Strålskyddsaspekter vid användning av radioaktiva nuklider

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strålskyddsaspekter vid användning av radioaktiva nuklider"

Transkript

1 Strålskyddsaspekter vid användning av radioaktiva nuklider Föreläsning vid Intensivkurs i Medicin teknisk säkerhet Gudrun Alm Carlsson

2 Upplägg Vad är en radioaktiv nuklid? Fysikaliska data: sönderfallsskonstant,halveringstid, aktivitet Dosimetri extern och intern bestrålning Faktorer som påverkar bestrålningen från externa strålkällor: inversa kvadratlagen, strålskärmars egenskaper: HVL för fotoner, räckvidd för elektroner Strålskärmar i praktiskt bruk för skydd mot externbestrålning Intern kontaminering, spridningsvägar, Annual Limit on Intake (ALI) Arbetsregler vid arbete med slutna respektive öppna strålkällor Sanering, arbetsplats och personsanering Klassificering av arbetsplats: Kontrollerat, skyddat område Kategoriindelning arbetstagare: Kategori A, Kategori B Strålningsmiljön på en nuklearmedicinsk avdelning, patienten som strålkälla Förvaring av radioaktiva strålkällor och avfallshantering Patientstrålskydd Lagar och förordningar Tack och referenser

3 Radioaktiv strålning? Enligt Nationalencyklopedin: Radioaktiv strålning, äldre benämning på joniserande strålning. Strålningen är inte i sig radioaktiv utan sänds ut av radioaktiva ämnen. Radioaktiva ämnen är strålningsaktiva ämnen

4 Radioaktivt sönderfall Instabila atomkärnor som sönderfaller genom att skicka ut laddade partiklar (α, β, β + ) kallas radioaktiva. Dotterkärnan är av annat grundämne än moderkärnan och sänder ut överskottsenergi i form av gamma (γ) strålning γ ==> Radioaktivitet Joniserande strålning Strålningsaktiv atom SI enhet: Bequerel (Bq) α, β, β + 1Bq =1 sönderfall/sekund

5 Joniserande strålning vid radioaktivt sönderfall Alfa (α) - helium kärna (2 protoner och 2 neutroner) Beta (β) - elekroner och positroner Gamma (γ) fotoner

6 Joniserande strålning - räckvidder 4 2 α ++ α 0 1 β β 0 γ och röntgen 0 γ Papper Plast Bly Beror på strålslag energi densitet atomnummer

7 Sönderfallets fysik Sannolikheten att en atomkärna ska sönderfalla är lika stor i varje tidsögonblick och ges av sönderfallskonstanten λ [s -1 ] Med hjälp av sönderfallskonstanten kan man beräkna halveringstiden T ln 2 T = λ Generellt gäller tidssambandet N = N 0 e λt N 0 = antalet radionuklider vid tiden t=0 N = antalet radionuklider vid tiden t>0 Aktiviteten A A = λn

8 Halveringstid Halveringstiden T är den tid som krävs för att en viss mängd radioaktivt material skall minska till hälften. Efter 10 halveringstider återstår 0,2% av N 0

9 Radionuklider som används för in-vivo diagnostik (β ) (β + ) Positronstrålare som 18 F används för PET (Positron Emission Tomography) undersökningar

10 Radionuklider som används för nuklearmedicinsk terapi 131 I har använts i 50 år. Ingen specifik målsökning behöver göras då jod naturligt tas upp av sköldkörteln. Ges i form av NaI 89 Sr används för smärtlindring vid skelettmetastaser. Administreras i form av 89 Sr-klorid som ansamlas i skelettet i områden med hög metabolism 32 P omsätts som vanligt fosfor och byggs in i prolifierande celler och ackumuleras framförallt i mjälte, lever och skelett

11 Dosimetri med radioaktiva nuklider Externt slutna strålkällor D = AKte d 2 µx A= aktivitet K beror av nuklidens sönderfallsegenskaper (fotonenergier) t = tiden för exponering x absorbatorns tjocklek (material mellan strålkälla och bestrålad) µ = attenueringskoefficienten för absorbatorn d= avståndet till strålkällan

12 Stråldoser- extern bestrålning Carlsson och Svensson 2007

13 Dosimetri med radioaktiva nuklider Nuklider i kroppen (interndosimetri) Aktivitet A( t) = A 0 e λt A(t 2 ) A(t 3 ) Totala antalet sönderfall beskrivs av ytan under kurvan λ = ln 2 T 0 t 2 t 3 Tid Varje sönderfall ger ett bidrag till dosen. Hur stort detta bidrag är beror på nuklidens sönderfallsegenskaper

14 Dosimetri med radioaktiva nuklider Antalet sönderfall A ~ ~ A A t λt 0 = A0 e dt = 1 λ 0 [ ] λt e Här är λ = λ = λ + λ eff fys biol Totala antalet sönderfall under oändlig tid ~ A0 A = λ eff Kortlivade nuklider ger lägre totalt antal sönderfallande atomer!

15 Sönderfallets bidrag till organdos För varje sönderfall erhålls bidrag till dosen i organ där aktivitet ansamlas n i i E i AF i n i = antalet partiklar av typ i per sönderfall E i = medelenergin hos partiklar av typ i AF i = absorberade fraktionen av partiklar av typ i AF i 1 för alfa- och betapartiklar

16 Ekvivalenta dosen till organ Ekvivalenta dosen till organ H = ~ A ni Ei AFi wr, i = i A λ 0 eff i n i E i AF i w R, i Ekvivalenta dosen beror inte bara på den tillförda aktiviteten A 0 utan också på effektiva halveringstiden och energi och typ av joniserande partiklar som skickas ut vid sönderfallet Kort halveringstid (hög sannolikhet för sönderfall) fördelaktigt ur dos synpunkt Alfa-strålande nuklider (w R =20) ger höga bidrag till ekvivalenta dosen!

17 Klassificering av nuklider Klass A- mycket hög toxicitet: alfa-strålande nuklider med lång Halveringstid,tex 226 Ra Klass B-hög toxicitet: ex 131 I betastrålare med höga partikel energier Klass d- låg toxicitet: ex 99m Tc kort halveringstid, ingen betastrålning (liten energiabsorption per sönderfall)

18 Hur kan man begränsa bestrålningen vid hantering av radioaktiva strålkällor? Principer för att reducera strålningspåverkan TIDSFAKTORN Arbeta så fort som möjligt AVSTÅNDSFAKTORN Håll strålkällan på så stort avstånd från kroppen som möjligt. Använd tex distansverktyg för att hålla källan STRÅLSKÄRMNING Om möjligt placera en absorbator mellan strålkällan och kroppen

19 Hur kan man begränsa bestrålningen vid hantering av radioaktiva strålkällor? SKYDDSUTRUSTNING Blyförkläden Glasögon Skyddshandskar SKOSKYDD OCH ROCK För att förhindra spridning av nuklider från lab där öppna strålkällor hanteras

20 Avståndsfaktorn- inversa kvadratlagen 11 µsv/h 25 µsv/h 25 µsv/h Dosen avtar som 1/d µsv/h µsv/h d = avståndet från strålkällan 1 m 2 m 3 m Dubblas avståndet är dosen endast en fjärdedel (1/4) Trefaldigas avståndet är dosen endast en niondel (1/9)

21 Strålskärmning fotoner- halvvärdesskikt HVL HVL=Half Value Layer N in N ut =N in /2 Fotoner kan aldrig stoppas helt Strålskärmen reducerar antalet som kommer ut på andra sidan HVL reducerar detta antal till hälften

22 Halvvärdesskikt olika material HVL reducerar antalet fotoner till hälften (50%) Dubbla skiktet (2 HVL) dämpar antalet fotoner till 25% Trefaldigt skikt (3 HVL) dämpar antalet fotoner 12.5% HVL avtar för höga atomnummer och låga fotonenergier

23 Betapartiklar- elektronräckvidder Elektroner har ändliga räckvidder 1000 gånger längre räckvidder i luft på grund av den låga densiteten

24 Arbete med preparat bakom strålskärm Blyglas som skydd mot gammastrålning Plexiglas/plast som skydd mot betastrålning Plexiglas/plast att föredra vid arbete med rena betastrålare då elektroner ger upphov till bromsstrålning (fotoner) vid nedbromsning i högatomärt material. Fotonerna penetrerar lätt genom plasten Sannolikheten för bromsstrålning högst för elektroner med höga energier

25 Sprutskydd Den radioaktiva nukliden förvaras i en blyburk av tillräcklig tjocklek Jönsson och Strand 1989 När du drar upp en spruta bör du använda dig av sprutskydd och dra nytta av avståndsregeln genom att t ex använda pincett och aldrig hålla över den aktiva volymen

26 Sprutskydd vid patientinjektion Använd alltid skydd på sprutan vid patientinjektioner (kort avstånd till den radioaktiva substansen kan ge höga fingerdoser) Sprutskyddet reducerar fingerdoserna avsevärt Tänk på att sprutan inte är skyddad vid sprutspetsen!

27 Exempel på sprutskydd-lågenergetiska fotoner Skydd för lågenergetisk gammastrålning (ex:tc-99m, I-123) Gjorda av bly eller wolfram Ofta med blyglas

28 Sprutskydd positronstrålande nuklider Skydd vid injektion av positronstrålande nuklid för PET undersökning(ex:f-18): Gjorda av plast och bly eller wolfram Ofta med blyglas (skydd mot 511 kev fotoner)

29 Hur mycket dämpar sprutskyddet? Carlsson och Svensson 2007

30 Hur mycket dämpar sprutskyddet? Fingerdoser vid olika arbetsmoment med 99m Tc Fingerdoserna kan bli begränsande när det gäller strålskyddet av personal inom Nuklearmedicin (< 500 msv/år). Viktigt att använda sprutskydd Carlsson och Svensson 2007

31 Strålskärmning- personlig utrustning Blyförkläde, blyhandskar 0.25 mm Pb Radionuklid Andel penetration 125 I (30 kev) 0.02% 99m Tc (140 kev) 46% 137 Cs (662 kev) 97% 0.25 mm Pb ger bra skydd vid låga fotonenergier Vid höga fotonenergier ger 0.25 mm Pb minimalt skydd Förkläden kan användas omlott varvid skyddet ökar till 0.5 mm bly

32 Exempel på blyförkläden Runt-om-skydd Pb 0,25 mm (överlapp fram Pb 0,5 mm) Vanligt vid nuklidarbete då man rör sig runt om strålkällan Frontalskydd Pb 0,5 mm Vanligt vid genomlysning då man arbetar med strålkällan (rtg-röret) framför sig

33 Ögonstrålskydd- fotoner Blyglasögon passar bra för arbete med 125 I, 99m Tc 0.75 mm blyekvivalent glas ger följande dämning av fotonerna 125 I > 99.9 % (30 kev fotonenergi) 99m Tc > 90% (140 kev fotonenergi)

34 Ögonstrålskydd- betapartiklar Plastglasögon passar bra vid arbete med rena betastrålare som 32 P 33 P 90 Sr 3 mm mineralglas eller 7 mm plastglas ger full absorption av elektronerna

35 Kontaminering spridningsvägar och intern bestrålning

36 Huddoser vid spill Huddoser vid spill av 1 droppe á 10 kbq på huden Nuklid Huddos(mSv/h) 3 H 0 14 C P P S m Tc I 0.06

37 Annual Limit on Intake (ALI) Högsta tillåtliga intag per år för att inte effektiva dosen ska överstiga 20 msv/år

38 Åtgärder för att minska spridning

39 Arbetsregler- slutna stråkällor Använd strålskydd (blyförkläde, sprutskydd etc) Arbeta snabbt (träna på arbetsmoment) Verktyg; ökat avstånd till strålkällan

40 Arbetsregler för att minimera intern bestrålning 1. Använd skyddskläder och byt dessa ofta 2. Använd alltid skyddshandskar och byt dessa senast efter 30 minuter eftersom det alltid finns risk att en lösning kan tränga igenom mikroskopiska porer i handsken 3. Använd alltid skyddsglasögon om det finns risk för stänk 4. Arbeta så mycket som möjligt i dragskåp med öppna preparat och alltid vid arbete med flyktiga ämnen (jodisotoper och ädelgaser) 5. Ha alltid absorberande underläggspapper med plastad baksida på arbetsbänken eller i dragskåpet. Byt pappret regelbundet 6. Undvik spill och stänk. Träna arbete med kanyl och spruta 7. Pipettera aldrig med munnen-använd automatpipett eller vid stora volymer Peléusboll 8. I laboratoriet gäller alltid förbud mot förtäring, rökning och snusning 9. Kontrollera med strålskyddsinstrument arbetsbänk, verktyg och händer efter avslutat arbetsmoment, så att ingen kontamination skett

41 Åtgärder vid mindre spill utan personkontaminering 1. Markera det kontaminerade området 2. Begränsa den utspillda lösningen till en så liten yta som möjlig. Effektivaste sättet är att suga upp lösningen med ett absorberande papper. Papperet kastas i särskilt kärl 3. Tvätta utan att gnugga upprepade gånger med tvållösning tills kontaminationen är borta eller tills att ytterligare tvätt inte ger mätbar minskning av radioaktiviteten 4. Täck över den kontaminerade ytan med plastat papper. Skriv dit kontaminerad yta, 99m Tc, avklingat den 25/2 eller motsvarande 5. Om dekontaminering inte ger resultat, anmäl till strålskyddsfysiker

42 Åtgärder vid större spill med personkontaminering Kontaminerade kläder och skor tas av och lämnas i laboratoriet Försök omedelbart verifiera misstänkt hudkontaminering genom mätning med strålskyddsinstrument Påbörja saneringen av huden genom att tvätta med tvål och ljummet vatten Begränsa tvättningen till det kontaminerade hudområdet Skrubba inte och använd inte lösningsmedel eller tvättsprit som kan sätta ned hudens egna skyddande funktion Om skärsår uppstått och kan tänkas vara kontaminerat, låt det blöda litet och spola sedan omsorgsfullt med rent vatten Spärra av lokalen. Sätt meddelande på dörren om händelsen

43 Markering - Kontaminerat område

44 Kategoriindelning - arbetsställen Skyddat område Kontrollerat område

45 Kontrollerat och skyddat område För kontrollerat område gäller: -Betydande risk för att kontaminering föreligger och/eller arbetstagare tillhör kategori A - Endast tillträde för behörig personal - Avgränsning och lagstadgad skytning - Skrivna regler för området ska vara kända För skyddat område gäller: - Arbetstagare tillhör kategir A eller B - Lagstadgad skyltning - Skrivna eller muntliga regler för området ska vara kända

46 Kategoriindelning - arbetstagare En arbetstagare skall tillhöra kategori A om sannolikheten inte är försumbar att: Den årliga effektiva dosen uppgår till 6 msv eller mer Den årliga ekvivalenta dosen till ögats lins uppgår till 45 msv eller mer Den årliga ekvivalenta dosen till extremiteter eller hud uppgår till 150 msv eller mer Arbetstagare som inte tillhör kategori A, skall tillhöra Kategori B SSMFS 2008:5, kap 4, paragraf 1,2

47 Behörig personal - definition SSMFS 2008:5, kap 4, paragraf 5 Med behörig personal avses sådana personer som fått erforderlig utbildning om: De risker som är förenade med arbete i strålningsmiljö De strålskyddsåtgärder som behöver vidtas De lokala regler som gäller för det kontrollerade området

48 Strålningsmiljö Nuklearmedicin Lio Injektionsrum Hotlab Patienter Strålkällor! Kamerarum

49 Patienten som strålkälla Patienten strålar efter injektion av radioaktiv isotop Blyförkläde med 0.3 mm bly Använd blyförkläde Använd blyförkläde! Carlsson och Svensson 2007

50 Patient som behandlas med radioaktivt jod Exempel på instruktion till besökare av patient som fått terapeutiska nivåer av radioaktivt jod

51 Förvaring av radioaktiva ämnen Jönsson och Strand: Strålningsfysik och strålskydd 1989

52 Förvaring av radioaktiva ämnen Radioaktiva ämnen skall förvaras oåtkomliga för obehöriga Behållare med radioaktivt material skall vara förses med radiaksymbol. Aktivitet > 1 MBq förvaras i märkt blybehållare Förråd med radioaktiva ämnen skall vara försedd med radiaksymbol, ansvarig person och vilka nuklider som finns i förrådet

53 Avfallshantering Förvaring av radioaktivt avfall får bara ske i kärl/behållare avsedda för detta. Kärlen/behållarna ska vara märkta med symbol som anger att innehållet är radioaktivt Avfallet lämnas till sjukhusets radiofysikavdelning eller radionuklidcentral för vidare avyttring eller förvaring för avklingning Avfallet kan kortvarigt förvaras på avdelningens hot lab för avklingning

54 Patientsäkerhet Kontroll av inmärkning Hög inmärkningsgrad besparar patienten onödiga stråldoser och ge bästa bildkvalitet Papperskromatogram från 99m Tc svavelkolloid-inmärkning Inmärkningsgrad (%)= arean R 100 arean R + arean I

55 Allmänna Strålskyddsprinciper-ICRP Berättigande Positiv nettonytta Optimering av Strålskyddet ALARA (As Low As Reasonably Achievable) Dosgränser Ingen individ får utsättas för olämpligt hög stråldos

56 Lagar och Föreskrifter Lagar Strålskyddslagen (SFS 1988:220) EU-direktiv 97/43/EURATOM Skydd för personers hälsa mot faror vid joniserande strålning i samband med medicinsk bestrålning Föreskrifter Strålskyddsorganisation (SSM FS 2008:22) Skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning (SSM FS 2008:51 ) Strålskärmning (SSM FS 2008:11) Lab. verksamhet med öppna strålkällor (SSM FS 2000:28) Nuklearmedicin (SSM FS 2008:34) Diagnostiska referensnivåer Nuklear (SSM FS 2008:4)

57 SSM FS 2008:34

58 Ur SSM FS 2008:34

59 Ur SSM FS 2008:34

60 Lokal strålskyddsorganisation Landstinget har tillståndet Strålskyddskomitte Röntgenkommitte Isotopkommitte Strålterapikommitte Strålskyddsfysiker är kontaktperson gentemot SSM

61 Dostermometern

62 Tack och referenser Tack till sjukhusfysiker Anna Olsson för hjälp med bildmaterial Referenser 1. Jönsson Bo Anders och Strand Sven-Erik: Strålningsfysik och strålskydd, Kompendium, Institutionen för Radiofysik, Lunds universitet Ask Per och Öberg Åke P: Teknisk säkerhet i sjukvården, Almqvist & Wiksell Carlsson Sten och Svensson Sven-Eric: Nuklearmedicin (Fysik&Teknik, Radiofarmaka, Nuklearmedicinska bilder,datoranvändning, Spårämneskinetik, Strålrisker&strålskydd, Kvalitetssäkring). Kompendium Version 1.0, 2007

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Lokaler och avfall Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Laboratoriearbete (beredning och dispensering) SSMFS 2008:28, 2008:51 Administration och undersökning/behandling

Läs mer

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Varför strålskydd? Förhindra akuta skador och begränsa risken för sena skador Skydda patienterna - patientstrålskydd Skydda er själva - personalstrålskydd

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF Leg. sjukhusfysiker Strålskyddsutbildning För att få lov att använda joniserande strålning, t.ex. röntgenstrålning, ska man ha Teoretisk kunskap om strålskydd, Praktisk

Läs mer

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c. 1. Lina sitter och läser en artikel om utgrävningarna i Motala ström. I artikeln står det att arkeologerna funnit bruksföremål som är 7 år gamla. De har daterat föremålen med hjälp av kol-14-metoden. Förklara

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

Anvisning för kategoriindelning av personal och lokaler inom verksamheter med joniserande strålning

Anvisning för kategoriindelning av personal och lokaler inom verksamheter med joniserande strålning 1(5) Anvisning för kategoriindelning av personal och lokaler inom verksamheter med joniserande strålning I Strålskyddslagen och i SSM föreskrift SSMFS 2018:1 beskrivs grundläggande bestämmelser för skydd

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av

Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av , 2014 10 01 Sid 1(9) Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av Kategoriindelning av personal baseras på de stråldoser

Läs mer

Ny författning om strålskydd och nya föreskrifter från SSM Enkätredovisning

Ny författning om strålskydd och nya föreskrifter från SSM Enkätredovisning Ny författning om strålskydd och nya föreskrifter från SSM Enkätredovisning Sigrid Leide Svegborn Gustav Brolin Strålningsfysik, Skånes universitetssjukhus Enkät gällande ny författning om strålskydd Strålskyddslag

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna

Läs mer

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Lagar, föreskrifter och rekommendationer Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Samtliga lagar och FS som berör sjukvården 1. SFS 1988:220 Strålskyddslag

Läs mer

Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november Tammerfors 8 10 september 2021

Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november Tammerfors 8 10 september 2021 Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november 2018 Tammerfors 8 10 september 2021 Kyrkogården som kulturbärare och dess betydelse för miljön Strålsäkerhet inom många områden 2018-10-26

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1 Utkom från trycket den 30 januari 2009 beslutade den

Läs mer

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Henrik Karlsson Sjukhusfysiker Onkologiska kliniken och Strålningsfysik, Kalmar SK-kurs Medicinsk strålningsfysik, Linköping 2013-10-09 Onkologiska kliniken och

Läs mer

RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I

RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I Del 1 Joniserande strålning och dess växelverkan Lena Jönsson Medicinsk strålningsfysik Lunds universitet RSJE10 Radiografi I Röntgenbilden Hur olika

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

Organisationsplan för strålskydd vid Umeå universitet

Organisationsplan för strålskydd vid Umeå universitet Organisationsplan för strålskydd vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2016-12-20 Dnr: FS 2.10-2121-16 Denna plan ersätter tidigare fastställt beslut av Arbetsmiljökommittén 1997-12-17, Dnr: 360-2301-97

Läs mer

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets

Läs mer

Lokala strålskyddsföreskrifter för arbete med RADIOAKTIVA ÄMNEN vid Karolinska Institutet. Campus Solna

Lokala strålskyddsföreskrifter för arbete med RADIOAKTIVA ÄMNEN vid Karolinska Institutet. Campus Solna Lokala strålskyddsföreskrifter för arbete med RADIOAKTIVA ÄMNEN vid Karolinska Institutet Campus Solna 1 Innehåll sidan Innehåll 2 Karolinska Institutets strålskyddsorganisation 3 Allmän information 5

Läs mer

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Röntgenstrålning som verktyg Röntgens barndom Tidiga strålskador Strålskydd Passar skon?

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Strålskyddsfysiker Annhild Larsson Göteborgs universitet Telefon 031-786 11 36 Mobiltelefon 0705-640457 annhild.larsson@gu.se Health Physics Poster from Oak Ridge National Laboratory

Läs mer

De nya dosgränserna för ögats lins

De nya dosgränserna för ögats lins De nya dosgränserna för ögats lins - Konsekvenserna för personalstrålskyddet Röntgenveckan Uppsala 2013 Innehåll! Vad är på gång och vilka berörs?! Mätning av dosen till ögats lins! Typiska doser vid olika

Läs mer

Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016

Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016 Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016 Varför ändrar man föreskrifter? Verkligheten har ändrats, föreskriften är omodern Många dispensansökningar Nya EU direktiv

Läs mer

Strålning Radioaktivitet och strålskydd

Strålning Radioaktivitet och strålskydd ... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter och projekt 2 3 4 α-strålnings räckvidd i luft γ-strålnings attenuering i aluminium och bly Mätning av stråldosen i olika utomhusmiljöer Strålning Radioaktivitet

Läs mer

Strålsäkerhet för strålande läkare

Strålsäkerhet för strålande läkare Strålsäkerhet för strålande läkare Regelverk, Säkerhet och Risker Röntgenveckan Uppsala 2013 Innehåll! SSM! ICRP - Berättigande, optimering och dosgränser! Regelverk! SSMFS! Ansvar och roller! Kompetens

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Avfallsplan för radioaktivt avfall

Avfallsplan för radioaktivt avfall 1(6) Avfallsplan för radioaktivt avfall Tillstånd: SSM2012-1621 Cu-09237 Syfte Syftet med detta dokument är att beskriva hur radioaktivt avfall skall hanteras och förvaras samt hur strålkällornas emballagematerial,

Läs mer

SSM:s krav på ett renrum

SSM:s krav på ett renrum SSM:s krav på ett renrum, SSM Ett verkligt exempel Oplanerad händelse rapporterad till SSM En färsk batch med F-18 FDG (1000 MBq/ml) ska plockas ur en autoinjektor pga tekniskt fel Person A gör jobbet

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; SSI FS 1998:5 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen

Läs mer

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:

Läs mer

Avfallsplan för radioaktivt avfall

Avfallsplan för radioaktivt avfall 1(7) Avfallsplan för radioaktivt avfall Tillstånd: SSM2012-1621 Cu-09237 Syfte Syftet med detta dokument är att beskriva hur radioaktivt avfall skall hanteras och förvaras samt hur strålkällornas emballagematerial,

Läs mer

Föreläggande efter inspektion

Föreläggande efter inspektion BESLUT 2012-02-06 Landstinget Blekinge 371 81 Karlskrona Handläggare: Catarina Danestig Sjögren Telefon: +46 8 799 4269 Vår referens: SSM2011-3358 Objekt: Blekinge sjukhus Föreläggande efter inspektion

Läs mer

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus

Läs mer

3.7 γ strålning. Absorptionslagen

3.7 γ strålning. Absorptionslagen 3.7 γ strålning γ strålningen är elektromagnetisk strålning. Liksom α partiklarnas energier är strålningen kvantiserad; strålningen kan ha endast bestämda energier. Detta beror på att γ strålningen utsänds

Läs mer

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson Medicinsk användning av radioaktiva ämnen 1896 naturlig radioaktivet upptäcktes av Becquerel Artificiella

Läs mer

Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska Jakob Himmelman

Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska Jakob Himmelman Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2017 Jakob Himmelman Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska - organisation Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska - organisation Områden inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Lunds universitets strålskyddsföreskrifter

Lunds universitets strålskyddsföreskrifter BESLUT 2014-04-10 Dnr STYR 2014/311 1 (2) Rektor Lunds universitets strålskyddsföreskrifter Bakgrund Som mottagare av Lunds universitets samlingstillstånd (Cu-7013) för verksamhet med joniserande strålning,

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter m.m. om icke kärnenergianknutet

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:4 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 2

Läs mer

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Bakgrund. Verksamheter som innefattar arbete med joniserande strålning har sedan länge reglerats genom olika typer av föreskrifter, förordningar och råd.

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2008:26 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om personstrålskydd i verksamhet med joniserande strålning vid kärntekniska anläggningar

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av arbetsställen och persondosmätningar

Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av arbetsställen och persondosmätningar Sid 1(8) Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av Kategoriindelning av personal baseras på de stråldoser arbetstagarna kan förväntas erhålla genom sitt arbete, medan kategoriindelning

Läs mer

Personalskydd. SSMFS 2008:51 om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning

Personalskydd. SSMFS 2008:51 om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning Personalstrålskydd Personalskydd SSMFS 2008:51 om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning 3 kap dosgränser 4 kap kategoriindelning, 5

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Bilaga 1 Rapport Datum: 2016-02-12 Diarienr: SSM2014-1921 Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Sida 2 (283) Sida 3 (283) Införande av strålskyddsdirektivet

Läs mer

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning 2007-03-18, 7.04 em Fysik Laboration 4 Radioaktiv strålning Laborationens syfte är att ge dig grundläggande kunskap om: Radioaktiva strålningens ursprung

Läs mer

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.

Läs mer

Instuderingsfrågor Atomfysik

Instuderingsfrågor Atomfysik Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?

Läs mer

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KÄRNKEMI FOKUS: användbara(radio)nuklider A: Kap

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KÄRNKEMI FOKUS: användbara(radio)nuklider A: Kap KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi KÄRNKEMI FOKUS: användbara(radio)nuklider A: Kap 17.6 17.8 Periodiska systemet finns alla grundämnen? SVAR: NEJ! Exempel på lätta kärnor som inte finns, dvs ej stabila:

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen (1988:293) följande. 1

Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen (1988:293) följande. 1 SSI FS 2000:7 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om laboratorieverksamhet med radioaktiva ämnen i form av öppna strålkällor; beslutade den 26 maj 2000. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR KVITTBLIVNING AV RADIOAKTIVT AVFALL

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR KVITTBLIVNING AV RADIOAKTIVT AVFALL HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR KVITTBLIVNING AV RADIOAKTIVT AVFALL Typ av dokument: Datum: Beslutad av: Giltighetstid: Tillsvidare Område: Lokaler, IT och miljö och säkerhet Ansvarig förvaltningsenhet: Lokalförsörjningsenheten

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Introduktion till strålningens växelverkan. Atomen och atomkärnan Radioaktivt sönderfall. Användande av strålning

Introduktion till strålningens växelverkan. Atomen och atomkärnan Radioaktivt sönderfall. Användande av strålning Introduktion till strålningens växelverkan. tomen och atomkärnan Radioaktivt sönderfall auger elektroner Röntgen strålning Radioaktiv strålning Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences

Läs mer

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42 Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om verksamhet med acceleratorer

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om tillstånd för skolor att inneha

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor; SSI FS 2000:9 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor; beslutade den 26 maj 2000. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 och 8, strålskyddsförordningen

Läs mer

Strålskyddsregler. vid Landstinget i Östergötland och Linköpings universitet: Laboratorieverksamhet med Lokalt Medgivande

Strålskyddsregler. vid Landstinget i Östergötland och Linköpings universitet: Laboratorieverksamhet med Lokalt Medgivande Strålskyddsregler vid Landstinget i Östergötland och Linköpings universitet: Laboratorieverksamhet med Lokalt Medgivande SAMS, arbetsgruppen för strålskydd 2012 06 01, rev.1 2013 02 08 Detta dokument finns

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: REMISS Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor;

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2 Föreläsning 13 Kärnfysik 2 Sönderfallslagen Låt oss börja med ett tankeexperiment (som man med visst tålamod också kan utföra rent praktiskt). Säg att man kastar en tärning en gång. Innan man kastat tärningen

Läs mer

STÄDINSTRUKTION FÖR VERKSAMHET MED ÖPPNA STRÅLKÄLLOR Inledning

STÄDINSTRUKTION FÖR VERKSAMHET MED ÖPPNA STRÅLKÄLLOR Inledning 1 (9) 2017-11-15 STÄDINSTRUKTION FÖR VERKSAMHET MED ÖPPNA STRÅLKÄLLOR Inledning Denna instruktion redogör för hur verksamheter som flyttar från befintliga lokaler på GKS ska hantera material som använts

Läs mer

Introduktion till nya regelverket. Anders Frank

Introduktion till nya regelverket. Anders Frank Introduktion till nya regelverket Anders Frank Regelhierarkin Vägledning Vägledningsdokument blir viktiga vid tillämpning av föreskrifterna SSM har beslutat ha en vägledningssamling Parallellt med författningssamlingen

Läs mer

Rutin för kvittblivning av radioaktivt avfall

Rutin för kvittblivning av radioaktivt avfall Lokalförsörjningsenheten Carolin Johansson carolin.johansson@umu.se Handläggningsordning 2018-06-18 Rutin för kvittblivning av radioaktivt avfall Innehållsförteckning Rutin för kvittblivning av radioaktivt

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till försäljning, installation och underhåll av strålkällor 1

Bilaga till ansökan om tillstånd till försäljning, installation och underhåll av strålkällor 1 Bilaga till ansökan om tillstånd till försäljning, installation och underhåll av strålkällor 1 Till ansökan bifogas: (För att saluföra brandvarnare enligt SSMFS2008:47 och rökdetektorer enligt SSMFS2008:44

Läs mer

AVFALLSPLAN, RADIOAKTIVT AVFALL

AVFALLSPLAN, RADIOAKTIVT AVFALL AVFALLSPLAN, RADIOAKTIVT AVFALL Innehåll TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 3 DEFINITIONER... 3 LAGSTIFTNING... 4 ANSVAR... 4 AVFALLETS UPPKOMST... 5 AVFALLETS VÄG FRÅN SJUKHUSET... 8 AVFALLETS HANTERING PÅ SJUKHUSET

Läs mer

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling SSMFS 2018:7 Vägledning med bakgrund och motiv till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:7) om tillståndspliktig veterinärverksamhet; Fastställd:

Läs mer

Föreläggande om åtgärder för Danderyds sjukhus AB

Föreläggande om åtgärder för Danderyds sjukhus AB BESLUT 2011-06-17 Handläggare: Sven Richter Telefon: 08 799 4320 Sjukhusdirektören Danderyds sjukhus AB Vår referens: SSM 2011-555 182 88 Stockholm Föreläggande om åtgärder för Danderyds sjukhus AB Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Radioaktiva ämnen i dricksvatten

Radioaktiva ämnen i dricksvatten Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktiva ämnen i dricksvatten Denna vägledning är ett komplement med rubriknumrering anpassad till Vägledning dricksvatten Fastställd: 2016-10-10 av avdelningschefen

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

Lokala Strålsäkerhetsföreskrifter för arbete med RADIOAKTIVA ÄMNEN. vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Sida 1

Lokala Strålsäkerhetsföreskrifter för arbete med RADIOAKTIVA ÄMNEN. vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Sida 1 Lokala Strålsäkerhetsföreskrifter för arbete med RADIOAKTIVA ÄMNEN vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sida 1 Innehållsförteckning Sidan Allmän information 3 Lokala licenskrav 4 Lokal licens Strålsäkerhetsrond

Läs mer

Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2015. Jakob Himmelman

Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2015. Jakob Himmelman Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2015 Jakob Himmelman Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2016 Jakob Himmelman Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska - organisation Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

ORGANISATIONSPLAN FÖR STRÅLSKYDDSVERKSAMHETEN SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET OCH FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS

ORGANISATIONSPLAN FÖR STRÅLSKYDDSVERKSAMHETEN SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET OCH FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS Bilaga, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Frölunda Specialistsjukhus ORGANISATIONSPLAN FÖR STRÅLSKYDDSVERKSAMHETEN SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET OCH FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS 1 Inledning Strålsäkerhetsmyndigheten

Läs mer

Institution/Avdelning. Prefekt/motsv. Underskrift, Prefekt /motsv för Inst/Avd/Enhet/Grupp. Namnförtydligande. Kontaktperson:

Institution/Avdelning. Prefekt/motsv. Underskrift, Prefekt /motsv för Inst/Avd/Enhet/Grupp. Namnförtydligande. Kontaktperson: Förteckning enligt tillståndsvillkor, gällande år 2009/2010. Institution/motsv som bedriver arbete med strålning inom Uppsala universitet skall lämna in underlag till central förteckning enligt krav i

Läs mer

Strålning. Radioaktivitet och strålskydd NATIONELLT RESURSCENTRUM I FYSIK LUNDS UNIVERSITET 2015

Strålning. Radioaktivitet och strålskydd NATIONELLT RESURSCENTRUM I FYSIK LUNDS UNIVERSITET 2015 Strålning Radioaktivitet och strålskydd NATIONELLT RESURSCENTRUM I FYSIK LUNDS UNIVERSITET 2015 Strålning Radioaktivitet och strålskydd 2015 Laborationen Strålning av Nina Reistad är licensierad under

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Dokumentnr: Version Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Tillståndsansökan riktar sig mot användare, men för medicinsk användning av öppna strålkällor finns separat blankett.

Läs mer

Föreläggande om åtgärder

Föreläggande om åtgärder Medicinsk Röntgen AB Sveavägen 64, plan 2 111 34 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-06-13 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-306 Handläggare: Carl Bladh-Johansson Telefon: +46 8 799 4484 Föreläggande om

Läs mer

Rutin för kvittblivning av radioaktivt avfall

Rutin för kvittblivning av radioaktivt avfall Lokalförsörjningsenheten Carolin Johansson carolin.johansson@umu.se Handläggningsordning 2017-01-26 Rutin för kvittblivning av radioaktivt avfall Innehållsförteckning Rutin för kvittblivning av radioaktivt

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1 SSMFS 2008:34

Läs mer

Radioaktivitet i dricksvatten

Radioaktivitet i dricksvatten Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktivitet i dricksvatten (utkast för extern remiss) Fastställd: 20xx-xx-xx av avdelningschefen Innehåll 2 Lagstiftning... 4 2.1.x EU-regler om radioaktivitet

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om laboratorieverksamhet med radioaktiva

Läs mer

Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH

Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH Experimentell fysik Janne Wallenius Reaktorfysik KTH Återkoppling från förra mötet: Många tyckte att det var spännade att lära sig något om 1. Osäkerhetsrelationen 2. Att antipartiklar finns och kan färdas

Läs mer

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin. Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin. Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson Medicinsk användning av radioaktiva ämnen 1896 naturlig radioaktivet upptäcktes av Becquerel Artificiella

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Det nya direktivet Den 5 december 2013 beslutade Rådet att fastställa ett nytt direktiv för strålskyddet som upphäver de tidigare

Läs mer

Lokala strålskyddsföreskrifter för arbete med. Radioaktiva ämnen. vid Karolinska Institutet

Lokala strålskyddsföreskrifter för arbete med. Radioaktiva ämnen. vid Karolinska Institutet Lokala strålskyddsföreskrifter för arbete med Radioaktiva ämnen vid Karolinska Institutet Innehåll INLEDNING... 3 1. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETE MED RADIOAKTIVA ÄMNEN... 4 LOKAL LICENS... 4 KATEGORIINDELNING

Läs mer

I enlighet med strålsäkerhetscentralens beslut föreskrivs med stöd av mom., mom. och mom. i strålsäkerhetslagen (859/2018):

I enlighet med strålsäkerhetscentralens beslut föreskrivs med stöd av mom., mom. och mom. i strålsäkerhetslagen (859/2018): FÖRESKRIFT S/2/2018 Strålsäkerhetscentralens föreskrift om handlingsplan för strålsäkerhetsincidenter samt åtgärder under och efter strålsäkerhetsincidenter Utfärdad i Helsingfors 14.12.2018 I enlighet

Läs mer

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak Lösningar till tentamen i kärnkemi ak 1999.117 Del A 1. Det finns radioaktiva sönderfall som leder till utsändning av monoenergetisk joniserande strålning? Vad är detta för strålslag? (2p) Svar: Alfastrålning

Läs mer

Statistisk precision vid radioaktivitetsmätning och Aktivitetsbestämning ur uppmätt räknehastighet

Statistisk precision vid radioaktivitetsmätning och Aktivitetsbestämning ur uppmätt räknehastighet Institutionen för medicin och vård Avdelningen för radiofysik Hälsouniversitetet Statistisk precision vid radioaktivitetsmätning och Aktivitetsbestämning ur uppmätt räknehastighet Gudrun Alm Carlsson och

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. c 3, , J 3, ev 1,9 ev. E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm E 6, ,0 10 8

LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. c 3, , J 3, ev 1,9 ev. E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm E 6, ,0 10 8 Kärnfysik 0-0. Se lärobokens facit. c 3,0 08 03. a) f Hz 4,6 0 4 Hz 6500 9 b) E hf 6,630 34 4,6 0 4 J 3, 0 9 J 3,0 9 J 3,09 ev,9 ev,6 09 Svar: a) 4,6 0 4 Hz b) 3, 0 9 J (,9 ev) 04. a) Kol är nr 6 i det

Läs mer