tillhörande förslag till detaljplan för fastighet Käglinge 11:3 m fl (Järnvägstekniskt centrum) i Käglinge och Glostorp i Malmö

Transkript

1 Dp 5033 SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING tillhörande förslag till detaljplan för fastighet Käglinge 11:3 m fl (Järnvägstekniskt centrum) i Käglinge och Glostorp i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, illustrationskarta, genomförandebeskrivning och denna planbeskrivning samt fastighetsförteckning, planprogram och miljökonsekvensbeskrivning. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Stadsbyggnadskontoret fick den 20 mars 2008 stadsbyggnadsnämndens uppdrag att upprätta detaljplan för järnvägstekniskt centrum i Käglinge och Glostorp i Malmö. Syftet med planen är att göra det möjligt att anlägga ett järnvägstekniskt centrum öster om Glostorp och nordväst om Krumby, längs stambanan mellan Malmö och Trelleborg. Järnvägstekniskt centrum avses till största delen innehålla tåguppställningsplats, anläggning för rengöring och reparationer av tåg samt ge möjlighet för etablering av järnvägsanknutna företag. Planförslaget innebär också att den befintliga järnvägskorsningen vid Holma gård kan ersättas med en planskild korsning för gående, cyklande och ridande. BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN Vilken grad av miljöpåverkan genomförandet av en plan kan komma att medföra skall alltid bedömas. Vid behov skall erforderliga utredningar samt konsekvens- och åtgärdsanalyser göras. Malmö stad har bedömt att detaljplanen kan medföra en betydande miljöpåverkan såsom avses i MB 6 kap 11 varför en miljöbedömning krävs. Miljöbedömningen är en process som bland annat innebär att ett förslag till miljökonsekvensbeskrivning, MKB skall upprättas. I slutet av denna planbeskrivning finns MKB:n sammanfattad, under rubriken MIL- JÖKONSEKVENSER. MKB-förslaget i sin helhet utgör en av planhandlingarna och finns att tillgå på stadsbyggnadskontoret samt på Malmö stads hemsida; Dessutom möjliggör detaljplanen att planområdet får tas i anspråk för något av det som finns preciserat i PBL 5 kap 18, industriområde. Därför har även delar av bestämmelserna om MKB för projekt tillämpats. Sidan 1 av 21

2 PLANDATA Lockarp Sofiedalsvägen Käglinge Holma gård Käglinge rekr omr Sofiedals gård Glostorp Krumby Planområdet är beläget öster om Glostorps kyrkby i direkt anslutning till och väster om Trelleborgsbanan, söder om Lockarp. På andra sidan (öster om) Trelleborgsbanan ligger Sofiedals golfklubb och Käglinge rekreationsområde. Planområdet omfattar ca 70 ha. Största delen av den mark som ingår i detaljplanen ägs av Malmö stad. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN RIKSINTRESSEN Planområdet ligger i anslutning till område av riksintresse för kulturmiljö (MK 128 Foteviken-Glostorp). Riksintresset avser det agrara landskapet som helhet med alla sina komponenter och sammanhang. Värdet i riksintresset beskrivs som vidsträckt öppen slättbygd utmed Öresundskusten med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet, med talrika och landskapsdominerande fornlämningsmiljöer samt flera kyrkbyar, däribland Glostorps kyrkby. Malmö stad anser att riksintresset är värdefullt och viktigt att säkerställa. Det vidsträckta öppna slättlandskapet slutar idag i anslutning till det gränsområde som utgörs av föreslaget planområde. Med den nya dragningen av väg 101 kommer denna gräns att flyttas längre västerut. Utifrån ovanstående värdebeskrivning anser Malmö stad 2

3 att riksintresset i framtiden kommer att sträcka sig fram till den nya dragningen av väg 101. Riksintresseområdet är på kartan ovan skrafferat ÖVERSIKTSPLAN / FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN I Malmö Aktualisering och komplettering av Malmös översiktsplan (antagen av kommunfullmäktige 2006) är planområdet planerat som industrimark samt natur- och rekreationsområde Nu föreslaget planområde fanns med i Generalplan för Malmö 1980 som reservområde för industriändamål. I Översiktsplan för Malmö 1990 anges området som särskilt verksamhetsområde. De verksamheter som, enligt översiktsplan för Malmö 2000, förväntas etablera sig i Glostorp är företrädelsevis ytkrävande verksamheter. Enligt översiktsplanen kan området eventuellt också anslutas till den näraliggande järnvägen med stickspår. Enligt översiktplan 2000 bör planområdet delas upp i två delar med ett centralt grönområde kring kullarna, gårdarna och Vångavägen. På så sätt blir verksamhetsområdet mindre dominant och Käglinge rekreationsområde får en bättre förbindelse till jordbrukslandskapet. Förslaget har till viss del ändrats i samband med Malmö 2005, aktualisering och komplettering av Malmös översiktsplan (ÖP Malmö 2005), antagen av kommunfullmäktige Väg 101:s planerade dragning har änd- 3

4 rats och det föreslås ett naturområde längs Risebergabäcken. Det föreslagna naturområdet längs Risebergabäcken gör att man delar in verksamhetsområdet i ytterligare en del så att det enligt översiktsplanen, Malmö 2005, består av tre delområden. ÖP Malmö 2005 I Översiktsplan för Oxie, Öp nr 2026, antagen av kommunfullmäktige 2005, framhålls att de starkaste strukturerna i dagens landskap är sockengränserna. Industrimarkens avgränsning i söder tar fasta på den gamla gränsen mellan Glostorp och Käglinge socken. Det lyfts fram att området utgör en barriär mellan Käglinge rekreationsområde och slättlandskapet men att man genom att spara ett naturstråk längs Risebergabäcken binder samman Tygelsjöstråket med Risebergastråket, i enlighet med ambitionerna för grönplanen. Det förslag som redovisas för området är identiskt med det som återfinns i aktualiseringen av översiktsplanen Malmö

5 PLANPROGRAM Etapp 1 enligt planprogram Etapp 2 enligt planprogram Planområdet utgör en del av det område som behandlades i Planprogram för Malmö Järnvägstekniskt centrum, planprogram Planprogrammet var på samråd sommaren Planprogrammets samrådsredogörelse presenterades i SBN Under planarbetet finns planprogrammet och samrådsredogörelsen att nå på Planprogrammet omfattade geografiskt hela nu föreslaget planområde och gick även utanför detta. I planprogrammet föreslogs att utbyggnaden av området skulle ske i två etapper. Den första etappen motsvarade i stort sett det område som detta planförslag omfattar. En andra etapp skulle ansluta söder om nuvarande planområde och sträcka sig ända ner till Krumby med ett möjligt utdragsspår söder om Krumbyvägen. Det är inte längre aktuellt att bygga ut området i två etapper. Föreliggande planförslag motsvarar den totala utbyggnaden av området för järnvägsändamål. Att delområdet som i detta planförslag medger industrioch järnvägsändamål totalt sett blivit mindre beror på att järnvägsbanan, med hänsyn till annan trafik, endast kan belastas med ett visst antal tågrörelser till och från området per dygn. Att området blivit mindre beror också på att Jernhusen, som beställare av planen, har för avsikt att bygga ut fler depåer/verkstäder i Skåne. GÄLLANDE DETALJPLANER OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER Området är inte detaljplanelagt. För angränsande område direkt öster om Trelleborgsbanan samt för nya Sofiedalsvägen gäller en och samma detaljplan, Dp 4793, detaljplan för del av Väg 101 och tvärförbindelse mot Oxie. Direkt öster om järnvägen är föreskriven markanvändning i detaljplanen Y - golfbana. 5

6 ÖVRIGA PROGRAM OCH UTREDNINGAR GRÖNPLAN I Grönplan för Malmö, godkänd av Kommunfullmäktige 2003, föreslås att det skapas ett hundra meter brett grönt stråk genom planområdet. Det gröna stråket är föreslaget att dras längs Risebergabäcken och överensstämmer med den aktualiserade översiktsplanen Malmö Grönplanen skiljer sig från den aktualiserade översiktsplanen genom att det i grönplanen även föreslås ett grönt stråk längs järnvägen, från Risebergabäcken och norrut, i planområdet. NATURVÅRDSPROGRAM I Naturvårdsprogram för Malmö, antaget av kommunfullmäktige 2000, redovisas Risebergabäcken, som flyter genom planområdet, som ett naturområde med högt naturvärde. Anledningen är att det finns sällsynta och hotade fiskarter i bäcken. Vångavägskullen som gränsar till planområdet vid Holma gård bedöms ha högt naturvärde beroende på förekomst av sällsynta torrängsarter och betydelse för landskapsbilden. Golfbanan direkt öster om järnvägen bedöms ha mycket högt naturvärde beroende på dammar och ängsmarker som hyser sällsynta arter när det gäller både flora och fauna. LOKALISERINGSUTREDNING Fördjupad lokaliseringsutredning, Malmö Järnvägstekniskt Centrum Trafiknära Verkstad i Malmö daterad är utförd av Banverket, Jernhusen och Skånetrafiken,. Enligt denna är det av största vikt att den nya tågdepån och serviceverkstaden fungerar långsiktigt och ger en flexibilitet när det gäller förändringar i tågtrafiken. I den fördjupade lokaliseringsutredningen har Glostorp bedömts vara den lämpligaste lokaliseringen av nya trafiknära verkstäder och tågdepå i Malmöområdet. Anledningen till detta är att Glostorp har ett strategiskt läge med en direkt anslutning till järnvägsnätet. Oavsett vilken station som på sikt kommer att bli ändstation för tågen som passerat genom Citytunneln blir verkstaden och de- 6

7 pån enkel att nå utan vändande rörelser. Nuvarande depå- och servicefunktion vid Centralstationen är tänkt att finnas kvar även i framtiden men räcker kapacitetsmässigt inte till. PROGRAMFÖRKLARING Jernhusen tog fram en Programförklaring avseende utformning av området och byggnaderna för Malmö Järnvägstekniskt Centrum. I denna beskriver man att järnvägsanläggningen ska ta hänsyn till de historiska gränserna i landskapet och inordna sig i denna struktur. På vissa platser tänker sig Jernhusen att man förstärker dessa strukturer genom trädridåer. Anläggningens storlek gör det inte möjligt att dölja den i det öppna landskapet. Jernhusens målsättning är dock att ge området en särprägel genom val av material, färger och arkitektonisk utformning samtidigt som kulturlandskapets struktur och odlingslandskapets färgskala beaktas. Landskapmodelleringar ser Jernhusen som en möjlig lösning för att dämpa exempelvis ljusstörningar och för att visuellt minska storleken på byggnader, samtidigt som detta skulle kunna skapa en naturlig övergång mellan slätten och backlandskapet. RISKBEDÖMNING I Riskbedömning Malmö Järnvägstekniskt Centrum daterad , upprättad av Ramböll, görs en kvalitativ bedömning av risksituationen med utgångspunkt i de riskkällor som finns i anslutning till planområdet, nämligen Trelleborgsbanan och nya väg 101. En sammanfattning av riskbedömningen finns längre bak i planbeskrivningen, i kapitel Miljökonsekvenser/Riskhänsyn. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN Bedömning av kända naturvärden inom planområdet Glostorp järnvägstekniskt centrum har utförts av ekologer på Malmö stad. Bedömningen grundar sig på inventering gjord Under rubriken; Förutsättningar/Naturvärden, nedan finns en sammanfattning av bedömningen. PROCESSEN FÖR DENNA DETALJPLAN Stadsbyggnadsnämnden gav stadsbyggnadskontoret i uppdrag att påbörja programarbete för Glostorp Järnvägstekniskt centrum. Nämnden beslutade också att godta bedömningen av miljöpåverkan som redovisades samt att använda det kommande planprogrammet som tidigt samråd angående behovet av fortsatt miljöbedömning. Stadsbyggnadsnämnden beslutade att planprogrammet skulle skickas ut på samråd. Nämnden beslutade också att det fortsatta arbetet ska belysa varför andra områden för lokalisering avvisats, att en fördjupad ekologisk analys ska göras för detaljplaneområdet samt att det ska visas hur utformningen av området och dess byggnader kan utföras med största möjliga hållbarhetsambition. Nämnden beslutade även att godta bedömningen av miljöpåverkan och att använda planprogrammet som tidigt samråd angående behovet av fortsatt miljöbedömning. 7

8 Stadsbyggnadsnämnden beslutade att godta redovisningen av remissbehandlingen av planprogrammet och att kommande detaljplanearbete för Malmö-Järnvägstekniskt Centrum (MJC) ska ske med utgångspunkt från planprogrammet och inkomna synpunkter. Vid samma mötestillfälle godtog stadsbyggnadsnämnden den fördjupade lokaliseringsutredningen jämte dokumentet Bedömning av kända naturvärden inom planområdet samt Jernhusens programförklaring avseende utformning av området och byggnaderna för MJC. Stadsbyggnadsnämnden beslutade även att det detaljplaneförslag som upprättas bedömes medföra betydande miljöpåverkan varför en miljöbedömning krävs. Stadsbyggnadsnämnden gav stadsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta detaljplan. Mot stadsbyggnadsnämndens beslut att påbörja planarbetet lämnade folkpartiet en reservation. FÖRUTSÄTTNINGAR BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Användningen som jordbruksmark är starkt karaktärsgivande för landskapet. KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL MILJÖ De kulturhistoriska förutsättningarna i området är kartlagda av Malmö Kulturmiljö och finns noggrant beskrivna i planprogrammet. Flera bevarade strukturer i dagens landskap härstammar från olika tid och utgör tillsammans viktiga och karaktärsskapande element för landskapet på platsen. Det rör sig främst om linjära strukturer som gränser och vägar. En viktigt sådan är gränsen mellan Glostorp och Käglinge som redan under tidigt 1700-tal hade en dragning som sammanfaller med Risebergabäckens nutida lopp. En väg som haft stor betydelse historiskt i området är den gamla kyrkvägen mellan Käglinge och Glostorp nuvarande Krombyvägen öppnades järnvägen mellan Malmö Kontinenten (Kontinentalbanan). Järnvägens placering skär diagonalt genom Krumbys fastighetsstruktur. Bebyggelsen i området består av byarna Glostorp och Krumby samt spridd bebyggelse, utskiftade gårdar samt avstyckade fastigheter. I området finns också stora växthus. Glostorps by är som helhet en av Malmös bäst bevarade agrara bebyggelsestrukturer. Byn framstår som ett intakt exempel när det gäller enskiftets strukturer, inklusive bebyggelsen. Bostadshusen är byggda i tegel eller är rappade och ekonomibyggnader är oftast faluröda träbyggnader. Krumby är en samling så kallade gatehus, en ansamling av mindre icke jordbrukande enheter, som uppstod från mitten av 1800-talet och framåt. 8

9 Trälada i infarten till Glostorps by Växhus i Krumby Holma gård är en utskiftad gård som ligger inom planområdet. Enligt den byinventering som Malmö kulturmiljö genomfört är gårdens fyrlängade struktur och kontakten med det öppna jordbrukslandskapet värdefullt. Man bedömer också att gården är välbevarad och har ett högt kulturhistoriskt värde. Holma gård och järnvägsöverfarten över Trelleborgsbanan Kyrkorna i Glostorp och Lockarp är landmärken som syns under vinterhalvåret under den gröna årstiden är kyrkspirorna inbäddade i grönska. Lantbrukets större ekonomibyggnader och växthusen utgör också landmärken. Malmös stadsrand bildar siluett där den högre bebyggelsen framträder. NATURVÄRDEN Naturvärdena i området har bedömts av ekologer på Malmö stad. Bedömningen grundar sig på inventering gjord Inom föreslaget planområdet inventerade man en åkerholme samt en pilevall som båda omfattas av bestämmelser för biotopskydd enligt MB 7:4. Pilevallen bedömdes hysa höga naturvärden. Vångavägskullarna som består av två väl markerade kullar i jordbrukslandskapet varav den ena betas och den andra är uppodlad. Vid inventeringen bedömdes kullarna hysa flera intressanta torrängsarter. Norr om Krombyvägen finns ett område med betsmark med höga naturvärden. De floristiska högsta värdena finns i de centrala och västra delarna. Området kommer att inkluderas i kommunens kommande naturvårdsprogram. Inom planområdet ligger också 9

10 Risebergabäcken som är ett hårt belastat vattendrag med betydelse för såväl öring som grönlingsbeståndet. Bäcken är upptagen i kommunens naturvårdsprogram. Risebergabäcken TOPOGRAFI LANDSKAP OCH VEGETATION Användningen som jordbruksmark är starkt karaktärsgivande för landskapet. Området väster om Trelleborgsbanan, kring Glostorp, är en del av Söderslätt. Landskapet har en utpräglad geometrisk struktur till följd av den historiska ägoindelningen som går tillbaka till enskiftet. Strukturerande element är trädrader längs vägar, ägogränser och Risebergabäcken. Landskapet har en hög grad av horisontalitet och präglas vidare av långa siktlinjer och stor synlighet. Föreslaget planområde ligger i gränsen mellan slättlandskap och backlandskap. I anslutning till Trelleborgsbanan och öster om denna börjar backlandskapet. Backlandskapet är mer kuperat och med högre och tätare vegetation. Öster om järnvägen ligger Sofiedals golfbana och Käglinge rekreationsområde i början av backlandskapet. Käglinge rekreationsområde är en före detta industriell grustäkt som numera är omvandlad till rekreationsområde. TRAFIK Norr om planområdet finns Sofiedalsvägen, som korsar järnvägen i en tunnel under järnvägsspåren. Sofiedalsvägen förbinder Lockarp väster om Trelleborgsbanan med Käglinge öster om. Genom föreslaget planområde sträcker sig idag Vångavägen ifrån sydväst och vidare över spåren vid Holma gård. Längs planområdets östra gräns går Trelleborgsbanan i nordsydlig riktning. Järnvägen förbinder Trelleborg och Malmö och trafikeras idag av 22 godståg och 1 persontåg (nattåg) per dygn. 10

11 Överfarten vid Holma gård och Sofiedals gård kommer att stängas. Anledningen är att Banverket har som mål att börja trafikera banan med persontrafik mellan Trelleborg och Malmö Om föreslagen järnvägsteknisk anläggning kommer att byggas tidigare än 2015 kommer den att föranleda att man tidigarelägger stängningen av plankorsningar vid Holma gård och Sofiedals gård. LEDNINGAR Det finns idag inget VA-system att tillgå inom eller i anslutning till planområdet. Risebergabäcken samlar upp allt ytavrinnande dagvatten från bebyggelse i östra Malmö samt från stora åkerarealer söder om Yttre Ringvägen. Tillförseln av vatten till bäcken vid kraftigare regn är idag så stor att bäckens avbördningskapacitet inte räcker till för att avleda allt vatten. Bäcken har till följd av detta drabbats av svåra erosionsskador och marköversvämningar. All dagvattentillförsel till bäcken måste därför, enligt VA SYD, begränsas så långt som möjligt. Risebergabäcken är ett dikningsföretag viket innebär att man måste följa de bestämmelser som finns för dikningsföretag i Miljöbalken och i Vattenlagen. Inga åtgärder får göras i bäcken utan medgivande från dikningsföretaget. I dikningsföretaget finns det angivet att det inte får vara ett större tillflöde än 0,8-1,0 liter per sekund och hektar till bäcken. PLANFÖRSLAGET ÖVERENSSTÄMMELSE MED ÖVERSIKTSPLANEN Förslaget följer i stort översiktsplanen Malmö Enligt denna är området planerat som industrimark samt natur- och rekreationsområde. I enlighet med översiktsplanen innehåller detaljplanområdet delområden där industriändamål medges och däremellan naturområde. I detta planförslag är dock lokaliseringen av de olika användningsområdena något omstrukturerat i förhållande till Malmö Den del som i planen medger verksamhetsområde är koncentrerad i mitten. Norr och söder om detta område föreslås större områden för naturmark respektive odlingsmark. STRUKTUR Detta planförslag motsvarar en total utbyggnad av området för järnvägsändamål. Planförslaget innehåller olika delområden med olika föreslagen markanvändning. Centralt i planområdet föreslås ett område med markanvändningen JT, industri och järnvägsändamål. Detta område är tänkt att användas för järnvägsspår och byggnader som ska göra det möjligt att serva och underhålla regionaltåg och fjärrtåg. Förslaget möjliggör också att en del av markområdet ska kunna användas som tågdepå, för att ställa upp 11

12 tågen då de inte går i trafik. I anslutning till Trelleborgsbanan längst i öster möjliggör planen därför uppställningsspår. I norr och längst i söder föreslås allmän platsmark Natur. Väster/ sydväst om Holma gård föreslår planen ett delområde som kvartermark med odlingsändamål. BEBYGGELSE Utformningsexempel - Jernhusens verkstad/depå i Upplands Bro; verkstadsbyggnad, kontor Föreslagna byggrätter inom industri- och järnvägsområdet är placerade i enlighet med befintliga linjer och riktningar i landskapet. Byggrätterna har i sin placering också syftat till att minimera den visuella inverkan på landskapsbilden så långt möjligt. Närmast Trelleborgsbanan är planförslaget till största delen tänkt att innehålla uppställningsspår. Byggnader medges endast i väldigt begränsad omfattning inom denna del. För största delen av byggrätterna anger planförslaget att fasader ska utföras i tegel med inslag av trä eller i trä och vidare att byggnader och skärmtak ska förses med gröna tak till minst 15 % av den totala takytan. Byggnadshöjder varierar från 4 meter till 8 meter. Inom delen för industri- och järnvägsområde möjliggör planförslaget att det kan byggas verksamhetslokaler till en total yta av ca kvm. Föreslagen markanvändning för Holma gård är Q, användning anpassad till bebyggelsens kulturvärden. Detta är en flexibel bestämmelse som innebär att gården i framtiden kan användas för många olika ändamål. Med hänsyn till närheten till föreslaget spårområde kommer gården dock från risk- och bullersynpunkt inte längre att vara lämplig som bostad. Planförslaget reglerar också att gården inte får rivas. De bostäder som ligger längs Vångavägen idag finns med i planförslaget med föreslagen markanvändning B, bostäder. 12

13 DELOMRÅDEN - VERKSAMHETSOMRÅDET Den utbyggnad som är tänkt inom planområdet omfattar spårområden, uppställningsspår, fyra större byggnader för bland annat enklare reparationer av tågen samt några mindre byggnader för bland annat förråd och panncentral. Den verksamhet som är tänkt att bedrivas inom industrioch järnvägsområdet är av karaktären kontroll, felsökning och utbyte av komponenter. Underhållsarbetet innebär mestadels användning av handverktyg och lyfthjälpmedel. Inom depåområdet framförs fordon med låg hastighet. Verksamheten i en tågdepå och verkstad är inte nedsmutsande, bullrande eller på annat sätt miljökritisk. Verksamheten kommer att pågå dygnet runt eftersom tågen måste kunna ställas upp, städas, underhållas och lagas när de inte används i trafiksystemet. Detta gör att området kräver belysning. Planbestämmelse reglerar att belysningen utformas så att utstrålande ljus inte ska störa omgivningen. Spårområdet och verkstäder är av säkerhetsskäl tänkta att hägnas in. 13

14 LANDSKAP OCH VEGETATION NATURMARK Delar av detaljplaneområdet utgörs av områden som föreslås vara allmän platsmark med användning Natur. Dessa delar av planområdet är de som även framgent ska kunna användas i rekreativt syfte av allmänheten för att röra sig genom området och som genom föreslagen ny förbindelse över järnvägen, norr om Holma gård, ska hänga samman med de rörelsevägar som redan idag finns öster om järnvägen i anslutning till Käglinge golfbana. ODLINGSÄNDAMÅL Längre söderut inom planområdet föreslås delområden som kvartermark för odlingsändamål. Syftet är att säkra att marken även fortsättningsvis ska användas som jordbruksmark också för att i en del av planområdet kunna bibehålla ett visst mått av den karaktär som området har idag. DAGVATTENHANTERING Trots att Risebergabäcken redan idag är hårt belastad måste allt dagvatten från området ledas hit eftersom det inte finns något annat VA-system för avledning av dagvatten i området. Detta gör att avrinningen av dagvatten måste fördröjas på kvartersmark. För att möjliggöra för dagvatten att infiltrera ner i marken är det viktigt att inte ha större andel hårdgjorda ytor än vad som är nödvändigt. Fördröjning av dagvattenavrinning kan göras på olika sätt; ett effektivt sätt är att ha gröna tak på byggnader inom området. Detta måste dock kompletteras med att anlägga fördröjningsdammar. Dessa ska ligga på kvartersmark och i anslutning till de större byggnaderna för att samla upp resterande mängd dagvatten från dessa. Dagvatten ska fördröjas också för att rena vattnet från eventuella partiklar från järnvägspåren innan vattnet når Risebergabäcken. HÖJDSÄTTNING För att möjliggöra att köra in tågen till depån ifrån Trelleborgsbanan behöver dagens marknivåer i östra delen av planområdet höjas. Nivåskillnader ska sedan successivt fasas ut så att planområdet ligger i samma marknivå som väg 101 när planområdet möter vägen. En planbestämmelse som anger markens höjdsättning ska säkerställa detta. REKREATION Malmö stad har studerat hur man kan minimera barriäreffekterna för grönstruktur, gång- och cykeltrafikanter samt ridande vid ett förverkligande av Järnvägstekniskt centrum. På västra sidan om Trelleborgsbanan bedöms Vångavägen vara vital för de rekreativa sammanhangen i denna del av södra Malmö och utgör då förlängningen av Skumparpsstråket som mynnar i Käglinge rekreationsområde. Grön- och rekreationsstråk på den västra sidan av Trelleborgsbanan behöver fastställas. För att få bättre rekreativa sammanhang när området nu detaljplaneläggs föreslås att grönytorna som de redovisas i grönplanen omdisponeras inom föreslaget planområdet. 14

15 En ekodukt föreslås i ett läge över Trelleborgsbanan norr om Holma gård. Föreslagen ekodukt möjliggör för såväl gående som cyklande och ridande att passera över järnvägen men fungerar även för växter och djur. Ekoduktens lokalisering till detta läge bedöms minimera påverkan på landskapsbilden genom att den tar stöd i den befintliga terrängen i landskapet. Ekodukten föreslås sträcka sig mellan ett höjdparti norr om Holma gård och vidare över järnvägen till en mindre höjd vid dammen i Käglinge rekreationsområde. TRAFIK GATOR OCH VÄGAR Tillfart till verksamhetsområdet är tänkt att ske västerifrån, från nya väg 101 som kommer att byggas omedelbart väster om planområdet. Utifrån planförslagets disposition vore det önskvärt med en infart söder om Risebergabäcken och en norr om. Trafiken till och från depån beräknas till största del bestå av personbilstrafik för dem som kommer att arbeta här samt enstaka servicefordon. Andelen lastbilstrafik bedöms bli liten och kommer att utgöras av transporter av reservdelar och förbrukningsartiklar. Tyngre transporter kommer med fördel kunna ske via järnvägsnätet. Vångavägen kommer att fortsätta fungera som tillfart till de bostäder som ligger längs denna. Vägen är också en viktig del i det rekreationsstråk som ytterligare kommer att förstärkas genom föreslagen gång-, cykel- och ridväg över Trelleborgsbanan. Vångavägen är i planförslaget angiven som lokalgata och ska även framgent ha karaktären av en grusad landsväg. Plankorsningarna med järnvägen vid Sofiedals gård och Holma gård kommer av säkerhetsskäl att stängas för både fordon och gående. JÄRNVÄG Planområdet kommer att nås med tåg via avfart direkt söder om Lockarp. Planförslaget innebär vidare att Trelleborgsbanan kommer att belastas med ytterligare 200 tågrörelser till och från området per dygn. PARKERING Parkering ska lösas inom kvartersmark. KOLLEKTIVTRAFIK Idag finns en begränsad kollektivtrafik som bedrivs av Skånetrafiken med förbeställd taxi för resenärer till Glostorp och Krumby. I och med att väg 101 byggs finns möjlighet att dra fram busstrafik i närheten av området. Föreliggande planområdes utbyggnad kan komma att öka underlaget för nya busslinjer. Det finns för närvarande inte några planer på att anlägga en järnvägsstation i anslutning till planområdet. 15

16 GÅNG- OCH CYKELVÄGAR / RIDVÄGAR I och med att plankorsningarna längs Trelleborgsbanan i anslutning till planområdet stängs kommer gång-, cykel- och ridtrafiken att begränsas i öst-västlig riktning över järnvägen. Den ekodukt som föreslås är tänkt att fungera som en kombinerad gång-, cykel- och ridväg som möjliggör att man även i framtiden ska kunna röra sig över järnvägen. TEKNISK FÖRSÖRJNING VA Det finns idag inget VA-system att tillgå inom eller i anslutning till planområdet. VA SYD avser att bygga ut VA-nätet för att möjliggöra anslutningar till planområdet. Vatten för tågtvätt ska renas i en särskild reningsanläggning vid tvätten. AVFALLSHANTERING Avfallshanteringen utformas i samråd med VA SYD:s avfallsenhet. Angöring för avfallshämtning sker västerifrån, från nya väg 101. RELEVANTA PROJEKT I OMGIVNINGEN Direkt väster om planområdet planeras väg 101 att dras om i ett nytt läge. Planerad byggstart för väg 101 är hösten Vägen kommer att dras från den befintliga rondellen i korsningen med Sofiedalsvägen till en anslutning mot den befintliga väg 101 söder om Käglinge. Den nya väg 101 kommer att dras under Trelleborgsbanan söder om Krumby. Den befintliga plankorsningen i Krumby kommer att stängas och den lokala Krumbytrafiken leds om till den nya vägen. Utformningen av den nya väg 101 är tänkt som en väg i landskap, dvs. vägen ska ligga i nivå med omgivande landskap. MILJÖKONSEKVENSER SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Eftersom planen bedöms kunna medföra betydande miljöpåverkan har ett förslag till miljökonsekvensbeskrivning, MKB, tagits fram av Atkins i samarbete med stadsbyggnadskontoret. Texten nedan är en sammanfattning av MKB:n, daterad MKB:n i sin helhet finns att tillgå på stadsbyggnadskontoret. Den planerade utbyggnaden av det järnvägstekniska centrumet har bedömts utgöra betydande miljöpåverkan för miljöaspekterna landskapsbild och kulturmiljö. Den mest negativa konsekvensen för landskapsbilden är att kontakten med och utblickarna mot det omgivande landskapet försämras framförallt från utsiktsplatserna i Käglinge rekreationsområde och från Glostorp. För kulturmiljön är den mest betydande effekten att skifteslandskapet splittras. Ensamgården Holma gård förlorar sin identitet genom att den stängs in av utbyggnaden. Den gamla skiftesgränsen 16

17 mellan Käglinge och Glostorp minskar i tydlighet. Även Krumby gatehussamling påverkas negativt. Exempel på åtgärder som föreslås för att minska de konsekvenser utbyggnaden medför är framför allt markmodellering, planteringar och placering av byggnader med mera med hänsyn till skiftesgränserna. Belysningen av anläggningen bör vara återhållsam för att minimera de negativa konsekvenserna på naturmiljö och landskapsbild. Alla ovan föreslagna åtgärder är säkerställda antingen genom utformning av plankartan (placering av byggrätter med hänsyn tagen till skiftesgränserna) eller genom planbestämmelser på plankartan. Ingen bestämmelse finns angående markmodellering. Detta är en åtgärd som får studeras vidare i det fortsatta arbetet med planen. KULTURMILJÖ ARKEOLOGI Arkeologiska utredningar har utförts av Malmö Kulturmiljö på uppdrag av Fastighetskontoret och Gatukontoret. Wallin kulturlandskap och arkeologi har sedan utfört arkeologiska förundersökningar. I de arkeologiska förundersökningarna undersöktes tre boplatsområden. Boplatsområde 1 ligger norr om Holma gård i anslutning till Vångavägskullarna. I området närmast järnvägen krävs inga fortsatta arkeologiska insatser. Längre västerut finns större delen av fornlämningsområdet kvar. Detta område ligger inom det område som i planförslaget är föreslaget som allmänplats-natur. I enlighet med Länsstyrelsens synpunkter, i samband med den arkeologiska förundersökningen, kommer en planbestämmelse om fornlämningsområde att läggas in på plankartan. Boplatsområde 2 och 3 ligger inom områden som i planen föreslås som O odlingsmark. Inom område 2 krävs inga fortsatta arkeologiska insatser. Inom område 3 behöver en mindre slutundersökning göras. I enlighet med Länsstyrelsens tillämpning av Kulturminneslagen ska Länsstyrelsen därefter fatta ett beslut om slutundersökning av område 3. KULTURMILJÖVÄRDEN Planförslaget innebär att urbana och industriella verksamheter etableras i ett landsbygdsområde. Karaktären av ett öppet, uppodlat landskap kommer att minska. För att om möjligt minimera konsekvenserna ska anläggningar och byggnader underordnas enskifteslandskapets struktur och riktningar. Flera gränser och strukturer i landskapet i området kan komma att påverkas. Risebergabäcken är ett viktigt strukturerande element i landskapet som också markerar den historiska sockengränsen mellan Glostorp och Käglinge. Planförslaget innebär att Risebergabäcken, och därmed gränsen, inte längre kommer att vara lika tydlig i landskapet. Det är dock av största vikt att bäcken ligger kvar i sin nuvarande sträckning. 17

18 Glostorps bytomt kommer att påverkas visuellt av föreliggande planförslag. Holma gård kommer att påverkas genom att den till viss del kommer att stängas in av föreslagen utbyggnad vilket också påverkar dess karaktär som utskiftad ensamgård. Malmö stad har bedömt Holma gård som viktig i området. En stor del i gårdens karaktär ligger i kontakten med det omgivande landskapet. Denna kontakt möjliggörs enligt planförslaget åt väst/sydväst och åt norr. Öster om gården är spårområdet föreslaget i direkt anslutning till gården. Med hänsyn till buller så kommer detta att innebära att Holma gård inte längre är lämplig som bostad. Planförslaget innebär dock att gården inte får rivas och att den kan användas till varierad användning i framtiden Planförslaget innebär att Krumbys läge som gatehussamling blir mindre tydlig i landskapet och att gården Sofiedal, på andra sidan järnvägen, ytterligare kommer att avskärmas från åkerlandskapet. LANDSKAPSBILD Planförslaget innebär en markant förändring av landskapsbilden. Landskapsrummets helhet kommer att påverkas genom att de långa siktlinjer som idag präglar odlingslandskapet kommer att skäras av utav de byggnader som kommer att byggas inom föreslaget planområde. Det kommer inte att vara möjligt att osynliggöra bebyggelse som möjliggörs med planförslaget. Vissa åtgärder kan dock om möjligt minimera konsekvenserna. De anläggningar och byggnader som medges av planförslaget ska utgå ifrån och förhålla sig på ett respektfullt sätt till de befintliga riktningarna och linjerna i landskapet. Detta gäller främst placering men även gestaltning. Placering av medgivna byggrätter i planförslaget tar till viss del fasta på detta. Kommande trädvegetation utformas så att den anknyter till existerande former och strukturer i landskapet. Landskapmodelleringar kan vara en möjlig lösning för att dämpa exempelvis ljusstörningar och för att visuellt minska storleken på byggnader samtidigt som detta skulle kunna skapa en naturlig övergång mellan slätten och backlandskapet. Modelleringar är inte vidare studerade i planarbetet så här långt. Verksamhet inom anläggningen är tänkt att bedrivas dygnet runt. För att minimera störning ifrån belysning i området ska belysningslösningar väljas med beaktande av att störningarna för kringboende och människor i rekreationsområdena ska minimeras. Byggnader ska enligt planbestämmelse utformas så att utstrålande ljus inte ska störa omgivningen. Föreslaget verksamhetsområde ska möta nya 101:an så att vägen inte uppfattas som en gestaltningsgräns, utan vägen skall tillsammans med föreslaget verksamhetsområde uppfattas som en helhet och vägen ska även fortsättningsvis uppfattas som väg i landskap, vilket bland annat innebär att den ligger i nivå med omgivande mark. 18

19 REKREATION Planområdet kommer visuellt och rekreativt utgöra en barriär mellan Käglinge rekreationsområde och slättlandskapet. Stängningen av plankorningen vid Holma gård kommer att påverka det rörliga friluftslivet. Genom att omdisponera grönytorna inom planområdet och också förstärka dessa genom bland annat föreslagen planskild passage över järnvägen minskas påverkan till viss del. HÄLSA OCH SÄKERHET MILJÖKVALITETSNORMER Ett genomförande av föreslaget innehåll i detaljplanen bedöms inte medverka till ett överskridande av angivna miljökvalitetsnormer. BULLER Tåg kommer att framföras med en hastighet på maximalt 30 km/h inom området vilket inte bedöms ge upphov till några bullernivåer som överskrider gällande riktvärden. NATURMILJÖ Detta förslag till detaljplan bedöms påverka den åkerholme som finns inom föreslaget planområde och som omfattas av biotopskydd enligt MB 7 kap 4. Åkerholmen ligger inom det område som i planförslaget föreslås som kvartersmark med användningen JT - industri-/järnvägsområde. Även Risebergabäcken kommer att påverkas av föreslaget planförslag. Med hänsyn till de naturvärden som finns i Risebergabäcken idag är det viktigt att bäcken kulverteras i så liten grad som möjligt och övrig del av bäcken ska vara öppen. Detta är reglerat med bestämmelser på plankartan. Bedömning har gjorts att en kulvertering av Risebergabäcken bör kompenseras med fördröjningsmagasin för att minska miljöbelastningen. HUSHÅLLNING MED RESURSER Planförslaget innebär att man tar i anspråk odlingsmark för nyanläggande av ett industriområde. RISKHÄNSYN Området är lokaliserat mellan Trelleborgsbanan och den planerade väg 101. På Trelleborgsbanan sker dagligen transporter av farligt gods. Omläggning av väg 101 ger totalt sett en högre säkerhet för vägtransporterna i området. En riskbedömning har gjorts, en sammanfattning av denna finns under nedanstående rubrik. Planområdet är beläget utanför normal insatstid för Räddningstjänsten. Detta skall beaktas i detaljprojekteringen. Planområdet saknar i dagsläget brandposter. Brandvattenförsörjning ska anordnas i området i samråd med VA SYD och Räddningstjänsten Syd. 19

20 Då anläggningen kommer att byggas på samma nivå som nuvarande marknivå eller över denna bedöms inte grundvattennivån i området påverkas. SAMMANFATTNING AV RISKBEDÖMNING I samband med detaljplanearbetet har Ramböll gjort en riskbedömning Malmö Järnvägstekniskt Centrum, daterad En kvalitativ bedömning görs av risksituationen med utgångspunkt i de riskkällor som finns i anslutning till planområdet (Trelleborgsbanan och nya väg 101). Översiktliga förslag på skyddsåtgärder presenteras. Trelleborgsbanan är idag enkelspårig och trafikeras i huvudsak av godståg. I Banverkets investeringsplan finns en utbyggnad med fler mötesstationer på Trelleborgsbanan för att starta persontrafik. Trafikering (antal tåg/vardagsmedeldygn): Idag godståg, 1 persontåg (nattåg) Prognos 2020 (hög) enligt Banverket ca 37 godståg, ca 70 persontåg Godstågen som går på Trelleborgsbanan idag innehåller farligt gods. Eftersom antalet godståg i framtiden kommer att öka kommer med all sannolikhet även mängden farligt gods som transporteras på Trelleborgsbanan att öka. Mängden farligt gods i godstågen kan skifta beroende på industriernas behov, transportupplägg och efterfrågan. Inom industrin pågår också en allmän övergång till mindre farliga produkter. Att industrins behov av transporter ökar i framtiden innebär därför inte med automatik att mängden farligt godstransporter ökar. Trelleborgsbanan har en från trafiksäkerhetssynpunkt optimal teknisk standard. De enda riskmomenten som identifierats på Trelleborgsbanan är plankorsningarna vid Krumby och Sofiedal. Omläggning av väg 101 ger totalt sett en högre säkerhet för vägtransporterna i området. Väg 101 är inte utpekad som transportled för farligt gods, men mindre mängder av lokala transporter med farligt gods kan troligen förekomma. Järnvägens risker är urspårning, sammanstötning och brand samt kombinationer av dessa. Urspårningsstatistiken visar att vid en urspårning kommer övervägande antalet tåg att hamna inom 5 meter från spårmitt. Olycka med farligt gods har generellt mycket låg sannolikhet. RIKTSAM anger lämplig markanvändning på olika avstånd ifrån närmsta järnvägsspår. (0-30 meter ifrån spår är lämplig markanvändning trafik, parkering, friluftsområde, meter ifrån spår är industri, kontor, tekniska anläggningar, bilservice exempel på lämplig markanvändning och meter ifrån spår anges bostäder och handel som lämplig markanvändning) Utifrån RIKTSAM:s riskhanteringsavstånd gör Ramböll bedöm- 20

21 ningen att den föreslagna utformningen av tågdepån och placering av byggnader överrensstämmer med riktlinjerna i RIKTSAM. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetiden för detaljplanen är tio år från det datum planen vunnit laga kraft. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Föreliggande planförslag har handlagts av Mikael Ström, Malin Sjödahl SBK. För landskap svarar John Lepic GK, för trafik Inger Blomqvist och Johan Månsson GK, och för VA-frågor Pär Hagstrand VA SYD samt för Fastighetskontoret har Dick Johansson deltagit. Illustration och plangestaltning för bostadsbebyggelsen är gjord av Rithuset i Västerås. Miljökonsekvensbeskrivningens utredningar och analyser har genomförts av Atkins Sverige AB. Kerstin Åkerwall Mikael Ström/Malin Sjödahl 21