LÄRARHANDLENING BYGG NEDERLULEÅ SOCKEN SOM PUSSEL

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄRARHANDLENING BYGG NEDERLULEÅ SOCKEN SOM PUSSEL"

Transkript

1 LÄRARHANDLENING BYGG NEDERLULEÅ SOCKEN SOM PUSSEL INTRODUKTION Kyrkan i Gammelstad invigdes år 1492 och kom att bli sockencentrum för Luleå älvdal. På 1600-talet bildades nya socknar i Jokkmokk och Råneå. År 1621 fick platsen vid kyrkan stadsprivilegier och staden Luleå grundlades här, men landhöjningen gjorde sjöfarten svår. Därför flyttades staden redan 1649 till halvön där Luleå centrum ligger idag och Lule gamla stad blev Gammelstad. Nederluleå socken fick sitt namn 1831, då Luleå socken delades av i Över- och Nederluleå socken. Nederluleå socken med Nederluleå kyrka i Gammelstad som församlingskyrka omfattade bland annat byarna Gäddvik, Bälinge, Avan, Ersnäs, Måttsund, Kallax, Antnäs, Alvik, Ale, Sunderbyn, Rutvik, Persön, Brändön, Bensbyn, Björsbyn och öarna Hindersön, Junkön och Sandön. Överluleå socken fick nytt centrum i Boden där ny församlingskyrka och kyrkstad byggdes. Nederluleå socken var också egen landskommun från , då landskommunen uppgick i Luleå stad. Kyrkstaden i Gammelstad växte fram runt den medeltida kyrkan. Kyrkstugorna byggdes för att användas vid övernattning i samband med kyrkobesök och kyrkhelger. Då man behövde stanna längre tid i kyrkan ökade behovet av övernattningsmöjligheter vid kyrkplatsen. Ett faktum som tillsammans med långa avstånd gör att många kyrkstäder byggs, eller växer sig allt större. I kyrkstaden samlades man också för marknader, sockenstämma, ting och uppbörd, men viktigt var också det sociala behov kyrkstaden fyllde. Kyrkstugorna i Gammelstad nämns i text först år 1600, men man vet inte exakt när de började byggas. Under 1800-talet får vi en befolkningsökning vilket troligtvis leder till uppdelning av kyrkhelgerna i gammeldomshelger och ungdomshelger. Gammeldomshelgerna tillföll de äldre, gifta, familjer med barn, mor- och farföräldrar. Dessa helger var främst jul, påsk och böndagarna. Livet i kyrkstaden var lugnare under gammeldomshelgerna än ungdomshelgerna, gudstjänsterna var många och besöktes flitigt. Man hälsade på varandra i stugorna, förhörde sig om nyheter, fikade, handlade och pratade. Vanligt var också att besöka kyrkogården för att se vem som dött sen sist. Ungdomshelgerna började man åka på efter konfirmationen då man ansågs vuxen och fram till att man gifte sig, eller blev för gammal. De inföll bland annat på trettondagshelgen, pingst och Mikaeli (månadsskiftet september/oktober). Under ungdomshelgerna hölls så klart högmässa och gudstjänst men vanligt var också marknader med kringresande handlare, tivoli och dans. Nattfrieriet var stort. Pojkarna gick runt och knackade på flickornas stugor och frågade om de kunde tillbringa natten tillsammans, vilket innebar att sova bredvid varandra i lucksängen med kläderna på. Detta kallades att ligga i lag. Kyrkstadslivet var inte enbart fromt och kristligt utan också förknippat med mycket superi av pojkarna och männen. Nykterhetsrörelsen och väckelserörelsen kämpade aktivt mot superiet i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Ungdomshelgerna dog ut under mitten av 1900-talet, men kyrkstadsseden har levt vidare. Kyrkstugorna har fått stå kvar trots stora samhällsförändringar, bilism och rivningar. Innan man började åka buss och bil till kyrkstaden, vilket skedde under 1900-talet var det vanligt att man tog sig hit per fot, med häst och vagn/ släde, eller med båt. Vanligast var att åka häst. Därför fanns det många stall i kyrkstaden. De var små, låga timrade byggnader, med plats för en, två, ibland fler hästar. Idag finns endast sex stall kvar.

2 För att få bygga en kyrkstuga i Gammelstads kyrkstad var du förr tvungen att vara hemmansägare och från 1817 gällde även att du var tvungen bo minst en mil från kyrkan. Under 1800-talet utsträcktes rätten att bygga kyrkstuga till att gälla även för nybyggare. Hemman är gårdar med tillhörande mark som är så pass stora att de kan försörja de boende i gården. Idag består Gammelstads kyrkstad av 405 kyrkstugor och ca 550 kammare. (En stuga kan bestå av flera kammare, ibland med delad farstu, ibland med flera ingångar och varje kammare har olika ägare). Stugorna är enskild egendom och marken ägs av Nederluleå församling. Från och med 1996 är Gammelstads kyrkstad upptaget på Unescos världsarvslista. Gemensamt för alla världsarv är att de på ett unikt sätt vittnar om människan och jordens historia och är så värdefulla att de är en angelägenhet för hela mänskligheten och något som vi alla måste ta ansvar för att bevara till kommande generationer. SYFTE Syftet med lånematerialet är att eleverna ska lära känna Nederluleå socken (så som den kan ha sett ut) och världsarvet Gammelstads kyrkstad förr och nu. Samt öka sin förståelse om varför man byggde en kyrka och varför det byggdes en kyrkstad runt den. Resonera hur levnadsvillkoren var för människor och hur tog de sig till kyrkstaden från sina hembyar. MÅL OCH FÖRANKRING I LÄROPLAN Enligt läroplanen för grundskolan, Lgr11, ska skolan ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. (Kursplan i historia). Världsarvet visar hur klimat, avstånd, religion och lag påverkade människors levnadsvillkor förr och kan ge en fördjupad förståelse för varför närområdet ser ut som det gör idag. Målet är att eleverna: Utvecklar en förståelse för hemortens historia, i detta fall Nederluleå och Gammelstads kyrkstad, och kan exempel på människors levnadsvillkor förr och idag. Kan resonera om hur klimat, avstånd och landhöjning påverkat människors levnadsvillkor. UNDERVISNINGSMATERIAL/DISKUSSIONSFRÅGOR Förslag på aktiviter: 1) Lägg pusslet. 2) Placera ut Gammelstad. Ställ kyrkan och kyrkstugor där ni tror de ligger. 3) Läs introduktionstexten och diskutera. 4) Välj några byar och ta reda på avståndet till Gammelstad. Hur lång tid tror ni det tog med de olika färdmedlen samt vilka vägar tror ni de tog? Det gick båtar från exempelvis Gäddvik och Avan till Gammelstad. 5) Arbeta vidare med teman (se nedan). 6) Låna lånematerial. 7) Besöka Visitor Centre i Gammelstads kyrkstad för att se filmen Kyrkhelg från 1928 samt se utställning om världsarvet. 8) Boka skolprogram. Material: Pussel, tio kyrkstugor, en kyrka, en båt, ett par skidor, en häst, ett tåg, en buss, en bil.

3 Förslag på diskussionsfrågor: 1) Varför byggdes kyrkan just där? 2) Varför flyttades staden? 3) Var ligger nuvarande hamnen? 4) Vad är en kyrkstad och varför byggdes kyrkstugorna? 5) Hur tror ni människor togs sig till kyrkstaden? Hur lång tid tror ni det tog? 6) Varför tror ni kyrkhelgerna var viktiga för sockenborna? 7) Vad tror ni hände när bilarna kom? 8) Hur används kyrkstugorna idag? 9) Varför är Gammelstads kyrkstad ett världsarv? Vad är ett världsarv? Finns de flera världsarv? 10) Vad finns det för hot mot världsarvet Gammelstads kyrkstad och varför kan det vara viktigt att vara rädd om världsarvet? Förslag på lånematerial och program: Utklädningslåda (åk 1-3) Världsarvslåda (Förskola, åk 1-3, åk 4-6) Timring - Att timra en kyrkstuga (åk 3-9) Skattjakt Upptäck kyrkstaden med klassen (åk 1-9) Brev från Maria (åk 1-3) Dramatiserad guidning (åk 1-3, åk 4-6, åk 7-9) Film Ungdomshelg 1928 (åk 7-9) Förslag på temaarbeten: Världsarv här och där: Gammelstads kyrkstad är ett världsarv och med på Unescos världsarvslista. Där finns idag drygt tusen världsarv upptagna. Sverige har femton världsarv och av dem ligger två i Norrbotten och delar av ett tredje. Ett världsarv kan bestå av en plats, ort, miljö, eller objekt. Gemensamt för alla världsarv är att de på ett unikt sätt vittnar om människan och jordens historia och är så värdefulla att de är en angelägenhet för hela mänskligheten och något som vi alla måste ta ansvar för att bevara till kommande generationer. Det unika i konventionen var att man förde in både kultur- och naturarv i texten och såg sambandet och det ömsesidiga beroendet mellan natur och kultur. Därför kan ett världsarv upptaget på Unescos värdsarvslista vara ett kultur-, eller naturarv, ibland en blandning av båda. Ett naturarv kan t ex vara ett berg, ett korallrev eller en skog. Ett kulturarv kan vara en byggnad som t ex en kyrka, en staty eller målningar i en grotta. Laponia som också ligger i Norrbotten är ett exempel på ett värdsarvsobjekt som både är ett kultur- och naturarv. Natur- och kulturarv finns över hela världen och Gammelstads kyrkstad är ett utav dem, vilka fler finns det? Jobba med några exempel, t ex Egyptens pyramider, Frihetsgudinnan i New York, Palmyra i Syrien, Stora barriärrevet i Australien eller Auschwitz i Polen. Vad är det här för platser eller byggnader? Sök och ta reda på lite fakta. Vad kan vi lära oss om dessa platser eller byggnader? Varför tror ni att dessa är världsarv? Vad har de gemensamt med Gammelstads kyrkstad? Vad finns det för hot som världsarv kan råka ut för? Vad har världsarven för likheter och skillnader? Vad innebär det att vara ett världsarv? Sök och ta reda på lite fakta om världsarv:

4 (Bakgrund till världsarvskonventionen) Världsarvskonventionen instiftades 1972 av Unesco som är ett FN- organ med ansvar för frågor som rör utbildning, vetenskap och kultur. Bakgrunden till konventionen var att man insåg att det fanns kulturav av ett sådant stort universellt värde, att de utgör en angelägenhet för hela mänskligheten och måste bevaras oavsett nationsgränser. För att göra detta måste man ta ett gemensamt ansvar och på så sätt föddes världsarvskonventionen. Solidaritet över nationsgränser och globalt ansvarstagande utgör grunden och världsarven ska skyddas genom internationellt samarbete. Konventionens syfte är att säkerställa identifiering, skydd, levandegörande och bevarande av arven till kommande generationer. Man skall också sprida kunskap om arvet och dess unika värde, vilket ökar medvetenheten och viljan att bevara. Länderna skall också föra en politik, ha en lagstiftning, samt ha en organisation för bevarande av världsarven. Utbildningsinsatser och världsarvsutnämningar är medel att skydda arven. De länder som skriver på världsarvskonventionen lovar att respektera och ta ett ansvar för dessa gemensamma arv, även om nationerna naturligtvis främst måste ta ansvar för de egna arvens bevarande. Man måste också följa upp världsarvens tillstånd och detta görs vart sjätte år. Sverige skrev på världsarvskonventionen 1985 och 1996 blev Gammelstads kyrkstad utnämnd till världsarv. Kyrkstäder i norra Sverige: Det har funnits 71 kyrkstäder i Sverige och idag finns det 16 kvar och av dem är Gammelstads kyrkstad den största och mest välbevarade. Det är också den enda som är ett världsarv. Kyrkstädernas stora utbredningscentrum ligger i Norrbottens och Västerbottens län. Där har i stort sett varje socken som tillkommit före år 1900 haft en kyrkstad. Kyrkstädernas ålder varierar. De yngre kan härledas till 1800 och 1900-talen, men de äldre leder sina rötter längre tillbaka. Det första skriftliga belägget för en kyrkstads existens kommer från Gammelstad och julen år Kyrkstädernas byggnadsskick varierar, mycket beroende på ålder, regionala och sociala skillnader. I övre Norrlands inland finns t ex så kallade lappstäder, dvs kyrkstäder avsedda för den samiska befolkningen. I dessa består bebyggelsen av kåtor istället för kyrkstugor. Ofta finns både kyrkstugor avsedda för den fasta befolkningen och kåtor för samerna på samma plats. Ett fint exempel på detta är Arvidsjaur, som har en mycket fin och välbevarad lappstad. Typiskt för kyrkstäderna är växlingen mellan vardag och helg, lugn och folkliv. Under större delen av året låg kyrkstäderna öde med tillbommade stugor och stängda luckor för att under kyrkhelgerna leva upp, befolkas och förbytas till motsatsen. Ett mönster som alltid funnits i Gammelstad och går att skönja än idag. Kyrkstugorna är avsedda för tillfälligt boende i samband med kyrkhelger. De flesta bönder ägde en kyrkstuga och för att få bygga kyrkstuga var du förr tvungen att vara hemmansägare. För lappstäderna gällde andra regler. Varför tror ni Gammelstads kyrkstad är unik? Andra kyrkstäder fungerar idag som vandrarhem eller nyttjas inte alls. Undersök några andra kyrkstäder, t ex i Boden, Älvsbyn, Öjebyn, Arvidsjaur, Ammarnäs, Skellefteå och Lövånger. Varför byggdes kyrkstäder just på dessa platser? Vad är en kyrkstad? Vad är en kyrkstuga? Hur kan de se ut? Vad finns det för likheter och skillnader mellan dessa kyrkstäder? Vad användes de till förr och vad används de till idag? Sök och ta reda på mer fakta om kyrkstäderna.

5 Stadsbor, bönder, torpare, hjon, kringresande och samer: Vilka var människorna i kyrkstaden under 1800-talet och vilka fick äga och bygga en kyrkstuga? För att få bygga en kyrkstuga i Gammelstads kyrkstad var du förr tvungen att vara hemmansägare och från 1817 gällde även att du var tvungen bo minst en mil från kyrkan. Under 1800-talet utsträcktes rätten att bygga kyrkstuga till att gälla även för nybyggare. Hemman är gårdar med tillhörande mark som är så pass stora att de kan försörja de boende i gården. Människor som bodde i kyrkstaden fick inte äga en kyrkstuga. De var ofta handlare, hantverkare eller arbetare av något slag, men kunde också vara bönder och torpare. Var alla bönder förr? Nej, det fanns även arbetare, stadsbor, hjon och kringresande som man kallade för tattare och samer som man kallade för lappar. Dessa fick inte äga en kyrkstuga. Varför fick de flesta torpare inte äga en kyrkstuga och vad var det för skillnad mellan torpare och bönder? Torparna hade det oftast mycket sämre än bönderna och torpen hade ofta svårt att försörja de boende med föda. Torpen var små, låg ofta i byarnas utkant och till skillnad från bönderna ägde torparna väldigt lite mark, ofta ingen alls och tvingades därför försörja sig på ett utvecklat mångsyssleri. Många gånger var de mycket fattiga och de arbeten som fanns för torparbarnen var ofta som piga, eller dräng i bondgårdarna. Fattighjonen, samer och kringresande hade väldigt låg status. Fattighjon var ofta äldre eller utstötta som bodde i fattigstugan. Tjänstehjon var hjon som jobbade åt exempelvis bönder som dräng eller piga, dessa hade samma status som vem som helst på gården. Det kunde vara barn till andra bönder eller torparungar. Hjon kunde även vara människor med funktionsnedsättning, som antingen var inhysta hos hemmansägare om de var arbetsföra eller satt i fattigstugan om de inte kunde vara till någon nytta. Lappar var samer som ofta tog sig till kyrkstaden för att sälja varor som näbbskor, kött eller pälsar. Samerna ville man ej ha bofasta i socknen utan de var hänvisade till lappmarken. Det fanns även kringresande folk som förr kallades tattare. Dessa kunde vara romer eller kringresande handelsfolk som i folkmun kallades italienare. Dessa underhöll på marknaderna samt sålde varor eller hantverk. Vad tror ni människor hade för rättigheter förr? Vilka fick rösta? Tror ni att människor kunde bli vad de ville? Vad har människor för rättigheter idag? Hur ser vi på kringresande idag? Hur tror ni det var att vara piga eller dräng? Vad innebar det att vara torpare respektive bonde? Hur tror ni det var att vara barn till en torpare respektive bonde? Läs gärna sidorna: 8-17 samt Isi går n för mer fakta om bönder och torpare. I boken Mat och människor av Lång, Björk & Ulefors finns ett kapitel om livet i Storgården på 1880-talet, som beskriver arbete och roller på en välbärgad bondgård. Sök och ta reda på mer fakta om kringresande (tattare), samer (lappar) och hjon.

6 Kyrkhelger Ungdomshelg och gammeldomshelg: Vad är en kyrkhelg? Hur kunde en kyrkhelg gå till? Varför tror ni kyrkhelgerna var så efterlängtade och spännande för sockenborna? Vad tror ni kunde hända under en kyrkhelg? Varför hade kvinnor och män olika roller? Vad innebar nattfrieri? Hur tog sig människor till kyrkstaden? Vad tror ni hände när bilarna kom? En kyrkhelg karakteriseras främst av att firandet pågår flera dagar. Därför var det naturligt att helger som jul, påsk och pingst blev kyrkhelger. Vid helger som består av en enda dag som nyår, trettondagen, Marie bebådelsedag, m fl. gjorde man så att inföll två vardagar mellan helgdagen och närmaste söndag blev det ingen helg det året, men om det bara var en vardag mellan blev det helg. Andra orsaker som förstärkte kyrkhelgsfirandet förutom de rent kyrkliga var om helgen sammanföll med marknadstid vilket kunde ske ibland och då speciellt på hösten vid Mikaeli. Under 1800-talet får vi en befolkningsökning vilket troligtvis leder till uppdelning av kyrkhelgerna i gammeldomshelger och ungdomshelger. När ungdomen reste till Gammelstad stannade de äldre hemma och tvärtom. En praktisk lösning då någon alltid behövde stanna hemma och sköta djuren och gården. Gammeldomshelgerna tillföll de äldre, gifta, familjer med barn, mor- och farföräldrar. Dessa helger var främst jul, påsk och böndagarna. Livet i kyrkstaden var lugnare under gammeldomshelgerna än ungdomshelgerna. Gudstjänsterna var många och besöktes flitigt. Man hälsade på varandra i stugorna, förhörde sig om nyheter, fikade, handlade och pratade. Vanligt var också att besöka kyrkogården för att se vem som dött sen sist. Ungdomshelgerna började man åka på efter konfirmationen då man ansågs vuxen och fram till att man gifte sig, eller blev för gammal. De inföll bland annat på trettondagshelgen, pingst och Mikaeli (månadsskiftet september/oktober). Under ungdomshelgerna hölls så klart högmässa och gudstjänst men vanligt var också marknader med kringresande handlare, tivoli och dans. Nattfrieriet var stort. Pojkarna gick runt och knackade på flickornas stugor och frågade om de kunde tillbringa natten tillsammans, vilket innebar att sova bredvid varandra i lucksängen med kläderna på. Detta kallades att ligga i lag. Män och kvinnor hade olika uppgifter under kyrkhelgen. Kvinnornas uppgift var att ansvara för kyrkstugenyckeln, slå upp fönsterluckorna och städa, vädra, elda, hämta vatten, koka kaffe och laga mat från den medtagna vacken, en liten kista som man förvarde mat i. Männen ansvarade för hästarna, hö, ved och tyngre arbeten. Det var festligt att ta sig till kyrkstaden, det kallades på Lulemål att tjörkes och alla visste vad det innebar. Människor bar de finaste kläderna, männen hade putsat selarna och man anlände till kyrkstaden i god tid. Kyrkstadslivet var inte enbart fromt och kristligt utan så fort kaffet var uppdrucket vidtog helgsupningen av många utav männen. Det kunde hända att pojkar stod i gränder och söp, rök ihop i slagsmål och att någon hamnade i sockenhäktet för att nyktra till. För att skapa lugn och hålla ordning tillsattes utvalda ordningsmän bland sockenborna för att patrullera gator och torg. Nykterhetsrörelsen och väckelserörelsen kämpade aktivt mot superiet i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Här kan ni se en bit ur stumfilmen Kyrkhelg Nederluleå 1928, filmad av Nordiska museet: https://www.youtube.com/watch?v=42zvnkouosy (Obs! det tar ca 16 sek in i filmen innan den börjar). Efter filmen kan ni exempelvis diskutera, hur kyrkstugorna såg ut till skillnad från idag, vad för fordon ni ser, könsroller, vilka slags människor ni ser och vad gör de?

7 BILAGA FAKTAUNDERLAG Gammelstads kyrkstad ett världsarv Kyrkstaden i Gammelstad är den största bevarade kyrkstaden i världen och består av 405 kyrkstugor, ca 550 kammare, sex bevarade stall och en medeltida kyrka. En kyrkstuga kan definieras som en enkel byggnad i kyrkans närhet använd för tillfälligt boende och övernattning i samband med kyrkhelger och kyrkobesök. En kyrkstad utgörs i sin tur av flera kyrkstugor samlade kring kyrkan. Här bodde sockenborna (bönderna) i samband med kyrkobesök och kyrkhelger, men också för att gå på marknad, betala skatt, i samband med ting, sockenstämma och vid andra tillfällen. Kyrkstugornas placering i kyrkstaden följer ett system och avspeglar byarnas placering i socknen. Gammelstad var socknens centrum, böndernas stad. är År 1621 fick platsen stadsprivilegier, viket innebar att det var endast här man fick bedriva handel och de som ville verka som handelsmän, var tvungna att bosätta sig här som borgare. Landhöjningen gjorde det svårt för båtarna att ta sig hit för handel. År 1649 beslutades därför att flytta staden till den halvö som är nuvarande Luleå centrum, och då myntades begreppet Gamla staden, Gammelstad. Idag är Gammelstads kyrkstad ett besöksmål och ett världsarv, med en levande kyrkstadssed. Världsarvet Gammelstads kyrkstad förvaltas och ägs av en mängd olika aktörer, som kommunala och statliga förvaltningar, svenska kyrkan och olika fastighetsägare, (privata och kommersiella). Marken som stugorna står på ägs av Nederluleå församling, och de flesta stugorna ägs av enskilda personer. Hela området skyddas genom olika regler och lagar. Det finns särskilda förhållningsregler för hur och när man får bo i kyrkstugan. Stugornas underhåll och skötsel regleras genom kommunens detaljplan som inordnas under plan och bygglagen. Hela kyrkstaden utgör fornlämningsområde, vilket gör att marken skyddas av fornminneslagen. Kyrkan skyddas av kulturminneslagen och i kyrkstaden råder stränga brandföreskrifter. Hela området är skyddat och inget får flyttas eller rivas utan tillstånd från Länsstyrelsen. Gammelstads kyrkstad ligger inom Luleå kommun och har därför blivit kommunens största tillgång som kulturhistorisk symbol och besöksmål. Ett världsarv går inte att jämföra med vanliga sevärdheter, utan står över dessa, då bara objekt av ett enastående, stort universellt värde, för hela mänskligheten, får vara med på listan. Världsarv är arv som är en angelägenhet för alla människor i hela världen, det kan t ex vara en plats, byggnad eller miljö, som vi ska förvalta och vara rädda om så att senare generationer kan få möjlighet att del av och förvalta arvet vidare. Världsarvskommitténs motivering till Gammelstads utnämning: Gammelstads kyrkstad är ett enastående exempel på den traditionella kyrkstad som finns i norra Skandinavien. Den illustrerar på ett utomordentligt sätt anpassningen av traditionell stadsplanering till de speciella geografiska och klimatologiska förhållanden som råder i en svår naturmiljö. Nedan citat ur: Svenska Unescorådet, VÄRLDSARV FÖNSTRET MOT HISTORIEN OCH VÄRLDEN. Del I VAD ÄR VÄRLDSARV? Vad är arv och hur bevara det? Arv kan definieras som vårt arv från det förflutna, en del av den verklighet vi lever i idag och som vi för vidare till framtida generationer att bli imponerade av och att glädjas åt. Ordböckerna ger en ganska snäv definition. Definitionen av arv kan också vara vidare och omfatta platser och ting som vi anser värda att bevara och föra vidare. Det kan gälla kulturellt viktiga platser och naturfenomen som vi värdera för att de har gått i arv, är vackra, vetenskapligt intressanta eller oersättliga exempel och källor till liv och inspiration. De är våra grundstenar, våra naturliga referenser och en del av vår identitet. Detta arv reflekterar ofta våra föregångares liv och finns kvar tack vare medvetet arbete och stora insatser. Föreställ dig din hembygd utan arv! (s. 9).

8 Definitioner Överallt i världen finns kulturarv och naturarv. Där du bor kanske det finns hällristningar och arkeologiska fynd, en kyrka/religiöst centrum eller en historisk stad. Detta kallar vi kulturarv [ ]. Världsarv är kultur- eller naturarv som finns på Unescos världsarvslista (s.9-10). Världsarvskonventionen introducerade också en ny tanke när man slog fast att det finns arv som i lika hög grad var en angelägenhet för alla människor; det är detta som konventionen definierar som arv av särskilt stort universellt värde (s.21).

LÄRARHANDLENING FILM UNGDOMSHELG 1928

LÄRARHANDLENING FILM UNGDOMSHELG 1928 LÄRARHANDLENING FILM UNGDOMSHELG 1928 Ålder: åk 7-9 INLEDNING - VAD ÄR EN UNGDOMSHELG? Kyrkstaden i Gammelstad växte fram runt den medeltida kyrkan invigd 1492. Kyrkstugorna byggdes för att användas vid

Läs mer

LÄRARHANDLENING DRAMATISERAD GUIDNING

LÄRARHANDLENING DRAMATISERAD GUIDNING LÄRARHANDLENING DRAMATISERAD GUIDNING Ålder: åk 1-3 INLEDNING Vi erbjuder en guidning med inslag av drama i världsarvet Gammelstads kyrkstad. Under guidningen får eleverna bekanta sig med kyrkstaden och

Läs mer

LÄRARHANDLENING TIMRA EN KYRKSTUGA

LÄRARHANDLENING TIMRA EN KYRKSTUGA LÄRARHANDLENING TIMRA EN KYRKSTUGA INTRODUKTION Gammelstads kyrkstad är ett världsarv sedan 1996 och ett uppskattat besöksmål för människor från hela världen. Kyrkan i Gammelstad invigdes år 1492 och kom

Läs mer

GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV

GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV Gammelstads kyrkstad är ett världsarv från och med 1996 och ett uppskattat besöksmål för människor från hela världen. Gemensamt för

Läs mer

LÄRARHANDLENING DRAMATISERAD GUIDNING

LÄRARHANDLENING DRAMATISERAD GUIDNING LÄRARHANDLENING DRAMATISERAD GUIDNING Ålder: åk 7-9 INLEDNING Vi erbjuder en guidning med inslag av drama i världsarvet Gammelstads kyrkstad. Under guidningen får eleverna bekanta sig med kyrkstaden och

Läs mer

LÄRARHANDLENING SKATTJAKT

LÄRARHANDLENING SKATTJAKT LÄRARHANDLENING SKATTJAKT INTRODUKTION Gammelstads kyrkstad är ett världsarv från och med 1996 och ett uppskattat besöksmål för människor från hela världen. Gemensamt för alla världsarv är att de på ett

Läs mer

FATMOMAKKE KYRKSTAD en mötesplats i fjällmiljö

FATMOMAKKE KYRKSTAD en mötesplats i fjällmiljö Kulturreservat i Västerbottens län FATMOMAKKE KYRKSTAD en mötesplats i fjällmiljö Fatmomakke kyrkstad 1890. Strategisk samlingsplats Fatmomakke kyrkstad består av kåtor, stugor, bodar och kyrka vackert

Läs mer

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Kära Agunnarydsbor och besökande gäster! Jag ska berätta för er om Inget. Ja, hon hette inte Inget utan Ingrid Kajsa. Men hon kallades alltid Inget på Kjöpet. Hon

Läs mer

Fagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra.

Fagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra. Fagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra. Fagereds socken kan erbjuda mycket allt ifrån avskildhet, lugn

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 12 Fredag 1 april 2011. säger polisen Erik Kummu. 25 bilar skadade i brand

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 12 Fredag 1 april 2011. säger polisen Erik Kummu. 25 bilar skadade i brand LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 12 Fredag 1 april 2011 NORRBOTTEN 25 bilar skadade i brand 25 bilar skadades vid en brand på Porsön natten mellan söndag och måndag. Brandmän från Luleå och Gammelstad arbetade med

Läs mer

Historik Överkalix Marknad 1 (5) Historik Överkalix Marknad

Historik Överkalix Marknad 1 (5) Historik Överkalix Marknad Historik Överkalix Marknad 1 (5) Historik Överkalix Marknad 1500-talet För Östra Norrbotten hade Torneå sedan medeltiden utgjort den viktigaste orten för varuutbyte. På 1500-talet fick Kalix en egen marknad

Läs mer

Bild nr 11305 Emil Wikman bondson från Jällvik på stadsfärd år 1908 med en gigg. Observera lådan, bakom sätet, med plats för last.

Bild nr 11305 Emil Wikman bondson från Jällvik på stadsfärd år 1908 med en gigg. Observera lådan, bakom sätet, med plats för last. Ljustorp före motorfordonens tid Det berättas många historier om hur människor gick när de skulle någonstans. En man i Bredsjön, Hans Henrik Hansson (1861-1961), hade gjort till en betald syssla att gå

Läs mer

SKUREBO Förslag Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1 Ämne: Koll på läget! förr och nu Ett tematiskt arbetsområde om hur vi är mot varandra, vad vi kan hitta i vår närhet, hur vi kan finna mönster och former allt detta runt omkring oss, både nu och för länge

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Lärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Den stora utvandringen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42215 Ämnen: Historia, Samhällskunskap, Religionskunskap Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid:

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

LÄRARHANDLENING UTKLÄDNINGSLÅDA 1920-TAL ÅK 1-3

LÄRARHANDLENING UTKLÄDNINGSLÅDA 1920-TAL ÅK 1-3 LÄRARHANDLENING UTKLÄDNINGSLÅDA 1920-TAL ÅK 1-3 INTRODUKTION Hur var det egentligen att vara barn under en kyrkhelg i Gammelstads kyrkstad för ungefär 100 år sedan? Barnen följde med mor och far till kyrkstaden.

Läs mer

världsarvsgården JON-LARS

världsarvsgården JON-LARS världsarvsgården JON-LARS Speciellt är också att det bara finns ett enda bostadshus på gården, men som byggdes i två identiskt lika delar för två bröder. on-lars i Långhed ståtar med den största byggnaden

Läs mer

Vilja uppleva. Våra besöksmål. Viktiga principer för kommunen på lång sikt. 20 Program B: Rum för möten

Vilja uppleva. Våra besöksmål. Viktiga principer för kommunen på lång sikt. 20 Program B: Rum för möten Vilja uppleva Upplevelser och evenemang skapar engagemang och inbjuder människor till möten och gemenskap. Luleå erbjuder stadsliv med kulturupplevelser, folkliv och ett myller av möjligheter. Våra särpräglade

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka

Läs mer

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) år 3 En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Förmågor som ska tränas: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser,

Läs mer

Destination Läckö-Kinnekulle 31. Europeiska Vandringsdagar 13-16 maj 2016

Destination Läckö-Kinnekulle 31. Europeiska Vandringsdagar 13-16 maj 2016 Destination Läckö-Kinnekulle 31. Europeiska Vandringsdagar 13-16 maj 2016 Välkommen till Destination Läckö-Kinnekulle! Vi vill hälsa dig hjärtligt välkommen till Destination Läckö-Kinnekulle med Götene

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

pär lagerkvist 1891-1974

pär lagerkvist 1891-1974 pär lagerkvist 1891-1974 BIOGRAFI Föddes i Domprostgården i Växjö 23 maj 1891 Pappa Anders Lagerkvist var bangårdsförman och bodde i en en-rumslägenhet i huset. 1876 gifte han sig med Hanna Magnusson från

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

marie-louise aaröe, Frilansjournalist

marie-louise aaröe, Frilansjournalist K-märkt vad är det? Vad menar vi egentligen när vi säger att en byggnad borde K-märkas eller byggnadsminnesförklaras? Det vi i folkmun kallar för K-märkning finns faktiskt inte som begrepp i lagstiftningen,

Läs mer

Välkommen till konfirmation!

Välkommen till konfirmation! Sommar 2013 Välkommen till konfirmation! Varje år bjuder Svenska kyrkan in ungdomar som fyller 14 år till konfirmation, därför får er familj denna inbjudan. Denna gång handlar det om sommarkonfirmation.

Läs mer

arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan

arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan RUNRIKET anhörig person som man är nära släkt med arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan avsluta göra så att något blir klart ben hård del av skelettet

Läs mer

världsarvsgården erik-anders

världsarvsgården erik-anders världsarvsgården erik-anders Copyright: Länsstyrelsen Gävleborg Form: Matador Kommunikation Skribent: Lenita Jansson Herlitz Källtexter: Ingela Broström Foto: Jakob Dahlström, Lars Lööv, Hälsingebilder,

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

världsarvsgården KRISTOFERS

världsarvsgården KRISTOFERS världsarvsgården KRISTOFERS Kristofers är än idag en levande gård med jord- och skogsbruk Copyright: Länsstyrelsen Gävleborg Form: Matador Kommunikation Skribent: Lenita Jansson Herlitz Källtexter: Ingela

Läs mer

Svartlå mer än bara en by

Svartlå mer än bara en by Svartlå mer än bara en by Inflyttning Just nu pågår en generationsväxling i Svartlå. Äldre personer flyttar härifrån och barnfamiljer flyttar hit i deras ställe. Detta visar sig tydligt i statistiken för

Läs mer

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad.

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Inledning Resedagbok från Mocambique Inledning Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Jag beskriver vad vi gjorde på resan och jag kommer även att skriva om

Läs mer

Pedagogiskt program. Våren 2014

Pedagogiskt program. Våren 2014 VÄSTERÅS SKOLMUSEUM Pedagogiskt program Våren 2014 Välkomna till en ny termin på och Västerås Skolmuseum i Herrgärdsskolan Här är undervisningsprogrammet för våren 2014. Vi erbjuder visningar med innehåll

Läs mer

På jakt med geocaching

På jakt med geocaching På jakt med geocaching Text: Lena Lithén & Kamilla Aspgren-Kvarnström (Publicerad i Förskoletidningen, 2014) På förskolan Uppfinnaren i Gävle geocachar barnen tillsammans med trollet Trulle. Detta efter

Läs mer

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.

Läs mer

NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN

NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN Har kämpat mot myndigheterna i 50 år 78 ANN LITTORIN BOR Rungarns säteri, Knutby FAMILJ Eva, Rickard och Claes med barnbarn SKOGSINNEHAV 300 hektar, varav 120 hektar nyckelbiotop

Läs mer

SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA

SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA Stadshistorisk basutställning LÄRARHANDLEDNING Februari 2011 SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA UTSTÄLLNINGEN

Läs mer

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden ZA5353 / ZA5656 Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3 Field Questionnaire Sweden 1. Är du? 1 Pojke 2 Flicka 2. Vad är ditt födelsedatum? Å Å M M D D 3.

Läs mer

Lokalt förankrad världsarvsförvaltning för Laponia en process

Lokalt förankrad världsarvsförvaltning för Laponia en process Mini-PM Laponiaprocessen just nu Skövde 28-29 september 2006 Lokalt förankrad världsarvsförvaltning för Laponia en process Lapplands världsarv Laponia I år är det exakt 10 år sedan som Unesco, FN:s organ

Läs mer

Välkommen till Grodan, våren 2009

Välkommen till Grodan, våren 2009 Välkommen till Grodan, våren 2009 Ett nytt år och en ny termin står framför oss med massor av nya utmaningar och spännande lärande. Vi planerar för fullt vad våren ska innehålla men vi tänker också ta

Läs mer

Fakta om Malala Yousafzai

Fakta om Malala Yousafzai SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

Ett lektionsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett lektionsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett lektionsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: SO Målgrupp: Från 6 år Låg-/mellanstadiet Lektionstyp: Lärarledd

Läs mer

Byggnader förmedlar historia. En byggnad

Byggnader förmedlar historia. En byggnad 180 Modern arkitektur i Norrbotten jennie sjöholm Byggnader förmedlar historia. En byggnad kan läsas, liksom en bok. Bebyggelsen vittnar om samhällets utveckling och prioriteringar. Hantverksskicklighet

Läs mer

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg -

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - I Ätt och Bygd nr 125 visades en släkttavla med manliga ättlingar utgående från Nils Olofsson död ca 1557, bosatt på hemmanet Hamnen i

Läs mer

Huseby - undersökning av en gränsbygd

Huseby - undersökning av en gränsbygd Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

Lärarhandledning lågstadiet

Lärarhandledning lågstadiet Lärarhandledning lågstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig!

Tunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig! 1 Tunadalskyrkan 13 08 11 Det är roten som bär Dig! Visst är det spännande att göra AHA-upplevelser ibland, för de kan ge både kraft och inspiration. Häromdagen gjorde jag en sådan upplevelse när jag upptäckte

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Samhällsorienterande ämnen 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Västerviks Museum & Naturum Västervik SKOLPROGRAM 2014 Vår-Sommar

Västerviks Museum & Naturum Västervik SKOLPROGRAM 2014 Vår-Sommar Västerviks Museum & Naturum Västervik -Där Kultur och Natur möts SKOLPROGRAM 2014 Vår-Sommar Västerviks Museum 0490 211 77 www.vasterviksmuseum.se Västerviks Museum Skolprogram Västerviks Museum har hela

Läs mer

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev 2016-01-12 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde får möjlighet

Läs mer

Artikel 12: Du har rätt att säga vad du tycker. Vuxna måste lyssna på dig. Tillbehör: Du har rätt att starta och vara med i

Artikel 12: Du har rätt att säga vad du tycker. Vuxna måste lyssna på dig. Tillbehör: Du har rätt att starta och vara med i 9 RÄTT ATT DELTA OCH UTTRYCKA SIN ÅSIKT Artikel 12: Du har rätt att säga vad du tycker. Vuxna måste lyssna på dig. ARTIKEL 15: Tillbehör: Du har rätt att starta och vara med i Axams berättelse s. 42. fredliga

Läs mer

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015. Idéer och värden Dokumentation från visionsworkshopar om Älvsjö Örby februari/ mars 2015. Bakgrund Stockholm växer. Ett politiskt löfte finns om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030. Älvsjö är

Läs mer

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,

Läs mer

KOLA SAAMI DOCUMENTATION PROJECT http://www2.hu-berlin.de/ksdp/

KOLA SAAMI DOCUMENTATION PROJECT http://www2.hu-berlin.de/ksdp/ KOLA SAAMI DOCUMENTATION PROJECT http://www2.hu-berlin.de/ksdp/ Sām Kīll Syjjt Språkläger i kildinsamiska Lujavv r, 03.07. 17.07.2008 Rapport Tromsö, 2008-10-18 1. Målsättning I Augusti 2008 genomförde

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Silvervägen- En del av Sveriges transport historia

Silvervägen- En del av Sveriges transport historia 89 Silvervägen- En del av Sveriges transport historia 'it' mi narie arhete i "kogshistoria. '!1\tJlutlonen (ör \'t'ulf;\lionscko!ogl. t 'Illca. VI lqq",, \, Av: Magnus Löfmark, jk 91195 90 Silvervägen-

Läs mer

Josephine A. Andersson Daniela Lundin-Hatje. AL Publishing

Josephine A. Andersson Daniela Lundin-Hatje. AL Publishing Josephine A. Andersson Daniela Lundin-Hatje AL Publishing Välkomna Hit En pedagogisk familjebok för nyanlända om livet i Sverige koncept och text illustrationer och omslag grafisk formgivning Josephine

Läs mer

LÄRARHANDLENING VÄRLDSARVSLÅDA ÅK 1-3

LÄRARHANDLENING VÄRLDSARVSLÅDA ÅK 1-3 LÄRARHANDLENING VÄRLDSARVSLÅDA ÅK 1-3 INTRODUKTION Gammelstads kyrkstad är ett världsarv från och med 1996 och ett uppskattat besöksmål för människor från hela världen. Gemensamt för alla världsarv är

Läs mer

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014 FOTA BAR N KONV EN TIONEN 25 ÅR! 20 november 2014 FÖR DINA RÄTTIGHETER! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen Tävling åk. 4-7 HEJ! FOTOTÄVLING FÖR ÅK. 4-7 I höst fyller Barnkonventionen 25 år och vi

Läs mer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten

Läs mer

Enkel dramatisering Den helige Franciskus Festdag 4 oktober

Enkel dramatisering Den helige Franciskus Festdag 4 oktober 1 Enkel dramatisering Den helige Franciskus Festdag 4 oktober Bakgrund Franciskus hör till ett av våra mest uppskattade helgon. Han föddes 1182 i Umbrien i Italien som son till en rik tyghandlare. Som

Läs mer

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,

Läs mer

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för

Läs mer

Riktlinjer för bestämmande av namn och namnsättning i Värmdö kommun

Riktlinjer för bestämmande av namn och namnsättning i Värmdö kommun Riktlinjer för bestämmande av namn och namnsättning i Värmdö kommun 1. Ortnamn 1.1 Behov av ortnamn Nästan alla platser omkring oss heter någonting. Samhällen och byar, gårdar och torp, skogar och berg

Läs mer

Lokal plan för Skölvene bygd. Som att bo mitt i ett sommarlov

Lokal plan för Skölvene bygd. Som att bo mitt i ett sommarlov Lokal plan för Skölvene bygd Som att bo mitt i ett sommarlov Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen... 3 2 Vem har tagit fram planen och hur... 3 3 Beskrivning av Skölvene bygd...3 4 Vad

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

SIDAN 1 TOMAS DÖMSTEDT. Fakta om USA. Lärarmaterial. Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet.

SIDAN 1 TOMAS DÖMSTEDT. Fakta om USA. Lärarmaterial. Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken gör en sammanfattning av Amerikas historia och bildandet av USA. Den berättar om viktiga personer och händelser,

Läs mer

Kilanda. Bebyggelsen:

Kilanda. Bebyggelsen: Kilanda Miljön kring Kilanda är en ytterst välbevarad helhetsmiljö helt präglad av säteriet, under många århundraden ett samhälle i samhället. Kilanda omtalas första gången 1425. Manbyggnaden har sitt

Läs mer

RÄTTA SVAREN I FET STIL

RÄTTA SVAREN I FET STIL RÄTTA SVAREN I FET STIL Kontroll 1. Förr i tiden framställde man träkol i så kallade kolmilor. Kolet behövdes som bränsle till masugnar och smedjor. Vad kallas lämningarna efter dessa kolmilor som kan

Läs mer

GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2

GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2 GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2 Lyckebyån som resurs: Kvarnplats sedan medeltiden, vilket också hörs i namnet. Berättelserna: För Moberg var gården i Getsjökvarn förebild i romanen Rid i natt. Myter kring

Läs mer

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst. Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd

Läs mer

Staden Ystad 2030. dokumentation från workshop den 23 april 2013

Staden Ystad 2030. dokumentation från workshop den 23 april 2013 Staden Ystad 2030 dokumentation från workshop den 23 april 2013 Workshopen är en del av den tidiga dialogen för fördjupningen av översiktsplanen för staden Ystad. Temat för workshopen var förtätning, fokus

Läs mer

Anna Siverbo 5B Ht-15

Anna Siverbo 5B Ht-15 1 Drakägget Kapitel 1 Hej jag heter Maja jag är 9 år. Jag och min familj bor på en bondgård. När jag går ut från vårat hem så kommer jag till en marknad som heter Rikedall. Så min familj brukar gå dit

Läs mer

Betr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet, Havstenssund, er referens 2008.1305-314

Betr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet, Havstenssund, er referens 2008.1305-314 Havstenssunds Samhällsförening Sida 1 av 6 Havstenssund 2011-02-14 Tanums Kommun Miljö- och byggnadsnämnden 457 81 TANUMSHEDE Betr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet,

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Besök Thailand bortom turiststråken och ta chansen att uppleva en vardag fjärran från din egen i Laos! Resperiod: 14 till 29 mars 2015

Besök Thailand bortom turiststråken och ta chansen att uppleva en vardag fjärran från din egen i Laos! Resperiod: 14 till 29 mars 2015 Res med Plan till Laos och Thailand! Besök Thailand bortom turiststråken och ta chansen att uppleva en vardag fjärran från din egen i Laos! 1 Resperiod: 14 till 29 mars 2015 Resans innehåll Vi reser till

Läs mer

Rwandiska bröllopstraditioner LINGVA POETICA

Rwandiska bröllopstraditioner LINGVA POETICA Rwandiska bröllopstraditioner LINGVA POETICA går vidare även i Finland Rwandiska bröllopstraditioner går vidare även i Finland Rwandiska bröllopstraditioner går långt tillbaka i tiden även om det har skett

Läs mer

Josef och Maria gifter sig. Scen ur altarskåpet i Skepptuna kyrka. Genom tid och rum

Josef och Maria gifter sig. Scen ur altarskåpet i Skepptuna kyrka. Genom tid och rum Dina kyrkor Josef och Maria gifter sig. Scen ur altarskåpet i Skepptuna kyrka. Genom tid och rum Att gå på vandring i ett kyrkorum kan vara som att förflytta sig genom den kristna traditionen. Genom alla

Läs mer

I väntan på Livets krona

I väntan på Livets krona I väntan på Livets krona Brevet till Smyrna. Upp.2:8 11 Av: Johannes Djerf Hur kommer det sig att just jag måste genomlida detta? Har du tänkt så någon gång? Jag tror på Gud och jag försöker göra rätt

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

SKOLPrOgram vår/sommar 2014

SKOLPrOgram vår/sommar 2014 SKOLProgram vår/sommar 2014 VÄLKOMMEN TILL VÅR SKOLVERKSAMHET VÄLKOMMEN TILL VÅR SKOLVERKSAMHET VISNING I DET MEDELTIDA LÖDÖSE Under hela medeltiden var Lödöse Sveriges enda hamnstad på västkusten. Här

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun

Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun 1 (7) Kulturmiljöenheten Eva Dahlström Rittsél 08 785 50 64 Kista hembygdsgård Staffan Lundqvist Norrsund 2005 760 40 Väddö Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje

Läs mer

Planering Historia Antikens världar HT/2015. ÅK 7 Namn:

Planering Historia Antikens världar HT/2015. ÅK 7 Namn: Planering Historia Antikens världar HT/2015 ÅK 7 Namn: Preliminär planering i historia HT 2015 1 Veckomål vecka 39 Under denna vecka har man läst sidorna 6-15 Svarat på frågor s. 8 och 9. Tagit reda på

Läs mer

Mollösund är ett mycket gammalt fiskeläge, vars ursprung med säkerhet kan spåras till tidigt 1500-tal.

Mollösund är ett mycket gammalt fiskeläge, vars ursprung med säkerhet kan spåras till tidigt 1500-tal. Vy över Mollösund från Mollön. Mollösund ett gammalt fiskeläge En orientering om Mollösund, utgiven av Hembygdsmuseet Mollösund är ett mycket gammalt fiskeläge, vars ursprung med säkerhet kan spåras till

Läs mer

Lyssna, stötta och slå larm!

Lyssna, stötta och slå larm! För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för

Läs mer

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Inledning Vi är lite olika som människor och i samband med ett årsmöte har en del av oss lättast att blicka tillbaka och

Läs mer

Vykort från Castro, Isla de Chiloé

Vykort från Castro, Isla de Chiloé Vykort från Castro, Isla de Chiloé Chiloé är en mycket stor ö, några mil söder om Puerto Montt. Den är 25 mil lång från norr till söder och c:a 5-6 mil från öster till väster. Inga berg på ön är över 1000

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer