamratstödjarnas uppgift är att vara extra ögon och öron under skoldagen genom att lägga märke till hur elever behandlar varandra, se elever som är ensamma eller utsätts för kränkningar och i så falla göra vuxna uppmärksamma på detta. Kamratstödjarna får i grupp hjälp och stöd i sitt uppdrag av en pedagog från likabehandlingsteamet. Ansvar: Rektor och Likabehandlingsteamet. Tidpunkt: Vid läsårsstart och fortlöpande under året. Likabehandlingsteam Skolan har ett likabehandlingsteam bestående av fem pedagoger samt skolans kurator. Teamet kopplas in när mobbning upptäckts och när ordinarie åtgärder inom klassens ram inte räcker till för att lösa situationen. Teamet träffas regelbundet för lägeskontroller, enkätresultat och genomgång av inkomna ärenden. Teamet 9

10 diskuterar utredning av aktuella fall, beslutar om åtgärder, uppföljning och resultat. Om teamets åtgärder inte får önskad effekt kontaktas Elevhälsoteamet. Ansvar: Rektor Tidpunkt: Fortlöpande under året Vuxennärvaro på raster, i omklädningsrum och i bamba Under varje rast finns lärare och andra pedagoger ute bland barnen. På skolan finns även västar som kan användas av pedagogerna. Rastvärdsskapet är schemalagt. Idrottslärare har ansvar för uppsikt i/kring omklädningsrummen före och efter idrottslektionerna. Pedagoger äter tillsammans med barnen i bamba. Ansvar: Rektor Tidpunkt: Varje dag Det är rektors ansvar att: se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkningar och en plan mot diskriminering och trakasserier i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. Dessa två planer sammanförs i en Likabehandlingsplan om skolan får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas Rektor ska även: se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtagits kontakta andra myndigheter vid behov 10

11 Lärare och annan skolpersonal: Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att: följa skolans likabehandlingsplan ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtas bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, där den enskilda läraren eller annan personal är berörd, följs upp bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt Elever: Det är alla elevers gemensamma ansvar att: påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer på skolan bemöta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt 5. Handlingsplan 5.1 För att upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling Trivselenkät genomförs under oktober - november månad varje år. Alla elever får svara anonymt. Resultatet presenteras för personal, elever och föräldrar i brukarrådet. Åtgärder vidtas vid behov och mål för nästkommande år formuleras. Några mindre lägeskontroller genomförs under vårterminen. Resultatet tas upp i antimobbningsteamet för planering av ev åtgärder och presenteras för personal. Skolgårdsenkät, där platser som upplevs som otrygga kartläggs, genomförs en gång per år. Rastvärdarna iakttar det sociala samspelet på raster och kan själva se eller bli uppmärksammade på kränkningar och konflikter. 11

12 Kamratstödjarna gör vuxna uppmärksamma på om de upptäcker ensamma eller utsatta barn i klassen. I kamratstödjargruppen går man igenom hur de upplever stämningen på skolan och om det förekommer hot eller mobbning. Likabehandlingsteamet stämmer av läget i klasserna och på skolan vid varje möte och rapporterar vid behov till rektor och Elevhälsoteamet. Arbetslagen går igenom och diskuterar regelbundet den sociala situationen i elevgrupperna, vid sina arbetslagsträffar en gång/vecka. Minnesanteckningar förs vid varje tillfälle. 5.2 Utredning och åtgärder Ytterst ansvarig för att inga elever eller vuxna på skolan diskrimineras eller kränks är rektor. För att uppnå målet att alla behandlas väl och lika behöver dock alla på skolan känna ansvar för att uppmärksamma och rapportera kränkningar. Barnen gör det efter förmåga; för de anställda vuxna är det en skyldighet. Om en vuxen anställd på skolan upptäcker, själv eller genom någon annan, en situation där kränkningar förekommer, ska denne agera enligt följande: 1. Den pedagog som upptäcker kränkningar skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas elevernas klasslärare. 2. Klasslärare eller den pedagog som upptäckt kränkningen talar med den som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar ej får förekomma, att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning senast två veckor senare, men klargör även att eleven genast ska komma till klassläraren/kamratstödsteamet om något händer innan dess. Dokumentera samtalet. 3. Klasslärare eller berörd pedagog talar sedan med den/de som utfört kränkningen, om flera personer deltagit talar de vuxna med dem en och en. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till, tillsammans med den som kränkt. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare. Dokumentera samtalet. 4. Kontakta inblandade elevers föräldrar och berätta om vad som hänt och vad som nu beslutats. Dokumentera samtalen. 5. Meddela rektor vad som skett och vad som gjorts. 12

13 6. Eleverna hålls under uppsikt. 7. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 2 och 3. Därefter kontaktas föräldrarna för att delges information om hur det gått. Eleverna hålls även fortsättningsvis under uppsikt. Dokumentera samtalen. 8. Om kränkningarna eller trakasserierna återkommer kopplas kamratsödsteamet in och arbetar enligt ovanstående arbetsgång. 9. Om kränkningarna eller trakasserierna trots dessa åtgärder fortsätter anmäls ärendet till Elevhälsoteamet. Rektor kallar de elever som mobbar, tillsammans med vårdnadshavare, till möte. En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras i protokoll. 10. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor och skolkurator. Även detta samtal dokumenteras i protokoll. 11. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, t ex kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis Om en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande behandling av en vuxen följs nedanstående plan: 1. Händelsen anmäls till rektor av den som upptäcker/får kännedom om den. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentation görs. 4. Rektor följer upp ärendet med eleven och hans/hennes föräldrar. 5. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen med berörd elev fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med rektors chef. Eleven kan även vända sig till Barn- och elevombudsmannen ( 6. Prioriterade mål för Nuläge Kartläggningen genom trivselenkäten i görs i oktober november Mål Eleverna trivs i skolan och alla känner sig trygga på rasterna. Ett gott språkbruk förekommer i tilltal och kommunikation. 13

14 Genomförande Enhetsnivå Arbetslagsnivå Kartläggningen av trivselenkät. Rastvärdssystemet ses över kontinuerligt, utvecklas och förstärks. Övergripande inspiration, erfarenhetsutbyte och planering. Vuxna stöttar aktivt elever att komma igång med rastaktiviteter. Planering av insatser i den egna barngruppen. Engagera elever och ge utrymme att lyfta fram trivselfrågor. Genomföra fadderverksamhet F, 2 och 4, 1, 3 och 5. Arbeta i tvärgrupper för att lära känna varandra. 7. Uppföljning och utvärdering 1. Varje år görs en ny kartläggning av trivsel och problemområden, samtidigt utvärderas även de åtgärder som gjorts under föregående läsår. Tidpunkt: oktober/november Ansvar: Rektor 2. Resultatet av kartläggningen presenteras för elever, vårdnadshavare och personal. I enlighet med resultatet av kartläggningen i jämförelse med resultaten från föregående år formuleras nya åtgärder tillsammans av personal, elever och vårdnadshavare. Tidpunkt: december/januari Ansvar: Rektor, skolkurator, mentorer 3. En ny likabehandlingsplan upprättas årligen i enlighet med lag. Då kartläggningen av trivsel och problemområden genomförts formuleras åtgärdsförslag av elever, föräldrar och personal i enlighet med punkt ett och två ovan. Därefter presenteras ett förslag till ny likabehandlingsplan för elever och vårdnadshavare. Planen antas då elevers och vårdnadshavares åsikter beaktats. Tidpunkt: april Ansvar: Rektor 14