Rutin för kvittblivning av radioaktivt avfall

Transkript

1 Lokalförsörjningsenheten Carolin Johansson Handläggningsordning Rutin för kvittblivning av radioaktivt avfall

2 Innehållsförteckning Rutin för kvittblivning av radioaktivt avfall... 1 Allmänt... 3 Utrustning som innehåller radioaktivitet... 3 Röntgenutrustning... 3 Svagt kontaminerat avfall... 3 Fast avfall... 4 Flytande avfall... 4 Radioaktivt avfall... 4 Fast avfall... 4 Flytande och vattenlösligt avfall... 5 Utsläppsställe... 5 Kvittblivning av flytande icke vattenlösligt radioaktivt avfall med hög aktivitet... 5 Allmänna råd om hur radioaktivt avfall som lämnas till den centrala uppsamlingscentralen skall vara sorterat och förpackat... 7 Fast avfall... 7 Utsläpp i avlopp... 8 Uppsamlingscentral (Rum för radioaktivt avfall)... 9 Vägbeskrivning till rum för radioaktivt avfall Information från landstingspersonal vid uppsamlingscentral Etiketter... 11

3 Allmänt Avfall från arbete med radioaktiva ämnen ska hanteras på ett sådant sätt att det inte orsakar skada eller onödiga risker. Hur avfallet ska hanteras beror i första hand på avfallets karaktär. Hanteringen av avfall från öppna strålkällor skall göras i enlighet med SSMFS 2010:2. Utrustning som innehåller radioaktivitet Viss utrustning som används inom universitetet innehåller radioaktiva ämnen. Innan utrustningen kasseras, skall strålkällan avlägsnas och förvaras under strålskyddsmässigt säkra förhållanden. Universitetet har ett avtal med landstinget som tar hand om strålkällan. Exempel på utrustning som kan innehålla radioaktiva ämnen är vätskescintillatorer, eliminatorer, röntgenfluorescensanalysatorer, ytviktsmätare, nivåmätare, tjockleksmätare, densitetsmätare. Det kan finnas ytterligare utrustning som inte anges här. Notera att utrustning kan ha olika benämningar, t.ex. anges en vätskescintillator ofta som betaräknare, alfaräknare osv. Innan skrotning av utrustning får ske, ska man vara säker på att den inte innehåller radioaktivitet. Om utrustningen på någon sida har symbolen som visas här till höger, så innehåller den radioaktivitet som skall avlägsnas innan skrotning. Om varningssymbolen saknas, innebär det inte att utrustningen är fri från radioaktivitet. Se efter i manualen, där det finns information om eventuell radioaktivitet. Om du är osäker, kontakta strålskyddsfysikern/strålskyddsexperten. Strålskyddsfysikern kan också hjälpa till med att avlägsna strålkällan. Röntgenutrustning Röntgenutrustning som inte används måste göras obrukbar innan skrotning. Detta görs genom att själva röret förstörs så att vakuumet försvinner. Om det är möjligt att komma åt högspänningskablarna till röret, så skall dessa klippas av.

4 Svagt kontaminerat avfall Till denna typ av avfall räknas sådant som innehåller så små mängder radioaktivt material att inga speciella åtgärder vid omhändertagande och deponering erfordras av strålhygieniska skäl. Fast avfall Exempel på fast avfall är engångsmaterial som handskar, underläggspapper, sprutor, slangar och kärl, som använts i samband med brukslösningar av radioaktiva isotoper. Fast avfall samlas i särskilt kärl försett med lock och inre plastpåse. Plastpåsen försluts då den fyllts och kastas utan vidare åtgärder med övriga sopor. Flytande avfall Exempel på svagt kontaminerat avfall är vatten från sköljning, disk av glasvaror och annan laboratorieutrustning samt vätskescintillationslösningar. Vattenlösligt avfall deponeras i avloppssystemet. Notera att vätskescintillationslösningar inte är vattenlösliga. Dessa skall deponeras på kemiförrådet. Se undantag under rubriken Flytande och vattenlösligt avfall Radioaktivt avfall Hit räknas avfall som kan innehålla radioaktivt material i så hög koncentration och aktivitet att det kan betraktas som en strålningsrisk och därmed fordrar särskilda rutiner för omhändertagande och slutdeponering. Fast avfall Exempel på fast avfall är radioaktiva preparat och strålkällor med större aktivitet än 50 kbq (1 µci). Behållare som innehållit stamlösningar (blyburkar, förvaringsflaskor). Underläggspapper och material som har använts i samband med stamlösningar med hög specifik aktivitet och som kan misstänkas vara starkt kontaminerade. Djurkroppar, organ och kutterspån från försöksdjur som behandlats med radioaktiva ämnen. Övrigt material som man med säkerhet inte kan säga att det endast är svagt kontaminerat. Fast avfall ska läggas i den speciella behållare 1 som är avsedda för riskavfall (se bild nedan). När behållaren är fylld, skall locket sättas på så att den sitter ordentligt. Behållaren skall förses med en etikett där institutionens namn, ingående nuklider och aktivitet anges. Avfall som kräver frysförvaring får ej blandas med annat avfall. 1 Behållare för riskavfall kan beställas från Artikel nummer: Dubbellock gul till SAN SAC Artikel nummer: Riskavfallsbox SAN SAC Gul Enklast hittar man dessa genom att googla fram produkten.

5 Exempel på behållare för fast avfall. Mängden radioaktiva ämnen i varje förpackning får vara högst 4 MBq (för 3H och 14C högst 40 MBq). Avfall förs under betryggande institutionskontroll till avfallsrummet som är belägen i kulvertplanet, målpunkt QA, NUS byggnad 27, rum Avfallsrummet har öppet torsdagar jämna veckor kl Vid storhelger och under sommaren gäller andra öppethållandetider. Flytande och vattenlösligt avfall Den sammanlagda aktiviteten som spolas ut i avlopp får vara högst 10 ALImin i månaden per laboratorium eller motsvarande. Vid varje utsläppstillfälle får aktiviteten vara högst 1 ALImin, dock högst 100 MBq. Vid varje utsläppstillfälle ska spolning ske med riklig mängd vatten. De värden på ALImin som ska tillämpas framgår av tabell 1, bilaga 1. Om avfallet innehåller mer än en radionuklid ska den högsta tillåtna aktiviteten beräknas enligt bilaga 1. Utsläppsställe Utsläpp av radioaktivt avfall bör begränsas till en utsläppsplats per laboratorium och max två utsläppsställen per våningsplan. Vid utsläppsplatsen ska det finnas en väl synlig skylt som anger att flytande radioaktivt avfall får spolas ut i avloppet. Kvittblivning av flytande icke vattenlösligt radioaktivt avfall med hög aktivitet Vätskescintillatorlösning behöver normalt inte behandlas som radioaktivt avfall. Undantag: Lösningen innehåller alfastrålande radionuklider- aktivitetskoncentrationen i lösningen är större än 10 Bq/ml (alternativt 100 Bq/ml om lösningen endast innehåller 3H eller 14C). Övrigt icke-vattenlösligt avfall med hög aktivitet avlämnas till avfallsrummet i tättslutande kärl, försett med etikett där det finns angivet: 1. Institutionens namn 2. Typ av lösningsmedel 3. I lösningen ingående nuklider och deras aktivitet

6

7 Allmänna råd om hur radioaktivt avfall som lämnas till den centrala uppsamlingscentralen skall vara sorterat och förpackat Det radioaktiva avfall som lämnas till den gemensamma uppsamlingscentralen ska senare separeras med avseende på hur det lämpligast ska slutdeponeras. Vissa nuklider får t.ex. brännas, kapslade preparat måste sändas för ingjutning etc. Ett villkor för att personalen vid uppsamlingscentralen ska kunna sortera avfallet riktigt och riskfritt är att det är rätt deklarerat med avseende på radionuklid och aktivitet, samt att det är uppdelat i kategorier enligt nedan. Fast avfall Svagt kontaminerat avfall (se anv. pkt 1) eller ej kontaminerat avfall ska inte blandas med det radioaktiva avfall som lämnas till uppsamlingscentralen. Djurkroppar och annat avfall som kräver frysförvaring får ej blandas med annat avfall. OBS! djurkroppar som varit i kontakt med eter måste vädras innan de förpackas, annars föreligger explosionsrisk vid frysförvaringen. Flaskor och ampuller som innehåller/innehållit stamlösning, slutna strålkällor, kalibreringspreparat etc. får inte blandas med övrigt radioaktivt avfall. Dessa överlämnas separat tillsammans med de ev. strålskydd (blyburkar etc.) som de ursprungligen levererades i. Personalen vid uppsamlingscentralen kan vägra att ta emot radioaktivt avfall som är slarvigt och felaktigt uppdelat eller dåligt förpackat. Uppsamlingscentralen har öppet: torsdagar jämna veckor, kl Förfrågningar besvaras av: Heikki Tölli, tel För vägbeskrivning till uppsamlingscentralen, se bilaga 2

8 Bilaga 1 Utsläpp i avlopp När utsläpp i avlopp görs får mängden radioaktivitet inte överstiga de värden som anges i SSMFS 2010:2. Tabellen nedan anger maximala aktiviteten som får spolas vid ett och samma tillfälle för de vanligaste nukliderna som används vid Umeå Universitet. Vid oklarhet, konsultera ovannämnda föreskrift eller strålskyddsfysikern.

9 Bilaga 2 Uppsamlingscentral (Rum för radioaktivt avfall) Rummet för radioaktivt avfall tillhandahålls av Centrum för medicinsk teknik och strålningsfysik. Öppettider: torsdagar jämna veckor Byggnad: Plan: Rum: 27, målpunkt QA -1 (kulvert) , skyltat 'Radioaktivt avfall' Kontaktpersoner: Per Egelrud Anknytning: Mattias Berglund Anknytning: Lennart Johansson Anknytning: 53551

10 Vägbeskrivning till rum för radioaktivt avfall Gå mot målpunkt QA i kulverten (plan -1). (Om du inte hittar kan du först gå mot E, sedan finns det skyltar mot QA). När du kommit till målpunkt QA ska du fortsätta i korridoren som svänger svagt åt vänster. Passera under skylten 'F Klädbytesautomat 6-7' utan att svänga av, fortsätt rakt fram tills korridoren slutar. Avfallsförrådet ligger precis bredvid hissen på vänster sida, skyltat 'Radioaktivt avfall'. Se krysset på kartan nedan. Publicerad av: Evelina Wendelsten Innehållsansvarig: Lennart K Johansson Senast ändrad:

11 Bilaga 3 Information från landstingspersonal vid uppsamlingscentral Öppettider Jämna veckor på torsdagar kl 9:00-9:30 Behållare Vi tar inte emot behållare gjorda av kartong utan endast behållare avsedda för riskavfall gjorda av plast. Vi föredrar att ni använder följande behållare men det finns ett antal olika storlekar om ni har mindre avfall, se bara till att de är gula och avsedda för riskavfall. Se till att locket på behållaren sitter fast ordentligt, gör det inte det kan innehållet ramla ut när den lyfts. Detta har inträffat och kan medföra stora risker för den som råkar ut för det. Blandade isotoper Om möjligt sortera olika isotoper i olika behållare, detta förenklar vårt arbete. Etiketter Etiketter på behållare ska innehålla följande information: 1. Vilken typ av isotop den innehåller. 2. Startdatum, det datum då behållaren började fyllas. 3. Slutdatum, det datum då behållaren förseglades. 4. Beräknad aktivitet i Bq. 5. Kontaktinformation.