Gammelstads kyrkstad - igår, idag och i morgon Förvaltningsplan för Gammelstads kyrkstad Del 1 Beskrivning

Transkript

1 Gammelstads kyrkstad - igår, idag och i morgon Förvaltningsplan för Gammelstads kyrkstad Del 1 Beskrivning

2 Bilder: Luleå kommun Digitaltryck 2008 Layout: Frank Rizo, Informations- och IT- kontoret Förvaltningsplanen för Gammelstads kyrkstad distribueras av Visitor Centre, Luleå kommun, Luleå, 2

3 INLEDNING 4 VÄRLDSARVSKONVENTIONEN 4 VÄRLDSARVET GAMMELSTADS KYRKSTAD 5 VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR 6 PRIORITERADE OMRÅDEN 6 ÄGARE, MYNDIGHETER OCH ANDRA AKTÖRER 9 LAGAR, FÖRORDNINGAR OCH ANDRA STYRDOKUMENT 10 UTREDNINGAR OCH PROJEKT 11 3

4 INLEDNING Den 7 december 1996 togs Gammelstads kyrkstad upp på Unescos World Heritage List och blev därmed vad som på svenska kallas för ett världsarv. Unescos motivering lyder: ansvarsområden (del 1), dels peka på behov av åtgärder, huvudansvariga samt en tidplan för de redovisade åtgärderna (del 2). VÄRLDSARVSKONVENTIONEN Gammelstads kyrkstad är ett enastående exempel på den traditionella kyrkstad som finns i norra Skandinavien. Den illustrerar på ett utomordentligt sätt anpassningen av traditionell stadsplanering till de speciella geografiska och klimatologiska förhållanden som råder i en svår naturmiljö. Utmärkelsen världsarv ger Gammelstad en kvalitetsstämpel. Den ger uppmärksamhet, nya utmaningar och möjligheter som vi alla måste hjälpas åt att förvalta. Att förvalta ett världsarv förpliktigar - underhåll och utveckling måste ske på ett genomtänkt sätt som tillvaratar kyrkstadens unika egenskaper. Arbetet underlättas av ett gemensamt dokument som alla aktörer kan samlas kring, dvs en förvaltningsplan (Management Plan). Initiativet till arbetet med denna förvaltningsplan togs 2005 av världsarvskontoret och kyrkstadsrådet 1. Planen beskriver hur Gammelstads kyrkstad ska skötas och utvecklas för att dess värden ska bevaras. Förvaltningsplanen ersätter 1998 års vård- och utvecklingsplan samt är ett komplement till det estetiska programmet från Förvaltningsplanen ska fungera som en gemensam plattform för alla ägare, myndigheter och entreprenörer som på olika sätt verkar i Gammelstads kyrkstad. Planen ska dels beskriva världsarvsområdets universella värden, definiera prioriterade områden och klargöra 1 Kyrkstadsrådet är ett informations- och samarbetsforum där representanter för myndigheter och förvaltare är samlade. Nuvarande sammansättning (2007): ordförande kulturförvaltningen Luleå kommun, fritidsförvaltningen Luleå kommun, kulturmiljöenheten Länsstyrelsen i Norrbotten, Nederluleå församling, Nederluleå kyrkstugeägares intresseförening, Nederluleå hembygdsförening och Kyrkbyns intresseförening. Unesco är Förenta nationernas organ för utbildning, vetenskap och kultur. Unesco har utarbetat flera konventioner och rekommendationer för bevarande av natur och kultur. En av dessa är Konvention om skydd av världens natur- och kulturarv (världsarvskonventionen) som antogs Länder erkänner/ratificerar konventionen genom att underteckna densamma. Sverige undertecknade världsarvskonventionen stater har skrivit under konventionen. Listan över världsarv innehåller 851 objekt, varav 14 i Sverige och tre i Norrbottens län (2007). Världsarvskonventionen innehåller 32 artiklar som rör: Definitionen av natur- och kulturarv Hur natur- och kulturmiljöer ska vårdas och respekteras Världsarvskommitténs sammansättning och uppgifter Kriterier för natur- och kulturarv som skrivs in på världsarvslistan Världsarvsfondens uppgift Världsarvsstaternas utbildnings- och informationsansvar Hur och när återrapporteringen (uppföljningen av världsarvsstatusen) till Unesco ska ske 4

5 VÄRLDSARVET GAMMELSTADS KYRKSTAD Gammelstads kyrkstads värden ligger i dess historia, i den välbevarade fysiska miljön och i de seder och bruk som fortfarande förknippas med kyrkstaden. Fysisk miljö Gammelstads kyrkstad är mer än 400 år gammal och rymmer 408 kyrkstugor med sex tillhörande stall och ett avträde, sockenstuga, tiondebod samt inte minst den medeltida kyrkan. Dessutom finns ett torg och en park samt ett 100-tal andra byggnader med bostäder, butiker, turistbyrå, servicebyggnader och restauranger inom världsarvsområdet. Kyrkstaden2 är integrerad i ett samhälle kyrkbyn Gammelstad med 811 invånare3. Det stora flertalet byggnader och mark är privatägda, men även Luleå kommun och Nederluleå församling äger hus och mark inom området. Gatunätet, som är omväxlande labyrintiskt och rätlinjigt, vittnar om utvecklingen från 1500-talet till idag. I Gammelstads kyrkstad finns även spår efter tidigare aktiviteter i området i form av husgrunder och kulturlager. Dessa utgör en lagskyddad fornlämning. Levande kyrkstad Gammelstads kyrkstad förändras kontinuerligt den är en levande kulturmiljö där varje tidsepok har lämnat sina spår. Här finns kyrkan där människor samlas för gudstjänst, dop, bröllop, begravningar m.m. Även i församlings-hemmet Petrigården och i Sockenstugan pågår församlingsverksamhet; körsång, barn- och studiecirkelverksamhet och andra arrangemang. Kyrkstugorna används för tillfälligt boende, vid konfirmation och de stora kyrkhelgerna4 samt vid marknader och besök i hantverksbutiker, restauranger och kaféer. Arrangemang som Persmäss, Hägnans midsommarfirande och spelmansstämma lockar också besökare till området och kyrkstugeägare till övernattning. De åretruntboende ger liv och rörelse på gatorna under vardag såväl som helg. 2 En kyrkstad omfattar bebyggelse för tillfälligt boende som vuxit upp runt en kyrka. Kyrkstäder 4 De stora kyrkhelgerna är påsk, pingst, midsommar, Persmäss, Tacksägelsehelgen och jul.vid dessa finns endast i norra Skandinavien. En kyrkby omfattar bebyggelse för permanent boende runt en helger finns ett brett utbud av aktiviteter som erbjuds kyrkstugeägare och andra besökare. kyrka.världsarvsområdet inkluderar både kyrkstaden och delar av kyrkbyn. 3 Befolkningsuppgift från

6 Omgivningar Utanför världsarvsområdet finns en buffertzon som bl.a. omfattar bostadsbebyggelse, infartsvägar, kyrkogård och Friluftsmuseet Hägnan. Omgivningarna är viktiga för upplevelsen av Gammelstads kyrkstad. VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR Vision Gammelstads kyrkstads historiska värden ska utgöra grunden för en brett förankrad och långsiktigt hållbar utveckling. Grundläggande förutsättningar En framgångsrik förvaltning av Gammelstads kyrkstad förutsätter att: De kulturhistoriska värdena är styrande för områdets förvaltning och utveckling, för turistsatsningarna och för utformningen av den fysiska miljön De medverkande parterna tar ett tydligt och offensivt ansvar för sina respektive verksamhetsområden samtidigt som de prioriterar samarbete och kommunikation över sektorsgränserna. Arbetet präglas av hög kvalitet och långsiktighet Hur vi gör ett bra arbete (framgångsfaktorer) Det finns samarbetsforum och mötesplatser för olika nätverk. Varje aktör har ett tydligt definierat ansvarsområde. Åtgärder initieras av ansvarig aktör i enlighet med befintliga planer och lagar och alltid i samråd med andra berörda intressenter. Behov av nya planer uppmärksammas av ansvarig aktör. Kyrkstadsrådets roll som remissinstans utvecklas. Viktiga aktörer är representerade i rätt forum. Visitor Centre initierar årlig uppföljning av mål och åtgärder. Nulägesbeskrivning Sedan 2000 finns ett väl fungerande informations- och samarbetsforum, ett kyrkstadsråd, som regelbundet samlar representanter för myndigheter och förvaltare. Luleå kommun finansierar en världsarvssamordnare som arbetar med kunskapsinsamling och spridning av information samt representerar världsarvet Gammelstads kyrkstad i olika nätverk på nationell och nordisk nivå. Kyrkstugeägare respektive fast boende har egna föreningar som tillvaratar deras intressen i bland annat kyrkstadsrådet. Visitor Centre arbetar för samverkan mellan områdets entreprenörer både lokalt och i Visit Luleå där flera av de lokala entreprenörerna är medlemmar. PRIORITERADE OMRÅDEN Vid en genomgång av kända utvecklings- och åtgärdsbehov har fem större prioriterade områden definierats. De prioriterade områdena täcker in samtliga delar av Gammelstads kyrkstads kulturhistoriska värden och möjligheter till utveckling. Genom att beskriva dessa områden ska denna förvaltningsplan ge vägledning för åtgärder och prioriteringar. Prioriterat område Samverkan och delat ansvar Samverkan mellan ägare och andra aktörer är en förutsättning för att förvaltningen av Gammelstads kyrkstad ska fungera. 6

7 Prioriterat område Kunskap och delaktighet Kunskap om Gammelstads kyrkstad och om världsarv ger förståelse och ökad delaktighet som kan leda till ökat ansvarstagande. Hur vi gör ett bra arbete (framgångsfaktorer) Samtliga elever i Luleås skolor kommer i kontakt med världsarv och Gammelstads kyrkstad någon gång under sin skolgång. Friluftsmuseet Hägnan planerar och genomför skolprogram med världsarv och Gammelstads kyrkstad som tema. Nyckelpersoner i olika organisationer har grundläggande och aktuell kunskap om världsarvet Gammelstads kyrkstad. Pedagogiskt material och kunskap är lätta att hitta och ta del av. Nulägesbeskrivning Ett antal skolor, de s.k. världsarvsskolorna, arbetar föredömligt med att öka elevernas kunskap om och intresse för Gammelstads kyrkstad och världsarven bl.a. genom att låta eleverna bli ambassadörer för kyrkstaden. En årligt återkommande föreläsningsserie ger allmänheten inblick i forskning och ny kunskap om Gammelstads kyrkstad. Sedan hösten 2006 finns ett pedagogiskt material för de yngsta skolbarnen att låna. Prioriterat område Fysisk miljö och bebyggelsevård Den fysiska miljön och bebyggelsen måste skötas på bästa sätt för att vara en tillgång för boende och besökare idag och för att de kulturhistoriska värdena ska bevaras för framtiden. Hur vi gör ett bra arbete (framgångsfaktorer) Den enskilde förvaltaren - privat såväl som offentlig - har intresse, kunskap och resurser som räcker till en framgångsrik förvaltning. Det finns ändamålsenliga, väl förankrade och heltäckande styrinstrument (lagar, förordningar, planer, program) som tillämpas rättssäkert och långsiktigt samtidigt som ny kunskap fortlöpande inarbetas. Nulägesbeskrivning Sedan 1995 finns en detaljplan med skyddsbestämmelser för byggnader inom världsarvsområdet. Kulturminneslagen skyddar bl.a. fornlämningsområdet och kyrkan. Som stöd för allmänhet och förvaltare finns informationsmaterial med råd om byggnadsvård och åtgärder i utomhusmiljön. Varje år genomför Nederluleå församling tillsammans med Kyrkstugeägarföreningen, Visitor Centre, Stadsbyggnadskontoret, Norrbottens museum, Länsstyrelsen i Norrbotten och Räddningstjänsten en kyrkstugesyn. Då kontrolleras kyrkstugornas skick och alla ägare får ett protokoll. Prioriterat område Besökare och attraktioner Ett världsarv är ett självklart besöksmål för turister. Alla besökare skall få service av bästa kvalité och möta en välskött miljö. Hur vi gör ett bra arbete (framgångsfaktorer) Alla besökare har tillgång till bra service hela året. Miljön är trygg att vistas i. All information är lätt att hitta och ta till sig. Guider och nyckelpersoner har god kunskap om historien och nutiden. Besökare kan på ett enkelt sätt hitta till och inom området. 7

8 Nulägesbeskrivning Gammelstads turistbyrå och Visitor Centre, med bildspel och utställning, har öppet året runt och erbjuder bland annat guidningar. Kyrkans guider och Kyrkans vänner berättar om kyrkans interiör, exteriör och historia. Friluftsmuseet Hägnan har program som attraherar både lulebor och turister. Entreprenörerna i området erbjuder ett varierat utbud av produkter, mat och fika. Sedan sommaren 2006 finns övernattningsmöjligheter i kyrkstaden. Varje år kommer ca besökare till Gammelstad. Visitor Centre fungerar som entré för alla besökare i området. Prioriterat område Levande kyrkstad Traditionen och det dagliga livet i kyrkstaden ger innehåll till bebyggelsen och den fysiska miljön. 8 Hur vi gör ett bra arbete (framgångsfaktorer) Det finns aktiviteter för olika åldrar och intressen. Information sprids genom gemensamma kommunikationskanaler. Serviceanläggningar uppfyller aktuell standard och underlättar därmed övernattning i kyrkstugor. Kyrkstugeägare är aktiva genom att besöka evenemang och kyrkan, övernatta i sina stugor och föra traditionen vidare till nya generationer. Många kyrkstugeägare är aktiva medlemmar i kyrkstugeägarföreningen. Nulägesbeskrivning Kyrkhelger, marknader och andra arrangemang samlar många kyrkstugeägare som också övernattar i sina kyrkstugor. Konfirmationsläsningen sommartid är fortfarande populär och % av konfirmanderna övernattar i kyrkstugor. I området finns fem kommunala servicehus för kyrkstugeägare, med disk- och tvättmöjligheter samt toaletter. Kyrkstugeägarna är samlade i en

9 förening. Sedan tre år finns ett kyrkstadsnätverk mellan närliggande kyrkstäder för idé- och erfarenhetsutbyte. Ett markupplåtelseavtal reglerar nyttjandet av kyrkstugorna. Under de senaste fem åren har mellan 15 och 40 kyrkstugor årligen bytt ägare. ÄGARE, MYNDIGHETER OCH ANDRA AKTÖRER Ansvaret för förvaltningen av Gammelstads kyrkstad är både gemensamt och delat. Följande aktörer och deras respektive uppgifter har identifierats. Entreprenörer De entreprenörer som finns inom och strax intill världsarvsområdet träffas några gånger per år på Visitor Centre för att utbyta information. Några är också medlemmar i Kyrkbyns intresseförening och några i Visit Luleå. Visit Luleås medlemmar träffas regelbundet i föreningens Gammelstadsgrupp. Dessutom finns entreprenörer, konferensarrangörer och eventföretagare i Norrbotten som på olika sätt nyttjar världsarvet Gammelstads kyrkstad. Kyrkbyborna De som bor inom världsarvet i egna fastigheter ansvarar självklart för vården av sina byggnader. Gemensamma frågor diskuteras och förs fram genom Kyrkbyns intresseförening. I intresseföreningen ingår även några av Kyrkbyns entreprenörer. Kyrkstugeägarna I stort sett samtliga kyrkstugor är privatägda (undantagen är Nederluleå församlings kyrkstugor och visningsstugan som ägs av Nederluleå hembygdsförening). Ägarna står för underhåll och reparation av sina kyrkstugor i enlighet med de lagar som finns. Alla kyrkstugeägare (drygt 600 st.) är anslutna till kyrkstugeägarföreningen som representerar ägarna i offentliga sammanhang t.ex. i Kyrkstadsrådet. Kyrkstugeägarna är bärare av kyrkstadstraditionen. Luleå kommun Som ägare av vägar, park och enskilda byggnader är Luleå kommun en av de större förvaltarna inom världsarvsområdet. Kommunen har också ansvar för att invånarna får information och kunskap om världsarv och Gammelstads kyrkstad. Luleå kommun har pekat ut turistnäringen som ett viktigt utvecklingsområde. Barn- och utbildningsförvaltningen har en viktig roll att axla som spridare av kunskap om världsarv i allmänhet och i synnerhet världsarvet Gammelstads kyrkstad. Förvaltningen stödjer det arbete som bland annat bedrivs på världsarvsskolorna som ingår i det internationella nätverket ASP. Kulturförvaltningen driver Visitor Centre med Gammelstads turistbyrå som arbetar med guidesamordning, utveckling och marknadsföring samt samordnar entreprenörerna i området. Världsavssamordnaren på Visitor Centre verkar för kunskapsinsamling och informationsspridning och representerar Gammelstads kyrkstad i olika nätverk. Friluftsmuseet Hägnan är en viktig aktör som förmedlar kunskap om kulturhistoria. Kommunledningsförvaltning med utvecklingskontoret och informationskontoret arbetar med extern marknadsföring och intern information. 9

10 Räddningstjänsten genomför tillsyn, utformar insatsplaner samt informerar bl.a. kyrkstugeägare årligen om regler kring sotning etc. Stadsbyggnadskontoret följer upp och tillämpar de planbestämmelser som finns för området samt tar vid behov fram nya planer. Tekniska förvaltningen sköter Luleå kommuns byggnader, bl.a. Visitor Centre och kyrkstadstoaletterna samt vårdar vägar, torg och park. Länsstyrelsen i Norrbotten Länsstyrelsen är regional tillsynsmyndighet för kulturmiljövården och har i Gammelstad särskilt ansvar för fornlämningsområdet, kyrkan och den muromgärdade kyrktomten samt fördelar bidrag till vård av t.ex. kyrkstugor. Länsstyrelsen kan även finansiera projekt som syftar till att utveckla världsarvet. Det kan gälla allmänna grundläggande åtgärder för att säkra världsarvets fysiska miljö, utvecklingsinsatser för att skapa kommersiella aktiviteter, särskilda marknadsföringsinsatser och stöd till enskilda företag. Länsstyrelsen prövar alla köp av kyrkstugor. Nederluleå församling Församlingen äger kyrkan och flertalet andra byggnader. De äger även marken (Kyrkvallen 1:1) som kyrkstugorna står på. Kyrkan svarar för skötseln av markområdet i form av gräsklippning samt plogning av de mindre vägarna i området. Man tecknar markupplåtelseavtal med alla kyrkstugeägare, administrerar registret över kyrkstugeägare, kallar till årlig syn av kyrkstugorna samt verkar på olika sätt för att upprätthålla kyrkstadstraditionen. Nederluleå hembygdsförening Föreningen äger visningsstugan som de vårdar och bemannar sommartid med hjälp av bidrag från Luleå kommuns fritidsnämnd. Genom studiecirklar och resor bidrar de till kunskapsspridningen om Gammelstads kyrkstad, dess historia och tradition bland sina medlemmar. Norrbottens museum Norrbottens museums arkeologer och bebyggelseantikvarier ger kostnadsfri rådgivning när det gäller byggnadsvårdsåtgärder, bygglovsfrågor och markarbeten inom världsarvsområdet samt utför vid behov arkeologiska undersökningar. I museets arkiv Norrbottens minne samt på avdelningen Bildarkiv och samlingar finns historisk information om kyrkstaden och ett omfattande gammalt och nytt bildmaterial. Vägverket Myndighet som ansvarar för underhåll av statliga vägar, trafik och vägskyltning. LAGAR, FÖRORDNINGAR OCH ANDRA STYRDOKUMENT Att äga ett hus i Kyrkbyn - det är att ha ansvar för en del av en unik kulturmiljö. Luleå kommun, Stadsbyggnadskontoret, Planavdelningen. Estetiskt program - Principer för utformning av och tillägg i den yttre miljön ( KF-beslut ). Konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv. Unesco (1972). Ratificerades av Sveriges regering Kungligt brev (1817). Stadgar att inga nya byggnader får uppföras utan länsstyrelsens tillstånd, att förbud mot handel ska råda utom under marknadstid samt att man måste bo minst en mil från kyrkplatsen för att få äga en kyrkstuga (den sistnämnda bestämmelsen upphävd genom ett kungligt brev 1849). Breven används som garant för att kyrkstugorna endast får nyttjas för tillfälligt boende, och ligger som underlag till det markupplåtelseavtal som tecknas mellan Nederluleå församling och kyrkstugeägarna. Kyrkstugor - handledning i byggnadsvård (2000), Norrbottens museum, Luleå kommun, Världsarvskontoret. 10

11 Lagen om kulturminnen (1988:950). Lagen skyddar bl.a. fornlämningar och kyrkor. Kyrkstaden ligger på äldre kulturlager från medeltiden och skyddas från ingrepp. Alla markingrepp kräver tillstånd av länsstyrelsen. Miljöbalken (1998:808) 3 kap. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Miljömål för Norrbotten omfattar regionalt utarbetade versioner av de 16 nationella miljökvalitetsmålen inklusive delmål. Miljömålen syftar till att tydligt precisera det tillstånd i miljön som bör uppnås i ett generationsperspektiv. Gammelstads kyrkstad berörs i första hand av mål 15 - God bebyggd miljö. Ordningsregler för marknader (2005). Kyrkstadsrådet har i samråd med berörda parter tagit fram regler för marknader inom världsarvsområdet. Plan- och bygglagen (1987:10). I detaljplanen från 1993 finns bestämmelser om utformning och skydd samt bestämmelser om rivningsförbud och höjd lovplikt. Detaljplan för del av Gammelstad Kyrkbyn, del 1 och 2. Luleå kommun ( ). Regeringens skrivelse (2001/02:171). Unescos världsarvskonvention och de svenska världsarvsobjekten. Skrivelsen redogör för de lagar som skyddar världsarven i Sverige och vilka myndigheter som ansvarar för konventionens tillämpning. Väglagen (1971:948). Gäller allmänna vägar. Inom världsarvet finns tre allmänna vägar: nr 968 (väghållare Vägverket), nr 590 och nr 1544 (väghållare Luleå kommun). Vid väghållning ska enligt 4 : tillbörlig hänsyn tas till enskilda intressen och till allmänna intressen, såsom trafiksäkerhet, miljöskydd, naturvård och kulturmiljö. En estetisk utformning skall eftersträvas. UTREDNINGAR OCH PROJEKT Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning: Rutviksvägen, Brantgränd och Davidsgränd, Gammelstads kyrkby, RAÄ 330, Nederluleå sn, Västerbotten, Norrbottens län. Norrbottens museum (dnr ). De norrländska kyrkstäderna. Delbetänkande av Kulturbebyggelseutredningen (SOU 2003:81). De norrländska kyrkstädernas förvaltning. En förstudie med förslag rörande de kyrkstäder som ligger på kyrkans mark och har en levande kyrkstadssed, f. länsantikvarie Karin Eriksson (2001). Förslag till verksamhet och organisation i Världsarvet Gammelstads kyrkstad. Beslut i Luleå kommun, kommunfullmäktige ( ). Gammelstad Grafiskt program. Beskriver Gammelstads kyrkstads grafiska profil med logotyp, typsnitt samt färg och materialval (2000). Gammelstads kyrkstad EU-projekt med målet att utveckla Gammelstad som kunskapsoch upplevelsemiljö. Under projektettiden öppnades Visitor Centre och mottagningsstation i Gammelstads kyrkstad. Program för utveckling, vård och organisation av Världsarvet Gammelstads kyrkstad togs fram under projektettiden. Slutrapport (2001). Gammelstads kyrkstad. Synops för utställningar och bildspel. Kostnadsberäkning och projektplan, Hugin & Munin (1999). Gammelstads kyrkstad ett världsarv att utveckla. Projektskiss till forskningsplan, Kenneth Awebro (1999). Gammelstads kyrkstad, Luleå. Inventering av kyrkstugornas panel- och stomskador. Norrbottens museum (dnr ). 11

12 Idéskiss Kyrkparken, Gammelstads kyrkby. Förslag till utveckling och förändring av parken, Maria Andersson Tekniska förvaltningen (2005). Kyrkstugeinventering. Slutrapport saknas. Länsstyrelsen i Norrbotten (1996). Livscykeln EU-projekt med målet att stärka kyrkstadsseden genom att aktivera traditionella helger och högtider med nya typer av kulturprogram. Slutrapport (2003). På en plats thä kallar Berget. Upprustning av kyrkplatsen, skissförslag 1:400, GUOS/ VBB VIAK (2001). Skador på kyrkstugor. Inventering utförd av Luleå kommun, världsarvskontoret och Länsstyrelsen i Norrbotten (1999). Vård och utvecklingsplan med åtgärds-program Utredningsrapport/arbetsmaterial till det föreslagna åtgärdsprogrammet (1997/98). Vägvisning till världsarv. Rapport från Riksantikvarieämbetet ( , rev ). Gammelstads Kyrkstad - en undersökning av besökarna i ett världsarv. ETOUR (R 2002:10). Skötselplan för odlingsmarker inom världsarvet Gammelstads buffertzon. Länsstyrelsen i Norrbotten (dnr ). Vägvisning - Handbok till turistiskt intressanta mål. Vägverket (2003:20). 12

13 13

14