Lokala strålskyddsföreskrifter för arbete med RADIOAKTIVA ÄMNEN vid Karolinska Institutet. Campus Solna

Transkript

1 Lokala strålskyddsföreskrifter för arbete med RADIOAKTIVA ÄMNEN vid Karolinska Institutet Campus Solna 1

2 Innehåll sidan Innehåll 2 Karolinska Institutets strålskyddsorganisation 3 Allmän information 5 I Lokala licenskrav 6 II Arbetsregler 8 II.1 Skydd mot extern bestrålning 8 II.2 Skydd mot intern bestrålning 9 II.3 Skydd mot hudkontamination 9 II.4 Kontamineringskontroll 10 II.5 Persondosövervakning 10 II.6 Ventilationskontroll 10 II.7 Praktiskt strålskydd 11 III Beställning och leverans 12 IV Förvaring 12 V Interna transporter 13 VI Avfallshantering 13 VI.1 Flytande avfall 13 VI.2 Slutna strålkällor 14 VI.3 Djurkroppar 14 VI.4 Plast- och blyburkar 14 VI.5 Övrigt radioaktivt avfall 14 VI.6 Avklingat avfall 15 VII Åtgärder vid missöden 15 VII.1 Personkontaminering 15 VII.2 Spill utan personkontaminering 15 VIII Journalföring 16 IX Dokumentation 16 X Städning av lokaler 16 X.1 Laboratorier där med radioaktivt jod utförs 16 X.2 Övriga laboratorier 16 Utgivare: Avdelning för nuklearmedicin, Verksamhetsområde sjukhusfysik Karolinska Universitetssjukhuset Solna September

3 Karolinska Institutets strålskyddsorganisation Strålskyddsorganisationen för Karolinska Institutet är uppbyggd för att ge ett enhetligt och heltäckande skydd för personal, gästforskare, studenter, allmänhet samt i förekommande fall för patienter och försökspersoner. Den centrala anläggningen och samordningen av samtliga uppgifter inom strålskyddslagstiftningens ram delegeras till en särskild strålskyddsexpert med kompetens och befogenheter enligt SSMFS 2008:29 Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om kompetens hos strålskyddsexperter KI är geografiskt utspritt inom Stockholmsregionen. Verksamhet bedrivs såväl inom KI- Campus/Solna som inom det sammanslagna Karolinska Universitetssjukhuset -Solna (KI- Nord) och Huddinge samt KI Campus/Huddinge (KI-Syd). Den omfattande anknytningen till sjukhusverksamheten har legat till grund för att tillskapa en strålskyddsorganisation av samma modell som tillämpas vid Karolinska Universitetssjukhuset. I den fastställda organisationsplanen ges prefekterna ett övergripande ansvar för strålskyddsverksamheten inom sina respektive institutioner vid Karolinska Institutet. Den operativa tillsynsverksamheten inom KI-Syd, KI-Nord och KI Campus/Solna åvilar avd för sjukhusfysik vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Den operativa tillsynsverksamheten för Odontologiska Institutionen åvilar avd för sjukhusfysik vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Ansvaret för samordningen av verksamheterna åvilar strålskyddsexperten. Tidigare har enskilda institutioner eller forskargrupper själva kunnat söka och beviljas tillstånd av SSM för att bedriva verksamhet med strålning. Den nya organisationen innebär att alla tidigare SSM-tillstånd förs samman till ett gemensamt samlingstillstånd. Utifrån samlingstillståndet utfärdar strålskyddsexperten, eller den han/hon förordar i sitt ställe, särskild licens till varje institution, forskargrupp eller motsvarande som vill bedriva arbete med joniserande strålning. I villkoren för licensiering ingår bl.a. att personalen har adekvat utbildning i strålskydd och kännedom om lokala strålskyddsföreskrifter samt kunskap om strålningsrisker. Odontologiska Institutionen arbetar under eget tillstånd (Dnr 534/2901/93) men ingår i KI:s strålskyddsorganisation. Detta gäller även innehavet av cyklotronen enligt tillstånd Dnr 55/1662/01 För att säkerställa skyddet för patienter och försökspersoner som kan komma att medverka i olika forskningsprojekt inom KI ombildas nuvarande strålskyddskommittéer vid Karolinskas sjukhuset och Huddinge sjukhus till Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutets strålskyddskommitté(er). Dessa har bl.a. till uppgift att efter detaljerad granskning och i samverkan med den nya etikprövningsnämnden tillstyrka forskningsprojekt på patienter och försökspersoner där metoder med joniserande strålning ingår. 3

4 4

5 Allmän information Besöksadress Avdelning för nuklearmedicin är belägen i huvudbyggnaden på plan 1 (A3:01) samt i kulvertplanet (A2:U1) Karolinska Universitetssjukhuset Solna Postadress Nuklearmedicin, A3:01 Karolinska Universitetssjukhuset Solna STOCKHOLM Telefax Öppethållande Måndag-fredag Karolinska Institutets strålskyddsexpert Stig A Larsson, professor stig.larsson@karolinska.se Karolinska Institutets kontaktperson Disa Gustafsson, leg sjukhusfysiker disa.gustafsson@karolinska.se Telefon Lena Engelin, röntgensjuksköterska Cathrine Jonsson, leg sjukhusfysiker, avdelningschef Alejandro Sánchez Crespo, leg sjukhusfysiker Lars Ideström, leg sjukhusfysiker Ulrika Svanholm, leg sjukhusfysiker Lena Engelin Cathrine Jonsson Alejandro Sánchez Crespo Lars Ideström Ulrika Svanholm E-post lena.engelin@karolinska.se cathrine.jonsson@karolinska.se alejandro.sanchez.crespo@karolinska.se lars.idestrom@karolinska.se ulrika.svanholm@karolinska.se Samordnare av strålskyddsorganisation Christina Hallgren, miljösamordnare Karolinska Institutet Christina.hallgren@ki.se

6 I Lokala licenskrav Nu gällande strålskyddslagstiftning är anpassad efter EU:s krav vilket innebär att likartade regler gäller inom hela Europa Lokal licens Vilande licens Arbete med radionuklider inom Karolinska Institutet får endast bedrivas vid de laboratorier som erhållit en lokal licens. Vilande licens kan medges vid längre uppehåll i verksamheten med radionuklider ( >1 år). Denna licens kan enkelt aktiveras till en lokal licens då arbete återupptages. Verksamhets- Varje institution eller laboratorium skall ha en verksamhetsansvarig ansvarig person som skall förvissa sig om att licenskraven uppfylls med avseende på att: inga radionuklider används utöver dem i den lokala licensen beviljade aldrig mer än maximalt tillåten aktivitetsmängd hanteras/förvaras föra register över inköpta radionuklider arbete bedrivs i lokaler godkända av sektionen för nuklearmedicin all personal har adekvat strålskyddsutbildning all personal har tillgång till lämplig strålskyddsutrustning persondos, kontaminerings- och ventilationsmätningar utförs enligt anvisningar avfall omhändertages enligt instruktion tillbud och missöden omedelbart rapporteras utse strålskyddsarbetsledare/kontaktperson med sektionen för nuklearmedicin i strålskyddsfrågor Strålskyddsarbetsledare Varje laboratorium skall ha en av den verksamhetsansvariga personen utsedd strålskyddsarbetsledare med följande uppgifter: Ge lokala instruktioner för arbete med radionuklider såsom inköps- förvarings- och avfallsrutiner, var och hur arbetet skall bedrivas mm. Ge lokala städinstruktioner till städledare och städpersonal Övervaka strålskyddshygienen Övervaka inköp av radionuklider och journalföra dessa för att säkerställa att maximalt innehav aldrig överskrids Uppdatera stråldskyddspärmen Se till att all personal tar del av de lokala strålskyddsföreskrifterna med kvittens i strålskyddspärmen 6

7 Hantera persondosimetrar och personrapporter i de fall detta är aktuellt Vara kontaktperson gentemot avdelning för nuklearmedicin Personal Personal indelas i kategorier efter arbetets art. Personal kan tillhöra kategori A eller B. De flesta personer som arbetar med radioaktiva ämnen på Karolinska Institutet tillhör kategori B. För arbetstagare tillhörande kategori A gäller att den effektiva stråldosen kan överstiga 6 msv/år. Dessa arbetstagare skall: bära persondosmätare med mätperiod 4 veckor. genomgå periodisk läkarundersökning vart tredje år avge hälsodeklaration mellanliggande år För arbetstagare tillhörande kategori B gäller att effektiva stråldosen kan överstiga 1 msv/år samt understiga 6 msv/år. Dosuppskattningar och kontrollrutiner skall visa att placeringen i kategori B är korrekt. Lokaler Alla laboratorier klassificeras efter arbetets art. Laboratorierna är klassade som endera kontrollerade eller skyddade lokaler. Flertalet lokaler inom Karolinska Institutet är skyddade områden. För ett kontrollerat område gäller: betydande risk för kontaminering föreligger och/eller arbetstagare tillhör kategori A endast tillträde för behörig personal avgränsning och lagstadgad skyltning tillgång till gällande lokala strålskyddsföreskrifter För ett skyddat område gäller: arbetstagare tillhör kategori A eller B lagstadgad skyltning tillgång till gällande lokala strålskyddsföreskrifter Strålskyddspärm Varje laboratorium skall ha en egen strålskyddspärm. Där förvaras lokalt tillstånd, lokala strålskyddsföreskrifter, instruktioner och journaler. Ändringar införs i pärmen av utsedd kontaktperson. Här antecknas också tillbud och missöden samt resultat av utförda kontrollmätningar. Alla förändringar beträffande radionuklider, aktivitetsmängder, lokaler och rutiner samt andra omständigheter, som kan påverka strålskyddsförhållandena skall snarast anmälas till KI s kontaktperson på avdelning för nuklearmedicin. 7

8 II Arbetsregler Vid arbete med radioaktiva ämnen skall man minimera riskerna för person- och laboratoriekontaminering samt undvika oavsiktlig extern och intern bestrålning. En kontaminering leder lätt till en intern bestrålning genom att det radioaktiva ämnet kommer in via hud, mun eller näsa. En kontaminering kan också leda till felaktiga mätvärden. II.1 Stråldos Skydd mot extern bestrålning Hur stor stråldosen blir beror på flera faktorer strålslag och aktivitet uppehållstid i strålfältet strålskärmning avstånd till strålkällan Tid Den externa bestrålningen är direkt proportionell mot den tid man vistas i strålfältet. En fördubbling av tiden innebär alltså en fördubblad stråldos. Därför: arbeta snabbt och metodiskt öva nya och svåra moment med inaktivt material Avstånd Inversa kvadratlagen innebär att strålningens intensitet avtar omvänt proportionellt mot kvadraten på avståndet. Om avståndet till strålkällan fördubblas minskas stråldosen till en fjärdedel och om avståndet tredubblas minskas stråldosen till en niondedel osv. Därför: arbeta på största möjliga avstånd från strålkällan använd tång, pincett eller andra fjärrverktyg vid hantering av radioaktiva ämnen utan blyskydd. Undvik att beröra behållare innehållande radioaktivt material Skärmning Strålningsintensiteten kan minskas genom skärmning. Lämpligt material beror på strålslag och tjockleken avgörs av energin. β strålning <300keV ingen skärmning behövs( 3 H, 14 C) β strålning >1 MeV 10 mm plexiglas( 32 P ) γ strålning <200 kev 2 mm bly ( 125 I, 99 Tc m ) Dimensionering av skärmen för högre energier utformas beroende på aktiviteten. Kontakta avdelning för nuklearmedicin. 8

9 arbeta om möjligt bakom strålskärm förvara alltid radioaktiva preparat bakom strålskärm II.2 Stråldos Skydd mot intern bestrålning Spill eller extern kontaminering kan lätt leda till intern bestrålning genom att det radioaktiva ämnet kommer in i kroppen via munnen, huden eller andningsvägarna. Hur stor stråldosen blir vid en intern kontaminering beror på flera faktorer: aktivitet och strålslag radionuklidens kemiska form hur radionukliden metaboliseras effektiv halveringstid β strålare Kemisk form, Metabolism, Effektiv halveringstid Den korta räckvidden hos β strålare gör att den externa bestrålningen är lätt att avskärma, men kommer dessa ämnen in i kroppen medför den korta räckvidden att strålningen absorberas lokalt i kroppen och att stråldosen kan bli hög. Den kemiska förening, som radionukliden ingår i är helt avgörande för dess utsöndring och distribution i kroppen. Detta är tillsammans med de fysikaliska strålningsegenskaperna avgörande för stråldosen till enskilda organ och till hela kroppen. såväl förvaring och förtäring av mat och dryck som rökning och snusning är förbjudet inom de laboratorier där radioaktiva ämnen förvaras eller används använd absorberande papper med plastad undersida som underlag på arbetsbänkar alla flyktiga ämnen hanteras i dragskåp pga aerosol använd skyddskläder och skyddshandskar samt vid stänkrisk även ögon- och hårskydd efter avslutat arbete skall arbetsytor, utrustning, skyddskläder samt händer kontrolleras med lämpligt strålskyddsinstrument II.3 Skydd mot hudkontaminering Spill av koncentrerade radioaktiva lösningar på huden kan ge upphov till lokalt höga stråldoser. Detta gäller särskilt β strålare som har kort räckvidd. använd alltid handskar utför kontamineringskontroll vid misstanke om hudkontaminering, se sid 15 åtgärder vid missöden 9

10 II.4 Kontamineringskontroll II.4.1 Med strålskyddsinstrument (gäller inte 3 H) Efter avslutat arbete skall arbetsytor och arbetskläder kontrolleras med lämpligt strålskyddsinstrument. Funktionen på strålskyddsinstrumentet skall vara fullgott. Rapportera till avdelning för nuklearmedicin om den konstaterade kontamineringen överstiger 3 gånger bakgrundsvärdet vid personkontaminering och 10 gånger bakgrunden vid övrig kontamination efter sanering (se åtgärder vid missöden sidan 15). Protokollför resultaten om kontaminering föreligger samt notera saneringsåtgärd. Vid laboratorier för inmärkning med radioaktiv jod skall utförd kontamineringskontroll noteras även då kontaminering inte föreligger. II.4.2 Med strykprov Kontroll av 3 H utförs alltid genom strykprov minst varje kvartal enligt instruktion i strålskyddspärmen. Även andra betastrålande radionuklider med låg energi kan med fördel kontrolleras med strykprov, exempelvis 14 C och 35 S. Resultaten skall protokollföras och rapportering till avdelning för nuklearmedicin skall ske om kontamineringen överstiger 10 gånger bakgrunden efter saneringsåtgärd (se åtgärder vid missöden sidan 15). Vid laboratorier som saknar eget strålskyddsinstrument skall strykprov enligt ovan göras även vid arbete med andra radionuklider än 3 H. II.5 II.6 Persondosövervakning Obligatorisk persondosövervakning gäller endast personal som tillhör kategori A. Tillfälliga mätningar med TLD eller direkt avläsande instrument utförs för att säkerställa att personalen blivit indelad i rätt kategori samt för att begränsa personalstråldoser. Mätningar utförs exempelvis: vid inmärkning med radioaktiv jod vid kemiskt, fysikaliskt och medicinskt utvecklingsarbete som metodkontroll med avseende på stråldos Ventilationskontroll Vid laboratorier för inmärkning av radioaktiv jod krävs särskild ventilationskontroll: kontrollera funktionen av dragskåp, handskbox eller dragbänk innan arbetspasset påbörjas i laboratorier med undertryck ska tryckförhållandena kontrolleras minst en gång per halvår. Resultatet dokumenteras. 10

11 II.7 Praktiskt strålskydd 1. Använd skyddsrock och skyddshandskar. Vid risk för stänk använd även hår- och ögonskydd, byt ofta. Tvätta alltid händerna efter avslutat arbete. 2. Behandla använda skyddshandskar som radioaktivt avfall. 3. Täck arbetsytor med absorberande papper med plastad undersida. Byt regelbundet. 4. Märk flaskor, kärl etc. med radionuklid, aktivitet, koncentration och tidpunkt. 5. Det är förbjudet att äta, dricka, röka, snusa eller förvara mat inom laboratoriet. 6. Arbeta snabbt och metodiskt. Undvik spill. Träna nya och svåra moment med lösningar utan aktivitet. 7. Arbeta på största möjliga avstånd från strålkällan. Undvik att ta direkt i flaskor, sprutor etc., som innehåller aktivitet. Använd fjärrverktyg såsom tänger eller pincetter. 8. Arbeta om möjligt bakom strålskärm av plexiglas vid arbete med β- strålare och av bly eller blyglas vid arbete med γ-strålare. 9. Använd sprutskydd. 10. Förvara radioaktivt material bakom strålskärm. 11. Arbeta i dragskåp eller på dragbänk vid risk för luftburen aktivitet (gas, ånga, stänk, torra radioaktiva ämnen). 12. Kontrollera arbetsytor, verktyg och skyddskläder med ett strålskyddsinstrument. 13. Pipettering får aldrig ske med munnen. 14. Vid forcerad filtrering skall sug, ej övertryck anbringas. 11

12 III Beställning och leverans 1. För att totala innehavet ej skall överskridas skall alla inköp övervakas och samordnas av strålskyddsarbetsledare/kontaktperson. 2. Beställning görs direkt från leverantören. 3. Beställda preparat levereras direkt till respektive laboratorium. 4. Inköpta radionuklider journalförs av strålskyddsarbetsledaren med angivande av radionuklid, aktivitet och referensdatum (dokumentation kan t ex innebära att följesedlar arkiveras). IV Förvaring 1. Radioaktiva ämnen skall förvaras inlåsta och på ett ur brandskyddssynpunkt betryggande sätt. 2. Radioaktivt material skall vara märkt med uppgift om radionuklid, aktivitetsmängd samt tidpunkt för angiven aktivitet. 3. Förvaringsplatser skall vara utmärkta med varningsskyltar. Se nedan. Förvaringsplats för radioaktiva ämnen respektive Förvaringsplats för radioaktivt avfall samt namn och telefonnummer till strålskyddsarbetsledaren. Lagstadgade skyltar kan hämtas på sektionen för nuklearmedicin. 4. Där personer tillfälligtvis uppehåller sig skall radioaktiva ämnen vara så avskärmade att dosraten understiger 20μSv/h. 5. Där personer vistas stadigvarande skall radioaktiva ämnen vara så avskärmande att dosraten understiger 2μSv/h. 12

13 V Interna transporter 1. Radioaktivt material skall vara märkt med uppgift om radionuklid, aktivitetsmängd samt tidpunkt för angiven aktivitet. 2. Radioaktiva ämnen får under inga omständigheter lämnas oövervakade inom Karolinska Institutet. 3. Alla förpackningar ska vara väl förseglade och strålskärmade för att undvika kontaminering eller onödig bestrålning. 4. Vid missöde under transport bevakas platsen för att förhindra spridning av radioaktivt material. Kontakta omedelbart avdelning för nuklearmedicin. VI VI.1 Avfallshantering (Se även tilläggsföreskrifter för varje institution) Flytande avfall Använd endast ett avlopp inom varje laboratorium för att spola ut aktivitet. Märk detta med skylten utsläppsplats för flytande radioaktivt avfall. Efter utsläpp spolas rikligt med vatten i avloppet. flytande avfall kan för samtliga radionuklider utom 125 I och 131 I spolas ut i det vanliga avloppet om den totala aktiviteten ej överstiger 10 MBq per månad. för 125 I och 131 I är motsvarande aktivitetsgräns 1 MBq per månad. scintillationslösningar ska i de flesta fall hanteras som kemiskt avfall. Endast om aktiviteten överstiger 10 Bq per milliliter av exempelvis 32 P, 33 P eller 35 S eller, om lösningen endast innehåller 3 H eller 14 C, högre än 100 Bq per milliliter skall de betraktas som radioaktivt avfall. rester av radioaktiva stamlösningar förvaras i institutionens eget avfallsrum. Förpackningarna ska vara väl strålskärmade, förseglade och märkta med laboratorium, radionuklid, aktivitet och datum. 13

14 VI.2 Slutna strålkällor Standardpreparat eller andra slutna strålkällor som kasseras får ej placeras i avfallsförråd. Kontakta avdelning för nuklearmedicin. Observera att vissa instrument, t.ex. automatiska vätskescintillationsprovväxlare, kan innehålla en radioaktiv strålkälla för extern standardisering. Då ett sådant instrument skall kasseras måste först den radioaktiva strålkällan avlägsnas. Kontakta avdelning för nuklearmedicin. VI.3 Djurkroppar Radioaktiva djurkroppar och uttagna organ skall alltid förvaras i frysbox med en skylt som anger det aktuella innehållet. Materialet ska vara inslaget i plastpåsar med tydlig märkning av radionuklid, uppskattad aktivitetsmängd, referensdatum och signatur. Vid destruktion och förbränning av sådant material gäller samma gränsvärden som angivits för flytande avfall VI.1. Kontakta avdelning för nuklearmedicin vid frågor. VI.4 Plast- och blyburkar Tomma plastburkar får aldrig lämnas med det vanliga avfallet utan att först avlägsna etiketter och tejp som felaktigt anger att innehållet är radioaktivt. Tomma blyburkar ska behandlas på samma sätt. Placeras i avfallsrum i väntan på kassation. VI.5 Övrigt radioaktivt avfall Övrigt flytande och fast radioaktivt avfall skall placeras i särskild riskavfallsbehållare i plast som finns att hämta på KICK eller kan beställas via miljösamordnare Christina Hallgren, telefon Behållaren märks med etiketten Radioaktivt avfall korrekt och fullständigt ifylld. Ragnsells specialavfall tillhandahåller etiketter. Kontakta Niklas Lundberg, telefon , e-post niklas.lundberg@ragnsells.se Avfallet placeras sedan i avfallsrum på institutionen. 14

15 VI.6 VII VII.1 Avklingat avfall Stamlösningar och avfall som sparas i avfallsrummen i gula riskavfallsbehållare får klinga av under 10 halveringstider. Då avfallet har klingat av skickas det som riskavfall genom Ragnsells vidare till Uppsala. Samordnade körningar av Ragnsells från hela Campus kommer att ske med jämna mellanrum. Åtgärder vid missöden Personkontaminering 1.Tag av kontaminerade handskar, rock, skor etc. i lokalen. 2.Kontrollera med strålskyddsinstrument om huden är kontaminerad. 3.Kontaminerad hud tvättas med mild tvål och ljummet vatten. Skrubba inte. Använd aldrig lösningsmedel eller tvättsprit som nedsätter hudens egen skyddande funktion. Tvätta tills ytterligare tvättning är resultatlös enligt strålskyddsinstrumentet. 4.Kontakta avdelning för nuklearmedicin om kontamineringen fortfarande överstiger 3 gånger bakgrundsvärdet på strålskyddsinstrumentet. 5.Om betydande kontaminering föreligger kontaktas avdelning för nuklearmedicin och följande åtgärder vidtages: kartläggning av händelsen och beräkning av erhållen stråldos för att ingå i lokal avvikelserapport om årsdosgränsen överskridits skall verksamhetsansvarige se till att läkarundersökning omedelbart blir utförd. Previa kontaktas. Rapportering till SSM vid behov Rutiner och metoder ses över för att utreda om något moment kan utföras på ett säkrare sätt. VII.2 Spill utan personkontaminering 1.Mät av området med lämpligt strålskyddsinstrument. 2. Markera den kontaminerade ytan. Sug upp spill med absorberande material. Gnugga aldrig eftersom man då lätt kontaminerar ett större område. Arbeta sedan utifrån och in med count off eller tvål och vatten. 3.Mät igen, täck ytan med plastat papper om kontaminering kvarstår. 4. Mät med strålskyddsinstrument och notera resultatet på skyddspappret och i strålskyddspärmen. Markera området med varningstejp. 15

16 5. Rapportera till avdelning för nuklearmedicin om kontamineringen överstiger 10 gånger bakgrund VIII Journalföring För alla laboratorier som är klassificerade som kontrollerade områden skall arbetet dokumenteras i en journal. I journalen skall fortlöpande följande noteras: radionuklid och aktivitet datum för arbetet vem eller vilka som utfört arbetet oplanerade händelser av betydelse ur strålskyddssynpunkt resultat vid kontamineringsmätningar och uppgifter om eventuell dekontaminering IX Dokumentation På varje enskilt laboratorium skall följande uppgifter dokumenteras, signeras och hållas lätt tillgängliga för berörd personal: mottagna och förvarade radioaktiva ämnen med aktiviteten angiven (dokumentationen kan innebära att spara signerade följesedlar) resultat av ventilationskontroller resultat av kontaminationskontroller resultat av persondosmätningar och bedömning av interna doser innehav av kaliberingsstrålkällor X Städning av lokaler X.1 Laboratorier där märkning med radioaktiv jod utförs Städpersonal skall använda skyddshandskar Städning av dragskåp där inmärkning skett utförs av laboratoriepersonal Vid eventuell kontaminering skall området markeras och städpersonal informeras om när och hur städning kan ske X.2 Övriga laboratorier Ingen speciell instruktion är erforderlig Arbetsbänkar städas av den som laborerat 16